Polens inträde i Europeiska unionen Vilka förhoppningar och farhågor har polackerna angående medlemskapet i Europeiska unionen?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Polens inträde i Europeiska unionen Vilka förhoppningar och farhågor har polackerna angående medlemskapet i Europeiska unionen?"

Transkript

1 Vilka förhoppningar och farhågor har polackerna angående medlemskapet i Europeiska unionen? Period 1 och 2 HT 2003 Den 1 maj 2004 sker den hittills största utvidgningen av den Europeiska unionen då tio nya länder kommer att ansluta. Av dessa länder är Polen det största, både vad beträffar befolkningsmängd och yta. Detta innebär att landet kommer att få ett relativt stort inflytande i EU. I denna uppsats presenteras de viktigaste och mest intressanta förhoppningarna respektive farhågorna som inträdet i unionen framkallar hos invånare i Polen. Förutom detta återfinns även en sammanfattning av landets historia i och med att detta medför att anslutningen till unionen, som kommer att leda till en rad olika mer eller mindre genomgripande förändringar, sätts i ett historiskt perspektiv. Handledare: Göran Baurne Institutionen för mark- och vattenteknik, KTH Uppsatsen skriven av: Inlämningsdatum: 19 Januari 2004

2 Innehåll 1 INLEDNING ALLMÄNT OM POLEN POLENS HISTORIA POLENS TIDIGA HISTORIA JAGIELLONSKA DYNASTIN ADELSDEMOKRATIN POLENS DELNINGAR POLENS ÅTERUPPRÄTTELSE ANDRA VÄRLDSKRIGET OCH FOLKREPUBLIKEN POLEN EFTER SOVJETUNIONENS FALL POLENS VÄG MOT EU KOMMENTARER ANGÅENDE POLENS HISTORIA FÖRHOPPNINGAR OM POLENS INTRÄDE I EU BIDRAG FRÅN DEN EUROPEISKA UNIONEN ÖVERGÅNGSPERIODER BÄTTRE EKONOMI, LÄGRE ARBETSLÖSHET OCH FÖRENKLAD HANDEL MED UTLANDET MÄNNISKOR KAN FRITT RÖRA SIG ÖVER GRÄNSERNA FÖRBÄTTRANDE AV MILJÖN BYGGANDE AV NY INFRASTRUKTUR FARHÅGOR OM POLENS INTRÄDE I EU UTLÄNNINGAR KOMMER ATT KÖPA UPP MARK I POLEN POLSKT JORDBRUK MISSGYNNAS UNIONEN KOMMER ATT FATTA BESLUT NEGATIVA FÖR POLEN SAMMANFATTNING REFERENSER BÖCKER PUBLIKATIONER ARTIKLAR ÖVRIGA INTERNETKÄLLOR ÖVRIGA KÄLLOR

3 1 Inledning Europeiska unionen, EU, är en grupp av europeiska demokratiska länder som gått samman för att verka för fred och välstånd. Dessa länder har ansett att deras utveckling går snabbare om de samarbetar med varandra än om de skulle ha varit helt åtskilda. De första stegen mot EU togs redan i början av 1950-talet. Idéen om en europeisk union presenterades första gången den 9 maj 1950 av Robert Schumann. Detta var alltså fem år efter slutet av andra världskriget och anledningen till att man ville skapa ett samarbete mellan europeiska länder var att förhindra ytterligare krig och förstörelse. Man ville alltså skapa en varaktig fred i Europa. Det första steget mot en europeisk union togs 1951, då de sex staterna Västtyskland, Frankrike, Italien, Nederländerna, Belgien och Luxemburg bildade Kol- och stålunionen. Förhoppningen med denna union var att en samordnad kontroll över kol- och stålindustrin skulle förhindra en upprustning och krig. Dessutom skulle detta samarbete främja en gemensam marknad inom detta område utvidgades samarbetet mellan de sex länderna då det s.k. Romfördraget undertecknades. Detta fördrag ledde till skapandet av den Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG), samt av kärnkraftsorganet EURATOM. De tre ovanstående organisationerna kom sedan att kallas för den Europeiska gemenskapen, alltså EG. I detta skede handlade samarbetet mellan de sex staterna främst om handel och ekonomi utvidgades EG för första gången då Storbritannien, Irland och Danmark anslöt inträdde Grekland och fem år senare, alltså 1986, inträdde även Spanien och Portugal. EG bestod då av 12 medlemsländer och dessa beslutade i Maastrichtavtalet 1991 om en utökning av samarbetet inom den Europeiska gemenskapen. I samband med detta ändrades samarbetets benämning från EG till EU, den Europeiska unionen skedde den senaste utvidgningen av den Europeiska unionen i och med att Sverige, Finland samt Österrike inträdde. I dagsläget består alltså EU av 15 medlemsländer, vars totala yta är ungefär 3,2 miljoner kvadratkilometer och som bebos av cirka 380 miljoner människor. Den 1 maj äger den hittills största utvidgningen av EU rum i och med att tio nya länder blir medlemmar. Cypern, Estland, Lettland, Litauen, Malta, Polen, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern är de nya medlemsländerna och dessa återfinns i Central- och Östeuropa. Efter denna utvidgning kommer EU att bestå av 25 stater, dess totala yta kommer att öka med ungefär 1 miljon kvadratkilometer och den totala befolkningen kommer att uppgå till runt 450 miljoner människor. Av de tio nya medlemsländerna är Polen det största både vad gäller befolkningsmängd och yta. Detta innebär att detta land kommer att kunna påverka beslut inom EU i högre utsträckning än något av de andra nya medlemsstaterna. I denna uppsats berörs just Polens inträde i den Europeiska unionen. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur polackerna ser på inträdet i EU, alltså att utröna vilka förhoppningar respektive farhågor som människorna i Polen har angående medlemskapet i EU. Anledningen till att detta ämne valts är dels att jag själv är född i Polen och är intresserad av detta lands anslutning till unionen, och dels att det är högst aktuellt, då Polen, som nämnt ovan, blir medlem i EU om mindre än ett halvår. 3

4 I början av uppsatsen återfinns en allmän överblick över landet Polen. Därefter följer en sammanfattning av Polens historia. Denna sammanfattning finns med dels eftersom den till en viss del hjälper till vid förståelsen av polackernas syn på anslutningen till unionen och dels i och med att jag anser att man bör sätta inträdet i EU i ett historiskt perspektiv. Även Polens väg mot EU presenteras och detta följs av de mest intressanta förhoppningarna och farhågorna som EU-medlemskapet ger upphov till hos befolkningen i detta land. 2 Allmänt om Polen Polen är ett land beläget centralt i Europa. Landets yta är ungefär kvadratkilometer, vilket gör det till nionde största landet i Europa. Polen, som fick sina nuvarande gränser efter andra världskriget 1945, gränsar till Tyskland, Tjeckien, Slovakien, Ukraina, Vitryssland, Litauen och Ryssland (via området runt Kaliningrad). Landet har en befolkning på cirka 39 miljoner. Av dessa bor ungefär 1,7 miljoner i huvudstaden Warszawa, som också är den största staden. Andra stora städer är Łódź ( invånare), Kraków ( invånare), Wrocław ( invånare) och Poznań ( invånare). Hamnstäderna Gdańsk och Gdynia utgör ett storstadsområde i norr och RUTA 1 Allmänna fakta om Polen i södra delen av landet återfinns ett storstadsområde runt staden Katowice. Över 60 % av landets befolkning finns i städerna, men fortfarande bor en stor del av befolkningen på landsbygden, där den arbetar med jordbruk. Befolkningstätheten är ungefär 125 invånare per kvadratkilometer. Befolkningen i Polen är relativt enhetlig: ungefär % är polacker. Detta innebär att endast 2 3 % tillhör någon nationell minoritet. De största minoriteterna är tyskar ( ), ukrainare ( ) och vitryssar ( ). Situationen innan andra världskriget var dock helt annorlunda då minoriteterna utgjorde ungefär en tredjedel av befolkningen. Efter andra världskrigets slut 1945 ägde stora folkomflyttningar runt. Detta berodde till stor del på att landet Polen flyttades västerut till dess nuvarande position. Detta medförde att ukrainare, vitryssar och litauer som innan kriget bodde i östra Polen istället fann sig tillhöra Sovjetunionen. Polacker som bodde i dessa områden flyttades västerut till före detta tysk mark, vars tyskspråkiga befolkning antingen flytt eller förvisats längre västerut. Före och under kriget lämnade många polacker hemlandet. Uppskattningsvis bor numera miljoner polacker utanför Polen, och den absolut största delen av dessa i USA (ungefär 9 miljoner). Polen Rzeczpospolita Polska Yta: km 2 Befolkning: 39 miljoner Befolkningstäthet: 125 invånare/km 2 Huvudstad: Warszawa Språk: polska Religion: katolicism Valuta: 1 złoty (PLN) = 100 groszy Statsskick: republik Nationaldag: 3 maj BNP per capita: 2790 USA-dollar (Sverige USA-dollar) 4

5 Ungefär 95 % av Polens invånare är romerska katoliker och den katolska kyrkan är ett viktigt element i Polen. Den katolska kyrkan har genom historien varit en enande kraft i Polen, och exempelvis anses kyrkans starka ställning i landet vara en av orsakerna till att sovjetkommunismen fick ett mindre genomslag i landet än i övriga lydstater. Angående Polens historia kan man påpeka att den varit väldigt händelserik. En av anledningarna till detta är landets position, inte bara mellan Tyskland och Ryssland, men även längs de västöstliga transportlederna. För en noggrannare översikt över Polens historia se 3 sid. 6. Språket i Polen är polska och detta är ett västslaviskt språk som skrivs med det latinska alfabetet. Polen är ett ganska platt land och över 91 % av dess yta ligger under 300 m.ö.h. De norra och centrala delarna av landet är relativt platta, men i södra delen finns dock bergskedjor, såsom Sudeterna och Karpaterna med Höga Tatra. Landets högsta punkt är toppen Rysy, som finns i Höga Tatra och ligger 2499 m.ö.h. Polen avgränsas i norr av Östersjön. Viktiga floder är Wisła, som flyter genom Kraków och Warszawa och som mynnar i Gdańskbukten, samt Odra, som i princip flyter längs gränsen med Tyskland. Polen är en parlamentarisk demokrati, där makten delas mellan lagstiftande, verkställande och dömande instanser. Parlamentet består av en övre kammare, Senaten med 100 platser, och en lägre kammare, Sejmen med 460 platser. Ledamöter av parlamentet väljs genom allmänna val som hålls vart fjärde år. Den verkställande makten innehas av presidenten och regeringen. Presidenten väljs vart femte år och han skall bland annat utse premiärministern. Den rättsliga makten utgörs av domstolar och tribunaler. Efter de första politiskt och ekonomiskt ganska turbulenta åren efter att Polen frigjorde sig från kommunismen med dess planekonomi, har landet haft en stadig tillväxt. Genom olika reformer och förändringar har en del ekonomiska problem lösts, men ännu återstår problem som inflation och arbetslöshet. I Polen finns rika mineraltillgångar främst i Śląsk-området i sydvästra delen av landet. I detta område finns bland annat stenkol, brunkol, koppar, bly, zink samt naturgas. Tung industri, främst stålindustri, verkstadsindustri samt kemisk industri dominerar i landet. Även textilindustrin är viktig i landet och denna är koncentrerad i området kring staden Łódź. Vid Östersjökusten finns också ett betydande antal skeppsvarv. EU är Polens dominerande handelspartner med ungefär 70 % av exporten och cirka 60 % av importen. De viktigaste exportprodukterna är maskiner och anläggningar, lättindustriprodukter, metaller samt kemikalier. Ett väldigt stort problem i Polen är nedsmutsningen av miljön. Ungefär % av energin kommer från koleldade kraftverk, och denna koleldning i kombination med olika industriutsläpp har lett till stora skador på både människor och miljön. Som exempel kan nämnas att skogsbeståndet minskat kraftigt, samt att luftföroreningarna, främst i industristäder såsom Katowice, är väldigt allvarliga. Även vattnet är nedsmutsat och exempelvis Wisła och andra floder är kraftigt förorenade. 5

6 3 Polens historia 3.1 Polens tidiga historia Under folkvandringstiden slog sig olika västslaviska stammar ned i områdena kring och mellan floderna Wisła och Odra. En av dessa stammar kallades för polanerna och detta har gett Polen dess namn. Under 900-talet förenade sig de polska stammarna och områdena kristnades av hertig Mieszko, som tillhörde Piastdynastin, år 966. Från och med denna händelse blev Polen inskrivet i gruppen av västeuropeiska civilisationer. År 1025 kröntes Polens första konung, Bolesław Chrobry. När feodaladelns makt växte blev landet instabilt och splittrades i många småfurstendömen. Denna splittring varade från år 1138 till Under denna tid, närmare bestämt år 1226, bad fursten Konrad Mazowiecki den Tyska orden om hjälp med att kristna olika preussiska stammar som fanns i områdena kring Östersjön, eftersom dessa stammar var ett hot mot vissa av småfurstendömena. Den Tyska orden slog sig dock slutligen ned i områdena kring Östersjön och hade sitt centrum i staden Malbork. I och med detta blev den Tyska orden Polens fiende. År 1320 förenades Polen, men efter nära två århundradens splittring var landet tämligen svagt. Piastdynastin, som var Polens grundare, varade till Denna dynastis siste representant, kung Kasimir den store, genomförde olika förändringar i landet och formade Polen till ett starkt centraleuropeiskt land. 3.2 Jagiellonska dynastin När Polens drottning Jadwiga (Hedvig) år 1385 gifte sig med Litauens storfurste Władysław Jagiełło var det början på den Jagiellonska dynastin. Detta giftermål medförde att Litauen på ett fredligt sätt införde kristendomen och att Polen och storfurstendömet Litauen ingick en personalunion (Figur 1). En av anledningarna till att detta samarbete uppstod var att båda länderna kände sig hotade av den Tyska orden, som, som nämnt tidigare, besatte områdena kring Östersjön. Denna orden besegrades av unionen vid Grunwald (Tannenberg) den 15 juli Personalunionen mellan Polen och Litauen utvecklades under årens gång och i mitten av 1500-talet nådde detta rike från Östersjön till Svarta havet och var ett Figur 1: Personalunionen mellan Polen och Litauen. En av anledningarna till att denna union uppstod var hotet från den Tyska orden (Figuren tagen från Bonniers Stora Lexikon på CD-ROM 2001). av Europas mäktigaste länder (Figur 2). Under denna tid blomstrade handel och kultur och av denna anledning brukar denna tid kallas för den gyllene epoken i Polens historia. Den Jagiellonska dynastin varade till 1572 då dess siste representant, Zygmunt II August, dog. 3.3 Adelsdemokratin Efter att den Jagiellonska ätten utslocknat infördes i Polen adelsdemokratin, som var ett för Europa unikt politiskt system. Redan innan adelsdemokratin trädde i kraft hade adeln relativt stora befogenheter och stort inflytande i Polen. Redan under 1400-talet ordnade adeln möten och sammankomster under vilka man rådgjorde i olika frågor. Dessa så kallade sejmiki utvecklades slutligen till ett adelsparament kallat för Sejmen. År 1505 godkändes lagen Nihil Novi av den dåvarande kungen. Denna lag innebar att ingenting nytt kunde införas utan att adeln hade godkänt det. Förutom att adeln tidigt fick ett stort 6

7 inflytande, utgjorde detta stånd en stor del av samhället, ungefär 10 %. Adelsdemokratin, som alltså infördes år 1572 innebar att adelns makt utökades än mer och kungens makt och ställning minskade. Detta i och med att Polen blev ett valkungadöme med beslutande adelsparlament. Före kröningen fick den valda kungen avlägga speciella personliga löften om att respektera adelns rättigheter och förmåner. År 1652 fick dessutom varje parlamentsledamot vetorätt och detta innebar naturligtvis att inga viktiga beslut kunde fattas, vilket ledde till att Polen stannade i utvecklingen, blev allt svagare och att allt större meningsskiljaktigheter blev tydliga (Figur 2). Figur 2: Polen var en stormakt, som sträckte sig i princip från Östersjön till Svarta havet, under slutet av 1500-talet. I och med att landet försvagades genom att adeln fick ökad makt blev det dock hotat av starka grannländer, däribland Sverige (Figuren tagen från Bonniers Stora Lexikon på CD-ROM 2001). År 1587 valdes den svenska tronföljaren Sigismund III Vasa till kung av Polen. Sigismund blev kung i Sverige år 1592, men i och med att kungen var katolik och Sverige var ett lutheranskt land blev det stora konflikter. Slutligen ledde de allt större slitningarna till att Sigismund avsattes av svenskarna i slutet av 1500-talet. Detta ledde till ett krig mellan Sverige och Polen och konflikten mellan dessa bägge länder skulle fortsätta drygt 50 år till. Efter Karl X Gustavs ockupation av Polen på 1650-talet gav till slut polackerna upp alla anspråk på att erhålla Sveriges krona (Figur 3). Under 1600-talet krigade Polen inte enbart med Sverige, utan även med Ryssland och Turkiet. Detta var alltså ett ganska turbulent århundrade. Till de största polska segrarna kan nämnas slaget utanför Wien 1683, då den polske kungen Jan III Sobieski besegrade den turkiska armén och på så sätt stoppade turkarnas frammarsch mot övriga Europa. 3.4 Polens delningar 1700-talet var även det ett oroligt århundrade i Polens historia. Under denna tid blev Polen allt svagare, till viss del på grund av adelns oförmåga att enas i viktiga frågor, vilket ledde till att landets allt starkare grannar alltmer började blanda sig in i Polens affärer intog de tre länderna Österrike, Ryssland och Preussen för första gången delar av Polen i det som skulle kallas för Polens första delning. Den 3 maj 1791 godkände Sejmen Polens första konstitution, vars mål var att reformera och modernisera landet enligt upplysningstidens anda. Polens konstitution kom alltså ett par månader innan den franska och var den andra konstitutionen att antas i världen; endast den amerikanska kom tidigare. Konstitutionen hann dock aldrig införas, utan efter att de tre länderna, som tagit bitar av Polen vid första delningen, slagit ned en stark nationell proteströrelse genomfördes en andra delning år Två år senare ägde en tredje delning rum och landet Polen försvann helt och hållet från Europas karta (Figur 3). Polska nationalister flydde till revolutionens Frankrike och en del av dem stred vid Napoleons sida. Som tack för att exilpolacker stridit vid hans sida utropade Napoleon 7

8 storhertigdömet Warszawa år 1807, och detta var det första försöket att återupprätta ett självständigt Polen. Redan 1815 vid Wienkongressen blev dock detta storhertigdöme ryskt och döptes om till Kongresspolen. Flera nationella uppror ägde rum under de följande 50 åren, men samtliga slogs ned. Delar av Polen som var i rysk ägo genomgick en hård förryskning, medan delar under preussiskt styre blev alltmer tyska. Figur 3: Kriget mot Sverige på 1660-talet och Polens tre delningar. Efter den tredje delningen 1795 försvann Polen från Europas karta (Figuren tagen från Bonniers Stora Lexikon på CD-ROM 2001). 3.5 Polens återupprättelse 1918, alltså i slutet av andra världskriget, blev Polen på nytt en självständig stat. Anledningen till detta var att alla tre ockupationsländerna, alltså Ryssland, Österrike samt Tyskland, led nederlag i detta krig. Polens läge blev dock mer östligt än det är idag. Enda förbindelsen med Östersjön gick via en smal landremsa genom tyska Östpreussen, där Gdańsk blev en fri hamnstad (Figur 4). Polen blev en republik med en demokratisk författning. Riksföreståndare blev frihetskämpen marskalk Józef Piłsudski. Han avgick 1922, men efter inre partistidigheter tog han makten 1926 och införde militärstyre. Att Polen blev en demokrati står i stark kontrast med vad som skedde i öst och väst. I öst började det kommunistiska Sovjetunionen och i väst det nazistiska Tyskland att växa fram. Under mellankrigstiden fick Polen förutom att handskas med inre problem även försvara sig mot angrepp från Sovjetunionen ägde ett krig mellan Polen och Ryssland rum och anledningen var oenigheter om Polens östra gräns. 3.6 Andra världskriget och folkrepubliken Den 1 september 1939 anföll det nazistiska Tyskland Polen, vilket var början på det andra världskriget. Den 17 september 1939 attackerades landet även av Sovjetunionen. Efter mindre än en månads strider delades Polen upp mellan Tyskland och Sovjetunionen, i vad som ibland brukar kallas för Polens fjärde delning. 1941, då Tyskland anföll Sovjetunionen, hamnade dock Polen helt i tysk ägo. I slutet av andra världskriget befriade Röda armén landet från de tyska ockupanterna. Kriget, som slutade 1945, ledde till en rad förändringar i Polen. Utöver många miljoner människors död, både i nazisternas koncentrationsläger, i Sovjetunionens fångläger och under själva stridigheterna, och en 8

9 enorm förstörelse, flyttades hela Polens territorium västerut och landet fick den position som den har även idag. Polen fick tidigare tyska områden i väst, samtidigt som landet förlorade områden i sin östra del till Sovjetunionen (Figur 4). Figur 4: Polen under världskrigen. Till vänster ses Polen efter första världskriget, i mitten ses uppdelningen av Polen mellan Sovjetunionen och Tyskland under andra världskriget och till höger ses landet efter andra världskriget (Figuren tagen från Bonniers Stora Lexikon på CD-ROM 2001). Efter kriget var Polen helt omgivet av Sovjetunionen och dess satellitstater och under slutet av 1940-talet omvandlades det genom tvång och manipulation, bland annat genom arrangerade val 1947, till en kommunistisk folkrepublik. Polens ekonomi skulle återuppbyggas genom klassiska kommunistiska metoder, såsom förstatligande av industrin och införande av planekonomi. I Polen skedde dock inte någon kollektivisering av jordbruket, i alla fall inte i samma utsträckning som i de andra staterna under Sovjetisk kontroll. Kommunistledaren i Polen, Władysław Gomułka, förespråkade dock en självständig väg till socialism, men detta gillades inte av Sovjetunionen, som lät avsätta och fängsla honom På grund av avsaknad av demokratisk frihet, politisk isolering och ekonomiska kriser ägde flera protester rum bröt kraftiga protester ut bland arbetare i Poznań och Gomułka återkom till makten. Nya massiva protester bröt ut 1970 i Gdańsk och dessa blev blodiga och våldsamma bildades Kommittén för arbetarnas försvar, KOR, av intellektuella och arbetare och denna krävde en demokratisering av landet. Ytterligare ett viktigt element i polackernas kamp mot den kommunistiska makten var utnämningen av Krakóws kardinal Karol Wojtyła till påve De allt frekventare strejkerna och protesterna nådde sin höjdpunkt på sommaren 1980, då massiva strejker utbröt i varven i Szczecin och Gdańsk. Detta fick som följd att fackföreningsrörelsen Solidaritet bildades, och detta var ett enormt framsteg i och med att det var den första oberoende folkrörelsen i östblocket. Solidaritets ledare var Lech Wałęsa och denna förening krävde ekonomiska och politiska reformer. Solidaritet lockade till sig nästan 10 miljoner polacker och denna utveckling oroade den polska regeringen som 13 december 1981 utlyste undantagstillstånd. Solidaritet förbjöds och många av dess anhängare fängslades eller internerades. De följande årens missnöje bland folket, den usla ekonomiska situationen, oppositionens styrka och den internationella situationen tvingade regeringen att stegvis ge efter för kraven. På grund av internationella händelser, såsom införandet av Perestrojkan, alltså Sovjets nya reformpolitik, samt nationella händelser valde regeringen att 1988 inleda en dialog med oppositionen och i februari 1989 hölls ett historiskt möte mellan regeringen och oppositionen. Detta ledde till de första, delvis fria valen till parlamentet och dessa genomfördes 4 juni I dessa val segrade Solidaritet stort. En Solidaritetsledd regering med Tadeusz Mazowiecki som viktigaste person skapades. Efter detta klev Polen återigen in i skaran av länder i vilka demokrati råder och tiden under vilken Sovjetunionen till mångt och mycket styrt Polen hade alltså kommit till ända. 9

10 3.7 Polen efter Sovjetunionens fall Regeringen med Mazowiecki i spetsen började 1990 genomföra en rad ekonomiska reformer som utarbetats främst av Leszek Balcerowicz, som var finansminister. Balcerowicz reformer kallades för chockstabilisering och innehöll bland annat avreglering av alla priser utom på vissa offentliga tjänster, avreglering av i princip hela utrikeshandeln, avreglering av bankernas räntesättning och införande av skatter som straffade löneökningar. Dessutom gjordes złotyn internt konvertibel och en mycket stram budgetoch penningpolitik infördes. En intressant iakttagelse är att denna chockstabilisering genomfördes över en natt den 1 januari Dessa ytterst viktiga reformers syfte var att stoppa inflationen, att underlätta övergången till marknadsekonomi samt att underlätta privatiseringen av handel och industri. I december 1990 blev Lech Wałęsa Polens förste demokratiskt valde president. Wałęsa kritiserades dock då han försökte stärka presidentämbetet. Han hamnade på grund av detta i konflikt med parlamentets vänstermajoritet. Vänsteralliansen, som leddes av reformerade kommunister, fick ökat stöd i Polen och i presidentvalet som hölls 1995 segrade exkommunisten Aleksander Kwaśniewski. I presidentvalet 2000 segrade Kwaśniewski på nytt och valdes alltså för andra gången till landets president. Den 25 maj 1997 skedde en annan viktig händelse, då Polens nya konstitution godkändes i en folkomröstning. I denna omröstning var 52,7 % av de röstande för den nya konstitutionen. Genom i princip hela 1990-talet siktade Polen på att bli medlemmar i NATO och EU. Landet blev medlem i NATO i mars 1999 och ska bli ett medlemsland i den Europeiska unionen den 1 maj Många strukturella reformer har genomförts i landet. Som exempel kan nämnas att antalet län har reducerats, sjukvård och utbildning har decentraliserats och ett nytt pensionssystem har införts. Vissa problem återstår dock ännu att lösa. Som exempel kan nämnas att få bättre grepp om inflationen, minska den ganska utbredda arbetslösheten samt att reparera de enorma skadorna på miljön. 3.8 Polens väg mot EU Inträdet i den europeiska unionen sker efter att det kandiderande landet uppfyllt av unionen ställda krav, förhandlingarna mellan landet och unionen har slutförts och ett avtal mellan landet och medlemsländerna i unionen har skrivits under. I och med att det rör sig om ett internationellt avtal måste det godkännas av alla i avtalet ingående länderna, i enighet med deras respektive konstitutioner. Vidare kan det kandiderande landet bestämma sig för en folkomröstning i frågan om ett medlemskap i EU. Enligt Polens konstitution godkänns internationella avtal av presidenten efter accepterande av Sejmen. Ytterligare ett krav för godkännandet av avtalet mellan Polen och EU-länderna är ett positivt resultat på en folkomröstning i vilken majoriteten av de röstberättigade medborgarna har deltagit. Polens försök att bli medlem i EU började egentligen den 16 december 1991, då ett avtal mellan Polen och unionen skrevs. I detta avtal reglerades bland annat samarbetet vad gäller ekonomi, utveckling och kultur. I juli 1993 i Köpenhamn bestämdes vilka villkor som Östoch Centraleuropeiska länder skulle uppfylla för att bli medlemmar i unionen. Bland dessa villkor märks exempelvis uppbyggande och upprätthållande av olika institutioner, som säkerställer att demokrati råder, existerandet av en stabil ekonomi, i vilken konkurrens kan råda, samt att mänskliga rättigheter iakttas och att minoriteter inte diskrimineras. Den 8 april 1994 lämnade Polen in ansökan om ett EU-medlemskap. Tre år senare, på sommaren 1997, föreslog den Europeiska kommissionen att börja förhandlingarna om medlemskap med Polen, Ungern, Estland, Tjeckien, Slovenien och Cypern. Förhandlingarna mellan dessa länder och EU började i slutet av mars Förhandlingarna pågick under flera år, 10

11 med toppmöten på olika platser i Europa, och slutfördes den 13 december 2002 på toppmötet i Köpenhamn. Resultatet av förhandlingarna var inträdesavtalet mellan kandidatländerna och EU-länderna, som innebär att EU den 1 maj 2004 kommer att utökas med 10 länder. På sommaren 2003 hölls folkomröstningen angående medlemskapet i EU i Polen. 77,45 % röstade för ett inträde och 22,55 % röstade emot. Valdeltagandet blev 58,85 % och alltså deltog majoriteten av befolkningen, vilket gjorde omröstningen giltig. Den 1 maj 2004 blir alltså Polen medlem i den Europeiska unionen. 3.9 Kommentarer angående Polens historia En blick på Polens historia avslöjar att den varit väldigt händelserik. Landet har splittrats, delats upp, förenats och återupprättats åtskilliga gånger. Ett stort antal krig och slag med inblandning av Polen har utkämpats, men landet har även varit med i olika unioner och andra typer av samarbeten. Geopolitik, alltså ett lands geografiska position i jämförelse med andra länder, är förmodligen en väldigt viktig orsak till Polens händelserika historia. Landet har och har haft en strategisk position längs de väst-östliga transportlederna, vilket medförde en stor genomströmning av olika resenärer, handelsmän, intellektuella och andra. Viktigast av allt är kanske faktumet att Polen alltid klämts mellan Tysklands och Rysslands politiska intressekraftfält, utan att ha någon naturlig gräns mot dessa båda stormakter. Detta innebar naturligtvis att Tyskland och Ryssland i många fall när de var tillräckligt starka, eller alternativt att Polen var tillräckligt svagt, inte drog sig för att anfalla landet för att införliva dess strategiska territorium med sina egna territorier. Hoten mot Polen har dock inte bara kommit från öst och väst, utan i vissa fall från syd. Som exempel på detta kan nämnas turkarnas angrepp. Att Polens geografiska position är en viktig komponent i dess historia uttrycks av den brittiske historikern Norman Davies med följande: Få människor tvivlar på att Polens geografi bär skulden till landets olyckor. Instängt, som i en fälla, på det nordeuropeiska låglandet, utan naturliga gränser, har landet fört en ojämn kamp för sin överlevnad, mot Tyskland och Ryssland. 4 Förhoppningar om Polens inträde i EU Polens inträde i den Europeiska unionen kommer att ge upphov till en rad större och mindre förändringar på i princip alla områden. Förhoppningen är att landet på det stora hela ska dra nytta av inträdet i EU på samma sätt som bland annat Spanien, Portugal och Irland gjorde. I dessa länder förbättrades exempelvis ekonomi och levnadsvillkor som en följd av medlemskapet i unionen. I ett arbete av denna omfattning är det naturligtvis omöjligt att presentera alla förhoppningar som invånarna i Polen har angående medlemskapet i EU. Därför har jag valt att ta upp de förhoppningar och förväntningar som jag funnit mest intressanta och som jag tror på bästa sätt avspeglar polackernas syn på inträdet i unionen. Först kommer dock två korta avsnitt om EU-bidrag respektive om övergångsperioder eftersom detta hjälper till vid förståelsen av de nästkommande avsnitten. 4.1 Bidrag från den Europeiska unionen Den Europeiska unionen ger sina medlemsländer olika slags bidrag ur dess olika fonder. Dessa pengar får dock inte användas hur som helst. De kan exempelvis inte användas för att höja lönerna eftersom detta på sikt skulle ha negativa konsekvenser. Bidragen som fås från EU skall istället användas för att minimera ekonomiska och strukturella skillnader mellan de olika medlemsländerna. Detta kan göras antingen genom olika typer av 11

12 reformer, exempelvis sådana som har som syfte att minska arbetslösheten, eller genom att bygga olika typer av infrastruktur, såsom vägar, reningsverk och avloppssystem. EU bedömer och godkänner anslag för varje projekt för sig. Dessutom måste landet som skall få ett bidrag för ett speciellt projekt själv medverka med mellan 15 och 50 % till detta projekt. Om detta land inte har de nödvändiga resurserna för att betala sin del av projektet går EU-pengarna förlorade. Vidare förfaller bidragen ifall projektet inte genomförs som planerat, eller om stora ändringar av det görs. 4.2 Övergångsperioder Den Europeiska unionen skulle i princip kunna hindra länder från att bli medlemmar tills alla dess olika krav blivit uppfyllda av landet i fråga. Detta skulle innebära att fattiga länder aldrig skulle kunna bli medlemmar, då de nödvändiga pengarna för att genomföra en rad reformer och byggen för att uppfylla unionens krav inte skulle finnas. Därför har EU bestämt att i de fall där skillnaden mellan kandidatlandet och EU-länderna är för stor och kräver alldeles för mycket pengar för att suddas ut bildas övergångsperioder. Detta innebär att landet i fråga får bli medlem i EU och har efter inträdet i unionen ett visst antal år på sig att i avseendet i fråga uppfylla EU-kraven. Ett exempel, med anknytning till Polens inträde i EU, rör miljön. Polens miljö är kraftigt nedsmutsad och stora investeringar krävs för att den skall uppfylla EU-normer. Därför får Polen fram till 2016 på sig att se till att miljöskyddsprogram införs, så att den rådande EU-standarden uppfylls. Inträdet i EU sker dock redan 2004, alltså innan miljökraven uppfyllts. 4.3 Bättre ekonomi, lägre arbetslöshet och förenklad handel med utlandet Under mitten av 1990-talet hade Polen en årlig tillväxt på ungefär 5 7 %, men i dagsläget ligger tillväxten i landet på cirka 1 2 procent. Man har dessutom i stort sett fått kontroll på inflationen, som i början av 1990-talet var väldigt hög. Ett stort bekymmer i landet är dock den utbredda arbetslösheten. Denna ligger på ungefär 15 %, men i vissa regioner är den så stor som 25 %. Trots den gynnsamma ekonomiska utvecklingen skapas det inte speciellt många nya jobb i landet, vilket naturligtvis inte avhjälper arbetslöshetsproblemet. En förhoppning som många i Polen har är att landets ekonomi skall förbättras och att arbetslösheten skall sjunka genom inträdet i EU. Denna förväntan baseras i mångt och mycket på att man har sett hur ganska fattiga länder såsom Irland, Spanien och Portugal genom inträdet i EU har stärkt sin ekonomi, minskat arbetslösheten och minskat inflationen. Dessa länder har genom inträdet i EU blivit rikare och mer attraktiva. Portugal hade exempelvis vid inträdet i EU en bruttonationalprodukt som var 50 % av den genomsnittiga nationalprodukten i EU. 11 år senare hade landets nationalprodukt ökat till 70 % av EU-genomsnittet. Även i Spanien har man sett en liknande utveckling som följd av inträdet i unionen och dessutom medförde detta att arbetslösheten i landet sjönk från 23 % till cirka 10 %. Irland, som vid inträdet i EU 1973 hade en BNP som var 60 % av EUgenomsnittet, hade 1997 ökat sin nationalprodukt till hela 90 % av genomsnittet i EU. Irland lyckades även genom medlemskapet i EU minska sitt budgetunderskott och sin inflation kraftigt. Det skall dock tilläggas att inträdet i EU, med alla bidrag som följer av detta, endast är en stor möjlighet till utveckling, som bland annat kräver noggrann planering och verkligt utnyttjande av bidragen av det inträdande landet. Ett exempel på att inträdet i EU inte självklart garanterar en snabb förbättring av ekonomin är Grekland som trots ganska mycket pengar från EU inte nämnvärt lyckades minska avståndet mellan sin och övriga 12

13 EU-länders ekonomi. För Polen gäller det naturligtvis att i så hög utsträckning som möjligt ta tillvara på pengarna som kommer från EU och använda dessa på ett klokt sätt. Detta är viktigt då landet under de tre första åren som medlem i EU kommer att erhålla ungefär 7 miljarder euro (Polen kommer att betala in cirka 6,5 miljarder euro till EU och få 13,5 miljarder euro av unionen). Ett problem är att kandidatländerna till EU, däribland Polen, inte alls fullt ut lyckats använda de pengar som de hittills erhållit av EU. Vissa experter anser att om Polen lyckas använda 75 % av pengarna erhållna av unionen på ett konstruktivt sätt är det en enorm framgång. En del av pengarna som Polen erhåller av EU kommer att gå till att bekämpa arbetslösheten och förbättra och stärka landets ekonomi. En stor del av bidragen kommer att användas för att bygga upp nödvändig infrastruktur, såsom vägar, järnvägar och vattenreningsverk och detta kommer naturligtvis att skapa många nya jobb, vilket leder till minskad arbetslöshet. Pengar kommer även att användas för att modernisera landsbygden i Polen och för att förbättra miljön och även detta kommer givetvis att generera nya arbeten. Exempelvis kan nämnas att ungefär nya jobb kommer att skapas för att landets miljö skall uppfylla alla EU-normerna. Olika experter anser att tack vare Polens inträde i EU kommer landets arbetslöshet år 2014 att ha minskat med en tredjedel och dess bruttonationalprodukt ökat med 33 %. Dessa experter anser vidare att ökningen i BNP, som en följd av inträdet i unionen, kommer att vara mellan 1 och 1,8 % högre än ifall landet inte blev medlem. Dessutom anser experter att tack vare inträdet kommer inflationen att ligga på en lägre nivå än ifall landet varit utanför unionen. Som orsaker till detta nämns bland annat en starkare valuta samt en högre konkurrens på marknaden. Ett problem som kan uppstå via en högre konkurrens på marknaden är att små och medelstora polska företag utkonkurreras av utländska företag, vars produkter kanske för polackerna ter sig mer attraktiva eller anses hålla en högre kvalitet. Det bör dock tilläggas att små och medelstora polska företag kommer att kunna få pengar från EU:s olika fonder och dessa pengar kan användas för att göra dessa företag mer konkurrenskraftiga, både på den inhemska marknaden, men även på EU-marknaden. Dessa små och medelstora företag kommer efter Polens inträde i EU bland annat lättare kunna få lån. I och med att Polen går med i den Europeiska unionen blir landet attraktivare för utländska investerare. Anledningen till detta är att olika EU-normer och direktiv införs, samt att nuvarande barriärer, exempelvis tullar och kvoter, avlägsnas eller, på ett för Polen gynnsamt sätt, förändras. Detta innebär med andra ord bland annat att handeln mellan Polen och övriga EU kraftigt underlättas. En annan sak som lockar nya investerare är Polens strategiska läge i Europa samt att landet med sina nästan 40 miljoner invånare har den största konsumentmarknaden i Centraleuropa. Nya utländska investerare kommer att skapa nya arbetsplatser i Polen och detta kommer att leda till att arbetslösheten minskar. I och för sig är arbetsavkastningen i Polen 2,5 gånger lägre än i övriga EU-länder, men samtidigt gäller det att ha i åtanke att arbetskostnaden är sju gånger lägre. Detta medför exempelvis att det är fördelaktigt för utländska företag att bedriva tillverkning i Polen. Vid Polens inträde i EU kommer arbetskostnaderna i landet att stiga, men de flesta experter anser dock att landet i detta avseende fortfarande kommer att vara konkurrenskraftigt jämfört med de andra EU-länderna. En annan aspekt på medlemskapet i EU som kan bidra till en minskad arbetslöshet i Polen är att det blir lättare för polacker att jobba i de andra EU-länderna. I unionen gäller nämligen att dess invånare fritt kan röra sig över gränserna. Detta innebär att människor kan bosätta sig, jobba och studera i valfritt medlemsland och där dra nytta av samma 13

14 sociala villkor, exempelvis försäkringar, som landets invånare. En mer grundlig analys av detta ämne återfinns nedan. 4.4 Människor kan fritt röra sig över gränserna En stor förhoppning som invånarna i Polen har i samband med inträdet i EU är att de obehindrat kommer att kunna röra sig över de olika medlemsländernas gränser samt kommer att kunna bosätta sig, studera och arbeta i valfritt medlemsland. Att människor fritt kan röra sig över de olika unionsländernas gränser är en stor fördel inom EU. Processen som skulle underlätta för EU-medborgare att röra sig mellan unionens olika länder påbörjades 1985 då Belgien, Nederländerna, Luxemburg, Tyskland och Frankrike skrev under Schengenavtalet, vars slutgiltiga mål var avskaffandet av gränskontroller vid unionens inre gränser. Naturligtvis skulle unionens yttre gränskontroller bibehållas. I dagsläget finns, enligt Schengenavtalet, inom den största delen av EU inga inre gränser för privatpersoner. Utanför Schengenområdet finns i nuläget endast Irland och Storbritannien, men däremot finns två länder som inte är medlemmar i EU med i Schengensamarbetet. Dessa länder är Norge samt Island. Avskaffandet av gränskontroller mot polska medborgare, liksom medborgare av de övriga länderna som blir medlemmar den 1 maj 2004, kommer dock inte att ske samtidigt som dessa länder blir medlemmar i EU. Detta avskaffande av gränskontroller kommer istället att kräva ett senare, enhälligt beslut av Europeiska unionens råd, som företräder de olika medlemsstaternas regeringar. Det bör emellertid påpekas att man inom EU slutligen vill utöka Schengensamarbetet till att även innefatta de nya medlemsländerna och detta kommer att medföra att över tre fjärdedelar av Europa kommer att utgöra Schengenområdet. Då Polen går med i Schengensamarbetet kommer det att leda till att dess invånare slipper en del krångel då de ska ta sig från ett medlemsland till ett annat. Många människor i Polen, till viss del på grund av den utbredda arbetslösheten, hoppas att medlemskapet i den Europeiska unionen kommer att underlätta möjligheten att få jobb och att arbeta i ett annat medlemsland. Ett problem är dock att vissa av unionens länder, däribland främst Österrike och Tyskland, är oroliga för att utvidgningen av EU kommer att medföra att det till dessa länder kommer stora mängder människor från de nya medlemsländerna i jakt på arbete. Därför innehåller de nya medlemsländernas inträdesavtal en övergångsperiod vad gäller möjligheten till arbete i unionens nuvarande länder. De 15 nuvarande länderna har enligt detta inträdesavtal rätt till att minska möjligheten för polacker att få jobb på deras territorium under de två första åren av Polens medlemskap. Denna rätt behöver dock inte appliceras, alltså är den inget tvång. Efter denna tvåårsperiod, alltså år 2006, kan dessa 15 länder ansöka till den Europeiska kommissionen om en förlängning av denna övergångsperiod i ytterligare 3 år. Efter dessa sammanlagt 5 år, kan länderna förlänga övergångsperioden med ytterligare 2 år. Den viktigaste anledningen ifall ett land väljer att förlänga övergångsperioden är att dess arbetsmarknad och arbetssituation riskerar att destabiliseras om de nya medlemsländernas medborgare utan hinder tillåts jobba i detta land. Övergångsperioden vad gäller möjligheten för de nya medlemsländernas medborgare till arbete i andra EU-länder kan alltså maximalt vara i 7 år. Det bör dock poängteras att detta enbart är en teoretisk tidsrymd, eftersom majoriteten av unionens nuvarande länder har meddelat att de antingen inte alls kommer att införa några hinder eller att övergångsperioden kommer att vara klart kortare än de maximala 7 åren. Exempelvis har Danmark, Sverige, Nederländerna, Storbritannien och Irland tillkännagivit att de kommer 14

15 att öppna sina arbetsmarknader för de nya medlemsländernas medborgare samtidigt som dessa nya länder träder in i unionen, alltså den 1 maj I de fem ovanstående länderna kommer alltså inga hinder att träda i kraft. Om inga negativa effekter på dessa länders arbetsmarknad uppkommer på grund av de nya EU-medborgarna, kommer sannolikt de övriga EU-länderna att avveckla hindren redan innan de två första åren av övergångsperioden kommit till ända. Till exempel har Spanien och Frankrike tillkännagivit att hindren förmodligen kommer att raderas ut redan inom två år. Som nämnt ovan är det främst de östligaste av de nuvarande EU-länderna, alltså Tyskland och Österrike, som gränsar och därmed ligger nära många av de nya medlemsstaterna, som kan tänkas hålla fast vid hindren längst tid. Dock är det inte helt otänkbart att situationen i dessa länder snabbt kan ändras i och med att experter har förutsett att det i Tyskland kommer att fattas arbetare årligen. Polska arbetare, som efter EU:s utvidgning lagenligt kommer att arbeta i något av unionens länder, kommer att ha rätt till samma sociala förmåner, exempelvis till försäkringar och till pension, som landets egna invånare. Dessutom kommer polska arbetare inte kunna diskrimineras genom att exempelvis ha lägre löner eller genom att ha sämre förmåner än arbetare som innehar medborgarskap i landet i vilket de jobbar. I den Europeiska unionen gäller dessutom att studenter fritt kan röra sig över gränserna. Detta innebär att en student från ett unionsland kan studera i ett annat på samma villkor som detta lands invånare. Detta innebär en rad fördelar för polska studenter. Ett exempel är att många avgifter, som de i dagsläget måste betala för att få studera, kommer att tas bort. Ett annat exempel är att fler olika stipendier kommer att vara tillgängliga för polska studenter. 4.5 Förbättrande av miljön Som nämnt ovan finns det i Polen enorma skador på miljön. Både luft, vatten och mark är nedsmutsade efter decennier av okontrollerade utsläpp och användandet av kol som huvudsaklig energikälla. Även om miljösituationen i landet avsevärt förbättrats efter frigörandet från Sovjetunionen, exempelvis genom införandet av olika miljöskyddsprogram och genom ett ökat antal miljöinvesteringar, ligger Polen i detta avseende klart efter de nuvarande EU-länderna. De allvarligaste luftföroreningarna finns i städer med många industrier och kolkraftverk. I dessa områden är luftens kvalitet dålig och en mängd människor drabbas av olika sjukdomar i luftvägarna, såsom lungcancer. Eftersom kolkraftverken har höga skorstenar, samtidigt som reningen av utsläppen inte alltid håller en hög standard, sprids utsläppen över väldigt stora områden och förorenar på så sätt även floder, sjöar, skogar och mark. Ett stort problem är att det fortfarande är kolkraftverk som står för den klart största delen av energiförsörjningen i landet eftersom detta starkt bidrar till nedsmutsningen. Även vattenföroreningar är vanliga i Polen och exempelvis är de båda största floderna Wisła och Odra nedsmutsade och deras vatten bedöms som otjänligt. Även fasta sopor från hushåll och företag är ett stort problem och runt om i landet finns det ett stort antal olagliga soptippar. En förhoppning med inträdet i EU är att miljösituationen i Polen skall förbättras. Detta kommer dock inte att ske snabbt och detta i och med att miljön är så kraftigt nedsmutsad och att enorma investeringar därmed krävs. Man har bland annat beräknat att för att miljön 15

16 i Polen skall vara i enighet med normer och direktiv i EU krävs ungefär miljarder euro. Detta är en avsevärd summa som är i samma storleksordning som Polens årsbudget eller värdet av alla utländska investeringar i landet under 1990-talet. Detta innebär att Polen vid inträdet till EU inte kommer att uppfylla dess miljökrav. Landet har istället förhandlat fram en övergångsperiod, som innebär att Polens miljö kommer att uppfylla EU:s krav först år Det bör dock tilläggas att miljön kontinuerligt kommer att förbättras. Människorna kommer därmed att bli friskare och leva längre. Man har exempelvis beräknat att, ifall Polen går med i EU, kommer antalet dödsfall i lungcancer år 2010 att ha minskat med till Den Europeiska unionen har redan innan Polens inträde gett landet 170 miljoner euro årligen för att råda bot på miljöproblemen som existerar. Efter inträdet i EU kommer landet att få totalt cirka 40 miljarder euro fram till år En positiv effekt med appliceringen av olika miljöskyddsprogram, naturligtvis förutom förbättrandet av miljösituationen, är att detta kommer att skapa uppskattningsvis nya jobb, vilket till en viss del kan få ned den höga arbetslösheten i landet. 4.6 Byggande av ny infrastruktur En förhoppning som många i Polen har är att inträdet i EU kommer att leda till att ny infrastruktur byggs upp. Som nämnt ovan kommer Polen under sina tre första medlemsår att få ungefär 7 miljarder euro netto från den Europeiska unionen. En stor del av dessa pengar kommer från EU-fonder vars uppgift är att sudda ut skillnaderna mellan rika och fattiga medlemsstater. I Polen kommer pengarna bland annat att användas till att bygga upp vägar, motorvägar och järnvägar. Det ska påpekas att redan innan inträdet i EU har Polen av unionen fått bidrag för att bygga vägar, exempelvis till motorvägen mellan Wrocław och Kraków. En del av bidragen som Polen efter inträdet får av EU kommer att användas till att bygga vattenreningsverk och andra anläggningar viktiga för att upprätthålla en hög miljöstandard. Stora summor kommer även att användas för att modernisera den polska landsbygden. 5 Farhågor om Polens inträde i EU Polens inträde i den Europeiska unionen är en stor händelse för landet och dess nästan 40 miljoner invånare. Naturligtvis kommer medlemskapet att föra med sig stora förändringar i landet. Många polacker är rädda och oroliga för att dessa förändringar kommer att leda till negativa konsekvenser för landet och för dem, samt att deras situation i vissa avseenden, i och med ändringarna, kommer att försämras. Det är dock inte särskilt överraskande att invånare i Polen känner en viss oro. Detta eftersom det i princip alltid är lätt att ha vissa farhågor när man går mot olika slags förändringar eller går med i något samarbete, speciellt när mäktigare och mer inflytelserika parter deltar i detta. I ett arbete av denna omfattning är det givetvis inte möjligt att redogöra för alla farhågorna som invånarna i Polen kopplar med medlemskapet i EU. Därför har jag valt att enbart beröra de orosmoment som jag har funnit vara viktigast och som på ett riktigt sätt avspeglar situationen i Polen. 5.1 Utlänningar kommer att köpa upp mark i Polen Polens gränser ändrades grundligt efter andra världskriget. Hela landet flyttades västerut och områden som hade tillhört Tyskland hamnade på så sätt inom Polens gränser. Den tyska befolkningen som hade bott och arbetat på dessa områden flydde eller tvångsförvisades längre västerut. På dessa områden slog sig istället polacker från landets 16

17 östra del ned. Denna del övergick nämligen efter krigsslutet från Polen till Sovjetunionen. Många i Polen är oroliga för att EU-inträdet kommer att innebära att många tyskar, vars familjer fördrevs från nuvarande polska områden, kommer att köpa upp dessa. I och med att det huvudsakligen rör sig om de västliga delarna av Polen, är det främst polacker i dessa områden som kopplar samman denna farhåga med EU-medlemskapet. Utöver detta är många i Polen oroliga för att stora mängder mark efter inträdet i unionen kommer att köpas upp av utländska investerare, till viss del på grund av att marken i Polen är klart billigare än i de 15 nuvarande EU-länderna. För det första gäller det att påpeka att Polen vid förhandlingarna om EU-medlemskapet lyckades driva igenom en övergångsperiod angående uppköp av mark. Detta innebär att vissa hinder kommer att upprättas, som försvårar för utländska medborgare att inskaffa landområden i Polen. Syftet med dessa hinder är, förutom att för utlänningar göra markköp i landet svårare, att öka värdet av polsk mark, samt att öka möjligheterna för polska medborgare att köpa upp denna. Denna övergångsperiod kan med andra ord sägas ge polacker den första möjligheten att efter inträdet i EU köpa upp områden i landet. Det gäller dock att tillägga att efter denna övergångsperiod kommer polska landområden att på lika villkor kunna köpas upp av medborgare från alla länder inom unionen. Det är inte heller särskilt sannolikt att stora landområden i Polen kommer att köpas upp efter den framförhandlande skyddsperioden. Redan i dagsläget kan utlänningar köpa mark i Polen, men under hela 1990-talet införskaffades endast hektar. Det skall dock tilläggas att detta anskaffande av landområden inte sker helt fritt, utan många olika nödvändiga dokument måste finnas och många olika myndigheter måste ge sitt godkännande. Detta innebär att utlänningars landanskaffning i Polen kan ta väldigt lång tid och vara relativt mödosam och krånglig. Dessutom finns det i Europa alldeles för mycket oanvänd åkermark, alltså råder ingen brist på sådan typ av mark. På samma sätt är det i Polen, där ungefär 12 % av den totala odlingsbara jorden, som är 14 miljoner hektar, är obesådd och följaktligen inte används. Det ovanstående pekar på att det inte finns några starka skäl att tro att olika investerare i EU efter att hindren mot markköp tagits bort kommer att lägga stora polska områden till sina ägor. Det är intressant att notera att invånare i länder som tidigare gått med i unionen också kände viss oro att stora landområden skulle köpas upp. Denna oro visade sig efter EU-inträdet vara obefogad. Exempelvis hade man i Spanien och Portugal, innan dessa länders inträde i unionen, farhågor om markköp. Medlemskapet i unionen medförde dock ingen markant ökning av markanskaffningarna i dessa länder. Även ifall det visar sig att antalet köpare och säljare av polska landområden kommer att vara högre än förväntat och högre än vad som varit fallet vid markköp i länder som tidigare gått med i unionen, behöver detta inte nödvändigtvis enbart vara negativt. Detta kan exempelvis leda till att ny teknologi införs i landet, att nya arbetsplatser skapas, att utvecklingen leds framåt och att åkermark som kanske skulle ligga öde istället används på ett konstruktivt sätt. Dessutom ligger ju dessa jordbruk och anläggningar i Polen, vilket innebär att de måste betala in skatt till den polska staten och att de måste respektera och rätta sig efter olika lagar och förordningar gällande i landet. Tidigare i polsk historia har man sett positiva effekter av utlänningars markköp och investeringar i landet. På och 1400-talen, men även mellan och 1800-talet, kom många människor från Tyskland och Nederländerna till Polen och köpte upp åkermark, som de började odla olika grödor på. De anammade snabbt polska seder och bruk och deras jordbruk gav Polen många fördelar. 17

18 Marken i Polen är billigare än marken i den Europeiska unionen, men en av anledningarna är att landet har mycket mark som står öde och som alltså inte används konstruktivt. I Luxemburg, som är ett litet land med små marktillgångar, i vilket det dessutom i princip inte finns några oanvända områden, är marken klart dyrare, i genomsnitt 53 gånger dyrare än i Polen. En annan anledning till att åkermark i Polen är billigare än i unionen är att kvaliteten på marken är väldigt ojämn, vilket gör det väldigt svårt att få stora sammanhängande områden av samma kvalitet. Exempelvis är 35 % av åkermarkerna av så kallad klass V och VI, vilket innebär att det på dessa i princip enbart går att odla råg och potatis, vars odling inte ger några tillägg eller bidrag från EU. Enbart drygt 3 % av åkermarkerna i Polen är av klass I och II, vilket alltså innebär bäst kvalitet. Vidare är marken billig i och med att proceduren med vilken den kan anskaffas i dagsläget är relativt krånglig och mödosam. Landområden kostar inte heller lika mycket som i unionen på grund av att det på landsbygden i Polen i många fall saknas viktig infrastruktur. Av ovan nämnda anledningar kommer priserna på mark i Polen inte att stiga rejält efter landets inträde i EU. Priserna kommer dock att öka stegvis i och med att exempelvis anskaffningsprocessen kommer att anpassas till EU och alltså underlättas, att infrastrukturen på landsbygden i Polen kommer att förbättras samt att bedrivande av jordbruk i Polen kommer att medföra möjlighet till EU-bidrag. Anledningen till att investerare skulle tänkas köpa mark i Polen är att deras totala kostnader för att bedriva jordbruk skulle minska. Dessa investerare tittar inte bara på markens pris, men även på möjligheten till och storleken på olika EU-bidrag ämnade för jordbruk samt på kostnaden för att erhålla goda skördar. Trots att EU-bidragen för jordbruk kommer att vara lägre i Polen än i övriga EU (se 5.2 sid. 18), kan det ändå vara lönsamt för utländska jordbrukare att bedriva sin verksamhet i Polen då kostnaderna för mark och arbetskraft i detta land är lägre än i de andra unionsländerna. Till sist gäller det att påpeka att för att ett stycke land skall byta ägare måste både en köpare och en säljare finnas. Om någon av dessa parter fattas sker naturligtvis inget köp. Detta innebär att om någon i Polen inte vill sälja sina landtillgångar kan ingen tvinga denne till att göra detta och ingen affär kan därmed göras. 5.2 Polskt jordbruk missgynnas En stor del av Polens befolkning bor på landsbygden och uppskattningsvis 25 % av befolkningen arbetar med jordbruk. Många jordbrukare i Polen är oroliga för att inträdet i EU kommer att missgynna dem och att bidragen som erhålls från unionen blir för låga för att det skall vara meningsfullt att ägna sig åt jordbruk. Den Europeiska unionens jordbrukspolitik, som inte enbart innefattar jordbruk, utan även handel med jordbruksprodukter och förädling av dessa, syftar till att säkerställa en lämplig levnadsnivå för människor som bor på landsbygden, samt att säkerställa att konsumenter av jordbruksprodukter kan köpa dessa till rimliga priser. Jordbrukspolitiken som står för ungefär 45 % av EU:s utgifter baserar sig på en mängd olika bidrag och tillägg. Tilläggen och bidragen som polska jordbrukare erhåller efter Polens inträde i unionen kommer dock att vara lägre än de som ges till bönder i de nuvarande medlemsländerna i EU. Under Polens första tre år som medlem i unionen kommer landets jordbrukare att få tillägg enligt ett förenklat system, som i huvudsak bygger på hur stora landytor de använder till jordbruk, men i viss mån även på vilka grödor som de odlar. Efter dessa tre år kan systemet, om nödvändigt, appliceras i ytterligare två år. Förutom dessa tillägg kan polska bönder även få bidrag ifall de odlar något av grödorna som EU har beslutat skall medföra 18

19 penningtillskott. Vidare kommer ungefär hälften av polska jordbrukare att få tillägg på grund av svåra jordbruksförhållanden. Dessutom kan bönder i Polen ansöka om att få tillbaka pengar som de investerat för att deras jordbruk ska uppfylla olika EU-krav. Det gäller att påpeka att bönder som i huvudsak ägnar sig åt verksamhet som har med djur att göra, t.ex. djuruppfödning, kommer att få lägre tillägg än de bönder som i huvudsak sysslar med odling av växter. Kritikerna av detta tilläggssystem klagar högljutt på att polska bönder missgynnas, samt att de behandlas sämre än deras motsvarigheter i andra EU-länder. Personer som är för inträdet i EU menar dock att det är bättre att få tillägg och bidrag, om än lägre än i övriga medlemsstater, än att inte gå med i unionen och inte få några pengar alls. Dessutom gäller det att tänka på att landet kommer att erhålla stora summor pengar, som skall användas till att modernisera den polska landsbygden, exempelvis genom att bygga nya vägar och annan ny infrastruktur, såsom vattenreningsverk. Totalt sett kommer alltså inträdet i EU, med största sannolikhet, förbättra situationen för polska bönder, trots att bidragen och tilläggen blir lägre än i övriga EU-länder. Dessutom kan man ha i åtanke att de länder som till unionen betalar mer än de får tillbaka, såsom Tyskland, Nederländerna och Storbritannien, helt och hållet vill ta bort tilläggen till bönderna. Länder som tack vare dessa tillägg av unionen får mer än de betalat in, såsom Spanien, Portugal och Frankrike, vill naturligtvis ha kvar dessa tillägg. Alltså finns vissa oenigheter om tilläggen och detta kan medföra att hela tilläggssystemet i framtiden ändras eller avvecklas helt. En annan nyhet för polska jordbrukare som följd av landets inträde i unionen blir att pensionssystemet förändras. I EU kan en jordbrukare gå i pension redan efter fyllda 55 år. Kravet är att denne utarrenderar eller säljer sin åkermark, samt att han bedrivit jordbruk på denna mark i mer än 10 år. Pensionen som jordbrukaren får är antingen en engångssumma eller en summa som betalas årligen. Dessa summor byggs upp av ett basbelopp och sedan en viss summa för varje hektar åkermark som jordbrukaren använt. 5.3 Unionen kommer att fatta beslut negativa för Polen När Polen träder in i den Europeiska unionen kommer landet att ingå i ett samarbete, i vilket även stora och inflytelserika länder såsom Tyskland, Frankrike och Storbritannien deltar. Många människor i Polen känner en viss oro att de mäktigare och mer inflytelserika länderna i unionen i en hög utsträckning kommer att styra landet och driva igenom olika beslut som är negativa för det. Man är helt enkelt rädd att den mäktiga och stora Europeiska unionen kommer att fatta beslut som strider mot Polens intressen. När Polen blir medlem i EU kommer dock landet att få representanter i alla dess viktiga organ, vilket medför att landet får inflytande över beslut som fattas av unionen. I och med att Polen efter EU:s utvidgning blir det befolkningsmässigt sjätte största landet i unionen, kommer det att få ganska mycket inflytande. I unionens olika organ och styrelser kommer Polen att ha lika många representanter som Spanien och enbart några färre än de mäktigaste länderna. I Europaparlamentet kommer landet att företrädas av 54 ledamöter, lika många som Spanien, och dessa kommer att väljas av Polens befolkning i juni Totalt består Europaparlamentet av 732 ledamöter. I Europeiska unionens råd, som företräder medlemsstaternas regeringar, kommer Polen att erhålla 27 av totalt 321 platser. Lika många platser har Spanien, medan Tyskland och Frankrike kommer att ha 29 ledamöter var, alltså endast 2 fler än Polen. Polska medborgare kommer naturligtvis även 19

20 att finnas med i andra EU-institutioner och EU-organ, såsom Europeiska kommissionen och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Polens inflytande i EU kommer alltså att vara enbart lite lägre än Tysklands eller Frankrikes, vilket innebär att landet kommer att ha mycket att säga till om vad avser unionens olika förslag och beslut. Detta betyder att Polen i högsta grad kommer att vara delaktigt i EU-beslut, inte enbart i sådana som påverkar landet, utan även i sådana som berör andra medlemsländer och sådana som rör hela unionen. En väldigt intressant fråga är huruvida Polen, ifall landet inte skulle bli medlem i EU, godtyckligt skulle kunna besluta och bestämma i sina egna affärer eller om dess förmåga att fatta vilka beslut som helst till en viss del skulle påverkas av unionen. Som nämnt ovan leder EU-medlemskapet till att landet blir delaktigt i olika EU-beslut som påverkar det själv, andra länder och även hela unionen. Landet kan alltså inverka på beslut som både direkt och indirekt har en effekt på det. Om Polen däremot skulle hamna utanför unionen skulle landet inte ha något inflytande alls över EU-beslut som på olika sätt skulle påverka det. Exempel på sådana beslut kan vara införande av tullar på polska varor, införande av import- och exportkvoter samt en minskning av möjligheten för polacker att bedriva verksamhet och arbeta i unionens medlemsländer. Sådana beslut skulle innebära att landet på ett effektivt sätt utestängdes från största delen av Europa och detta skulle naturligtvis vara förödande. Dessutom kan tilläggas att om Polen valde att inte gå med i unionen skulle alla pengar ämnade för landet istället omfördelas mellan unionens medlemsländer, vilket skulle göra dem än mäktigare och än mer inflytelserika i förhållande till Polen. Det gäller även att påpeka att fastän ett land blir medlem i den Europeiska unionen minskar inte dess självständighet och dess förmåga att oberoende fatta beslut i olika inre angelägenheter. Landet bibehåller naturligtvis sin självständighet och kan även som medlem av EU exempelvis föra en egen utrikespolitik och ha ett eget parlament och regering. Unionen fattar visserligen olika beslut som rör alla medlemsländer, men bara i de avseenden och i de områden som anges i olika traktat och fördrag underskrivna av medlemsländerna. Dessutom är den europeiska unionen ett frivilligt samarbete och ett medlemsland kan alltså bestämma sig för att lämna detta samarbete. Att inget land hittills valt att lämna unionen, samtidigt som de 10 länderna som blir medlemmar 2004 tillsammans med ytterligare länder i åratal kämpat för att bli medlemmar, tyder på att medlemskapet i unionen för med sig fördelar, som inte finns ifall landet inte deltar i detta samarbete. Det bör även nämnas att de flesta EU-direktiven och EU-normerna har skapats i syfte att skydda unionens medborgare från farliga eller oönskade företeelser och deras avsikt är alltså inte att verka mot specifika medlemsstater. Exempelvis syftar normerna till att skona miljön, förbättra arbetsmiljön, minska arbetslösheten samt minska korruptionen, vilket i princip gynnar alla människor. Givetvis finns det alltid individer eller företag som anser EU-normerna vara missgynnande. Exempelvis fann kosmetikatillverkare det ofördelaktigt då EU tvingade dem att stoppa användningen av 400 farliga kemikalier och begränsa användningen av ytterligare 350, men de personer som använder dessa företags produkter gynnades säkerligen av detta, bland annat genom att deras hälsa förbättrades. 20

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Europa i ett nötskal

Europa i ett nötskal Europa i ett nötskal Vad är Europeiska unionen? Den är europeisk Den är en union = unionen ligger i Europa. = den förenar länder och människor. Kom så tar vi en närmare titt. Vad har alla européer gemensamt?

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter

EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter EU och DU! Ta reda på vad som gäller och säg vad du tycker om Europeiska kommissionens politik om barnens rättigheter Plan arbetar över hela världen för att förbättra situationen för barn som lever i fattigdom

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014

KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT. av den 22.10.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.10.2014 C(2014) 7594 final KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEBESLUT av den 22.10.2014 om ändring av genomförandebeslut K (2011) 5500 slutlig, vad gäller titeln och förteckningen

Läs mer

Lättläst om svenskt studiestöd

Lättläst om svenskt studiestöd Lättläst om svenskt studiestöd Grundläggande rätt för utländska medborgare 2014/15 1 2 Innehåll Vilka är länderna inom EU och EES?...7 Vilka krav behöver du uppfylla för att få svenskt studiestöd?...8

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas

Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Nytt från 1 juni 2004 Viktig information till dig inom vården Nu införs ett Europeiskt sjukförsäkringskort och rätten till vård vid tillfällig vistelse inom EU/EES utvidgas Här kan du läsa mer om rätten

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar dig och dina kompisars vardag. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

Hjälp att rekrytera i EU

Hjälp att rekrytera i EU Hjälp att rekrytera i EU Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik Europeiska kommissionen 1 Eures: Hjälp att rekrytera i EU Vill ditt företag bygga upp en mångkulturell, flerspråkig

Läs mer

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU

Studiematerial från riksdagen. Det här är EU. Teds tröja en fråga för EU Studiematerial från riksdagen Det här är EU Teds tröja en fråga för EU EU påverkar dig EU beslutar om mycket som påverkar vardagen för dig och dina kompisar. Du behöver bara vända på din väckarklocka eller

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter

Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Enklare att sälja tjänster med EU:s kontaktpunkter Sälja och köpa tjänster inom EU samma villkor som hemma Inom EU råder fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. För dig och ditt företag

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Resultattavla för innovationsunionen 2014

Resultattavla för innovationsunionen 2014 Resultattavla för innovationsunionen 2014 Innovationsunionens resultattavla för forskning och innovation Sammanfattning SV version Enterprise and Industry Sammanfattning Resultattavlan för innovationsunionen

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen

Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Hitta ett arbete i den utvidgade unionen Sysselsättning & Europeiska socialfonden Sysselsättning socialpolitik CMI/Digital Vision Europeiska kommissionen 1 Var kan jag söka arbete? Den fria rörligheten

Läs mer

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte

Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Varför är prisstabilitet viktigt för dig? Elevhäfte Vad kan du köpa för tio euro? Kanske två cd-singlar, eller varför inte din favorittidning i en månad? Har du någonsin tänkt på varför det är så? Hur

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA

RESA INOM NORDEN OCH EUROPA RESA INOM NORDEN OCH EUROPA - Pass eller id-kort? Här får du svaren! Inom Sverige kräver vi ingen legitimation. (Men inom Sverige ses körkort, pass eller nationellt id-kort som godkänd legitimation) Medborgare

Läs mer

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna

EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna IP/08/836 Bryssel den 3 juni 2008 EU sätter larmnumret 112 på kartan inför sommarsemestrarna Europeiska kommissionen intensifierar i dag sina ansträngningar för att främja användningen av det kostnadsfria

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR

UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Information angående UTLÄNDSKA PATIENTER UTLANDSSVENSKAR Utgiven: juni 2013 Enheten för lagreglerade läkare och sjukgymnaster Så här gör du för att få ersättning för besök av utländska patienter/utlandssvenskar

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt

Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt Administrativ börda till följd av skyldigheter avseende mervärdesskatt 15.02.2006-15.03.2006 589 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 141 23,9% G - Partihandel

Läs mer

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark

Andra världskriget Finland, Danmark, Norge och Danmark Andra världskriget Som du nu vet, anföll Tyskland Polen den 1 september 1939. Med stridsvagnar tog man sig in landet, och andra världskriget hade börjat. Kriget varade i fem år och när det var över hade

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land. Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land Uppdaterad juli 2008 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 4 Ersättning

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Grekiska gudar och myter

Grekiska gudar och myter Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med Antikens Grekland och Romarriket. Jag kommer att hålla genomgångar, ni kommer att få ta del av den här presentationen så kommer ni själva att få söka

Läs mer

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011

Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU. Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Finanspolitisk och ekonomisk samordning i EU Lars Calmfors Finansutskottet 9/3-2011 Varför samordning på EU-nivå? 1. Externaliteter i förhållande till andra länder - kapitalförluster för långivare - behov

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010

För dig som söker arbete i annat EU-land. Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land Uppdaterad augusti 2010 För dig som söker arbete i annat EU-land INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller... 3 Arbetslöshetsförsäkringen i Sverige... 3 Ersättning

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

Undret vid Dunkerque (Dunkirk).

Undret vid Dunkerque (Dunkirk). Undret vid Dunkerque (Dunkirk). I maj 1940 när Tyskland anfaller Frankrike så finns en stor del av brittiska armén i Frankrike. Tyskland anfaller Frankrike via Belgien och genom Ardennerskogen som ligger

Läs mer

AidWatch 2014 sammanfattning

AidWatch 2014 sammanfattning AidWatch 2014 sammanfattning För nionde året i rad har civilsamhällesorganisationer från EU:s medlemsländer inom ramen för CONCORD Europa producerat AidWatch-rapporten, som utvärderar EU-ets kvalitet och

Läs mer

SEAT Service Mobility

SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility Var som helst. När som helst. SEAT SERVICE enjoyneering var som helst, när som helst. SEAT Service Mobility SEAT Service Mobility garanterar dig en fullständig och pålitlig servicehjälp

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU

Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU 1(6) 2010-06-18 Landsbygdsavdelningen Roland Sten Landsbygdsprogram i 10 länder inom EU Varje land har minst ett landsbygdsprogram Varje medlemsland i EU har ett eller flera program för utveckling av landsbygden.

Läs mer

uppdaterings - guide för

uppdaterings - guide för uppdaterings - guide för Media Nav navigationssystemet i din Renault Uppdatera GRATIS! * www.renault.naviextras.com *Inom 90 dagar efter leverans av din bil. Välkommen in i media navs värld! Du har precis

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands

Försäkringskassan informerar. Pension utomlands GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE

ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE ATT FRÄMJA TILLGÄNGLIGHET TILL INFORMATION FÖR ETT LIVSLÅNGT LÄRANDE Tillgänglig information är en grundläggande rättighet för alla studerande, med eller utan funktionsnedsättning och/eller särskilda behov

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel

GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel GMP Regelverk inom radioaktiva läkemedel Maria Ingevaldsson Läkemedelsinspektör Utbildningsdag vårmöte 2013 Innehåll GMP PIC/S och EU Svensk lagstiftning LVFS 1999:4 Läkemedelsverkets föreskrifter och

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Anställning av utländsk arbetskraft

Anställning av utländsk arbetskraft Anställning av utländsk arbetskraft Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Anställning av utländsk arbetskraft Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012

För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz. Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz Uppdaterad januari 2012 För dig som söker arbete i annat EU/EES-land eller Schweiz INNEHÅLL Lagarna i arbetslandet gäller 3 Arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING

REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING GJAF 51:4 REN FÖRMÖGENHETS- SKADA VID OFFENTLIG UPPHANDLING allmänt försäkringsvillkor Gäller från och med 2011-05-01 Dessa bestämmelser för ansvarsförsäkring ingår i en serie av villkor för Företagsförsäkring.

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Aktuella risker och utmaningar varuhandel

Aktuella risker och utmaningar varuhandel Aktuella risker och utmaningar varuhandel På vad ska moms redovisas? Huvudregel Omsättning inom landet av skattepliktiga varor och tjänster av en beskattningsbar person Definitioner materiella ting, bland

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Student-UT försäkring

Student-UT försäkring Student-UT försäkring All information om Student-UT försäkringen hittar du på www.liu.se/ut eller på din fakultets hemsida/virtuella mapp. Länkar till hemsidorna: LiU LiU student utlandsstudier 1 Student-UT

Läs mer

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA?

HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? HUR BETALAR NI? HUR SKULLE NI VILJA BETALA? 2/09/2008-22/10/2008 Det finns 329 svar, av totalt 329, som motsvarar dina sökvillkor DELTAGANDE Land DE - Tyskland 55 (16.7%) PL - Polen 41 (12.5%) DK - Danmark

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar

TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar Faktablad TCO:s jämförelse mellan 8 länders arbetslöshetsförsäkringar TCOs rapport jämför åtta länders statliga arbetslöshetsförsäkringar i olika inkomstnivåer. Tabellen nedan visar vilken ersättning olika

Läs mer

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle

Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle EMPOWERING YOUR BUSINESS Hyreslösningar Rätt truck för rätt tillfälle www.toyota-forklifts.se HYRESLÖSNINGAR Rätt truck för rätt tillfälle Olika situationer kräver olika lösningar. Vilken truck passar

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET

ARBETSMATERIAL MR 5 FRÅN FÖRBUD TILL RÄTTIGHET SIDA 1/6 de mänskliga rättigheterna (sid. 1) de mänskliga rättigheterna består av 30 artiklar. Nedan presenteras en förenklad översättning (ur Pådraget, Amnesty International). Artikel 1. Alla människor

Läs mer

ANALYSERAR 2007:10. Utbetalning av familjeförmåner år 2006 med stöd av EG-lagstiftningen

ANALYSERAR 2007:10. Utbetalning av familjeförmåner år 2006 med stöd av EG-lagstiftningen ANALYSERAR 2007:10 Utbetalning av familjeförmåner år 2006 med stöd av EG-lagstiftningen Utgivare Upplysningar Beställning Försäkringsdivisionen Enheten för barn och familj Per Ransed Hellström 08-786 91

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version)

FÖRORDNINGAR. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 469/2009 av den 6 maj 2009 om tilläggsskydd för läkemedel. (kodifierad version) 16.6.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 152/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går

Företagen i västra Sverige och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går Företagen i västra och den inre marknaden Ett utdrag ur Kommerskollegiums utredning Visst är EU vår hemmamarknad nästan all vår export går dit. Svenska företags uppfattning om EU:s inre marknad Företagen

Läs mer

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen

I.4 Faktorer som är avgörande för utjämningen Produktivitet, konkurrenskraft och ekonomisk utveckling Konkurrenskraftens utveckling ses ofta som ett av de viktigaste bevisen för politikens framgång eller misslyckande. I litteraturen kopplas begreppet

Läs mer

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006

Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 Jan Bohlin Ekonomisk-historiska institutionen Handelshögskolan Göteborgs universitet Box 720 405 30 Göteborg Sverige E-post: Jan.Bohlin@econhist.gu.se Månatliga växelkurser för Sverige 1913 2006 1. Källor

Läs mer

En kort guide om euron

En kort guide om euron En kort guide om euron Ekonomi och finans Om euron Euron såg dagens ljus 1999, men användes först bara på lönebesked, räkningar och fakturor. Den 1 januari 2002 började eurosedlar och euromynt för första

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer