Patientsäkerhets- berättelse för vårdgivare

Transkript

1 Patientsäkerhets- berättelse för vårdgivare Elevhälsans medicinska insats Petra Lernås Verksamhetschef Elevhälsans medicinska insats, Barn- och ungdomsförvaltningen.

2 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande mål och strategier 5 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet 5 Struktur för uppföljning/utvärdering 5 Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet 6 Uppföljning genom egenkontroll 8 Samverkan för att förebygga vårdskador 10 Riskanalys 10 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet 11 Hantering av klagomål och synpunkter 13 Sammanställning och analys 13 Samverkan med patienter och närstående 13 Resultat 14 Övergripande mål och strategier för kommande år 15 Patientsäkerhetsberättelsen ska ha en sådan detaljeringsgrad att det går att bedöma hur det systematiska patientsäkerhetsarbetet har bedrivits i verksamhetens olika delar, och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. SOSFS 2011:9 7 kap. 3 2

3 Sammanfattning Den 1/ infördes en ny patientsäkerhetslag, SFS 2010:659 och SOFSF 2011:9. Syftet med lagen är att göra vården säkrare och underlätta för patienter att anmäla felbehandling. Vårdgivarens ansvar innebär bland annat följande: Tydligare ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador Skyldigheten att utreda tillbud, risker och händelser Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms vara en fara för patientsäkerheten ska rapporteras till socialstyrelsen Patienter och närstående ska uppmuntras att involvera sig i patientsäkerhetsarbetet Varje år ska en patientsäkerhetsberättelse upprättas där verksamhetens arbete med patientsäkerhet beskrivs och utvärderas. Mallen som används är SKL: s mall. Verksamhetschefen tillsammans med vårdgivaren leder patientsäkerhetsarbetet. Personalens förutsättningar, kompetens och kunnande är en grundsten i patientsäkerhetsarbetet och i mötet med elever och vårdnadshavare. Därav är arbetsmiljön och arbetsbelastningen direkt kopplade till patientsäkerhet. De vanligaste vårdskadorna är infektioner och smittor (hygienbrister), läkemedelsfel (handhavande och ordinationer), kommunikation (brister, missförstånd) och dokumentation. System och IT struktur ska underlätta arbetet. Verksamhet inom elevhälsan kan av ovanstående göra slutsatsen att inte undantas från vårdskador. Insatser ska rikta sig mot att förebygga och undanröja hinder men också titta på vilka processer som främjar hög kvalité. Under året 2015 har bland annat följande åtgärder i syfte att öka patientsäkerheten gjorts: Patientsäkerhets- och säkerhetskulturen har systematiskt funnits med på möten i verksamheten för att stärkas och synliggöras Gemensamma besök av verksamhetschef, utvecklingschef, skyddsombud samt biträdande förvaltningschef i elevhälsoteamen på skolorna för att kartlägga den psykosociala arbetsmiljön Gemensamma utvecklingsdagar med skolledare för att kommunicera förutsättningar, uppdraget och organisation inom elevhälsan Skolsköterskor och skolläkare deltar aktivt i att ta fram och utveckla säkra rutiner i det medicinska arbetet samt fortsätter att rapporterar in risker, tillbud och händelser enligt avvikelserutin Kvalitetsgranskning av remisser till annan vårdgivare har genomförts av verksamhetschef för elevhälsans medicinska och psykologiskainsats Remiss till annan vårdgivare ska ändra utformning under 2016 som följd av ovanstående arbete Identifiering av riskområden inom elevhälsans medicinska insats 3

4 pågår samt regelbunden utbildning och kompetensutveckling inom området Uppföljning av skolläkarinsatserna och avtal terminsvis för att säkerställa kvalité och omfattning Styrgruppen ProReNata arbetar vidare för att utveckla kvalitén i systemet, systematiskt och långsiktigt Loggrutin och behörighetsstyrning finns för IT stödet ProReNata Kvalitetssäkerhetsplan finns för IT stödet ProReNata Kompetensutveckling i dokumentation och IT användande Månadsmail skickas till medarbetare för att säkerställa information och kommunikationsflödet ut i verksamheten Under året har 7 avvikelser kommit in inom områden: IT stöd och funktion, journalhantering/ dokumentation, remiss och vårdkedja, läkemedel/ vaccinationer. Åtgärder har vidtagits för att dessa händelser inte skall inträffa igen. Arbetet kring avvikelse och riskhantering sker i korthet genom, egenkontroll och riskidentifiering. Patienter och närståendes involveras i patientsäkerhetsarbetet genom att de uppmanas lämna synpunkter och ev. klagomål på verksamheten. Resultaten som uppnåtts, uppföljning och utvärdering av dessa leder till fortsatt arbete med patientsäkerheten. 4

5 Övergripande mål och strategier SFS 2010:659 3 kap, 1 Vårdgivaren skall planera, leda och kontrollera verksamheten så att den leder till att kravet på en god vård upprätthålls. Målet är att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt och kan förebyggas. Noll tolerans för vårdskador. Det skall inom verksamheten finnas den bemanning, personal och den kompetens som är nödvändig för att på sikt uppnå detta. Det skall finnas säkra rutiner och lokala riktlinjer för arbetet. Dessa skall vara kända för all personal. Arbetsmiljön skall vara sådan att tid finns för planering och kvalitetsarbete. Strategier för att uppnå dessa mål är: Årligen säkra bemanning och kompetens utifrån god vård och en verksamhet som tidigt kan förebygga händelser och avvikelser Resultaten i kommunens arbetsmijöenkät används som underlag och beaktas i analysen av patientsäkerhet Förutsättningar att arbeta systematiskt med riktlinjer och rutiner som kan implementeras i verksamheten Kontroll och uppföljning av arbetet genom en plan för egenkontroll Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet Vårdgivaren skall dokumentera hur ansvaret är organiserat och fördelat i verksamheten. Barn- och ungdomsnämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs inom elevhälsan och ytterst ansvariga. Verksamhetchef enligt HSL 29 är utsedd och är Petra Lernås. Verksamhetschefen ansvarar för ledning, planering och utveckling av verksamheten och att god vård bedrivs. Exempel på detta kan vara att medarbetarna har rätt kompetens, får fortbildning och möjlighet att bedriva en god vård med hög kvalité. Lokaler och utrustning för arbetet skall vara anpassade för verksamhetens behov. Rutiner och egenkontroll skall upprättas och följas. Avvikelser och risker skall analyseras och följas upp. Varje legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar att arbetet skall utföras med god kvalité och skall medverka och bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Struktur för uppföljning/utvärdering SOSFS 2011:9 3 kap. 2 Vårdgivaren eller den som bedriver socialtjänst eller verksamhet enligt LSS ska med stöd av ledningssystemet planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten. Avvikelser och vårdskador hanteras och mäts via rapportering i avvikelsehanteringen. En risk eller händelse mäts enligt risk- och 5

6 händelseanalys (socialstyrelsen). Vid allvarlig händelse skall avvikelser rapporteras till nämnden snarast eller årligen i patientsäkerhetsberättelsen. Beslutade åtgärder följs upp på skolsköterskornas yrkesspecifika möte sk kategorimöte. Dokumentation sker i protokoll och i lokala riktlinjer. Dessa finns publicerade på kommunportalen/ intranät. Utvärdering av verksamheten sker i verksamhetsberättelsen, genom egenkontroll och i patientsäkerhetsberättelsen. Uppföljningar sker löpande av genomförda åtgärder i ex basprogrammet och vaccinationer. Egenkontroll av olika insatser ger kunskap kring verksamhetens kvalité. Resultatet av egenkontroll, uppföljningar och utvärderingar skall sedan rapporteras och återföras till verksamheten för att säkerställa utveckling och förbättring. Hur patientsäkerhetsarbete har bedrivits samt vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Vårdgivaren skall senast den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse där arbetet med patientsäkerhet skall beskrivas, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka resultat som har uppnåtts. Under året har flera insatser skett: Patientsäkerhet och säkerhetskulturen diskuteras på alla verksamhetsmöten och arbetsplatsträffar. Arbetet med dessa frågor handlar mycket om inställning, orsaker, hur människor fungerar i en komplex situation där beslut skall fattas snabbt och hur vi påverkas av olika saker i omgivningen, såsom stress, oro, ensamarbete mm. Kommunikation och brister i kommunikation kan ofta vara en delorsak till oönskade händelser och tillbud. Månadsmail säkerställer en samlad information kring nyheter, händelser, rutiner mm. Avvikelse hanteringen inom organisationerna är känd för berörd personal. Aktuella riktlinjer publiceras i ledningssystem på kommunportalen eller via metodmapp till organisationerna. Skolsköterskor deltar aktivt i att utveckla säkra rutiner kring: Skolläkarnas medverkan på skolenheterna, i mottagningsarbete och på elevhälsoteamsträffar Vaccinationer Mottagande av nyanlända barn/elever Hälsobesök/samtal Skolsköterskor/skolläkare rapporterar in risker, tillbud och händelser enligt avvikelserutin Bemanning och resursfrågan lyfts kontinuerligt för att säkerställa att arbetet hinns med och kan planeras. Vid risk för att arbetet inte kan genomföras enligt planeringen av basprogram och vaccinationer skall detta rapporteras till verksamhetschefen Enligt Patientdatalagen skall dokumentering i patientjournalen ske i nära anslutning till besöket. Detta för att förhindra risker eller fel i dokumentationen. Detta kan inte alltid ske, och medför en risk 6

7 som verksamhetschefen är medveten om Fortsatt arbete med att utveckla avvikelsehanteringen, säkerställa att alla risker och händelser rapporteras Kompetens och utvecklingsprogram inom kvalitetsområdet En kompetensutvecklings utbildning för verksamhetschefen i styrning och ledning av elevhälsans medicinska insats genomfördes med kursintyg Verksamhetschef elevhälsans medicinska insats tillsammans med Verksamhetschef elevhälsans psykologiska insats och utvecklingschef deltog i utbildningsdag- Kvalitet i elevhälsan enligt skollagen och socialstyrelsens föreskrifter Verksamhetschefens uppdrag Under året har uppföljning skett kontinuerligt med förvaltningschef, nämnd för att följa upp och utveckla arbetet med elevhälsans medicinska insats. Patientsäkerhetsarbetet och kvalitetsarbetet ökar totalt sett och fortgår i en annan hastighet än tidigare. Årsredovisning av verksamhetsberättelsen sker på hösten och patientsäkerhetsberättelsen på våren. Identifiering av riskområden inom elevhälsans medicinska insats: Arbetet pågår med att identifiera riskområden såsom hälsoblanketter, hälsobesök, vaccinationer, dokumentation och IT program, elevinflyttning och utflyttning kontinuerligt Samverkansmöte med andra vårdgivare för att vårdkedjan ska vara patientsäker Kompetensutvecklingsdag med riktlinjer för Väsbus kring elever med sammansatt psykisk/psykiatrisk och socialproblematik i förskola/skola. Riktlinjerna hanterar ansvarsfördelning exempelvis inom det medicinska omhändertagandet av psykisk ohälsa Inkomna avvikelser och egenkontroll visar att journalhantering och dokumentationsarbetet bör förstärkas ytterligare IT-stöd för journaldokumentation är under fortsatt utveckling Utbildning och kompetensutveckling inom kvalitetsområdet sker strukturerat Både internfortbildning och externfortbildning har genomförts, bland annat: Dokumentation och journalhantering Riks föreningen för skolsköterskor och ledningsansvariga skolsköterskor har haft två konferenser där representanter från verksamheten deltagit Medverkan i VGR och GR: s nätverk för skolsköterskor och skolläkare Vaccinationer för nyanlända Styrgrupp för ProReNata IT stöd Arbetet har fortsatt under året kring IT och dokumentation. Styrgruppen har en sammansättning för att helheten kring IT-stöd skall hanteras 7

8 med hög kvalité. Styrgruppens syfte är att leda och hålla ihop hela elevhälsans dokumentation och säkerställa allt från IT teknisk kompetens, juridisk kompetens, support och användarkompetens, samt att förordningar följs, rutiner blir kända och kan efterföljas och att fortbildning och kompetens kan säkras. Styrgruppen har haft stor hjälp av IT tekniker, administrativ chef och nämndsekreterare i detta arbete. Journalhantering och dokumentation har blivit än viktigare i arbetet för att eleverna skall kunna nå utbildningens mål (skollagen, SFS 2010:800). En skolsköterska, en specialpedagog och verksamhetchef för Elevhälsansmedicinska insats har tid avsatt för systemansvar i ProReNata och support för ca 100 användare, motsvarande 0,5 tjänst. I detta arbete ingår också att introducera nya användare, kontrollera loggar på användare, tilldela behörigheter och att ordna fortbildning inom området. Stora delar av styrgruppen har varit arbetsgrupp under upphandlingen av IT-stöd för elevhälsan. Lokala rutiner tas fram löpande inom det medicinska området Ledningssystemet har omarbetats och finns på intranät/kommunportal tillgänglig för alla skolsköterskor inom organisationerna. Ledningssystemet-Metodmappen innehåller de dokument och PM som beskriver och styr skolläkare och skolsköterskans arbete. Metodmappen innehåller även basprogram för Elevhälsans medicinska insats samt de aktuella blanketter som skickas ut till vårdnadshavare i samband med vaccinationer, hälsobesök osv. Metodhandboken för Göteborgs stad finns också tillgänglig för att kunna jämföra och se att kvalitén på organisationernas dokument överensstämmer med Göteborgs stad. Rutiner som tagits fram under året är bland annat Rutin för hälsobesök av nyanlända barn- och ungdomars hälsa Dokumentering av elevens ordination och vaccinationsstatus är inlagt i hälsobesöksmallen i IT-stöd och görs även systematiskt vid skolstart och nyinflyttning Uppföljning genom egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2, 7 kap. 2 Vårdgivaren skall utföra egenkontroll i syfte att säkra verksamhetens kvalité. Egenkontroll av lokaler och utrustning sker årligen. Den visar att verksamheten har ändamålsenliga lokaler och bra utrustning på de flesta av skolsköterskornas mottagningar. Det är några undantag där det inte finns ändamålsenliga lokaler eller fullgod utrustning. På Ödenässkola och Magraskola finns inte rinnande vatten eller brits på skolsköterskans mottagning. Medicinskt kylskåp finns inte på alla mottagningar Planering för större inköp och investeringar finns. Vid nybyggnation eller ombyggnation finns de medicinska kraven med Att syn och hörselkontroller är genomförda och rätt dokumenterade Att hälsobesök/samtal är genomförda och dokumenterade Förvaring av pappersjournaler görs i säkra journalskåp som 8

9 endast kan nås av elevhälsans medicinska insats Varje år i juni genomförs medicinteknisk kontroll av apparater och utrustning såsom vågar och blodtrycksmanschetter enligt fastställd rutin Rutinen för hälsosamtal är kvalitéts säkrade genom enkäter till berörda klasser och skolsköterskor Brister kan konstateras inom några olika områden: Överrapportering och överlämning av journaler och medicinsk information mellan skolor sker inte patientsäkert Uppgifter såsom personnummer, skola, klasstillhörighet och adress uppdateras för sällan i IT-stöd från folkbokföringssystem Personal har inte säkerställt att relevant information och genomgångar finns dokumenterat även om de är utförda Vissa av bristerna kan bero på att rutiner för dokumentation saknas, eller att funktionen saknas i IT-stödet Egenkontroll av bemanning och resursfördelning sker inför varje läsår för att säkerställa rätt skolsköterskebemanning och skolläkar resurs på de olika skolorna utifrån elevunderlag. De senaste årens ökade krav på elevhälsans medicinska insats brister i att i alla delar ge en god hälsofrämjande och förebyggande vård och att uppfylla skollagen Orsakerna till detta är flera: I takt med ökat elevunderlag samt att många elever upplever psykisk ohälsa och stress har arbetsbelastningen ökat för personalen. Vid hälsobesöken framkommer att många elever är i behov av stöd, hjälp och även hänvisning till andra vårdgivare för vård och behandling förekommer Samhället ställer större krav på att elevhälsans medicinska insatsskall medverka i det förebyggande arbetet kring vaccinationer, övervikt/fetma, psykisk ohälsa, rökning, alkohol och sexuellt överförbara sjukdomar Elevhälsans medicinska insats uppdrag med hälsofrämjande och förebyggande arbete, inkl vaccinationer och hälsobesök har utökats Samhällets övriga vårdaktörer är också ansträngda och det förekommer att eleverna inte får den vård de behöver. Detta påverkar elevens situation och hälsa på flera sätt bland annat kan skolprestationen försämras Elevhälsans medicinska insats är en viktig aktör inom många andra olika områden, exempelvis folkhälsa, vårdsamverkan och andra samverkansgrupper som Alingsås Kommun ingår i Arbetsmiljö enkäten för skolsköterskorna anställda i Alingsås kommun 2015 visar att arbetsbelastningen upplevs mycket hög och detta påverkar i hög grad patientsäkerheten. Resultatet kan kopplas samman med ovanstående punkter som vaccinationer, elevernas skolsituation och elevhälsans nya uppdrag. Skolsköterskorna hinner inte ta avtalsenliga raster och ha tid för reflektion i sitt arbete framkom ur enkäten 9

10 Kraven på kvalité, inklusive dokumentation och uppföljningar har ökat och detta ställer krav på att inhämta kunskap inom hälso och sjukvårdsområdet utöver kunskaper inom skolans områden i övrigt Elevhälsans medicinska insats följer upp antal hälsobesök, hälsosamtal mm i verksamhetsberättelsen årligen och kan konstatera att i princip så kommer alla elever till skolsköterskan som planerat Inga målgruppsundersökningar kring elevhälsans medicinska insats arbete eller inhämtande av synpunkter från vårdnadshavare, patientnämnd eller motsvarande har skett 2015 Det finns inga jämförelser för elevhälsans medicinska insatser med nationella resultat. Konsekvensen kan bli att det svårt att på djupare nivå veta vilka resultat vårt arbete ger i ett långsiktigt perspektiv. Till 2016 ska kvalitetsmått börja mätas från Elevhälsans medicinska insats Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, 7 kap. 2 3 Vårdgivaren skall identifiera processer där samverkan behövs för att förebygga vårdskador Intern samverkan inom skolan: Vikten av att elevhälsans medicinska insats får kännedom om nya elever på skolorna och likaså vid utflyttningar. Detta för att journaler skall beställas och att insatser ej skall fördröjas eller utebli Samverkan med lärare vid vaccinering kan underlätta identifiering av elev. Likaså skapas en tryggare miljö för eleverna. Extern samverkan med andra vårdgivare eller insatser: Viktigt att remissrutiner är framtagna, följs och är kända i enheten. Detta behov har framkommit särskilt efter kvalitetsgranskningen av remisser Skolläkarinsatserna sker genom avtal med primärvården och ett handelsbolag, samverkan sker med dessa huvudmän för att säkra tillgången av skolläkare två gånger per år Samverkan/Dialog sker genom träffar med ungdomsmottagningen, barn- och ungdomsmedicinskamottagningen, obesitasteamet, Mandometer kliniken, barnhälsovården och logopedmottagningen regelbundet (minst en gång per år) då många patienter finns inom våra verksamheter Barn och ungdomspsykiatrin deltar regelbundet i planerade möte på olika nivåer för att säkerställa processer i informationsflöde, remissgång och behandlingsresultat Samverkan enligt Västbus riktlinjer ske genom närvårdssamverkan minst fyra gånger per år Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Vårdgivaren skall fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitét. För varje sådan händelse ska vårdgivaren: 1. uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och 10

11 2. bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen All personal inom elevhälsans medicinska insats ansvarar för att identifiera och rapportera risker som kan medföra negativa händelser eller tillbud i verksamheten och för elever. Större förändringar i verksamheten kan också väsentligen påverka patientsäkerheten. Verksamhetschef ansvarar tillsammans med berörda för att göra en Riskanalys och återinföra information och kunskap till verksamheten. Likaså ansvarar verksamhetschefen för att uppmärksamma och påtala risker till vårdgivaren. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 7 kap. 2 p 5 Avvikelser & Händelseanalys Skolläkare och skolsköterskor rapporterar till verksamhetschef händelser som har medfört skada eller hade kunnat medföra skada för elev i samband med vård och behandling. Verksamhetschefen ansvarar för bedömning och analys och utser analysteam vid behov. Rektor ansvarar för elevens skolgång och skall också få rapport om händelsen. Det finns olika metoder för att beräkna riskstorlek. I Handbok för patientsäkerhetsarbete, Risk och händelseanalys presenteras ett sätt som liknar det som används av Department of Veterans Affairs (VA), National Center for Patient Safety (NCPS) i USA. En och samma risk kan medföra olika utfall/konsekvenser och med olika allvarlighetsgrad. Bedömning av riskens storlek kan därför behöva göras med utgångspunkt från varje konsekvens allvarlighetsgrad och sannolikheten för dess inträffande. Gradering indelas i katastrofal, betydande, måttlig och mindre, tabell nedan. Allvarlighetsgrad och konsekvens. Allvarlighetsgrad Exempel på konsekvenser Katastrofal (4) Dödsfall/självmord Bestående stor funktionsnedsättning (sensorisk, motorisk, fysiologisk, intellektuell eller psykologisk) 11

12 Betydande (3) Måttlig (2) Mindre (1) Bestående måttlig funktionsnedsättning (sensorisk, motorisk, fysiologisk, intellektuell eller psykologisk) Förlängd vårdepisod för tre eller fler patienter1) 2) Förhöjd vårdnivå för tre eller fler patienter1) Övergående funktionsnedsättning (sensorisk, motorisk, fysiologisk, intellektuell eller psykologisk) Förlängd vårdepisod för en eller två patienter2) Förhöjd vårdnivå för en eller två patienter Obehag eller obetydlig skada Modifierat från: Department of Veterans Affairs, National Center for Patient Safety,USA 1) Exempelvis en händelse med ett infektionsutbrott som drabbar flera patienter. 2) Med förlängd vårdepisod avses att vårdkontakterna med en patient i öppenvård blir fler eller att vårdtiden i slutenvård förlängs. Avvikelser 2015 Område Antal Händelse Bedömning av allvarlighetsgrad Hälsobesök/screeningar Vårdkedja och remisshantering Läkemedel/ vaccinationer System och organisationsnivå 1 Dokument som ska inskannas är inte inskannade 1 Elev ej fått vård enl vårdgarantin 3 Vaccination ej dokumenterad 2 Medicinskt Kylskåp avstängt Orosanmälan ej skickad Mindre Måttlig Måttlig Mindre Mindre 12

13 Hantering av klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3, 7 kap 2 p 6 Synpunktshanteringen i kommunen kan användas för synpunkter och klagomål från elever och vårdnadshavare i ärenden som rör Elevhälsans medicinska insats. Föräldrar behöver upplysas om att denna möjlighet finns utöver den möjligheten att kontakta respektive skolsköterska, skolläkare eller verksamhetchef för elevhälsans medicinska insats direkt. Synpunkter på omhändertagandet inom elevhälsans medicinska insats skall alltid tas om hand och vidarebefordras till verksamhetschef. Samverkan mellan vårdgivare och vårdnadshavare/ elever i dessa frågor ökar möjligheterna att öka kvalitén i vården. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna klagomål och synpunkter skall sammanställas och analyseras för att vårdgivaren skall kunna se mönster och trender. Elevhälsans medicinska insats har under året haft en inkommen synpunkter och klagomål på verksamheten. Synpunkter har framförts till verksamhetschefen via mail från närstående till elev. Åtgärder och återkoppling har skett till skolsköterska, rektor och närstående. Verksamheten informerar vårdnadshavare om att synpunkter och klagomål kan lämnas och var de kan lämnas. Sammanställning och hanteringen av inkomna synpunkter och klagomål utvecklas för att kunna följa flöden över tid och se mönster och trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Vårdgivaren skall ge patienter och närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. All hälso- och sjukvård är med några få undantag frivillig. Det är den som har hälsoproblem (eller vårdnadshavare till minderårig enligt 6 kap föräldrabalken) som avgör om vård ska sökas. Samtycke till vård, undersökning eller behandling är i de flesta fall muntlig men vid vaccinering efterfrågas skriftligt medgivande. Skolsköterskor och skolläkare ska alltid sträva efter samarbete med elev och vårdnadshavare för bästa möjliga resultat av vård och behandling. Elev bör alltid informeras i det som rör individen och information ska vara anpassad efter ålder och mognad. Vårdnadshavare kontaktas när man så bedömer det. Barnet skall ha ett medinflytande som med tiden eller under vissa omständigheter övergår till ett självbestämmande. En välinformerad patient ökar sin upplevelse av trygghet. Information och samverkan med elever och vårdnadshavare inom elevhälsans medicinska insats kan exempelvis se ut som följer. Informationen skall alltid vara anpassad utefter elevens behov, ålder, kunskap och situation: Beskrivning av elevhälsans medicinska insats tillgänglighet, rol- 13

14 ler och uppdrag Information inför genomförande av vaccinering och eventuella biverkningar Information inför och uppföljning efter hälsobesök och hälsosamtal Information om sekretess och tystnadsplikt Information om vidtagna åtgärder och uppföljning om vad man bör vara uppmärksam på vid hälso- och sjukvårds rådgivning Samverkan genom elevråd, klassråd och föräldrar råd Tolk används vid behov. Informationen kan vara både skriftlig och muntlig. Eleven ska känna sig respekterad. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Vilka resultat som har uppnåtts i verksamheten av genomförda åtgärder. Strukturmått utgör förutsättningar för att nå definierade mål Alla skolsköterskor har ökad medvetenheten i att upptäcka och rapportera avvikelser och risker Skolsköterskorna deltar till stor del i arbetet med att utveckla säkra rutiner Alla skolsköterskorna samarbetar för att säkerställa att arbetet utifrån basprogrammet kan hinnas med Fortsatt ökad kompetens i styrning och ledning för verksamhetschef behövs för att kunna öka kompetensen inom patientsäkerhetsområde och kvalitén inom elevhälsans medicinska insats verksamhet Fortsatt ökat arbete med rutiner, kvalité, skolläkarinsatser och dokumentation riktat till elevhälsans medicinska insats Vidareutveckling av arbetet kring riskområden och utarbetande av säkra rutiner Bemanning; elever/skolsköterska samt elever/ skolläkare följs upp minst två gånger per år Kompetensutveckling för skolsköterskor under året: Riksföreningens skolsköterskekonferens i Karlstad där 4/11 skolsköterskor deltog Dokumentation och IT fortbildning internt 3 halvdagar, 11/11 skolsköterskor deltog och 0 skolläkare Skolskötersketräffarna/kategorimöte som sker 1 ggr/månad har ett högt deltagande Vaccinationer för nyanlända där 7/11 deltog Kvinnlig könsstympning 4/11 deltog 14

15 Resultatmått: 7 avvikelser i samband med dokumentation, organisation och vård och behandling har inrapporterats. Generellt sett kan sägas att elevhälsans medicinska insats underrapporterar risker och händelser. Orsakerna kan vara oklarheter i rutiner och vad som skall rapporteras. År 2014 var motsvarande siffra 12 Journalanteckningar dokumenteras inte alltid i direkt anslutning till elevbesöken p.g.a. hög arbetsbelastning. Exakt uppgift kring detta saknas Långa väntetider till annan vårdgivare förekommer i stor utsträckning för elever, detta skrivs avvikelser på var det en avvikelse Förbättrade rutiner för att genomgång av klasser finns att tillgå i nya IT stödet och rutin för detta bör upprättas Ett ledningssystem är ett verktyg för kvalité som systematiskt och fortlöpande kan förbättra verksamheten. Ett ledningssystem som är fullt utvecklat och färdigställt kan leda till att: All information från verksamheten kan sammanställas, analyseras och leda till förbättringar Styrning och ledning sker systematiskt Vårdgivare kan följa och säkra verksamhetens kvalitet fullt ut Övergripande mål och strategier för kommande år Mål Säkerställa en god och säker vård som bedrivs av skolsköterskor och skolläkare med hög yrkeskompetens. Öka elevers och vårdnadshavares delaktighet i patientsäkerhetsarbetet. Strategi Målet bör vara att minska elevantalet/heltid skolsköterska inom barn- och ungdomsnämnden från idag 500 till 450 så att arbetsbelastningen minskar och patientsäkerheten ökar Implementera ledningssystem för verksamheten som säkerställer god kvalité Fortsätta ta fram lokala riktlinjer kring dokumentation och implementera dem i verksamheten Intensifiera arbetet med riskbedömningar och riskområden Fortsätta arbetet med en kultur som främjar dialog kring händelser, risker och avvikelser i elevhälsans medicinska insats 15