Kvalitetsredovisning ProCivitas privata Gymnasium i Helsingborg

Transkript

1 Kvalitetsredovisning ProCivitas privata Gymnasium i Helsingborg 1

2 Innehållsförteckning 1. Information om huvudmannen 2. Information om vår skola 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal 3.2 Elever 4. Viktiga händelser under året 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Intern och/eller extern granskning Klagomål och synpunkter 6. Vårt värdegrundsarbete 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet A, Kunskapsresultat B, Värdegrundsresultat 7.2 Upplevd kvalitet 7.3 Ändamålsenlig kvalitet 7.4 Utvecklingsområde 1; Studiero på skolan 7.5 Utvecklingsområde 2; Ökat kollegialt lärande 7.6 Utvecklingsområde 3, Hållbart samhälle 7.7 Utvecklingsområde 4, Struktur elevhälsa 8 Analys 9 Åtgärder för ökad måluppfyllelse 10 Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1; Ökat pedagogiskt utbyte för högre måluppfyllelse 10.2 Utvecklingsområde 2; Ökad elevhälsa för högre måluppfyllelse 2

3 1. Information om huvudmannen ProCivitas Privata Gymnasium AB är ett fristående gymnasieföretag inom AcadeMedia. Vi erbjuder i skrivande stund studieförberedande utbildningar vid tre skolor Helsingborg (start 1997), Växjö (start 1999) och Malmö (start 2002). Under hösten 2014 startas också en verksamhet i Lund med samma utbud som övriga skolor vad gäller program. Inom ProCivitas har vi som ambition att vara Sveriges Bästa Gymnasieskola. Vi lägger stor kraft och möda för att skapa en bästa tänkbara miljö som attraherar engagerade och välutbildade lärare och studiemotiverade elever. Denna kombination ger ProCivitas en stabil plattform. Skolan har en stark koppling till det lokala näringslivet. Genom gästföreläsningar och en egen mentor till varje elev skapar vi en drivkraft hos våra elever. Detta tar sig bl.a. utryck i att vi vid ett flertal tillfällen under senare år blivit Svenska Mästare i Ung Företagsamhet och har erhållit en rad andra utmärkelser. Skolmiljön är ett högt prioriterat område och eleverna - som vi ser som kunder - har mycket att säga till om på skolan. Det existerar mycket sällan skadegörelse och det råder ordning och reda på skolorna, något som vi ser som en självklar förutsättning för goda studieresultat. 2. Information om vår skola ProCivitas har en tydlig strävan att bli Sveriges bästa gymnasieskola. Med ett högt söktryck, motiverade elever och engagerad personal, utlovar och levererar ProCivitas i Helsingborg hög kvalité i såväl undervisning som allmän trivsel. ProCivitas starka koppling till näringslivet gör att eleverna få ta del av en rik variation av föreläsningar av människor med stor erfarenhet från respektive yrkesliv. Samtliga elever har också en möjlighet att få en egen mentor från näringslivet under årskurs 3. Skolans popularitet har gjort att skolan expanderat de senaste åren både lokal- och elevmässigt. Under läsåret 2014/15 gick 491 elever på skolan men redan nästa läsår kommer skolan utökas med ytterligare en klass. Skolan erbjuder tre olika program: Naturvetenskapsprogrammet, Samhällsprogrammet samt Ekonomiprogrammet. 3. Skolans förutsättningar 3.1 Personal Skolans organisation täcker väl de behov som finns. Förutom rektor och biträdande rektor finns programansvarig på respektive program vilka har ett stort ansvar för skolutvecklingsfrågor. ProCivitas har även en skoladministratör, en vaktmästare på 50% samt en näringslivskoordinator på heltid (SYV ingår i denna tjänst på 20%), tre kockar i vårt kök där vi lagar mat från grunden och till sist två städerskor. Under föregående läsår har 27 lärare varit aktiva på skolan de flesta jobbar heltid men några lärare i mindre ämnen delar vi med andra skolor. Fem lärare saknar lärarlegitimation men av dessa är tre 3

4 behöriga lärare och väntar besked från skolverket, en lärare har utländsk behörighet och väntar också svar från Skolverket medan en lärare inte har formell utbildning. Lärartätheten är 4,5 lärare på 100 elever. Detta är något lägre än genomsnittet i Sveriges men upplevs inte som något problem då eleverna är motiverade och det råder lugn och ro i klassrummet. Lärare Andel med pedagogisk högskoleexamen Elever per heltidstjänst Skola 19,1 81,9 26,0 ProCivitas totalt 61,2 83,6 23,8 Elevhälsan består av en skolsköterska på 60%, skolkurator på 20%, specialpedagog på 10 % samt skolläkare som är anställd på timbasis och skolpsykolog (efter behov). Elevhälsan träffas varje vecka för att kontinuerligt följa upp aktuella elevärende samt jobba med det förebyggande arbetet. Eleverna träffar skolsköterskan i åk1 för att genomföra ett hälsosamtal med syfte att i tid kunna identifiera eventuella behov hos eleven. I slutet av läsåret har Elevhälsan börjat jobba med en elevhälsodiagnos vilket innebär en självskattning av hela elevhälsan med syfte att hitta förbättringsområde samt prioriteringsområde. Arbetet med detta är dock i sin linda. Som ett led i det förebyggande arbetet jobbar lärarna aktivt med gruppdynamik och grupprocesser. Ibland med värderingsövningar men också med att aktivt dela in elever i grupper med nya medlemmar. Eleverna delas också in i mindre grupper som sträcker sig över programmet olika årskullar och under året för sedan gruppen dela med sig av sina erfarenheter, intressen o.s.v. När eleverna börjar på ProCivitas får de åka på ett tre dagar långt läger för att lära känna varandra. Alla dessa olika moment syftar till att öka trivsel och gemenskap som ett led i en bättre elevhälsa. Vid varje läsårsstart har varje program också en kick-off där eleverna lär känna varandra över årskullarna. Vidare jobbar skolan mycket med att medvetandegöra elevernas studiesituation för dem själva t.ex. får eleverna göra en självskattning i hur de studerar, hur mycket tid de lägger ner på sina studier o.s.v. Detta gör eleverna i september och följs upp vid utvecklingssamtalen i januari. Vidare inleds varje läsår med att skolans tre program anordnar en kick off för eleverna på respektive program. Under en halv- eller heldag delar eleverna gemensamma upplevelser samt löser uppgifter i grupper med representanter från alla årskurser. Genom detta lär de nya eleverna snabbt känna många andra som läser samma inriktning samt lär känna skolans kultur och blir tidigt en del av denna. Eleverna får också under tre år en noga planerad utbildning i studieteknik med början andra skoldagen åk1. Detta är också till syfte att lära eleverna vara aktiva i sina studier, öka medvetandet hur hjärnan fungerar men också för att förebygga stress. Varje månad ser också klasscoachen över elevernas provsituation med klassen för att hjälpa dem planera upp kommande veckor. Skolan har också under året bjudit in föreläsare i nätmobbning, sexualkunskap samt andra värderingsfrågor. Dessa har sedan följts upp av klasscoacher i klassrummet med respektive klass. 4

5 Skolan har fem förstelärare en av dessa har varit sjukskriven nästa hela läsåret 14/15. Förstelärarnas uppdrag, förutom att verka för högre måluppfyllelse hos eleverna, har varit att ansvara för kollegialt lärande och metod för detta har varit auskultation med efterföljande samtal i personalgruppen. Detta har gjort att samtalen mellan kollegorna har ökat kring pedagogiska frågor. Detta har tagits emot väl och till nästa år kommer vi jobba med kortare intervaller mellan besök och samtal. Tar det för lång tid mellan de olika delarna tenderar intresset svalna. Auskultationerna har haft ett givet mål vid varje tillfälle. Förstelärarna har inte haft någon tid avsatt i tjänsterna för det jobb de utfört. 3.2 Elever ProCivitas erbjuder tre olika teoretiska program. Varje år tar skolan in två NA-klasser, två EK-klasser samt en SA-klass. Programmens inriktningar är enligt följande: NA; Natur, Samhälle - EK ;Ekonomi SA; Samhälle Samtliga tre program har höga antagningspoäng samt en lång reservlista på elever som önskar gå på skolan. Det går fler flickor än pojkar på skolan enligt fördelningen 67% tjejer och 33% killar. Sökbilden till skolan är jämnare fördelad men det höga betygssnittet som krävs för att bli antagen gör att andelen tjejer blir betydligt större. Den höga ambitionsnivån och de goda förkunskaperna som eleverna har ger möjligheten att lägga undervisningen på en hög nivå som hjälper eleverna mot de högre kunskapskraven. Program Åk1 Åk2 Åk3 Åk4 Ekonomiprogrammet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Skolan totalt Viktiga händelser under året Vid de regionala UF-tävlingarna vann ProCivitas i Helsingborg sju guld och ett antal nomineringar. Bl.a. vann skolan i de tunga kategorierna: Bästa företag, Bästa vara och Bästa säljare. Vid SMtävlingarna i Stockholm blev vi tvåa i Bästa företag. Samma företag vann även pris som bästa företag i Helsingborg, utdelat av kommunen. Elever från Naturvetenskapsprogrammet vann vid tävlingen Unga forskare priset att försvara Sveriges färger vid en mässa för Hållbar utveckling i USA. Till sommaren 2015 är två elever från Naturvetenskapsprogrammet antagna att forska vid Karolinska institutet och tre elever från samma program är antagna vid RAYS forskarskola. 5

6 Varje år arrangeras FN-rollspel i Rådhuset i Helsingborg. Vid årets tävlingar vann elever från Samhällsprogrammet flera priser som delades ut t.ex. Bästa delegat, Bästa resolution, Bästa talare. Förstelärarsatsningen i år har varit på kollegialt lärande med pedagogiska frågor i fokus. Projektet har löpt under hela året och i huvudsak handlat om auskultationer med efterföljande reflektion, både i större grupp såväl som i mindre. Stort fokus har legat på hur hjärnan fungerar och hur man i en lektionssituation ska arbeta med hjärnan och inte mot hjärnan. Ett större organisationsutvecklingsprojekt enligt McKinseys modell för skolutveckling inleddes i slutet av vårterminen. Inledningsfasen består av en självskattning av hela verksamheten för att sedan fortsätta med att identifiering av utvecklingsprojekt. Arbetet är dock bara inlett. Under året har elevhälsan byggts ut och fått en mera systematiskt arbetssätt. Ett ökat samarbete med skolläkaren samt nyanställning av kurator och specialpedagog har ökat elevhälsans kompetens. Återkommande veckomöte har gjort det systematiska arbetet effektivare och med tydligare fokus på de individer som behöver stöd. Skolan har ett utbyte med University of Michigan och åtta elever besökte USA under våren för att sedan ta emot amerikanska studenter någon vecka senare. Skolan bjöd in ca 300 högstadieelever som fick ta del av SA-elevernas fördjupningsarbeten och muntliga presentationer. Temat var intressekonflikter som pågår i världen idag utifrån ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Tillsammans med en annan skola i kommunen arrangerade ProCivitas Voice up en debattävling för gymnasieungdomar i Helsingborg. Denna hölls i Dunkers kulturhus och bl.a. kommunstyrelsens ordförande var jury. Good Life Design - ett projekt som fokuserade på hållbar utveckling utifrån både ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv. Alla elever och personal fick under en dag ta ett gemensamt avstamp i många viktiga frågor såsom t.ex. stöd till brottsoffer, stresshantering, HLR-utbildning och värdet av rent vatten - allt för att skapa medvetenhet och engagemang för en hållbar livsstil. Denna dag blev starten till ett förhållningssätt som på sikt ska genomsyra vår verksamhet. NA-elevernas Projekt E bestod i att elever från Procivitas besökte grundskolor för att på ett lustfyllt sätt visa upp naturvetenskapens möjligheter. Över 500 elever fick besök och fick ta del av projektet. SA-elever arrangerade inom kursen Entreprenörskap ett flertal uppmärksammade evenemang för flera olika målgrupper, så väl lokalt i Helsingborg som i andra länder. Ett exempel är att 300 högstadielever deltog i ett evenemang med målet att främja olikheter och motverka rasism och fördomar. Evenemanget ägde rum på Dunkers kulturhus. Ett annat exempel är att elevgrupper besökte skolor i Indien respektive Serbien för att skapa ett kulturutbyte mellan svenska ungdomar och ungdomar i andra delar av världen. Eleverna besökte sedan grundskolor i Helsingborg och arrangerade temadagar med syftet att öka svenska ungdomars förståelse för andra kulturer. 6

7 Varje läsår genomförs studieresor med koppling till skolans tre olika program och studieinriktningar. SA-eleverna besökte under hösten Berlin där de deltog i evenemangen som anordnades i samband med 25-årsjubiléet av murens fall, besökte Riksdagshuset, tog del av föreläsningar om det delade Europa, mm. EK-eleverna besökte London och gjorde studiebesök på banker, BBC, ekonomiutbildningar på King s College, mm. Samtliga elever i NA3 gjorde i mars en resa till Geneve där man under två dagar besökte världens största forskningsanläggning - CERN. Utöver denna inspiration för naturvetenskap besöktes även FNhögkvarteret Nationernas palats där eleverna fick en intressant inblick i internationell politik. Det eleverna upplevde som den största behållning av resan var dock den starka klassgemenskapen de fick under denna vecka i Geneve. 5. Vårt kvalitetsarbete 5.1 Bakgrund Enligt 4 kap. 3 skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enligt 4 kap. 5 ska inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Av 4 kap. 6 framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras och av 4 kap. 7 framgår att huvudmannen ska se till att nödvändiga åtgärder vidtas om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt framkommer att det finns brister i verksamheten. 5.2 Vårt sätt att mäta kvalitet Vi följer systematiskt upp vår verksamhet genom olika kvalitetsaspekter: Funktionell kvalitet i vilken mån nås de nationella målen för utbildningen/verksamheten? Upplevd kvalitet hur nöjda är våra kunder med verksamheten? Ändamålsenlig kvalitet hur går det för våra elever sedan de lämnat verksamheten? 5.3 Vårt kvalitetsarbete på skolan Vid skolårets början har en sammanställning och utvärdering gjorts efter skolavslutningen i juni. Detta görs av personalen och elever tillsammans i olika sammansättningar men rektor skriver kvalitetsrapporten där all fakta sammanställs, mäts av och analyseras. Kvalitetsrapportens analys ligger sedan till grund för Verksamhetsplanen som personalen och skolledning enas om innan skolstart. I denna finns gemensamma mål och uppföljningsstrategier och tidpunkt för dessa. I samtal med rektor sätts också individuella mål för året vilka följs upp vid medarbetarsamtalen i januari och sedan efter läsårets slut. Vissa mål är självklara för verksamheten och definieras i lagen medan andra mål definieras i en dialog mellan olika parter t.ex. skolledare/lärare, elev/lärare. Under hösten följs Verksamhetsplanen upp vid två tillfällen, formen varierar efter behov 7

8 Innan skolåret börjar träffas personal från olika skolor i Helsingborg för att säkerställa likvärdig betygsättning och bedömning. Detta sker både inom Procivitaskoncernen men också mellan skolor med olika huvudmän. Eleverna får själva sätt upp mål för sina studier som sedan följs upp i slutet av läsåret med en kontrollstation längs vägen i januari månad. Detta sker i samarbete med klasscoachen. Utvärdering av arbetet inom respektive program görs löpande (en gång/vecka) av programansvariga samt undervisande lärare. Vi läsårets slut sker en utvärdering av arbetet utifrån ett större helhetsperspektiv. Vid denna utvärdering granskas genomförda tvärvetenskapliga samarbetsområden/projekt, arbetssätt samt profil- och programförstärkande inslag (så som gästföreläsningar, studiebesök eller andra kontakter med näringslivet och samhällsinstanser). Utvärderingen sker utifrån de examensmål som finns formulerade i styrdokumenten för respektive program. Detta gäller således programspecifika mål, examensmål för ämnesinnehåll samt examensmål för förhållnings- och arbetssätt. Vid detta tillfälle sker även planering och mål för kommande läsår. Inför nytt läsår följs utvärderingen och planeringen upp samt konkretiseras i tidsbestämda delmål och moment. Under hösten följs betygen kontinuerligt upp och formella avstämningar sker två gånger varje läsår då en rapport om betygsläget skickas in till huvudmannen. Ändamålsenlig kvalité följs upp i november och återkopplas till personalen. Två gånger/termin har eleverna elevplenum vars tankar och idéer går vidare till skolledning och personal. Efter eventuella åtgärder/diskussioner sker återkoppling till plenum som i sin tur för ut informationen till klasserna. I januari genomförs en undersökning av skolan centralt från Academedia allt från undervisning, miljö, trivsel, undervisning o.s.v. Detta återkopplas sedan till alla involverade parter, både elever och personal, och mål sätts upp för förbättringspunkter som identifieras. Dessa förs in i Verksamhetsplanen och följs upp vid årets slut. Elevhälsoplanen följs upp två gånger/läsår. Detta gör EHT och sedan går relevanta slutsatser vidare i organisationen till personal och elever. Detsamma gäller Planen för kränkande behandling och Ordningsreglerna. Vägen ut till eleverna går via klasscoachen samt via rektor. Minst två gånger varje läsår säkerställer rektor/bitr rektor att betygssättning sker via de krav som ställs. Detta sker ämnesvis. Efter läsåret följs årets mål upp: betyg, åtgärdsprogram, elevhälsa, värdegrundsarbete etc och förs in i Kvalitetsrapporten. Efter läsåret får läraren analysera hur det gått i respektive kurs samt sätta upp konkreta mål inför nästa år baserat på de kunskapskrav som eleverna behöver förbättra för att nå en högre måluppfyllelse. Dessutom får varje lärare analysera samtliga icke godkända betyg, vilka insatser som gjordes och verkan av dessa samt vilka åtgärder som är lämpliga inför nästa läsår. 8

9 Personalen har tillsammans fått se över hela skolan organisation. Personalens egna tankar tillsammans med elevernas utvärderingar och kunskapsresultat från läsåret 2014/15 är grunden för de gemensamma utvecklingsområden och mål som personalen sätter tillsammans. Det kan finnas mål som rektor bestämmer men i stort är det ett gemensamt beslut vi fattar dock är utvecklingsmålen alltid riktade mot elevernas utveckling, antingen kunskapsutveckling men kan också röra värdegrundsfrågor eller demokratiska frågor. I denna process tas elevernas åsikter upp och utvecklingsområdena och målen ska sedan diskuteras med eleverna. Eventuellt justeras målen efter elevernas åsikter blivit hörda. Uppföljningen efter/under genomförande sker både via enkätundersökningar bland eleverna men också i de forum vi har för uppföljning t.ex. elevplenum och programforum. Dock är kanske det viktigaste forumet den tid varje vecka som klasscoachen och klassen har till sitt förfogande för skolutvecklings/demokratifrågor. Ett bra samtalsklimat där uppföljning, diskussion, planering inte ses som ett engångsinitiativ ger på längre sikt en bättre utveckling. ProCivitas Helsingborgs kvalitetsår Intern och/eller extern granskning Tillsyner används både som en kontroll på att arbetet i verksamheten svarar mot kraven i författningarna och som drivande i vårt kvalitetsarbete. Därför använder vi dessa till att systematisera kvalitetsarbetet på den egna verksamheten för att tillsammans lärare, rektor, huvudman träna på att se och bedöma verksamheten utifrån författningarnas krav. Detta gäller både interna- och externa granskningar och oavsett om granskningarna rör det pedagogiska arbetet, arbetsmiljö, miljö och hälsa o.s.v. 9

10 5.3.2 Klagomål och synpunkter Rektor ansvarar alltid för att klagomål samt anmälningar/misstankar om kränkande behandling utreds, likaså för att skolans huvudman informeras samt hålls löpande underrättad om ärendenas gång. Större beslut såsom polisanmälan, avstängning eller kontakt med Skolinspektionen fattas av rektor och huvudman gemensamt. På skolan intranät finns dokument för anmälan av klagomål och denna är tillgänglig för både personal, elever och vårdnadshavare. Det finns också många andra vägar för klagomål att nå mottagaren ofta sker dessa muntligt och utan formaliteter. I alla lägen hanteras klagomålen på samma sätt: klagomålen diskuteras och analyseras och sedan återkopplas responsen till avsändaren. Behövs det vidtas åtgärder. Inga skriftliga klagomål har inkommit under året. 6. Vårt värdegrundsarbete Skolan har som ambition att vara Sveriges bästa gymnasieskola och detta kräver ett bra värdegrundsarbete med en miljö som gynnar en arbetsmiljö där eleverna får möjlighet att nå så långt de kan i sin utveckling. Värdegrundsarbetet följs upp på många sätt bl.a. via enkätundersökningar två gånger/år men också via informella kanaler via programforum, enskilda möten, spontana samtal o.s.v. Oftast justeras vårt arbete med värdegrundsfrågor allt eftersom men samlas alltid ihop och analyseras efter läsårets slut. I år har vi tydligt sett ett ökade problemet med nätmobbing i samhället, ibland av sexuell natur, och därför har vi haft ett arbete med just dessa två frågor. Föreläsning med samtal i klasser som uppföljning har gett bra resultat. Skolans strategi är också att agera snabbt i de ärenden som dyker upp under året och snabb respons från skolan har gett en tydlig effekt. Det är vår skyldighet att förankra de värden som samhället vilar på hos eleverna. Vi jobbar mycket med värden och utveckling av andra egenskaper än bara de teoretiska. Detta värdegrundsarbete kallas SKALD. SKALD står för Servicemedvetenhet, Kreativitet, Ansvar, Ledarskap och Drivkraft. Dessa förmågor tränas eleverna ständigt i och är nyckeln till deras framgång. De får två gånger varje år genomgå en självskattningsprocess för att kunna förstå sina styrkor och svagheter samt sätta mål för sin egen utveckling. Värdegrunden ska sedan vara ett självklart förhållningssätt på skolan mellan samtliga aktörer. Planen mot diskriminering och kränkande behandling arbetas fram tillsammans med elevplenum. Medverkar gör skolledning, personal och elever. Därefter tar klassrepresentanter upp planen i respektive klass för att sedan ta med sig arbetet tillbaka till elevplenum och personal. Därefter fastställs planen. Planen bygger på utvärdering av föregående år. Skolan bjuder in föreläsare som tar upp olika delar av den värdegrund skolan vilar på. Fokus i år har varit demokratifrågor, juridiska aspekter av nätförtal och näthat, samt mångfaldsfrågor. Eleverna har varje vecka tid avsatt i schemat med sin klasscoach för att bl.a. diskutera, och ventilera värdegrundsfrågor, demokratifrågor eller annat som är aktuellt. Syftet med denna återkommande tid är att värdegrundsarbetet inte ska ses som något tillfälligt utan vara en självklar del på skolan. Vårt arbete med SKALD får också mycket plats vid dessa tillfällen. 10

11 7. Resultat 7.1 Funktionell kvalitet Mäter i vilken mån de nationella målen för utbildningen/verksamheten nås. Följs främst upp genom resultatstatistik över nationella prov och betyg. A, Kunskapsresultat Den nationella betygsstatistiken för vårterminen publiceras i Skolverkets databas SIRIS först i december. Därför genomför AcadeMedia årligen en egen, intern insamling av betygsresultaten redan i juni. Tabellen nedan bygger därmed både på resultat från Skolverket (2013/14) och AcadeMedias egen insamling (2014/15). Program Andel elever med examen för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng 2013/14 * 2014/15 ** Genomsnittlig betygspoäng för elever med examen 2013/14 * 2014/15 ** Andel elever med examen inom tre år 2013/14 * Ekonomiprogrammet 97,0 98,5 17,6 17,4 17,8 17,5 88,7 Naturvetenskapsprogrammet 100,0 97,1 17,8 18,0 17,8 18,1 88,6 Samhällsvetenskapsprogrammet 100,0 97,4 17,4 17,4 17,4 17,6 91,2 Skolan totalt 98,8 97,8 17,6 17,6 17,7 17,7 89,1 ProCivitas totalt 99,6 96,2 17,3 16,9 17,4 17,2 86,9 Riket 88,5-14,0-14,5-71,4 *SIRIS **Intern insamling 97,8% av eleverna gick ut ProCivitas med examensbevis, vilket är långt över gällande rikssnitt och även högre än det totala genomsnittet för hela ProCivitas. Tre elever misslyckades i slutet av årskurs tre och klarade inte målen. Det självklara målet för skolan är givetvis att alla elever ska klara av gymnasieskolan med ett examensbevis efter tre år. Detta har varit i fokus även under läsåret 2014/15 men behöver jobbas vidare på. Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng ligger i paritet med föregående års resultat med en mindre höjning på Naturvetenskapsprogrammet som undantag. 11

12 Överensstämmelse nationella provbetyg Summa antal betyg Andel lägre Andel lika Andel högre ENGENG ,6% 85,8% 10,7% ENGENG % 71,8% 28,2% MATMAT01b 105 0% 84,8% 15,2% MATMAT02b 84 0% 82,1% 17,9% MATMAT02c 51 0% 80,4% 19,6% MATMAT03b 58 0% 86,2% 13,8% MATMAT04 4 0% 75,0% 25,0% SVESVE % 78,2% 21,8% SVESVE ,8% 57,9% 41,4% Nationella prov i svenska, matematik och engelska syftar till att vara ett nationellt jämförelseverktyg men också en hjälp för läraren att hitta rätt nivå på sin betygssättning och bedömning. Resultaten visar att kursbetygen ofta är något högre än resultaten på nationella proven men ytterst marginellt. Eftersom eleven har flera tillfällen att visa sina färdigheter under året förklarar det att kursbetygen ligger strax över betygen på nationella proven. Vid NP har också en del elever missat en instruktion i en av provdelarna vilket har lett till ett kraftigt försämrat resultat på just detta prov jämfört med övriga prestationer. Vid läsårets slut får varje ansvarig lärare analysera elevernas prov på NP jämfört med betyget på kursen. Engelska 5 visar inte på några större variationer medan det finns en större diskrepans i engelska 6. Vi tiden för NP i engelska 6 var våra ekonomer inne i slutskedet i sin UF-process och detta fick viss konsekvens på resultaten. Det var framför allt på A-nivå skillnaden i resultat visades. Matematikens samtliga kurser hade en normal fördelning i resultat. För många är nationella provet i matematik en tydlig stressfaktor och det brukar avspegla sig på detta sätt. Svenska 1 hade en skillnad på ca 20% vilket är normalt medan Svenska 3 hade en större diskrepans. Precis som i Engelska 6 är det på A- nivån som skillnaden är tydlig. Ett enkelt misstag i NP ger ett lägre betyg än A på provet medan eleven har flera tillfällen under året att visa sina färdigheter inom kunskapskravet för kursen. 12

13 B, Värdegrundsresultat Andel elever som uppger att de blir behandlade med respekt Andel elever som upplever att skolans personal tar ansvar för att alla ska bli behandlade med respekt Andel elever som känner sig trygga i sin skola Andel elever som uppger att de kan få arbetsro på skolan Andel elever som upplever att skolans personal ger eleverna möjlighet att utöva inflytande i skolan ProCivitas Hbg ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium 84% 85% 71% 94% 92% 80% 97% 98% 90% 90% 83% 61% 92% 87% 71% Siffrorna visar att eleverna känner sig både trygga och respekterade på skolan såväl som de anser att studieron är bra. Dock är elevernas behandling av varandra i en nedåtgående trend. Vi har under året sett mer problem kring nättrakasserier än tidigare år, både av externa personer men också internt på skolan. Vi satte in insatser på skolan under året såsom föreläsning i Juridik och nättrakasserier och samtal i klasserna kring hur man bör bete sig på social medier. Vi upplever att effekten av detta har varit positiv men att detta arbete behöver vara fortsatt prioriterat även nästa år. Eleverna själva har i intervjuer lyft fram problemen kring sociala medier och hur man adresserar varandra. Klassen kommer varje vecka ha 15 min avsatt för att ta upp olika aktuella frågor där stort fokus kommer vara på värdegrundsfrågor. Under läsåret 2015/16 kommer vi också bila en Elevhälsogrupp som ska fungera som bollplank för skolledning och personal i frågor som rör värdegrundsarbetet på skolan. Målet är att tydliggöra elevernas behov av det förebyggande elevhälsoarbetet. 7.2 Upplevd kvalitet Mäter hur nöjda våra kunder är med verksamheten. Följs främst upp genom undersökningar och utvärderingar. 13

14 Upplevd kvalitet 2015 NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Skola ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium NKI Rek. grad Trivsel Studiemiljö Undervisning Eleverna är som statistiken visar mycket nöjda med skolan. Vi satsar mycket på både trivsel såväl som evenemang som skapar mervärde. ProCivitas elevkår får mycket utrymme till positiva aktiviteter på skolan och elevernas delaktighet står kontinuerligt i centrum. Tillsammans jobbar ProCivitas för att en stark gemensam skolkultur där man får lov att lyckas, får lov att vara sig själv och där empati och delaktighet är en självklarhet. Skolan bidrar också men många olika event, temadagar, projektveckor o.s.v. för att öka variationen i skolan samt trivseln se också punkt 3.1 och punkt Ändamålsenlig kvalitet Mäter hur det går för våra elever sedan de lämnat verksamheten. Följs främst upp genom intervjuer. Ändamålsenlig kvalitet 2014 Hur väl tycker du att utbildningen stärkte dig i din 56% 84% 90% Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig 34% 59% 67% Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig 54% 81% 88% Skulle du rekommendera din gamla skola till någon 68% 97% 95% Kamraterna och stämningen på skolan? 87% 88% 77% Lärarnas engagemang? 75% 96% 100% Relationen/kontakten med lärarna? 89% 93% 80% Undervisningen - totalt sett? 63% 96% 100% Om du tänker tillbaka på din gymnasieskola i sin 63% 96% 100% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Skola ProCivitas totalt AcadeMedia Gymnasium 14

15 Vi har ett digert samarbete med våra fd elever sk alumnis. Vi har en anställd personal som har en del i sin tjänst att följa upp gamla elever och hålla kontakten med dem. Detta gör att vi är väl uppdaterade hur det går för våra elever i fortsatta studier samt i arbetslivet. Regelbundna alumniträffar runt om i världen samt att många kommer tillbaka till skolan för att dela med sig av sina erfarenheter gör att vi är uppdaterade om hur det går för dem. Bl.an får alla treor träffa alumnielever under en hel dag första skolveckan för att ta del av deras erfarenheter, tips och råd. 7.4 Utvecklingsområde 1: Studiero på skolan Vi märkte under läsåret 2013/14 att elevernas ökade datoranvändning samt mobilanvändande kunde påverka elevernas koncentration under lektionerna. Därav har vi under läsåret 2014/15 arbetat aktivt med hur eleverna använder sina datorer. Regelbundna uppföljningar på personalmöten har kontinuerligt stämt av hur arbetet fortgått och vi har också haft en dialog med eleverna kring studieteknik och vad som händer om koncentrationen brister. Vi riktade in oss mera på det goda samtalet än regler så lösningen på detta finns hos eleverna själva snarare än hårdare regler. Resultatet av dessa ganska enkla insatser har varit mycket bra och enbart genom att uppmärksamma eleverna på detta har vi kommit långt. Dock måste arbetet fortsätta. 7.5 Utvecklingsområde 2: Ökad kollegialt lärande Det finns en stor vilja bland lärarna att utvecklas som pedagog men skolans schemastruktur och tidsbrist har gjort att kollegialt lärande inte lyfts så som det borde, framför allt när all forskning pekar på detta som en viktig framgångsfaktor för en bra skola. Under läsåret 14/15 ledde förstelärarna ett auskulteringsprojekt där lärarna besökte varandra med tydliga fokusområden med uppföljningssamtal efter besöket, både individuella samtal lärare emellan men också i grupp där alla fick dela med sig av sina erfarenheter. Detta löpte under hela året och har varit en mycket lyckad insats där intresset för varandras pedagogiska färdigheter ökat. Detta kommer fortsätta nästa år. 7.6 Utvecklingsområde 3, Hållbart samhälle Idag är det ett självklart krav att jobba med CSR-frågor och hållbar utveckling. Eleverna har detta i sina kurser på olika sätt anpassat efter sina examensmål/kursmål. Dock saknade vi ett helhetsgrepp för detta på skolan och avstampet för arbetet med Hållbar utveckling har presenterats under punkt 4. Idén är att avdramatisera begreppet hållbar utveckling men framför allt öka förståelsen för vad det innebär och öka lusten att arbeta på ett hållbart sätt. Enkla tävlingar där vi försöker minska matsvinnet o.s.v. har också varit en del av arbetet med hållbarhet. Texten nedan finns också under punkt 4. Good Life Design - ett projekt som fokuserade på hållbar utveckling utifrån både ekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv. Alla elever och personal fick under en dag ta ett gemensamt avstamp i många viktiga frågor såsom t.ex. stöd till brottsoffer, stresshantering, HLR-utbildning och värdet av rent vatten - allt för att skapa medvetenhet och engagemang för en hållbar livsstil. Denna dag blev starten till ett förhållningssätt som på sikt ska genomsyra vår verksamhet. 15

16 7.7 Utvecklingsområde, Struktur elevhälsa Under läsåret har vi utökat elevhälsan med kurator samt specialpedagog. Skolans samlade kompetens inom Elevhälsan har därmed ökat markant vilket har varit positivt, både som avlastning för lärarna samt att vi svarat upp bättre mot elevernas behov. EHT har träffat veckovis vilket har lett till en ökad medvetenhet vilka behov eleverna har samt lett till en bättre uppföljning av ärendena. De elever som behöver hjälp med studieteknik för att strukturera upp sin skolvardag har fått hjälp med detta. 16

17 8. Analys Övergripande Våra tre fokusområden gav alla bra resultat men alla tre områden är också processinriktade så därav är det svårt att mäta av. Det är inget av dessa områden som är färdigbehandlade utan kommer fortsätta stå i fokus även nästa år. Funktionell kvalitet kunskapsresultat Vi hade en högre måluppfyllelse i år vilket eventuellt delvis kan härledas till ökad koncentration på lektionerna. Detta går dock inte med säkerhet att belägga men känns rimligt. Det kollegiala samarbetet har gett en ökad energi i personalkåren och behovet av ökad kollegialt lärarende har ökat. På sikt ska detta också leda till öka elevernas möjligt att nå så lång som möjligt med ökad måluppfyllelse. Andel elever med examen för elever med minst poäng sjunker något i år på samtliga program. Samtliga elever som inte klarade examensmålen har god akademisk förmåga men har haft andra svårigheter i livet som spillt över på skolarbetet. Av olika anledningar har två av dem inte varit i skolan och inte gått att nå d.v.s. inte svarat på mail, sms och telefonsamtal. Samtliga elever fick möjligheter att klara sina kurser in i det sista men valde/klarade inte av att göra examinationer. Skolan har haft en tät kontakt med samtliga under hela läsåret. Till nästa läsår ska skolan agera ännu tidigare och säkerställa att eleven i första hand klarar E-nivå. Elevernas höga förväntningar på sig själva gör att de ibland inte accepterar en lägre ambitionsnivå men i de fall då ambitionen är svår att nå för eleven p.g.a. olika omständigheter ska vi snabbare agera för att nå baskraven. Genomsnittlig betygspoäng för elever med avgångsbetyg om minst 2500 poäng ligger tämligen stabilt över åren. En mindre höjning på Naturvetenskapsprogrammet kan ha sin grund i att det i våras gick ut en klass istället för två, vilket motiverar det höjda betygssnittet. EK tappade dock lite men inom marginalen för vad om är vanligt variation mellan årskullarna. Skolan har medvetet jobbat mera intensivt med matriser och återkoppling till eleverna. Ett nytt system har införts för att i tidigare upptäcka elever som tappar i sina kurser. Detta har lett till snabbare åtgärder och anpassningar vilket gett bra resultat i de flesta fall. Funktionell kvalitet värdegrundsresultat Det finns ett stort intresse för hållbar utveckling och vi har genom att poängtera de tre ben som hållbar utveckling består av lyckats förändra synen hos eleverna till det positiva. Satsningen inom Elevhälsan har gett mycket goda resultat med tydligare struktur och ökad elevfokus. En brist har varit att specialpedagog och kurator inte närvarat samma dag vilket har gjort att kommunikationen inte varit 100%. Detta kommer åtgärdas nästa år. Vi jobbar mycket med både programövergripande - såväl som åldersövergripande aktiviteter. Syftet med detta är att öka både trivsel som respekt för varandra. De naturliga murar som finns mellan program och ålder försöker vi på så sätt riva ner. Programansvariga lärare håller i dessa event och detta sker på alla program vid ett flertal tillfällen varje år. Som en del i detta bildar eleverna en grupp 17

18 över årskullarna (på samma program) där de vid givna tidpunkter under året träffas för att dela med sig av sina erfarenheter. Eleverna får vid flera tillfällen under året fundera kring sin egen insats, både kunskapsmässigt men även uppförande, respekt för andra människor o.s.v. Detta sker i undervisningen, vid utvecklingssamtal samt vid skolstart varje år. För att få ett större perspektiv på detta bjuder vi också in föreläsare som tar upp värdegrundsfrågor. Eftersom vi jobbar kontinuerligt med dessa mjuka frågor blir de en del av skolans värderingar och inga punktinsatser som görs vid behov. Skolans elevkår får också stort utrymme för att skapa aktiviteter för eleverna på skolan. Under året sker allt från fotbolls- och filmvisningar i aulan till bak-kvällar i köket. Variationerna är många och det som eleverna behöver för att kunna utföra sina aktiviteter är lokaler och personal på plats. Detta är en medveten satsning av skolan för att främja trivseln på skolan. Resultatet från elevundersökning visar dock ett lägre resultat på frågan om eleverna behandlas med respekt. Det är fortfarande ett bra resultat men något lägre än övriga frågor. Vi har under året sett ett ökat problem hur man tilltalar varandra i Internet. Det är ofta via social medier som eleverna har en annan attityd mot varandra än vad de har när de träffas fysiskt. Vi har under diskuterat detta med eleverna, klassvis, och har också haft information vilka juridiska aspekter som finns på kränkningar på nätet. Det är svårt att veta vilken effekt detta fick men detta är ett fokusområde även nästa läsår. Upplevd kvalitet Vad gäller elevernas uppfattning om undervisningens kvalitet så får detta ett mycket gott omdöme i undersökning med 81% som är mycket nöjda. Detta är vi dock inte tillfreds med utan målet är 85%. Eleverna uttrycker inte vad som skiljer detta året från föregående. Vi kommer följa upp detta noga för att säkerställa att vi når målet på 85% bl.a. genom tydligare målsättningar och uppföljningar i undervisningen. Lärarna får stort spelrum i sin undervisning för att kunna ta tillvara sin och elevernas kompetens på bästa möjliga sätt. Vår grundtanke är att om lärarna får använda sig av den pedagogik de är bäst på blir undervisningen den bästa möjliga. Lärarna har också en väl tilltagen utbildningspott att använda för sin egen fortbildning. Under läsåret har undervisande lärare på de olika programmen träffats veckovis för att tillsammans utforma skolan arbete mot målen. Ett ökat samarbete mellan lärarna under året har uppskattats av eleverna och till viss del gett färre examinationer. Eleverna uppskattar också när de får lov att påverka sin undervisning och till detta har vi programforum där elever sitter tillsammans med programansvarige och ger sin syn på programmet som helhet. Detta är också en självklarhet inom varje kurs men genom att formalisera möjligheten för eleverna att påverka programstruktur och programövergripande aktiviteter så har elevernas inflytande ökat. Eleverna får kontinuerligt respons från lärarna via matriser och i vissa fall betyg på enskilda uppgifter. De får också ett skriftligt omdöme en gång varje läsår. Vi har inte någon standardiserad modell för den löpande responsen sker och detta har eleverna ibland uppfattat som en punkt att förbättra. Därav kommer vi nästa läsår att använda oss av matriser via vårt intranät för att förbättra tydligheten mot eleverna. Vi har använt matriser under flera år dock inte digitalt. Ändamålsenlig kvalitet 18

19 Våra f d elever är mycket nöjda med sin skoltid hos oss men frågan: Hur väl tycker du att tiden på din skola förberedde dig för arbetslivet? har lägre resultat. I intervjuer framkommer det att kraven i arbetslivet är mycket högre än de krav som finns i skolan. Vi är väl medvetna om att skolans styrdokument inte motsvarar arbetslivets krav men kommer jobba hårt med för att täppa till luckan mellan skola och arbetsliv nästa läsår, inom rimlighetens ramar. 9. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Se Vi jobbar med ett system, EWS, för att tidigt upptäcka elever som tappar i sina prestationer. Det innebär att undervisande lärare markerar med färger hur det går för eleven: grönt ok, gul indikerar att något inte är ok och röd markerar att eleven är i behov av stöd. Det innebär att vi tidigt identifierar ev behov innan ärendet blir akut. 10. Nya utvecklingsområden 10.1 Utvecklingsområde 1, Ökat pedagogiskt utbyte för högre måluppfyllelse Ökat kollegialt samarbete inom ämnen men också på programnivå Arbetssätt Alla undervisande lärare har fått analysera sina egna kurser och satt ett kunskapskrav i fokus styrt efter elevernas behov. Detta har legat till grund för ämnesgruppens gemensamma mål för året där undervisande lärare inom ämnet/vetenskapen har fått peka ut riktningen samt satt ett tydligt mål för undervisningen. Syftet är att öka måluppfyllelsen. Detta följs upp under hösten med två inplanerad uppföljningsträffar och kommer också innefatta auskultationer lärarna emellan Utvecklingsområde 2, Ökad elevhälsa för högre måluppfyllelse Vi ska fortsätta bygga ut elevhälsan för att stödja eleverna i sin strävan att nå sina mål Arbetssätt En elevhälsoplan kommer upprättas under höstterminen. Det ska finnas en röd tråd för elevhälsans arbete med eleverna över tre år. En samlad EHT ger en ökad kompetens och ska vara ett bättre stöd för eleverna. Framför allt underlättar detta att hitta rätt kompetens för elevernas behov. 19