Årsredovisningen fastställdes av kommunfullmäktige 23 april Omslagets bild visar Rävgårdens förskola i Svanskog på utflykt. Årsredovisning 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisningen fastställdes av kommunfullmäktige 23 april 2012. Omslagets bild visar Rävgårdens förskola i Svanskog på utflykt. Årsredovisning 2011"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 2011

2 2 Årsredovisningen fastställdes av kommunfullmäktige 23 april Omslagets bild visar Rävgårdens förskola i Svanskog på utflykt.

3 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 4 Säffle Sveriges yngsta stad 6 Förvaltningsberättelse 7 Omvärld, befolkning och arbetsmarknad 8 Kommunens organisation 14 Sammanfattning av året som gått 16 Utveckling på sikt 32 Fem år i sammandrag 34 Ekonomisk översikt och analys 35 Investeringar 46 Nämnderna 48 Sammanställd redovisning 51 Personalredovisning 55 Miljöredovisning 60 Räkenskaper 67 Resultaträkning 68 Balansräkning 69 Kassaflödesanalys 70 Noter 71 Redovisningsprinciper 78 Va-verksamhet 80 Ord- och begreppsförklaringar 84 Bilaga Redovisningen från nämnder och bolag finns i separat bilaga

4 4 Kommunstyrelsens ordförande I början av 2011 pekade alla signaler på att den svenska ekonomin hade fått fart efter finanskrisen. Det vi fick höra från bedömare på riksplanet var positivt och i kontakterna med det lokala näringslivet kom även där positiva tongångar. Som vi alla vet vände världskonjunkturen under sensommaren och vi kom att få en finansiellt osäker höst. I kommunen togs flera strategiska och viktiga beslut för vår framtid - Krokstads herrgård köptes för att säkra utvecklingen av området ut mot Duse tillsammans med en exploatör startade planeringen av ett nytt handelsområde vid Guttane - och inte minst startade den stora och breda process som pågått under hela året med att ta fram en ny vision för Säffle. Även om arbetslösheten och då särskilt ungdomsarbetslösheten har minskat under året så är den dock för hög. Vi har fortsatt en stor utmaning när det gäller att kunna vända den negativa befolkningstrenden och utveckla vår kommun med fler boende, jobb och företagande. Under det gångna året har de nya områdena Ladugårdsparken och Brännsvall blivit klara för exploatering. Arbetet med översiktsplanen, som ska ge de övergripande riktlinjerna för den fysiska utbyggnaden i kommunen, har prioriterats. Här kommer de 60 nya LIS-områdena ge fantastiska möjligheter till boende och utveckling i strandnära attraktiva lägen. Näringslivsfrågorna står alltid högt på agendan för kommunledningen. Genom våra nätverk och täta kontakter med företrädare för näringslivet kan vi tillsammans skapa ett bra näringslivsklimat i kommunen. Genom Industrigruppens och skolans engagemang har den tekniska utbildningen i Säffle och Åmål blivit certifierat som Teknikcollege av Industrikommittén i Sverige. Ett strot glädjeämne blev också CCI s besked om fortsatt produktion i Säffle. Säfflebostäders lägenheter har anslutits till bredbandet under året. Statistik som mäter tillgången till bredband visar att Säffle är bland de bästa i landet. Bredbandsatsningen fortsätter nu med villaområdena i centralorten. Kanaltorgets upprustning har fortsatt med gångvägar, bryggor m.m. mot Medborgarhuset. Konstverket Kontrapunkt invigdes i anslutning till Kulturnatten. Kulturnämnden övertog driften av Sagabiografen under året. Svenska filminstitutet m.fl. har beviljat medel för digitalisering av biografen. Formerna för den fortsatta driften av biografen utreds. Lekplatsen i Furuskogsparken har blivit färdigställd, en konstgräsplan för fotboll har byggts vid Sporthälla och nya digitala informationstavlor har satts upp utmed europavägarna.

5 Fogdegatans parkering har byggts om och fyra nya busshållplatser byggs längs E 45 för att underlätta pendlandet. Nya arbetssätt provas för att öka kvaliteten i den kommunala servicen. Matdistributionen inom hemtjänsten har till exempel ersatts av hjälp med inköp och/eller tillredning av måltider. Vårdtagarna får på så både dagliga besök och själva välja vad de vill äta. Kommunen är en stor organisation som ska ge bästa möjliga service till dem som bor och verkar här. Jag vill avsluta med att tacka alla anställda och förtroendevalda för det fina arbete och det engagemang som läggs ned inom kommunens verksamheter. Daniel Bäckström

6 6 Säffle Sveriges yngsta stad Säffle fick som sista köping i Sverige stadsprivilegier och det krönta stadsvapnet 1951! Trots sina unga år som stad är Säffle belägen i en urgammal bygd, full med resurser som jordbruksmark, skog och vattenleder för kommunikation. Inom kommunen finns det gott om fornlämningar från Olof Trätäljas tid, men också från pilgrimsresande som passerade Säffle på resan längs Byälven mot Nidaros och Domen i nuvarande Trondheim, Norge. Byälven fick stor betydelse för Säffle också under förstadiet till industrialismen när järnbruken nyttjade den för transporter. I och med tillkomsten av Trollhätte kanal och Säffle kanal tog industrialiseringen fart på allvar. Sågverk, pappersbruk, glasbruk och verkstäder växte fram. Många av företagen från denna period finns kvar även idag. I början av 1900-talet bodde det omkring i det som idag är Säffle kommun., knappt av dem bodde inne i tätorten. Idag bor personer i centralorten och på landsbygden. Säffles stora fibernätsprojekt är ett exempel på hur kommunen jobbar för att göra det möjligt att få det bästa ur båda världar, arbetet med att ta fram områden för vattennära boenden ett annat.

7 Förvaltningsberättelse

8 8 Omvärld, befolkning och arbetsmarknad Samhällsekonomisk utveckling Konjunkturinstitutet gör fyra bedömningar av det ekonomiska läget om året. Nedanstående text bygger på institutets bedömning av läget i december BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande arbetslöshet som följd. Det är mest sannolikt att den akuta skuldkrisen bedarrar under första halvåret 2012 och att förtroendet därefter återvänder. Riksbanken sänker reporäntan till under 1 procent under Finanspolitiken bedöms bli svagt expansiv 2012, men ingen ytterligare expansiv finanspolitik förutses därefter för att mildra lågkonjunkturen. BNP-tillväxten i Sverige ökade till 1,6 procent tredje kvartalet 2011 jämfört med närmast föregående kvartal. Trots den svaga tillväxten i Europa utvecklades exporten starkt som en följd av ökad export till tillväxtekonomierna utanför OECD-området. Hushållens konsumtion föll jämfört med andra kvartalet och investeringarnas ökningstakt dämpades rejält. Konjunkturinstitutet konstaterar att sysselsättningen fortsatte att stiga, vilket drev ner arbetslösheten ytterligare något. Men indikatorer som företagens anställningsplaner i Konjunkturbarometern har fallit kraftigt under fjärde kvartalet vilket tyder på en snar vändning nedåt på arbetsmarknaden. Konjunkturinstitutet konstaterar vidare att det något överraskande är den inhemska efterfrågan som hittills har dämpats mest sedan statsskuldskrisen i Europa blev akut i somras. Det beror till stor del på att hushållen har tagit intryck av både fallande börskurser och stigande osäkerhet om utvecklingen i Europa. När nu den svaga utvecklingen i omvärlden ser ut att fortsätta kommer dock även exportökningen att falla tillbaka. Samtidigt syns inga tecken på högre tillförsikt bland svenska hushåll och företag i Konjunkturbarometern. BNP väntas falla både fjärde kvartalet 2011 och första kvartalet BNP-tillväxten i euroområdet fortsatte att mattas av tredje kvartalet till 0,2 procent jämfört med närmast föregående kvartal. Tillväxten är svagast (negativ) i södra Europa, men inbromsningen jämfört med tidigare i år är störst i norra Europa. Förtroendeindikatorerna har fortsatt att falla fjärde kvartalet och tyder nu på negativ BNP-tillväxt i euroområdet som helhet fjärde kvartalet 2011 och första kvartalet I USA har tillväxten däremot ökat successivt under 2011, drivet av stigande företagsinvesteringar och en viss ökning av tillväxten i hushållens konsumtion trots svag inkomstutveckling. Även USA påverkas dock av statsskuldskrisen i Europa och tillväxten dämpas under första halvåret Även i tillväxtekonomierna har BNP-tillväxten bromsat in tredje kvartalet. I världen som helhet faller tillväxten från över 5 procent 2010 till 3,4 procent Det är inte bara räntorna på statsobligationer i länder med svaga statsfinanser som har stigit. Även många räntor som hushåll och företag möter har stigit i euroområdet (liksom i Sverige) trots

9 penningpolitiska lättnader i form av sänkt styrränta, likviditetsförstärkande åtgärder och köp av statspapper Konjunkturinstitutet slår fast att så länge som ingen hållbar lösning till statsskuldskrisen presenteras kommer osäkerheten och därmed svag tillväxt att bestå. Men den politiska processen inom EU pågår och ju längre tid som länderna lyckas finansiera sina statsskulder desto större är sannolikheten att man kommer att ta sig igenom den akuta finansieringskrisen. När väl osäkerheten släpper kan förtroendet på de finansiella marknaderna snabbt återvinnas. Då faller statsskuldräntorna i de utsatta länderna, börskurser och förtroende stiger vilket leder till att tillväxten repar sig. Trots allt bedömer konjunkturinstitutet att det mest troliga scenariot är att statsskuldskrisen kommer att lösas upp under ordnade former och att den akuta skuldkrisen därmed bedarrar under första halvåret Institutet bedömer att det sannolikt krävs ytterligare insatser från EU, IMF och/eller ECB, men det kan också vara möjligt att det går att hanka sig fram. Senast under sommaren 2012 borde en tydlig återhämtning av börskurser och förtroendeindikatorer inledas för att prognosen ska kunna infrias. När osäkerheten minskar och förtroendet börjar återvända finns det goda utsikter för privat efterfrågan att börja växa igen. Hushållen har ökat sitt sparande på många håll i världen och investeringsnivåerna är generellt sätt låga, särskilt jämfört med före finanskrisen Det finns alltså goda förutsättningar för en uppgång i konsumtion och investeringar både i Sverige och internationellt. Men även efter det kommer den nödvändiga åtstramningen av finanspolitiken i de flesta OECDländer att dämpa tillväxten i världen. Sverige är ett land med stora överskott i utrikeshandeln och stabila statsfinanser. När de globala obalanserna minskar innebär det för svensk del att utrikeshandeln inte kan bidra så mycket till efterfrågetillväxten som varit normalt tidigare- Istället väntas hushållens konsumtion och investeringar stå för en stor del av efterfrågetillväxten under konjunkturåterhämtningen BNP-tillväxten återhämtar sig efter nedgången 2012 relativt snabbt under 2013 och blir ca 3 procent i genomsnitt under Under hösten har sysselsättningen fortsatt att öka men näringslivets anställningsplaner tyder nu på att ökningen upphör. BNP faller under fjärde kvartalet 2011 och under inledningen av Sysselsättningen kommer därför att utvecklas svagt under Arbetslösheten vänder upp i början av 2012 och stiger till ca 8 procent i genomsnitt under året, vilket är betydligt högre än jämviktsarbetslösheten. Prognosen förutsätter att företagen, liksom Konjunkturinstitutet, bedömer att det är en tillfällig svacka i efterfrågan. De behåller därför anställda i relativt stor utsträckning och försöker övervintra de närmaste kvartalen med en något för stor personalstyrka. Om starten på återhämtningen senareläggs ytterligare finns det stor risk för betydande högre arbetslöshet. Konjunkturinstitutet bedömer att regeringen inte kommer att föra en ytterligare expansiv finanspolitik i syfte att återhämtningen i svensk ekonomi ska gå snabbare. Finanspolitiken anpassas under åren snarare så att överskottsmålet för de offentliga finanserna upprätthålls. Det innebär att ytterligare ofinansierade åtgärder om sammanlagt ca 50 miljarder kronor kommer att genomföras eftersom överskotten annars skulle bli för stora. Finanspolitikens inriktning under dessa år blir trots det något åtstramande och det konjunkturjusterade sparandet stiger till 1,5 procent av BNP I det svaga konjunkturläge svensk ekonomi nu befinner sig i är det angeläget med stimulans av efterfrågan. De offentliga finanserna i Sverige är, till skillnad från de flesta andra OECD-länders, mycket robusta. Det finns enligt Konjunkturinstitutets bedömning utrymme för att bedriva en mer expansiv finanspolitik som dock bör kompenseras med en mer åtstramande politik åren därefter så att överskottsmålet upprätthålls.

10 10 Visionen för år 2020: Värmland växer på många sätt. Mångfald, kompetens och upplevelser får oss att växa som människor. Kunskap och innovation ger våra företag en stark position i världen. Vi kliver över invanda gränser. Av alla slag, varje dag och överallt, Vi vågar utmana oss själva. Vi lever i ett samhälle där alla kommer till sin rätt. Kvinna som man, inflyttare som värmlänning, barn som vuxen. Världen mår bra av mer Värmland och Värmland av mer värld. Värmland växer och känner inga gränser. Utveckling i regionen Region Värmland som är kommunernas samarbetsorgan i länet har tagit fram ett regionalt utvecklingsprogram som kallas Värmland växer och känner inga gränser. Programmet beskriver hur Värmland ska bli en ännu bättre plats att leva, bo och arbeta i. Värmland växer är regionens framtidsdokument för att skapa en hållbar tillväxt. Programmet innehåller en vision och fem insatsområden: ledarskap, innovativa miljöer, kompetensförsörjning, tillgänglighet samt livskvalitet. Det är första gången Värmland har en gemensam vision. Region Värmland har tagit fram Värmland växer i en bred dialog tillsammans med företagare, föreningsliv, ungdomar, politiker och myndigheter i regionen. Sammanlagt har ett par tusen personer bidragit med kunskap och idéer. Programmet antogs av regionfullmäktige i november Sedan dess arbetar Region Värmland utifrån prioriteringarna i Värmland växer. Under 2010 ska handlingsprogram för vart och ett av de fem insatsområdena tas fram. Region Värmland definierar det regionala ledarskapet som att de politiskt styrda organisationerna, näringslivet och universitetet samverkar och agerar tillsammans. Ledarskapet fattar gemensamma och strategiska beslut för Värmlands framtid. Ledarskapets handlingsförmåga är en avgörande pusselbit för att förverkliga prioriteringarna i Värmland växer. Ledarskapet ansvarar även för att regionen ska vara känd för sina tillgångar och möjligheter globalt. Ett särskilt ansvar har de också för att öka förståelsen för nyttan av mångfald i regionens utveckling och tillväxt. Ar-

11 betet sker utifrån tre strategier: Gränsöverskridande regionalt ledarskap, Profilera Värmland och Öka nyttan av mångfalden. Region Värmland arbetar för att bli bättre på att ta tillvara människors innovationer, idéer och att främja entreprenörskapet så att regionen får fler växande och nya företag. Målet är fler växande kunskapsdrivna regionexporterande företag, ökad innovationstakt och innovationshöjd. Arbetet sker utifrån tre strategier: Innovativa entreprenörer, Innovativa kluster och Innovation för hållbar tillväxt. Region Värmland konstaterar att kompetensförsörjning handlar om att det finns kompetent arbetskraft som svarar upp mot de behov som näringsliv och offentlig sektor efterfrågar. Målet är att höja den samlade utbildningsnivån i regionen i snabbare takt än i jämförbara regioner samt att säkerställa företagens och den offentliga sektorns kompetensbehov och att öka värmlänningens anställningsbarhet. Arbetet sker utifrån två strategier: Höj utbildningsnivån och Kompetensmatchning. För att genomföra infrastrukturprojekt snabbare och förbättra samspelet mellan transportslagen arbetar regionen för att hitta nya finansieringslösningar. Regionen arbetar för att förbättra tågförbindelserna mellan Karlstad och Göteborg/Oslo/ Stockholm och slå vakt om en god linjetrafik ut i Europa. Det ska vara enkelt att snabbt komma till och från Värmland. Regionen satsar också på att uppgradera bredband och nya lösningar för att kommunicera över Internet så att Värmland kan öka sin tillgänglighet digitalt ytterligare. Målet är att vägar, järnvägar och vattenvägar gör det möjligt att transportera gods och att resa säkert och bekvämt mellan Karlstad och kommunhuvudorter i Värmland samt Örebro på mindre än en timme. Ett annat mål är att Värmland även i fortsättningen ska ha god tillgänglighet till virtuell kommunikation. Projektet FullKoll ska skapa ett attraktivt och tillgängligt kollektivtrafiksystem i Värmland. Projektet startade under 2009 och pågår till Under 2011 har land annat nya busshållplatser byggts längs E 45.an i Säffle för att underlätta arbets- och studiependlandet. Befolkning Antalet invånare i Säffle kommun minskade med 153 personer till invånare vid 2011 års utgång. Minskningen berodde på att 75 personer fler avled än vad som föddes och att 81 personer fler flyttade från Säffle än till kommunen. För att vara exakt flyttade 592 personer till kommunen samtidigt som 673 personer flyttade från kommunen. 112 barn föddes under 2011, vilket var 37 färre än året innan. 187 personer avled, vilket var 1 färre än året innan. Befolkningsminskningen har därmed åter ökat jämfört med förra årets relativt mindre förändring på 55 personer. En uppdelning av befolkningsförändringarna per församling visar att samtliga församlingar minskat i invånarantal under Säffle med 9 personer, Tveta med 30 personer, Bro med 19 personer, Södra Värmlandsnäs med 28 personer, Ny- Huggenäs med 2 personer, Gillberga med 13 personer, Kila med 4 personer, Svanskog med 43 personer och Långserud med 5 personer. Sedan 2007 har centralorten minskat med 150 invånare och landsbygdsförsamlingarna med 324 invånare. Säffle delar utvecklingen med många kommuner i landet utanför storstadsregionerna. Befolkningsantalet är idag betydligt lägre än för 10 och 20 år sedan. Utflyttning sker av ungdomar och familjer i yrkesverksam ålder. Befolkningens förändringar är av avgörande betydelse för bedömningen av behovet av kommunal service. Befolkningsantalet påverkar också kommunens intäkter via skatter och bidrag. Som mest invånare hade Säffle år 1970, då personer var folkbokförda i kommunen. År 1980 hade befolkningen minskat med personer till en genomsnittlig minskning med 125 personer om året. År 1990 hade Säffle kommun invånare. Tio år senare hade befolkningen minskat med personer till invånare en genomsnittlig minskning med 134 personer om året. År 2010 hade befolkningen minskat med personer till invånare en genomsnittlig minskning med 109 personer om året. Vid det senaste årsskiftet hade antalet invånare minskat med ytterligare 153 personer. Tyvärr finns det i dagsläget inget som tyder på att den pågående befolkningsminskningen kommer att avstanna helt inom en nära framtid.

12 12 Enligt den befolkningsprognos som kommunen beställt beräknas folkmängden minska med ytterligare personer från till personer år Flyttnettot beräknas bli plus 2 personer medan födelseunderskottet beräknas till 78 personer år I och med att antalet invånare blev lägre än beräknat år 2011 har prognosen ett sämre utgångsläge och ger därför också ett lägre invånarantal år 2020/2021 än förra årets prognos. Folkmäng och förändringskomponenter i Säffle kommun Födda Döda Födelsenetto Inflyttade Utflyttade Flyttnetto Folkökning Folkmängd Källa: Befolkningsprognos Säffle kommun, Statisticon mars 2012 Folkmängd per församling Säffle Tveta Bro S. V-näs Ny-Huggenäs Gillberga Kila Svanskog Långserud Summa Källa: SCB Näringsliv och arbetsmarknad Totalt finns arbetsställen, inklusive offentlig förvaltning, organisationer och företag utan anställda, registrerade i Säffle kommun. Flest anställda finns inom tillverkningsindustrin med 28 % av arbetstillfällena. En av målsättningarna näringslivsarbetet är att det minst ska flytta 25 företag om året till kommunen. Samtidigt ska antalet nyaktiverade arbetsställen vara minst 120 om året. I bägge fallen är det SCB:s statistik som används som mått. Mått: Antalet företag/arbetsställen som flyttar till Säffle kommun ska vara minst 25 om året och antalet nyaktiverade företag ska vara minst 120. Mäts med SCB:s statistik Inflyttade företag Nyaktiverade arbetsställen Antalet inflyttade företag har åren 2009 till 2011legat över målsättningen om minst 25 om året. Antalet nyaktiverade företag har ökat varje år och 2011 har målsättningen om minst 120 överstigits. Under 2011 flyttade 32 företag till kommunen. 123 arbetsställen nyaktiverades. Bland etableringarna kan nämnas apotek och järnhandel. Arbetsförmedlingens statistik över arbetslösa visar tydligt att den konjunkturnedgång som drabbade världen under slutet av år 2008 fortfarande 2011 har ett tydligt genomslag i Säffle kommun. Den trendförändring som började år 2008 gäller tyvärr fortfarande även om den minskat något Tidigare var andelen personer utanför arbetsmarknaden i kommunen lägre än såväl i länet som i riket. Från och med år 2008 har Säffle högre arbetslöshet än såväl länet som riket. Under 2010 skedde en kraftig försämring av arbetslösheten i kommunen. År 2011 har arbetslösheten minskat i såväl Säffle, som länet och riket. Däremot är antalet person i arbetsmarknadsprogram fortfarande högre i Säffle än i länet och riket. Arbetslösheten bland åringar ligger nu på 3,5 % i Säffle och länet medan motsvarande siffra för riket är 3,4 %. Här ska observeras att Arbetsförmedlingen ändrat statistiken så att den från 2011 räknas på arbetskraften och inte befolkningen, vilket gör att 2011 års siffror inte är direkt jämförbara med föregående års. Andelen personer i arbetsmarknadsprogram är med 4,7 % fortsatt högre i Säffle än i länet (3,7 %) och riket (2,8 %). Kommunens arbetsmarknadsenhet konstaterar att n stabilisering av arbetsmarknadsläget kan märkas och inom företag har det pågått en hel del rekryte-

13 ringar. Norska arbetsmarknaden visar på nytt ökad efterfrågan av arbetskraft. Andel av bef år 10,0 9,0 8,0 Andel arbetslösa o i program Säffle, länet och riket ,0 6,0 5,0 I progr Arb lösa 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 05 Sä Vä Ri 06 Sä Vä Ri 07 Sä Vä Ri 08 Sä Vä Ri 09 Sä 09 Vä 09 Ri 10 Sä 10 Vä 10 Ri 11 Sä 11 Vä 11 Ri År och kommun, länet, riket Kommunen arbetar både med näringslivsstödjande åtgärder och med åtgärder för att hjälpa dem som hamnat utanför arbetsmarknaden. Kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet genomför olika åtgärder på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Flödet av personer som deltar i Arbetsmarknadsenhetens verksamhet ökade markant 2010 och det har krävts mer insatser av personalen för att hitta anpassade lösningar, motivation och nya verksamheter.

14 14 Kommunens organisation Kommunfullmäktige Parti Centerpartiet 12 Socialdemokraterna 12 Sjukvårdspartiet i Värmland 6 Moderata samlingspartiet 6 Kristdemokraterna 1 Folkpartiet liberalerna 1 Miljöpartiet de gröna 1 Sverigedemokraterna 2 Vänsterpartiet 0 Totalt 41 Kommunfullmäktiges presidium Ledamöter 2009 Kommunstyrelsen Ledamöter 2011 Ordförande Daniel Bäckström c v ordförande Ulrika Simonsson m Ledamöter Dag Rogne c Birgitta Edvardsson Kyrk c Christer Tengelin c Bo Andersson m Ingegerd Welin Fogelberg siv Ann Melitschenko siv Ulla Heidrick fp Bo Augustsson s Stefan Olsson s Ann Mlakar s Jan Andersson s Ledamöter Ordförande Margareta Bäckström c v ordförande Ann Mlakar s Ledamöter Bo Andersson m

15 Nämnder och styrelser Kommunfullmäktige Ordf Margareta Bäckström Kommunstyrelsen Ordf Daniel Bäckström Kommunrevisionen Ordf Richard Svensson Miljö- och byggnadsnämnden Ordf Agneta Petterson Kommunföretag i Säffle AB Ordf Daniel Bäckström Kulturnämnden Ordf Kerstin Einevik Bäckstrand Forskningen i Säffle AB Ordf Ragnar Törner Teknik- och fritidsnämnden Säffle Åmål Ordf Roger Carlson, Åmål v ordf Erik Blakstad, Säffle Barn- och utbildningsnämnden Ordf Stina Höök Socialnämnden Ordf Lisbet Westerberg Krisledningsnämnden Ordf Daniel Bäckström Innovations- och teknikcenter i Säffle AB Ordf Ragnar Törner Säfflebostäder AB Ordf Claes Scott Säffle kommunikation AB Ordf Daniel Bäckström Säffle Fjärrvärme AB, 49 % ägarandel Kommunens representanter Daniel Bäckström Jan Norlin Valnämnden Ordf Marianne Olsson Överförmyndare Ordf Bengt Rosén

16 16 Sammanfattning av året som gått Viktigare händelser Säffle kommuns vision anger inriktningen för det långsiktiga arbetet med att stärka Säffles attraktivitet för boende och företagande. Visionen utgår från fyra utmaningar: Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Företagsklimatet i Säffle kommun är generöst och välkomnande Alla känner sig alltid säkra och trygga i Säffle kommun Kommunens verksamheter utvecklas genom gott ledarskap Under varje punkt beskrivs inriktning på arbetet i visionen. För att visionen ska kunna förverkligas måste alla känna delaktighet och vilja arbeta mot de mål som stödjer visionen. Här följer en sammanfattning av några aktiviteter som genomförts under året. För tydlighets skull redovisas avstämningen av verksamhetsmålen enligt god ekonomisk hushållning i eget avsnitt. En mer omfattande redovisning av vad som gjorts under året återfinns under avsnittet Nämnderna. Det är attraktivt och speciellt att bo och verka i Säffle kommun Den lilla kommunens och stadens kvaliteter med närhet mellan boende, arbete och fritid liksom närheten mellan beslutsfattare och kommuninvånare uppskattas av alla. Alla är engagerade och delaktiga i de demokratiska processerna och tar sitt ansvar för en ekologisk, ekonomisk och långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Banden mellan stad och landsbygd är fortsatt starka. Säffles miljökvaliteter för arbete, boende och fritid värnas och förädlas ständigt. För ungdomar finns ett varierat utbud av aktiviteter. Boendet planeras för ytterligare 1000 invånare år Det är hög standard på väg- och järnvägsnät och det finns goda kommunikationer som möjliggör arbetspendling och övrigt resande. Kommunen är offensiv vad gäller införande och utnyttjande av snabb elektronisk dataöverföring. Kommunen har köpt Krokstads herrgård och tecknat avtal med entreprenör om driften SCB:s medborgarundersökning som gjordes i kommunen under våren 2011 visar tydligt att kulturlivet uppskattas av medborgarna. Invigning av konstverket Kontrapunkt i anslutning till Kulturnatten. Biblioteket har en ny hemsida gemensam med 11 andra bibliotek i länet. Projekt kring ungdomsinflytande som började i september 2010 har avslutats. Nytt projekt startar vid årsskiftet Kulturnämnden har på kommunstyrelsens uppdrag drivit biografen under Under året har kommunen sökt och fått pengar beviljade till digitalisering av biografen från såväl Svenska Filminstitutet som Region Värmland. Säffle kommun fick bidrag från Kulturrådet för att arbeta med arrangörsplattform för dans.

17 17 Arbetet med en regional kulturplan började ta fart under året. I november höll kommunen en välbesökt kulturdialog för allmänheten. Nya konstgräsplanen är i drift och kommer att ha en stor betydelse för ökade aktiviteter för ungdomar i kommunen Lekplatsen i Furuskogsparken är färdigställd. Den nya lekplatsen har blivit en mycket populär och välbesökt samlingsplats för barnfamiljer. Kanaltorgets upprustning har fortsatt inom projektet Utev -Tillgänglighet längs vatten med en upprustning av gångvägar, bryggor m.m mellan torget och Medborgarhuset. Fogdegatans parkering har byggts ut under 2010 och asfalterades 2011 och har även kompletterats med nya träd och grönremsor hösten Tillsammans med Trafikverket och Värmlandstrafik deltagit i projektet Full Koll där man gemensamt bekostar byggande av 4 st nya busshållplatser med gångvägar längs E45 i Säffle. Förskolan Bävern har avvecklats under sommaren. Förskolan Mörten har lagts ned i kommunal regi och startats upp som fristående förskolan. Långseruds skola i kommunal regi har lagts ned och Långseruds friskola har startats upp from höstterminen avser förskoleklass, fritidshem och grundskola Säffles teknikprogram har certifierats i Teknikcollege. Företagsklimatet i Säffle kommun är generöst och välkomnande Den positiva utvecklingen av samarbetsformerna mellan näringslivet och kommunen, den välkända Säffle-andan, uppmuntrar till kreativitet och vilja att pröva nya idéer. Näringslivet och kommunen tar gemensamt ansvar för marknadsföring och arrangemang för att ytterligare stärka Säffles position i världen. En förutsättning för ett positivt företagsklimat är att det erbjuds rika tillfällen till utbildning och fortbildning av god kvalité. Planering pågår i samverkan med exploatör för ett köpcentrum vid Guttaneområdet Fastigheterna Städet 13 och Gjutaren 6 har sålts till hyresgästerna. Fastigheten Glättaren 1 o 5 har sålts efter anbud. Alla känner sig alltid säkra och trygga i Säffle kommun Kommunen samverkar med andra aktörer för att skapa en trygg omvärld. Kommunala arbetsplatser erbjuder en miljö där ingen far illa. Service, vård och omsorg håller hög kvalité samt anpassas till livets olika skeenden. Hösten höga vattenflöden i Byälven medförde att slussportarna öppnades ur säkerhetssynpunkt Röjningsarbete vid gång- och cykelvägar har påbörjats och kommer att vara i fokus under några år framåt. Detta är en viktig signal för ett tryggt och rent samhälle. Inom projektet tillgänglig stad har åtgärder gjorts för att tydliggöra busshållplatser och övergångsställen i centrala Säffle samt lagt ny plattbeläggning på Sundsgatans båda sidor och iordningställt övergångsställe norr om Fogdegatan. Parkeringsövervakning införd i Säffle Ett förhöjt övergångsställe har byggts på Järnvägsgatan. Gc-väg på Norrlandsvägen mellan Trålgatan och Granbäcksvägen har byggts. Ny dagvattenledning har byggts vid Weinbergsvägen i Svaneholm och va-ledningsabete har påbörjats på Högåsgatan. Arbetsförmedlingen har efter en lagändring övertagit ansvaret för sysselsättning, etablering och försörjning för de nyanlända flyktingar som blivit kommunplacerade. Kommunen har fortsatt ansvar för bostadsförsörjning, svenska för invandrare, samhällsorienterande insatser och insatser för barn och unga

18 18 Ett projekt för att kartlägga och utveckla anhörigstödet har startat. En omfattande enkätundersökning bland anhöriga visade att behovet av information var viktigast. Professionalitet, bemötande och kontinuitet värderades främst. Hur miljön var runt den närstående var också viktigt. Matdistribution har ersatts av hjälp med inköp och/eller tillredning av måltider. Det innebär att vårdtagarna får varm mat varje dag och kan själv välja vad man vill äta. Förändringen ger vårdtagaren dagliga besök från hemtjänsten, vilket ger trygghet och kvalitet i det dagliga livet. Utöver kommunen bedriver ett företag servicetjänster, personlig omvårdnad och delegerad hälso- och sjukvård och ett annat utför enbart servicetjänster enligt lagen om valfrihetssystem LOV.. Ett av de företag som erbjuder servicetjänster enligt LOV inom äldre- och handikappomsorgen harunder året utökat sitt geografiska område till hela Säffle tätort och därmed har de som är i behov av hemtjänstinsatser större möjlighet att välja utförare. En stor ombyggnation av lokaler på Nytorget har pågått för att integrera verksamheterna Smedjan och dagcenter Rolfserud. Inflyttning kunde ske i de nya lokalerna i slutet av november. Tyvärr drabbades Smedjan av brand i de tillfälliga lokalerna under sommaren och förlorade maskiner och andra inventarier. Men ny tillfälliga lokaler kunde ordnas i närheten. Vård- och omsorgscollege, VO-college, i Säffle har blivit certifierade för en ny treårsperiod. VO-college innebär att utbildningsanordnare och arbetslivet samverkar för att förnya utbildningen inom omvårdnadsområdet. Kommunens verksamheter utvecklas genom gott ledarskap Arbetsgivaren Säffle kommun arbetar aktivt för att erbjuda sina medarbetare attraktiva och utvecklande arbeten. Verksamheten bedrivs i bra fysisk och psykosocial miljö där medarbetarna vet att de är sedda, får uppskattning och medinflytande. Kommunen är känd som en attraktiv arbetsgivare, bland annat genom sitt omfattande program för ledarskapsutveckling och fortbildning av medarbetare. Frisktalet är i topp. Därför är vi den friskaste kommunen i Sverige. Den gemensamma nämnden med Åmål kring teknik- och fritid startade verksamheten den 1 januari Utbildning och yrkescertifiering av städpersonal i Säffle har skett enligt modellen i Åmåls kommun. Måluppfyllelse Här beskrivs kommunens verksamhet under året ur perspektivet God ekonomisk hushållning. Fokus ligger på de verksamhetskrav som fullmäktige har godkänt för respektive nämnd. En fylligare beskrivning av måluppfyllelsen återfinns under respektive nämnds avsitt senare i dokumentet. Kommunstyrelsen Mål: Attraktivitet. Säffle kommun ska upplevas som en attraktiv plats att bo och leva på. Mått: Nöjd medborgarindex och förbättrade placeringar i olika organisationers mätningar. Måluppfyllelse: Säffle kommun fick 56 indexpoäng mot snittet på 61. Målet är att höja NMI:s indexpoäng till minst 62. NMI-undersökningens resultat visar att fokus bör ligga på att förbättra möjligheter till bostäder, kommersiellt utbud och fritidsaktiviteter samt utbildning. Köpet av Krokstad Herrgård, arbetet med handelsområdet Guttane, bildandet av Teknikcollege med Åmål ligger i linje med detta. Det pågående arbetet med ny översiktsplan identifierar nya områden för bostäder. Mål: Medborgarkontakt och servicenivå. Säffle kommuns invånare ska uppleva att de har goda möjligheter till inflytande på beslut inom kommunen. Mått: Nöjd medborgarindex. Höja NMI:s inflytandepoäng till minst 43 för överstiga rikssnittet. Måluppfyllelse: På frågan i NMI-undersökningen om vad medborgarna tycker om inflytandet i kommunen hamnar indexet på 40, mot rikssnittet

19 19 på 42. Påverkan och förtroende är de områden som behöver förbättras för att öka inflytandeindexet. Säffles invånare har fått vara delaktiga i visionsprocessen vid flera tillfällen, och många har tagit chansen att kontakta kommunen via sociala medier samt vid vår- och höstmarknaden samt skördefesten. Den nya hemsidan, Facebook, nyhetsbrev och pressmeddelanden ger kommuninvånaren mycket större tillgång till information från kommunen. Digitala informationsskyltar har satts upp längs Europavägarna. Mål: Personer som kontaktar Säffle kommun ska uppleva att kommunen är en organisation med fokus på kundservice och öppenhet. Mått: Kvalitet i korthet. Andelen medborgare som skickar en enkel fråga på e-post till Säffle kommun och som får svar inom 2 arbetsdagar ska öka i ett första steg öka från 63 % till 77 % som är genomsnittet i gruppen. För att vara bland de 20 procent bästa kommunerna krävs i dagsläget 87 % procents svarsfrekvens. Måluppfyllelse: Kommunen fick 82 % svarsfrekvens i senaste mätningen, vilket var bättre än genomsnittet i gruppen. Mål: Säffle kommun ska upplevas ha goda kommunikationer Mått: Nöjd medborgarindex Måluppfyllelse: Säffle ligger på 51 %, medel ligger på 58 %. Det är främst möjligheterna till kollektivtrafik och tillgången till förbindelse för längre resor som drar ner betyget. Kommunen genomför två projekt tillsammans med Värmlandstrafik. I projektet Full Koll byggs det fler busshållsplatser vid E 45:an för att underlätta tillgången till snabba transporter. I projektet 2xKoll planeras pilottrafik i syfte att öka arbets- och studiependling samt möjligheten till serviceresor i glesbygdskommuner. Säffle är även aktiv i arbetet med förstudier kring bättre kommunikation med Norge. Mål: Antalet livskraftiga företag i kommunen ska öka Mått: antalet företag/arbetsställen som flyttar till Säffle kommun ska vara minst 25 om året och antalet nyaktiverade företag ska vara minst 120. Mäts med SCB:s statistik Mått: Antalet företag/arbetsställen som flyttar till Säffle kommun ska vara minst 25 om året och antalet nyaktiverade företag ska vara minst 120. Mäts med SCB:s statistik Inflyttade företag Nyaktiverade arbetsställen Antalet inflyttade företag har legat över målsättningen om minst 25 om året. Antalet nyaktiverade företag har ökat varje år och 2011 har målsättningen om minst 120 överstigits. För att öka antalet nystartade företag har Almis koncept för startaeget-utbildning utvecklats. En utbildning i att köpa företag, samt ett idéråd genomförts.. 35 utbildningar som efterfrågats av näringslivet med 333 personer som genomfört sammanlagt 450,5 deltagardagar har arrangerats. Rådgivning har lämnats kring företagande genom seminarier samt utifrån den nya lagstiftningen om valfrihet inom vårdoch omsorg. Mått: Övernattningar och dagbesök. Mäts med statistik från TEM-undersökningen Sysselsatta Övernattningar varav fritidshusnätter Dagbesök Mål: Fler besökare ska välja Säffle kommun som resmål Mått: Mäts med statistik från TEM-undersökningen, Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Säffle kommun. Siffror för 2011 kommer vid halvårsskiftet Måluppfyllelse: Turistbyrån har tillsammans med turistföretag och museer satsat ännu mer på samannonsering. Turistbyrån har ökat servicen gentemot besökare genom att paketera informationsmaterial. För att långsiktigt öka Säffles attraktivitet hos turistande barnfamiljer har arbetat inom projektet Barnens gränseland med TV-serie och varumärkesbyggande.

20 20 Mål: Säffle ska vara bland de tio bästa kommunerna i Värmland och Västra Götaland när det gäller att sänka arbetslösheten Mått: Ungdomsarbetslöshet och total arbetslöshet enligt arbetsförmedlingens statistik.* siffrorna nedan baseras på Af:s statistik under december månad respektive år år arbetslösa. 5,9 % i program 6,4 % år arbetslösa 12,0% i program 21,9 % år arbetslösa 4,0 % i program 6,7 % år arbetslösa 5,4 i program 23,3 % Mått: Minst 35 procent av deltagarna i någon åtgärd ska gå ut i arbete och minst 15 procent till utbildning. Under 2011 har 36 % gått ut i arbete och 9 % ut i utbildning. Måluppfyllelse: Från och med den 30 september har Arbetsförmedlingen förändrat sitt sätt att beräkna andelen inskrivna arbetssökande. Siffrorna baseras på Arbetsförmedlingens statistik under december. En stabilisering av arbetsmarknadsläget kan märkas och inom företag har det pågått en hel del rekryteringar. Norska arbetsmarknaden visar på nytt ökad efterfrågan av arbetskraft. Mål: Personer som är arbetslösa, personer med försörjningsstöd och personer med arbetshinder ska genom kommunens arbetsmarknadsinsatser komma närmare arbetsmarknaden och egen försörjning. Måluppfyllelse: Under 2011 har 36 % gått ut i arbete och 9 % ut i utbildning. Flödet av personer som deltar i arbetsmarknadsenhetens verksamhet har ökat markant och det krävs mer insatser av personalen för att hitta anpassade lösningar, motivation och nya verksamheter. Under våren har enheten förstärkts med en tjänst. I servicepoolen är det 11st anställda som är placerade inom olika kommunala enheter. Tre personer har därefter gått över i anställningarna på enheterna. Samarbetet sker mellan kommunala enheter, Arbetsförmedlingen, och fackförbund. Mått: Andelen ungdomar, år som går till arbete, studier eller matchning av Arbetsförmedlingen eller annan aktör mot arbetsmarknaden ska öka. Basår 2009 = 62 %.Under 2011 har 34 % gått ut i arbete och 19 % i utbildning. Arbetsmarknadsenheten har riktat mycket av sina insatser till unga. Under året har det varit 55 ungdomar inne i Work Factory. Projektet Lärling 2.0 har drivits tillsammans med Region Värmland och övriga värmländska kommuner. Under året har det funnits extra medel till ungdomsanställningar. I början av sommaren fick 83 ungdomar från åk 7 upp till första året på gymnasiet feriepraktik. Fem ungdomar anställdes som kommunala sommarvärdar. 10 ungdomar som var nära att gå över i arbetsmarknadsåtgärden Fas3 anställdes mellan från maj till december. 4 av dem fick reguljära anställningar, (en av dessa anställdes i kommunen) 2 stycken gick ut i utbildning, 3 är arbetssökande och 1 avslutade sin anställning. Under våren genomfördes en kartläggning av sysselsättningen hos unga födda personer utan sysselsättning fångades på så vis upp av arbetsmarknadsenheten. Mål: Antalet bränder och andra olyckor ska genom förebyggande arbete minska över en 5-årsperiod Måluppfyllelse: Räddningstjänsten larmades ut 238 gånger på räddningstjänstuppdrag under Detta ska jämföras med 233 gånger för 2010, dvs en marginell ökning. Räddningstjänsten har bedrivit ett fortsatt offensivt arbete med att utbilda kommunmedborgare i alla åldrar i hur olyckor ska undvikas samt hanteras. Dock kan inget positivt trendbrott ses på kort sikt men heller ingen alarmerande ökning. Mål: I Säffle kommun ska ingen människa omkomma till följd av brand i hemmet Måluppfyllelse: Under 2011 omkom en person till följd av brand i hemmet. Denna brand har utretts av räddningstjänsten. Utredningen har dokumenterats inom ramen för insatsrapporten. Mål: Säffle kommun ska vara bland de 40 friskaste kommunerna i Sverige. Måluppfyllelse: Säffle kommun har ett mål att vara bland de 40 friskaste kommunerna i landet. Den obligatoriska sjukfrånvarostatistiken ska under 2011 minska med 0,5 % till 4,48 %. Dessutom ska antalet långtidssjukskrivna över 60 dagar minska med 1, 5 % och antalet heltidssjukskrivna över 15 dagar ska minska till 35 personer. Kommunen har ett långsiktigt mål att minska sjukfrånvaron till 4 % fram till och med år Den totala sjukfrånvaron för 2011 är 4,87 %. I jämförelse med 2010 har sjukfrånvaron ökat med

21 21 0,34 procentenheter, vilket innebär att den nedåtgående trenden brutits. Andel långtidssjuka över 60 dagar har också ökat med 5,5 procentenheter och är nu 52,10 % av den totala sjukfrånvaron. Att sjukfrånvaron ökar visar också den sjukfrånvarokartläggning som företagshälsovården genomför två gånger om året. I oktober visade den att antal hel- eller deltidssjukskrivna personer var 49 st vilket är en ökning med 7 st från föregående år. Antalet heltidssjukskrivna över 15 dagar var 34 st vilket är en ökning med 5 personer upphörde kravet för kommunerna att lämna obligatorisk sjukstatiskt till Sveriges kommuner och landsting, vilket innebär att målet att vara bland de 40 friskaste kommunerna i Sverige inte längre är mätbart. Säffle kommer dock att fortsätta redovisa dessa siffror för att se hur vår egen sjukfrånvarotrend ser ut och kunna sätta in resurser och åtgärder där vi ser att det behövs. Jämställdhet Kommunens jämställdhetsplan har fått en genomlysning via en C-uppsats vid Karlstads universitet som en start på arbetet med att revidera planen. En lönekartläggning har också påbörjats och målet är att slutföra denna i under februari Inom arbetsmarknadsenheten pågår ett arbete med att förmå männen att komma ut i praktik och få ett intresse för vårdarbetet.. Folkhälsa Inom folkhälsa har kommunstyrelsen har arbetat med området delaktighet och inflytande genom delaktighet i projektet kring ungdomsinflytande, den breda delaktighet som präglat visionsarbetet samt ett antal frukostmöten. Inom området ekonomisk och social trygghet handlar FINSAM-projektet om att samla resurser från kommuner, landsting och statliga myndigheter kring personer i riskgrupper. Den utökade budgeten för arbetsmarknadsåtgärder har möjliggjort ett antal insatser under året. För att säkra trygga och goda uppväxtvillkor i kommunen har en dialog förts med polisen kring olika samverkansmöjligheter. Kommunledningskontoret har under 2011 arbetat med att förbereda beslutet kring rökfri arbetsplats som kommer att gälla från 31 maj Miljö- och byggnadsnämnden Måluppfyllelse Mål 1: Minst 85 % av dem som nyttjar miljö- och byggnadsnämndens tjänster skall vara nöjda med handläggningen av sina ärenden. Måluppfyllelse: målen bedöms tillfredsställande uppnådda. Bedömning grundas på subjektiva iakttagelser. Mål 2: 75 % av kommunens livsmedelsobjekt skall erhålla minst ett tillsynsbesök årligen. Måluppfyllelse: 110 av 135 livsmedelsanläggningar har besökts. Mål 3: Att slutföra arbetet med att revidera kommunens översiktsplan och att kommunfullmäktige kan anta översiktsplanen under första halvåret Måluppfyllelse: Sannolikt kommer inte ett antagande av översiktsplanen att kunna ske förrän under våren Kommentar: det är mycket viktigt att processen för att ta fram översiktsplanen får ta den tid som krävs för att planen successivt kan förankras hos medborgare och beslutsfattare. Mål 4: Att upprätta förslag till fördjupade översiktsplaner och detaljplaner för nya attraktiva bostads- och verksamhetsområden i den omfattning som krävs för att stödja en hållbar samhällsbyggnad. Måluppfyllelse: Planberedskapen i tätorterna bedöms vara tillfredsställande och arbetet med översiktsplanen har prioriterats. Jämställdhet Av kontorets 11 medarbetare är 4 kvinnor. Senast anställda medarbetare är kvinna. Folkhälsa Kontorets förträffliga hälsoinspiratör har sett till att flertalet medarbetare har deltagit i olika mo-

22 22 tions- och hälsoaktiviteter bl.a. våga ta steget samt en gemensam heldags kanotpaddling. Kulturnämnden Mål för biblioteket: Biblioteket ska ha många nöjda besökare Mått: antal program och samarbetspartners, antal inköpta medier på efterfrågan, antal besök av bokbussen, antal bokpresentationer i skolor mm, antal besök Måluppfyllelse: Biblioteket har haft tio programkvällar på vuxenavdelningen och samarbetat med två studieförbund samt Region Värmland. Ca 210 medier har köpts in efterfrågan. Bokbussen besöker 158 hållplatser varav 8 är skolor och 20 förskolor (till och med förskoleklass). Måluppfyllelse avseende bokpresentationer mm har vi valt att dela enligt nedan: - Antal bokpresentationer för skolklasser/elever har varit 51 - Antal bokpresentationer för lärare förskollärare har varit 4 - Antal föräldramöten med bokpresentationer har varit 4 - Antal "lånekortskalas" för förskoleklasser har varit 12 - Antal sagostunder har varit 26 - Antal skolklasser i biblioteket för att låna har varit 96 - Antal förskoleklasser i biblioteket för att låna har varit 34 - Antal nedladdning av digitala böcker ca Antal läshandikappade personer som får hjälp med att bli direktnedladdningslåntagare från TPB Biblioteket har haft besök (att jfr med under 2010) Mål för fritidsgårdsverksamheten: Säffles ungdomar ska erbjudas en aktiv fritid. Fritidsgården är ett komplement till föreningarnas ungdomsverksamhet som ska stödja och främja ungdomars personliga utveckling samt verka för kamratskap och en demokratisk livsstil. Mått: antal besök, antal kvällar som fritidsgården har öppet under ett år, deltagarnas kvalitetsuppfattning, andel aktiviteter som initieras av ungdomar. Måluppfyllelse: Under 2011 hade Bylunda besök. Detta är en ökning med 431 st eller 6 % sedan Antalet unika besökare 2011 uppgår till 543. Fritidsgården var öppen 196 kvällar och 1208 timmar under Det ger en kostnad per öppetkväll med kr vilken är 78 kr mer än Om vi däremot ser på kostnad per besökare, så har kostnaden per besök minskat från 280 kr till 266 kr. Sammanfattningsvis är vi mer kostnadseffektiva i år. Fritidsgården har utökat tiden för besök på de olika högstadieskolorna för att nå fler än de som besöker Bylunda. I detta arbete har projektledaren varit en spjutspets. Fritidsgården har inte genomfört formell undersökning av besökarnas kvalitetsuppfattning.. Fritidsgården har dock ökat besöksantalet och det anser vi vara ett sätt att visa på en i alla fall bibehållen kvalité i verksamheten.antalet verksamheter som ungdomar initierat överstiger målet Mål för Medborgarhuset: Medborgarhuset ska ha många och nöjda besökare Mått: besökstatistik, ekonomi, enkäter och dialog Måluppfyllelse: Medborgarhuset har haft besök under 2011 (jfr med 2010 då antalet besök var ). Antalet bokningar har ökat med nästan 100 (från 345 till 443). Arbeta med Medborgarhusets prissättning är ett fortlöpande arbete. Medborgarhuset har aktiv dialog och möten med kunder. Medborgarhuset arbetar bl a med utvecklat programblad, med kommunens marknadsföringsgrupp och med samarbetsgrupperingen Rondellen. Dialogen med kunder har bl a resulterat i att Medborgarhuset, trots ett omfattande program, endast arrangerat 6 egna större publika arrangemang. Under året har 10 arrangemang varit utsålda. Medborgarhuset ska genomföra minst 70 publika arrangemang per år - under 2011 har ca 80 publika arrangemang genomförts. Mål för allmänkultur: Kulturverksamheten ska fokusera på alla de möjligheter ett rikt kulturliv

23 23 ger för enskilda invånare, för föreningar och för näringslivet. Säffle ska vara en attraktiv kommun att leva och verka i för entreprenörer inom kultursektorn. Mått: antal kulturarrangemang för äldre, invånarnas upplevelser av kulturutbudet (enkät), kulturföretagens/ kulturentreprenörer/kulturföreningarnas upplevelser av klimatet (enkät, uppföljning av samrådsmöten), antal företag inom kultursektorn (SCB statistik) (att ha som utgångsmaterial i och med arbete med kulturentreprenörskap) Måluppfyllelse: under 2011 har 130 kulturarrangemang för äldre genomförts. Av dessa var 76 offentliga och 54 inte offentliga arrangemang. För barn och unga har 11 arrangemang genomförts. Under året har kulturgarantin trätt i kraft, vilket innebär att barn- och utbildningsnämnden ansvarar för arrangemang för barn och unga från årskurs 1 och uppåt. Kulturnämnden är samarbetspart i arbetet med att uppfylla kulturgarantin. För vuxna har 5 arrangemang genomförts. Siffror för 2010 har varit 112, 19 respektive 5. Under de två senaste åren har en särskild satsning på kultur på äldreboende gjorts i samarbete med socialnämnden. Denna satsning upphör vid årsskiftet 2011/12. SCB:s medborgarundersökning som gjordes i kommunen under våren 2011 visar tydligt att kulturlivet uppskattas av medborgarna. (Nöjd-Medborgar-Index avseende kultur för samtliga kommuner som deltog i undersökningen var 60, index för Säffle var 69). Nämndens medel för nämndsinitierade projekt nyttjas för att skapa förutsättningar för ett brett kulturutbud, där även arrangemang som vänder sig till en något smalare publikgenre ges möjlighet. Nämndens medel för nämndsinitierade projekt ger också förutsättningar för nyskapande och nytänkande projektidéer. Jämställdhet Kulturverksamheten verkar aktivt för att möta brukare med mångkulturell bakgrund. Fritidsgården strävar ständigt mot jämnare könsfördelning. För att nå detta har fritidsgården utformar fritidsgården verksamheten så den passar båda könen. Under 2011 har särskilda insatser gjorts för tjejer där fritidsgården bl a i samarbete med fritidsgården i Åmål haft klättring för tjejer. En särskild tjejgrupp finns också. Projektet med MP3-spelare på bokbussen är ett led i arbete med jämställdhet. Folkhälsa Kultur står i grund och botten allmänt för folkhälsa, vilket det även finns vetenskapliga belägg för. Kulturverksamheten arbetar aktivt med folkhälsoarbete främst inom målområdena Delaktighet och inflytande i samhället, Trygga och goda uppväxtvillkor, Goda matvanor och säkra livsmedel samt Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. Genomförda aktiviteter 2011 redovisas separat genom uppföljning och planering utifrån kommunens folkhälsoplan Teknik- och fritidsnämnden Måluppfyllelsen beskriver Säffles sen tidigare antagna mål för god ekonomisk hushållning. Under 2012 kommer mål för den gemensamma nämnden att arbetas fram tillsammans med verksamhetsplan. Mål: Kommunala gator och vägar samt övriga trafikytor ska upplevas ha god framkomlighet samt en attraktiv gestaltning. Mått: Scb:s nöjdmedborgarindex. Gator och vägar = 45 (snitt övriga kommuner = 52). Gång- och cykelvägar = 49 (snitt övriga kommuner = 52) Måluppfyllelse: Enl. SCB:s nöjdmedborgarindex får Säffle ganska låga betyg för gator och gc-vägar. Åmål deltog inte i undersökningen Ytterligare fokus ska ligga på bemötande, besked och återkoppling i ärenden för att ge medborgarna ännu bättre service. Man kan konstatera att nedsläckning av gatubelysning innebär många synpunkter och klagomål. Kommuninvånarna anser i första hand att tryggheten påverkas till det sämre. Mål: Kommunens parker, grönområden, skogar och områden för fritidsaktiviteter ska upplevas som attraktiva vistelseområden. Mått: Scb:s nöjdmedborgarindex Våren 2011 i Säffle är betygsindex 7,8 på en 10 gradig skala. År 2006 var siffran 7,0.

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 2012

ÅRSREDOVISNING 2012 2012 ÅRSREDOVISNING 2012 ÅRSREDOVISNING 2012 1 SÄFFLE KOMMUN 2 ÅRSREDOVISNING 2012 Årsredovisningen är ett förslag inför kommunstyrelsens sammanträde 15 april 2013. Bildtemat för årets förvaltningsberättelse

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014.

Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Datum Diarienummer 2011 06 27 1 (6) Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommuns förvaltningar och helägda bolag 2011-2014. Antagna i fullmäktige 2011-06-27

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025

MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 MARKNADSFÖRINGSPLAN 2007 Antagen av kommunstyrelsen 061025 Inledning Vi möts av mellan 2 000-3 000 olika budskap varje dag. Hur skall man i en djungel av budskap och information få sitt budskap att tränga

Läs mer

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse

Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse Diarienummer: KS 2014/0271 Målområden, övergripande mål och måluppfyllelse NORRKÖPINGS KOMMUN 2015-2018 2 MÅLOMRÅDEN, ÖVERGRIPANDE MÅL OCH MÅLUPPFYLLELSE Kommunfullmäktige tog den 26 januari 2015 beslut

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning

Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning 2003-03-07 Region Värmland Box 1065 651 15 Karlstad Ansökan om bidrag för främjande av samverkan mellan kommuner och mellan landsting med befolkningsminskning Säffle kommun i Värmland och Åmåls kommun

Läs mer

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018

Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Näringslivsplan för Trosa kommun 2015 2018 Fastställd av Kommunstyrelsen 2015-05-13, 56, dnr KS 2015/65 Dokumentkategori: Styrdokument Dokumenttyp: Plan/ Handlingsplan Näringslivsarbetet i Trosa kommun

Läs mer

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun

Kommunen i siffror år 2012. Fakta i fickformat. Enköpings kommun Kommunen i siffror år 2012 Fakta i fickformat Enköpings kommun FOTO Enköpings kommuns bildarkiv, Getty Images Enköpings kommun Enköpings kommun är centralt belägen i Mälardalen, 4 mil från Västerås, 6

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Moderaterna i Bjuvs kommun

Moderaterna i Bjuvs kommun Moderaterna i Bjuvs kommun Framtid, vår vision En attraktiv boende kommun i randen av Söderåsen att leva, bo och verka i. ORDNING, REDA, EKONOMI OCH JOBB Text: För oss moderater är det A och O att det

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande

Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Från noll till hundra - barometern för ungt företagande Uppsalas företagsklimat sett med unga ögon Sveriges unga vill starta och driva företag. Siffror från Tillväxtverket visar att fyra av tio ungdomar

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011 ENHET/ BUDGETENHET Budgetenhet Mark och Plan TIDSPERIOD 2011 2012-02-07 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET GRUNDFAKTA OM ENHETEN Mark och Plan omfattar näringslivsutveckling,

Läs mer

Tyresö i siffror 2007

Tyresö i siffror 2007 Tyresö i siffror 2007 1 Innehåll Befolkning 5 Bostäder 7 Miljöstatistik 9 Sysselsättning 10 Social service 13 Barn, skola och utbildning 14 Kultur och fritid 17 Ekonomi 18 Kommunfullmäktige 19 2 3 Befolkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE

ÅRSREDOVISNING 2014. Kortversion KIL.SE ÅRSREDOVISNING 2014 Kortversion KIL.SE SÅ HÄR GICK DET FÖR KILS KOMMUN 2014 Så här använde vi skattepengarna Nämndernas resultat och verksamhet Vad händer 2015? VIKTIGA HÄNDELSER 2014 Sannerudsskolan

Läs mer

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd

Nämnd- och bolagsplan 2015. Kulturnämnd Kulturnämnd Innehållsförteckning Ledning... 3 Förutsättningar för verksamhetsåret... 4 Mål och mått... 6 Budget... 9 Bilagor... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2 (9) Ledning Förvaltning: Ordförande:

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform

Det här gjordes 2014. Årsredovisningen 2014 i kortform Det här gjordes 2014 Årsredovisningen 2014 i kortform Vi har valt att göra en kortversion av kommunens årsredovisning för att du ska få inblick i vad kommunen gjorde under 2014. Att människor ska kunna

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014

FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 FAKTA OM YDRE KOMMUN 2014 Kommunkontorets öppettider Mån-Fre 08:00 16:00 Ydre kommun Telefon: 0381-66 12 00 Kommunkontoret Telefax: 0381-66 11 91 570 60 YDRE Hemsida: www.ydre.se E-post: ydre.kommun@ydre.se

Läs mer

Målområden 2016-2017

Målområden 2016-2017 Målområden 2016-2017 Vision för Lessebo kommun Vi är en kommun med engagerade och stolta invånare och med ett kreativt näringsliv, en kommun och miljö som man vill bo, verka i och besöka. Vårt läge i en

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun

FLYTTNINGAR I FOKUS. Siffror om Karlstads kommun FLYTTNINGAR I FOKUS Siffror om Karlstads kommun Produktion: Karlstads kommun, Kommunledningskontoret, Tillväxtcentrum, 21. Frågor om statistiken besvaras av Mona Stensmar Petersen, 54-29 5 37, mona.petersen@karlstad.se

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL

ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL SAMMANFATTNING ELTEKNIKMARKNAD PER LÄN KVARTAL Mars 3 EIO SAMMANFATTNING AV KONJUNKTURRAPPORT Mars 3 Tuffare marknad för elteknikföretagen 3 och Med viss fördröjning fick oron i omvärlden och en allt svagare

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Verksamhetsplan kommunstyrelsen

Verksamhetsplan kommunstyrelsen Verksamhetsplan kommunstyrelsen 2012-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19 85 sidan 1 av 6 Inledning... 2 Vägen till visionen... 2 Verksamhetsbeskrivning... 2 Mål... 2 Inriktning... 2 Vara en del

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2

UTKAST. Innehållsförteckning. Handling för tillväxt... 2 Innehållsförteckning Handling för tillväxt... 2 1. Boendet - Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende...3 1.2 Kommunikationer...3 1.3 Attityder...4 1.4 Fritid/Kultur...4 1.5 Öppnare landskap/naturvård...4

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör

Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne. Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Regional utvecklingsstrategi för social hållbarhet i Region Skåne Daniel Persson, stf utvecklingsdirektör Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014

VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Näringslivsutveckling I Västerviks kommun Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014 Vision 2025 - nyckelord Vi växer med stolthet och äkthet Vi har jobb Vi bor bra Vi har korta restider Det ska vara

Läs mer

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är:

Lund i siffror. OECD:s råd för att stärka konkurrenskraften i Köpenhamn och dess omgivning är: Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-46 Jens.nilson@lund.se, 46-8269 1 (7) Öresundsregionens utmaningar I en rapport från OECD 1 lyfts två utmaningar fram som Köpenhamn, och i sin förlängning Öresundsregionen,

Läs mer

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet

En hållbar region med sikte på framtiden. Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Plattform för samarbetet En hållbar region med sikte på framtiden Region Kronoberg ska bidra till ett livskraftigt län där människor vill leva och arbeta. Vi ska

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick

Makrofokus. Makroanalys. Veckan som gick Makroanalys Sverige 27 februari 2012 Patrik Foberg +46 8 463 84 24 Patrik.foberg@penser.se Makrofokus Sven-arne Svensson +46 8 463 84 32 Sven-arne.svensson@penser.se Veckan som gick - Det tyska IFO-indexet

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12

Pressmeddelande. Ny start för Malmö! 2013-06-12 Pressmeddelande 2013-06-12 Ny start för Malmö! Idag presenterar Moderaterna i Malmö sin budget för verksamhetsåret 2014. Moderaterna föreslår skarpa satsningar för att förbättra skolan, arbetsmarknaden

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI

KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI KALLELSE TILL UTSKOTTET FÖR STÖD OCH STRATEGI Ordinarie ledamöter kallas till sammanträde med utskottet för stöd och strategi, måndagen den 2 mars 2015 kl. 9.00 i Leja, kommunhuset Ledamot som är förhindrad

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 1

ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 1 ÅRSREDOVISNING 2014 ÅRSREDOVISNING 2014 1 SÄFFLE KOMMUN Antagen av kommunstyrelsen 2015-04-17 2 ÅRSREDOVISNING 2014 Innehåll Kommunstyrelsens ordförande 4 Omvärld, arbetsmarknad och befolkning 6 Kommunens

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Sammanfattning av rundabordssamtal

Sammanfattning av rundabordssamtal Sammanfattning av rundabordssamtal I detta dokument summeras vad som hittills har diskuterats vid de rundabordssamtal som förts inom Kraftsamling sedan starten 2011. Det är ett omfattande material som

Läs mer

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun

LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun. Vision. för Tierps kommun LÄTTLÄST om förslag till ny vision för Tierps kommun Vision för Tierps kommun Innehåll 2 Grund för visionsdokumentet 3 Varför en vision? 3 Vem skapar framtiden? 3 Hur tar vi fram en vision? 4 Våra utmaningar

Läs mer

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop

Resultat. Politikerpanelen. Demoskop Resultat Politikerpanelen Demoskop Om politikerpanelen Politikerpanelen är ett årligen återkommande instrument där Demoskop speglar utvecklingen i Sveriges kommuner, landsting och regioner genom att genomföra

Läs mer