Föredragningslista för Regionstyrelsen onsdagen den 30 september 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föredragningslista för Regionstyrelsen onsdagen den 30 september 2015"

Transkript

1 Regionstyrelsen Föredragningslista för Regionstyrelsen onsdagen den 30 september 2015 Plats: Sessionssalen, Regionhuset i Linköping Informationer Lunchpaus Gruppmöten Beslutsärenden Fika ca UPPROP Val för protokollsjustering.. 2 INFORMATION INFÖR BESLUT Ärenden som bereds inför regionfullmäktige 2:1 Regionstyrelsens verksamhetsplan Johanna Woltjer 2:2 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan :3 Trafik- och samhällsplaneringensnämnden verksamhetsplan :4 Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan 2:5 Revidering av Region Östergötlands reglemente 2:6 Revisionsrapport Produktionsplanering 2:7 Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB m.m. 2:8 Regionstyrelsens och regionfullmäktiges sammanträdestider för år :9 Svar på medborgarförslag: Afasihus 2:10 Svar på motion: Integrerad beroendemottagning i Västra länsdelen 2:11 Svar på motion: Ta fram ett jämlikhetsbokslut

2 Regionstyrelsen 2:12 Svar på motion: Ge barn- och ungdomspsykiatrin ett helhetsansvar för att möta barn och unga med autism 2:13 Svar på motion: Städning av vårdlokaler i egen regi 2:14 Svar på motion : Anställningstrygghet i kollektivtrafiken 2:15 Svar på motion: Giftfritt landsting 2:16 Svar på motion: Gör primärvården mer tillgänglig 2:17 Svar på motion: Fler sjuksköterskor med specialistutbildning 2:18 Svar på motion: Ställ krav på jämställdhet vid upphandling 2:19 Svar på motion: Utred ekonomiska trösklar för hälso- och sjukvård 2:20 Svar på motion: Utveckla hälsocentraler i socialt utsatta områden 2:21 Svar på motion: Utveckla lasarettet i Motala 2:22 Svar på motion: Inför mobilt team för vård till flyktingar Ärenden från ledningsstaben 2:23 Delårsrapport Josefin Bjäresten 2:24 Ombyggnation för två MR-kameror - Lasarettet i Motala 2:25 Strategi för att begränsa beroendet av bemanningsföretag 2:26 Utbildningstjänster för sjuksköterskor som studerar till specialistsjuksköterska inom bristområden. 2:27 Återrapportering handlingsplan för att öka andelen anställda med funktionshinder 2:28 Journalen via nätet Bo Orlenius 2:29 Översyn av Region Östergötlands arbete med internationell samverkan 2

3 Regionstyrelsen 2:30 Remiss: Ett gemensamt ansvar för mottagande av nyanlända 2:31 Avsiktsförklaring om de regionala utvecklingsfrågorna. 2:32 Regiondirektörens blogg 2:33 Inbjudan från Sveriges Kommuner och Landsting att utse kontaktpersoner inför arbetet med ny regional indelning 2:34 Valärenden 3. INFORMATION ER 3:1 Kortinformationer från ordföranden och RD Verksamheten under sommarens semesterperioder Mats Uddin 3.3 Remiss om ny kommunallag Marie Morell 3.4 Återrapportering från regionstyrelsens utskott för personal- och kompetens försörjning ang. Sveriges mest attraktiva arbetsplatser Kajsa Karro 4. Gruppmöten; (S), (MP), (FP), (C): Sessionssalen (M), (KD): Norra sammanträdesrummet BESLUTSÄRENDEN Ärende 2: enligt ovan 6. DELEGATIONSBESLUT 7. INKOMNA SKRIVELSER 8. ÖVRIGT 3

4 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Johanna Woltjer Dnr RS Regionstyrelsen Regionstyrelsens verksamhetsplan för år 2016 Föreliggande förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget , vilket bland annat innebär att vision, strategiska mål och framgångsfaktorer är fastställda av fullmäktige. I verksamhetsplanen klargörs de uppföljningsbehov som regionstyrelsen har kopplat till framgångsfaktorer. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. Sammantaget täcker verksamhetsplanen de styrningsbehov som styrelsen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: Styrelsens ansvarsområde och uppdrag. Uppföljningsbehov Insatsområden Plan för beslut och uppföljning. Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa regionstyrelsens verksamhetsplan för år Mats Uddin Tf Regiondirektör Josefin Bjäresten Tf Ekonomidirektör

5 Regionstyrelsens verksamhetsplan 2016 Datum: Diarienummer: RS

6 Innehållsförteckning Vision... 2 Regionstyrelsens uppdrag och styrningslogik... 2 Regionstyrelsens verksamhet Perspektivet Samhälle... 6 Perspektivet Process... 9 Perspektivet Medarbetare Perspektivet Ekonomi Insatsområden för regionstyrelsen Planering och uppföljning Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen... 1 Bilaga 2: Regionens styrkortskarta

7 Vision Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland har följande vision: Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med naturliga krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård 1 med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. Regionstyrelsens uppdrag och styrningslogik Uppdrag till regionstyrelsen och dess förtroendemannastöd För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor har en beredning och ett utskott inrättats under regionstyrelsen (RS); beredningen för ägarfrågor och utskottet för personaloch kompensförsörjning. Dessutom har RS och hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) en gemensam beredning för primärvård och annan nära vård. Nedan beskrivs regionstyrelsens, beredningarnas och utskottets uppdrag enligt reglementet. RS har därutöver preciserat beredningarnas/utskottets uppdrag och vilka frågor som man vill att de ska fördjupa sig i. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 2

8 Beredningarna och utskottet ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, som ska godkännas av RS. Arbetsplaneringen för beredningen för primärvård och annan nära vård tas fram i samarbete med HSN. Under året ska resultatet av arbetet i beredningar och utskott rapporteras till styrelsen. Regionstyrelsen Regionstyrelsen (RS) har ett ansvar för att regionen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning vilket innebär att regionens invånare ska få ut så mycket som möjligt av den regionfinansierade verksamheten. RS ska leda och samordna förvaltningen av regionens angelägenheter. Denna roll innebär bland annat att säkerställa att gällande lagar, regler och riktlinjer följs (riksdag, regering, departement, Socialstyrelsen med flera). Den innebär också att formellt, genom remissvar, och informellt, genom olika former av kontakter påverka nationella politiska beslutsfattare och statliga myndigheter i syfte att uppnå goda förutsättningar för regionens verksamhet. Detta kräver att det finns utvecklade rutiner och processer för hur kunskap ska överföras och anammas av organisationen. RS ska skapa yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Denna roll innebär bland annat att utveckla samverkan med och relationer till andra välfärdsaktörer (kommuner, andra regioner/landsting, privata vårdgivare, universitetet med flera). RS har ansvar för samordningen av nämnder och beredningar inför fullmäktige. RS har ett övergripande ansvar och ska ha uppsikt över nämndernas verksamhet vilket bland annat sker via godkännande och uppföljning av nämndernas verksamhetsplaner. Befolkningens behov av hälsooch sjukvård bevakas i första hand av hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). Ansvaret för regional utveckling i övrigt vilar på regionutvecklingsnämnden (RUN) och trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN). RS har fullmäktiges uppdrag att utöva ägarrollen över regionens egna bolag samt fullgöra den uppsiktsplikt regionen har som ägare. Styrelsen utövar sin ägarstyrning inom ramen för fullmäktiges generella riktlinjer. RS är också styrelse för regionens samlade verksamheter och ska i sin ägar- och produktionsstyrning ge förutsättningar så att produktionsenheterna som utförare uppfyller kraven på god effektivitet, produktivitet och kvalitet. Detta sker bland annat genom övergripande styrning av organisering, investeringar, IT, forskning och kompetensförsörjning. Uppsikt skapas bland annat via godkännande och uppföljning av produktionsenheternas verksamhetsplaner och tematiska uppföljningar. RS är anställningsmyndighet för samtliga anställda i Region Östergötland, vilket innebär att styrelsen har ett övergripande arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar inkluderande personal- och kompetensförsörjning. RS ska samordna arbetet inom regionens råd i frågor om funktionsnedsättning och inom regionens pensionärsråd samt utse ledamöter till dessa råd. RS verksamhetsplan anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år De strategiska målen och framgångsfaktorer är de övergripande uppdragen från regionfullmäktige som RS ska verkställa i form av åtgärder och beslut. Insatsområden och uppföljningsbehov är markeringar av vad RS bedömer vara strategiskt viktiga utvecklingsområden att fokusera på i styrningen för att uppnå de strategiska målen och framgångsfaktorer. Se även avsnittet Den regionövergripande styrningen. Regionstyrelsens presidium Har uppgiften att planera och förbereda RS arbete samt bereda RS verksamhetsplan. Presidiet ska särskilt ansvara för samråd och förhandlingar med andra huvudmän. Presidiet ska också, med fokus på RS uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma kunskapssammanträdena för RS och HSN. Presidiet ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att 3

9 förmedla slutsatser och behov av initiativ. RS presidium ansvarar för planering och genomförande av de strategiska samråden med kommunerna (Se sid xx, Det strategiska samrådet). Regionstyrelsens beredning för ägarfrågor Beredningen för ägarfrågor bereder långsiktiga och strategiska ärenden till regionstyrelsen som är kopplade till regionens roll som ägare och huvudman. Viktiga inslag är regionens fastighetsbestånd, IT-system och andra administrativa system, liksom arbete med forskning och utveckling (FoU), E- hälsa, hållbar utveckling och miljö- och säkerhetsfrågor. Under 2016 ges beredningen i uppdrag att fokusera på följande utpekade insatsområden i Strategisk plan med treårsbudget Utarbeta förslag till reviderad forskningsvision för Region Östergötland Ta fram förslag till reviderad måltidspolicy för Region Östergötland Beredningen ges också i uppdrag att under 2016: Följa arbetet med miljöledningssystem Följa utvecklingen av det strategiska forskningsområdet Sjukvård och välfärd Följa arbetet med Digital agenda 4

10 Regionstyrelsens utskott för personal- och kompetensförsörjning Utskottet för personal- och kompetensförsörjning ska arbeta med regionens kompetensförsörjning, lönebildning, chefs- och medarbetarutveckling, en god arbetsmiljö och hälsofrämjande arbetsplatser. Utskottet ska jobba med att säkerställa att regionens arbetsplatser är inkluderande och ickediskriminerande avseende exempelvis kön, ålder, sexuell läggning, etnisk härkomst eller funktionsnedsättning. Utskottet ska utveckla och följa regionens strategiska HR-arbete, vilket inkluderar policys och riktlinjer inom de olika HR-områdena. Utskottet ska även följa regionens utbildningsuppdrag, vari ingår verksamhetsförlagd utbildning och AT/ST för läkare. Utskottet ska under 2016 fokusera på följande insatsområden: Att fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet med de fackliga organisationerna för att förbättra arbetsmiljön, arbeta med att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen och se över hur medarbetarna kan få ett större inflytande över sin egen arbetssituation. Att följa regionens arbete med rätt använd kompetens samt uppgiftsväxling inom och mellan yrkesgrupper. Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Beredningen har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens och den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Ur RS perspektiv handlar det om att identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett ägarperspektiv (som exempelvis kompensutveckling, kompetensförsörjning och organisering). Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Det strategiska samrådet I det strategiska samrådet bereds frågor som är av strategisk betydelse för regionens långsiktiga utveckling. I detta samråd hanteras också frågor som påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. Det strategiska samrådet utgörs av ett politiskt forum på högsta politiska nivå med representation från parterna. Kommunerna representeras av kommunstyrelseordförande (eller annan utsedd). Regionen representeras av presidiet i regionstyrelsen. Vid behov kan samrådet kompletteras med ytterligare deltagare. En tjänstemannagrupp bestående av kommunchefer/-direktörer samt regiondirektör (eller annan utsedd) är beredande till den politiska strategiska samrådsgruppen. Regionens representant i respektive forum är ordförande. Samråd på strategisk nivå genomförs minst två gånger per år. Ett komplement till de strategiska samråden är ordförandeberedningarna som kan ha behov att träffas mer frekvent. Dessa består av regionstyrelsens ordförande och kommunstyrelsernas ordförande. 5

11 Regionstyrelsens verksamhet 2016 Regionens strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål och framgångsfaktorer som är regionstyrelsens ansvarsområde och innehåller mer utförliga beskrivningar av dessa. Perspektivet Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklings-förutsättningar tas tillvara. Regionstyrelsen har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom samhällsperspektivet. Strategiskt mål - Utvecklad regional handlingsförmåga Framgångsfaktorer som bidrar till utvecklad regional handlingsförmåga: Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner I det Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som tecknades mellan länets kommuner och Landstinget i Östergötland inför regionbildningen slås det fast att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. För Regionstyrelsen handlar detta bland annat om strategiska samråd och ordförandeberedningar med länets kommunstyrelser i frågor som är av strategisk betydelse för regionens långsiktiga utveckling eller som påverkar relationen mellan regionen och kommunerna. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av samråd och utvecklingen av samverkansstrukturer med länets kommuner. God samverkan med andra samhällsaktörer Det regionala ledarskapet förutsätter en aktiv dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. För Regionstyrelsens del kan sådana aktörer vara exempelvis riksdag, regering och departement, men även andra välfärdsaktörer som landsting/regioner och privata vårdgivare. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av samverkansinsatser med samverkansparter. Strategisk omvärldsbevakning Genom att kontinuerligt lära av andra organisationer och implementera erfarenheterna i den egna organisationen kan Region Östergötlands verksamhet utvecklas ytterligare. Den typen av omvärldsbevakning sker för Regionstyrelsens del genom fortlöpande utbyte inom ramen för exempelvis SKL samt genom annat nationellt och internationellt utbyte. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av omvärldsbevakningsaktiviteter. 6

12 Strategiskt mål - Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Framgångsfaktorer som bidrar till att utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet: Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland Genom att medvetet och långsiktigt utveckla Östergötlands varumärke tillsammans med övriga aktörer i länet kan en tydlig bild av Östergötland spridas till valda målgrupper. Regionstyrelsen har under regionfullmäktige det övergripande och samordnande regionala utvecklingsansvaret. I detta ansvar ingår också att bevaka utvecklingen och via strategiska samråd bidra till den strategiska inriktningen för varumärkesarbetet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av arbetet för att förstärka varumärket Östergötland. Strategiskt mål - Goda och jämlika livsvillkor Framgångsfaktorer som bidrar till goda och jämlika livsvillkor: Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Östgötakommissionens rekommendationer syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna är en inledning på ett långsiktigt arbete i regionen med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Regionstyrelsen har ansvar för att bidra till att skapa dessa förutsättningar genom att bland annat beakta kommissionens rekommendationer i de beslut som fattas. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av antal beslut där Östgötakommissionens rekommendationer har beaktats. Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer En gemensam förståelse av hur ojämlikt hälsoläget i Östergötland är och vilka faktorer som påverkar detta är en förutsättning för att tillsammans kunna arbeta för en mer jämlik hälsa. Region Östergötland har därför en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och vilka effekter beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på invånarnas hälsa och skillnader i hälsa. Regionstyrelsen har under regionfullmäktige det övergripande och samordnande regionala utvecklingsansvaret. I detta ansvar ingår också att bevaka utvecklingen av arbetet att sprida kunskap om hälsans sociala bestämningsfaktorer. Regionstyrelsen har därutöver ett särskilt ansvar att utveckla kunskapen inom hälso- och sjukvårdspersonalen om bemötandets betydelse för att öka medborgarnas tillit till omsorg, hälso- och sjukvård samt att öka individens tilltro till sin egen förmåga. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av aktiviteter initierade av regionen som syftar till att sprida kunskap om hälsans bestämningsfaktorer. Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Samverkan över gränser och samordnande insatser från flera aktörer i olika delar av välfärdssystemet för grupper eller enskilda invånare med sammansatta behov är en framgångsfaktor för en mer jämlik hälsa och kan dessutom vara samhällsekonomiskt lönsamt. För Regionstyrelsen är det viktigt att säkerställa att det skapas förutsättningar i regionens verksamheter för en bred samverkan med andra välfärdsaktörer. 7

13 Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av aktiviteter initierade av regionen riktade till andra välfärdsaktörer som syftar till att öka och säkerställa samordning mellan aktörerna. Främja demokrati och delaktighet Ett socialt hållbart samhälle förutsätter allas rätt att vara delaktiga i samhällslivet. Regionstyrelsen har under regionfullmäktige det övergripande och samordnande regionala utvecklingsansvaret. I detta ansvar ingår också att bevaka att Region Östergötlands verksamheter ska utvecklas i allt större grad genom medborgardialoger, vilket främjar delaktighet. Utöver har Regionstyrelsen ett särskilt ansvar för att säkerställa att så stor andel som möjligt av Region Östergötlands feriejobb ska vikas till ungdomar som står långt ifrån arbetsmarknaden i syfte att stärka dessa ungdomars möjlighet att få in en fot på den ordinarie arbetsmarknaden. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av Region Östergötlands insatser för att utveckla medborgardialoger, samt utvecklingen av feriejobben riktade mot ungdomar som står långt från arbetsmarknaden. 8

14 Perspektivet Process Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i samhälls- och medborgarperspektiven ska kunna uppfyllas. Regionstyrelsen har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom processperspektivet. Strategiskt mål - Kunskapsbaserad verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till kunskapsbaserad verksamhet: Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens I kunskapsintensiv vård är det viktigt för hela organisationen att metoder som är av karaktären best practice och/eller som bygger på den bästa aktuella vetenskapliga kunskapen systematiskt arbetas fram som kunskapsunderlag för praktiskt tillämpning. Genom att göra kunskapsunderlagen lätt tillgängliga stöds deras implementering och spridning. Regionstyrelsen har ansvar för att hela Region Östergötlands organisation arbetar systematiskt med att skapa, upprätthålla och tillgängliggöra nödvändiga riktlinjer, vårdprogram och vårdprocessprogram, samt att dessa utgår från aktuell evidens. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av Region Östergötlands verksamheters systematik i arbetet med att skapa, upprätthålla och tillgängliggöra olika typer av kunskapsunderlag. Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Systematisk uppföljning och analys av verksamheten och dess resultat är mycket viktigt för utveckling av vårdens kvalitet. Region Östergötlands sjukvård ingår i nationella jämförelser av vården. Regionstyrelsen har ansvar för att resultatet av dessa jämförelser används för att identifiera hälso- och sjukvårdsorganisationens styrkor och svagheter. Detta för att kunna lära av och ytterligare förstärka de goda resultaten, samt att analysera, förstå och sätta in insatser för att eliminera svagheter och brister. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av Region Östergötlands olika verksamheters deltagande i nationella kvalitetsregister. Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete Vården ska alltid erbjudas på lika villkor till alla patienter och ett verktyg för att aktivt arbeta för att säkerställa rätt förhållningssätt är att diskutera värdegrundsfrågor i verksamhetens alla nivåer. En värdegrund som är välförankrad i organisationen ger ramar för vad som är lämpligt förhållningssätt i olika situationer. Vården har en viktig roll i att bidra till att skillnader i hälsa 9

15 minskas. Regionstyrelsen har ansvar för att produktionsenheterna driver ett aktivt arbete för att erbjuda en jämlik vård och främja en jämlik hälsoutveckling bland olika befolkningsgrupper, samt att produktionsenheterna analyserar hur jämlik den vården som de erbjuder är i jämförelse med andra. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av systematiken i vårdenheternas arbete för att säkerställa jämlik vård och för att bidra till jämlik hälsoutveckling bland olika befolkningsgrupper. Strategiskt mål - Effektiv verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till effektiv verksamhet: Ett effektivt politiskt beslutsfattande För att stödja ett effektivt politiskt beslutsfattande krävs ett ärendehanteringssystem för Regions Östergötlands politiska ledning. Under året ska en utredning genomföras som utgår från behovsinventering och sedan betraktar lämpliga lösningar för ett system för hantering av ärenden som ska stödja effektivt politiskt beslutsfattande. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utredningen som ska rikta sig till att finna ett lämpligt system för hantering av ärenden för Region Östergötlands politiska ledning. Effektiva vårdprocesser Vården är organiserad utifrån olika specialiseringsområden. Samtidigt medför patienternas sjukdomsförlopp ofta att patienterna rör sig över de olika specialiseringsgränserna. Effektiva vårdprocesser är grunden för effektiv och högkvalitativ vård. Alla vårdenheter och vårdspecialiteter har ett stort ansvar att arbeta med att göra sin del av patientens vårdprocess så värdeskapande som möjligt för patientens vård. Samtidigt måste fokus också riktas på att arbeta tillsammans med vårdgrannarna. Regionstyrelsen har ett ansvar för att fortsätta driva på utvecklingen av effektiva processer i hälso- och sjukvården, inklusive digitala processer såsom e-hälsotjänster. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av systematiken och resultat av effektivisering av vårdprocesser. Optimal dimensionering av vårdplatser Sjukhusklinikerna brottas med svårigheten att belägga vårdplatserna så optimalt som möjligt. Ett växande problem är att vårdplatser inte kan beläggas med rätt patient i rätt tid. Upptagna vårdplatser på avdelningarna leder i sin tur till att sjukhusklinikerna måste placera sina patienter till andra klinikers vårdplatser för att kunna genomföra sina planerade ingrepp. Sammantaget leder detta till icke-optimalt omhändertagande och risker för patientsäkerhet. Regionstyrelsen har ansvar för att produktionsenheterna driver ett aktivt arbete för att dimensionera vårdplatserna så optimalt som möjligt. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av vårdens arbete att dimensionera vårdplatserna så optimalt som möjligt. Standardiserade vårdflöden För att vårdens resurser ska räcka till växande behov måste vårdens effektivitet öka och det kan delvis uppnås genom ökad standardisering. Den nationella satsningen för standardiserade vårdförlopp leder till att ett fokuserat flödesarbete och uppföljning riktas till utpekade cancerdiagnoser. Regionstyrelsen har ansvar för att de standardiserade vårdförloppen för cancer tillämpas för de berörda diagnoserna under verksamhetsåret. Regionstyrelsen ska också medverka 10

16 för att vården i tillämpbara delar tar till sig detta tillvägagångssätt även bredare och arbetar för ökad strukturering och värdeskapande vårdflöden. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av tillämpning av standardiserade vårdflöden för cancer. Strategiskt mål - Säker verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till säker verksamhet: Stark patientsäkerhetskultur Alla vårdsituationer innebär risker. En organisation med stark patientsäkerhetskultur kännetecknas av att den har en förmåga att hantera förväntade risker samt att den har en anpassningsförmåga till oförväntade händelser och omständigheter. Regionstyrelsen har ansvar för att vården bedriver ett systematiskt arbete med att öka patientsäkerheten och medarbetarnas medvetenhet om patientsäkerheten. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av insatser att stärka regionens patientsäkerhetskultur. Säkerställd kontinuitetshantering i hela organisationen Region Östergötland har ett ansvar att säkerställa att samhällsviktiga verksamheter fungerar under alla omständigheter. Arbetet med kontinuitetshantering syftar till att skapa förutsättningar så att kritiska aktiviteter fungerar på en acceptabel nivå trots vardagliga, planerade och oplanerade störningar och avbrott som kan påverka verksamhetens uppdrag eller patientsäkerheten. Regionstyrelsen har ansvar för att Region Östergötlands samhällsviktiga verksamheter har en säkerställd kontinuitetshantering. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av regionens kontinuitetsplanering med särskilt fokus på samhällsviktiga verksamheter. Aktiva insatser för att minska antibiotikaresistens Förskrivning av antibiotika har under de senaste åren minskat i primärvården, medan förskrivningen har fortsatt att öka inom specialistvården. Alla vårdinstanser måste ta den hotande antibiotikaresistensen på allvar och i den kliniska vardagen måste behovet av antibiotika ständigt kritiskt granskas. Regionstyrelsen har ansvar för att Region Östergötland bedriver aktiva insatser för minskad antibiotikaresistens. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av insatser att minska antibiotikaförskrivning. Strategiskt mål - En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till en aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet Universitetssjukhuset i Linköping ska vara ett centrum för FoU-verksamheten och det ska finnas akademisk verksamhet i alla länsdelar Universitetssjukhuset i Linköping har en kunskapsbyggande roll för hela sydöstra sjukvårdsregionen. Det är angeläget att förtydliga rollen både som regionalt kunskapscentrum och som rikssjukvårdsaktör. Universitetssjukvård ska bedrivas inom alla länsdelar. Regionstyrelsen ska verka för att stärka Universitetssjukhuset i Linköping roll som centrum för FoU-verksamheten och för att det finns akademisk verksamhet i alla länsdelar. 11

17 Uppföljning ska under verksamhetsåret riktas till att värdera Universitetssjukhuset i Linköpings position som centrum för FoU-verksamhet, samt den akademiska verksamheten i samtliga länsdelar. Konkurrenskraftig klinisk forskning För att Region Östergötland ska kunna bedriva konkurrenskraftig klinisk forskning krävs att man bedriver vetenskaplig produktion och att man kan attrahera forskare genom att erbjuda en attraktiv forskningsmiljö. Regionstyrelsen har ansvar för Region Östergötlands arbete med långsiktig planering kring möjliggörande strukturer för forskningsverksamhet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av medarbetarnas forskningspublicering och forskningskompetens. Effektiv och relevant forskning inom nya områden Region Östergötland ska stödja forskning inom fält där relevansen är hög, men där finansieringen är låg som exempelvis forskning inom primärvård, omvårdnad och rehabilitering. Regionstyrelsen ansvar för att det finns en struktur inom organisationen som stimulerar, tar tillvara och sprider innovationer. I och med ansvaret för den regionala utvecklingen har Region Östergötland blivit en viktig aktör för att uppmuntra och stimulera forskning även i andra områden än hälso- och sjukvården där regionen redan har väletablerade strukturer. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av bredden på den forskningen som bedrivs inom regionens verksamheter, samt av de forskningsinsatser där regionen medverkar. Strategiskt mål - Klimatneutral och giftfri verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till klimatneutral och giftfri verksamhet: Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet Ett systematiskt miljöarbete innebär att verksamheterna planerar och genomför miljöförbättringar, utbildar medarbetarna och kontinuerligt följer upp och förbättrar verksamheterna med hänsyn till miljön. Miljöarbetet ska integreras i Region Östergötlands verksamheter för att minska sårbarhet 12

18 och för att miljöarbetet i verklig mening ska ge miljönytta. Regionstyrelsen har ansvar för att systematiskt miljöarbete bedrivs bland annat genom att miljöarbetet integreras i den ordinarie verksamhetsstyrningen och att miljöcertifiering genomförs. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utbredningen av verksamheternas systematiska miljöarbete. Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Att ställa relevanta miljö- och hälsokrav är väsentligt för att minimera produkters och tjänsters hälso- och miljöpåverkan. Inom upphandling ska de produkter identifieras som i störst grad kan minska klimatpåverkan respektive bidra till ett giftfritt samhälle. En strategi för hur dessa prioriterade produkter kan ersättas med miljö- och klimatmässigt bättre alternativ ska tas fram och styra arbetet med miljökrav i upphandling. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av miljöperspektivet vid upphandlingar. God hushållning med energi och naturresurser Effektiv energianvändning samt användning av fossilfria energikällor och drivmedel är nödvändiga delar för att Region Östergötland ska kunna nå en klimatneutral verksamhet. Genom ett förebyggande arbete ska avfallsmängder minskas och avfall som uppstår ska när det är möjligt tas tillvara för återanvändning eller återvinning. Regionstyrelsen har ansvar för att Region Östergötlands verksamheter har en god hushållning med energi, material och resurser. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av produktionsenheternas arbete för att uppnå målet klimatneutral och giftfri verksamhet. 13

19 Perspektivet Medarbetare Perspektivet Medarbetare beskriver hur medarbetarnas resurser tillvaratas och utvecklas inom ramen för en hälsofrämjande arbetsplats. Regionstyrelsen har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom medarbetarperspektivet. Strategiskt mål - Ett engagerat medarbetarskap Framgångsfaktorer som bidrar till ett engagerat medarbetarskap: Medarbetare som är delaktiga För att säkerställa en bra verksamhet är det viktigt att medarbetare på alla nivåer motiveras till goda arbetsinsatser utifrån sina uppdrag. Möjligheter ska finnas att se och sätta sitt eget arbete i ett större sammanhang för att dels få förståelse för hur det bidrar i hela processen, dels se betydelsen av samarbete och samspel med andra för att uppnå uppsatta mål. Motivation och engagemang skapas också genom att medarbetare görs delaktiga i Region Östergötlands och den egna verksamhetens mål, uppdrag och utveckling. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av faktorer som påverkar i vilken mån som medarbetarna känner delaktighet. Möjligheter att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete Ansvar och befogenheter ska följas åt och vara så decentraliserade som möjligt för att ge möjlighet till ansvarstagande och inflytande över sitt arbete och den egna arbetssituationen. Goda förutsättningar ska ges för medarbetare att delta i förbättrings- och utvecklingsarbete. Region Östergötlands arbetsplatser ska kännetecknas av öppenhet och respekt, där alla medarbetare är lika värda och där arenor och mötesplatser finns för dialog. Medarbetare som efterfrågar och ger återkoppling bidrar till lärande och utveckling av både sig själva och av verksamheten. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras för att mäta arbetarnas upplevelse om kulturen på arbetsplatsen uppmuntrar till förbättrings- och utvecklingsarbete. Strategiskt mål - Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar Framgångsfaktorer som bidrar till strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar: En arbetsgivare som är attraktiv Region Östergötland ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare där många vill arbeta, studera och forska. De viktigaste ambassadörerna är de egna medarbetarna. Regionstyrelsen har ansvar för att Region Östergötland som arbetsgivare är öppen för mångfald och bidrar till en arbetsmarknad som är tillgänglig för alla. Region Östergötland ska även uppmuntra anställningar speciellt utformade 14

20 för personer som kanske annars skulle stå utanför arbetsmarknaden och bli bättre på att anställa personer med funktionsnedsättning. Detta arbete ska prioriteras. Uppföljning ska under verksamhetsåret mäta upplevelsen av Region Östergötland som en attraktiv arbetsgivare. Även studenters upplevelse av kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen ska mätas. Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning För att kunna överblicka framtida utmaningar och kompetensbehoven år framåt i tiden behövs framsynthet, kunskap och tydlighet från många inblandade. Strukturer för kompetensförsörjning behöver därför utvecklas än mer, där såväl ägare, beställare och utförare av verksamheten är involverade och ser sina olika roller och ansvar. En stor utmaning är att minimera nyttjandet av bemanningsföretag och en hållbar strategi för detta bör tas fram. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av kompetensnivå och kompetensförsörjning i produktionsenheterna samt kostnader för en bristande kompetensförsörjning. Uppföljning ska även göras av i vilken mån medarbetare upplever att de stimuleras till kompetensutveckling. Uppföljning ska under verksamhetsåret riktas till faktorer som ger underlag för att värdera Region Östergötlands arbete med kompetensförsörjning. Rätt använd kompetens Medarbetare ska uppleva att det finns goda möjligheter till karriär- och kompetensutveckling och att den egna kompetensen används på rätt sätt för patienten/kunden. All kompetensutveckling ska ha sin utgångspunkt i verksamhetens uppdrag. Nuvarande arbetssätt och vilken kompetens som bäst används för att uppnå verksamhetens mål ska ständigt omprövas. Uppgiftsväxling inom och mellan yrkesgrupper är angelägna delar i det arbetet. Uppföljning ska under verksamhetsåret mäta i vilken mån medarbetarna upplever att deras kompetens tas tillvara, samt insatser och åtgärder som vidtas för att täcka verksamheternas kompetensbehov. Strategiskt mål - Tydligt chefskap Framgångsfaktorer som bidrar till tydligt chefskap: God kommunikation och dialog Det coachande ledarskapet fokuserar på samspelet och dialogen mellan chef och medarbetare. Chefens kommunikativa förhållningssätt stödjer medarbetarens förutsättningar och engagemang för verksamheten och utveckling av den. Chefer som leder genom att coacha skapar förutsättningar för att utveckla både sig själv och medarbetarna till goda verksamhetsresultat samt bidrar till att Region Östergötland har hälsofrämjande arbetsplatser i utveckling. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av samspel och kommunikation mellan chefer och medarbetare. Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd Rollen som chef är komplex och innebär att hantera många förväntningar, krav och intressen som ibland är motstridiga. Region Östergötland ska skapa förutsättningar och stöd för chefer att framgångsrikt leda verksamhet och medarbetare. Det innefattar bland annat tydliga uppdrag, stöd från den egna chefen, bra administrativt stöd och ledningsstöd samt olika former av kompetensutveckling. 15

21 Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av i vilken mån chefer upplever att de får återkoppling på prestationer samt stöd och vägledning i arbetet. 16

22 Perspektivet Ekonomi Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Regionstyrelsen har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom ekonomiperspektivet. Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktorer som bidrar till ekonomi som ger handlingsfrihet: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget För att skapa handlingsfrihet måste verksamheten anpassas till intäktsutvecklingen och produktionsenheternas sammantagna resultat årligen vara positivt. En förutsättning för en ekonomi i balans är medvetna beslut, där hänsyn tas till Region Östergötlands prioriteringar och ekonomi. För att få ut mesta nytta av genomförda investeringar krävs ett strukturerat sätt att arbeta med effekthemtagningar. Regionstyrelsen har ett övergripande ansvar att produktionsenheterna arbetar för att utveckla arbetssätt och anpassa processer till de möjligheter som investeringar ger förutsättningar till. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av produktionsenheternas sammanlagda resultat. Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. För att uppnå detta ska verksamheterna, det vill säga produktionsenheter men även styrelse och nämnder sammantaget ha ett positivt resultat. En långsiktig målsättning är att produktionsenheterna ska uppnå ett positivt eget kapital. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av Region Östergötlands totala kostnadsutveckling för löner och läkemedel. Strategiskt mål - Långsiktigt hållbar ekonomi Framgångsfaktorer som bidrar till långsiktigt hållbar ekonomi: Avsättningar för framtiden En långsiktig stabilitet i ekonomin kräver att Region Östergötland skapar reserver i form av ett positivt eget kapital. Region Östergötland har det finansiella inriktningsmålet om en genomsnittlig resultatnivå på 2 procent av skatter och statsbidrag. Det ekonomiska överskottet ska ge en buffert att möta framtida behov som utveckling av nya medicinska metoder, ny- och återinvesteringar i fastigheter och utrustning samt kompetensförsörjning men även kunna möta förändringar i 17

23 konjunkturen. En annan viktig förutsättning är att Region Östergötland fullt ut avsätter medel för framtida pensionsutbetalningar enligt den så kallade fullfonderingsmodellen. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av Region Östergötlands samlade resultat och egna kapital. Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till kostnadseffektiv verksamhet: Kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse Tillgängliga resurser ska nyttjas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Verksamheterna ska stimuleras att arbeta med processutveckling och ständiga förbättringar för att skapa kostnadseffektivitet och för att klara av att möta framtidens krav. Jämförelser med andra är en lämplig och användbar metod för att värdera och analysera resultaten. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av Region Östergötlands produktivitet och kostnadseffektivitet. Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Inriktningen är att utveckla ersättningssystem, både internt inom Region Östergötlands verksamhet och gentemot privata leverantörer, som är utformade för att stödja måluppfyllelsen i uppdraget och främja en god effektivitet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utbetalda ersättningar utifrån måluppfyllelse i överenskommelser. Aktivt arbete och sökning av projektstöd Region Östergötland ska aktivt söka och överväga möjligheter till extern finansiering för att förstärka ordinarie verksamhet och arbeta med prioriterade utvecklingsområden. Den beslutade strategiska inriktningen och verksamhetens behov ska vara styrande när möjligheten till extern finansiering värderas. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av externa projektmedel. 18

24 Insatsområden för regionstyrelsen Implementera handlingsplan för e-hälsa Förväntningar på hälso- och sjukvårdens digitalisering och flytt till internet har ökat i och med att medborgarnas digitala vanor förändras. Hälso- och sjukvården har tagit första stegen mot att flytta till en del funktioner på internet, som exempelvis ökade möjligheter för patienter att elektroniskt boka tid för sitt besök. Emellertid det finns många nya områden av hälso- och sjukvården där ökad elektronisering kan ge en stor vinst för både patienter och till vården. Region Östergötland behöver under verksamhetsåret intensifiera insatserna för att implementera handlingsplan för e-hälsa. Vårdnära service Vårdnära service är de arbetsuppgifter som utförs inom vården som är kopplade till den service som levereras. Dessa kan exempelvis vara: Lokalvård på patientnära ytor Måltidshantering Förrådshantering Transporter av patienter och prover Region Östergötland har redan tidigare genomfört projekt för att utveckla vårdnära service genom att utveckla administrationen för förrådshanteringen så att den inte belastar undersköterskor, sjuksköterskor eller läkare. Genom att utveckla konceptet med ytterligare service frigörs tid för vården och bättre möjligheter att rekrytera rätt personal skapas, samtidigt som förbättringar inom patientsäkerhetsarbetet möjliggörs. Sammantaget kan detta leda till nöjdare patienter trots högre förväntningar på servicenivån i vården. Region Östergötland behöver under verksamhetsåret intensifiera arbetet att utnyttja vårdnära service och därmed frigöra tid till sjukvården. Arbete mot diskriminering och för ett bättre bemötande På regionens arbetsplatser ska personalen bemöta varandra med respekt och nolltolerans ska tillämpas för diskriminerande attityder hos chefer och medarbetare. Respektfull bemötande ska utgöra en självklar grund för alla möten med patienter och anhöriga och därför ska kunskap spridas inom alla personalgrupper om bemötandets betydelse för individens tilltro till sin egen förmåga. Bemötandet har också en avgörande betydelse på människors tillit och tilltro gentemot samhällsinstitutioner. Genom respektfullt bemötande kan tilliten ökas till regionens verksamheter. Särskilt viktigt har bemötandes betydelse visat sig vara i så kallade utanförskapsområden och därför bör särskilda insatser riktas dit. Strategi för minskning av behovet av bemanningsföretag Behovet att minska beroendet av bemanningsföretag utgår från tre identifierade riskområden som tillfälliga bemanningslösningar har direkt påverkan på: Patientsäkerheten Arbetsmiljön Svårigheter att klara utbildningsuppdraget för bl a AT- och ST-läkare samt medellånga vårdutbildningar. 19

25 Målsättning för Region Östergötland är att avveckla beroendet och enbart nyttja bemanningsföretag som tillfälliga lösningar. I det korta perspektivet behöver regionen identifiera bristgrupper, samt planera och genomföra riktade insatser för att säkerställa kompetensen i verksamheterna. I det längre perspektivet behövs en medveten kompetensförsörjningsplan med avstamp i kända faktorer såsom personalomsättning och pensionsavgångar. Bevakning av forskning och den föreliggande utvecklingen för kompetensförsörjningen gör att planen blir hållbar över tid. Effekthemtagning av fastighetsinvesteringar och projekt Region Östergötland genomför för närvarande omfattande investeringar i fastigheter. Dessa investeringar skapar nya förutsättningar för hur arbetet i dessa lokaler kan planeras och bedrivas och ska leda till såväl ökad effektivitet, flexibilitet och säkerhet. Det är av största vikt att gjorda investeringar får de effekter som planerats. På samma sätt är effekthemtagning av genomförda projekt en viktig förutsättning för att regionen ska skapa utrymme för att möta nya behov, men även fortsätta att ha en kostnadseffektiv verksamhet. Regionen ska arbeta aktivt med effekthemtagning genom en struktur för att tydliggöra förväntade effekter, vem som är ansvarig och plan för genomförande. Uppföljning är en viktig del av strukturen och ska ske löpande. Miljöutredningar i alla verksamheter För att nå det strategiska målet om klimatneutralitet och giftfri region krävs ett systematiskt arbete i verksamheten. Ett sätt att åstadkomma detta är genom att produktionsenheterna genomför miljöutredningar som belyser betydande miljöaspekterna. Detta förbereder även införandet av miljöledningssystem. Stöd till forskning på områden utanför hälso- och sjukvården I och med regionbildningen har de ansvarsområden som inte är kopplade till hälso- och sjukvården fått ökad betydelse. Det handlar om exempelvis trafik, kultur, miljö- och klimat, landsbygdsutveckling och regional utveckling. Det finns därför skäl att undersöka på vilket sätt regionen kan understödja forskning inom dessa områden. 20

26 Planering och uppföljning Regionstyrelsen (RS) gör uppföljning inom de målområden som RS beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen har ett ägar- och produktionsfokus (effektivitet, produktivitet och kvalitet med mera) som ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. RS har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategiska mål. Med sitt övergripande ansvar har RS ett behov av att även övergripande följa upp resultat vilka annars huvudsakligen är hälso- och sjukvårdsnämndens (HSN), regionutvecklingsnämndens (RUN) eller trafik- och samhällsplaneringsnämndens (TSN) ansvarsområden. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till RS redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 04 och 08 är mer omfattande och inkluderar även en samlad ekonomisk helårsbedömning. Vid delårsrapporterna 04 och 08 får RS en redovisning av det samlade resultatet för RS, HSN, RUN och TSN. Delårsrapport 08 redovisas även till fullmäktige. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från RS, HSN, RUN och TSN till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur regionen har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått. I form av så kallade kunskapssammanträden får RS (och HSN) information och möjlighet till diskussion inom olika områden bland annat en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/ behovsgrupper. För övrigt sker uppföljning till RS i form av olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammanträden. Uppföljningar av de områden som uppmärksammas i verksamhetsplanen, kopplade till olika framgångsfaktorer sker i stor utsträckning inom ramen för uppföljningen utifrån Regionens mål- och uppföljningsdokument. I tabellen nästa sida framgår viktiga besluts- och uppföljningstillfällen under verksamhetsåret. 21

27 Tidpunkt Planering Uppföljning Januari Februari Mars Delårsrapport 02 Årsredovisningen 2015 April Delårsrapport 03 Kunskapssammanträde: Året som gått Maj Delårsrapport 04 Juni Strategisk plan Juli Augusti Delårsrapport September Verksamhetsplan RS-HSN- Delårsrapport 07 RUN-TSN 2016 Kunskapssammanträde Oktober Regionens mål- och Delårsrapport 08 uppföljningsdokument 2017 November Finansplan Delårsrapport 09 December Budget RS-HSN-RUN-TSN Delårsrapport 10 Tabell 1 Viktiga planerings- och uppföljningsaktiviteter under år 2016 (Preliminär) 22

28 Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen Beställar-utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten inom Region Östergötland. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och verksamhet ska vara tydlig. Figur 2: Den regionövergripande styrningen 2016 Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamheter är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget (STÅB). STÅB redovisar regionens vision som sedan konkretiseras i strategiska mål och framgångsfaktorer inom fem olika perspektiv, vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: Samhälle - är inriktat på hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektiven Samhälle och Medborgare är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har alla inom respektive ansvarsområde, ett ansvar i dessa perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. 1

29 Regionstyrelsen och nämnderna har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen (RS) är styrelse för regionens samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen över regionens egna bolag, exempelvis Östgötatrafiken, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören (RD) ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Styrningslogiken Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra regionens komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning för att styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad regionövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är: Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Regionstyrelsens verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan Regionens mål- och uppföljningsdokument I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen samtidigt som de tillsammans utgör en helhet som är nödvändigt i frågor där ett samlat förhållningssätt krävs till, som 2

30 exempelvis vid årsredovisning. Figur 3: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 2, framgångsfaktorer 3 och ekonomiska ramar. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision, strategiska mål och framgångsfaktorer beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner insatsområden 4 av politiskt karaktär, samt tydliggör uppföljningsbehov 5 under verksamhetsåret. Därefter tydliggörs uppföljningsparametrar utifrån de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer 6 och resultatmått 7 i Regionens mål- och uppföljningsdokument (MUD). Tillsammans ska dessa bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. MUD och, för sjukvårdande enheter, överenskommelserna med HSN utgör i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa planer är i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 2 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 3 Framgångsfaktorer är utvecklingsområden för en önskvärd och gynnsam utveckling kopplade till varje strategiskt mål. 4 Handlings-/prestationsinriktade insatser av politiskt karaktär som är angelägna att genomföras. 5 Av politiken efterfrågade uppföljningsbehov för verksamhetsåret. 6 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 7 Mått som har funktionen att utgöra underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål. 3

31 Bilaga 2: Regionens styrkortskarta 2016 Strategiska mål Styrkortskarta Samhälle Medborgare Process Medarbetare Ekonomi (A) Utvecklad regional handlingsförmåga (B) Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet (A) Jämlik hälso- och sjukvård (A) Kunskapsbaserad verksamhet (A) Ett engagerat medarbetarskap (B) Delaktiga och nöjda patienter (B) Effektiv verksamhet (B) Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag och framtida utmaningar (A) Ekonomi som ger handlingsfrihet (B) Långsiktigt hållbar ekonomi (C) Goda och jämlika livsvillkor (C) Trygg och ändamålsenlig vård (C) Säker verksamhet (C) Tydligt chefskap (C) Kostnadseffektiv verksamhet (D) Dynamiskt och robust näringsliv (E) Östergötland ska vara miljömässigt hållbart (D) Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter (E) Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv (F) Goda res- och transportmöjligheter (D) En aktiv och strategisk forsknings- och utvecklingsverksamhet (E) Klimatneutral och giftfri verksamhet Framgångsfaktorer (A)Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner (RS, HSN, TSN, RUN) (A)God samverkan med andra samhällsaktörer (RS, HSN, TSN, RUN) (A)Strategisk omvärldsbevakning (RS, HSN, TSN, RUN) (A) Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (HSN) (A) Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården (HSN) (A) En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet (HSN) (B) Utveckling av faktorer som gör (B) Hälso- och sjukvård där att Östergötland upplevs attraktivt patienter och närstående är av invånare, besökare och företag medskapare (HSN) (RUN) (B) Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland (RUN, RS) (B) En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet (RUN) (B) Patientfokuserad hälso- och sjukvård (HSN) (C) God kvalitet i vårdens alla dimensioner (HSN) (A) Tillgängliga och tillämpade kunskapsunderlag utifrån aktuell evidens (RS) (A) Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat (RS, TSN, RUN) (A) Möjligheter att delta i (A) Verksamhet anpassad till förbättrings- och utvecklingsarbete intäktsutvecklingen (RS, HSN, TSN, (RS) RUN) (A) Medarbetare som är delaktiga (RS) (A) Utveckling av vårdens förhållningssätt och värdegrund för ökad delaktighet och jämlikhet, (B) Rätt använd kompetens (RS) samt utveckling av sjukdomsförebyggande arbete (RS) (B) Ett effektivt politiskt beslutsfattande (RS, HSN, TSN, RUN) (B) Effektiva vårdprocesser (RS, HSN) (B) Optimal dimensionering av vårdplatser (RS) (C) Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa (C) Patienter ska inte behöva (B) Nya effektiva former för samhälleliga förutsättningar för en drabbas av undvikbara vårdskador yttäckande trafik (TSN) mer jämlik hälsa (RS, HSN, TSN, (HSN) RUN) (C) Öka kunskapen hos (C) Sjukdomsförebyggande samhällsaktörer i länet om hälsans (B) Standardiserade vårdflöden insatser ska naturligt ingå i vårdens sociala bestämningsfaktorer (HSN, (RS) möten (HSN) RUN, TSN, RS) (C) Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer (RS, HSN, TSN, RUN) (C) Främja demokrati och delaktighet (RS, HSN, TSN, RUN) (D) En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården (HSN) (C) Stark patientsäkerhetskultur (RS) (D) God tillgänglighet till besök och (C) Aktiva insatser för att minska behandling (HSN) antibiotikaresistens (RS) (D) God patientupplevd (C) Säkerställd (D) Främja företagsutveckling och tillgänglighet till besök och kontinuitetshantering i hela utveckling av innovationer (RUN) behandling (HSN) organisationen (RS) (D) Universitetssjukhuset i (D) Ett samlat utbildningsutbud i (D) Utvecklade möjligheter för Linköping ska vara ett centrum för Östergötland som matchar patienten att använda e- FoU-verksamheten och det ska arbetslivets behov av kompetens hälsolösningar (HSN) finnas akademisk verksamhet i alla (RUN) länsdelar (RS) (E) Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet (TSN) (E) En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil (TSN) (E) Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser (TSN) (D) Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning (TSN) (D) Tillgänglig kultur (RUN) (E) God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande (RUN) (D) Konkurrenskraftig klinisk forskning (RS) (D) Effektiv och relevant forskning inom nya områden (RS) (E) Systematiskt miljöarbete i varje verksamhet (RS) (E) En väl utvecklad infrastruktur (E) God hushållning med energi för kulturområdet (RUN) och naturresurser (RS) (E) Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid (E) Ett levande fritt kulturliv (RUN) uppdrag och upphandlingar (RS, HSN, TSN, RUN) (E) God tillgång till natur- och friluftsliv (RUN) (F) En väl fungerande kollektivtrafik (TSN) (F) En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov (TSN) (B) Strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning (RS) (B) En arbetsgivare som är attraktiv (RS) (C) Chefer som har rätt förutsättningar och som får stöd (RS) (C) God kommunikation och dialog (RS) (A) Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget (RS) (B) Avsättningar för framtiden (RS) (C) Kostnadseffektivitet i hälsooch sjukvården över tid och som står sig väl i nationell jämförelse (RS) (C) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling (RS, HSN, TSN) (C) Aktivt arbete och sökning av projektstöd (RS, HSN, RUN, TSN) (C) Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem (TSN) 4

32 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Johanna Woltjer Dnr RS Regionstyrelsen Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan för år 2016 Föreliggande förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget , vilket bland annat innebär att vision, strategiska mål och framgångsfaktorer är fastställda av fullmäktige. I verksamhetsplanen klargörs de uppföljningsbehov som Hälso- och sjukvårdsnämnden har kopplat till de framgångsfaktorer som ansvaras av nämnden. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. Sammantaget täcker verksamhetsplanen de styrningsbehov som styrelsen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: Styrelsens ansvarsområde och uppdrag. Uppföljningsbehov Insatsområden Plan för beslut och uppföljning. Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa Hälso- och sjukvårdsnämnden verksamhetsplan för år Mats Uddin Tf Regiondirektör Josefin Bjäresten Tf Ekonomidirektör

33 Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan 2016 Datum: Diarienummer: HSN

34 Innehållsförteckning Vision... 1 Hälso-och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik... 2 Hälso-och sjukvårdsnämndens verksamhet Perspektivet Samhälle... 8 Perspektivet Medborgare Perspektivet Process Perspektivet Ekonomi Insatsområden för hälso-och sjukvårdsnämnden Planering och uppföljning Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen... 1 Bilaga 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkortskarta

35 Vision Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland har följande vision: Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med naturliga krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård 1 med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1 I begreppet Hälso- och sjukvård innefattas fortsättningsvis i allmänhet även tandvård. 1

36 Hälso-och sjukvårdsnämndens uppdrag och styrningslogik Uppdrag till hälso- och sjukvårdsnämnden och dess förtroendemannastöd För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor till hälso- och sjukvårdsnämnden har sex beredningar och ett utskott inrättats under nämnden; beredningen för behovsstyrning, fem beredningar för brukardialog samt ett utskott för uppföljning. Dessutom har HSN och RS en gemensam beredning för primärvård och annan nära vård. Nedan beskrivs nämndens, beredningarnas och utskottets uppdrag enligt reglementet. HSN har därutöver preciserat beredningarnas/utskottets uppdrag och vilka frågor som man vill att de ska fördjupa sig i. Beredningen för behovsstyrning, beredningen för primärvård och annan nära vård och utskottet för uppföljning, ska utifrån sina uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken ska godkännas av nämnden. Arbetsplaneringen för beredningen för primärvård och annan nära vård tas fram i samarbete med regionstyrelsen. Under året ska resultatet av arbetet i beredningar och utskott rapporteras till nämnden. HSN:s beredningar och utskott ska ha ett nära samarbete vilket ibland kan vara uttalat genom att HSN gett konkreta uppdrag. Samarbetet ska givetvis också ske naturligt i situationer när en beredning bedömer det som angeläget att förmedla kunskap till annan beredning eller omvänt; behöver inhämta kunskap för att få en bredare belysning av någon aspekt som hanteras av annan beredning. Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN har ett ansvar för att tillgodose befolkningens behov av hälso- och sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att nämnden, i ett tydligt medborgarperspektiv och inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige fastställer, ska verka för en god hälsa hos befolkningen och att invånarna erbjuds en god vård på lika villkor samt att vården ges utifrån medborgarens behov. HSN ska säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Det inkluderar att inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder HSN ska prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras. HSN leder och samordnar regionens insatser inom de samordningsförbund som inrättats tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. HSN ansvarar för att samverkan och samråd vid behov sker med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. HSN arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Presidiet har uppgiften att planera och förbereda HSN:s arbete samt bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ska, med fokus på nämndens uppdrag, för den politiska ledningsgruppen visa på kunskapsområden som bedöms vara angelägna att belysa vid de gemensamma kunskapssammanträdena för regionstyrelse och nämnd. Presidiet ska också ge den politiska ledningsgruppen återkoppling från kunskapssammanträdena genom att förmedla slutsatser och behov av initiativ. 2

37 Presidiet är regionens representant i Samrådet för vård och omsorg och har ett ansvar för att planera dessa samråd. (Se avsnitt Samverkan och samråd). Presidiet ska också ha kontakt med regionens styrelserepresentanter i samordningsförbunden för kunskapsutveckling och dialog samt leda arbetet med att utveckla relationerna med berörda ideella organisationer genom att utveckla former och förutsättningar för föreningsanslag. Presidiet ska leda regionens insatser inom ANDT 2 -rådet tillsammans med länsstyrelsen, polisen, och kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Beredningen har som uppgift att utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde. Beredningen för primärvård och annan nära vård Beredningen, som är gemensam med regionstyrelsen, har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Ur HSN:s perspektiv handlar det i första hand om att i primärvården identifiera systemhinder och utvecklingsbehov ur ett brukarperspektiv. Utgångspunkten för beredningens arbete är att vården ska utformas på ett sådant sätt att det underlättar för patienter och medborgare att planera sin vardag. Öppettider och administrativa lösningar inom den nära vården ska anpassas efter de listade patienternas behov och önskemål. Utvecklingen och implementeringen av e-tjänster ska skapa nytta och mervärde för patienten och vara en del av ett effektiviseringsarbete. Tillgängligheten och organiseringen av vårdcentralernas läkarmottagningar i landsbygd är ett annat område som behöver uppmärksammas. Ett särskilt bevakningsområde är att följa och bevaka pågående utvecklingsarbete avseende primärvården och beakta områden som ledning och styrning, bemanning och rekrytering, tillgänglighet, bemötande och forskningsklimat. Beredningen för behovsstyrning Beredningen har i uppdrag att kontinuerligt utveckla verktyg för att hälso- och sjukvården bättre ska kunna svara upp mot befolkningens behov. Behovsanalyserna behöver kompletteras för att HSN ska kunna se och agera utifrån en mer heltäckande behovsbild. Beredningen har också i uppdrag att delta i arbetet med att utveckla resursfördelningen till hälsooch sjukvården. Det påbörjade utvecklingsarbetet och samarbetet med Prioriteringscentrum fortsätter vad gäller att ta fram en modell för hälso- och sjukvårdens resursfördelning så att den inbegriper omfördelning, ransonering och prioritering. Beredningen ges i uppdrag att bereda de delar i den befintliga behovsstyrningen som leder fram till att en överenskommelse eller ett avtal sluts med en vårdverksamhet, det vill säga behovsanalyser, uppdrag och resursfördelning. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Beredningarna för brukardialog De fem beredningarna har uppgiften att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper om brukarnas behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen där brukarnas upplevelser av hur huvudmännen samverkar är en viktig aspekt att belysa. Under 2016 är följande område föremål för medborgardialog: Jämlik vård dialog om health literacy med invånare i socioekonomiskt utsatta områden (fortsatt uppdrag från år 2015). 2 Alkohol, Narkotika, Dopning och Tobak 3

38 Under 2016 är följande områden föremål för brukardialoger: Förlossningsskador Depression och ångest hos unga vuxna Hudsjukdomar inklusive hudsår Patienter som har erfarenhet av behandling i flera län som en del i sin vårdprocess Respektive brukardialogsberedning ska årligen lämna en aktivitetsplan till beredningen för behovsstyrning. Beredningen för behovsstyrning har uppdraget att vid behov förtydliga eller avgränsa uppdragen. Utskottet för uppföljning Utskottet för uppföljning har i första hand uppdraget att arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare. Det analytiska inslaget behöver utvecklas vid uppföljningen av överenskommelser och avtal. Detta för att bättre kunna värdera och utveckla överenskommelsernas/avtalens genomslag och få ett relevant underlag för ställningstaganden till korrigeringsbehov. Andra områden där analysen behöver utvecklas är jämlikhetsaspekten ur ett beställarperspektiv, patientenkäterna och patientnämndens observationer. Sakområdessamrådet för vård och omsorg Sakområdessamråd vård och omsorg, med ledamöter från regionens hälso- och sjukvårdsnämnd samt social- och omsorgsnämnderna från samtliga kommuner i länet, hanterar frågor kring samverkan mellan regionens hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst, sjukvårds- eller omsorgsverksamhet. Syftet med samverkan är att ge invånarna i Östergötland god vård och omsorg, där huvudmannaskapsgränserna inte utgör försvårande omständigheter. Samrådets uppdrag är att genom gemensam kunskapsuppbyggnad och dialog, till exempel temakonferenser och gemensam uppföljning av verksamheter, ge förutsättningar för ett samlat politiskt agerande inom de frågor som samrådet omfattar. Samrådet ska även bereda ärenden som kräver likalydande beslut av alla huvudmännen i de frågor som samrådet omfattar. Förslag till beslut (rekommendation) ska i dessa fall lämnas till länets samtliga kommunstyrelser och regionens hälso- och sjukvårdsnämnd, alternativt till regionstyrelsens strategiska samråd för vidare beredning. Styrningslogiken för hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har huvudansvaret för att befolkningens behov av hälso- och sjukvård uppfylls på bästa möjliga sätt, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige beslutar om. Uppdraget innebär också att utveckla samarbetet med andra aktörer/myndigheter för att stärka befolkningens hälsa och välfärd. HSN:s uppdrag har sin tyngdpunkt i medborgarperspektivet, men ansvaret berör även aspekter inom övriga perspektiv. Det perspektiv som är dock undantaget är medarbetarperspektiv, som är enbart regionstyrelsens (RS) ansvar (se även avsnittet Den regionövergripande styrningen ). HSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete och anger förutsättningar, uppdrag och målbilder för år De strategiska målen och framgångsfaktorer är de övergripande uppdragen från regionfullmäktige som HSN ska verkställa i form av åtgärder och beslut. Insatsområden och uppföljningsbehov är markeringar av vad HSN bedömer vara strategiskt viktiga utvecklingsområden att fokusera på i styrningen för att uppnå de strategiska målen och framgångsfaktorer. Se även avsnittet Den regionövergripande styrningen. 4

39 Uppdrag beslutas av HSN i februari Uppdrag Specificering av uppdraget till regionens egna resp privata vårdgivare Överenskommelser och avtal inkl resursfördelning Kravspecifikation Redovisning under hösten Beslut HSN i september Behovsanalys Uppföljning HSN:s verksamhetsplan Förslag till resursfördelning från R Beslut överenskommels HSN i september Beslut avtal fortlöpande i HSN Delårsrapporter till RS/HSN Kunskapssammanträden RS/HSN Tematiska uppföljningar löpande under året Figur 1: Behovsstyrningens årscykel Behovsanalyserna är ett viktigt underlag när nämnden fattar beslut om det årliga politiska uppdraget som innebär konkreta målsättningar - både generella och för specifika sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdraget är en utgångspunkt för de kravspecifikationer som tas fram inför HSN:s beslut om överenskommelser med produktionsenheterna i den egna vårdverksamheten och inför avtalen med privata vårdgivare. De riktlinjer för behovsstyrning som har fastställts innebär en samordning av RS och HSN:s styrning. Detta innebär att regionens sjukvårdande produktionsenheter, i sina verksamhetsplaner, på ett tydligt sätt ska förhålla sig till de överenskommelser man ingått med HSN. Uppföljningen av överenskommelserna redovisas även till RS i de uppföljningar som är gemensamma för RS och HSN. Uppföljningen har två primära syften, dels att värdera i vad mån formella målsättningar, uppdrag, överenskommelser och avtal är uppfyllda, dels att skapa ny kunskap och underlag för att ta ställning till förbättringar och nödvändiga åtgärder. Uppföljning av uppdraget, överenskommelser och avtal redovisas till HSN i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Därutöver sker kompletterande tematisk uppföljning vid olika tillfällen. (Se avsnitt Planering och uppföljning). Ett viktigt inslag i den årliga processen är HSN:s strukturerade dialoger med verksamheten som genomförs i samband med uppdrag, överenskommelser och kravspecifikationer. Dialogernas innehåll kan variera beroende på HSN:s kunskapsbehov. Det kan handla om att få utvalda uppföljningsområden belysta men det kan också finnas behov att lyfta frågor av principiell karaktär. Den politiska ledningsgruppen (PLG) har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan RS och HSN när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträdena samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Behovsanalyser och särskilda utredningsuppdrag 2016 Behovsanalysen är en strategiskt viktig utgångspunkt för en styrning utifrån behov och ett underlag för den fortsatta processen; uppdrag överenskommelser (se Figur 1). 5

40 Nämnden väljer årligen ut ett antal sjukdomsgrupper 3, behovsgrupper 4 eller särskilda insatsområden som bedöms angelägna att analysera. Analyserna ska identifiera befolknings- och patientbehov som underlag för nämndens vidare ställningstagande. Det kan röra sig om att identifiera behov i förhållande till exempelvis folkhälsa, tillgänglighet, medicinska riktlinjer, samverkan, metodutveckling och patient/anhörigupplevelser. Behovsanalyserna kan ha olika omfattning beroende på utgångsläge och ambitionsnivå. I bland kan behovsanalysen begränsas eller fokuseras på särskilda insatsområden (till exempel endast rehabiliteringsaspekten). Behovsanalyserna genomförs som ett tjänstemannauppdrag innebärande medverkan från berörd medicinsk kompetens. Därutöver bidrar nämndens brukardialogsberedningar med viktigt underlag (Se sid 4). Med fördel ska även externa aktörer (till exempel kommuner, privata vårdverksamheter och organisationer) medverka i behovsanalyserna och berika dem med sina perspektiv och aspekter som kan bidra till en tydlig behovsbild. Följande sjukdoms- och behovsgrupper har tidigare varit föremål för behovsanalys : År 2015 År 2014 År 2013 År 2012 År 2011 År 2010 År 2009 År 2008 År 2007 År 2006 År 2005 År 2004 Spelmissbruk, Somatisk hälsa hos psykiskt sjuka, Plastikkirurgi + Utredningsuppdrag till ledningsstaben: Regionens stöd till anhöriga - Barn, unga och vuxna, Uppföljning av palliativ vård Missbruks- och beroendevård, Egenvård, Asylsökande/nyanlända, Munhälsa för sköra äldre Missbruks- och beroendevård, Sällsynta diagnoser/sjukdomar, Barn och ungdomar med medfödda funktionsnedsättningar/skador Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar hos vuxna, Förvärvade hjärnskador hos barn och vuxna, Rehabilitering för cancersjuka, Patienter med KOL Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar, Äldre med cancersjukdomar, Barn och unga med neuropsykiatriska sjukdomar/ funktionsnedsättningar, Röst-, tal-, språk- och sväljstörningar barn och unga. Neuropsykiatriska sjukdomar vuxna, Kroniska sjukdomar som medför betydande funktionsnedsättningar, Hjälpmedel Landstingets hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete, Barn och ungdomar depression och ångest, Äldre depression och ångest/demenssjukdom, Vård i livets slutskede, Jämlik vård Tillgänglighet, kvalitet och delaktighet (endast insats av brukardialogsberedning) Hjärtsjukdomar Graviditets- och förlossningsvård Smärttillstånd relaterade till rörelseorganen Missbruk och beroende (endast insats av brukardialogsberedning) Generell behovsanalys med inriktning på tillgänglighet kvalitet delaktighet, Cancersjukdomar (bröst, colorectal, prostata), Planerade operationer, Ögonsjukdomar/skador, Övervikt och fetma Psykisk ohälsa, Njursjukdomar och transplantationer, Barn- och ungdomars behov vid sjukdom och ohälsa ur ett barnperspektiv, Hudsjukdomar, Sexuellt överförbara infektioner (STI) Mag-och tarmsjukdomar, Barn- och ungdomar (barnhälsovård, tandhälsa, vardagssjukvård, m.m), Rehabilitering, Infektionssjukdomar, Andningsorganens sjukdomar Barn- och ungdomar (långvarig somatisk sjukdom/funktionshinder), Äldre med komplexa vård och omsorgsbehov, Cancersjukdomar, Graviditet och gynekologiska sjukdomstillstånd, Inflammatoriska ledsjukdomar och fibromyalgi, Nervsystemets sjukdomar inkl stroke och demens, Ögonsjukdomar 3 Övergripande indelning av sjukdomar utifrån diagnosklassifikationen ICD 10. Gruppindelningen är användbar i olika sammanhang inte minst då den skapar funktionella målgrupper t.ex. för behovsanalyser. (exv. Rörelseorganens sjukdomar). 4 Definierad grupp medborgare som har gemensamma behov/problem som kräver hälso- och sjukvård. Dessa grupper är viktiga att identifiera och utgör underlag för t.ex. behovsanalys. (t.ex. Äldre med komplexa vård- och omsorgsbehov) 6

41 Under 2016 ska behovsanalyser genomföras inom följande områden med redovisade motiveringar/frågeställningar: 1. Förlossningsskador Varje år föder ca kvinnor barn i Sverige. Av dessa drabbas ca kvinnor årligen av allvarliga förlossningsskador, men förmodligen finns det ett stort mörkertal. Skador i samband med förlossning underrapporteras och undervärderas enligt forskningsstudier. Det kan också uppfattas som ett tabubelagt område. I Sverige finns det inga nationella riktlinjer för att förebygga svåra förlossningsskador, för eftervård eller för behandling. Kvinnor som drabbas kan få betydande funktionshinder och kan riskera att aldrig kunna leva ett normalt liv igen. Detta gör det till en jämställdhetsfråga och ett folkhälsoproblem för 2. Depression och ångest hos unga vuxna 3. Hudsjukdomar inklusive hudsår 4. Patienter som har erfarenhet av behandling i flera län som en del i sin vårdprocess kvinnor. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångest kommer att revideras utifrån ny kunskap. Revideringen kommer att fokusera på frågeställningar där behovet av vägledning är som störst, till exempel inom kontroversiella områden och där det finns stora praxisvariationer. En remissversion beräknas vara klar Depression och ångestsyndrom tillhör de stora folksjukdomarna och drabbar människor i alla åldrar. Forskningen gör ständiga framsteg inom området och ny kunskap har tillkommit sedan publiceringen av de nationella riktlinjerna år Att följa utvecklingen av nationella riktlinjer är ett viktigt led i Region Östergötlands arbete med kunskapsstyrning. En nulägesbeskrivning av förutsättningarna i Östergötland kan fungera som ett underlag att jämföra mot de kommande nationella riktlinjerna. Särskilt intressant är åldersgruppen unga vuxna som i störst omfattning upplever psykisk ohälsa och där unga vuxna kvinnor upplever psykisk ohälsa mer än unga vuxna män. Behovsgruppen unga vuxna har inte heller tidigare varit föremål för en behovsanalys. Huden är kroppens största organ men ibland bortglömt. Patienter med hudsjukdomar eller hudsår är inte så känd men är omfattande i antal. Hudsjukdomar och hudsår kan medföra smärta och begränsningar i livet för den drabbade. Sårvård vid bensår och andra hudsår är ofta långvarig och då kostsam. Många vårdaktörer är inblandade, bland annat hemsjukvården, hudmottagningen och vårdcentraler. Livskvalitet, hälsa och samhällsekonomi påverkas av om insatser sätts in och samordnas på bästa sätt. Hur sker samverkan på bästa sätt? Inom regionen förekommer olika arbetssätt där vissa vårdcentraler har särskilda sårmottagningar. Det är oklart om vården är likvärdig över länet. Patienter med behov av avancerad sjukvård kan få en vårdkedja där insatser behöver göras i olika län. Utvecklingen innebär att vård som kräver avancerade tekniska möjligheter och vissa specialiskompetenser behöver koncentreras till enstaka sjukhus i en sjukvårdsregion eller kanske vissa sjukhus i Sverige. Exempel från den sydöstra sjukvårdsregionen är patienter från Kalmar län eller Jönköpings län som får vissa insatser på US i Linköping. Sannolikt kommer utvecklingen med centralisering av specialiserad vård att fortsätta. Det är angeläget att ta del av erfarenheter från patienter som haft en vårdprocess som förlöpt i olika län. Faktorer som är viktiga ur ett patientperspektiv vid fall där vårdprocessen sker över länsgränser behöver belysas. Fokus bör vara på patientens hela vårdprocess. Detta uppdrag berikas om det kan ske i samverkan med övriga huvudmän i sydöstra sjukvårdsregionen, det vill säga Kalmar läns landsting och Region Jönköping. 7

42 Hälso-och sjukvårdsnämndens verksamhet 2016 Regionens strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål och framgångsfaktorer som är hälso-och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och innehåller mer utförliga beskrivningar av dessa. Perspektivet Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklings-förutsättningar tas tillvara. Hälso-och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom samhällsperspektivet. Strategiskt mål - Utvecklad regional handlingsförmåga Framgångsfaktorer som bidrar till utvecklad regional handlingsförmåga: Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner I det Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som tecknades mellan länets kommuner och Landstinget i Östergötland inför regionbildningen slås det fast att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. För HSN:s del handlar detta framför allt om samråd i frågor om regionens hälso- och sjukvårdsverksamhet och kommunernas socialtjänst, sjukvårds- eller omsorgsverksamhet, samt skolorna och elevhälsan. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av samråd och utvecklingen av samverkansstrukturer med länets kommuner. God samverkan med andra samhällsaktörer Det regionala ledarskapet förutsätter en aktiv och öppen dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. Det kan röra sig om allt från statliga myndigheter till ideella föreningar. För HSN:s del kan sådana aktörer vara exempelvis departement och myndigheter men också Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen samt andra väldfärdsaktörer som regioner/landsting och privata vårdgivare. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av genomförda samverkansinsatser med samverkansparter. 8

43 Strategisk omvärldsbevakning Genom att kontinuerligt lära av andra organisationer och implementera erfarenheterna i den egna organisationen kan Region Östergötlands verksamhet utvecklas ytterligare. Den typen av omvärldsbevakning sker för hälso- och sjukvårdsnämndens del genom fortlöpande utbyte inom ramen för exempelvis SKL samt genom annat nationellt och internationellt utbyte. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av genomförda omvärldsbevakningsaktiviteter. Strategiskt mål - Goda och jämlika livsvillkor Framgångsfaktorer som bidrar till goda och jämlika livsvillkor: Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Östgötakommissionens rekommendationer syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna ska ses som en inledning på ett långsiktigt arbete i regionen med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Region Östergötland ska utveckla förmågan att skapa dessa förutsättningar genom att bland annat beakta kommissionens rekommendationer i de beslut som fattas. Under 2016 ska hälso- och sjukvårdsnämnden ge jämlikhet i hälsa hög prioritet. Detta kan exempelvis vara att uppmärksamma tidiga insatser för sjukskrivna i de avtal som nämnden tecknar med utförare av sjukvård eller att utforma ersättningsmodeller som stärker verksamheter som riktas till socioekonomiskt utsatta grupper. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av insatser som syftar till att öka jämlikhet i hälsa. Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer En gemensam förståelse av hur ojämlikt hälsoläget i Östergötland är och vilka faktorer som påverkar detta är en förutsättning för att tillsammans kunna arbeta för en mer jämlik hälsa. Region Östergötland har därför en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och de effekterna som beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på hälsa och skillnader i hälsa. Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver därför ha aktuellt underlag kring hälsoläget hos befolkningen, samt analys om hur olika insatta insatser påverkar den. Nämnden ska under verksamhetsåret ta initiativ till seminarier riktade till olika samhällsaktörer kring befolkningens hälsa och hur den med gemensamma krafter kan förbättras. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av aktiviteter initierade av regionen som syftar till att sprida kunskap om hälsans bestämningsfaktorer. Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Samverkan över gränser och samordnande insatser från flera aktörer i olika delar av välfärdssystemet för grupper eller enskilda invånare med sammansatta behov är en framgångsfaktor för en mer jämlik hälsa och kan dessutom vara samhällsekonomiskt lönsamt. Hälso- och sjukvårdsnämnden kan genom sina upphandlingar säkerställa att förutsättningar skapas för en effektiv och välfungerande samordning mellan regionens verksamheter och olika 9

44 alternativa aktörer som utför välfärdstjänster, som leverantörer av hälso- och sjukvård. Även via föreningsbidrag kan HSN stimulera ideella organisationers roll i att skapa mervärde för regionens medborgare och vårdtagare. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av aktiviteter initierade av regionen riktade till andra välfärdsaktörer som syftar till att öka och säkerställa samordning mellan aktörerna. Främja demokrati och delaktighet Ett socialt hållbart samhälle förutsätter allas rätt att vara delaktiga i samhällslivet. Detta kräver ett aktivt arbete inom flera områden. Hälso- och sjukvårdsnämnden har lång erfarenhet av integrerande patient- och anhörigdialoger som en del av behovsstyrningsprocessen. Det tidigare arbetet ska kompletteras genom att HSN ska utveckla medborgardialoger. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utvecklingen av medborgardialoger. 10

45 Perspektivet Medborgare Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Hälso-och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom medborgarperspektivet. Strategiskt mål - Jämlik hälso- och sjukvård Framgångsfaktorer som bidrar till jämlik hälso- och sjukvård: Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet En grundläggande förutsättning för att patienterna ska få jämlik vård i alla vårdsituationer är att medarbetarna har en värdegrund som bygger på alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för att vården i större utsträckning riktar sina insatser till områden med sämre socioekonomi. HSN bör därutöver verka för att rehabilitering och habilitering utvecklas, att kunskapen om hbtq-personer ökar i vården och att hälso- och sjukvårdsåtkomsten för flyktingar ökar. Ideella organisationers närvaro i hälso- och sjukvården är en resurs att beakta. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av hälso- och sjukvårdens förmåga att möta individer på ett respektfullt sätt. Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården En förutsättning för att kunna följa upp, analysera och åtgärda skillnader i bemötande, vård och behandling av kvinnor och män, flickor och pojkar är att de uppgifter och den statistik som samlas in är könsuppdelad. I formandet av vård- och vårdprocessprogram behöver genusaspekter uppmärksammas. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras i vilken mån genusperspektivet ingår i hälso- och sjukvårdande enheternas analyser. En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet Tillgänglighet till vård och behandling för psykisk ohälsa och vid riskbruk och missbruk behöver stärkas för alla åldersgrupper. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska verka för att primärvården ska tidigare kunna fånga individers behov, samt att tillgången till tidiga insatser och behandling förbättras. Centralt i utvecklingen av psykiatrin är att utveckla vårdkedjorna mellan kommunerna och Region Östergötland. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utvecklingen av tidiga insatser vid psykisk ohälsa och missbruk, samt av utveckling av samordningen mellan regionens och kommuners beroendevård och psykiatrin. 11

46 Strategiskt mål - Delaktiga och nöjda patienter Framgångsfaktorer som bidrar till delaktiga och nöjda patienter: Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare Vården behöver intensifiera sitt arbete för att öka patientmedverkan och därmed ge patienterna och anhöriga bästa möjliga förutsättningar att vara delaktiga och ha inflytande över och medverka i sin vård, behandling och rehabilitering. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av patienternas upplevelse av delaktighet i sin egen vård. Patientfokuserad hälso- och sjukvård För att hälso- och sjukvården ska kunna vara patientfokuserad, innebär det att vården behöver vara lyhörd till patienternas behov. Patienterna måste ses som en resurs i utformandet av den bästa vården och vårdmiljön. Hälso- och sjukvårdsnämnden ska verka för att vården ska utgå från patientperspektivet och kan stödja detta genom bland annat genom sättet hur överenskommelserna och avtal är formulerade. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av hur väl patienterna har upplevt vården. Strategiskt mål - Trygg och ändamålsenlig vård Framgångsfaktorer som bidrar till trygg och ändamålsenlig vård: God kvalitet i vårdens alla dimensioner För vård av god kvalitet är olika aspekter viktiga. Den goda medicinska kvaliteten är grundläggande för att patienterna får god vård. Sjukvården behöver systematiskt värdera och utveckla den medicinska kvaliteten och säkerställa att patienter inom alla vårdområden får god kvalitet i alla dimensioner. Hälso- och sjukvårdsnämnden tydliggör i sina överenskommelser med produktionsenheterna viktiga förbättringsområden som särskilda utvecklingsområden och det är av största vikt att dessa områden blir föremål för förbättringar hos verksamheterna. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av i vilken omfattning produktionsenheterna har uppfyllt de mål som de har i sina överenskommelser i form av särskilda utvecklingsområden. Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador Säker vård innebär att patienten ska få en vård utan vårdskador och inte drabbas av onödigt lidande som orsakas av hälso- och sjukvården och som inte är en oundviklig konsekvens av patientens tillstånd. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av förekomsten av undvikbara vårdskador. Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten Patienten ska garanteras en sjukdomsförebyggande vård, vilket innebär att vården integrerar riktade insatser för att förebygga och behandla sjukdom. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett ansvar att i avtal och överenskommelser verka för att verksamheterna ökar täckningsgraden inom de screeningprogram som finns, särskilt i områden med sämre socioekonomi, samt att vården stöttar patienter till sundare levnadsvanor och en bättre munhälsa. Särskilt fokus bör läggas på stöd till föräldrar och barn för en god start i livet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av sjukdomsförebyggande insatser i primärvården samt utveckling av screeningverksamheter. 12

47 Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Framgångsfaktorer som bidrar till hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter: En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården Primärvården är basen i svensk sjukvård. Vårdcentralen ska vara patientens naturliga förstahandsval i allt utom akuta tillstånd som kräver sjukhusets resurser. Vårdcentralen ska vara patientens stöd i kontakt med övriga delar av hälso- och sjukvården. För att primärvården ska utgöra basen i hälsooch sjukvården måste tillgängligheten vara hög och en samlad medicinsk kompetens finnas att tillgå. Hälso- och sjukvårdsnämnden bör verka för en utveckling mot hälsocentraler, med ett bredare hälsofrämjande uppdrag, i de områden som har sämst hälsoförutsättningar i länet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av patienternas förtroende för vårdcentraler. God tillgänglighet till besök och behandling Tillgänglighet till vård och att komma i kontakt med vårdgivarna är viktigt för befolkningens förtroende för vården. Vården behöver göra det enklare för patienterna att hitta och söka vård. Patienterna ska alltid få och uppleva känslan av att de har kommit rätt. Hälso- och sjukvårdsnämnden bör prioritera arbetet för att vården ska förkorta samtliga ledtider för patienter med misstänkt eller verifierad cancer. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av besöks- och behandlingstillgängligheten. God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling Nationella tillgänglighetsmätningar har under senaste åren visat att Region Östergötland generellt sett erbjuder mycket god tillgänglighet till sina vårdverksamheter, samtidigt som patienternas upplevelse av tillgängligheten inte har varit på samma nivå som mätningar och jämförelser av de faktiska resultaten har visat. Det är troligt att detta påverkar patienternas totala upplevelse av den erhållna vården negativt och det är därför viktigt att även patienternas upplevelse av tillgängligheten adresseras och arbete intensifieras för att upplevelsen av tillgängligheten förbättras. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av patienternas upplevelse av tillgängligheten till Region Östergötlands vårdverksamheter. 13

48 Utvecklade möjligheter för patienten att använda e-hälsolösningar Det är viktigt att verksamheten förhåller sig till landstings, regioners och kommuners handlingsplan för e-hälsa Hälso- och sjukvårdsnämnden bör verka för att vården i ökad utsträckning möter medborgarnas behov av e-tjänster som ger nytta i vardagen, som exempelvis tidbokning och möjligheten att läsa sin journal via nätet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av patienternas möjligheter att använda flera nya e- hälsolösningar. 14

49 Perspektivet Process Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i samhälls- och medborgarperspektiven ska kunna uppfyllas. Hälso-och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom processperspektivet. Strategiskt mål - Effektiv verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till effektiv verksamhet: Ett effektivt politiskt beslutsfattande För att stödja ett effektivt politiskt beslutsfattande krävs ett ärendehanteringssystem för Regions Östergötlands politiska ledning. Under året ska en utredning genomföras som utgår från behovsinventering och sedan betraktar lämpliga lösningar för ett system för hantering av ärenden som ska stödja effektivt politiskt beslutsfattande. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utredningen som ska rikta sig till att finna ett lämpligt system för hantering av ärenden för Region Östergötlands politiska ledning. Effektiva vårdprocesser Vården är organiserad utifrån olika specialiseringsområden. Samtidigt medför patienternas sjukdomsförlopp ofta att patienterna rör sig över de olika specialiseringsgränserna. Effektiva vårdprocesser är grunden för effektiv och högkvalitativ vård. Alla vårdenheter och vårdspecialiteter har ett stort ansvar att arbeta med att göra sin del av patientens vårdprocess så värdeskapande som möjligt för patientens vård. Samtidigt måste fokus också riktas på att arbeta tillsammans med vårdgrannarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden kan med sina överenskommelser och avtal främja skapandet av effektiva vårdprocesser. Exempel på sådana formuleringar kan vara kraven på samverkan, dokumentationen och säkerställda värdövergång, samt utformning av ersättningssystem som främjar effektivitet i vårdprocesserna. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av effekten av de krav som hälso- och sjukvårdsnämnden ställer i sina överenskommelser och avtal som syftar till att skapa förutsättningar för effektiva vårdprocesser. Strategiskt mål - Klimatneutral och giftfri verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till klimatneutral och giftfri verksamhet: Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Att ställa relevanta miljö- och hälsokrav är väsentligt för att minimera produkters och tjänsters hälso- och miljöpåverkan. Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver säkerställa att miljö- och klimatkrav finns med i tillräcklig omfattning i de överenskommelser och avtal som nämnden tecknar med produktionsenheterna och externa leverantörer. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av miljöperspektivet i avtal och överenskommelser. 15

50 Perspektivet Ekonomi Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Hälso-och sjukvårdsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom ekonomiperspektivet. Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktorer som bidrar till ekonomi som ger handlingsfrihet: Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. För att uppnå detta ska verksamheterna, det vill säga produktionsenheter men även styrelse och nämnder sammantaget ha ett positivt resultat. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av hälso- och sjukvårdsnämndens ekonomiska utveckling. Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till kostnadseffektiv verksamhet: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Inriktningen är att utveckla ersättningssystem, både internt inom Region Östergötlands verksamhet och gentemot privata leverantörer, som är utformade för att stödja måluppfyllelsen i uppdraget och främja en god effektivitet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utbetalda ersättningar utifrån måluppfyllelse i överenskommelser. Aktivt arbete och sökning av projektstöd Region Östergötland ska aktivt söka och överväga möjligheter till extern finansiering för att förstärka ordinarie verksamhet och arbeta med prioriterade utvecklingsområden. Den beslutade strategiska inriktningen och verksamhetens behov ska vara styrande när möjligheten till extern finansiering värderas. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av externa projektmedel. 16

51 Insatsområden för hälso-och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden har en väl etablerad behovsstyrningsprocess, som riktar sig till att fånga befolkningens behov på ett systematiskt sätt, analysera dem och sedan bearbeta förändringsbehoven in i överenskommelser, avtal och regelböcker. Genom denna systematik uppnår Hälso- och sjukvårdsnämnden en rörelse till systematiska förändringar. Insatsområden för hälsooch sjukvårdsnämnden bör därmed inte avvika från den redan etablerade behovsstyrningsprocessen för nämnden. Insatsområde för nämnden blir därför själva processen som riktar sig till att omförvandla behovsanalysernas slutsatser till överenskommelser, avtal och regelböcker. Särskilda utvecklingsuppdrag från behovsanalyser Hälso- och sjukvårdsnämndens insatsområden för verksamhetsåret är utformandet av särskilda utvecklingsuppdrag utifrån de behovsanalyser som genomfördes Områden som är aktuella är spelmissbruk, somatisk hälsa hos psykiskt sjuka och plastikkirurgi. Nämndens arbete börjas med utformandet av patientlöften och förändringsbehov, i form av uppdrag till vårdgivare. Uppdrag beslutas av nämnden i februari. Därefter sker bearbetning av dessa förändringsbehov in i överenskommelser, regelböcker och avtal, och blir så kallade särskilda utvecklingsområden för kommande verksamhetsår. Nämnden beslutar om överenskommelser och avtal i september. 17

52 Planering och uppföljning Behovsstyrningen kräver en rad beslut under året och beslutsstöd i form av uppföljning. Nedan framgår årets viktigaste planerings- och uppföljningsaktiviteter. Tidpunkt Planering Uppföljning Januari Februari Mars Uppdrag 2017 Överenskommelserna 2015 Delårsrapport 02 April Årsredovisningen 2015 Avtal med externa vårdgivare 2015 Delårsrapport 03 Kunskapssammanträde: Året som gått Maj Vårdval 2015 Delårsrapport 04 Juni Strategisk plan Juli Augusti Delårsrapport September Verksamhetsplan HSN Delårsrapport 07 Överenskommelser 2015 Kunskapssammanträde Oktober Regionens mål- och Delårsrapport 08 uppföljningsdokument 2017 November Kunskapssammanträde- Delårsrapport 09 behovsanalyser Finansplan December Budget HSN Delårsrapport 10 Öppna jämförelser Figur 2. Verksamhetsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2016 (prel.) Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) gör en behovsfokuserad uppföljning inom de målområden som HSN beskriver i sin verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. HSN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategier innebärande ett behov av att följa upp behovsstyrningens resultat på befolkningsnivå och för sjukdoms- och behovsgrupper. Uppdrag, överenskommelser och avtal är viktiga inslag i behovsstyrningen. Uppföljningen sker på generell befolkningsnivå men även i hög grad av de uppdrag för sjukdoms- och behovsgrupper som HSN har beslutat om. Uppföljningen av överenskommelser/avtal och vårdvalets auktoriserade vårdenheter ska primärt värdera i vad mån respektive vårdgivare har levt upp till gjorda åtaganden. I princip följs avtalen med privata vårdgivare upp på samma sätt som överenskommelserna med regionens egna produktionsenheter. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till HSN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 04 och 08 är mer omfattande och inkluderar även en samlad ekonomisk 18

53 helårsbedömning. Delårsrapport 08 redovisas till fullmäktige och innehåller bland annat en lägesrapport av HSN:s överenskommelser med produktionsenheterna. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från RS, HSN, RUN och TSN till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur regionen har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en omfattande redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått. I form av så kallade kunskapssammanträden får HSN (och RS) information och möjlighet till diskussion inom olika områden, som bland annat en redovisning av ett antal behovsanalyser kopplade till sjukdomsgrupper/behovsgrupper. (Se sid 8, Behovsanalyser 2016). För övrigt sker uppföljning till HSN i form av dialoger med verksamheten och olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammanträden. Uppföljningar av de områden som uppmärksammas i verksamhetsplanen, kopplade till olika framgångsfaktorer sker i stor utsträckning inom ramen för uppföljningen utifrån Regionens mål- och uppföljningsdokument. 19

54 Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen Beställar-utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten inom Region Östergötland. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och verksamhet ska vara tydlig. Figur 1: Den regionövergripande styrningen 2016 Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamheter är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget (STÅB). STÅB redovisar regionens vision som sedan konkretiseras i strategiska mål och framgångsfaktorer inom fem olika perspektiv, vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: Samhälle - är inriktat på hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektiven Samhälle och Medborgare är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har alla inom respektive ansvarsområde, ett ansvar i dessa perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. 1

55 Regionstyrelsen och nämnderna har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen (RS) är styrelse för regionens samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen över regionens egna bolag, exempelvis Östgötatrafiken, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören (RD) ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Styrningslogiken Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra regionens komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning för att styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad regionövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är: Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Regionstyrelsens verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan Regionens mål- och uppföljningsdokument I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen samtidigt som de tillsammans utgör en helhet som är nödvändigt i frågor där ett samlat förhållningssätt krävs till, som exempelvis vid årsredovisning. 2

56 Figur 2: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 5, framgångsfaktorer 6 och ekonomiska ramar. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision, strategiska mål och framgångsfaktorer beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner insatsområden 7 av politiskt karaktär, samt tydliggör uppföljningsbehov 8 under verksamhetsåret. Därefter tydliggörs uppföljningsparametrar utifrån de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer 9 och resultatmått 10 i Regionens mål- och uppföljningsdokument (MUD). Tillsammans ska dessa bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. MUD och, för sjukvårdande enheter, överenskommelserna med HSN utgör i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa planer är i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. Bilaga 2: Hälso- och sjukvårdsnämndens styrkortskarta Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 6 Framgångsfaktorer är utvecklingsområden för en önskvärd och gynnsam utveckling kopplade till varje strategiskt mål. 7 Handlings-/prestationsinriktade insatser av politiskt karaktär som är angelägna att genomföras. 8 Av politiken efterfrågade uppföljningsbehov för verksamhetsåret. 9 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 10 Mått som har funktionen att utgöra underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål. 3

57 Strategiska mål Styrkortskarta Samhälle Medborgare Process Ekonomi (A) Utvecklad regional handlingsförmåga (B) Goda och jämlika livsvillkor (A) Jämlik hälso- och sjukvård (B) Delaktiga och nöjda patienter (C) Trygg och ändamålsenlig vård (D) Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter (A) Effektiv verksamhet (B) Klimatneutral och giftfri verksamhet (A) Ekonomi som ger handlingsfrihet (B) Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorer (A)Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner (A)God samverkan med andra samhällsaktörer (A)Strategisk omvärldsbevakning (B) Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa (B) Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer (B) Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer (B) Främja demokrati och delaktighet (A) Vård som bygger på respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet (A) Ökad jämställdhet i hälso- och sjukvården (A) En psykiatri- och missbruksvård präglad av öppenhet (B) Hälso- och sjukvård där patienter och närstående är medskapare (B) Patientfokuserad hälso- och sjukvård (C) God kvalitet i vårdens alla dimensioner (C) Patienter ska inte behöva drabbas av undvikbara vårdskador (C) Sjukdomsförebyggande insatser ska naturligt ingå i vårdens möten (D) En primärvård som utgör basen i hälso- och sjukvården (D) God tillgänglighet till besök och behandling (D) God patientupplevd tillgänglighet till besök och behandling (D) Utvecklade möjligheter för patienten att använda e- hälsolösningar (A) Ett effektivt politiskt beslutsfattande (A) Effektiva vårdprocesser (B) Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar (A) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen (B) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling (B) Aktivt arbete och sökning av projektstöd 4

58 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Johanna Woltjer Dnr RS Regionstyrelsen Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan för år 2016 Föreliggande förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget , vilket bland annat innebär att vision, strategiska mål och framgångsfaktorer är fastställda av fullmäktige. I verksamhetsplanen klargörs de uppföljningsbehov som Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har kopplat till de framgångsfaktorer som ansvaras av nämnden. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. Sammantaget täcker verksamhetsplanen de styrningsbehov som styrelsen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: Styrelsens ansvarsområde och uppdrag. Uppföljningsbehov Insatsområden Plan för beslut och uppföljning. Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan för år Mats Uddin Tf Regiondirektör Josefin Bjäresten Tf Ekonomidirektör

59 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan 2016 Datum: Diarienummer: TSN

60 Innehållsförteckning Vision... 1 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens uppdrag och styrningslogik 2 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhet Perspektivet Samhälle... 5 Perspektivet Medborgare... 8 Perspektivet Process... 9 Perspektivet Ekonomi Insatsområden för trafik- och samhällsplaneringsnämnden Planering och uppföljning Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen... 1 Bilaga 2: Trafik- och samhällsplaneringsnämndens styrkortskarta

61 Vision Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd som vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland har följande vision: Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med naturliga krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1

62 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens uppdrag och styrningslogik Nedan beskrivs trafik- och samhällsplaneringsnämndens (TSN:s) uppdrag enligt Reglementet för Region Östergötland. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling samt energi och klimat. Nämnden ska verka för att hålla samman övergripande fysisk planering med regional utveckling. Nämnden ska fullgöra regionens uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen om kollektivtrafik (2010:1065) och har ansvar för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik som stöttar utvecklingen i regionen. Regional utvecklingsplanering TSN ansvarar för översiktlig planering/samhällsbyggnad och ska följa upp och aktualisera det regionala utvecklingsprogrammet, RUP. Nämnden ska också säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Analys och statistik TSN ska tillhandahålla analys och statistik för interna behov inom regionutvecklingsarbetet men även för vissa behov hos kommunerna samt behov regionen har tillsammans med andra aktörer. Infrastruktur och kollektivtrafik TSN har i uppdrag att följa infrastrukturfrågor av övergripande art. I det arbetet ingår bland annat att utreda, utforma och bereda regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP) och länstransportplan (LTP). Nämnden ska också utreda, utforma och besluta om allmän trafikplikt. TSN ska ta fram förslag till riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis inför beslut i regionfullmäktige och fastställa taxan för kollektivtrafiken utifrån de riktlinjer fullmäktige fastställer. Landsbygdsutveckling TSN ska bidra till landsbygdsutvecklingen i regionen genom att i samverkan med andra aktörer initiera, påverka och koordinera utvecklingsinsatser. Energi och klimat Nämnden ska genomföra strategiska insatser för att samla och utveckla regionens samverkansformer och handlingsförmåga inom energi- och klimatområdet. Internationellt arbete TSN har i uppdrag att driva internationella frågor som rör nämndens sakområde. I detta sammanhang ska också möjligheten till internationella projekt prövas. 2

63 Beredningar och utskott Nämnden har inga beredningar eller utskott. Tillfälliga beredningar/utskott kan bli aktuella exempelvis i samband med utarbetande av LTP/RTP med mera. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium ska planera och förbereda nämndens arbete samt bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ansvarar också för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. Samverkan och saksamråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. I saksamråd bereds olika sakfrågor. Saksamråd är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samrådet. Saksamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag. Styrningslogiken för TSN Kollektivtrafik Regionfullmäktige anger i den strategiska planen övergripande strategiska riktlinjer för kollektivtrafiken. Utöver är det är det regionala trafikförsörjningsprogrammet (RTP) ett viktigt styrande dokument för TSN:s arbete. I RTP fastställer TSN, i samråd med kommunerna och övriga aktörer, plattformen för den regionala kollektivtrafiken i form av vision, strategiska prioriteringar och mål med en längre planeringshorisont än den strategiska planens 3-års perspektiv. De strategiska riktlinjer som fastställs av regionfullmäktige och de strategiska målen som fastställs i RTP är övergripande utgångspunkter för TSN:s åtgärder och beslut. TSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens arbete under det närmaste året. I verksamhetsplanen redovisas förutsättningar, uppdrag, strategiska mål, framgångsfaktorer och ekonomiska förutsättningar. Framgångsfaktorer markerar viktiga utvecklingsområden att fokusera på för att uppnå de strategiska målen. I verksamhetsplanen redovisar TSN även de områden som särskilt kommer att uppmärksammas under det kommande året genom kontinuerlig och/eller tematisk uppföljning. I samband med verksamhetsplanen fastställer TSN årligen en trafik- och verksamhetsbeställning som anger omfattning och innehåll för uppdraget till Östgötatrafiken under det närmaste året. De begrepp som används i RTP överlappar till viss del de som finns i regionens styrmodell. De framgångsfaktorer som finns i TSN:s verksamhetsplan motsvaras närmast av de strategier som finns i RTP. De framgångsfaktorer som listas i RTP är mer detaljerade för att ge en bild av vilka typer av insatser som krävs för att realisera strategin. Samhällsplanering Regionfullmäktige anger i den strategiska planen övergripande strategiska riktlinjer för området samhällsplanering. Utöver är det Regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) ett viktigt styrande dokument för TSN:s arbete avseende samhällsplaneringsfrågor. I RUP har Region Östergötland, i samråd med kommunerna och övriga aktörer, beslutat om plattformen för den 3

64 strategiska regionala utvecklingen i form av vision, övergripande mål, strategier och rekommendationer med en längre planeringshorisont än den strategiska planens 3-års perspektiv. De strategiska riktlinjer som fastställs av regionfullmäktige och de övergripande målen som fastställs i RUP är övergripande utgångspunkter för TSN:s åtgärder och beslut. TSN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens arbete under det närmaste året. I verksamhetsplanen redovisas de strategiska mål och framgångsfaktorer som regionfullmäktige har beslutat att ska ansvaras av TSN. Verksamhetsplanen tydliggör uppföljningsbehov som TSN har kopplat till de framgångsfaktorer som ansvaras av nämnden. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. 4

65 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhet 2016 Regionens strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål och framgångsfaktorer som är trafik- och samhällsplaneringsnämndens ansvarsområden och innehåller mer utförliga beskrivningar av dessa. Perspektivet Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom samhällsperspektivet. Strategiskt mål - Utvecklad regional handlingsförmåga Framgångsfaktorer som bidrar till utvecklad regional handlingsförmåga: Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner I det Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som tecknades mellan länets kommuner och Landstinget i Östergötland inför regionbildningen slås det fast att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av samråd och utvecklingen av samverkansstrukturer med länets kommuner. God samverkan med andra samhällsaktörer Det regionala ledarskapet förutsätter en aktiv och öppen dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. Det kan röra sig om allt från statliga myndigheter till ideella föreningar. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av genomförda samverkansinsatser med samverkansparter. Strategisk omvärldsbevakning Genom att kontinuerligt lära av andra organisationer och genom en god förmåga att implementera sådana erfarenheter i den egna organisationen kan Region Östergötlands verksamhet utvecklas ytterligare. Den typen av omvärldsbevakning sker för trafik- och samhällsplaneringsnämndens del genom utbyte inom ramen för exempelvis SKL, samt genom annat nationellt och internationellt utbyte. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av genomförda omvärldsbevakningsaktiviteter. 5

66 Strategiskt mål - Goda och jämlika livsvillkor Framgångsfaktorer som bidrar till goda och jämlika livsvillkor: Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Östgötakommissionens rekommendationer syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna ska ses som en inledning på ett långsiktigt arbete i regionen med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska beakta Östgötakommissionens rekommendationer i möjligaste mån i de beslut som fattas. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av antal beslut där Östgötakommissionens rekommendationer har beaktats. Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer En gemensam förståelse av hur ojämlikt hälsoläget i Östergötland är och vilka faktorer som påverkar detta är en förutsättning för att tillsammans kunna arbeta för en mer jämlik hälsa. Region Östergötland har därför en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och de effekterna som beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på hälsa och skillnader i hälsa. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av aktiviteter initierade av regionen som syftar till att sprida kunskap om hälsans bestämningsfaktorer. Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Samverkan över gränser och samordnande insatser från flera aktörer i olika delar av välfärdssystemet är önskvärt och kan vara samhällsekonomiskt lönsamt. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska, i de uppdrag nämnden ger, säkerställa att förutsättningar skapas för en effektiv och välfungerande samordning mellan de verksamheter som bedrivs av Region Östergötland och av andra aktörer i välfärdsystemet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av aktiviteter initierade av regionen riktade till andra välfärdsaktörer som syftar till att öka och säkerställa samordning mellan aktörerna. Främja demokrati och delaktighet Ett socialt hållbart samhälle förutsätter allas rätt att vara delaktiga i samhällslivet. Detta kräver ett aktivt arbete inom flera områden. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska utveckla former för lämpliga medborgardialoger inom sitt verksamhetsområde. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utvecklingen av medborgardialoger. Strategiskt mål - Östergötland ska vara miljömässigt hållbart Framgångsfaktorer som bidrar till att Östergötland ska vara miljömässigt hållbart: Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet Region Östergötland har en viktig roll när det gäller minskade utsläpp av växthusgaser och energieffektivisering i länet. TSN ska verka för att utveckla och initiera samverkan utifrån regionala strategier inom området. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av arbetet för ökad energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor. 6

67 En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil Region Östergötland arbetar för att utveckla kollektivtrafiken i Östergötland för att möta nya och förändrade behov hos resenärer och invånare. TSN har ansvar för att skapa ett sammanhållet kollektivtrafiksystem som kan ersätta resor med bil för så många invånare som möjligt. På så sätt minskar belastningen på miljön samtidigt som köer och trängsel minskar. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av i vilken omfattning invånarna i Östergötland reser med kollektivtrafik i förhållande till bil. Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser Region Östergötland samordnar den rumsliga planeringen i Östergötland. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska verka för att det finns ett brett förankrat ramverk för samordnad fysisk planering i Östergötland. Utgångspunkten för arbetet är det kommunala planuppdraget och den långsiktiga nationella planeringen. TSN ska verka för att hållbart nyttjande av naturens resurser ska vara en integrerad del i det fysiska planeringsarbetet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av hur väl lokal, regional och nationell fysisk planering samverkar för att skapa förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser. 7

68 Perspektivet Medborgare Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom medborgarperspektivet. Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Framgångsfaktor som bidrar till hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter: Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning En viktig målsättning är att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla kundgrupper. TSN ska verka för att fordon och hållplatser anpassas till behovet hos personer med funktionsnedsättningar. Det innebär även att till exempel trafikinformation, personalens bemötande och systemen för köp av biljetter utformas utifrån behoven hos kunderna med funktionsnedsättning. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av tillgängligheten till hållplatser och fordon för personer med för funktionsnedsättning. Strategiskt mål - Goda res- och transportmöjligheter Framgångsfaktorer som bidrar till goda res- och transportmöjligheter: En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov Region Östergötland ska verka för att ändamålsenliga och hållbara transport- och kommunikationslösningar utvecklas och upprätthålls i Östergötland. I detta arbete ska målen för regionens utveckling (i RUP) vara vägledande. En central uppgift för TSN är att verka för god nationell infrastruktur inom länet, samt att nationell, regional och lokal infrastruktur utgör ett system som på bästa sätt motsvarar Östergötlands behov. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras på insatser som syftar till att skapa infrastruktur som möter behoven. En väl fungerande kollektivtrafik En väl fungerande kollektivtrafik är viktig för att koppla samman Östergötlands olika delar. Genom att upprätthålla möjligheter till daglig arbetspendling med kollektivtrafiken mellan geografiskt perifera delar och de centrala delarna ökar möjligheterna för invånarna att välja var man vill jobba, studera eller bo. TSN ska också verka för att genom kollektivtrafiken knyta ihop Östergötland med omkringliggande län genom att underlätta pendling för arbete och studier över länsgränserna. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av invånarnas resmöjligheter och deras upplevelser av kollektivtrafiken. 8

69 Perspektivet Process Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i samhälls- och medborgarperspektiven ska kunna uppfyllas. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom processperspektivet. Strategiskt mål - Kunskapsbaserad verksamhet Framgångsfaktor som bidrar till kunskapsbaserad verksamhet: Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Systematisk uppföljning och analys av verksamheten och dess resultat är mycket viktigt för utveckling av kollektivtrafikens kvalitet. TSN ska verka för att länets kollektivtrafik ska delta i tillämpliga nationella jämförelser av kvalitén. Resultatet av dessa jämförelser kan sedan användas för att identifiera kollektivtrafikens styrkor och svagheter. Detta för att kunna lära av och ytterligare förstärka de goda resultaten, samt att analysera, förstå och sätta in insatser för att eliminera svagheter och brister. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av kollektivtrafikens deltagande i nationella kvalitetsregister. Strategiskt mål - Effektiv verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till effektiv verksamhet: Ett effektivt politiskt beslutsfattande För att stödja ett effektivt politiskt beslutsfattande krävs ett ärendehanteringssystem för Regions Östergötlands politiska ledning. Under året ska en utredning genomföras som utgår från behovsinventering och sedan betraktar lämpliga lösningar för ett system för hantering av ärenden som ska stödja effektivt politiskt beslutsfattande. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utredningen som ska rikta sig till att finna ett lämpligt system för hantering av ärenden för Region Östergötlands politiska ledning. Nya effektiva former för yttäckande trafik Med begränsade resurser finns det målkonflikter mellan att å ena sidan öka kollektivtrafikens andel av resorna i förhållande till bilen, vilket kräver att resurserna fokuseras där det finns stora resandeunderlag, och å andra sidan säkerställa ett rimligt utbud av hållbara resmöjligheter även för andra delar av länet. För att hantera denna målkonflikt bör TSN verka för att kollektivtrafiken kontinuerligt anpassas till resenärernas behov och nya former prövas. Detta är framförallt aktuellt i trafik med få resenärer, till exempel yttäckande trafik på landsbygden. Där behöver nya former prövas, som till exempel anropsstyrd trafik eller mobil samåkning på initiativ av civilsamhället. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av efterfrågan av närtrafiken. 9

70 Strategiskt mål - Klimatneutral och giftfri verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till klimatneutral och giftfri verksamhet: Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Att ställa relevanta miljö- och hälsokrav är väsentligt för att minimera produkters och tjänsters hälso- och miljöpåverkan. Inom upphandling ska de produkter identifieras som i störst grad kan minska klimatpåverkan respektive bidra till ett giftfritt samhälle. TSN behöver säkerställa att miljöoch klimatkrav finns med i de avtal som nämnden tecknar med leverantörer. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av minskning av klimatpåverkan i avtal. 10

71 Perspektivet Ekonomi Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom ekonomiperspektivet. Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor som bidrar till ekonomi som ger handlingsfrihet: Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. För att uppnå detta ska verksamheterna, det vill säga produktionsenheter men även styrelse och nämnder sammantaget ha ett positivt resultat. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av trafik- och samhällsplaneringsnämndens ekonomiska utveckling. Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorer som bidrar till kostnadseffektiv verksamhet: Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling Inriktningen är att utveckla ersättningssystem, både internt inom Region Östergötlands verksamhet och gentemot privata leverantörer, som är utformade för att stödja måluppfyllelsen i uppdraget och främja en god effektivitet. De avtal som trafik- och samhällsplaneringsnämnden tecknar med kollektivtrafiksleverantören innehåller inga rörliga ersättningar. Däremot kollektivtrafiksleverantören arbetar aktivt med att öka effektiviteten hos sina underleverantörer genom ersättningssystem. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av i vilken omfattning kollektivtrafikleverantörens ersättningssystem bidrar till effektivitetsutvecklingen. Aktivt arbete och sökning av projektstöd Region Östergötland ska aktivt söka och överväga möjligheter till extern finansiering för att förstärka ordinarie verksamhet och arbeta med prioriterade utvecklingsområden. Den beslutade strategiska inriktningen och verksamhetens behov ska vara styrande när möjligheten till extern finansiering värderas. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av externa projektmedel. Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem På kort sikt är målsättningen att andelen av kollektivtrafiken som finansieras med skattemedel successivt ska minska. Den långsiktiga målsättningen är att resenärernas andel av finansieringen blir lika stor som det offentliga. I stråk eller trafikområden med lågt antal resande där biljettintäkterna understiger 20 procent ska TSN utreda förutsättningarna för att bedriva trafik i syfte att hitta mer kostnadseffektiva lösningar. 11

72 Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av samhällsfinansieringen av kollektivtrafiken. 12

73 Insatsområden för trafik- och samhällsplaneringsnämnden Hög prioritet för jämlikhet i hälsa inom nämndens samtliga verksamhetsområden Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska sträva efter att integrera ett folkhälsoperspektiv i sina styrdokument, såsom verksamhetplanen och handlingsplaner. Nämnden ska under verksamhetsåret utveckla en systematik för hur konsekvenser för hälsan kan analyseras kopplat till de beslut som fattas och de planer som skapas. Utveckling av systematik behöver även skapas avseende bedömning av risker för ojämlikhet i hälsa. En tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Ur ett medborgarperspektiv är det viktigt att kollektivtrafiken är tillgänglig för alla kundgrupper. Det ska finnas ett utbud som matchar resenärernas behov. I planeringen har regionen fokus på det vardagliga resandet, det vill säga i huvudsak pendling till och från arbete och studier. Kollektivtrafiken ska kännas likvärdig, tillgänglig och syfta till att möjliggöra arbets- och studiependling för alla våra medborgare. Specifikt ska målgruppen personer med funktionsnedsättning uppmärksammas och fordon och hållplatser ska anpassas till deras behov. Utvecklande av landsbygds- och skärgårdstrafik För att skapa attraktiva boendemiljöer innanför och utanför tätort krävs hållbara resemöjligheter och yttäckande trafik på landsbygd och skärgård. Nya former behöver prövas, som till exempel mobil samåkning. Regionen ska följa upp och ytterligare utveckla närtrafikkonceptet så att alla östgötar oavsett bostadsort får tillgång till kollektivtrafik i någon form. Utveckla servicepunkter på landsbygden Att göra de utpekade stödpunkterna för kommersiell service på landsbygden till noder för regional utveckling är en viktig insats i implementeringen av ett flertal av regionens pågående strategier. Nämndens medborgardialoger har visat att kunskapen om kollektivtrafiken brister både vad gäller tidtabeller och hur man köper färdbevis/beställer resa. Att öppna upp ett samarbete med lanthandlarna för att sprida kunskap om regionens verksamheter kan avsevärt hjälpa fram och påskynda implementeringen av ett flertal av regionens strategier på landsbygden. Kunskaper om 1177 och digital delaktighet och service är exempel på områden som bör införlivas i en utvecklad samverkan med butikerna på landsbygden. I nuläget kan färdbevis på landsbygden bara köpas på bussen, vilket är tidskrävande och krångligt. I framtiden är det önskvärt att lanthandlarna kan ha ett mindre utbud av färdbeviskort till försäljning. Byalagen bör involveras i arbetet. Klimatmål och klimatanpassning Det regionala utvecklingsansvaret har övergått till Region Östergötland 2014, men regionen har ännu inte etablerat sig som en självklar aktör i länet inom miljöområdet. Nämnden ska därför under verksamhetsåret utveckla samverkan med länsstyrelsen och inleda samarbete med länets kommuner, när det gäller att implementera och driva på arbetet med klimatmål, samt klimatanpassning. Trafik som stöttar besöksnäringen Nämnden ska under året i samverkan med Regionala utvecklingsnämnden och kommunerna ta fram ett koncept för hur den allmänna trafiken kan stötta besöksnäringen i regionen. Konceptet bör bygga på ett fristående Östgötakort som säljs på kommunernas turistbyråer med periodisk giltighet och 13

74 som berättigar till fritt kollektivtrafikresande under denna period. Till kortet kan/ska också kopplas fria entréer och rabatter. Kortet ska inte ingå i Östgötatrafikens ordinarie biljettsystem. 14

75 Planering och uppföljning 2016 Planering Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan Utifrån de övergripande strategiska riktlinjer och ekonomiska ramar som beslutas i den strategiska planen fattar TSN beslut om nämndens verksamhetsplan som även inkluderar en trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken för nästkommande år. Östgötatrafikens strategiska plan med ekonomisk treårsprognos Östgötatrafiken skall i mars lämna underlag till TSN avseende strategiska verksamhetsfrågor under den kommande treårsperioden. Till detta ska Östgötatrafiken i lämna underlag till budget för nästkommande treårsperiod, varav underlaget för det första året (år 1) i perioden skall vara mer i detalj och de två därpå följande åren mer i översikt. Dessa underlag används i arbetet med regionens strategiska plan och nämndens trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Uppföljning Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) gör en uppföljning inom de målområden som beskrivs i denna verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. TSN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategiska mål. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till TSN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 04 och 08 är mer omfattande och inkluderar även en samlad ekonomisk helårsbedömning. Vid delårsrapporterna 04 och 08 får RS en redovisning av det samlade resultatet för RS, HSN, RUN och TSN. Delårsrapport 08 redovisas även till fullmäktige. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från RS, HSN, RUN och TSN till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur regionen har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått. För övrigt sker TNS:s uppföljning under år 2016 i form av olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammansträden. Uppföljningar av de områden som uppmärksammas i verksamhetsplanen, kopplade till olika framgångsfaktorer sker i stor utsträckning inom ramen för uppföljningen utifrån Regionens mål- och uppföljningsdokument. I tabellen på nästa sida framgår viktiga besluts- och uppföljningstillfällen för TSN under verksamhetsåret. Tidpunkt Planering Uppföljning Januari Februari Mars Delårsrapport 02 Årsredovisningen

76 April Delårsrapport 03 Kunskapssammanträde: Året som gått Maj Delårsrapport 04 Juni Strategisk plan Juli Augusti Delårsrapport September Verksamhetsplan TSN Delårsrapport 07 Kunskapssammanträde Oktober Regionens mål- och Delårsrapport 08 uppföljningsdokument 2017 November Finansplan Delårsrapport 09 December Budget TSN Delårsrapport 10 Figur 1 Viktiga planerings- och uppföljningsaktiviteter under år 2016 (prel.) Formella samråd med kommunerna, hålls minst två gånger per år då kollektivtrafikens utveckling och identifierade behov diskuteras. Dessa utgör underlag för nämndens verksamhetsplanering. I övrigt sker uppföljning av TSN i form av olika dialoger med Östgötatrafiken, kommuner, andra myndigheter, trafikbolag och andra organisationer. Östgötatrafiken lämnar en årsuppföljning, som underlag till landstingets årsredovisning. 16

77 Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen Beställar-utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten inom Region Östergötland. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och verksamhet ska vara tydlig. Figur 2: Den regionövergripande styrningen 2016 Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamheter är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget (STÅB). STÅB redovisar regionens vision som sedan konkretiseras i strategiska mål och framgångsfaktorer inom fem olika perspektiv, vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: Samhälle - är inriktat på hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektiven Samhälle och Medborgare är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har alla inom respektive ansvarsområde, ett ansvar i dessa perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. 1

78 Regionstyrelsen och nämnderna har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. Regionstyrelsen (RS) är styrelse för regionens samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen över regionens egna bolag, exempelvis Östgötatrafiken, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören (RD) ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Styrningslogiken Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra regionens komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning för att styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad regionövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är: Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Regionstyrelsens verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan Regionens mål- och uppföljningsdokument I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen samtidigt som de tillsammans utgör en helhet som är nödvändigt i frågor där ett samlat förhållningssätt krävs till, som exempelvis vid årsredovisning. 2

79 Figur 3: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 1, framgångsfaktorer 2 och ekonomiska ramar. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision, strategiska mål och framgångsfaktorer beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner insatsområden 3 av politiskt karaktär, samt tydliggör uppföljningsbehov 4 under verksamhetsåret. Därefter tydliggörs uppföljningsparametrar utifrån de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer 5 och resultatmått 6 i Regionens mål- och uppföljningsdokument (MUD). Tillsammans ska dessa bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. MUD och, för sjukvårdande enheter, överenskommelserna med HSN utgör i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa planer är i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. Bilaga 2: Trafik- och samhällsplaneringsnämndens styrkortskarta Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 2 Framgångsfaktorer är utvecklingsområden för en önskvärd och gynnsam utveckling kopplade till varje strategiskt mål. 3 Handlings-/prestationsinriktade insatser av politiskt karaktär som är angelägna att genomföras. 4 Av politiken efterfrågade uppföljningsbehov för verksamhetsåret. 5 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 6 Mått som har funktionen att utgöra underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål. 3

80 Strategiska mål Styrkortskarta Samhälle Medborgare Process Ekonomi (A) Utvecklad regional handlingsförmåga (B) Goda och jämlika livsvillkor (C) Östergötland ska vara miljömässigt hållbart (A) Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter (B) Goda res- och transportmöjligheter (A) Kunskapsbaserad verksamhet (B) Effektiv verksamhet (C) Klimatneutral och giftfri verksamhet (A) Ekonomi som ger handlingsfrihet (B) Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktorer (A)Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner (A)God samverkan med andra samhällsaktörer (A)Strategisk omvärldsbevakning (B) Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa (B) Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer (B) Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer (B) Främja demokrati och delaktighet (C) Främja energieffektivisering och omställning till förnyelsebara energikällor i länet (C) En kollektivtrafik som kan ersätta resor med bil (C) Fysiskt planeringsarbete som skapar förutsättningar för ett hållbart nyttjande av naturens resurser (A) Fler fordon och hållplatser ska vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning (B) En väl fungerande kollektivtrafik (B) En infrastruktur som möter dagens och morgondagens behov (A) Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat (B) Ett effektivt politiskt beslutsfattande (B) Nya effektiva former för yttäckande trafik (C) Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar (A) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen (B) Ersättningssystem som stödjer effektivitetsutveckling (B) Aktivt arbete och sökning av projektstöd (B) Ett kostnadseffektivt kollektivtrafiksystem 4

81 BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben Johanna Woltjer Dnr RS Regionstyrelsen Regionutvecklingsnämnden verksamhetsplan för år 2016 Föreliggande förslag till verksamhetsplan har sin utgångspunkt i av regionfullmäktige beslutade Strategisk plan med treårsbudget , vilket bland annat innebär att vision, strategiska mål och framgångsfaktorer är fastställda av fullmäktige. I verksamhetsplanen klargörs de uppföljningsbehov som regionutvecklingsnämnden har kopplat till de framgångsfaktorer som ansvaras av nämnden. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. Sammantaget täcker verksamhetsplanen de styrningsbehov som styrelsen har utifrån sitt uppdrag och ansvarsområde. Verksamhetsplanens syfte är att på en strategisk nivå beskriva: Styrelsens ansvarsområde och uppdrag. Uppföljningsbehov Insatsområden Plan för beslut och uppföljning. Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan för år Mats Uddin Tf Regiondirektör Josefin Bjäresten Tf Ekonomidirektör

82 Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan 2016 Datum: Diarienummer: RUN

83 Innehållsförteckning Vision... 1 Regionutvecklingsnämndens uppdrag och styrningslogik... 2 Regionutvecklingsnämndens verksamhet Perspektivet Samhälle... 5 Perspektivet Medborgare... 9 Perspektivet Process Perspektivet Ekonomi Insatsområden för regionutvecklingsnämnden Planering och uppföljning Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen... 1 Bilaga 2: Regionutvecklingsnämndens styrkortskarta

84 Vision Visionen för Region Östergötland beskriver det önskvärda tillstånd som vi vill uppnå för regionen. Ledorden pekar på viktiga fokusområden för oss och andra aktörer att arbeta med. Region Östergötland har följande vision: Region Östergötland drivkraft för hållbar utveckling och livskvalitet Attraktivitet Handlingskraft Goda livsvillkor Varje människa bär på tankar och förhoppningar om framtiden om dagen i morgon, om barnens uppväxt, om stimulerande arbete och om det goda livet tillsammans med familj och vänner. Där det finns gott om utrymme att växa som individ och skapa egen livskvalitet där väljer människor att bo, arbeta och leva. Där skapas det hållbara samhället med naturliga krafter. I Östergötland utvecklas staden, landsbygden och skärgården hand i hand och erbjuder en mångfald av livsmiljöer. Här känner invånarna trygghet och tillit till den breda välfärden. Kollektivtrafiken gör det enkelt att resa mellan arbete och fritid, både inom regionen och över länsgränserna. Tillgången till närproducerad och sund mat är god. För att förebygga ohälsa och hjälpa den som drabbas av sjukdom erbjuds hälso- och sjukvård med stor bredd och hög kvalitet. Ett starkt och energirikt näringsliv är förutsättningen för hållbar tillväxt och långsiktig konkurrenskraft. Östergötland är känt för sitt gynnsamma innovationsklimat som ger både företagare och medarbetare goda möjligheter att bidra till regionens framgångar. Tillsammans med industrin, Linköpings universitet och Universitetssjukhuset skapas kontinuerligt nya arbetstillfällen. Samverkan mellan näringslivet, det offentliga och det civila samhället gör varje aktör starkare. I regionen finns drivande forskningskluster som för utvecklingen framåt. Det tillför kraft till en dynamisk arbetsmarknad, med stora och små företag och värdefulla internationella kontakter. Ett tydligt ledarskap ger regionen trovärdighet och förhandlingsstyrka på såväl den nationella som den internationella arenan. Östergötlands utveckling har sin grund i social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet, för både dagens och morgondagens invånare. Vår region är klimatneutral, det hälsofrämjande arbetet är aktivt och invånarna upplever en hälsosam vardag. Möjligheterna till utbildning och meningsfullt arbete bidrar till ett gott liv. Vi lockar besökare till natur- och djurupplevelser och lokala turistmål. Kulturen berikar vår region och ger plats för nya konstuttryck. Region Östergötlands uppdrag regleras till stora delar av Kommunallagen, Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen, Lagen om kollektivtrafik samt Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Denna lagstiftning är utgångspunkt för regionens vision, mål och strategier. 1

85 Regionutvecklingsnämndens uppdrag och styrningslogik Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Nedan beskrivs RUN:s uppdrag enligt reglementet. RUN har ansvar för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling, kulturverksamhet, kompetensförsörjning och ökad sysselsättning i regionen. Nämnden ska arbeta för att förbättra regionens attraktivitet. RUN ska utgöra styrelse för Lunnevads folkhögskola och skolstyrelse för Naturbruksgymnasiet. Analys och kunskapsstöd RUN ska säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Kompetensförsörjning RUN ska arbeta för att förbättra kompetensförsörjningen i regionen och ansvara för det statliga uppdraget kring kompetensplattformar. Företagsutveckling och tillväxt RUN ska bereda och besluta om frågor som rör näringsliv och innovation, utveckla besöksnäringen, utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram samt fördela statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel och övriga tillväxtmedel. Kultur och kreativitet RUN ska arbeta för ett rikt och aktivt kultur-, natur- och friluftsliv i regionen och ansvara för det statliga uppdraget gällande kultursamverkansmodellen. I uppdraget ingår att samordna, driva och finansiera utvecklingsinsatser inom kultur- och naturområdet samt fördela bidrag till regionala ideella organisationer och föreningar. Folkhälsa RUN ska ansvara för att driva, utveckla och samordna regionens folkhälsoarbete. Internationellt arbete RUN ska ansvara för de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Regionutvecklingsnämndens presidium Presidiet har till uppgift att planera och förbereda nämndens arbete och bereda nämndens verksamhetsplan. Presidiet ansvarar för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. 2

86 Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa För att öka det demokratiska inflytandet i beredningen av olika frågor har en beredning inrättats under RUN; Beredningen för folkhälsa. Nedan beskrivs beredningens uppdrag enligt reglementet. Beredningen ska verka för att Region Östergötland skapar inom sina olika ansvarsområden samhälleliga förutsättningar och bidrar med insatser för en god hälsa på lika villkor för Östergötlands befolkning. Beredningen ska följa och utvärdera regionens arbete med folkhälsa och bistå med kunskapsunderlag. Beredningen ska verka för att Östgötakommissionens resultat i form av kunskapsunderlag och förslag till utgångspunkter, mål samt rekommendationer för ökad hälsa bereds och utvecklas i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer, som exempelvis näringslivet och civilsamhället. Beredningen för folkhälsa ska utifrån sitt uppdrag göra en arbetsplanering för sitt arbete, vilken ska godkännas av RUN. Under året ska resultatet av beredningens arbete rapporteras till nämnden Beredningens arbete för år 2016: Samverkan inom folkhälsa Det är viktigt ur folkhälsoperspektiv att involvera fler aktörer än det offentliga, exempelvis även civilsamhället och näringslivet i arbetet för att nå en stärkt och jämlikare hälsa hos befolkningen. Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa ska därför ges i uppdrag att utveckla samverkan mellan regionen och civilsamhälle, och stödja processer mellan aktörerna. Fortbildning i folkhälsa Beredningen för folkhälsa ska ges uppdraget att vidareutveckla kompetens, inom olika samhällsarenor, om hur olika förhållnings- och arbetssätt kan påverka tilltro, tillit, framtidstro och jämlik hälsa. Utveckla strategier, sociala innovationer och metoder som inkluderar människor i arbete, sysselsättning och egen försörjning Genom att arbeta främjande för skapandet av kvalitetssäkrade praktikplatser för arbetssökande i Östergötland kan nya vägar till arbete skapas. Denna möjlighet ska undersökas. Övergripande insatser för social hållbarhet Beredningen ska fortsätta arbeta med övergripande insatser för social hållbarhet som inkluderar hälsoperspektiv i stadsplanering, arbetsintegrerande sociala företag, Lokal demokrati, ANDT-arbetet (alkohol, narkotika, doping och tobak) samt Kultur och Hälsa. Samverkan och samråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom RUN:s uppdrag. RUN har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. I saksamråd bereds olika sakfrågor. Saksamråd är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. RUN:s presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samrådet. Saksamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag. Styrningslogiken för RUN Regionfullmäktige anger i den strategiska planen övergripande strategiska riktlinjer för området tillväxt och kompetensförsörjning. Utöver är det Regionala utvecklingsprogrammet för Östergötland (RUP) ett viktigt styrande dokument för RUN:s arbete avseende tillväxt och kompetensförsörjning, samt kultur och kreativitet. I RUP har Region Östergötland, i samråd med 3

87 kommunerna och övriga aktörer, beslutat om plattformen för den strategiska regionala utvecklingen i form av vision, övergripande mål, strategier och rekommendationer med en längre planeringshorisont än den strategiska planens 3-års perspektiv. Inom kulturområdet har Region Östergötland därutöver ställt sig bakom och följer i samverkan med länets kommuner den nationella Kultursamverkansmodellen. Det innebär att RUN följer de strategier och målområden som anges i den fyraåriga Kulturplan som Regionfullmäktige beslutar om. De strategiska riktlinjer som fastställs av regionfullmäktige och de övergripande målen som fastställs i RUP och Kulturplanen utgör tillsammans övergripande utgångspunkter för RUN:s åtgärder och beslut. RUN:s verksamhetsplan är utgångspunkten för nämndens arbete under det närmaste året. I verksamhetsplanen redovisas de strategiska mål och framgångsfaktorer som regionfullmäktige har beslutat att ska ansvaras av RUN. Verksamhetsplanen tydliggör uppföljningsbehov som RUN har kopplat till de framgångsfaktorer som ansvaras av nämnden. Verksamhetsplanen tydliggör också insatsområden som är handlings-/prestationsinriktade insatser som är angelägna att genomföras under verksamhetsåret. 4

88 Regionutvecklingsnämndens verksamhet 2016 Regionens strategiska plan med treårsbudget , anger de strategiska mål och framgångsfaktorer som är regionutvecklingsnämndens ansvarsområden och innehåller mer utförliga beskrivningar av dessa. Perspektivet Samhälle Perspektivet Samhälle beskriver hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Regionutvecklingsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom samhällsperspektivet. Strategiskt mål - Utvecklad regional handlingsförmåga Framgångsfaktorer som bidrar till utvecklad regional handlingsförmåga: Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner I det Samverkansavtal om regionalt utvecklingsarbete i Östergötland som tecknades mellan länets kommuner och Landstinget i Östergötland inför regionbildningen slås det fast att ett kraftfullt utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. Regionutvecklingsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av samråd och utvecklingen av samverkansstrukturer med länets kommuner. God samverkan med andra samhällsaktörer Det regionala ledarskapet förutsätter en aktiv och öppen dialog med andra samhällsaktörer som kan påverka Östergötlands utvecklingsförutsättningar. För regionutvecklingsnämndens del kan sådana aktörer vara allt ifrån statliga myndigheter till skolor och ideella föreningar. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av genomförda samverkansinsatser med samverkansparter. Strategisk omvärldsbevakning Genom att kontinuerligt lära av andra organisationer och genom en god förmåga att implementera sådana erfarenheter i den egna organisationen kan Region Östergötlands verksamhet utvecklas ytterligare. Den typen av omvärldsbevakning sker för regionutvecklingsnämndens del genom utbyte inom ramen för exempelvis SKL samt genom annat nationellt och internationellt utbyte. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av genomförda omvärldsbevakningsaktiviteter. 5

89 Strategiskt mål - Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet Framgångsfaktorer som bidrar till utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet: Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag Stora delar av Region Östergötlands verksamhet kan bidra till Östergötlands attraktivitet. Det handlar dels om grundläggande funktioner som en god hälso- och sjukvård, bra infrastruktur och en väl fungerande kollektivtrafik. Regionutvecklingsnämnden har ansvar för att skapa god tillgång till kultur och natur, främja föreningslivet och driva andra typer av samverkan som fyller en plats med liv, vilket är en faktor som bidrar till att attraktiviteten stärks. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av insatser, inom regionutvecklingsnämndens ansvarsområden, för att göra Östergötland mer attraktivt. Ett aktivt varumärkesarbete för Östergötland Regionutvecklingsnämnden ska utveckla Östergötlands varumärke tillsammans med övriga aktörer i länet och verka för att en tydlig bild av Östergötland sprids till valda målgrupper. Visit Östergötland ska marknadsföra och paketera sevärdheter och attraktioner, inom ramen för våra egna verksamheter, och ta ansvar för en god samverkan mellan olika aktörer i Östergötland. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av valda målgruppers kännedom om och attityd till Östergötland. En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet För den regionala utvecklingen är det angeläget att verka för en växande besöksnäring som är av god kvalitet och bedrivs på ett hållbart sätt. Kulturarvet är en tillgång för platsutveckling och besöksnäring med potential som kan utvecklas och tydligare kopplas till profileringen av länet. RUN ska verka för att främja besöksnärig i länet. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utvecklingen av besöksnäringen i länet. Strategiskt mål - Goda och jämlika livsvillkor Framgångsfaktorer som bidrar till goda och jämlika livsvillkor: Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa Östgötakommissionens rekommendationer syftar till att bidra till ett samhälle som ger människor tilltro till egen förmåga, tillit till andra, hopp och framtidstro. Rekommendationerna ska ses som en inledning på ett långsiktigt arbete i regionen med målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa. Regionutvecklingsnämnden ska beakta Östgötakommissionens rekommendationer i möjligaste mån i de beslut som fattas. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av antal beslut där Östgötakommissionens rekommendationer har beaktats. 6

90 Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer En gemensam förståelse av hur ojämlikt hälsoläget i Östergötland är och vilka faktorer som påverkar detta är en förutsättning för att tillsammans kunna arbeta för en mer jämlik hälsa. Region Östergötland har därför en viktig roll i att öka kunskap och medvetenhet om bestämningsfaktorer för hälsa och de effekterna som beslut och insatser inom olika samhällsarenor har på hälsa och skillnader i hälsa. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av aktiviteter initierade av regionen som syftar till att sprida kunskap om hälsans bestämningsfaktorer. Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer Samverkan över gränser och samordnande insatser från olika delar av välfärdssystemet främjar utvecklingen mot en jämlik hälsa och kan vara samhällsekonomiskt lönsamt. Regionutvecklingsnämnden ska, genom de uppdrag som RUN ger verksamheter och leverantörer, säkerställa att förutsättningar skapas för en effektiv och välfungerande samordning mellan Region Östergötland och andra aktörer i välfärdssystemet. RUN stimulerar ideella organisationers roll i att skapa mervärde för regionens medborgare och välfärdsaktörer och ska säkerställa att alla beslut och uppdrag ska främja samordning. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av aktiviteter initierade av regionen riktade till andra välfärdsaktörer som syftar till att öka och säkerställa samordning mellan aktörerna. Främja demokrati och delaktighet Ett socialt hållbart samhälle förutsätter allas rätt att vara delaktiga i samhällslivet. Detta kräver ett aktivt arbete inom flera områden. Regionutvecklingsnämnden ska utveckla former för lämpliga medborgardialoger inom sitt verksamhetsområde och speciellt fokusera på ungas delaktighet. Regionutvecklingsnämnden ska också säkerställa Regionbibliotek Östergötlands fortsatt viktiga roll i att öka den digitala kompetensen hos länets invånare och främja barns och ungas rättigheter och möjligheter till delaktighet i samhället. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utvecklingen av medborgardialoger avseende deras former och innehåll, samt av regionbibliotekets insatser för att främja demokrati och delaktighet. Strategiskt mål - Dynamiskt och robust näringsliv Framgångsfaktorer som bidrar till dynamiskt och robust näringsliv: Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer Det företagsstödjande och innovationsstödjande systemet i Östergötland behöver fortsatt samordnas och utvecklas så att det blir effektivt och lättillgängligt för dem som behöver stöd för att etablera eller utveckla sin verksamhet. Samverkan med universitetet och insatser via Almi är viktiga i det avseendet. Det regionala arbetet omfattar även genomförandet av den regionala strategin för smart specialisering i syfte att identifiera och stärka de kompetensområden där Östergötland bedöms ha extra goda förutsättningar att ta en ledande internationell position. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av genomförda insatser som syftar till att främja företagsutveckling och utveckling av innovationer, samt deras effekter. 7

91 Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens Kompetensförsörjning är en grundförutsättning för näringslivsutveckling. För att uppnå en långsiktig god tillgång på arbetskraft med rätt kompetens är det ytterst angeläget att etablera ett starkare samarbete mellan näringsliv och utbildningsaktörer. I arbetet med att skapa förutsättningar för en bättre matchning mellan utbildningsutbud och arbetslivets behov av kompetens spelar en länsövergripande vuxenutbildning och yrkeshögskoleutbildning en nyckelroll. Regionutvecklingsnämnden har ansvar för särskilt driva frågor som rör matchning, arbetskraftsförsörjning och utveckling av yrkeshögskoleutbildningar. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av hur väl utbildningsutbud matchar arbetslivets behov av kompetens i Östergötland. 8

92 Perspektivet Medborgare Perspektivet Medborgare beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands verksamheter för att invånarnas behov ska tillgodoses på bästa sätt. Regionutvecklingsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom medborgarperspektivet. Strategiskt mål - Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter Framgångsfaktor som bidrar till hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter: Tillgänglig kultur Den offentligt finansierade kulturen är lättillgänglig i hela Östergötland och söker sig till sin publik för att ge fler tillgång till kulturskapande och kulturupplevelser. Regionutvecklingsnämnden ska verka för att kulturinstitutionerna ska ha ett tydligt uppdrag att öka tillgången till kultur i hela länet. Särskilt viktigt är att kulturutbudet är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning av olika slag. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av arbetet att göra kulturutbudet mer tillgängligt för personer med funktionsnedsättning. Strategiskt mål - Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv Framgångsfaktorer för ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv: God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande Geografiska förutsättningar, befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer påverkar människors tillgång till, och deltagande i, kulturlivet. Aktiva insatser krävs därför för att överbrygga såväl geografiska som mentala avstånd. Regionutvecklingsnämnden har ett ansvar att verka för att den kultur som finns centralt görs mer tillgänglig för hela länet och att möjligheterna till eget skapande förbättras. Barn och ungas kultur i skolan och kulturaktiviteter för äldre i omsorg bör stärkas genom insatser på strukturell nivå och ökad samverkan med kommunerna. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av i vilken omfattning kulturinsatser har gjorts mer tillgängliga i hela länet. En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet Region Östergötland har ansvar för att skapa en god kulturell infrastruktur inom de åtta konst- och kulturområden som ingår i kultursamverkansmodellen. Fokuseringen på scenkonstens kulturinstitutioner har lett till en väl utbyggd struktur med scenkonstinstitutioner av god kvalitet, men har samtidigt medfört att de regionala satsningarna på andra kulturområden som kulturarv, dans och film är mindre jämfört med andra regioner. Regionutvecklingsnämnden ska verka för att stärka eftersatta kulturområden och utveckla den kulturella infrastrukturen för verksamma utanför institutionerna. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utvecklingen av kulturutbudet utanför institutionerna. Ett levande fritt kulturliv Region Östergötlands kultursatsningar ska ge förutsättningar för professionella kulturarbetare att skapa och sprida konst och kultur. Regionutvecklingsnämnden bör verka för att stärka den 9

93 kulturella infrastrukturen för de professionella kulturskaparna i samverkan med kommunerna och kulturinstitutionerna, bland annat genom insatser kring konststrategin, genom dialoger och nya uppdragsöverenskommelser. Nämnden bör också utvidga kulturinstitutionernas uppdrag till att innehålla ett formaliserat samarbete med amatörgrupper verksamma inom östgötsk kultur för att på så sätt lyfta fram nya talanger och värna ett dynamiskt och stärkt framtida östgötskt kulturliv. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av insatser som genomförs för att öka individers möjligheter att skapa kultur professionellt. God tillgång till natur- och friluftsliv Naturen har en viktig plats i många människors liv och människors tillgång till natur har positiv inverkan på hälsa och välbefinnande. Regionutvecklingsnämnden ska verka för att regionen, tillsammans med andra samhällsaktörer, arbetar med att tillgängliggöra naturen exempelvis genom fysiska åtgärder och informationsspridning. Det handlar om att på olika sätt medverka till att skapa attraktiva miljöer, men också informera om besöksvärda områden för fritid och rekreation. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av insatser som genomförs för att tillgängliggöra den östgötska naturen. 10

94 Perspektivet Process Perspektivet Process beskriver de viktigaste målsättningarna för Region Östergötlands arbetsmetoder och arbetsprocesser för att målen i samhälls- och medborgarperspektiven ska kunna uppfyllas. Regionutvecklingsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom processperspektivet. Strategiskt mål - Kunskapsbaserad verksamhet Framgångsfaktor som bidrar till kunskapsbaserad verksamhet: Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat Systematisk uppföljning och analys av verksamheten och dess resultat är mycket viktigt för utveckling av verksamhetens kvalitet. RUN ska verka för att regionens ska delta tillämpliga nationella jämförelser inom området folkhälsa. Detta för att kunna lära av och ytterligare förstärka goda resultat, samt att analysera, förstå och sätta in insatser för att eliminera svagheter och brister. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av regionens deltagande i nationella jämförelser inom området folkhälsa. Strategiskt mål - Effektiv verksamhet Ett effektivt politiskt beslutsfattande För att stödja ett effektivt politiskt beslutsfattande krävs ett ärendehanteringssystem för Regions Östergötlands politiska ledning. Under året ska en utredning genomföras som utgår från behovsinventering och sedan betraktar lämpliga lösningar för ett system för hantering av ärenden som ska stödja effektivt politiskt beslutsfattande. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av utredningen som ska rikta sig till att finna ett lämpligt system för hantering av ärenden för Region Östergötlands politiska ledning. Strategiskt mål - Klimatneutral och giftfri verksamhet Framgångsfaktor som bidrar till klimatneutral och giftfri verksamhet: Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar Att ställa relevanta miljö- och hälsokrav är väsentligt för att minimera produkters och tjänsters hälso- och miljöpåverkan. Inom upphandling ska de produkter identifieras som i störst grad kan minska klimatpåverkan respektive bidra till ett giftfritt samhälle. RUN behöver säkerställa att miljöoch klimatkrav finns med i tillämpliga avtal och överenskommelser som nämnden tecknar. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av miljöperspektivet i nämndens avtal och överenskommelser. 11

95 Perspektivet Ekonomi Perspektivet Ekonomi beskriver hur Region Östergötland genom ständiga förbättringar och kostnadseffektiva lösningar ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en stark ekonomi som ger handlingsfrihet. Perspektivet behandlar ekonomin för de verksamheter och uppdrag som ingår i Region Östergötland. Regionutvecklingsnämnden har följande strategiska mål, framgångsfaktorer och uppföljningsbehov inom ekonomiperspektivet. Strategiskt mål - Ekonomi som ger handlingsfrihet Framgångsfaktor som bidrar till ekonomi som ger handlingsfrihet: Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Verksamheten måste vara anpassad till den intäktsnivå som i huvudsak utgörs av skatter och statsbidrag. För att uppnå detta ska verksamheterna, det vill säga produktionsenheter men även styrelse och nämnder sammantaget ha ett positivt resultat. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av regionutvecklingsnämndens ekonomiska utveckling. Strategiskt mål - Kostnadseffektiv verksamhet Framgångsfaktor som bidrar till kostnadseffektiv verksamhet: Aktivt arbete och sökning av projektstöd Region Östergötland ska aktivt söka och överväga möjligheter till extern finansiering för att förstärka ordinarie verksamhet och arbeta med prioriterade utvecklingsområden. Den beslutade strategiska inriktningen och verksamhetens behov ska vara styrande när möjligheten till extern finansiering värderas. Uppföljning ska under verksamhetsåret göras av omfattningen av externa projektmedel. 12

96 Insatsområden för regionutvecklingsnämnden Folkhälsoinsatser för barn och unga Regionutvecklingsnämnden ska följa Kulturrådets satsning och planera för en utveckling av Bokstart Östergötland på regional nivå, i syfte att ge alla barn en jämlik tillgång till språk och litteratur. Processen kräver samverkan över politikområdena, samt mellan region och kommuner. Aktiviteter som stimulerar tillgången till det skrivna ordet och digital kompetens ska stärkas. Nämnden ska utreda möjligheten att upprätta ett Berättarministerium, liknande dem som finns i Stockholms kommun, i Östergötland. Regionutvecklingsnämnden ska uppmuntra och verka för att kulturaktiviteter genomförs i skolan. I dialog med kommunerna ska nämnden undersöka möjligheten för att alla barn, oavsett boendeort, får en chans till ett sommarlov som ger upplevelser, stimulerar engagemang och ger social gemenskap, genom insatser som stärker barn och ungas kulturutövande på sommarloven. Kompetens inför Ostlänken Ostlänksprojektet är mycket viktigt för regionens arbetsmarknad. Projektet tillsammans med kringarbeten prognosisticeras att resultera i årsarbeten det kommande decenniet. Regionutvecklingsnämndens samordnande roll i länet är av avgörande betydelse för tillvaratagandet av denna chans för östgötsk arbetsmarknad. Med samordning och upprättande av stödstrukturer runt angelägenheter inom projektet för Ostlänken kan flera arbetsmöjligheter skapas. Det kan handla om allt från social hänsyn vid upphandling, med praktikplatser för långtidsarbetslösa och ungdomar, till riggandet av ett utbildningsutbud i länet som motsvarar kommande arbetskraftsbehov. Nämnden ska bevaka förberedelserna inför projektet och vidareutveckla sin samverkan med berörda partners för att projektets effekter ska bli optimala. Arbetet inom ramen för informationsnoden East Sweden Infrakluster (Region Östergötland, Östsvenska Handelskammare och Regionförbundet Sörmland) är viktigt för Ostlänksprojektet. Socialt företagande/social ekonomi Insatsområdet Socialt företagande/social ekonomi handlar om att utveckla strategier, sociala innovationer och metoder som inkluderar människor i arbete, sysselsättning och egen försörjning. Framväxten av arbetsintegrerande sociala företag för att skapa arbete, tillit och framtidstro hos människor som förlorat detta ska stimuleras. Ytterligare ska stödstrukturer samordnas för att stimulera företagande inom den sociala ekonomin. Nämnden ska även utveckla samverkansformer med den sociala ekonomins aktörer, framförallt utifrån deras förmåga att bidra till arbetstillfällen och sociala sammanhållning. Verksamhetsområden inom regional utveckling ska ges ett särskilt fokus på arbetet inom olika projekt och plattform för inkludering. 13

97 Kraftsamla regionens kompetens inom miljöteknik Effektiv användning av offentliga investeringar för smart tillväxt kräver fokus på områden där regionen är stark och har utvecklingspotential. Alla regioner kan omöjligt vara framstående inom samma område. Genom smart specialisering skapar vi högre mervärde i utvecklingsarbetet och stärker därmed regionens konkurrenskraft. Region Östergötland har en bred kompetens inom hållbarhetsfrågor, där miljöteknik är ett område. Fokus ska ligga på förnybart bränsle, avfallshantering, återvinningsindustrin och kretsloppslösningar. Regionen ska vara en kraftfull koordinator som samlar och leder regionen aktörer mot samma riktning. 14

98 Planering och uppföljning 2016 Regionutvecklingsnämnden (RUN) gör en uppföljning inom de målområden som beskrivs i denna verksamhetsplan. Den löpande uppföljningen ska ge underlag för korrigeringar under årets lopp. RUN har också behov av att kunna värdera i vad mån man lyckats nå upp till fullmäktiges målsättningar/strategiska mål. Uppföljningen sker i huvudsak i följande former: Delårsrapporter Årsredovisning Kunskapssammanträden Övrig uppföljning Delårsrapporterna till RUN redovisar kontinuerligt resultat inom de olika perspektiven. Delårsrapporterna 04 och 08 är mer omfattande och inkluderar även en samlad ekonomisk helårsbedömning. Vid delårsrapporterna 04 och 08 får RS en redovisning av det samlade resultatet för RS, HSN, RUN och TSN. Delårsrapport 08 redovisas även till fullmäktige. Årsredovisningen är en gemensam redovisning från RS, HSN, RUN och TSN till fullmäktige av måluppfyllelsen och en sammantagen bedömning av hur regionen har levt upp till en god ekonomisk hushållning. Värderingen baseras på en redovisning och analys av genomförd verksamhet med bland annat en redovisning av resultaten för strategiska mål, framgångsfaktorer, nyckelindikatorer och resultatmått. För övrigt sker RUN:s uppföljning under år 2016 i form av olika tematiska uppföljningar i samband med nämndens sammansträden. Uppföljningar av de områden som uppmärksammas i verksamhetsplanen, kopplade till olika framgångsfaktorer sker i stor utsträckning inom ramen för uppföljningen utifrån Regionens mål- och uppföljningsdokument. I tabellen nedan framgår viktiga besluts- och uppföljningstillfällen för TSN under verksamhetsåret. Tidpunkt Planering Uppföljning Januari Februari Mars Delårsrapport 02 Årsredovisningen 2015 April Delårsrapport 03 Maj Delårsrapport 04 Juni Strategisk plan Juli Augusti Delårsrapport September Verksamhetsplan RUN Delårsrapport 07 Oktober Regionens mål- och uppföljningsdokument 2017 Delårsrapport 08 November Finansplan Delårsrapport 09 December Budget RUN Delårsrapport 10 Figur 1. Verksamhetsstyrningens viktigaste aktiviteter under år 2016 (prel.) 15

99 Bilaga 1 Den regionövergripande styrningen Beställar-utförarmodellen utgör grund för ledningen av verksamheten inom Region Östergötland. De förtroendevaldas roll och uppgifter samt de politiska organens uppgifter och ansvar framgår av regionens reglemente. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och verksamhet ska vara tydlig. Figur 1: Den regionövergripande styrningen 2016 Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamheter är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget (STÅB). STÅB redovisar regionens vision som sedan konkretiseras i strategiska mål och framgångsfaktorer inom fem olika perspektiv, vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: Samhälle - är inriktat på hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektiven Samhälle och Medborgare är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har alla inom respektive ansvarsområde, ett ansvar i dessa perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet. Regionstyrelsen och nämnderna har tillsammans fullmäktiges uppdrag att verkställa fullmäktiges beslut. 1

100 Regionstyrelsen (RS) är styrelse för regionens samlade verksamheter och ska genom att ha fokus på verksamheten se till att produktionsenheterna uppfyller kraven på god produktivitet, effektivitet och kvalitet. Regionstyrelsen har också uppdraget att utöva ägarrollen över regionens egna bolag, exempelvis Östgötatrafiken, i första hand genom bolagsordning, ägardirektiv och tillsyn. Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) har en beställarroll och ska med fokus på östgötens behov verka för en bra hälsa hos befolkningen och en bra hälso- och sjukvård. I praktiken innebär ansvarsfördelningen att styrelse och nämnd, trots olika fokus i sin styrning, arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter. Regionutvecklingsnämnden (RUN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom områdena kompetensförsörjning, företagsutveckling och tillväxt, kultur och kreativitet samt folkhälsa. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) ansvarar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling och miljö. Nämnden är också regional kollektivtrafikmyndighet. Regiondirektören (RD) ansvarar för den samlade organisationen och för att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att, genom erforderliga verkställighetsbeslut, se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Styrningslogiken Det krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra regionens komplexa och omfattande verksamhet. Flera perspektiv måste beaktas vid planering och uppföljning för att styrningen ska bli effektiv. I en demokratiskt styrd organisation är det också av central betydelse att politiska beslut får ett tydligt genomslag i verksamheten. Regionens politiska organ och även dess produktionsenheter använder därför en gemensam metod, balanserad verksamhetsstyrning, för att skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Detta skapar en gemensam grundval och struktur för planering och uppföljning där var och en ska kunna se sin roll i ett större sammanhang. Styrkortsstrukturen är utgångspunkten för en samlad regionövergripande styrning som formas i olika moment genom bidrag från politik och tjänstemän. Den samlade styrningens övergripande inslag är: Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget Regionstyrelsens verksamhetsplan Hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplan Regionutvecklingsnämndens verksamhetsplan Trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhetsplan Regionens mål- och uppföljningsdokument I praktiken har dessa styrdokument, vart och ett, en självständig roll i styrningen samtidigt som de tillsammans utgör en helhet som är nödvändigt i frågor där ett samlat förhållningssätt krävs till, som exempelvis vid årsredovisning. 2

101 Figur 2: Den regionövergripande styrningens aktörer och begrepp Regionfullmäktige (RF) beskriver i sin strategiska plan med treårsbudget regionens övergripande vision, strategiska mål 1, framgångsfaktorer 2 och ekonomiska ramar. Med utgångspunkt i fullmäktiges vision, strategiska mål och framgångsfaktorer beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionalutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner insatsområden 3 av politiskt karaktär, samt tydliggör uppföljningsbehov 4 under verksamhetsåret. Därefter tydliggörs uppföljningsparametrar utifrån de politiska framgångsfaktorerna med målsatta nyckelindikatorer 5 och resultatmått 6 i Regionens mål- och uppföljningsdokument (MUD). Tillsammans ska dessa bidra till en väl underbyggd värdering av måluppfyllelsen för respektive strategiskt mål. MUD och, för sjukvårdande enheter, överenskommelserna med HSN utgör i sin tur en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner. Dessa planer är i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 1 Strategiska målsättningar i respektive perspektiv som anger den nivå som krävs för att visionen ska uppnås. 2 Framgångsfaktorer är utvecklingsområden för en önskvärd och gynnsam utveckling kopplade till varje strategiskt mål. 3 Handlings-/prestationsinriktade insatser av politiskt karaktär som är angelägna att genomföras. 4 Av politiken efterfrågade uppföljningsbehov för verksamhetsåret. 5 Målsatt utvecklingsområde som ska indikera utveckling i linje med en framgångsfaktor. 6 Mått som har funktionen att utgöra underlag för analys av måluppfyllelsen för ett strategiskt mål. 3

102 Bilaga 2: Regionutvecklingsnämndens styrkortskarta 2016 Strategiska mål Styrkortskarta Samhälle Medborgare Process Ekonomi (A) Utvecklad regional handlingsförmåga (B) Utveckla och ta tillvara Östergötlands attraktivitet (C) Goda och jämlika livsvillkor (D) Dynamiskt och robust näringsliv (A) Hög tillgänglighet till Region Östergötlands verksamheter (B) Ett rikt och utbrett kultur- och friluftsliv (A) Kunskapsbaserad verksamhet (B) Effektiv verksamhet (C) Klimatneutral och giftfri verksamhet (A) Ekonomi som ger handlingsfrihet (B) Kostnadseffektiv verksamhet (A)Väl fungerande samråd och samverkan med länets kommuner (A)God samverkan med andra samhällsaktörer (A)Strategisk omvärldsbevakning (A) Tillgänglig kultur (D) God tillgång till kulturupplevelser och eget skapande (D) En väl utvecklad infrastruktur för kulturområdet (A) Systematisk uppföljning och analys av verksamheten, dess kvalitet och resultat (B) Ett effektivt politiskt beslutsfattande (C) Miljö- och klimathänsyn i all verksamhet, framförallt vid uppdrag och upphandlingar (A) Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen (B) Aktivt arbete och sökning av projektstöd Framgångsfaktorer (B) Utveckling av faktorer som gör att Östergötland upplevs attraktivt av invånare, besökare och företag (D) Ett levande fritt kulturliv (B) Ett aktivt varumärkesarbete för (D) God tillgång till natur- och Östergötland friluftsliv (B) En besöksnäring med god kvalitet och hållbarhet (C) Region Östergötlands verksamheter bidrar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en mer jämlik hälsa (C) Öka kunskapen hos samhällsaktörer i länet om hälsans sociala bestämningsfaktorer (C) Förbättrad samordning mellan välfärdsaktörer (C) Främja demokrati och delaktighet (D) Främja företagsutveckling och utveckling av innovationer (D) Ett samlat utbildningsutbud i Östergötland som matchar arbetslivets behov av kompetens 4

103 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Cecilia Malmberg Dnr: RS Regionstyrelsen Ändringar i Region Östergötlands reglemente Reglemente för Region Östergötland redovisar de formella bestämmelserna för Region Östergötland samt beskriver uppdrag, ansvar, styrprinciper och organisation. Med anledning av att regiondirektörens verksamhetsplan ersätts av Region Östergötlands mål- och uppföljningsdokument behöver vissa justeringar i reglementet göras främst under avsnitt 4.4 Den årliga styrningsprocessen. Den politiska ledningsgruppen har enats om att införa en valberedning, vilket formellt regleras i reglementet. Därför har ett nytt avsnitt 5.5 om valberedning skrivits in. Eftersom funktionen biträdande regiondirektör inte längre finns kvar inom Region Östergötlands verkställande organisation tas de skrivningarna bort från reglementet. Reglementet föreslås gälla från den 8 oktober Regionstyrelsen föreslås tillstyrka regionfullmäktige BESLUTA a t t fastställa föreliggande förslag till Reglemente för Region Östergötland att gälla från den 8 oktober Mats Uddin Tf regiondirektör Josefin Bjäresten Tf ekonomidirektör

104 Förslag till RS Dnr RS Reglemente för Region Östergötland - uppdrag - - ansvar - - styrprinciper - - organisation - Detta reglemente gäller från enligt RF xxx/2015. Ledningsstaben regionostergotland.se

105 Innehållsförteckning 1 Reglementets funktion och innehåll Det övergripande uppdraget Förtroendemannaorganisationens uppgift Styrningslogiken Ansvarsfördelningen Arbetsformerna Styrningsmodellen Den årliga styrningsprocessen Planeringen Uppföljningen Förtroendemannaorganisation Allmänt Regionfullmäktige (RF) Regionfullmäktiges presidium Beredningar och utskott Valberedning Regionstyrelsen (RS) Regionstyrelsens presidium Regionstyrelsens beredning för ägarfrågor Regionstyrelsens utskott för personal- och kompetensförsörjning Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog Hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning Regionutvecklingsnämnden (RUN) Regionutvecklingsnämndens presidium Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN)

106 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen (SVN) Den politiska ledningsgruppen (PLG) Patientnämnden Regionens revisorer Regionens pensionärsråd Regionens råd i frågor om funktionsnedsättning Verkställande organisation Regiondirektören Produktionsenheterna Samverkansorgan, aktiebolag, stiftelser och föreningar Insyn och kontroll REGION ÖSTERGÖTLAND - POLITISK ORGANISATION

107 Landstinget i Östergötland har enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län beslutat att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen samt att den samlade beteckningen för den juridiska personen ska vara Region Östergötland. I reglementet används beteckningarna Region Östergötland eller regionen. Vad som i lagar och författningar sägs om landsting respektive regionalt självstyrelseorgan ska vid tillämpning av detta reglemente gälla Region Östergötland. 1 Reglementets funktion och innehåll Reglementet redovisar de formella bestämmelserna för Region Östergötland samt beskriver uppdrag, organisation, ansvar och styrprinciper. Reglementet kan förändras om förutsättningarna för ledning och styrning förändras eller behöver utvecklas. Detta reglemente gäller för nedanstående politiska organ och deras utskott och beredningar: - Regionfullmäktige - Regionstyrelsen - Hälso- och sjukvårdsnämnden - Regionutvecklingsnämnden - Trafik- och samhällsplaneringsnämnden - Politiska ledningsgruppen (utgör även krisledningsnämnd) - Patientnämnden För Region Östergötlands revisorer, krisledningsnämnden, samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen och Lunnevads folkhögskola finns särskilda reglementen. Inom ramen för detta reglemente beskrivs också den verkställande tjänstemannaorganisationen och den styrningslogik som gäller för Region Östergötland. Under beredskap och krig upphör detta reglemente att gälla och ersätts av särskilda bestämmelser och särskild organisation. 2 Det övergripande uppdraget Region Östergötlands mest omfattande uppdrag är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård och tandvård. Regionen ska leda det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar utveckling i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter och uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, kultur, folkbildning och folkhälsa. Regionen ansvarar för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Regionens uppdrag regleras av kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientlagen, lagen om kollektivtrafik, lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt annan lagstiftning som är relevant för verksamheten

108 Förtroendemannaorganisationens uppgift De förtroendevaldas roll är att företräda medborgarna i styrningen och ledningen av regionens verksamhet. Förtroendemannaorganisationens insatser ska präglas av lyhördhet men ska också kännetecknas av en öppen och klargörande debatt kring de svåra avväganden som regionpolitiken innebär. Region Östergötland ska ha en decentraliserad organisation som präglas av öppenhet, transparens och effektivitet. Den grundläggande principen för den politiska organisationen är att den ska understödja de övergripande målen för Region Östergötland. Detta ska ske utifrån ett tydligt medborgarperspektiv med fokus på behovsstyrning. Regionens uppdrag är långsiktigt och beslut ska kännetecknas av konsekvens och uthållighet. Den värdegrund som olika politiska beslut fattas på ska redovisas öppet. Förtroendemannaorganisationens främsta uppgifter är att: Föra en kontinuerlig och respektfull dialog med medborgarna om regionens uppdrag och förutsättningar, samt inhämta medborgarnas synpunkter. Via kunskapsinhämtning och framtidsanalys ha tillräcklig kunskap om befolkningen, de behov hälso- och sjukvården står inför och de behov som regionen i övrigt har ansvar för att möta. I samverkan med andra aktörer/myndigheter värna om och stärka medborgarnas hälsa och välfärd. Ta initiativ kring samverkan särskilt för de befolkningsgrupper vars insatser utgår från flera huvudmän och som kräver en nära, långvarig och sammansatt samordning. Fastställa vision och mål för regionens utveckling och fullgöra uppdraget inom hälso- och sjukvård och regional utveckling. Besluta om skattesatsen och därmed ange det huvudsakliga ekonomiska utrymmet för genomförandet. Utifrån en samlad prioritering besluta om inriktning, uppdrag och resursfördelning för den regionala utvecklingen och kollektivtrafiken. Genom kontinuerliga uppföljningar säkerställa att beslut förverkligas och ger avsedd effekt. Se till att regionens resurser används effektivt, att all verksamhet grundas på dokumenterat verkningsfulla metoder och att kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete bedrivs

109 Styrningslogiken 4.1 Ansvarsfördelningen Region Östergötland är en demokratiskt styrd organisation där skiljelinjen mellan politikernas och verksamhetens uppgifter ska vara tydlig. Det är de förtroendevaldas uppgift att ange mål på kort och lång sikt, fördela resurserna och att följa upp resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Verksamhetens uppgift är att genomföra de insatser som krävs för att uppnå de mål som beslutats politiskt. Detta innebär att verksamhetens styrning har sin utgångspunkt i politiska beslut som kompletteras och förtydligas så att de kan genomföras på lokal nivå. Beställare- och utförmodellen utgör grund för styrningen för hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande organ och fastställer långsiktiga mål, skattesats och ekonomiska ramar för regionens verksamhet. Därutöver beslutar också fullmäktige om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige följer upp verksamheten genom delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen, har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden, uppdraget att verkställa fullmäktiges beslut. I praktiken innebär ansvarsfördelningen i många fall att styrelse och nämnder arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter vilket kräver koordinering av styrprocesserna. För att öka det demokratiska inflytandet finns beredningar och utskott inrättade under styrelse och nämnder. Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län som bland annat beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen. Regiondirektören leder den verkställande tjänstemannaorganisationen där regionens sjukvårdande produktionsenheter är utförare och svarar för regionens egen produktion av hälso- och sjukvård. Därutöver anlitas externa utförare. Regionens ledningsstab utgör ett övergripande tjänstemannastöd för styrningen och verkställandet av de politiska uppdragen. 4.2 Arbetsformerna Regionfullmäktige har en viktig roll att bidra till kunskapsinhämtning och framtidsanalys och har möjlighet att genomföra särskilda mötestillfällen för förberedande politiska diskussioner. Dessa ska kännetecknas av öppenhet och nya debattformer samt skapa ökade möjligheter till förtydligande och belysning av skilda politiska alternativ. Planeringen av dessa möten ska ske i samråd mellan regionfullmäktiges presidium och den politiska ledningsgruppen. Kunskapsinhämtning och framtidsanalys De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för kunskapsinhämtning och framtidsanalys. Som komplement och förberedelse inför beslut ska förberedande diskussioner, seminarier och andra former av politisk dialog och beredning samt kunskapsinhämtning användas

110 Medborgar- och brukardialog Arbetssättet i Region Östergötland ska präglas av ett tydligt medborgarperspektiv. Det innebär att det är centralt för alla nämnder, styrelser och beredningar att kontinuerligt ha en dialog med medborgare och brukare. Samråd och samverkan Utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. Frågor där regionen har beslutanderätt och som har betydelse för den lokala utvecklingen ska vara föremål för samråd inför beslut i regionen. Vidare ska kommunala och regionala frågor som påverkar hela regionen eller relationen mellan parterna lyftas i samråden. Region Östergötland ansvarar för att upprätthålla arenor för samråd och samverkan, primärt mellan kommunerna och regionen. Samråd med kommunerna ska ske på strategisk nivå respektive på sakområdesnivå. Samverkan ska vid behov också ske med andra aktörer som har intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom regionens uppdrag; näringsliv, intresseorganisationer med flera. Regionen ska också samverka och samråda med nationella aktörer, särskilt gäller detta departement och regering inom frågor som rör den regionala utvecklingen. Samrådet mellan parterna har en beredande och rådgivande funktion. Samverkansarenorna har också en viktig nätverksfunktion för personer ansvariga för olika utvecklingsfrågor och ger en möjlighet till inspiration och erfarenhetsutbyte. Tillfälliga beredningar och utskott Tillfälliga beredningar och utskott kan vara ett lämpligt sätt att arbeta med tydligt avgränsade frågor under en tidsbegränsad period. Tillfälliga beredningar och utskott kan initieras av styrelser och nämnder samt av fullmäktige. 4.3 Styrningsmodellen Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamhet är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget som redovisar regionens vision som konkretiseras i strategiska mål och framgångsfaktorer inom fem olika perspektiv vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: - Samhälle är inriktat på hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. - Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. - Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. - Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektivet Medborgare och Samhälle är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har alla inom respektive ansvarsområde, ett ansvar i dessa perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet

111 Med utgångspunkt i fullmäktiges vision, strategiska mål och framgångsfaktorer beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner insatsområden av politisk karaktär samt tydliggör uppföljningsbehov. Framfångsfaktorerna och uppföljningsbehov konkretiseras sedan till målsatta nyckelindikatorer i Regionens mål- och uppföljningsdokument, som godkänns av regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden. På tjänstemannanivå kan regiondirektören komplettera Regionens mål- och uppföljningsdokument med resultatmått, som kan vara föremål för förändringar under verksamhetsåret. Regionens mål- och uppföljningsdokument utgör en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner, vilka i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 4.4 Den årliga styrningsprocessen Planeringen Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget beslutas i juni månad och innebär starten för den årliga styrningsprocessen. I och med detta tar fullmäktige beslut om regionens vision, strategiska plan, framgångsfaktorer och ekonomiska ramar. Fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget är utgångspunkt för regionstyrelsens, hälsooch sjukvårdsnämndens, regionutvecklingsnämndens samt trafik- och samhällsplaneringsnämndens arbete att ta fram respektive verksamhetsplan och årsbudget. Beslut om verksamhetsplanerna för styrelse och nämnder tas i september månad för att därefter under oktober underställas fullmäktige. I oktober månad ska regionens mål- och uppföljningsdokument godkännas av styrelsen och nämnderna. I november antar fullmäktige en finansplan. Den innebär en uppdatering av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, finansiella intäkter, kostnader, löner och priser samt beslut från riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till regionstyrelsen och nämnderna inför kommande planeringsarbete. I december fattar styrelsen och nämnderna beslut om årsbudget. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattar i februari beslut om det politiska uppdraget avseende nästkommande år. Efter dialog med vårdverksamheten fattar nämnden i september beslut om överenskommelser och resursfördelning för regionens sjukvårdande produktionsenheter rörande kommande års verksamhet Uppföljningen Regiondirektören ansvarar för löpande uppföljning till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden av deras respektive verksamhetsplaner enligt beslutade uppföljningsplaner. Regionfullmäktige får senast i november en samlad delårsrapport som omfattar regionstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens, regionutvecklingsnämndens och trafik- och - 8 -

112 samhällsplaneringsnämndens resultat till och med augusti månad. Rapporten innehåller även en helårsbedömning av verksamhet och ekonomi baserad på utfallet. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden lämnar senast den 15 april en samlad årsredovisning till regionfullmäktige inför beslut i april månad. Årsredovisningens uppgift är att beskriva hur verksamheten under det föregående året har levt upp till de politiska mål som regionfullmäktige har beslutat om i den strategiska planen med treårsbudget och som regionstyrelsen och nämnderna har haft uppdraget att verkställa. Såväl delårsrapporter som årsredovisning är disponerade utifrån perspektiven i den strategiska planen med treårsbudget. Regiondirektören följer under året upp regionens mål- och uppföljningsdokument. Resultaten rapporteras till styrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden via respektive delårsrapport. En fördjupad uppföljning sker i samband i delårsrapporten per augusti månad som behandlas av fullmäktige senast i november. Regiondirektören följer också upp varje produktionsenhets resultat bland annat genom uppföljning av enhetens verksamhetsplan och via en kontinuerlig dialog. Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut och lämnar sin årsredovisning senast 1 mars varje år. 5 Förtroendemannaorganisation 5.1 Allmänt Ordförande och vice ordförande Är ordförande och vice ordförande förhindrade att närvara vid sammanträde, får nämnden utse annan ledamot att tillfälligt föra ordet. Sekreterare Sekreterare i fullmäktige, regionstyrelsen, nämnd, beredning, utskott samt kommitté utses av regiondirektören i samråd med ordföranden för respektive organ. Regionråd och oppositionsråd Heltidsarvoderade majoritetsförtroendevalda benämns regionråd. Heltidsarvoderade oppositionsförtroendevalda benämns oppositionsråd. Med heltidsarvoderade förtroendevalda menas de som ingår i regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens presidier, regionutvecklingsnämndens ordförande och andre vice ordförande samt trafik- och samhällsplaneringsnämndens ordförande. Gruppledare Varje parti anmäler till regionfullmäktige den ledamot som inom partiet utsetts till gruppledare. Ledamöter och ersättare Ledamöter och ersättare i regionstyrelsen, nämnder och beredningar väljs normalt av det nyvalda fullmäktige det år då allmänna val hålls. Mandatperioden är fyra år och räknas från den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige äger rum

113 Om val av ledamöter med flera sker under löpande mandatperiod gäller valet endast till mandatperiodens utgång. Val av ledamöter och ersättare förrättas av det under valåret nyvalda fullmäktige vid sammanträde senast i december månad. Om ersättare inte väljs proportionellt ska det vid valet också bestämmas i vilken ordning ersättare ska tjänstegöra om ledamot är frånvarande. Sammanträden Ledamöterna och ersättarna samt i tillämpliga delar företrädare för regionens anställda ska i god tid kallas till sammanträde. De ska också i god tid få tillgång till handlingar till de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet eller, om det inte är möjligt, uppgift om vilka ärenden som ska behandlas. Är ledamot förhindrad att närvara vid sammanträde ska sekreteraren snarast underrättas. Sekreteraren inkallar ersättare. Närvarorätt Nämnd får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga. Det gäller dock inte när ärenden behandlas som gäller myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess. Regionfullmäktiges ordförande, regionråd, oppositionsråd samt partiernas gruppledare, har rätt att närvara vid sammanträde med alla styrelser och nämnder, undantaget patientnämnden, delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Ersättaren från parti som saknar ordinarie ledamot har rätt att närvara vid sammanträde, delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet i respektive styrelse eller nämnd. Ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämndens, regionutvecklingsnämndens respektive trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidier har rätt att närvara vid regionstyrelsens sammanträden, delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Politiska sekreterare i regionen har närvarorätt vid regionstyrelsens och nämndernas sammanträden, undantaget patientnämndens sammanträden. Företrädare för regionens anställda (fackliga företrädare) får enligt vad som närmare framgår av kommunallagen 7 kap. närvara vid sammanträden med andra nämnder än regionstyrelsen eller dess beredningar och utskott samt patientnämnden. Nämnd får i övrigt medge förtroendevalda, tjänstemän och sakkunniga närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Ersättares tjänstgöring Om ledamot inte kan närvara vid sammanträde inkallas ersättare till tjänstgöring enligt den turordning som fastställts vid valet. Detta gäller även när ledamot avgått och fyllnadsval inte ägt rum. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet med vederbörande nämnd även om han/hon inte ska tjänstgöra. Protokoll Protokoll ska föras enligt kommunallagens bestämmelser. Den som deltagit i avgörandet av ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservationen utvecklas närmare ska den vara

114 skriftlig och lämnas senast när protokollet justeras. Delegation av beslutanderätt Varje nämnd ska säkerställa att det finns en aktuell delegationsordning för nämnden. Firmateckning Regionens firma tecknas av regionstyrelsens ordförande i förening med regiondirektören. Vid förfall inträder för ordföranden en vice ordförande och för regiondirektören den som av regiondirektören tillfälligt utsetts att tjänstgöra som regiondirektör. Skrivelser med mera från nämnd Regionens firma får ifråga om löpande förvaltningsåtgärder tecknas enligt följande: - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från regionstyrelsen ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av regiondirektören. Vid förfall för ordföranden inträder en vice ordförande och för regiondirektören den som av regiondirektören tillfälligt utsetts att tjänstgöra som regiondirektör. - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från hälso- och sjukvårdsnämnden ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av hälso- och sjukvårdsdirektören. - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av regionutvecklingsdirektören. - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från regionutvecklingsnämnden ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av regionutvecklingsdirektören. - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av hälso- och sjukvårdsdirektör/motsvarande vid den region/det landsting som har ordförandeskapet. Vid delegation av beslutanderätten för vissa ärenden undertecknas utlåtanden och skrivelser av den som beslutanderätten delegerats till eller av den i delegationen som detta uppdragits till. 5.2 Regionfullmäktige (RF) Regionfullmäktige är medborgarnas företrädare valda i allmänna val. Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ. Allmänt Regionfullmäktige ska i strategisk plan inklusive budget och finansplan, till regionstyrelse och nämnder, ange visioner, strategier och framgångsfaktorer, resursfördelning samt utdebiteringens storlek. I detta sammanhang även besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Tillsätta de nämnder, beredningar och utskott som utöver styrelsen behövs för att fullgöra

115 regionens uppgifter. Ange generella riktlinjer för styrning och uppföljning av regionens egna bolag. Besluta om regionalt utvecklingsprogram (RUP), regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP) och länstransportplan (LTP). Besluta om att till aktiebolag överlämna befogenheten att ingå avtal om allmän trafik. Besluta om att till aktiebolag överlämna befogenheten att upphandla och samordna tjänster för en kommuns räkning i enlighet med lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Fastställa arvode och andra ekonomiska ersättningar till förtroendevalda. I övrigt fatta beslut i frågor som förbehållits fullmäktige genom bestämmelser i kommunallagen (1991:900), i andra författningar samt i detta reglemente. Fullmäktige ska fastställa arbetsordning för sitt arbete. Innehållet i arbetsordningen framgår i huvudsak av 5 kap. 64 kommunallagen. Sammansättning Regionfullmäktige har 101 ledamöter. Regionfullmäktige väljer bland ledamöterna en ordförande och två vice ordförande att utgöra fullmäktiges presidium. Oppositionen innehar andre vice ordförandeposten. 5.3 Regionfullmäktiges presidium Regionfullmäktiges presidium utgörs av regionfullmäktiges ordförande och två vice ordförande. Presidiet ska leda fullmäktiges arbete och svara för regionens representation och värdskap. Instruktioner för presidiet ska framgå av fullmäktiges arbetsordning. Fullmäktiges presidium har till uppgift att se till att särskilt utveckla nya former för de av fullmäktiges sammanträden som är av politiskt förberedande karaktär, utveckla rollen om förtroendevald och samordna regionens deltagande i den allmänna demokratiutvecklingen. Fullmäktige kan besluta att överlämna hela eller delar av dessa frågor till särskild beredning under fullmäktige. Fullmäktige kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen. 5.4 Beredningar och utskott Regionfullmäktige kan tillsätta fullmäktigeberedningar. En nämnd får tillsätta de nämndberedningar som behövs. Fullmäktige kan inrätta utskott med förslagsrätt. Dessa utskott ska underställas nämnd och inrättas för avgränsade uppgifter och för begränsad tid. Det parti som har flest mandat i fullmäktige har rätt att ha två ledamöter i utskott. Om fullmäktige inte har bestämt något om

116 utskott, får nämnden själv bestämma om att inrätta utskott. Beredningarna och utskotten har ingen beslutande funktion med undantag av när fullmäktige, regionstyrelsen eller nämnderna har delegerat beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden. Beredningarnas arbete dokumenteras genom minnesanteckningar. Beslut som beredningar fattar på delegation dokumenteras i protokoll. Utskottens arbete dokumenteras alltid i protokoll. Regionstyrelsen och berörda nämnder ska årligen fastställa en arbetsplanering för respektive beredning och utskott, undantaget för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Till ordförande och vice ordförande i beredning respektive utskott utses ledamot eller ersättare i regionfullmäktige respektive regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Ordföranden ska representera det parti eller de partier som har majoriteten i regionen. Vice ordföranden ska representera oppositionen. Möjligheter till adjungeringar i beredningarna och utskotten ska finnas men ska utnyttjas restriktivt. 5.5 Valberedning Fullmäktige väljer en valberedning för sin tjänstgöringstid. Valberedningen ska lägga fram förslag i valärenden som fullmäktige ska behandla. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta ett visst val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Valberedningen ska bestå av minst så många ledamöter som det finns partier representerade i fullmäktige. Valberedningen ska ha lika många ersättare som ledamöter. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. 5.6 Regionstyrelsen (RS) Allmänt Regionstyrelsen är regionens förvaltande organ och styrelse för regionens samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Styrelsen ska särskilt arbeta för att skapa goda yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Styrelsen har ett ansvar för att regionen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning vilket innebär att regionens invånare ska få ut så mycket som möjligt av den regionfinansierade verksamheten. Detta medför bland annat att styrelsen har ett planeringsoch uppföljningsansvar för Region Östergötlands totala resursutnyttjande och för att Region

117 Östergötlands olika verksamheter bedrivs effektivt efter fastställda mål. Styrelsen ska i det sammanhanget fastställa direktiv och riktlinjer för budget- och investeringsprocessen. Styrelsen är anställningsmyndighet för samtliga anställda i Region Östergötland, vilket innebär att styrelsen har ett övergripande arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar inkluderande personal- och kompetensförsörjning. Styrelsen ska samordna arbetet inom regionens råd i frågor om funktionsnedsättning och inom regionens pensionärsråd samt utse ledamöter till dessa råd. Uppsiktsplikten Regionstyrelsen har en uppsiktsplikt och ska - Övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin följs. - Se till att uppföljningen sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten och ekonomin utvecklas samt vilka åtgärder som vidtas i syfte att korrigera eventuella avvikelser. - Ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i form av sådana juridiska personer som avses i kommunallagen (3 kap. 16 a 18 b ) och sådana kommunalförbund som regionen är medlem i. - Övervaka att nämndernas interna kontroll är tillräcklig. Strategiskt miljöarbete Har ett övergripande ansvar för Region Östergötlands interna miljöarbete. Arkivmyndighet Regionstyrelsen är regionens arkivmyndighet enligt arkivlagen. Ägaransvaret Regionstyrelsen är styrelse för regionens samlade verksamheter och ska genom sin ägar- och produktionsstyrning ange förutsättningarna för denna verksamhet och bevaka att produktionsenheterna som utförare uppfyller kraven på god effektivitet, produktivitet och kvalitet. Regionstyrelsen ansvarar som ägare för investeringar och struktur för regionens förvaltningsdrivna verksamheter samt såsom ägare för regionens bolag. Styrelsen fastställer ägardirektiv för bolagen. Regionstyrelsen ska koordinera och fortlöpande utvärdera och utveckla regionens interna ekonomi- och verksamhetsstyrning. Medelsförvaltning Styrelsen har inom ramen för av fullmäktige utfärdade föreskrifter ett ansvar för regionens medelsförvaltning. Styrelsen ska före den 15 april varje år sammanfatta och avsluta Region Östergötlands räkenskaper för medelsförvaltningen under det föregående kalenderåret. Redovisningen ska också avse sådan verksamhet som bedrivs i bolagsform. Regional utveckling Styrelsen ska under regionfullmäktige ha det övergripande och samordnande regionala utvecklingsansvaret. Detta innebär bland annat att utarbeta det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och samordna insatser för att genomföra dess strategier

118 Forskning och utveckling Styrelsen ansvarar för övergripande frågor om forskning och utveckling inom Region Östergötlands samtliga verksamhetsområden. Internationellt arbete Styrelsen samordnar och ansvarar för Region Östergötlands internationella arbete och arbetar med de internationella frågor som rör styrelsens sakområde. Samverkan och samråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom styrelsens uppdrag. Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar för att strategiska samråd hålls med kommunerna minst två gånger per år. I det strategiska samrådet bereds frågor som är av strategisk betydelse för regionens långsiktiga utveckling. I detta samråd hanteras också frågor som påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. Det strategiska samrådet utgörs av ett politiskt forum på högsta politiska nivå med representation från parterna. Regionstyrelsens presidium representerar regionen i det strategiska samrådet och utser inom sig ordförande för samrådet. Arvoden till förtroendevalda Regionstyrelsen har till uppgift att bereda frågor om arvoden och andra ekonomiska ersättningar till förtroendevalda inför fullmäktige. Styrelsen ska tillsätta en särskild arvodeskommitté för beredningen. Övrigt Regionstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som i övrigt åligger styrelsen genom bestämmelser i kommunallagen eller särskilda fullmäktigebeslut. Regionstyrelsen har rätt att besluta om att inrätta samordningsberedning. Sammansättning Regionstyrelsen ska bestå av 17 ledamöter och 11 ersättare. Till styrelsen ska regionfullmäktige välja en ordförande och tre vice ordförande, varav oppositionen innehar andra vice ordförandeposten. Regiondirektören är ansvarig tjänsteman för ärendenas föredragning i regionstyrelsen Regionstyrelsens presidium Regionstyrelsens presidium utgörs av regionstyrelsens ordförande och tre vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång. Regionstyrelsens presidium ska planera och förbereda styrelsens arbete och bereda styrelsens verksamhetsplan. Presidiet ska särskilt ansvara för förhandlingar med andra huvudmän

119 Regionstyrelsens presidium ansvarar för planering och genomförande av de strategiska samråden med kommunerna. Regionstyrelsen kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen Regionstyrelsens beredning för ägarfrågor Regionstyrelsens beredning för ägarfrågor har till uppdrag att bereda frågor utifrån regionens roll som ägare och huvudman ur ett långsiktigt strategiskt perspektiv, exempelvis hållbar utveckling, regionens bolag, fastigheter, miljö- och klimatarbete, IT, e-hälsa samt forskning och utveckling. Beredningen har 11 ledamöter Regionstyrelsens utskott för personal- och kompetensförsörjning Utskottet har som uppgift att följa arbetet kring personalfrågor i regionens egna verksamheter. Hur den långsiktiga strategiska kompetensförsörjningen till den egna verksamheten säkerställs och hur vårdsektorn långsiktigt kan stärkas som en attraktiv bransch. Utskottet har 9 ledamöter Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Beredningen har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Beredningen har 11 ledamöter. 5.7 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Allmänt Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett ansvar för att tillgodose befolkningens behov av hälsooch sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att nämnden, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige fastställer, ska verka för en bättre hälsa hos befolkningen och en bra vård på lika villkor utifrån befolkningens behov. Analys och kunskapsstöd Säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet vilket inkluderar att inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder. Prioritering Prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras

120 Samordning Leda och samordna regionens insatser inom de samordningsförbund som inrättats tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. Samordningsförbundens verksamhet regleras i särskilda förbundsordningar. Samverkan och saksamråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. I detta saksamråd bereds olika sakfrågor. Saksamråd är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samrådet. Saksamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag. Uppföljning Följa upp och utvärdera utförarnas verksamhetsresultat utifrån överenskommelser och avtal. Internationellt arbete Arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Sammansättning Hälso- och sjukvårdsnämnden ska bestå av 17 ledamöter och 11 ersättare. Till nämnden ska regionfullmäktige välja en ordförande och tre vice ordförande, varav oppositionen innehar andra vice ordförandeposten. Hälso- och sjukvårdsdirektören är ansvarig tjänsteman för ärendenas föredragning i hälsooch sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium utgörs av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande och tre vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium ska planera och förbereda hälso- och sjukvårdsnämndens arbete och bereda nämndens verksamhetsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium ansvarar för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning består av presidiet i nämnden, presidiet i hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning, presidiet i hälso- och

121 sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning samt nämndens representanter i presidiet i regionstyrelsens och hälsosjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård. Parti som saknar representation i beredningen har möjlighet att adjungera ledamot eller ersättare från nämnden, med yttrande- och förslagsrätt. Beredningen leds av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Beredningen har som uppgift att utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning har i uppdrag att utveckla behovsstyrningen och dess moment i form av behovsanalyser, uppdrag, prioriteringar, överenskommelser och avtal. Beredningen ska bereda frågor som rör arbetet med underlag inför behovsanalyser. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Beredningen har 11 ledamöter Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog Beredningarna för brukardialog är fem till antalet och har till uppgift att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper kring befolkningens behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen. Beredningarna ska arbeta med att kontinuerligt föra dialog med brukare och anhöriga kring behov med mera. Respektive beredning leds av en ordförande och en vice ordförande. Beredningarna har vardera 7 ledamöter Hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning har uppdraget att arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare. Utskottet har 9 ledamöter. 5.8 Regionutvecklingsnämnden (RUN) Allmänt Regionutvecklingsnämnden har ansvar för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling, kulturverksamhet, kompetensförsörjning och ökad sysselsättning i regionen. Nämnden ska arbeta för att förbättra regionens attraktivitet. Regionutvecklingsnämnden ska utgöra styrelse för Lunnevads folkhögskola och skolstyrelse för Naturbruksgymnasiet

122 Analys och kunskapsstöd Säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Kompetensförsörjning Arbeta för att förbättra kompetensförsörjningen i regionen och ansvara för det statliga uppdraget kring kompetensplattformar. Företagsutveckling och tillväxt Bereda och besluta om frågor som rör näringsliv och innovation. Utveckla besöksnäringen. Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Fördela statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel och övriga tillväxtmedel. Kultur och kreativitet Arbeta för ett rikt och aktivt kultur-, natur- och friluftsliv i regionen och ansvara för det statliga uppdraget gällande kultursamverkansmodellen. Samordna, driva och finansiera utvecklingsinsatser inom kultur- och naturområdet Fördela bidrag till regionala ideella organisationer och föreningar. Folkhälsa Ansvara för att driva, utveckla och samordna regionens folkhälsoarbete. Internationellt arbete Arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Samverkan och saksamråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Regionutvecklingsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. I saksamråd bereds olika sakfrågor. Saksamråd är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Regionutvecklingsnämndens presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samrådet. Saksamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag. Övrigt Regionutvecklingsnämnden har rätt att besluta om att inrätta samordningsberedning. Sammansättning Nämnden ska bestå av 15 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Till nämnden ska regionfullmäktige välja en ordförande och två vice ordförande, varav oppositionen innehar

123 andra vice ordförandeposten. Regionutvecklingsdirektören är ansvarig tjänsteman för ärendenas föredragning i regionutvecklingsnämnden förutom för ärenden inom området folkhälsa där hälso- och sjukvårdsdirektören är ansvarig för föredragningen Regionutvecklingsnämndens presidium Regionutvecklingsnämndens presidium utgörs av regionutvecklingsnämndens ordförande och två vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång. Regionutvecklingsnämndens presidium ska planera och förbereda nämndens arbete och bereda nämndens verksamhetsplan. Regionutvecklingsnämndens presidium ansvarar för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. Regionutvecklingsnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa Beredningen ska verka för att Region Östergötland inom sina olika ansvarsområden skapar samhälleliga förutsättningar och bidrar med insatser för en god hälsa på lika villkor för Östergötlands befolkning. Beredningen ska följa och utvärdera regionens arbete med folkhälsa och bistå med kunskapsunderlag. Beredningen ska verka för att Östgötakommissionens resultat i form av kunskapsunderlag och förslag till utgångspunkter, mål samt rekommendationer för ökad hälsa bereds och utvecklas i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer, som exempelvis näringslivet och civilsamhället. Beredningen består av 9 ledamöter. 5.9 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) Allmänt Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling samt energi och klimat. Nämnden ska verka för att hålla samman övergripande fysisk planeringen med regional utveckling. Nämnden ska fullgöra regionens uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen om kollektivtrafik (2010:1065) och har ansvar för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik som stöttar utvecklingen i regionen. Regional utvecklingsplanering Översiktlig planering/samhällsbyggnad

124 Följa upp och aktualisera det regionala utvecklingsprogrammet, RUP. Säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Analys och statistik Tillhandahålla analys och statistik för interna behov inom regionutvecklingsarbetet, vissa behov hos kommunerna samt de behov regionen har tillsammans med andra aktörer. Infrastruktur och kollektivtrafik Följa infrastrukturfrågor av övergripande art. Utreda, utforma och bereda regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP). Utreda, utforma och bereda länstransportplan (LTP). Utreda, utforma och besluta om allmän trafikplikt. Ta fram förslag till riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis inför beslut i regionfullmäktige. Utifrån av fullmäktige fastställda riktlinjer ska nämnden fastställa taxan för kollektivtrafiken. Nämnden har möjlighet att överlåta beslut om förändringar av taxan för kollektivtrafiken till driftsorganisation för trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhet. Om nämnden överlåter rätten att besluta om förändringar av taxan ska nämnden följa upp att taxan vid var tid överensstämmer med av regionfullmäktige fastställda riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis. Landsbygdsutveckling Bidra till landsbygdsutvecklingen i regionen genom att i samverkan med andra aktörer initiera, påverka och koordinera utvecklingsinsatser. Energi och klimat Strategiska insatser för att samla och utveckla regionens samverkansformer och handlingsförmåga inom energi- och klimatområdet. Internationellt arbete Arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Samverkan och saksamråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. I saksamråd bereds olika sakfrågor. Saksamråd är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samrådet. Saksamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag

125 Nämnden har inga beredningar eller utskott. Tillfälliga beredningar/utskott kan bli aktuella exempelvis i samband med utarbetande av LTP/RTP med mera. Övrigt Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har rätt att besluta om att inrätta samordningsberedning. Sammansättning Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska bestå av 15 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Till nämnden ska regionfullmäktige välja en ordförande och två vice ordförande, varav oppositionen innehar andra vice ordförandeposten. Regionutvecklingsdirektören är ansvarig tjänsteman för ärendenas föredragning i trafik- och samhällsplaneringsnämnden förutom för de ärenden då nämnden fullgör regionens uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet där VD för AB Östgötatrafiken är ansvarig tjänsteman för föredragningen Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium utgörs av trafik- och samhällsplaneringsnämndens ordförande och två vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium ska planera och förbereda nämndens arbete och bereda nämndens verksamhetsplan. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium ansvarar för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen (SVN) Samverkansnämnden är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län med placering i Region Östergötland. Nämnden är underställd regionfullmäktige. Samverkansnämnden beslutar om vilken sjukvård inom de regiongemensamma sjukvårdsområdena som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt till vilken enhet den ska samordnas. Nämnden får besluta att viss regionsjukvård ska bedrivas vid enhet utanför regionen. Nämnden har också beslutanderätt över fördelning av tilldelad budget från respektive region/landsting för gemensam verksamhet. Samverkansnämnden kan även hantera samverkansfrågor som inte är direkt kopplade till hälso-och sjukvård

126 Samverkansnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till nämndens presidium, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen. Samverkansnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län väljer vardera tre ledamöter och tre ersättare. Nämndens uppgifter, arbetsformer och organisation regleras i särskilt reglemente. Av reglementet framgår även stödfunktioner för det regionala samarbetet Den politiska ledningsgruppen (PLG) Den politiska ledningsgruppen består av presidierna i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden samt de gruppledare som inte finns representerade i dessa presidier. Ordförande för den politiska ledningsgruppen är regionstyrelsens ordförande. Vice ordförande är hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Den politiska ledningsgruppen är ett organ för diskussion av strategiska frågor. Ledningsgruppen har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden, när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträden samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Den politiska ledningsgruppens arbete syftar till att stärka inriktningen mot helhetssyn, konsekvens och långsiktighet i den politiska styrningen. Den politiska ledningsgruppen är även krisledningsnämnd för Region Östergötland (se särskilt reglemente) Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Nämnden ska arbeta utifrån ett förebyggande förhållningssätt. Nämnden ska Främja patienters rättigheter i kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Hjälpa patienterna att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården. Hjälpa patienterna att vända sig till rätt myndighet. Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Medverka till att patienter inom den psykiatriska tvångsvården erhåller stödperson. Lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten till Socialstyrelsen och

127 Inspektionen för vård och omsorg. Göra Inspektionen för vård och omsorg uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Återföra erfarenheter från nämndens arbete till styrelsen och till hälso- och sjukvårdsnämnden. Patientnämnden ska utifrån sina speciella uppgifter tillförsäkras en självständig ställning gentemot dem som beslutar i hälso- och sjukvårdsfrågor i övrigt. Närmare bestämmelser om nämndens uppgifter finns i lagen om patientnämndsverksamhet, lagen om psykiatrisk tvångsvård samt lagen om rättspsykiatrisk vård. Patientnämnden består av 9 ordinarie ledamöter och 5 ersättare. Nämnden leds av en ordförande och en vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång Regionens revisorer Revisionen består av en representant för varje parti som finns representerat i regionfullmäktiga. Revisionen leds av en ordförande (representerar oppositionen) och en vice ordförande (representerar majoriteten). De partier som innehar plats i presidiet erhåller ytterligare en ledamot i revisionen. Revisionens uppgifter, arbetssätt med mera framgår av särskilt reglemente som fastställs av regionfullmäktige. Regionfullmäktige ska utse lekmannarevisorer i regionens aktiebolag och förtroendevalda revisorer i regionens stiftelser och andra organisationsformer i den utsträckning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt Regionens pensionärsråd Regionens pensionärsråd är ett samrådsorgan mellan pensionärsorganisationerna och regionens förtroendevalda. Regionens representation i pensionärsrådet utgörs av 5 ledamöter och 5 ersättare. Därutöver ingår 8 ledamöter och 8 ersättare från pensionärsorganisationerna. Regionens pensionärsråd leds och samordnas av representanter från regionstyrelsen. Regionen innehar ordförandepositionen och brukarorganisationerna innehar vice ordförandeposten Regionens råd i frågor om funktionsnedsättning Regionens råd i frågor om funktionsnedsättning är ett samrådsorgan mellan föreningar för personer med funktionsnedsättning och regionens förtroendevalda. Regionens representation i rådet utgörs av 5 ledamöter och 5 ersättare. Därutöver ingår 8 ledamöter och 8 ersättare från föreningarna

128 Rådet i frågor om funktionsnedsättning leds och samordnas av representanter från regionstyrelsen. Regionen innehar ordförandepositionen och brukarorganisationerna innehar vice ordförandeposten. 6 Verkställande organisation 6.1 Regiondirektören Regiondirektören är regionens verkställande tjänsteman och utses av regionstyrelsen. Regiondirektören har ansvaret för den samlade produktionsorganisationen och ska säkerställa att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att genom erforderliga verkställighetsbeslut se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Regiondirektörens styrning av produktionsenheterna ska utgå från decentraliseringsprincipen. Regiondirektören är chef för ledningsstaben och ansvarar för tjänstemannastödet till regionens samtliga politiska organ vilket innebär att tillhandahålla nödvändig kompetens och kapacitet för att: Leva upp till det ansvar som framgår av den beskrivna styrningslogiken (kap.4 Styrningslogiken) i detta reglemente. Leverera beslutsunderlag inom respektive politiskt organs verksamhetsområde. Kunna erbjuda rationell löpande administration. Beslutsunderlag avseende ärenden som ska behandlas i politiska organ ska skrivas under av regiondirektören. Regiondirektören ska utfärda de regionövergripande riktlinjer som krävs för att fullgöra det som enligt lagstiftning är regionens ansvar. Regiondirektören ska under regionstyrelsen även utfärda de regionövergripande riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges treårsbudget/finansplan samt regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner. Regiondirektören ska även verkställa enskilda beslut. Regiondirektören får vidaredelegera beslutanderätt enligt de regler som följer av lag, förordning eller regionstyrelsens delegationsordning. 6.2 Produktionsenheterna Regionens produktionsorganisation är uppdelad i produktionsenheter. Varje produktionsenhet leds av en chef. Styrningen av produktionsenheterna ska ske utifrån: Regionens reglemente. Regionfullmäktiges uppställda mål för verksamheten. Regionstyrelsens fastställda befogenhetsramar. Av hälso- och sjukvårdsnämndens i överenskommelser fastlagda förutsättningar för omfattning och innehåll av verksamheten (gäller sjukvårdande produktionsenheter). Regionens mål- och uppföljningsdokument

129 Inom de politiskt fastställda ramarna beslutar produktionsenhetscheferna med stöd av reglerna om verkställighetsbeslut i frågor rörande omfattning, inriktning och kompetens, samt ansvarar för att anskaffa nödvändiga resurser, leda verksamheten och fatta övriga beslut för verksamhetens drift. Produktionsenheterna är antingen direkt verksamhetsdrivande utifrån regionens huvuduppdrag till befolkningen, eller av lednings-, stöd och servicekaraktär. Produktionsenheterna anlitar vid behov underentreprenörer för att genomföra sitt uppdrag. Produktionsenheterna ansvarar för dialog, kontakt och kommunikation med sina patienter/brukare/motsvarande. Regionstyrelsen beslutar om principiella organisationsförändringar för de direkt verksamhetsdrivande produktionsenheterna. Regiondirektören beslutar om övriga förändringar samt om organiseringen av produktionsenheter för ledning, stöd och service. Regiondirektörens ledning av produktionsenhetscheferna ska ha som utgångspunkt såväl decentraliserat ansvarstagande, som att den samlade organisationen, inklusive underentreprenörer, ska genomföra sina uppdrag på effektivast möjliga sätt. 6.3 Samverkansorgan, aktiebolag, stiftelser och föreningar Regionfullmäktige har med bibehållet ansvar överlämnat vården av vissa regionangelägenheter att fullgöras av juridiska personer i vilka regionen är hel- och delägare på ett eller annat sätt har intressen i. Regionfullmäktige och regionstyrelsen utövar sitt huvudmannaskap, insyn i och styrning av den överlämnade vården av regionangelägenhet till hel eller delägda aktiebolag, stiftelser eller föreningar genom bolagsordning, stadgar, ägardirektiv, representation i bolagsstämmor, styrelser och motsvarande. Regionfullmäktige har gett regionstyrelsen i uppdrag att utöva ägarrollen i de regionägda bolagen. Regionstyrelsen har också uppsiktsplikt över bolagen. 6.4 Insyn och kontroll Om vården av en regionangelägenhet överlämnas till en entreprenör ska regionen genom avtal tillförsäkras möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten samt beredas möjlighet att ta ställning i frågor av vikt och principiell beskaffenhet. Vidare ska regionen genom avtal se till att medborgarna ges samma rätt att ta del av handlingar hos de kommunala företagen och kommunalförbundet som de har enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet inom myndigheten

130 REGION ÖSTERGÖTLAND - POLITISK ORGANISATION Organ Ledamöter Regionfullmäktige 101 Regionstyrelsen 17 - Beredningen för ägarfrågor 11 - Beredningen för primärvård och annan nära vård 11 - Utskottet för personal och kompetensförsörjning 9 Hälso- och sjukvårdsnämnden 17 - Samordningsberedningen valberoende - Beredningen för behovsstyrning 11 - Brukardialogsberedningarna (5 st) 7 - Utskottet för uppföljning 9 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 15 Regionutvecklingsnämnden 15 - Beredningen för folkhälsa 9 Revisionen valberoende Patientnämnden 9 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen 9 (3) (varav Region Östergötland)

131 Förslag till RS Dnr RS Reglemente för Region Östergötland - uppdrag - - ansvar - - styrprinciper - - organisation - Detta reglemente gäller från enligt RF xxx/2015. Ledningsstaben regionostergotland.se

132 Innehållsförteckning 1 Reglementets funktion och innehåll Det övergripande uppdraget Förtroendemannaorganisationens uppgift Styrningslogiken Ansvarsfördelningen Arbetsformerna Styrningsmodellen Den årliga styrningsprocessen Planeringen Uppföljningen Förtroendemannaorganisation Allmänt Regionfullmäktige (RF) Regionfullmäktiges presidium Beredningar och utskott Valberedning Regionstyrelsen (RS) Regionstyrelsens presidium Regionstyrelsens beredning för ägarfrågor Regionstyrelsens utskott för personal- och kompetensförsörjning Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog Hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning Regionutvecklingsnämnden (RUN) Regionutvecklingsnämndens presidium Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN)

133 Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen (SVN) Den politiska ledningsgruppen (PLG) Patientnämnden Regionens revisorer Regionens pensionärsråd Regionens råd i frågor om funktionsnedsättning Verkställande organisation Regiondirektören Produktionsenheterna Samverkansorgan, aktiebolag, stiftelser och föreningar Insyn och kontroll REGION ÖSTERGÖTLAND - POLITISK ORGANISATION

134 Landstinget i Östergötland har enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län beslutat att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen samt att den samlade beteckningen för den juridiska personen ska vara Region Östergötland. I reglementet används beteckningarna Region Östergötland eller regionen. Vad som i lagar och författningar sägs om landsting respektive regionalt självstyrelseorgan ska vid tillämpning av detta reglemente gälla Region Östergötland. 1 Reglementets funktion och innehåll Reglementet redovisar de formella bestämmelserna för Region Östergötland samt beskriver uppdrag, organisation, ansvar och styrprinciper. Reglementet kan förändras om förutsättningarna för ledning och styrning förändras eller behöver utvecklas. Detta reglemente gäller för nedanstående politiska organ och deras utskott och beredningar: - Regionfullmäktige - Regionstyrelsen - Hälso- och sjukvårdsnämnden - Regionutvecklingsnämnden - Trafik- och samhällsplaneringsnämnden - Politiska ledningsgruppen (utgör även krisledningsnämnd) - Patientnämnden För Region Östergötlands revisorer, krisledningsnämnden, samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen och Lunnevads folkhögskola finns särskilda reglementen. Inom ramen för detta reglemente beskrivs också den verkställande tjänstemannaorganisationen och den styrningslogik som gäller för Region Östergötland. Under beredskap och krig upphör detta reglemente att gälla och ersätts av särskilda bestämmelser och särskild organisation. 2 Det övergripande uppdraget Region Östergötlands mest omfattande uppdrag är att erbjuda befolkningen en bra hälso- och sjukvård och tandvård. Regionen ska leda det regionala utvecklingsarbetet för en långsiktig och hållbar utveckling i regionen genom sitt ansvar för regionala uppgifter och uppdraget att genomföra åtgärder inom områden som samhällsbyggnad, kompetensförsörjning, företagande, besöksnäring, kultur, folkbildning och folkhälsa. Regionen ansvarar för all kollektivtrafik i länet och har rollen att som regional kollektivtrafikmyndighet ansvara för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik. Regionens uppdrag regleras av kommunallagen, hälso- och sjukvårdslagen, tandvårdslagen, patientlagen, lagen om kollektivtrafik, lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt annan lagstiftning som är relevant för verksamheten

135 Förtroendemannaorganisationens uppgift De förtroendevaldas roll är att företräda medborgarna i styrningen och ledningen av regionens verksamhet. Förtroendemannaorganisationens insatser ska präglas av lyhördhet men ska också kännetecknas av en öppen och klargörande debatt kring de svåra avväganden som regionpolitiken innebär. Region Östergötland ska ha en decentraliserad organisation som präglas av öppenhet, transparens och effektivitet. Den grundläggande principen för den politiska organisationen är att den ska understödja de övergripande målen för Region Östergötland. Detta ska ske utifrån ett tydligt medborgarperspektiv med fokus på behovsstyrning. Regionens uppdrag är långsiktigt och beslut ska kännetecknas av konsekvens och uthållighet. Den värdegrund som olika politiska beslut fattas på ska redovisas öppet. Förtroendemannaorganisationens främsta uppgifter är att: Föra en kontinuerlig och respektfull dialog med medborgarna om regionens uppdrag och förutsättningar, samt inhämta medborgarnas synpunkter. Via kunskapsinhämtning och framtidsanalys ha tillräcklig kunskap om befolkningen, de behov hälso- och sjukvården står inför och de behov som regionen i övrigt har ansvar för att möta. I samverkan med andra aktörer/myndigheter värna om och stärka medborgarnas hälsa och välfärd. Ta initiativ kring samverkan särskilt för de befolkningsgrupper vars insatser utgår från flera huvudmän och som kräver en nära, långvarig och sammansatt samordning. Fastställa vision och mål för regionens utveckling och fullgöra uppdraget inom hälso- och sjukvård och regional utveckling. Besluta om skattesatsen och därmed ange det huvudsakliga ekonomiska utrymmet för genomförandet. Utifrån en samlad prioritering besluta om inriktning, uppdrag och resursfördelning för den regionala utvecklingen och kollektivtrafiken. Genom kontinuerliga uppföljningar säkerställa att beslut förverkligas och ger avsedd effekt. Se till att regionens resurser används effektivt, att all verksamhet grundas på dokumenterat verkningsfulla metoder och att kontinuerligt utvecklings- och kvalitetsarbete bedrivs

136 Styrningslogiken 4.1 Ansvarsfördelningen Region Östergötland är en demokratiskt styrd organisation där skiljelinjen mellan politikernas och verksamhetens uppgifter ska vara tydlig. Det är de förtroendevaldas uppgift att ange mål på kort och lång sikt, fördela resurserna och att följa upp resultaten i förhållande till de uppsatta målen. Verksamhetens uppgift är att genomföra de insatser som krävs för att uppnå de mål som beslutats politiskt. Detta innebär att verksamhetens styrning har sin utgångspunkt i politiska beslut som kompletteras och förtydligas så att de kan genomföras på lokal nivå. Beställare- och utförmodellen utgör grund för styrningen för hälso- och sjukvårdsnämnden. Regionfullmäktige är regionens högsta beslutande organ och fastställer långsiktiga mål, skattesats och ekonomiska ramar för regionens verksamhet. Därutöver beslutar också fullmäktige om riktlinjer i viktiga principiella och strategiska frågor. Fullmäktige följer upp verksamheten genom delårsrapport och årsredovisning. Regionstyrelsen, har tillsammans med hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden, uppdraget att verkställa fullmäktiges beslut. I praktiken innebär ansvarsfördelningen i många fall att styrelse och nämnder arbetar mot samma mål men med olika utgångspunkter vilket kräver koordinering av styrprocesserna. För att öka det demokratiska inflytandet finns beredningar och utskott inrättade under styrelse och nämnder. Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län som bland annat beslutar om vilken regionsjukvård som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen. Regiondirektören leder den verkställande tjänstemannaorganisationen där regionens sjukvårdande produktionsenheter är utförare och svarar för regionens egen produktion av hälso- och sjukvård. Därutöver anlitas externa utförare. Regionens ledningsstab utgör ett övergripande tjänstemannastöd för styrningen och verkställandet av de politiska uppdragen. 4.2 Arbetsformerna Regionfullmäktige har en viktig roll att bidra till kunskapsinhämtning och framtidsanalys och har möjlighet att genomföra särskilda mötestillfällen för förberedande politiska diskussioner. Dessa ska kännetecknas av öppenhet och nya debattformer samt skapa ökade möjligheter till förtydligande och belysning av skilda politiska alternativ. Planeringen av dessa möten ska ske i samråd mellan regionfullmäktiges presidium och den politiska ledningsgruppen. Kunskapsinhämtning och framtidsanalys De förtroendevalda ska ges goda förutsättningar för kunskapsinhämtning och framtidsanalys. Som komplement och förberedelse inför beslut ska förberedande diskussioner, seminarier och andra former av politisk dialog och beredning samt kunskapsinhämtning användas

137 Medborgar- och brukardialog Arbetssättet i Region Östergötland ska präglas av ett tydligt medborgarperspektiv. Det innebär att det är centralt för alla nämnder, styrelser och beredningar att kontinuerligt ha en dialog med medborgare och brukare. Samråd och samverkan Utvecklingsarbete som drivs av flera olika aktörer förutsätter samråd och samverkan på olika nivåer. Frågor där regionen har beslutanderätt och som har betydelse för den lokala utvecklingen ska vara föremål för samråd inför beslut i regionen. Vidare ska kommunala och regionala frågor som påverkar hela regionen eller relationen mellan parterna lyftas i samråden. Region Östergötland ansvarar för att upprätthålla arenor för samråd och samverkan, primärt mellan kommunerna och regionen. Samråd med kommunerna ska ske på strategisk nivå respektive på sakområdesnivå. Samverkan ska vid behov också ske med andra aktörer som har intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom regionens uppdrag; näringsliv, intresseorganisationer med flera. Regionen ska också samverka och samråda med nationella aktörer, särskilt gäller detta departement och regering inom frågor som rör den regionala utvecklingen. Samrådet mellan parterna har en beredande och rådgivande funktion. Samverkansarenorna har också en viktig nätverksfunktion för personer ansvariga för olika utvecklingsfrågor och ger en möjlighet till inspiration och erfarenhetsutbyte. Tillfälliga beredningar och utskott Tillfälliga beredningar och utskott kan vara ett lämpligt sätt att arbeta med tydligt avgränsade frågor under en tidsbegränsad period. Tillfälliga beredningar och utskott kan initieras av styrelser och nämnder samt av fullmäktige. 4.3 Styrningsmodellen Utgångspunkten för styrningen av regionens verksamhet är regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget som redovisar regionens vision som konkretiseras i strategiska mål och framgångsfaktorer inom fem olika perspektiv vilket skapar en övergripande struktur för planering och uppföljning. Regionen styrs utifrån följande perspektiv: - Samhälle är inriktat på hur Östergötlands utvecklingsförutsättningar tas tillvara. - Medborgare - är inriktat på hur befolkningens behov i olika avseenden ska tillgodoses. Process - är inriktat på effektiviteten hos arbetsmetoder och arbetsprocesser. - Medarbetare - är inriktat på hur regionen tillvaratar och utvecklar medarbetarskap och ledarskap. - Ekonomi - är inriktat på kontroll och skötsel av regionens ekonomi. Perspektivet Medborgare och Samhälle är överordnade och de strategiska målen i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i dessa perspektiv. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden har alla inom respektive ansvarsområde, ett ansvar i dessa perspektiv vad gäller medborgarnas behov av tjänster och utvecklingsinsatser. Perspektivet Medarbetare är styrelsens ansvarsområde. Perspektiven Process respektive Ekonomi är i olika utsträckning såväl styrelsens som nämndernas angelägenhet

138 Med utgångspunkt i fullmäktiges vision, strategiska mål och framgångsfaktorer beskriver regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden i sina respektive verksamhetsplaner insatsområden av politisk karaktär samt tydliggör uppföljningsbehov. Framfångsfaktorerna och uppföljningsbehov konkretiseras sedan till målsatta nyckelindikatorer i Regionens mål- och uppföljningsdokument, som godkänns av regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden. På tjänstemannanivå kan regiondirektören komplettera Regionens mål- och uppföljningsdokument med resultatmått, som kan vara föremål för förändringar under verksamhetsåret. Regionens mål- och uppföljningsdokument utgör en utgångspunkt för produktionsenheternas verksamhetsplaner, vilka i sin tur är utgångspunkt för klinikernas/motsvarande verksamhetsplaner. På detta sätt skapas en logisk styrningskedja genom hela organisationen. 4.4 Den årliga styrningsprocessen Planeringen Regionfullmäktiges strategiska plan med treårsbudget beslutas i juni månad och innebär starten för den årliga styrningsprocessen. I och med detta tar fullmäktige beslut om regionens vision, strategiska plan, framgångsfaktorer och ekonomiska ramar. Fullmäktiges strategiska plan med treårsbudget är utgångspunkt för regionstyrelsens, hälsooch sjukvårdsnämndens, regionutvecklingsnämndens samt trafik- och samhällsplaneringsnämndens arbete att ta fram respektive verksamhetsplan och årsbudget. Beslut om verksamhetsplanerna för styrelse och nämnder tas i september månad för att därefter under oktober underställas fullmäktige. I oktober månad ska regionens mål- och uppföljningsdokument godkännas av styrelsen och nämnderna. I november antar fullmäktige en finansplan. Den innebär en uppdatering av ekonomin främst med avseende på skatteunderlag, finansiella intäkter, kostnader, löner och priser samt beslut från riksdagen. Finansplanen kan innehålla direktiv till regionstyrelsen och nämnderna inför kommande planeringsarbete. I december fattar styrelsen och nämnderna beslut om årsbudget. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattar i februari beslut om det politiska uppdraget avseende nästkommande år. Efter dialog med vårdverksamheten fattar nämnden i september beslut om överenskommelser och resursfördelning för regionens sjukvårdande produktionsenheter rörande kommande års verksamhet Uppföljningen Regiondirektören ansvarar för löpande uppföljning till regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden av deras respektive verksamhetsplaner enligt beslutade uppföljningsplaner. Regionfullmäktige får senast i november en samlad delårsrapport som omfattar regionstyrelsens, hälso- och sjukvårdsnämndens, regionutvecklingsnämndens och trafik- och - 8 -

139 samhällsplaneringsnämndens resultat till och med augusti månad. Rapporten innehåller även en helårsbedömning av verksamhet och ekonomi baserad på utfallet. Regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden lämnar senast den 15 april en samlad årsredovisning till regionfullmäktige inför beslut i april månad. Årsredovisningens uppgift är att beskriva hur verksamheten under det föregående året har levt upp till de politiska mål som regionfullmäktige har beslutat om i den strategiska planen med treårsbudget och som regionstyrelsen och nämnderna har haft uppdraget att verkställa. Såväl delårsrapporter som årsredovisning är disponerade utifrån perspektiven i den strategiska planen med treårsbudget. Regiondirektören följer under året upp regionens mål- och uppföljningsdokument. Resultaten rapporteras till styrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden via respektive delårsrapport. En fördjupad uppföljning sker i samband i delårsrapporten per augusti månad som behandlas av fullmäktige senast i november. Regiondirektören följer också upp varje produktionsenhets resultat bland annat genom uppföljning av enhetens verksamhetsplan och via en kontinuerlig dialog. Varje produktionsenhet gör månatliga delårsbokslut och lämnar sin årsredovisning senast 1 mars varje år. 5 Förtroendemannaorganisation 5.1 Allmänt Ordförande och vice ordförande Är ordförande och vice ordförande förhindrade att närvara vid sammanträde, får nämnden utse annan ledamot att tillfälligt föra ordet. Sekreterare Sekreterare i fullmäktige, regionstyrelsen, nämnd, beredning, utskott samt kommitté utses av regiondirektören i samråd med ordföranden för respektive organ. Regionråd och oppositionsråd Heltidsarvoderade majoritetsförtroendevalda benämns regionråd. Heltidsarvoderade oppositionsförtroendevalda benämns oppositionsråd. Med heltidsarvoderade förtroendevalda menas de som ingår i regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens presidier, regionutvecklingsnämndens ordförande och andre vice ordförande samt trafik- och samhällsplaneringsnämndens ordförande. Gruppledare Varje parti anmäler till regionfullmäktige den ledamot som inom partiet utsetts till gruppledare. Ledamöter och ersättare Ledamöter och ersättare i regionstyrelsen, nämnder och beredningar väljs normalt av det nyvalda fullmäktige det år då allmänna val hålls. Mandatperioden är fyra år och räknas från den 1 januari året efter det år då val av fullmäktige äger rum

140 Om val av ledamöter med flera sker under löpande mandatperiod gäller valet endast till mandatperiodens utgång. Val av ledamöter och ersättare förrättas av det under valåret nyvalda fullmäktige vid sammanträde senast i december månad. Om ersättare inte väljs proportionellt ska det vid valet också bestämmas i vilken ordning ersättare ska tjänstegöra om ledamot är frånvarande. Sammanträden Ledamöterna och ersättarna samt i tillämpliga delar företrädare för regionens anställda ska i god tid kallas till sammanträde. De ska också i god tid få tillgång till handlingar till de ärenden som ska behandlas vid sammanträdet eller, om det inte är möjligt, uppgift om vilka ärenden som ska behandlas. Är ledamot förhindrad att närvara vid sammanträde ska sekreteraren snarast underrättas. Sekreteraren inkallar ersättare. Närvarorätt Nämnd får besluta att dess sammanträden ska vara offentliga. Det gäller dock inte när ärenden behandlas som gäller myndighetsutövning eller i vilka det förekommer uppgifter som hos nämnden omfattas av sekretess. Regionfullmäktiges ordförande, regionråd, oppositionsråd samt partiernas gruppledare, har rätt att närvara vid sammanträde med alla styrelser och nämnder, undantaget patientnämnden, delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Ersättaren från parti som saknar ordinarie ledamot har rätt att närvara vid sammanträde, delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet i respektive styrelse eller nämnd. Ledamöter i hälso- och sjukvårdsnämndens, regionutvecklingsnämndens respektive trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidier har rätt att närvara vid regionstyrelsens sammanträden, delta i överläggningarna och få sin mening antecknad till protokollet. Politiska sekreterare i regionen har närvarorätt vid regionstyrelsens och nämndernas sammanträden, undantaget patientnämndens sammanträden. Företrädare för regionens anställda (fackliga företrädare) får enligt vad som närmare framgår av kommunallagen 7 kap. närvara vid sammanträden med andra nämnder än regionstyrelsen eller dess beredningar och utskott samt patientnämnden. Nämnd får i övrigt medge förtroendevalda, tjänstemän och sakkunniga närvaro- och yttranderätt vid nämndens sammanträden. Ersättares tjänstgöring Om ledamot inte kan närvara vid sammanträde inkallas ersättare till tjänstgöring enligt den turordning som fastställts vid valet. Detta gäller även när ledamot avgått och fyllnadsval inte ägt rum. Ersättare har rätt att närvara vid sammanträdet med vederbörande nämnd även om han/hon inte ska tjänstgöra. Protokoll Protokoll ska föras enligt kommunallagens bestämmelser. Den som deltagit i avgörandet av ärende får reservera sig mot beslutet. Reservationen ska anmälas innan sammanträdet avslutas. Om reservationen utvecklas närmare ska den vara

141 skriftlig och lämnas senast när protokollet justeras. Delegation av beslutanderätt Varje nämnd ska säkerställa att det finns en aktuell delegationsordning för nämnden. Firmateckning Regionens firma tecknas av regionstyrelsens ordförande i förening med regiondirektören. Vid förfall inträder för ordföranden en vice ordförande och för regiondirektören den som av regiondirektören tillfälligt utsetts att tjänstgöra som regiondirektör. Skrivelser med mera från nämnd Regionens firma får ifråga om löpande förvaltningsåtgärder tecknas enligt följande: - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från regionstyrelsen ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av regiondirektören. Vid förfall för ordföranden inträder en vice ordförande och för regiondirektören den som av regiondirektören tillfälligt utsetts att tjänstgöra som regiondirektör. - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från hälso- och sjukvårdsnämnden ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av hälso- och sjukvårdsdirektören. - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av regionutvecklingsdirektören. - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från regionutvecklingsnämnden ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av regionutvecklingsdirektören. - Skrivelser, fullmakter, kontrakt, avtal och dylika handlingar från samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen ska underskrivas av ordföranden och kontrasigneras av hälso- och sjukvårdsdirektör/motsvarande vid den region/det landsting som har ordförandeskapet. Vid delegation av beslutanderätten för vissa ärenden undertecknas utlåtanden och skrivelser av den som beslutanderätten delegerats till eller av den i delegationen som detta uppdragits till. 5.2 Regionfullmäktige (RF) Regionfullmäktige är medborgarnas företrädare valda i allmänna val. Fullmäktige är regionens högsta beslutande organ. Allmänt Regionfullmäktige ska i strategisk plan inklusive budget och finansplan, till regionstyrelse och nämnder, ange visioner, strategier och framgångsfaktorer, resursfördelning samt utdebiteringens storlek. I detta sammanhang även besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Tillsätta de nämnder, beredningar och utskott som utöver styrelsen behövs för att fullgöra

142 regionens uppgifter. Ange generella riktlinjer för styrning och uppföljning av regionens egna bolag. Besluta om regionalt utvecklingsprogram (RUP), regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP) och länstransportplan (LTP). Besluta om att till aktiebolag överlämna befogenheten att ingå avtal om allmän trafik. Besluta om att till aktiebolag överlämna befogenheten att upphandla och samordna tjänster för en kommuns räkning i enlighet med lag (2010:1065) om kollektivtrafik. Fastställa arvode och andra ekonomiska ersättningar till förtroendevalda. I övrigt fatta beslut i frågor som förbehållits fullmäktige genom bestämmelser i kommunallagen (1991:900), i andra författningar samt i detta reglemente. Fullmäktige ska fastställa arbetsordning för sitt arbete. Innehållet i arbetsordningen framgår i huvudsak av 5 kap. 64 kommunallagen. Sammansättning Regionfullmäktige har 101 ledamöter. Regionfullmäktige väljer bland ledamöterna en ordförande och två vice ordförande att utgöra fullmäktiges presidium. Oppositionen innehar andre vice ordförandeposten. 5.3 Regionfullmäktiges presidium Regionfullmäktiges presidium utgörs av regionfullmäktiges ordförande och två vice ordförande. Presidiet ska leda fullmäktiges arbete och svara för regionens representation och värdskap. Instruktioner för presidiet ska framgå av fullmäktiges arbetsordning. Fullmäktiges presidium har till uppgift att se till att särskilt utveckla nya former för de av fullmäktiges sammanträden som är av politiskt förberedande karaktär, utveckla rollen om förtroendevald och samordna regionens deltagande i den allmänna demokratiutvecklingen. Fullmäktige kan besluta att överlämna hela eller delar av dessa frågor till särskild beredning under fullmäktige. Fullmäktige kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen. 5.4 Beredningar och utskott Regionfullmäktige kan tillsätta fullmäktigeberedningar. En nämnd får tillsätta de nämndberedningar som behövs. Fullmäktige kan inrätta utskott med förslagsrätt. Dessa utskott ska underställas nämnd och inrättas för avgränsade uppgifter och för begränsad tid. Det parti som har flest mandat i fullmäktige har rätt att ha två ledamöter i utskott. Om fullmäktige inte har bestämt något om

143 utskott, får nämnden själv bestämma om att inrätta utskott. Beredningarna och utskotten har ingen beslutande funktion med undantag av när fullmäktige, regionstyrelsen eller nämnderna har delegerat beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden. Beredningarnas arbete dokumenteras genom minnesanteckningar. Beslut som beredningar fattar på delegation dokumenteras i protokoll. Utskottens arbete dokumenteras alltid i protokoll. Regionstyrelsen och berörda nämnder ska årligen fastställa en arbetsplanering för respektive beredning och utskott, undantaget för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Till ordförande och vice ordförande i beredning respektive utskott utses ledamot eller ersättare i regionfullmäktige respektive regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden. Ordföranden ska representera det parti eller de partier som har majoriteten i regionen. Vice ordföranden ska representera oppositionen. Möjligheter till adjungeringar i beredningarna och utskotten ska finnas men ska utnyttjas restriktivt. 5.5 Valberedning Fullmäktige väljer en valberedning för sin tjänstgöringstid. Valberedningen ska lägga fram förslag i valärenden som fullmäktige ska behandla. Fullmäktige kan dock besluta att förrätta ett visst val utan föregående beredning. Valberedningen bestämmer själv sina arbetsformer. Valberedningen ska bestå av minst så många ledamöter som det finns partier representerade i fullmäktige. Valberedningen ska ha lika många ersättare som ledamöter. Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter. 5.6 Regionstyrelsen (RS) Allmänt Regionstyrelsen är regionens förvaltande organ och styrelse för regionens samlade verksamheter och har samordningsansvar mellan nämnder och beredningar inför fullmäktige. Styrelsen ska särskilt arbeta för att skapa goda yttre och inre förutsättningar för regionens verksamhet, agera i relation till omvärlden och verka för att regionens utvecklingskraft stärks. Styrelsen har ett ansvar för att regionen uppfyller kraven på en god ekonomisk hushållning vilket innebär att regionens invånare ska få ut så mycket som möjligt av den regionfinansierade verksamheten. Detta medför bland annat att styrelsen har ett planeringsoch uppföljningsansvar för Region Östergötlands totala resursutnyttjande och för att Region

144 Östergötlands olika verksamheter bedrivs effektivt efter fastställda mål. Styrelsen ska i det sammanhanget fastställa direktiv och riktlinjer för budget- och investeringsprocessen. Styrelsen är anställningsmyndighet för samtliga anställda i Region Östergötland, vilket innebär att styrelsen har ett övergripande arbetsgivar- och arbetsmiljöansvar inkluderande personal- och kompetensförsörjning. Styrelsen ska samordna arbetet inom regionens råd i frågor om funktionsnedsättning och inom regionens pensionärsråd samt utse ledamöter till dessa råd. Uppsiktsplikten Regionstyrelsen har en uppsiktsplikt och ska - Övervaka att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin följs. - Se till att uppföljningen sker till fullmäktige från samtliga nämnder om hur verksamheten och ekonomin utvecklas samt vilka åtgärder som vidtas i syfte att korrigera eventuella avvikelser. - Ha uppsikt över verksamhet som bedrivs i form av sådana juridiska personer som avses i kommunallagen (3 kap. 16 a 18 b ) och sådana kommunalförbund som regionen är medlem i. - Övervaka att nämndernas interna kontroll är tillräcklig. Strategiskt miljöarbete Har ett övergripande ansvar för Region Östergötlands interna miljöarbete. Arkivmyndighet Regionstyrelsen är regionens arkivmyndighet enligt arkivlagen. Ägaransvaret Regionstyrelsen är styrelse för regionens samlade verksamheter och ska genom sin ägar- och produktionsstyrning ange förutsättningarna för denna verksamhet och bevaka att produktionsenheterna som utförare uppfyller kraven på god effektivitet, produktivitet och kvalitet. Regionstyrelsen ansvarar som ägare för investeringar och struktur för regionens förvaltningsdrivna verksamheter samt såsom ägare för regionens bolag. Styrelsen fastställer ägardirektiv för bolagen. Regionstyrelsen ska koordinera och fortlöpande utvärdera och utveckla regionens interna ekonomi- och verksamhetsstyrning. Medelsförvaltning Styrelsen har inom ramen för av fullmäktige utfärdade föreskrifter ett ansvar för regionens medelsförvaltning. Styrelsen ska före den 15 april varje år sammanfatta och avsluta Region Östergötlands räkenskaper för medelsförvaltningen under det föregående kalenderåret. Redovisningen ska också avse sådan verksamhet som bedrivs i bolagsform. Regional utveckling Styrelsen ska under regionfullmäktige ha det övergripande och samordnande regionala utvecklingsansvaret. Detta innebär bland annat att utarbeta det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) och samordna insatser för att genomföra dess strategier

145 Forskning och utveckling Styrelsen ansvarar för övergripande frågor om forskning och utveckling inom Region Östergötlands samtliga verksamhetsområden. Internationellt arbete Styrelsen samordnar och ansvarar för Region Östergötlands internationella arbete och arbetar med de internationella frågor som rör styrelsens sakområde. Samverkan och samråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom styrelsens uppdrag. Regionstyrelsen har ett särskilt ansvar för att strategiska samråd hålls med kommunerna minst två gånger per år. I det strategiska samrådet bereds frågor som är av strategisk betydelse för regionens långsiktiga utveckling. I detta samråd hanteras också frågor som påverkar relationen mellan regionen och kommunerna, till exempel när det gäller ansvarsfördelning eller finansiering. Det strategiska samrådet utgörs av ett politiskt forum på högsta politiska nivå med representation från parterna. Regionstyrelsens presidium representerar regionen i det strategiska samrådet och utser inom sig ordförande för samrådet. Arvoden till förtroendevalda Regionstyrelsen har till uppgift att bereda frågor om arvoden och andra ekonomiska ersättningar till förtroendevalda inför fullmäktige. Styrelsen ska tillsätta en särskild arvodeskommitté för beredningen. Övrigt Regionstyrelsen ska fullgöra de uppgifter som i övrigt åligger styrelsen genom bestämmelser i kommunallagen eller särskilda fullmäktigebeslut. Regionstyrelsen har rätt att besluta om att inrätta samordningsberedning. Sammansättning Regionstyrelsen ska bestå av 17 ledamöter och 11 ersättare. Till styrelsen ska regionfullmäktige välja en ordförande och tre vice ordförande, varav oppositionen innehar andra vice ordförandeposten. Regiondirektören är ansvarig tjänsteman för ärendenas föredragning i regionstyrelsen Regionstyrelsens presidium Regionstyrelsens presidium utgörs av regionstyrelsens ordförande och tre vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång. Regionstyrelsens presidium ska planera och förbereda styrelsens arbete och bereda styrelsens verksamhetsplan. Presidiet ska särskilt ansvara för förhandlingar med andra huvudmän

146 Regionstyrelsens presidium ansvarar för planering och genomförande av de strategiska samråden med kommunerna. Regionstyrelsen kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen Regionstyrelsens beredning för ägarfrågor Regionstyrelsens beredning för ägarfrågor har till uppdrag att bereda frågor utifrån regionens roll som ägare och huvudman ur ett långsiktigt strategiskt perspektiv, exempelvis hållbar utveckling, regionens bolag, fastigheter, miljö- och klimatarbete, IT, e-hälsa samt forskning och utveckling. Beredningen har 11 ledamöter Regionstyrelsens utskott för personal- och kompetensförsörjning Utskottet har som uppgift att följa arbetet kring personalfrågor i regionens egna verksamheter. Hur den långsiktiga strategiska kompetensförsörjningen till den egna verksamheten säkerställs och hur vårdsektorn långsiktigt kan stärkas som en attraktiv bransch. Utskottet har 9 ledamöter Regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård Beredningen har uppdraget att arbeta med frågor om primärvårdens/den nära vårdens utveckling och kvalitetssäkring. Beredningen har 11 ledamöter. 5.7 Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) Allmänt Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett ansvar för att tillgodose befolkningens behov av hälsooch sjukvård, inklusive tandvård och stöd och service till vissa funktionshindrade. Detta innebär att nämnden, inom de ekonomiska ramar som regionfullmäktige fastställer, ska verka för en bättre hälsa hos befolkningen och en bra vård på lika villkor utifrån befolkningens behov. Analys och kunskapsstöd Säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet vilket inkluderar att inhämta kunskap om såväl befolkningens behov, önskemål och synpunkter, som om de möjligheter som hälso- och sjukvårdens utförare erbjuder. Prioritering Prioritera mellan olika behov och genom överenskommelser och avtal med utförare ange finansiering och innehåll för den verksamhet som ska genomföras

147 Samordning Leda och samordna regionens insatser inom de samordningsförbund som inrättats tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och berörda kommuner. Samordningsförbundens verksamhet regleras i särskilda förbundsordningar. Samverkan och saksamråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. I detta saksamråd bereds olika sakfrågor. Saksamråd är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samrådet. Saksamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag. Uppföljning Följa upp och utvärdera utförarnas verksamhetsresultat utifrån överenskommelser och avtal. Internationellt arbete Arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Sammansättning Hälso- och sjukvårdsnämnden ska bestå av 17 ledamöter och 11 ersättare. Till nämnden ska regionfullmäktige välja en ordförande och tre vice ordförande, varav oppositionen innehar andra vice ordförandeposten. Hälso- och sjukvårdsdirektören är ansvarig tjänsteman för ärendenas föredragning i hälsooch sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium utgörs av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande och tre vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium ska planera och förbereda hälso- och sjukvårdsnämndens arbete och bereda nämndens verksamhetsplan. Hälso- och sjukvårdsnämndens presidium ansvarar för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. Hälso- och sjukvårdsnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning Hälso- och sjukvårdsnämndens samordningsberedning består av presidiet i nämnden, presidiet i hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning, presidiet i hälso- och

148 sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning samt nämndens representanter i presidiet i regionstyrelsens och hälsosjukvårdsnämndens beredning för primärvård och annan nära vård. Parti som saknar representation i beredningen har möjlighet att adjungera ledamot eller ersättare från nämnden, med yttrande- och förslagsrätt. Beredningen leds av hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Beredningen har som uppgift att utgöra forum för diskussion av långsiktiga och strategiska frågor inom hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning Hälso- och sjukvårdsnämndens beredning för behovsstyrning har i uppdrag att utveckla behovsstyrningen och dess moment i form av behovsanalyser, uppdrag, prioriteringar, överenskommelser och avtal. Beredningen ska bereda frågor som rör arbetet med underlag inför behovsanalyser. Beredningen är även styrgrupp för hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog. Beredningen har 11 ledamöter Hälso- och sjukvårdsnämndens beredningar för brukardialog Beredningarna för brukardialog är fem till antalet och har till uppgift att genom dialog med medborgare och brukare bidra med underlag till behovsanalyser och uppdrag. Beredningarnas kunskaper kring befolkningens behov och erfarenheter av hälso- och sjukvården utgör ett viktigt inslag i behovsstyrningen. Beredningarna ska arbeta med att kontinuerligt föra dialog med brukare och anhöriga kring behov med mera. Respektive beredning leds av en ordförande och en vice ordförande. Beredningarna har vardera 7 ledamöter Hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning Hälso- och sjukvårdsnämndens utskott för uppföljning har uppdraget att arbeta med uppföljning av de avtal och överenskommelser som hälso- och sjukvårdsnämnden ingår med interna och externa vårdgivare. Utskottet har 9 ledamöter. 5.8 Regionutvecklingsnämnden (RUN) Allmänt Regionutvecklingsnämnden har ansvar för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, näringslivsutveckling, kulturverksamhet, kompetensförsörjning och ökad sysselsättning i regionen. Nämnden ska arbeta för att förbättra regionens attraktivitet. Regionutvecklingsnämnden ska utgöra styrelse för Lunnevads folkhögskola och skolstyrelse för Naturbruksgymnasiet

149 Analys och kunskapsstöd Säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Kompetensförsörjning Arbeta för att förbättra kompetensförsörjningen i regionen och ansvara för det statliga uppdraget kring kompetensplattformar. Företagsutveckling och tillväxt Bereda och besluta om frågor som rör näringsliv och innovation. Utveckla besöksnäringen. Utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Fördela statliga regionalpolitiska utvecklingsmedel och övriga tillväxtmedel. Kultur och kreativitet Arbeta för ett rikt och aktivt kultur-, natur- och friluftsliv i regionen och ansvara för det statliga uppdraget gällande kultursamverkansmodellen. Samordna, driva och finansiera utvecklingsinsatser inom kultur- och naturområdet Fördela bidrag till regionala ideella organisationer och föreningar. Folkhälsa Ansvara för att driva, utveckla och samordna regionens folkhälsoarbete. Internationellt arbete Arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Samverkan och saksamråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Regionutvecklingsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. I saksamråd bereds olika sakfrågor. Saksamråd är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Regionutvecklingsnämndens presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samrådet. Saksamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag. Övrigt Regionutvecklingsnämnden har rätt att besluta om att inrätta samordningsberedning. Sammansättning Nämnden ska bestå av 15 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Till nämnden ska regionfullmäktige välja en ordförande och två vice ordförande, varav oppositionen innehar

150 andra vice ordförandeposten. Regionutvecklingsdirektören är ansvarig tjänsteman för ärendenas föredragning i regionutvecklingsnämnden förutom för ärenden inom området folkhälsa där hälso- och sjukvårdsdirektören är ansvarig för föredragningen Regionutvecklingsnämndens presidium Regionutvecklingsnämndens presidium utgörs av regionutvecklingsnämndens ordförande och två vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång. Regionutvecklingsnämndens presidium ska planera och förbereda nämndens arbete och bereda nämndens verksamhetsplan. Regionutvecklingsnämndens presidium ansvarar för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. Regionutvecklingsnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen Regionutvecklingsnämndens beredning för folkhälsa Beredningen ska verka för att Region Östergötland inom sina olika ansvarsområden skapar samhälleliga förutsättningar och bidrar med insatser för en god hälsa på lika villkor för Östergötlands befolkning. Beredningen ska följa och utvärdera regionens arbete med folkhälsa och bistå med kunskapsunderlag. Beredningen ska verka för att Östgötakommissionens resultat i form av kunskapsunderlag och förslag till utgångspunkter, mål samt rekommendationer för ökad hälsa bereds och utvecklas i samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer, som exempelvis näringslivet och civilsamhället. Beredningen består av 9 ledamöter. 5.9 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN) Allmänt Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ansvarar för regionala utvecklingsfrågor inom samhällsbyggnad, kollektivtrafik, infrastruktur, landsbygdsutveckling samt energi och klimat. Nämnden ska verka för att hålla samman övergripande fysisk planeringen med regional utveckling. Nämnden ska fullgöra regionens uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet enligt lagen om kollektivtrafik (2010:1065) och har ansvar för att utveckla en attraktiv och effektiv kollektivtrafik som stöttar utvecklingen i regionen. Regional utvecklingsplanering Översiktlig planering/samhällsbyggnad

151 Följa upp och aktualisera det regionala utvecklingsprogrammet, RUP. Säkerställa nödvändig kunskapsuppbyggnad, analys, idégenerering och framtagning av underlag för strategiska beslut inom ansvarsområdet. Analys och statistik Tillhandahålla analys och statistik för interna behov inom regionutvecklingsarbetet, vissa behov hos kommunerna samt de behov regionen har tillsammans med andra aktörer. Infrastruktur och kollektivtrafik Följa infrastrukturfrågor av övergripande art. Utreda, utforma och bereda regionalt trafikförsörjningsprogram (RTP). Utreda, utforma och bereda länstransportplan (LTP). Utreda, utforma och besluta om allmän trafikplikt. Ta fram förslag till riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis inför beslut i regionfullmäktige. Utifrån av fullmäktige fastställda riktlinjer ska nämnden fastställa taxan för kollektivtrafiken. Nämnden har möjlighet att överlåta beslut om förändringar av taxan för kollektivtrafiken till driftsorganisation för trafik- och samhällsplaneringsnämndens verksamhet. Om nämnden överlåter rätten att besluta om förändringar av taxan ska nämnden följa upp att taxan vid var tid överensstämmer med av regionfullmäktige fastställda riktlinjer för kollektivtrafikens prissystem och färdbevis. Landsbygdsutveckling Bidra till landsbygdsutvecklingen i regionen genom att i samverkan med andra aktörer initiera, påverka och koordinera utvecklingsinsatser. Energi och klimat Strategiska insatser för att samla och utveckla regionens samverkansformer och handlingsförmåga inom energi- och klimatområdet. Internationellt arbete Arbetar med de internationella frågor som rör nämndens sakområde. Samverkan och saksamråd Samverkan och samråd ska vid behov ske med andra aktörer med intressen och ansvar inom de sakområden som ligger inom nämndens uppdrag. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har ett särskilt ansvar för att saksamråd vid behov hålls med kommunerna inom nämndens ansvarsområde. I saksamråd bereds olika sakfrågor. Saksamråd är ett politiskt forum med representanter för sakområdet från parterna. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden presidium representerar regionen i dessa samråd och utser inom sig ordförande för samrådet. Saksamråd kan organiseras i fasta forum och/eller tillfälliga samrådsgrupper med ett specifikt uppdrag

152 Nämnden har inga beredningar eller utskott. Tillfälliga beredningar/utskott kan bli aktuella exempelvis i samband med utarbetande av LTP/RTP med mera. Övrigt Trafik- och samhällsplaneringsnämnden har rätt att besluta om att inrätta samordningsberedning. Sammansättning Trafik- och samhällsplaneringsnämnden ska bestå av 15 ordinarie ledamöter och 9 ersättare. Till nämnden ska regionfullmäktige välja en ordförande och två vice ordförande, varav oppositionen innehar andra vice ordförandeposten. Regionutvecklingsdirektören är ansvarig tjänsteman för ärendenas föredragning i trafik- och samhällsplaneringsnämnden förutom för de ärenden då nämnden fullgör regionens uppdrag som regional kollektivtrafikmyndighet där VD för AB Östgötatrafiken är ansvarig tjänsteman för föredragningen Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium utgörs av trafik- och samhällsplaneringsnämndens ordförande och två vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium ska planera och förbereda nämndens arbete och bereda nämndens verksamhetsplan. Trafik- och samhällsplaneringsnämndens presidium ansvarar för planering och genomförande av saksamråd med kommunerna. Trafik- och samhällsplaneringsnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till presidiet, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen (SVN) Samverkansnämnden är en gemensam nämnd med representation från Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län med placering i Region Östergötland. Nämnden är underställd regionfullmäktige. Samverkansnämnden beslutar om vilken sjukvård inom de regiongemensamma sjukvårdsområdena som ska samordnas inom sydöstra sjukvårdsregionen samt till vilken enhet den ska samordnas. Nämnden får besluta att viss regionsjukvård ska bedrivas vid enhet utanför regionen. Nämnden har också beslutanderätt över fördelning av tilldelad budget från respektive region/landsting för gemensam verksamhet. Samverkansnämnden kan även hantera samverkansfrågor som inte är direkt kopplade till hälso-och sjukvård

153 Samverkansnämnden kan delegera beslutsbefogenheter i ett ärende eller viss grupp av ärenden till nämndens presidium, som då utgör sådant utskott som avses i 6 kap. 33 kommunallagen. Samverkansnämnden har nio ledamöter och nio ersättare. Region Östergötland, Region Jönköpings län och Landstinget i Kalmar län väljer vardera tre ledamöter och tre ersättare. Nämndens uppgifter, arbetsformer och organisation regleras i särskilt reglemente. Av reglementet framgår även stödfunktioner för det regionala samarbetet Den politiska ledningsgruppen (PLG) Den politiska ledningsgruppen består av presidierna i regionfullmäktige, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden samt de gruppledare som inte finns representerade i dessa presidier. Ordförande för den politiska ledningsgruppen är regionstyrelsens ordförande. Vice ordförande är hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande. Den politiska ledningsgruppen är ett organ för diskussion av strategiska frågor. Ledningsgruppen har som ett uppdrag att ansvara för nödvändig kunskapsöverföring mellan regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden, regionutvecklingsnämnden och trafik- och samhällsplaneringsnämnden, när detta bedöms vara väsentligt för respektive uppdrag. I detta ligger bland annat att planera kunskapssammanträden samt att utvärdera vad som framkommit vid dessa sammanträden och vid behov ta nödvändiga initiativ. Den politiska ledningsgruppens arbete syftar till att stärka inriktningen mot helhetssyn, konsekvens och långsiktighet i den politiska styrningen. Den politiska ledningsgruppen är även krisledningsnämnd för Region Östergötland (se särskilt reglemente) Patientnämnden Patientnämnden ska utifrån synpunkter och klagomål stödja och hjälpa enskilda patienter och bidra till kvalitetsutveckling och hög patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Nämnden ska arbeta utifrån ett förebyggande förhållningssätt. Nämnden ska Främja patienters rättigheter i kontakterna mellan patienterna och hälso- och sjukvårdspersonalen. Hjälpa patienterna att få den information de behöver för att kunna ta till vara sina intressen i hälso- och sjukvården. Hjälpa patienterna att vända sig till rätt myndighet. Rapportera iakttagelser och avvikelser av betydelse för patienterna till vårdgivare och vårdenheter. Informera allmänheten, hälso- och sjukvårdspersonalen och andra berörda om sin verksamhet. Medverka till att patienter inom den psykiatriska tvångsvården erhåller stödperson. Lämna en redogörelse över patientnämndsverksamheten till Socialstyrelsen och

154 Inspektionen för vård och omsorg. Göra Inspektionen för vård och omsorg uppmärksam på förhållanden som omfattas av myndighetens tillsyn. Återföra erfarenheter från nämndens arbete till styrelsen och till hälso- och sjukvårdsnämnden. Patientnämnden ska utifrån sina speciella uppgifter tillförsäkras en självständig ställning gentemot dem som beslutar i hälso- och sjukvårdsfrågor i övrigt. Närmare bestämmelser om nämndens uppgifter finns i lagen om patientnämndsverksamhet, lagen om psykiatrisk tvångsvård samt lagen om rättspsykiatrisk vård. Patientnämnden består av 9 ordinarie ledamöter och 5 ersättare. Nämnden leds av en ordförande och en vice ordförande. Dessa väljs av fullmäktige för fyra år, dock längst till aktuell mandatperiods utgång Regionens revisorer Revisionen består av en representant för varje parti som finns representerat i regionfullmäktiga. Revisionen leds av en ordförande (representerar oppositionen) och en vice ordförande (representerar majoriteten). De partier som innehar plats i presidiet erhåller ytterligare en ledamot i revisionen. Revisionens uppgifter, arbetssätt med mera framgår av särskilt reglemente som fastställs av regionfullmäktige. Regionfullmäktige ska utse lekmannarevisorer i regionens aktiebolag och förtroendevalda revisorer i regionens stiftelser och andra organisationsformer i den utsträckning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt Regionens pensionärsråd Regionens pensionärsråd är ett samrådsorgan mellan pensionärsorganisationerna och regionens förtroendevalda. Regionens representation i pensionärsrådet utgörs av 5 ledamöter och 5 ersättare. Därutöver ingår 8 ledamöter och 8 ersättare från pensionärsorganisationerna. Regionens pensionärsråd leds och samordnas av representanter från regionstyrelsen. Regionen innehar ordförandepositionen och brukarorganisationerna innehar vice ordförandeposten Regionens råd i frågor om funktionsnedsättning Regionens råd i frågor om funktionsnedsättning är ett samrådsorgan mellan föreningar för personer med funktionsnedsättning och regionens förtroendevalda. Regionens representation i rådet utgörs av 5 ledamöter och 5 ersättare. Därutöver ingår 8 ledamöter och 8 ersättare från föreningarna

155 Rådet i frågor om funktionsnedsättning leds och samordnas av representanter från regionstyrelsen. Regionen innehar ordförandepositionen och brukarorganisationerna innehar vice ordförandeposten. 6 Verkställande organisation 6.1 Regiondirektören Regiondirektören är regionens verkställande tjänsteman och utses av regionstyrelsen. Regiondirektören har ansvaret för den samlade produktionsorganisationen och ska säkerställa att verksamheten drivs och utvecklas professionellt. Regiondirektören har det övergripande ansvaret för att genom erforderliga verkställighetsbeslut se till att de politiskt fastställda målen uppnås inom den politiskt fastställda ekonomiska ramen. Regiondirektörens styrning av produktionsenheterna ska utgå från decentraliseringsprincipen. Regiondirektören är chef för ledningsstaben och ansvarar för tjänstemannastödet till regionens samtliga politiska organ vilket innebär att tillhandahålla nödvändig kompetens och kapacitet för att: Leva upp till det ansvar som framgår av den beskrivna styrningslogiken (kap.4 Styrningslogiken) i detta reglemente. Leverera beslutsunderlag inom respektive politiskt organs verksamhetsområde. Kunna erbjuda rationell löpande administration. Beslutsunderlag avseende ärenden som ska behandlas i politiska organ ska skrivas under av regiondirektören. Regiondirektören ska utfärda de regionövergripande riktlinjer som krävs för att fullgöra det som enligt lagstiftning är regionens ansvar. Regiondirektören ska under regionstyrelsen även utfärda de regionövergripande riktlinjer som krävs för att genomföra fullmäktiges treårsbudget/finansplan samt regionstyrelsens och hälso- och sjukvårdsnämndens verksamhetsplaner. Regiondirektören ska även verkställa enskilda beslut. Regiondirektören får vidaredelegera beslutanderätt enligt de regler som följer av lag, förordning eller regionstyrelsens delegationsordning. Stycket om biträdande regiondirektören borttaget. 6.2 Produktionsenheterna Regionens produktionsorganisation är uppdelad i produktionsenheter. Varje produktionsenhet leds av en chef. Styrningen av produktionsenheterna ska ske utifrån: Regionens reglemente. Regionfullmäktiges uppställda mål för verksamheten. Regionstyrelsens fastställda befogenhetsramar. Av hälso- och sjukvårdsnämndens i överenskommelser fastlagda förutsättningar för omfattning och innehåll av verksamheten (gäller sjukvårdande produktionsenheter)

156 Regionens mål- och uppföljningsdokument. Inom de politiskt fastställda ramarna beslutar produktionsenhetscheferna med stöd av reglerna om verkställighetsbeslut i frågor rörande omfattning, inriktning och kompetens, samt ansvarar för att anskaffa nödvändiga resurser, leda verksamheten och fatta övriga beslut för verksamhetens drift. Produktionsenheterna är antingen direkt verksamhetsdrivande utifrån regionens huvuduppdrag till befolkningen, eller av lednings-, stöd och servicekaraktär. Produktionsenheterna anlitar vid behov underentreprenörer för att genomföra sitt uppdrag. Produktionsenheterna ansvarar för dialog, kontakt och kommunikation med sina patienter/brukare/motsvarande. Regionstyrelsen beslutar om principiella organisationsförändringar för de direkt verksamhetsdrivande produktionsenheterna. Regiondirektören beslutar om övriga förändringar samt om organiseringen av produktionsenheter för ledning, stöd och service. Regiondirektörens ledning av produktionsenhetscheferna ska ha som utgångspunkt såväl decentraliserat ansvarstagande, som att den samlade organisationen, inklusive underentreprenörer, ska genomföra sina uppdrag på effektivast möjliga sätt. 6.3 Samverkansorgan, aktiebolag, stiftelser och föreningar Regionfullmäktige har med bibehållet ansvar överlämnat vården av vissa regionangelägenheter att fullgöras av juridiska personer i vilka regionen är hel- och delägare på ett eller annat sätt har intressen i. Regionfullmäktige och regionstyrelsen utövar sitt huvudmannaskap, insyn i och styrning av den överlämnade vården av regionangelägenhet till hel eller delägda aktiebolag, stiftelser eller föreningar genom bolagsordning, stadgar, ägardirektiv, representation i bolagsstämmor, styrelser och motsvarande. Regionfullmäktige har gett regionstyrelsen i uppdrag att utöva ägarrollen i de regionägda bolagen. Regionstyrelsen har också uppsiktsplikt över bolagen. 6.4 Insyn och kontroll Om vården av en regionangelägenhet överlämnas till en entreprenör ska regionen genom avtal tillförsäkras möjlighet att kontrollera och följa upp verksamheten samt beredas möjlighet att ta ställning i frågor av vikt och principiell beskaffenhet. Vidare ska regionen genom avtal se till att medborgarna ges samma rätt att ta del av handlingar hos de kommunala företagen och kommunalförbundet som de har enligt de grunder som gäller för allmänna handlingars offentlighet inom myndigheten

157 REGION ÖSTERGÖTLAND - POLITISK ORGANISATION Organ Ledamöter Regionfullmäktige 101 Regionstyrelsen 17 - Beredningen för ägarfrågor 11 - Beredningen för primärvård och annan nära vård 11 - Utskottet för personal och kompetensförsörjning 9 Hälso- och sjukvårdsnämnden 17 - Samordningsberedningen valberoende - Beredningen för behovsstyrning 11 - Brukardialogsberedningarna (5 st) 7 - Utskottet för uppföljning 9 Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 15 Regionutvecklingsnämnden 15 - Beredningen för folkhälsa 9 Revisionen valberoende Patientnämnden 9 Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen 9 (3) (varav Region Östergötland)

158 BESLUTSUNDERLAG 1/2 Ledningsstaben Richard Widén Dnr: RS Regionstyrelsen Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB Bakgrund Regionfullmäktige beslutade den 21 april 2015 att tillsammans med Linköpings kommun och Norrköpings kommun bilda ett Scenkonstbolag, som ska bestå av de verksamheter som i dag drivs av Stiftelsen Östergötlands länsteater ( Stiftelsen ) respektive Norrköping Symfoniorkester AB ( SON ). För ändamålet har parterna förvärvat ett så kallat lagerbolag med ett initialt aktiekapital om kronor. Aktierna i Scenkonstbolaget ägs till 52 % av Region Östergötland, till 33,1 % av Norrköpings kommun och till 14, 9 % av Linköpings kommun. Verksamheten i det nya Scenkonstbolaget avses starta den 1 januari Ökning av aktiekapitalet genom nyemission Enligt det av ägarna antagna ägardirektivet för Scenkonstbolaget är målsättningen att bolagets soliditet inte ska understig 30 %. Detta motsvarar ett bundet aktiekapital på 24 miljoner kronor givet en balansomslutning på ca 80 miljoner kronor efter sammanslagningen. Därtill föreslås att ägarna skjuter till ytterligare 5 miljoner kronor i fritt eget kapital. Detta sker genom överkurs på aktierna. Styrelsen för Scenkonstbolaget har därför föreslagit bolagsstämman och ägarna av bolaget att öka aktiekapitalet i bolaget med 23,9 miljoner kronor till 24 miljoner kronor genom nyemission av aktier och att ägarna ska teckna de nya aktierna samt tillskjuta aktiekapital i förhållande till sina respektive ägarandelar i bolaget. Regionstyrelsen tillstyrker regionfullmäktige BESLUTA a t t a t t a t t a t t godkänna att bolagsstämman i Scenkonstbolaget i Östergötland AB, org. nr , ( Scenkonstbolaget ), beslutar att öka aktiekapitalet i bolaget med kronor genom nyemission av nya aktier, godkänna att Region Östergötland tecknar nya aktier i Scenkonstbolaget till ett belopp om 100 kronor per aktie och en överkurs om 21 kronor per aktie, totalt 121 kronor per aktie och totalt kronor för aktierna, godkänna att den andel av tillgångarna i Stiftelsen Östergötlands Länsteater ( Stiftelsen ), som vid Stiftelsens avveckling tillskiftas Region Östergötland, överlåts som gåva till Scenkonstbolaget samt fastställa förslag till bolagsordning enligt bilaga.

159 BESLUTSUNDERLAG 2/2 Ledningsstaben Richard Widén Dnr: RS Mats Uddin Tf Regiondirektör Josefin Bjäresten Tf Ekonomidirektör Bilaga: - Skrivelse rörande ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB - Bolagsordning för Scenkonstbolaget i Östergötland AB

160 FM centrum Utfärdat av: Gunnar Laurén Dokumentnamn: Produkt/Projekt/Verksamhet Datum: Version: Diarienr: FC Sida 1/2 Regionstyrelsen Ombyggnation för 2 MR-kameror komplettering, LiM Byggnadsinventarie(IC), genomförande. Lasarettet i Motala Byggnad Diagnostikcentrum Bakgrund Ombyggnationen för de nya MR-kamerorna är snart färdig enl. framskrivning dnr FC Projektgruppen har nu aviserat att vissa åtgärder tillkommit under produktionsskedet. Komplexiteten i projektet har varit större än tidigare bedömningar. Det ställs t ex större klimatkrav i undersökningsrummen och magnetfältet har en mer omfattande spridning i omkringligande lokaler än tidigare beräkningar. Detta har tillsammans ställt krav på ytterligare byggnadsåtgärder. Genomförande Åtgärder vidtagna under produktionen. Ekonomi Kostnaden för att genomföra ovanstående kompl. åtgärder uppgår till kr. Kostnaden enl. tidigare beslut kr. Kostnaden hanteras som en byggnadsinventarie. Avskrivningstiden är 15 år. Hyresökningen är kommunicerad och förankrad med ledningen för Diagnostikcentrum. Tider Färdigställande beräknas till kvartal 3 år Bilaga Godkännande av centrumchef för Diagnostikcentrum. Tidigare beslut i Regionstyrelsen dat , 175 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Region Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

161 FM centrum Utfärdat av: Gunnar Laurén Dokumentnamn: Produkt/Projekt/Verksamhet Datum: Version: Diarienr: FC Sida 2/2 Förslag till beslut Att ge uppdrag åt FM centrum att genomföra ovanstående tillkommande byggnadsinventarie om kr som medför en total kostnadsram för projektet om kr. FM centrum Micael Antamo Produktionsenhetschef Reine Sundell Fastighetschef Godkännes Mats Uddin T f Regiondirektör Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org.nr Region Östergötland Drottninggatan FM centrum LINKÖPING

162 1(3) Bolagsordning för Scenkonstbolaget i Östergötland AB Fastställd av regionfullmäktige i Östergötland den 7 oktober 2015, kommunfullmäktige i Norrköping den 19 oktober 2015, kommunfullmäktige i Linköping den [infoga]2015 och av bolagsstämman den [infoga] Firma Bolagets firma är Scenkonstbolaget i Östergötland AB. 2 Säte Styrelsen ska ha sitt säte i Norrköping, Östergötlands län. 3 Föremålet för bolagets verksamhet Bolaget har till föremål för sin verksamhet att med en fast symfoniorkester och med Östergötland som bas spela symfonisk musik, bedriva olika former av konsertverksamhet och verksamhet med inspelningar. Bolaget har vidare till föremål för sin verksamhet att med en fast teaterensemble och med Östergötland som bas producera och spela teater och utföra andra kulturprogram. Bolaget kan även ägna sig åt rådgivning inom teaterverksamheten samt upplåta eller sälja utrustning. Bolaget är skyldigt att utföra de uppdrag som bolaget tilldelas av sina ägare. Verksamheten ska bedrivas i ägarnas ställe. 4 Ändamålet med bolagets verksamhet Bolagets huvudsakliga syfte är inte att göra vinst. Bolagets syfte är att främja och bidra till utveckling av kulturlivet och kulturarvet i Östergötland samt att bidra till att stärka länets attraktivitet. Verksamhet som bolaget utför åt ägarna ska ske med iakttagande av kommunal likställighets- och självkostnadsprincip. 5 Fullmäktiges rätt att ta ställning Bolaget ska se till att fullmäktige i respektive Norrköpings och Linköpings kommuner samt i Region Östergötland får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas. 6 Aktiekapital

163 Aktiekapitalet ska utgöra lägst kronor och högst kronor. 2(3) 7 Antal aktier I bolaget ska finnas lägst aktier och högst aktier. 8 Styrelse Styrelsen ska bestå av sju ledamöter med sju suppleanter. Styrelsen utses av fullmäktige i Norrköpings kommun (två ledamöter, två suppleanter), Linköpings kommun (en ledamot, en suppleant) och Region Östergötland (fyra ledamöter, fyra suppleanter) för tiden från den årsstämma som följer närmast efter att val till kommunfullmäktige och regionfullmäktige förrättats intill slutet av den årsstämma som följer efter nästa val till kommun- och regionfullmäktige. Ordförande utses av Regionen. Vice ordförande utses av Norrköpings kommun. Andre vice ordförande utses av Linköpings kommun. Ordföranden ska ha utslagsröst i styrelsen. 9 Revisorer För granskning av bolagets årsredovisning jämte räkenskaper samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning utser bolagsstämman ett revisionsbolag, där huvudrevisorn ska vara auktoriserad. Revisionsbolagets uppdrag gäller intill slutet av den årsstämma som hålls under det fjärde räkenskapsåret efter revisorsvalet. 10 Lekmannarevisor För samma mandatperiod som gäller för styrelsen ska kommunfullmäktige i respektive Norrköpings kommun, Linköpings kommun och Region Östergötland vardera utse en lekmannarevisor och en suppleant för denne. 11 Kallelse till bolagsstämma Kallelse till bolagsstämma ska ske med e-post till aktieägarnas officiella adresser samt till stämmoombudens angivna e-postadresser tidigast fyra veckor och senast två veckor före stämman. 12 Ärenden på årsstämma På årsstämma ska följande ärenden förekomma till behandling. 1. Stämmans öppnande 2. Val av ordförande och sekreterare vid stämman 3. Upprättande och godkännande av röstlängd 4. Val av en eller två justeringsmän 5. Godkännande av dagordningen 6. Prövning av om stämman blivit behörigen sammankallad

164 7. Framläggande av årsredovisningen (i förekommande fall koncernårsredovisningen), revisionsberättelsen och lekmannarevisorernas granskningsrapport 3(3) 8. Beslut om a) fastställande av resultat- och balansräkningen (i förekommande fall även koncernresultat- och koncernbalansräkningen) b) dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust enligt den/de fastställda balansräkningen/arna c) ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören 9. Fastställande av arvoden åt styrelsen, revisorn och lekmannarevisorerna 10. Val av revisor och revisorssuppleant (i förekommande fall) 11. Notering om fullmäktiges val av styrelse och lekmannarevisorer 12. Fastställande av ägardirektiv (i förekommande fall) 13. Annat ärende som ankommer på bolagsstämman enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen 14. Stämmans avslutande 13 Räkenskapsår Kalenderår ska vara bolagets räkenskapsår. 14 Kommunstyrelsens och regionstyrelsens inspektionsrätt Kommunstyrelsen i respektive Norrköpings kommun och Linköpings kommun samt regionstyrelsen i Region Östergötland har utan hinder av sekretess rätt att ta del av bolagets handlingar och räkenskaper i den utsträckning det behövs för att nämnda styrelser ska kunna utöva sin uppsiktsplikt över bolaget. Styrelserna har även i övrigt rätt att inspektera bolaget och dess verksamhet. 15 Likvidation Likvideras bolaget ska dess behållna tillgångar fördelas mellan Norrköpings kommun, Linköpings kommun och Region Östergötland i förhållande till ägandet. 16 Ändring av bolagsordningen Denna bolagsordning får inte ändras utan godkännande av fullmäktige i respektive Norrköpings kommun, Linköpings kommun och Region Östergötland

165 BESLUTSUNDERLAG 1(1) Ledningsstaben Peder Björn RÖ Regionstyrelsen Regionstyrelsens och regionfullmäktiges sammanträdestider för år 2016 Region Östergötlands ledningsstab har arbetat fram ett förslag till sammanträdestider för år 2016 för regionstyrelsen och regionfullmäktige samt övriga nämnder (bifogat förslag). Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t fastställa sammanträdestider för regionstyrelsen år 2016 enligt föreliggande förslag samt a t t föreslå regionfullmäktige sammanträdestider för år 2016 enligt föreliggande förslag. Mats Uddin Tf Regiondirektör Josefin Bjäresten Tf Ekonomidirektör

166 Sammanträdesdagar 2016 för Region Östergötland Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Regionfullmäktige Regionstyrelsen RS presidium Hälso- och sjukvårdsnämnden HSN presidium 26 1, HSN samordningsberedn 26 1, Trafik och samhällsplaneringsnämnden Regionutvecklingsnämnden 28 3, , Patientnämnden Samverkansnämnden för sydöstra sjukvårdsregionen Regionens samverkansgrupp ,

167 Sammanträdesplan 2016 förslag inför beslut JAN FEB MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEP OKT NOV DEC 1 Nyårsdagen RUN RSG 1 SVN 2 2 HSN 2 RUN 2 2 RSG 2 TSN RUN RS 3 TSN 3 3 HSN TSN RS Publ RSG/RUN 4 Alla helgons afton 4 5 Trettondagsaft on HSN 5 Kristi himmelsfärdsd ag TSN 5 Alla helgons dag 6 Trettondag jul RS 6 6 Nationaldag RF RSG HSN HSN RUN RS RS ÄK 8 8 HSN 8 TSN RS ÄK HSN/RS G RS HSN Publ RSG RS 14 ÄK Pingstafton Pingstdagen PUBL RSG RF 17 SVN/ÄK ÄK Publ RSG ÄK RSG 20 ÄK RF RUN Sportlov Publ RSG 22 Publ RSG RF TSN RF RSG 23 SVN RF Publ RSG 24 Midsommaraft on RUN ÄK 24 Julafton Publ RSG Midsommardagen TSN Publ RSG Juldagen 26 RSG SVN Annandag jul 27 RUN RF??? 27 SVN HSN TSN RS Publ RSG RSG 29 Påsklov/RS G RUN HSN TSN 31 RSG RS 31 Höstlov 31 Nyårsafton

168 Svar på medborgarförslag från Carl Strömbäck Begäran om stöd för ett afasihus i Linköping (RS ) Carl Strömbäck har den 4 april 2015 inkommit med ett medborgarförslag där han begär om stöd för ett afasihus i Linköping där personer som drabbats av afasi och deras anhöriga kan ha en social mötesplats och få stöd i sin rehabilitering. Liknande verksamheter finns bland annat i Region Örebro län. Afasi är en livslång funktionsnedsättning, med svårigheter och behov som förändras under livets gång. Efter de tidiga, akuta, insatserna behövs långsiktig träning och för att de som drabbats ska kunna fortsätta att hitta sätt att hantera funktionsnedsättningen i vardagen. Tidiga insatser för den som drabbas av afasi tillgodoses relativt väl i Region Östergötland. I östra länsdelen görs detta på strokeenhet, i centrala länsdelen på neurologiska kliniken och ibland på rehabiliteringsmedicinska kliniken. I västra länsdelen kommer rehabiliteringen oftast igång på neurorehab eller vid hemrehabilitering. Region Östergötlands behovsanalyser har under åren har visat att kroniskt sjuka inte får all den rehabilitering som skulle vara önskvärd. Därför förstärkte Hälso- och sjukvårdsnämnden logopedin i länet härom året för en mer jämlik rehabilitering. Bedömningen om hur prioriterat ytterligare insatser på afasiområdet är kommer att bedömas i Hälso- och sjukvårdsnämndens ordinarie resursfördelning för år Regionfullmäktige föreslås därför med hänvisning till ovanstående: a t t besvara medborgarförslaget

169

170

171

172 Svar på motion från Fredrik Sjöstrand m.fl. (M) Integrerad beroendemottagning i västra länsdelen (RS ) Motionärerna föreslår att hälso- och sjukvårdsnämnden ska initiera en dialog med kommunerna i den västra länsdelen i syfte att utreda förutsättningarna för integrerade beroendemottagningar. Regionen har tidigare (som landsting) haft gemensanna mottagningar i västra länsdelen, både i Motala och i Mjölby. Av olika anledningar separerades verksamheten i Motala 2011 och Mjölby Diskussioner om att starta upp liknande gemensamma mottagningar pågår redan och det finns intresse av gemensam lokalisering från de båda nämnda kommunerna. Gemensam lokalisation mellan regionen och de två kommunerna finns redan idag när det gäller den gemensamma Mini-Maria mottagningen. Fördelarna med gemensam mottagning är att patienterna, samt deras anhöriga, får en väg in för att få en samlad bedömning och ett samlat omhändertagande. En annan fördel är att andra vårdgrannar till exempel psykiatrin samt andra huvudmän som polisen, får en gemensam part att vända sig till vilket underlättar samverkan. Koalition för Östergötland ställer sig positiva till att hälso- och sjukvårdsnämnden initierar en dialog för hitta gemensamma lösningar som gagnar medborgare med beroendeproblematik på bästa sätt. En god samverkan mellan kommun och region är en förutsättning för att missbruksoch beroendevården ska kunna fungera tillfredställande. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t bifalla motionen.

173

174

175 Svar på motion från Emil Broberg med flera (V) Ta fram ett jämlikhetsbokslut (LiÖ ) Att hälso- och sjukvården ska vara jämlik är en angelägen fråga ur ett patient- och medborgarperspektiv. För varje enskild patient, närstående eller medborgare är det viktigt att veta att faktorer som bland annat kön, etnicitet, sexuell läggning och socioekonomiska förhållanden inte påverkar vilken vård man får. På samma sätt ska inte heller var man bor i landet spela roll. Det finns legitima skillnader som exempelvis kan bero på att vården tar hänsyn till sjukdomens svårighetsgrad eller förekomsten av parallell läkemedelbehandling och samsjuklighet. Det är när det uppstår skillnader som inte kan förklaras av medicinska bedömningar eller olika behov som hälso- och sjukvården är ojämlik. Vi vet att även sådana omotiverade skillnader finns i Östergötland. Det är oacceptabelt och precis som motionären föreslår måste verktyg utvecklas som kan motverka en ojämlik vård. Eftersom alla skillnader i vården inte automatiskt innebär att vården är ojämlik är det svårt och inte ändamålsenligt att diskutera, följa upp och utvärdera ojämlik vård utifrån skillnader i allmänhet. Ett jämlikhetsbokslut behöver bli mer specifikt för att uppfylla ändamålet att kunna peka på väsentliga omotiverade skillnader i vården. Trots att det finns mycket data att tillgå idag rör de huvudsakligen vårdprocesser och det saknas idag möjligheter att systematiskt analysera vårdens resultat utifrån exempelvis socioekonomisk situation. Detta eftersom data på individens socioekonomiska situation idag inte kan kopplas till vårddata utan särskilt tillstånd från etisk kommitté eller datainspektionen. I strikt mening är det åtminstone i dagsläget och med gällande regler omöjligt att ta fram ett bokslut över jämlikheten som med säkra data kan följa utvecklingen över tid. Koalition för Östergötland delar dock motionärens intention att det behövs ett långsiktigt och målmedvetet arbete som genomsyrar alla verksamheter, att det behövs verktyg för detta ändamål och att jämlikhetsbokslut är en tilltalande metod. Ett utvecklingsarbete ska därför sätta igång som så långt det är möjligt följer motionärens intentioner och där målsättningen är att slutprodukten, uppföljningsdokumentet, kommer så nära ett jämlikhetsbokslut som gällande regler tillåter. Med hänvisning till ovanstående och de restriktioner som där aviseras föreslås Regionfullmäktige besluta a t t bifalla motionen.

176

177

178 Svar på motion Ge barn- och ungdomspsykiatrin ett helhetsansvar för att möta barn och unga med autism (RS ) Motionärerna lyfter och poängterar behovet av ett samlat helhetsansvar för barn och unga med autismspektrumtillstånd en viljeinriktning Koalition för Östergötland till fullo delar. Autismspektrumtillstånd är en funktionsnedsättning som börjar i barndomen. Diagnosen innebär att vederbörande har ett väldigt konkret tänkande, där abstraktiteter såsom ordspråk och annat mer abstrakt tänkande kan vara svårbemästrat. Kännetecknande är också ett mera enahanda intresse som vederbörande har mycket god kunskap om och ägnar stor del av sin tid till. Intresset kan variera över tid. Ett annat utmärkande drag brukar vara entonigt tal, och vissa kan ha svårt med ickeverbal kommunikation som gester, mimik med mera. Även en ojämn begåvningsprofil, d.v.s. hög begåvning i vissa områden och låg i andra, är utmärkande. Funktionsnedsättningen skapar för den drabbade svårigheter i det sociala samspelet och kommunikationen. Autismspektrumtillstånd tenderar även att uppträda tillsammans med andra diagnoser som ADHD, tvångssyndrom, depression eller ångeststörningar. Totalt sett finns inom Region Östergötland 1115 barn och ungdomar diagnoserade med autismspektrumtillstånd. I arbetet med framtagande av ny kravspecifikation inför upphandlingen av BUP-verksamhet har Region Östergötland uppmärksammat problemet med de olika gränsdragningarna mellan BUP och Habilitering i de olika länsdelarna. Problemet har inneburit dels att det inte blir likvärdig vård för östgötarna och dels att barn med autismspektrumtillstånd i centrala och västra länsdelarna får flera vårdgivare, vilket medför en otydlighet för barnen och deras närstående. Den gräns mellan BUP och habilitering som definieras i kravspecifikationen kommer att gälla all vård av barn/ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser, även autismspektrumtillstånd, vilket innebär att den blir samma över länet och även att vården av barn med autismspektrumtillstånd blir sammanhållen med en ansvarig vårdgivare. Kravspecifikationen blir offentligt Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t anse motionen besvarad.

179

180

181 Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Städning av vårdlokaler i egen regi (LiÖ ) Motionärerna berör en viktig fråga. Städning av vårdlokaler utgör en viktig del för att skapa en god inomhusmiljö för patienter, personal och besökare och för att tillgodose en god vård med god hygienisk kvalitet Region Östergötland beslutade i början av 90-talet att outsourca städservicen. Detta var en del i en långsiktig strategi att låta externa leverantörer sköta verksamhet som inte var en del i landstingets kärnverksamhet. En rad andra tjänster har sedan dess outsourcats, t ex vaktmästeri, patientmåltider, transporter och fastighetsdrift. Sedan år 1993 har Regionen upphandlat städning. Regionen saknar därför egen organisation, såväl utrustning som personal, för leverans av städservice. Det är dock viktigt att klargöra att ansvaret för den patientnära städningen nu liksom tidigare vilar på regionens egen vårdpersonal. För att uppnå god städkvalitet måste städning utgå från verksamhetens behov, utifrån deras verksamhet och lokal. Härutöver måste tydliga krav ställas i upphandling/avtal avseende exempelvis kvalitet och hygieniska rutiner, städfrekvens, kvalitetskontroller, kunskap/utbildning, utrustning och metoder. FM centrum arbetar fortlöpande med behovsanalyser och kravställningarna i städavtalen. Kontinuerliga kvalitetsförbättringar sker. I maj 2015 beslutades exempelvis om ökade städfrekvenser. Uppföljning av städleverans är en annan viktig del för att erhålla rätt städservice. Regionen arbetar systematiskt och organiserat med kontroll och uppföljning av de externa leverantörernas leverans av städning. I uppföljningen ingår också vårdens upplevelse av städningen och vilka förändrade behov av krav och/eller tjänster som uppkommer. Kvalitetskontrollerna görs enligt SIS. 1 Central uppföljning av den städning som sker i egen regi, dvs av vårdpersonal, av patientnära ytor, saknas emellertid. Nuvarande städavtal löper till den 31 januari Avtalet bygger på standardnivåer av städning, vilka har upphandlats utifrån vad lokalerna används till. Standardnivåerna avser såväl kvalitetskrav som städfrekvenser. Om verksamheter har andra behov av städning, kan tjänsten anpassas efter önskemål. Det finns också möjlighet för vårdenheter att avropa en mängd olika tjänster, bl.a. slutstädning av smittade rum. Nytt avtal är upphandlat och tecknat för Regionens servcietjänster. ISS har avtalet för de centrala och västra delarna av regionen och Sodexo för de östra delarna. Det gäller från den 1 februari 2016 till den 31 januari 2019, med möjlighet till förlängning 2 stycken perioder om 2 år, det innebär en möjlig avtalstid på totalt sju år. Syftet med avtalets omfattning är att skapa förutsättningar för ett kunnigt och stabilt samarbete med kontinuitet avseende kompetens. Detta avtal omfattar servicetjänster såsom städning, interntransporter, produktion av patientkost etc. Syftet med att lägga samman flera servicetjänster i samma avtal är för att nå en kostnadseffektivitet för Regionen genom volym och synergier samt för att kunna möta vårdens behov på t ex nya vårdnära tjänster som till exempel patientnära städning. Grunden för avtalet är att leverantörer tillsammans med FM centrum har ett funktions- och utvecklingsansvar för servicetjänster. Detta innebär bla att: 1 en standard/mätsystem för fastställande och bedömning av städkvalitet

182 Städning genomförs så att avtalade nivåer avseende renhet uppnås med avtalad frekvens. Samarbetspartnern har ansvar för att genomförande, metodval och utrustning utformas så att avtalad renhetsnivå uppnås vid varje städtillfälle. Nya och/eller förändrade tjänster skall utvecklas då Regionens verksamheter har behov av stöd av servicetjänster i vårdens processer och utveckling. Leverantören kommer att ha en dedikerad utvecklingsorganisation som arbetar såväl nationellt som internationellt med att, för Regionens räkning, inhämta de bästa och senaste inom tjänsteområdet. Beträffande städningen i det nya avtalet införs en rad förändringar som alla utgår från vårdens behov av hygien, utveckling och flexibilitet nu och framöver: Gränsdragningen mellan den del av städningen som FM centrum ansvarar för (outsourcad leverans)och den som vården själva ansvarar för (egen regi leverans) tydliggörs. Syftet är att avlasta vården och att se till att rätt kompetenser städar i Regionens lokaler. Generellt ökade krav på kvalitet och hygien som utgår från nationella standarder. Att kraven utgår från standarder ger en flexibilitet i avtalskraven då de ändras om standarden ändras. 2 Högre krav på servicepersonalens kunnande och erfarenhet, utifrån såväl Regions ens riktlinjer i t ex vårdhygien men också utifrån de krav som Socialstyrelsen ställer om basala hygienrutiner i vårdmiljöer. Erfarenheten av outsourcad städverksamhet har varit god. Det har inneburit förbättrade leveransflöden och bättre resursutnyttjande. Kostnaderna för regionen har sjunkit över tid, samtidigt som kvalitetskraven höjts. Förklaringen är inte ökad tidspress utan att en renodlad verksamhet med ett dedikerat ledarskap kan ge bättre kompetenshöjning, bra hjälpmedel och mer finslipade processer. Konkurrensen mellan utomstående leverantörer har drivit på denna utveckling. De stora aktörerna på marknaden har också bättre tillgång till nationellt/globalt sakkunniga och den utveckling som sker inom städbranschen. Städning av vårdlokaler kräver kunskap, metoder och utrusning som ligger långt framme i utvecklingen inom städbranschen. Otusourcing ställer också högre krav på beställarsidan med avseende på en metodisk, strukturerad och kontinuerlig uppföljning och bidrar kontinuerligt till allt bättre avtal. Det finns således en rad vinster med att upphandla städservice. Om outsourcing däremot används på fel sätt, dvs. endast för att reducera kostnader, kan resurseffektiviteten påverkas negativt. Motionärerna pekar på en relativt nyligen gjord revisionsrapport, Styrning av städning av vårdlokaler, i vilken följande sammanfattande bedömning görs: Landstingets styrning av städning i vårdlokaler inte är tillfredställande. Städning av vårdlokaler är inte en strategiskt viktig och prioriterad del i arbetet med att förebygga vårdrelaterade infektioner. Städning i sig ses som en viktig fråga på olika nivåer i organisationen, men ansvaret stannar på vårdavdelningsnivå. 2 Exempel på ökade kvalitetskrav är: o Skärpta krav på kritiska punkter där smittspridningsgrisken är större, tex tagställen såsom strömbrytare och handtag. o Skärpta krav på städning av inventarier och all inredning på toaletter. o Generellt skärpta krav i lokaler där patienter vårdas, behandlas eller uppehåller sig genom ökade krav på renhetsnivå efter utförd städning. o Inga föroreningar av humanbiologiskt material tillåts efter städning. o Ökade krav på hantering av städmaterial, genom att SIS Textilhandbok skall tillämpas i fråga om t ex tvätt av städmaterial men också för städpersonalens kläder.

183 Revisorerna lyft fram tre områden som särskilt viktiga: Större fokus på olika ansvarsnivåer vid städning av vårdlokaler Avsaknad av lokala rutiner för patientnära städning Vikten av kontroll, uppföljning och rapportering av att städningen anpassas efter verksamhetens behov Ingen av dessa områden har bäring på om städningen utförs i en outsourcad städverksamhet eller ej. Ansvaret för de lokala rutinerna för patientnära städning äger dessutom Regionen själv. Ett sätt att förbättra den patientnära städningen är att utveckla konceptet vårdnära service, vilket förutom patientnära städning skulle kunna inkludera måltidshantering, förråd och transporter. På så sätt kan såväl städkvaliteten som kvaliteten på vård- och omsorgsarbetet förbättras. Sammanfattningsvis är regionen bunden av städavtal till åtminstone den 31 januari Avtalet är konstruerat så att det ska tillgodose Regionens varierande städbehov, så att städservicen kan anpassas efter verksamhetens olika behov. Vidare finns det i avtalet krav på att leverantörerna ska se till att vårdhygienen upprätthålls så att risken för smittspridning minimeras. Ett beslut att bygga upp en egen städorganisation är inte i linje med den gällande strategin och som organisationen arbetar efter. Det skulle dessutom medföra kostnadsökningar utan att ge några som helst garantier för att det skulle leda till en bättre städleverans. Regionfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen

184

185

186

187 Svar på motion från Emil Broberg med flera (V) Anställningstrygghet i kollektivtrafiken (RS ) I Region Östergötland har vi sedan 2012 en regional kollektivtrafikmyndighet, Trafik- och samhällsplaneringsnämnden (TSN), som ansvarar för kollektivtrafiken i länet. Myndighetens obligatoriska uppgift är att fatta strategiska beslut, ansvara för att ta fram övergripande mål och göra prioriteringar inom kollektivtrafiken. Ett sådant exempel är beslut om regionalt trafikförsörjningsprogram, som är grunden för arbetet med att utveckla kollektivtrafiken i regionen. Det är en strategisk och långsiktig plan utifrån ett samhälls- medborgar- och resenärsperspektiv. Den dagliga driften av kollektivtrafiken ansvarar bolaget ÖstgötaTrafiken (Ötraf) för. På uppdrag av TSN ansvarar bolaget för upphandling och planering av trafiken, tidtabeller, marknadsföring och kundtjänst. Ötraf upphandlar all trafik och kör på entreprenad, vilket innebär att de efter upphandling anlitar ett antal olika små och stora transportföretag för att köra trafiken. Förarna är anställda av dessa privata företag i transportbranschen. Motionärerna tar specifikt upp bussförarnas anställningsvillkor kopplat till att verksamheten regelbundet handlas upp i konkurrens och hävdar att offentliga upphandlingar omöjliggör en bra utveckling i kollektivtrafiken. Region Östergötland delar inte den meningen. Vad motionärerna efterfrågar är att Ötraf ska ställa krav på att den nya leverantören ska ta över avlämnande leverantörers personal i största möjliga omfattning och med oförändrade villkor, inklusive anställningstid och intjänade förmåner. För regionens del är motivet för att handla upp kollektivtrafik, eller annan offentligt finansierad verksamhet i konkurrens, att konkurrens mellan producenter kan leda till högre kvalitet och även lägre kostnader. När upphandlingar görs på en fungerande marknad ingår därför entreprenörsskiften som en naturlig del av verksamheten. De anställdas rättigheter och trygghet säkras via lagar på arbetsmarknaden samt de avtal som parterna på arbetsmarknaden ingår. De berörda fackliga organisationerna har rätt till information och har möjlighet att påverka planeringen av upphandlingar inom ramen för samverkan eller med stöd av medbestämmandelagen. I Ötrafs ansvar ingår att tillse att lagar och avtal följs och att verka för att sunda förhållanden råder i en fungerande marknad. Tendenser till oseriösa aktörer motverkas och krav ställs på vilka företag som får lämna anbud. När Ötraf ställer krav i sina upphandlingar gör de det utifrån ambitionen att det ska vara en bra verksamhet för kunderna, vilka inbegriper både östgötar och turister. En bra verksamhet för kunder kräver medarbetare som är engagerade och kompetenta, det kan bara åstadkommas med en långsiktigt fungerande marknad med seriösa trafikföretag. I övrigt välkomnar vi regeringens utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal. Det faktum att det pågått en utredning i frågan om huruvida kollektivavtal kan ställas visar att lagen ej varit tydlig i vilka sociala krav som kan ställas. Ett lagstöd har inte kunnat fastslås innan. Regeringens utredning föreslår att upphandlande myndigheter ska ställa särskilda arbetsrättsliga villkor för hur ett kontrakt ska fullgöras när det är behövligt. Utgångpunkten är att arbete som utförs i offentlig upphandling ska utföras med skäliga anställningsvillkor. Det blir den nya statliga upphandlingsstödjande myndigheten, Upphandlingsmyndigheten, som kommer att göra bedömningen av när det ska vara obligatoriskt för de upphandlande myndigheterna att ställa särskilda arbetsrättsliga kontraktsvillkor samt bestämma villkoren för lön, semester och arbetstid i dessa fall.

188 När regeringen presenterat sitt förslag, utifrån utredningens rekommendationer och Riksdagen väl godkänt det, ser Ötraf inga konstigheter i att verkställa beslutet. En tydligare lagstiftning, vad gäller miljö- och social hänsyn vid offentlig upphandling, är positivt. För Ötraf är det dock inte aktuellt att avbryta pågående upphandling. Förfrågningsunderlaget är för närvarande ute hos de prekvalificerade företagen och anbud lämnas in i augusti. Tilldelningsbeslut sker i mitten av september. Regionfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t avslå motionen

189

190

191

192 Svar på motion från Emil Broberg (V) m.fl Giftfritt landsting (LiÖ ) Region Östergötlands övergripande mål för miljöarbetet år är klimatneutralt och giftfri verksamhet år 2020 (Strategisk plan med årsbudget ). I strategiska planen framgår att målet ska nås genom att varje verksamhet systematiskt arbetar med miljöfrågor och att ett certifierat miljöledningssystem ska införas. I arbetet med giftfri miljö ska fokus vara på att minimera läkemedelrester och cancerogena, mutagena och reproduktionstoxiska ämnen. Region Östergötland ska också ta ansvar för indirekta utsläpp som sker via upphandling. Andelen ekologiska livsmedel ska successivt öka. I enlighet med gällande finansplan har under året ett arbete inletts med att inventera förekomsten av farliga ämnen(cmr) i regionorganisationens verksamhet och i dess lokaler. Region Östergötland planerar för att under hösten 2015 ge ett kunskapsseminarium om farliga ämnen och dess effekter på hälsa och miljö. Regionens arbete med giftfri verksamhet kan delas in i fem områden: 1. Användning av kemiska produkter i verksamheten. Regleras enligt lag. Till exempel så ska det finnas ett register över vilka kemiska produkter som används och arbete ska ske för att minska de hälso- och miljöfarliga kemikalierna som används. Region Östergötland har ett webbaserat kemikalieregister (Klara) där varje verksamhet ska inventera sina kemiska produkter och som också förser dem med aktuell miljö- och säkerhetsinformation. Det är främst på laboratorier såsom klinisk kemi och arbets- och miljömedicin som det förekommer hälso- och miljöfarliga kemiska produkter och där bedöms det oftast inte vara möjligt att byta ut kemikalien. I de fall leverantörer av kost, vaktmästeri, trädgårdsskötsel, fastighetsdrift eller städ vill börja använda någon ny kemisk produkt ska det alltid bedömas och godkännas av miljö- och säkerhetsenheten. Rutiner för avfallshantering finns och genom tillsynsbesök samt egenkontroll (RH-check) sker uppföljning att de följs. 2. Inköp och användning av produkter och förbrukningsartiklar. Ett mer komplicerat område. Region Östergötland har arbetat med att ställa miljökrav i de upphandlingar som bedöms vara miljöstörande. Miljöstyrningsrådets framtagna miljökrav har använts till exempel för att undvika PVC och ftalater i plastprodukter. Region Östergötland följer och stöder det nationella arbete som bedrivs för att öka möjligheten att välja giftfria förbrukningsprodukter i sjukvården. Flera landsting och regioner har egna så kallade utfasningslistor. Utfasningslistorna är en lista på a mnen med allvarliga inneboende egenskaper ur miljö- och hälsosynpunkt. Till exempel omfattar Västra Götalandsregionens (VGR) lista ämnen som är mycket giftiga, allergiframkallande, cancerframkallande, mutagena, reproduktionstoxiska, persistenta, bioackumulerbara och giftiga (PBT), mycket persistenta och bioackumulerbara (vpvb), potentiella vpvb, hormonstörande och miljöfarliga. Istället för att varje landsting eller region ska ta fram egna utfasningslistor har ett samarbete påbörjats för att tydligare fokusera på substitutionsmöjligheter. Arbetet drivs av VGR som i ett första steg har jämfört de kemikalieutfasningslistor som används i VGR, Stockholms Läns Landsting, Region Skåne och Örebro Läns Landsting med kemikaliesekretariatets SIN-lista (Substitute It Now). Jämförelsen syftar till att föreslå möjliga prioriteringar för nationellt samarbete mellan regioner/landsting kring substitution (till exempel tio i topp, enskilda ämnen, ämnesgrupper och/eller egenskaper). Med gemensamma krafter är det lättare att styra marknaden och den egna verksamheten till giftfria produkter och metoder. Jämförelsen

193 av utfasningslistorna har presenterats i en rapport 1 och har korrelerats med en analys som genomfördes under år 2014 av Miljöstyrningsrådet. Miljöstyrningsrådet analyserade då vilka miljökrav som ställdes vid upphandling av sjukvårdens förbrukningsmaterial. Resultatet visar att kraven behöver bli än mer produkt-och artikelspecifika framöver för ökad tydlighet, jämförbarhet och miljönytta. Tillsammans har landstingens och regionernas miljöchefer enats om en lista på produkter som bör prioriteras i det nationella arbetet med giftfria produkter inom hälso- och sjukvård 2. Listan har överlämnats till den nya Upphandlingsmyndigheten som tillsammans med landstingen och regionerna ska arbeta fram en prioriteringsordning och miljökrav som ska förbättra möjligheten att kunna välja så giftfria produkter i vården som möjligt. 3. Byggnation. Här finns ett upparbetat systematiskt arbetssätt. För hälso- och miljöbedömning av produkter som används i regionens fastigheter vid ny- och ombyggnation används SundaHus Miljödata. Fokus där är att fasa ut så kallade utfasningsämnen och ämnen som bör undvikas på grund av att de innebär risker för hälsa och miljö (riskminskningsämnen). FM centrum ansvarar för arbetet. 4. Läkemedel. Området läkemedel kan delas in i användning och utsläpp från den egna verksamheten, miljöpåverkan från tillverkning och användning och avfallshantering hos patienter och medborgare. Region Östergötlands bedriver visst arbete inom samtliga delar. Arbetet med att minska utsläpp av läkemedel i miljön från den egna verksamheten har fokuserats på korrekt avfallshantering. Stickprov av avfallshanteringen har gjorts och en återkoppling har skett till verksamheten. Översyn av avfallsrutiner för avfall inklusive 1 Följande hälso- eller miljöfarliga grupper av ämnen lyfts fram: Ftalater. Här finns stora möjligheter till samarbete kring upphandling inom framför allt sjukvården men även drift och underhåll av fastigheter. Antibakteriellt/konserveringsmedel. Här bör undersökas hur man kan öka samarbetet ur ett funktionsperspektiv; vad behöver antibakteriellt skydd och hur kan det uppnås? Lösningen kan ofta vara förändrat arbetssätt eller metodik. Lösningsmedel. En svårdefinierad grupp där många listade ämnen förekommer, främst på laboratorium. Laboratoriekemikalier. Sammanlagt förekommer cirka femtio laboratoriekemikalier på de fyra landstingens/regionernas utfasningslistor. 15 av dessa är listade av mer än än en aktör (se tabellen). Här finns skäl att samarbeta mellan olika aktörer. Vanliga ämnen är olika lösningsmedel. Tandvårdskemikalier. Gemensamma för flera listor är framför allt silvernitrat och vätefluorid. Färger/Färgämnen. Området består av vitt skilda ämnen, från färgpigment som används vid exempelvis infärgning i laboratorieanalyser till tillsatser i målarfärg. Bekämpningsmedel. Förekommer på listor inom VGR och SLL. Flera av dem är gemensamma, som diflubenzuron, och pyretriner. VGR har enligt uppgift lyckats att fasa ut de som är listade och framför allt har använts av naturbruksskolorna i regionen. Flamskydd. Såväl SLL som VGR har listat bromerade flamskyddsmedel som prioriterade. SLL har dock specificerat fem sådana medan VGR har en generell listning av gruppen. Ett annat gemensamt ämne är tris(1-aziridinyl) fosfinoxid, som ofta används i textil. Tungmetaller. Framför allt blyföreningar förekommer i olika former, eller som allmän restriktion. Andra prioriterade metaller är kadmium, krom, kvicksilver och tennorganiska föreningar. Övrigt. Ämnen som är vanligt förekommande på listorna är desinfektionsmedel som glutaraldehyd, klorhexidin och natriumhypoklorit. På det kemtekniska området finns bland annat flera zinkbaserade föreningar, alkylfenolära ämnen, mm. 2 Undersökningshandskar Tappningskatetrar Infusionsaggregat Förband infart Elektroder (till exempel för EKG) Dränage (operation) Sugset (operation) Draperingsmaterial (operation) Nutrition Matningssond Dialys Slangset Blodpåsar Tryckmätningsset, blodtrycksmanschetter Vingkanyler Patientskjorta Arbetskläder vårdpersonal - Byxa och blus

194 läkemedelsavfall pågår för att underlätta för verksamheterna att hitta informationen och sortera på ett säkert sätt. Läkemedelsgenomgångar, användning av startförpackningar, gemensamma läkemedelsförråd och vårdnära service av påfyllnad av läkemedelsförråd är andra viktiga delar för att minska onödig läkemedelskassation. Inom ramarna för STRAMA pågår arbete med att minska antibiotikaförskrivningen. Samtliga dessa initiativ för att minska läkemedels miljöpåverkan pågår och är mycket goda men behöver utvecklas ännu mer. Sedan 2010 bedriver Sveriges samtliga landsting och regioner ett samarbete för att ställa sociala och miljömässiga krav i upphandling. Riktlinjer för hur landstingen och regionerna vill att dessa leverantörer ska bedriva sin verksamhet på ett socialt och miljömässigt ansvarsfullt sätt har tagits fram och återfinns i en gemensam uppförandekod. Upphandlingscentrum i Region Östergötland använder Uppförandekoden i alla upphandlingar. En viktig del i arbetet med att minska läkemedels miljöpåverkan är att öka förståelsen och kunskapen om vatten som resurs, att läkemedel har en miljöpåverkan och att läkemedelsavfall ska hanteras på korrekt sätt av medarbetare. Under året har konceptet Vårda miljön införts. Vårda miljön är ett verktyg för att utbilda och utveckla ett systematiskt arbetsätt för ständig förbättring av miljöarbetet på varje arbetsplats. Ett av fyra fokusområden i Vårda miljön är kemikalier och läkemedel. Hittills har 12 % av alla arbetsplatser genomfört Vårda miljön, målsättningen vid årets slut är 50 %. Det finns även ett behov av att öka kunskapen om rätt avfallshantering till medborgaren. Planer finns att göra en kampanj bland annat genom tidningen Hälsotecken som når alla medborgare. 5. Ekologiska livsmedel. Andelen ekologiska livsmedel i Region Östergötland är 30 %. Krav ställs på kostentreprenör som åtagits sig att följa Region Östergötlands målsättningar. Ekologiska livsmedel är en viktig del i arbetet med att nå en giftfri miljö då det bland annat innebär att bekämpningsmedel inte får användas och innebär en restriktiv användning av antibiotika till djur. I den strategiska planen med årsbudget har extra medel avsatts för att väsentligt kunna skruva upp takten i Region Östergötlands miljöarbete. Framförallt ska resurser avsättas för att utveckla arbetet med gröna upphandlingar/miljökrav i upphandling och med att införa certifierat miljöledningssystem till år Miljöledningssystem innebär bl.a. att miljöutredning ska ske inom varje verksamhet (centrum) och att specifika mål baserat på verksamhetens miljöpåverkan sätts upp och att arbete bedrivs för att nå målen. Vidare ställer miljöledningssystemet krav på fler revisioner och ökat engagemang och styrning från högsta tjänstemannaledning. Utveckling av handlingsplan inom det område som motionärerna föreslår ligger helt inom ramen för pågående arbete enligt finansplan eller redan beslutade framtida åtgärder i den strategiska planen och genom det kommande miljöledningssystemet. Regionfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t anse motionen besvarad

195

196

197 Svar på motion från Emil Broberg m.fl. (V) Gör primärvården mer tillgänglig (LiÖ ) Att göra vården så tillgänglig som möjligt är en av regionens och Koalition för Östergötlands största utmaningar. I region Östergötlands strategiska plan med treårsbudget slår fast att: Alla patienter ska kunna vara nöjda med såväl den medicinska kvaliteten på hälso- och sjukvård som det bemötande de får i Region Östergötland. Patientmedverkan är en förutsättning för att vården ska kunna möta den enskilde patientens förväntningar. Vården ska därför planeras och genomföras i samråd med patienten. Största möjliga kontinuitet i kontakter och information bör eftersträvas och olika insatser bör samordnas på ett ändamålsenligt sätt så att möjligheten till oberoende i det dagliga livet stärks. Det är viktigt att verksamheten förhåller sig till landstings, regioners och kommuners handlingsplan för e-hälsa och i ökad utsträckning möter medborgarnas behov av tjänster på internet som ger nytta i vardagen. Fler och bättre e-tjänster ska införas för att öka patienternas delaktighet i vården, som tidbokning via säker inloggning på 1177.se och inom lämpliga områden utveckla vård och stöd på distans. Det ska vara möjligt att följa sin vård och se sin journal på internet från mobil, surfplatta och stationär dator. Våra ambitioner att tillgängliggöra vårdcentralerna genom att låta patienterna få mer inflytande och genom att använda och utveckla e-hälsoverktyg är tydliga. Många utvecklingsprojekt i motionens anda är igång. Regionens vårdcentraler arbetar till exempel med flera ingångar till vårdcentralen. Implementering av webbtidsbokning pågår. Flera vårdcentraler har specifik telefonkö för receptärenden och vårdcentralerna gör reklam för Mina vårdkontakter, allt för att minska belastningen på TeleQ och för att tillgängliggöra vårdcentralerna. Motionärerna förslår att patienter ska kunna boka tid via mail eller Mina vårdkontakter. Beslut om web-tidbok finns och införande pågår i regionen. Man har påbörjat införandet på barnavårdscentralerna och en vårdcentral har varit pilot vad gäller läkartider. Det finns redan idag möjlighet att via Mina vårdkontakter boka tid men ibland är beskrivningen av problemet för dåligt beskrivet för att en sjuksköterska eller distriktsköterska ska kunna prioritera rätt vårdnivå. Därför får patienten ofta svar om att ringa TeleQ för att ytterligare underlag behövs. Att kunna maila direkt till en sjuksköterska eller läkare anses inte patientsäkert då oplanerad frånvaro gör att ett ärende kan fördröjas eftersom mailen inte bevakas av andra på vårdcentralen. Motionärerna förslår vidare att det ska vara möjligt att boka telefontid flera dagar i förväg. Det är möjligt att boka telefontid till särskild vårdgivare flera dagar i förväg. TeleQ medger bokning flera dagar framåt i tiden om ansvarig schemalägger så men det finns en patientsäkerhetsrisk som behöver beaktas. Att boka tid på vårdcentralen via fysiskt möte ska vara möjlighet idag. Ingen vårdcentral får neka besökare och att patienter söker på dörren utan att ringa först blir allt vanligare. De tas omhand av vårdcentralen. Öppna mottagningar som hanteras av sjuksköterskor med läkare i bakgrunden utvecklas på allt fler vårdcentraler. Många vårdcentraler i Östergötland har valt det när det gäller akuta problem, till exempel Vadstena. På Cityhälsan Söder i Norrköping har man drop-in som fungerar väl. Närakuten i Norrköping är ett annat snabbspår där vårdcentraler i Norrköping kan få hjälp, som en buffert, för sina patienter med akuta besök. Den omhändertar drygt 20 patienter per dag.

198 Nya vägar att kommunicera med vården utvecklas ständigt och det är Koalition för Östergötlands ambition att vården i Östergötland ska implementera nya metoder. Samtidigt måste systemen vara patientsäkra och verksamheten måste ges utrymme att organisera sitt arbete så att de passar de lokala förutsättningarna och de lokala behoven. En del av de förslag som motionärerna efterfrågar har redan genomförts, andra är under införande. När det gäller framtidens primärvård måste det stora länsövergripande projektet Framtidens bästa primärvård nämnas. Projektets syfte är att ta ett helhetsgrepp om primärvården. Projektet ska svara på: - Vad en vårdcentral ska ha för uppdrag och roll i framtidens hälso- och sjukvård - Hur man kan stödja, styra och effektivisera vårdcentraler - Vem som behöver arbeta på vårdcentralen för att säkra att bra resultat. Allt för att vårdcentralen ska bli attraktiv för patienter och medarbetare. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t besvara motionen.

199

200

201 Svar på motion Fler sjuksköterskor med specialistutbildning (LiÖ ) Precis som motionärerna lyfter behövs fler specialistsjuksköterskor för att vi ska kunna upprätthålla en patientsäker vård med hög kvalitet och för att vi ska klara den långsiktiga kompetensförsörjningen. Motionärerna lyfter i motionen att studielönen för sjuksköterskor som genomgår specialistutbildning bör höjas till minst 80 % av grundlönen. I juni 2015 fattade Regionfullmäktige ett beslut som innebär att sjuksköterskor fr.o.m. 1 januari 2016 kommer ha möjligheten att söka utbildningstjänster med bibehållen grundlön där verksamheten har behov av specialistsjuksköterskor. Övergångsregler kommer att gälla som innebär att studielön höjs till bibehållen grundlön redan från med höstterminen Vidare lyfter motionärerna att Region Östergötland ska arbeta för att göra det möjligt för en bred rekrytering av sjuksköterskor som vill genomgå specialistutbildning i enlighet med motionstexten och skriver i motionen: Det finns också anleding att se över strukturen om att sjuksköterskor ofta är bundna till det centrum där man har sin anställning. Landstinget borde se möjligheten till specialistutbildning som ett gemensamt ansvar för hela landstinget för att också stimulera personal som vill skaffa sig specialistkompetens inom annat område än det som man för tillfället arbetar med. Vi kan idag inte i någon nämnvärd utsträckning se att sjuksköterskor avstår från att söka en specialistutbildning inom ett annat område än där de har en anställning. Exempelvis är anestesiutbildningen vid Linköpings universitet den specialistutbildning som har flest sökande och man kan inte arbeta inom området narkossjuksköterska innan utbildningen. Det finns inga indikationer på att det företrädesvis är medarbetare från Sinnescentrum, där den verksamheten finns, som söker till anestesiutbildningen. Utbildningstjänsterna kommer att utannonseras och sökas via Region Östergötlands ansökningssystem med intervjuförfarande enligt en kvalitetssäkrad metod för kompetensbaserad rekrytering. Det är möjligt för sjuksköterskor att söka dessa tjänster oavsett centrumtillhörighet. Arbetssättet säkrar att personer med de bästa förutsättningarna att genomföra studierna och arbeta kliniskt anställs på de utlysta utbildningstjänsterna. Detta arbetssätt används redan idag. I utbildningstjänsterna kommer det att ingå en noggrann introduktion och medarbetarsamtal, vilket underlättar och stimulerar en bred rekrytering från andra områden än det man för tillfället arbetar med. Till sist lyfter motionärerna att Region Östergötland bör ta fram en strategi för hur lönerna för sjuksköterskor med specialistutbildning ska höjas. I Region Östergötland tillämpas individuell lönesättning som baseras på uppnådda mål och resultat. Löneläget för specialistutbildade sjuksköterskor i Region Östergötland jämfört med övriga landet redovisas i nedanstående tabell:

202 Lönelägen för specialistsjuksköterskor Region Östgergötland Hela landet AID 10:e Percentil Median 90:e Percentil 10:e Percentil Median 90:e Percentil Anestersisjuksöterskor kr kr kr kr kr kr Distriktssköterskor kr kr kr kr kr kr Psykiatrisjusköterska kr kr kr kr kr kr Intgesivsjuksköterska kr kr kr kr kr kr Operationssjuksköterska kr kr kr kr kr kr Statistiken kommer från SKL:s lönestatistik från november 2014 vilket är den senast tillgängliga jämförelsestatistiken. Som framgår av tabellen går det inte entydigt att utläsa att Region Östergötland ligger lågt i relation till andra landsting/regioner. Efter genomgången specialistutbildning erhålls ett lönepåslag utöver aktuell lön som grundutbildad sjuksköterska. Fortsatt löneutveckling som specialistsjuksköterska baseras på uppnådda mål och resultat i syfte att motivera till vidare utveckling och till goda arbetsinsatser i linje med regionens lönestrategi. Vid extern rekrytering sker lönesättning utifrån enhetens egna lönebild och med hänsyn tagen till individens kompetens och erfarenhet. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t anse motionen besvarad

203

204

205

206 Svar på motion Ställ krav på jämställdhet vid upphandling (LiÖ ) Att ha ett aktivt arbete kring jämställdhet är otroligt viktigt och det är därför bra att landstingsstyrelsen i juni 2014 beslutade att underteckna CEMR-deklarationen och att uppdra till landstingsdirektören att utarbeta en handlingsplan. Den tolfte artikeln i CEMR-deklarationen säger att undertecknaren måste beakta jämställdhet när man handlar upp varor och tjänster. Sveriges landsting och regioner arbetar gemensamt för socialt ansvarstagande i offentlig upphandling. Det har resulterat i att en Uppförandekod för leverantörer har tagits fram och Region Östergötland har anslutit sig till uppförandekoden och ställer därför krav på leverantörer av varor och tjänster i enlighet med denna. Uppförandekoden utgår i princip från FNs deklaration om mänskliga rättigheter och ILOs konventioner om arbetslivet och innehåller exempelvis ett förbud mot diskriminering. Diskrimineringsförbudet innebär att leverantörerna ska arbeta för mångfald och lika möjligheter. Regionen tillämpar uppförandekoden i princip samtliga upphandlingar. Genom att Regionen idag har med uppförandekod för leverantörer vid upphandlingar beaktas de aspekter på jämställdhet som deklarationen tar upp. Vi ser inte något behov av att utöver att arbeta med CEMR-deklarationen ta fram en särskild jämställdhetspolicy vid upphandling, utan att det motionärerna lyfter ryms inom det arbetet. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t anse motionen besvarad

207

208

209 Svar på motion Utred ekonomiska trösklar för hälso- och sjukvården (LiÖ ) Motionärerna lyfter frågan om att intiera en utredning beträffande vilka avgifter inom hälso- och sjukvården som utgör de största ekonomiska trösklarna för en tillgänglig vård för alla, oberoende ekonomisk status. Koalition för Östergötland bejakar och värnar principen om att vård ska ges efter behov. En viktig inriktning i den förda politiken är att sluta hälsogapet mellan människor i vårt län, och att hälso- och sjukvårdens åtgärder är universiella men anpassas till de med störst behov. Under de senaste åren har en rad undersökningar genomförts av olika aktörer där man tagit fram statistik över procentuell andel svenskar som uppger att de trots upplevt behov avstått att söka vård på grund av ekonomiska skäl. Några av aktörerna bakom dessa utredningar är bland annat Socialstyrelsen och Vårdbarometern. Även den statliga utredningen Framtidens högkostnadsskydd i vården (SOU 2012:2) har forskat i frågan. En gemensam slutsats för dessa utredningar har varit att cirka 1-2 procent av landets befolkning anför att de avstått sjukvård och/eller läkemedel p.g.a. ekonomisk bakgrund. Samma procenttal, när det gäller andel som avsått från vård p.g.a. ekonomiskt skäl, är rådande i Östergötland enligt Vårdbarometerns undersökning. En skillnad kan dock ses när det gäller kostnader för tandvård, där procentandelen av befolkningen som uppger att de avstått nyttjande med anledning av ekonomiska skäl stiger avsevärt. Enligt utredningen Framtidens högkostnadsskydd i vården avstår 7-12 procent av befolkningen från tandvård av ekonomiska skäl. I samma utredning framgår enligt undersökningen HEK att det var närmare personer som avstod från att söka tandvård år Motsvarade siffra för läkemedel och sjukvård var respektive personer. Genom de undersökningar och utredningar som gjorts på området framträder en bild över vilka avgifter som utgör de största ekonomiska trösklarna inom hälso- och sjukvården, där den största ekonomiska tröskeln för flest medborgare är tandvårdens avgifter. För att undvika att personer med stort vårdbehov inte kan få vård på grund av höga kostnader finns högkostnadsskydd. Det finns ett nationellt högkostnadsskydd för öppenvård och ett för läkemedel. Dessutom har många regioner/landsting, inklusive Östergötland, ett högkostnadsskydd för sjukresor. Det finns också både statliga och regionala tandvårdsstöd. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t avslå motionen.

210

211

212 Svar på motion från Emil Broberg m.fl. (V) Utveckla hälsocentraler i socialt utsatta områden (LiÖ ) Motionärerna föreslår att de vårdcentraler som ligger i de fem mest socialt utsatta områdena ska ges ett särskilt uppdrag för att förebygga ohälsa, förbättra hälsan och minska ojämlikhet i hälsa i Östergötland. I Region Östergötlands strategiska plan med treårsbudget står det under det strategiska målet jämlik hälso- och sjukvård: Eftersom hälsan inte är jämlikt fördelad ska en hälso- och sjukvård som strävar efter att uppnå en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen prioritera de som har störst behov. Att snabbt få på plats breda insatser inom primärvården i syfte att öka jämlikheten har varit av högsta vikt för Koalition för Östergötland. Tre vårdcentraler i länet, Skäggetorp, Berga och Cityhälsan Söder, utmärks av att de har en särskilt hög andel listade personer med låg socioekonomisk status. Bland de listade personerna utgörs många av utlandsfödda och ofrivilligt migrerade. Ett stort antal av dessa personer har särskilda behov av information, råd, stöd och behandling, som vårdcentralerna tidigare har haft svårt att möta. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade därför X beslut om ett tilläggsuppdrag som syfte att säkerställa att de tre vårdcentralerna kan ha ett särskilt fokus på hälsa och jämlik vård och erbjuda riktade insatser till sin listade befolkning. Vårdcentralerna ska under avtalsperioden utveckla och genomföra särskilda insatser för patienter med stort behov av insatser från flera samhällsaktörer, med behov av tolk och med låg kunskap om hälso- och sjukvårdens utbud, organisation och möjligheter. I uppdraget ingår därför att ha en aktiv och dokumenterad samverkan med kommunal verksamhet, skolor och förskolor, lokala föreningar, apotek med flera i närområdet samt med andra vårdgivare och att arbeta aktivt med metodutveckling och praktiska åtgärder för riktade informationsinsatser till särskilda behovsgrupper. Upplägget är snarlikt det som motionärerna förslår i sin motion där förebyggande insatser samt samarbete med samhällsaktörer nämns. En utgångspunkt för hela uppdraget är att Regelbokens krav, som gäller alla vårdcentraler, ska uppfyllas. Tilläggsuppdraget gäller utöver Regelbokens krav. Avtalet och gäller till och med Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta A t t besvara motionen

213

214

215

216 Svar på motion Utveckla lasarettet i Motala (LiÖ ) Utgångspunkten för oss i Koalition för Östergötland är att sjukhusorganisationen inom regionen ska bygga på att det finns tre välfungerande akutsjukhus med olika uppdrag: Universitetssjukhuset, Vrinnevisjukhuset och Lasarettet i Motala. En central uppgift är att utveckla och stärka Lasarettet i Motala. För att säkra en hållbar verksamhet med hög kvalitet vid LiM behöver verksamheten utvecklas för att säkerställa kvaliteten och patientsäkerheten i det akuta omhändertagandet. Därför beslutades det i Strategisk inriktning och finansplan att en tjänstemannautredning skulle tillsättas med syfte att utreda: Hur verksamheten kan utvecklas. Hur kompetensförsörjningen kan säkras. Vilken betydelse driftformerna har för LiM:s långsiktiga utveckling. Hur patientsäkerheten och patienternas ställning kan stärkas. Detta arbete pågår fortfarande och på regionstyrelsen i oktober kommer den utredning som sett över vilken verksamhet som skulle kunna bedrivas på LiM framöver att presenteras. Därefter kommer beslut kring hur vi bäst säkrar en god och patientsäker vård på LiM att kunna tas. Alla tre sjukhus i regionen hör ihop och det är viktigt att vi ser till helheten när vi utvecklar dem. Utgångspunkten när vi ser över hur lasarettet i Motala kan utvecklas är att det ska vara på ett långsiktigt hållbart sett i relation till US och ViN. Det är viktigt att vi ser över hur alla tre sjukhus kan utvecklas och få en egen profil, samtidigt som vi säkerställer en långsiktigt hållbar verksamhet i hela vår region. Med hänvisning till ovanstående föreslås Regionfullmäktige besluta a t t anse motionen besvarad

217

218

219 Svar på motion från Marie Morell (M) och Per Jameson (M) Inför mobilt team för vård till flyktingar (LiÖ ) Precis som motionärerna beskriver är det en högst angelägen fråga att se till att så många flyktingar som möjligt får en snabb tillgång till hälsoundersökningar. Det handlar om att hitta personer som behöver vård och om att förhindra smittspridning. En bra första kontakt med hälso- och sjukvården stärker också integrationen. Väntetiden, samt bristande kommunikation, påverkar också andra verksamheter exempelvis primärvård, skola och elevhälsa. Det innebär en osäkerhet kring hur de ska hantera en person som söker vård eller börjar skolan utan att personen först har varit på hälsoundersökning. Under 2014 genomfördes en behovsanalys Asylsökande och nyanlända. Behovsanalysen kom fram till att det var ett problem att inbokade personer inte kom till hälsoundersökningen. Det var även sena avbokningar vilket medförde att tider inte kunde utnyttjas i den omfattning som var önskvärd. Som skäl till detta angavs bland annat felaktiga adresser, svårigheter att ta sig till hälsoundersökningen, reskostnader, misstro mot syftet med hälsoundersökningen och att undersökningen är frivillig. Ett tänkbart sätt att möta de problem som framkom i behovsanalysen skulle kunna vara att införa ett mobilt team precis som motionärerna föreslår. Förslaget har dock en rad mer eller mindre allvarliga nackdelar. En handlar om att insatsen bara kan rikta sig till bosatta på tillfälliga boenden och det därmed uppstår en orättvisa mot de som har ordnat boende på annat sätt. Den största nackdelen är att lösningen är dyr och leder till ineffektiv användning av resurser. Personellt innebär motionärernas förslag 3 sjuksköterskor, 2 biomedicinska analytiker och 2 vårdadministratörer till en kostnad av ca 4,5 miljoner. Till det kommer lokaler, utrustning, fordon och bränsle för ca 0,7 miljoner. Summa ca 5,1 miljoner. Samhällskostnaden för de estimerade dryga 1000 hälsoundersökningarna skulle bli nära 5000 kr/styck. Eftersom regionen får bidrag från migrationsverket kommer kostnaden att bli lägre men fortfarande ligga nära 3 miljoner. Samtidigt behöver problemen med tillgängligheten till hälsoundersökningar lösas. Det handlar om att FMC(Flyktingmedicinskt centrum) måste få bättre tillgång till exempelvis lokaler, att kallelserna till hälsoundersökningar utformas på så sätt att missförstånd elimineras och att mer flexibla lösningar kan hittas när det gäller att transporter till och från flyktingboenden. Mot bakgrund av detta har skrivningarna i överenskommelsen med Närsjukvården i väster(där FMC ingår) förändrats så att kravet på förbättrad tillgänglighet tydliggörs: Som patient ska jag som är asylsökande eller nyanländ i tidigt skede efter ankomst till länet erbjudas en hälsoundersökning1. vara införstådd med hälsoundersökningens syfte ges förutsättningar för att ta mig till hälsoundersökningen känna tilltro till att jag får den vård och information jag behöver oberoende av eventuella språkförbistringar För att tydliggöra vårdens ansvar för asylsökandes tillgång till hälsoundersökningar görs ett tillägg i Regelboken för vårdval primärvård:

220 Leverantören skall i samråd med Flyktingmedicinskt centrum svara för att för att de lagstadgade hälsoundersökningarna riktade till asylsökande kan genomföras på vårdcentral eller annan lokal som är anpassad efter patienternas behov. Ovanstående åtgärder bedöms som tillräckliga för att tillgänglighetsproblemet avseende asylsökandes hälosundersökningar kraftigt ska förbättras. Regionfullmäktige föreslås med hänvisning till ovanstående besluta a t t a t t avslå motionen vad gäller införande av mobilt team för vård av flyktingar i övrigt anse motionen för besvarad

221

222

223 BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Per Brag Dnr: RS Regionstyrelsen Delårsrapport 07 år 2015 Delårsrapport är det sammanfattande namnet på delårsbokslut samt uppföljning av regiondirektörens verksamhetsplan. Delårsrapport 07 innehåller resultat inom process-, medarbetar- och ekonomiperspektivet till och med juli. Regionstyrelsen föreslås BESLUTA a t t godkänna redovisad delårsrapport. a t t godkänna omfördelningar m.m. enligt bilaga 8. Mats Uddin Tillförordnad regiondirektör Josefin Bjäresten Tillförordnad ekonomidirektör Dokument: Delårsrapport 07 Regionstyrelsen 2015 (januari - juli)

224 Delårsrapport 07 Regionstyrelsen 2015 Januari juli Datum: Diarienummer: RS

225 Delårsrapport januari juli Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Processperspektivet... 4 Medarbetarperspektivet... 9 Ekonomiperspektivet Resultat- och balansräkning Bilagor 1. Tillgänglighet processperspektivet 2. Basfakta processperspektivet 3. Medarbetarperspektivet 4. Ekonomiperspektivet resultat per nämnd/enhet 5. Lönekostnadsutveckling 6. Kostnadsutveckling läkemedel 7. Intäkts- och kostnadsutveckling 8. Omfördelningar mm

226 Process Delårsrapport januari juli Sammanfattning Tillgänglighet specialiserad vård exkl. psykiatri Målvärdet för tillgänglighet, faktiska väntetider för besök under 2015, är att 85 % av patienterna ska få komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärde för genomförda behandlingar är 80 %. Tillgängligheten för besök inom specialiserad vård exklusive psykiatri, är i juli 83 % vilket är samma nivå som motsvarande månad föregående år. Tillgänglighet till behandling ligger 5 procentenheter högre än föregående år och uppgår nu till 88 %. Tillgänglighet primärvård Målvärdet för tillgänglighet till besök inom 7 dagar i primärvården är 95 %. Mätningar sker kvartalsvis. Under andra kvartalet 2015 klarade 18 av 43 vårdcentraler tillgänglighetsmålen på 95 % eller mer, vilket är ett något försämrat resultat jämfört med föregående kvartal. Vårdcentralen med lägst tillgänglighet hade måluppfyllelse på 66 %. Tillgänglighet akutmottagningar Målvärdet för att få träffa en läkare inom en timma och för att lämna akuten inom fyra timmar är 80 %. Tillgängligheten i akutvårdsflödet har förbättrats något efter april då årets lägsta värden uppmättes men målen uppnåddes inte heller i juli. Sammantaget fick 53 % av patienterna träffa läkaren inom en timma och 69 % av patienterna kunde lämna akuten inom fyra timmar på länets akutmottagningar. 1

227 Process Medarbetare Ekonomi Delårsrapport januari juli Produktion (ackumulerat) Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för öppenvård har ökat något samtidigt som den minskat för slutenvården jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. Antal anställda i heltidsmått I juni var antalet anställda omräknat i heltidsmått Det innebär att antalet anställda har ökat med 384 heltidstjänster sedan december. Ökningen förklaras delvis av verksamhetsövergång i samband med regionbildningen(ca 60 anställda). Köp från bemanningsföretag (exkl. administrativa tjänster) har ökat under årets första sju månader med 41,7 % jämfört med samma period föregående året. Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutvecklingen är 6 % jämfört med motsvarande period föregående år (5,4 % justerat för jämförelsestörande poster). Kostnadsutvecklingen var hög även år Ur ett ekonomiskt perspektiv är kostnadsökningen för hög i förhållande till regionens ekonomiska förutsättningar. Även kostnader för köp från bemanningsföretag ökar. 2

228 Ekonomi Delårsrapport januari juli Produktivitet - kostnad per DRGpoäng (rullande 12-månadersvärde) Grafen till höger visar hur produktionen för egenproducerad vård inom Region Östergötland har utvecklats i förhållande till kostnader sedan början av Produktionen sett till DRG-poäng har ökat sedan 2011 men ökningen har inte motsvarat kostnadsökningen. I reella tal har kostnaderna ökat med 17 % sedan 2011 samtidigt som produktionen sett till DRG-poäng ökat med 3 %. Detta innebär en produktivitetsförsämring. Region Östergötlands samlade resultat Regionens samlade resultat till och med juli är 504 miljoner kronor. Det starka ekonomiska resultatet beror på en högre avkastning på placerade medel än beräknat samt erhållna engångsersättningar och reserveringar. Avkastningen på placerade medel är dock lägre än 2014 och det finns en oro på den finansiella marknaden. Även om regionens samlade resultat är positivt så finns underliggande problem i form av en betydande obalans inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Ackumulerat månadsresultat för sjukvårdande verksamhet Sjukvården visar efter juli ett resultat på minus 189 miljoner kronor, att jämföra med minus 121 miljoner kronor motsvarande period föregående år. Godkänd helårsbedömning för de sjukvårdande produktionsenheterna är oförändrad mot budget på minus 170 miljoner kronor Budget Helårsbedömning 04 Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Budget Helårsbedömning 04 Trend baserad på års resultat Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec 3

229 Delårsrapport januari juli Processperspektivet Kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet Medicinsk kvalitet som står sig väl i nationell och internationell jämförelse är den kritiska framgångsfaktorn för att nå kunskapsbaserad hälso- och sjukvård med hög kvalitet. Detta strategiska mål följs i delårsrapporterna 04 och 08. Säker hälso- och sjukvård Aktivt arbete för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner Följsamheten till hygienriktlinjerna följs varje månad genom observationer i verksamheten. I juli nås målet för följsamhet till klädregler, men inte målet för hygienregler. Aktuella resultat i juli är 98 procent för klädreglerna och 88 procent för hygienreglerna. Målet 2015 är 95 procent för både klädregler och hygienregler. Följsamhet till hygienriktlinjer juli

230 Delårsrapport januari juli Effektiv hälso- och sjukvård Tillgänglighet Under denna rapports inledande sammanfattning redovisas tillgänglighet till nybesök och behandling inom den specialiserade vården, tillgänglighet till primärvård och akut vård. Nedan visas tillgängligheten per centrum och förhållandet mellan utfallen de senaste fyra månaderna, fram till juli. Tillgänglighet per centrum (Faktiska väntetider) Regionens sammantagna målvärde för tillgängligheten till besök inom den specialiserade vården exklusive psykiatri är att 85 procent av patienterna har fått komma på besök inom 60 dagar. Motsvarande målvärden för behandlingar är 80 procent. I juli fick 83 procent av patienterna i regionens verksamheter och hos de privata aktörerna sitt första besök inom 60 dagar. 900 patienter väntade längre. Under samma period fick 88 procent av patienterna behandling inom 60 dagar och 129 patienter väntade längre. I den nationella uppföljningen där också vuxenpsykiatri ingår i regionens resultat är tillgängligheten 84 % för besök och 88 % för behandlingar. Detta presenteras under staplarna i nedanstående diagram. (I bilaga 1 finns tillgänglighetsuppgifter per verksamhetsområde.) Väntetider för genomförda läkarbesök inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) 5

231 Delårsrapport januari juli Väntetider för genomförda behandlingar inom specialiserad vård i Östergötland (inklusive privata aktörer) Grön del av stapeln anger det antal patienter som har fått vård (läkarbesök eller behandling) inom 60 dagar. Grå del av stapeln anger det antal patienter som har fått vänta mer än 60 dagar på vård. Procentsiffra under staplarna anger andelen patienter som har fått vård inom 60 dagar enligt nationell uppföljning. Produktion Sjukvårdsproduktionen uttryckt i antal slutenvårdtillfällen samt sjukvårdande behandlingar minskar i jämförelse med samma period föregående år. Läkarbesöken ökar i jämförelse med föregående år. DRG-vikten för öppenvård har ökat något samtidigt som den minskat för slutenvården jämfört med föregående år. Vårdtiden och medelvårdtiden har ökat i jämförelse med föregående år. 6

232 Delårsrapport januari juli Optimal beläggning av vårdplatser För att bedöma hur väl resurser omsätts för mesta möjliga patientnytta mäts antal vårddygn för utlokaliserade patienter samt beläggningsgraden, totalt och för akutvårdsflödet. Den ljusblå linjen i nedanstående bild visar hur många vårddygn patienter har varit utlokaliserade på US. Utlokaliseringarna har ökat mycket kraftigt under Den ökande trenden bröts dock månadskiftet mars/april men utlokaliseringarna ökar därefter återigen. I juli utlokaliserades 409 vårddygn totalt på US och ViN. Utfallet är fyra gånger högre än riktvärdet på 100 utlokaliserade vårddygn. Vrinnevisjukhusets utlokaliseringar har succesivt minskat under 2015 och utgör under juli endast 1 procent av det totala antalet utlokaliserade vårddygn. Vårddygn utlokaliserade patienter Nedanstående bild visar beläggningsgrad för alla sjukhus totalt samt för akutvårdsflödet. Riktvärdet för akutvårdsflödet är 95 procent. Beläggningsgraden för akutvårdsflödet uppgår i juli för Lasarettet i Motala till 87 procent, Universitetsjukhuset 94 procent och för Vrinnevisjukhuset till 96 procent. Riktvärdet för den totala beläggningsgraden är 90 procent. Den totala beläggningsgraden för samtliga sjukhus var i juli 92 procent. Beläggningsgrad 7

233 Delårsrapport januari juli Färre återinläggningar För att bedöma hur god samverkan är mellan egna verksamheter och andra välfärdsaktörer mäts andel återinläggningar inom 30 dagar för patienter 65 år och äldre samt hur lång vårdtid denna patientgrupp har haft. Enkelt uttryckt är det eftersträvansvärt att sänka vårdtiden och återinläggningsfrekvensen. Målet är att återinläggningarna inte ska uppgå till mer än 15 procent av det totala antalet vårdtillfällen för patienter över 65 år. Under juli 2015 utgör återinläggningarna 16 procent av alla vårdtillfällen. Vårdtiden för patienter 65 och äldre visar ingen entydig trend men varierar mellan ca vårddagar. I juli var antalet vårdagar för gruppen dagar. 8

234 Delårsrapport januari juli Medarbetarperspektivet Strategisk kompetensförsörjning som stödjer verksamhetens uppdrag I juli var antalet anställda omräknat i heltidsmått Sedan årsskiftet har antalet anställda ökat med 384 heltidstjänster. Antalet anställda har ökat i flera yrkesgrupper och hos olika produktionsenheter. Antalet sjuksköterskor har sedan årsskiftet ökat med 41 tjänster, vilket kan bero på lyckad rekrytering av nyfärdiga studenter från Hälsouniversitetet i samband med terminsavslut. Eftersom sjukvårdsorganisationen under längre tid har upplevt en brist på sjuksköterskor så har det delvis kompenserats genom ökningen av antalet undersköterskor, vilket i nedanstående statistik redovisas under kategorin övrig vårdpersonal. Även antalet läkare har ökat i Regionen bland annat i och med ökningen av antalet AT-läkare och extrasatsningen på ST-läkare inom primärvåden, i syfte att säkra Regionens framtida kompetensförsörjning. I och med verksamhetsövergång av Regionförbundet Östsam ökades antalet administrativ personal med cirka 60 medarbetare vid årsskiftet. Förändringar i olika yrkesgrupper I bilaga 3 redovisas fördelning av antalet anställda på produktionsenheterna. Den största ökningen som redovisas avser Centrum för medicinteknik och IT med 107 personer sedan årsskiftet. Ökningen beror dock på att produktionsenheten tog över Regionens medicintekniska verksamhet från Diagnostikcentrum vid årsskiftet, vilket i sin tur har lett till att Diagnostikcentrums antal anställda har minskat. Samtidigt som antalet anställda totalt sett har ökat i Regionens organisation, förekommer fortsatt bemanningsobalans och som konsekvens fortsätter anlitandet av bemanningsföretag att öka. Ökningen under årets sju första månader har varit 41,7 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster), jämfört med samma period förra året. Ökningen motsvarar drygt 19 miljoner kronor. Regionens totala sjukfrånvaro uppgick under juli till 3,8 procent vilket är en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad och en ökning med 0,6 procentenheter jämfört med juli månad Den totala sjukfrånvaron avser både korttidssjukfrånvaro och långtidssjukfrånvaro. 9

235 Delårsrapport januari juli Ekonomiperspektivet Region Östergötlands totala resultat till och med juli är 504 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror främst på en positiv utveckling på den finansiella marknaden. Det finansiella nettot är 258 miljoner kronor. Det positiva resultatet beror även på erhållna engångsersättningar samt reserverade medel. Utfall jan-jul 2015 Utfall jan-jul 2014 Helårsbedömning Godkänd budget 2015 Bokslut 2014 Nämnd/styrelse varav: Hälso och sjukvårdsnämnden Regionstyrelsen 1) Regionutvecklingsnämnden 1) Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 1) Produktionsenheter varav: PE sjukvård PE övriga Summa verksamheten Regiongemensamma intäkter/kostnader (finansförv/pensionsförv) Totalt Resultat ) Resultat för RS, RUN och TSN avser den verksamhet som bedrevs inom RS och TN Verksamhetens samlade resultat (det vill säga samtliga produktionsenheter inklusive styrelse och nämnder) uppgår till minus 36 miljoner kronor. Det är 109 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Försämringen beror på fortsatta underskott inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Efter juli är underskottet 189 miljoner kronor. Överskott inom hälso- och sjukvårdsnämnden bidrar positivt till resultatet. Regiongemensamma poster bidrar positivt till regionens resultat med 540 miljoner kronor. De regiongemensamma posterna är 110 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år och förklaras främst av att utvecklingen för placerade medel var högre Ekonomi som ger handlingsfrihet För att uppnå en ekonomi som ger handlingsfrihet bedöms följande kritiska framgångsfaktorer vara avgörande: Balans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget 10

236 Delårsrapport januari juli Balans mellan nämndernas intäkter och kostnader Verksamhet anpassad till intäktsutvecklingen Obalans mellan intäkter och kostnader för produktionsenheterna sammantaget Produktionsenheterna visar sammantaget ett resultat i obalans. Obalansen finns inom de sjukvårdande produktionsenheterna. Obalans i sjukvården Sjukvården visar efter juli ett resultat på minus 189 miljoner kronor, att jämföra med minus 121 miljoner kronor motsvarande period föregående år. Godkänd årsbudget för de sjukvårdande enheterna är minus 170 miljoner kronor. Vårens negativa utveckling fortsätter och indikerar ett årsresultat på minus 250 miljoner kronor. Resultat, sjukvårdande enheter (Mkr) Budget Helårsbedömning 04 Trend baserad på års resultat Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec Efter april månad lämnade produktionsenheterna en helårsbedömning som för de sjukvårdande enheterna var minus 206 miljoner kronor. Helårsbedömningarna för Hjärt- och medicincentrum, Närsjukvården i östra Östergötland samt Sinnescentrum godkändes inte och dessa produktionsenheter fick i uppdrag att i samband med delårsrapport efter augusti redovisa åtgärder för att nå godkänd nivå. Godkänd helårsbedömning för de sjukvårdande produktionsenheterna är oförändrad mot budget, minus 170 miljoner kronor. Den ekonomiska utvecklingen är allvarlig och produktionsenheter med en försämrad bedömning har i uppdrag att aktivt arbeta med planerade åtgärder samt initiera nya åtgärder. De produktionsenheter som har godkända underskott återrapporterar regelbundet om den ekonomiska utvecklingen, samt vidtagna och nya åtgärder. 11

237 Delårsrapport januari juli Nedan följer en presentation för några utvalda produktionsenheter: Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård redovisar ett resultat på minus 61 miljoner kronor. Trenden pekar enligt produktionsenheten på att verksamheten kan få ett bättre resultat än budgeterat. Planerade åtgärder har hittills endast fått viss effekt och helårsbedömningen är oförändrad, minus 100 miljoner kronor. I jämförelse med en periodiserad helårsbedömning ser resultatet efter juli sämre ut för centrumet. Kostnaderna för cancerläkemedel och medicinsk service ökar mer än förväntat. Även kostnader för köpt vård och köpta hyrläkare överskrider planerade nivåer. Sinnescentrums resultat uppgår till minus 42 miljoner kronor. Det negativa resultatet förklaras framförallt av lägre intäkter men även av högre kostnader för hyrpersonal, jour och övertid än planerat. Stora delar av Sinnescentrums åtgärdsplaner kommer inte falla ut under Produktionsenheten arbetar med en långsiktig hållbar åtgärdsplan för ekonomin, vilken kommer att presenteras närmare i delårsrapport 08. Hjärt- och medicincentrum redovisar ett resultat på minus 35 miljoner kronor. Resultatet efter juli förklaras bland annat av en svår vårdplatssituation med extra vårdplatser. Ökade kostnader för köpt vård och operationsmaterial samt lägre regionintäkter i kombination med högre tillgänglighetsviten bidrar även till underskottet. Produktionsenhetens bedömning är att verksamheten kommer att ha en stor utmaning i att klara det ekonomiska budgetmålet på minus 8 miljoner kronor. Handlingsplanerna beräknas få effekt under året, men andra oplanerade kostnader som utlokaliserade patienter och övertid kommer att leda till ökade kostnader. Närsjukvården i östra Östergötland redovisar ett resultat på minus 26 miljoner kronor. Resultatet förklaras främst av bemanningsproblem med ökad kostnad för hyrpersonal som följd. Antalet dagar för utskrivningsklara patienter har också ökat. En handlingsplan för att uppnå godkänd budget motsvarande minus 15 miljoner kronor samt en ekonomi i balans år 2016 har fastställts. Diagnostikcentrum redovisar ett resultat på minus 21 miljoner kronor. Produktionsenheten gör bedömningen att ett fortsatt arbete med en handlingsplan för en ekonomi i balans och kontinuerliga resurseffektiviseringar ska ge ett resultat i enlighet med godkänd budget motsvarande minus 22 miljoner kronor för år Närsjukvården i centrala Östergötland redovisar ett resultat på minus 7 miljoner kronor, vilket inte är i linje med budgeterat resultat. Dyra bemanningslösningar är en förklaring till det negativa resultatet. Vårdplatsbristen är fortfarande stor och medför ökad belastning på framförallt akutklinikerna. Kraven på förändrade vårdformer och flexibilitet avseende in- och utskrivningar dygnets alla timmar ökar. Från och med maj månad har ett kostnadsreduceringskrav lagts på alla verksamheter exklusive primärvård, motsvarande 1,5 procent av kostnadsläget Inom primärvården har motsvarande krav om 1 procents kostnadsreducering funnits sedan årsskiftet. Utöver ovanstående åtgärd fortsätter närsjukvården med att genomföra handlingsplaner. Närsjukvården i västra Östergötland redovisar ett resultat på minus 3 miljoner kronor. Produktionsenheten arbetar med ett antal handlingsplaner för att nå en ekonomi i balans. 12

238 Delårsrapport januari juli Balans mellan hälso- och sjukvårdsnämndens intäkter och kostnader Hälso- och sjukvårdsnämndens resultat är 107 miljoner kronor efter juli. Områdena länssjukvård, sjukresor och övrigt redovisar störst överskott. Inom gruppen övrigt kan nämnas kostnader för bidrag till organisationer, kostnader för asylsjukvård samt utbetalningar av engångskaraktär. Överskotten beror främst på att vissa prestationsbaserade ersättningar ännu inte har mätts och utbetalats. Helårsbedömningen efter april visar på ett nollresultat. Balans mellan trafik- och samhällsplaneringsnämndens intäkter och kostnader Trafik- och samhällsplaneringsnämndens resultat är 13 miljoner kronor efter juli och inbegriper ett överskott för kollektivtrafiken på 14 miljoner kronor samt ett underskott för området samhällsplanering på 1 miljon kronor. Det positiva resultatet inom området kollektivtrafik förklaras av ett bättre resultat än budgeterat vad gäller överenskommen trafik- och verksamhetsbeställning till Östgötatrafiken. Det förbättrade resultatet går att hänföra till lägre trafikkostnader och lägre verksamhetskostnader; lägre produktion, gynnsamt ränteläge och ökad försäljning via webbutik är exempel på faktorer som resulterat i lägre kostnader. Resultatet inom området samhällsplanering förklaras av att projektmedel har tagits i anspråk i högre grad än vad som motsvarar en linjärt fördelad budget. Balans mellan regionutvecklingsnämndens intäkter och kostnader Regionalutvecklingsnämndens resultat är 3 miljoner kronor efter juli. Resultatet förklaras av flera faktorer: kortare vårtermin än hösttermin vid skolorna, att medel avsedda till ersättning för folkhögskoleelever utbetalas först efter terminsslut, att Natur- och friluftsrådet nyttjat en mindre del av avsatta medel och att kulturområdet haft lägre kostnader för projektmedel och arrangörsstöd. Tilläggssatsningen på ett scenkonstbolag har inte heller ännu tagits i anspråk. Verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen För att bedöma hur väl verksamheten är anpassad till intäktsutvecklingen följs Region Östergötlands totala lönekostnadsutveckling, läkemedelskostnadsutveckling samt nettokostnadsutveckling i stort. Lönekostnadsutvecklingen till och med juli jämfört med samma period föregående år är 6,0 procent. Den första januari 2015 tillkom cirka 60 medarbetare till Region Östergötland genom verksamhetsövergången från Regionförbundet Östsam. Om denna ökning av antalet medarbetare räknas bort är lönekostnadsökningen 5,4 procent. De ökade kostnaderna beror bland annat på ökad volym. Antalet arbetade timmar har ökat med 2,7 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Antalet anställda (utryckt i antal heltidstjänster) har ökat med 384 medarbetare (varav cirka 60 medarbetare är från Regionförbundet Östsam). Resterande ökning på 2,7 procentenheter är till största delen en priseffekt (lönerevision och löneglidning). Lönekostnadsutvecklingen har i helårsbedömningen efter april beräknats till 5,8 procent utifrån trend och efter att hänsyn tagits till ovan nämnda verksamhetsövergång. Ur ett ekonomiskt perspektiv är personalkostnadsökningen inte hållbar i förhållande till de ekonomiska förutsättningarna. Utöver personalkostnadsökningen ses en allt större ökning av 13

239 Delårsrapport januari juli kostnaderna för bemanningsföretag (köpt verksamhet). Ökningen under årets sju första månader var 41,7 procent (utan hänsyn till administrativa tjänster), jämfört med samma period förra året. Det motsvarar en ökning med drygt 19 miljoner kronor. Läkemedel står för en stor del av kostnaderna inom regionen, cirka 10 procent. Utfallet till och med juli visar en kostnadsökning med 6,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Volymen har under samma period ökat med 1,4 procent. Kostnadsökningen är i paritet med den bedömning som gjordes efter april. Utfall Utfall Helårs- Utfall jämförelse jämförelse bedömning 04 jämförelse Kostnadsutveckling jan-jul 2015 jan-jul 2014 jämförelse 2014 med 2013 jan-jul 2014 jan-jul med 2014 Läkemedelsutveckling recept -0,3% -1,9% -0,8% 0,9% * allmänläkemedel -1,1% -4,5% -2,0% -3,7% Läkemedelsutveckling enl rekvisition 17,4% 16,4% 18,7% 19,3% Läkemedelskostnad - totalt 6,0% 3,9% 6,1% 6,7% Läkemedelsstatsbidraget 3,2% I RÖ en volymökning med 1,4 procent och i riket en volymökning med 2,3 procent. Merparten av kostnadsökningen förklaras av att allt fler patienter får de nya preparat som revolutionerat behandlingen av hepatit C, se diagram nedan. Nya läkemedel i kombination med ett ökat användande inom gruppen monoklonala antikroppar, vilka används inom cancervården, bidrar också till kostnadsökningen. Mkr Kostnadsutveckling - hepatit C läkemedel (ackumulerat) jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec 14

240 Delårsrapport januari juli I överenskommelsen för år 2015 om statens bidrag till läkemedel ingår utöver ordinarie bidrag en ersättning för läkemedel vid behandling av hepatit C. Ersättningen motsvarar 70 procent av den beräknade kostnaden. Inkluderas denna ersättning för hepatit C i statsbidraget innebär 2015 års bidrag en ökning med 1,2 procent jämfört med faktiskt utbetalt statsbidrag för år Nettokostnadsutvecklingen är 6,0 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Rensat för jämförelsestörande poster är nettokostnadsutvecklingen 5,7 procent. Ökningen är 1,0 procentenhet högre än utfallet efter juni månad men i nivå med vårens utveckling. Den höga nettokostnadsutvecklingen förklaras främst av högre lönekostnader och högre kostnader för läkemedel samt köpta bemanningstjänster. De regiongemensamma posterna svarar för 540 miljoner kronor av resultatet, vilket är betydligt bättre än budget. Regiongemensamma poster Utfall Budget Differens jan - jul 2015 jan - jul 2015 utfall jämfört budget jan - jul Helårsbedömn 04 Budget Finansiellt netto Pensionskostnader inkl löneskatt Skatt och generella statsbidrag Övrigt (utbetalat regionbidrag, koncernbidrag mm) Totalt resultat/avvikelse Det finansiella nettot återhämtade sig under juli och ökade med 92 miljoner kronor jämfört med juni och ligger nu över det budgeterade värdet med 120 miljoner kronor. Avkastningen på placerade medel var mycket positiv under perioden januari och februari då den ökade med 4,1 procent. Den kraftiga uppgången avtog därefter och sammantaget har ökningen varit 4,3 procent till och med juli. Oron på den finansiella marknaden kvarstår. Utveckling finansnetto, ackumulerat (Mkr) 600 Utfall finansnetto 2014 Utfall finansnetto 2015 Budget Helårsbedömning Jan Feb Mars Apr Maj Jun Jul Aug Sept Okt Nov Dec 15

241 Delårsrapport januari juli Skatter och generella statsbidrag avviker med 28 miljoner kronor mot budget. I avvikelsen ingår en engångsutbetalning med 35 miljoner kronor som kompensation för ökade läkemedelskostnader år 2014 kopplat till hepatit C- läkemedel. Beloppen är justerade utifrån SKL:s senaste skatteprognos där slutavräkningen för 2014 års skatt är något lägre än tidigare prognoser. Posten övrigt inom finansförvaltningen avviker positivt med 158 miljoner kronor mot budget och framgår av tabellen nedan. Specifikation av "övrigt" inom regiongemensamt Differens Utfall/budget jan-jul Regiongemensamt (regiongemensamt påslag som finansieras av produktionsenheterna) är 49 miljoner kronor bättre än budgeterat. Avvikelsen beror såväl på att inbetalningen från produktionsenheterna är högre än beräknat som att planerade aktiviteter ännu inte påbörjats. Återbetalade medel från regionstyrelsen och regionbidrag som ännu inte nyttjats, uppgår till 41 miljoner kronor. Fastighetskostnader och reserveringar avviker positivt då reserverade medel ännu inte använts. Helårsbedömningen för de regiongemensamma posterna ligger fast på 432 miljoner kronor enligt delårsrapporten efter april. Långsiktigt hållbar ekonomi För att uppnå en långsiktigt hållbar ekonomi är avsättningar för framtiden avgörande. Regionens samlade resultat i förhållande till skatter och generella statsbidrag blir därmed viktigt att följa. Avsättningar för framtiden Statsbidrag specialdestinerade 10 Regiongemensamt - inbetalt och nyttjat 49 Fastighetskostnader inkl reserveringar 55 Återföring netto från RS (FoUU, BI mm) 35 Övrigt (reserveringar och koncernbidrag) 9 Summa 158 Regionens ekonomiska resultat för perioden januari till juli 2015 i förhållande till skatter och generella statsbidrag är 7,3 procent, vilket överstiger det budgeterade målvärdet på 2,0 procent. Överskottet beror främst på en god avkastning på placerade medel. Utvecklingen för de placerade medlen var dock negativ i juni men återigen positiv i juli. Oron på den finansiella marknaden fortsätter även i augusti. Mot bakgrund av de svängningar som kan inträffa på den finansiella marknaden under året, är det dock inte möjligt att utifrån denna delårsrapport dra någon säker slutsats över hur de finansiella intäkterna kommer att påverka regionens resultat. Därför har dessa för helåret värderats till samma nivå som budget. I helårsbedömningen som gjordes efter april förväntas resultatet motsvara 2 procent av skatter och generella statsbidrag, vilket är i nivå med det finansiella resultatet. Om förväntad värdeökning av regionens placeringar exkluderas är det finansiella nyckeltalet efter juli 3,6 procent. Regionens långsiktiga mål är 0,5 procent. 16

242 Delårsrapport januari juli Kostnadseffektiv verksamhet Ett sätt att bedöma verksamhetens kostnadseffektivitet är att kontinuerligt göra jämförelser med andra landsting/regioner. Kostnad per DRG-poäng (diagnosrelaterade grupper) är ett sådant nationellt jämförelsemått. Produktiviteten minskar när kostnaderna per DRG-poäng ökar. Jämfört med juli 2014 har produktiviteten minskat med 2,5 procent. Kostnaden per DRG-poäng ökar, förutom för Närsjukvården i Finspång, Närsjukvården i centrala Östergötland och Närsjukvården i västra Östergötland. I sammanfattningen visas hur den totala produktiviteten har utvecklats över tid. Orsaken till att produktiviteten (enligt denna definition) minskat de senaste åren är att verksamhetens kostnadsutveckling har varit betydligt högre än ökningen av utförd verksamhet/sjukvårdsproduktion mätt i DRG. Kostnad per DRG-poäng 17

243 Delårsrapport januari juli Resultat- och balansräkning Resultaträkning (mkr) Utfall Utfall Helårsbedöm- Godkänd budget Bokslut Jan-jul 2015 Jan-jul 2014 ning 04/ RÖ RÖ RÖ RÖ RÖ Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader 1) Årets/periodens resultat enligt fullfondering Årets/periodens resultat enligt blandmodell Investeringar Helårsbedöm- Godkänd budget Bokslut Balansräkning (mkr) ning 04/ RÖ RÖ RÖ RÖ RÖ Tillgångar Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Balanserat eget kapital Justering ingående eget kapital Årets förändring av eget kapital Summa eget kapital Pensionsskuld inkl löneskatt Avsättningar Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa eget kapital, avsättningar och skulder Soliditet 3,6% -1,2% 1,8% -0,1% 0,3% 1) i posten ingår pensionskostnader med: Kommentar till redovisningen: Utgångspunkten är att samma regler för redovisning och värderingsprinciper ska gälla i delårsbokslut som i årsbokslut. Hänvisning görs därför till värderingsprinciperna i föregående års årsredovisning. Krav på månadsbokslut medför att fakturering och kreditering sker månadsvis, personalskulder såsom semesterlöneskuld periodiseras, projekt periodiseras och avskrivningar med mera sker löpande. Månadsbokslut, men också automatiserade lösningar för periodisering, bidrar till att få rättvisande delårsresultat. Det finns dock avvikelser från de krav landstinget ställer på årsbokslut och årsredovisning: - att redovisningsperioden inte är öppen lika länge efter månadsskiftena under året som efter december, vilket leder till något sämre kvalitet. 18

244 Delårsrapport januari juli Bilaga 1 Tillgänglighet processperspektivet Patienter som tagits emot inom 60 dagar på besök och behandling (faktiska väntetider) 1

245 Delårsrapport januari juli Bilaga 2 Basfakta processperspektivet 1

246 Delårsrapport januari juli Bilaga 3 Medarbetarperspektivet 1

247 Delårsrapport januari juli Bilaga 4 Ekonomiperspektivet - Resultat per nämnd/enhet Resultat per nämnd/enhet (mkr) Resultat jan-jul 2015 Resultat jan-jul 2014 Resultat jan-jun 2015 Helårsbedömning Godkänd budget 2015 Resultat bokslut 2014 HB04 Eget kapital Eget kapital Nämnd/Styrelse Hälso- och sjukvårdsnämnden 107,2 75,4 114,7 0,0 0,0 19,8 0,0 0,0 Regionstyrelsen -0,7 2,5-4,8-3,0 0,0 1,7 2,4 5,4 Regionutvecklingsnämnden 3,4-5,9 0,0 0,0-0,0 - Trafik- och samhällsplaneringsnämnden 12,6 74,7 3,3 0,0 0,0 105,5 0,0 0,0 Sjukvård Närsjukvården i centrala Östergötland -6,8-5,1-36,5 0,0 0,0-21,6-12,4-12,4 Närsjukvården i östra Östergötland -26,0-20,5-41,5-15,0-15,0-41,0-63,3-48,3 Närsjukvården i västra Östergötland 2,8 0,0-15,3 0,0 0,0-9,3-11,9-11,9 Närsjukvården i Finspång -0,2 2,7-3,5 0,8 0,0-0,3 12,7 11,9 Hjärt- och Medicincentrum -35,1-2,3-50,6-8,0-8,0-10,0 0,1 8,1 Barn- och kvinnocentrum 1,2 4,3-15,6 0,0 0,0 1,0 26,4 26,4 Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård -61,3-48,1-72,7-100,0-100,0-81,1-154,0-54,0 Sinnescentrum -42,3-39,0-48,4-25,0-25,0-74,2-69,6-44,6 Diagnostikcentrum -21,2-13,0-23,1-21,9-22,0-16,0-50,0-28,1 Summa sjukvård -188,9-121,0-307,2-169,1-170,0-252,5-322,0-152,9 Tandvård Folktandvården 8,0 13,4 2,9 10,3 10,3 14,0 38,3 28,0 Utbildning Lunnevads folkhögskola 0,5 1,7 0,6 0,0 0,0 0,6 6,8 6,8 Naturbruksgymnasiet 1,6 0,2 1,2 3,0 3,0-0,3 1,3-1,7 Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum -0,6 6,1 0,5-2,5 0,0-1,6 2,0 4,5 FM centrum 6,6 12,3 0,1 0,0 0,0 8,8 5,0 5,0 Centrum för medicinsk teknik och IT 1,8 1,3 2,7 1,0 0,0 2,0 5,5 4,5 Centrum för hälso- och vårdutveckling 5,4 1,8 2,4 0,0 0,0-1,6 2,2 2,2 Upphandlingscentrum 1,1 0,3 2,1 0,0 0,0-0,4 0,0 0,0 Resurscentrum 6,1 3,9 2,8 0,0 0,0 2,4 6,0 6,0 Pensionsförvaltningen 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa Verksamheten -35,9 72,6-172,8-160,3-156,7-101,6-252,5-92,2 Finansförvaltningen 539,7 650,2 463,3 395,3 391, ,0 527,8 132,5 Summa Region Östergötland 503,8 722,8 290,5 235,0 235,0 936,4 275,3 40,3 1

248 Delårsrapport januari juli Bilaga 5 Lönekostnadsutveckling Lönekostnadsutveckling Ack tom juli 2015 jämfört samma period föregående år Ack tom juni 2015 jämfört samma period föregående år Nämnder och styrelse Regionstyrelsen 1) 34,2% 33,4% Hälso- och sjukvård Närsjukvården i Finspång 3,3% 3,3% Närsjukvården i centrala Östergötland 3,8% 3,5% Närsjukvården i östra Östergötland 4,4% 4,6% Närsjukvården i västra Östergötland 4,6% 4,7% Hjärt- och medicincentrum 6,8% 7,0% Barn- och kvinnocentrum 7,6% 8,4% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 6,6% 6,7% Sinnescentrum 3,8% 3,9% Diagnostikcentrum -5,9% -6,5% Tandvård Folktandvården 4,6% 4,3% Utbildning Lunnevads folkhögskola 5,6% 4,6% Naturbruksgymnasiet 2,0% 2,4% Övrig verksamhet Katastrofmedicinskt centrum 10,2% 9,2% FM centrum 17,4% 17,5% Centrum för medicinsk teknik och IT 2) 54,6% 54,8% Centrum för hälso- och vårdutveckling 15,6% 15,5% Upphandlingscentrum -4,5% -1,6% Resurscentrum 1) 15,3% 15,0% 1) Har tagit över verksamhet från Östsam. 2) Verksamhet har flyttats från Diagnostikcentrum till Centrum för medicinsk teknik och IT. 1

249 Delårsrapport januari juli Bilaga 6 Kostnadsutveckling läkemedel Hälso- och sjukvård Receptläkemedel Ack tom juli 2015 jämfört samma period föregående år Rekvisitionsläkemedel Ack tom juli 2015 jämfört samma period föregående år Alla läkemedel Ack tom juli 2015 jämfört samma period föregående år Närsjukvården i Finspång 2,6% 13,4% 3,1% Närsjukvården i centrala Östergötland 3,0% -3,5% 1,8% Närsjukvården i östra Östergötland 1,8% 7,1% 2,8% Närsjukvården i västra Östergötland 1,4% -8,7% 0,0% Hjärt- och medicincentrum 6,2% 1,5% 4,1% Barn- och kvinnocentrum 9,2% -3,7% 3,4% Centrum för kirurgi, ortopedi och cancervård 18,2% 7,4% 10,5% Sinnescentrum 2,9% 5,7% 5,0% 1

250 Delårsrapport januari juli Bilaga 7 Intäkts-/kostnadsutveckling Utfall Utfall Helårsbedömning 04 Utfall jämförelse jämförelse Jämförelse jämförelse Kostnads/intäktsutveckling jan - jul 2015 jan - jul med Bokslut 2014 jan - jul 2014 jan - jul 2013 utfall 2014 Bokslut 2013 Nettokostnadsutveckling 6,0% 3,2% 6,7% 4,1% Exkl Östsam 5,7% * 6,1% * Skatter och generella statsbidrag 1) 4,3% 2,6% 4,4% 2,8% Exkl skatteväxling (hemsjukvård och regionalt uppdrag) 4,1% * 3,9% 5,1% Lönekostnadsutveckling 6,0% 3,6% 5,8% 3,5% Exkl Östsam 5,4% * 5,2% * 1) Den låga ökningen mellan 2013 och 2014 förklaras av skatteväxling mellan kommunerna för hemsjukvården med 25 öre. Sjukskrivningsmiljarden har flyttats från generella till specialdestinerade statsbidrag. Justering har gjorts

251 Delårsrapport januari juli Bilaga 8 Omfördelningar mm Fordringar där bevakning upphör Hjärt- och medicincentrum begär att få upphöra med bevakning av fordran på en schweizisk medborgare på kr. Patient avlider vid operation efter motorcykelolycka. Inget giltigt pass eller EU-kort finns, inte heller sjukförsäkring. Faktura har skickats till patientens dödsbo men återkom till Region Östergötland. Regionen har ingen möjlighet att driva in denna fordran och bevakning föreslås därför upphöra. 1

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål

HR-strategi. Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål HR-strategi Personalstrategi för arbetet med medarbetare och organisation för att nå verksamhetens mål Policy, riktlinjer och HR-processer För att förtydliga och förenkla arbetet för chefer, medarbetare

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1 Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län

2014-08-28. Vi blir Region Jönköpings län 2014-08-28 Region Jönköpings län Vi bildar region i Jönköpings län. Det är en resa mot en ny kraftfull och demokratiskt vald organisation med ansvar för hälso- och sjukvård och för regional utveckling

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

Personalpolicy för Hällefors kommun

Personalpolicy för Hällefors kommun Personalpolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll 1 Mål... 3 2 Syfte... 3 3 Värdegrund... 3 4 Medarbetarskap och ledarskap... 4 5 Arbetsmiljö och hälsa... 4 6 Personalförsörjning... 6 7 Jämställdhet och

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy

Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Umeå universitets chefs- och ledarskapspolicy Fastställd av rektor 2013-09-03 1 INNEHÅLL Inledning ledarskapets strategiska roll 3 En policy för alla chefer och ledare 4 Ditt uppdrag 5 Förhållningssätt

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 1998, reviderat den 18 augusti 2011 För

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Täby kommun Din arbetsgivare

Täby kommun Din arbetsgivare Täby kommun Din arbetsgivare 1 4 Ledar- och medarbetarskapspolicy 6 KOMPETENSPOLICY 8 Hälsofrämjande policy Täby kommun en arbetsgivare i ständig utveckling att arbeta i täby kommun 10 Lönepolicy Antagen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083

9 Handlingsplan medarbetarundersökning 2014 RS150083 Arbetsutskottet Utdrag ur protokoll Sammanträdesdatum 2015-03-03 RS150083, Lars Wingfors (HR-avdelningen), Driftnämnden Hallands sjukhus, Driftnämnden Närsjukvård, Driftnämnden Psykiatri, Driftnämnden

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se

Personalpolicy för Sollentuna kommun. www.sollentuna.se Personalpolicy för Sollentuna kommun www.sollentuna.se Vårt gemensamma uppdrag Sollentuna kommun växer och utvecklas. De som bor i vår kommun vill bygga bostäder, resa, idrotta, handla, låna böcker, cykla

Läs mer

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061

Arbetsgivarstrategi. Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Arbetsgivarstrategi Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 Innehållsförteckning Vad innebär det att vara en bra

Läs mer

Kommunens strategiska mål

Kommunens strategiska mål Kommunens strategiska mål Nya mål har tagits fram för perioden 2012 2015. Strukturen är indelad i yttre respektive inre mål: Hållbar utveckling En hållbar utveckling förutsätter aktiva åtgärder för att

Läs mer

Remiss Regional folkhälsomodell

Remiss Regional folkhälsomodell sida 1 2014-02-19 Dnr: 2014-83 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Regional folkhälsomodell Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har ett väl förankrat folkhälsoarbete sedan många år. Synen på folkhälsoarbete

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar.

Vi ser varje medarbetares lika värde, där alla vill, kan och får ta ansvar. 1 (6) Personalpolicy Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 145) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: HR-chef Senast reviderad: 2015-09-15

Läs mer

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument PERSONAL. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument PERSONAL Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 8 Nya möjligheter av egen kraft... 2 Förväntningar... 2 Förväntningar på Dig som chef

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX STRATEGISK PLAN Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX 2016-2019 sidan 1 av 5 Vara vågar! Vision 2030... 2 Övergripande mål... 2 I Vara kommun trivs alla att leva och bo... 2 Framgångsfaktorer...

Läs mer

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke

Datum 2010-05-07 Dnr 0900843. Handlingsplan för att stärka Region Skånes varumärke Carina Wirth Personalstrateg 044-309 3058, 0768-87 06 59 carina.wirth@skane.se PM Datum 2010-05-07 Dnr 0900843 1 (5) Handlingsplan för att stärka s varumärke Vad är ett arbetsgivarvarumärke? Förstärkning

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö

Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö 2 En hälsosam vårdmiljö är en god arbetsmiljö där hälsa samt god och säker vård uppnås. Vårdförbundets idé om en hälsosam vårdmiljö Idén om en hälsosam vårdmiljö

Läs mer

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken

Plan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01 Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

Policy för kompetensförsörjning

Policy för kompetensförsörjning Kommunstyrelseförvaltningen POLICY Policy för kompetensförsörjning Dokumentnamn Policy för kompetensförsörjning Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Kommunfullmäktige

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET

LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY KARLSTADS UNIVERSITET LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY 1 Innehåll Ledar- och medarbetarpolicy...3 Universitetets värdegrund och förhållningssätt...4 Medarbetarskap och ledarskap

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström

Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete. Gun-Marie Stenström Presidiekonferens kommunalteknik Presentation av Region Halland och regionalt samarbete Gun-Marie Stenström Mål och strategier för Region Halland 2012-2015 Kort om mål- och strategidokumentet Långsiktigt

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Chefs- och ledningspolicy

Chefs- och ledningspolicy STYRDOKUMENT DATUM 2012-12-03 Chefs- och ledningspolicy Detta dokument ersätter Ledningspolicy antagen av kommunstyrelsen 2000-05-15, KS 4.05. Inledning Verksamheten i Älvsbyns kommun ska vara visions-

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10

POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 1 (7) VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR ALTERNATIVA DRIFTFORMER FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-27, 10 ATT GÄLLA FR O M 2005-03-01 Syfte Västerviks kommun vill tydliggöra förutsättningar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Personalpolicy 2012-2015

Personalpolicy 2012-2015 2012-01-02 Personalpolicy 2012-2015 Den här policyn är för dig som arbetar i Järfälla kommun. Omvärlden förändras ständigt och vi måste vara beredda att ifrågasätta, förnya och utveckla våra verksamheter

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer

Handlingsplan för 2010. Personalpolitiskt program

Handlingsplan för 2010. Personalpolitiskt program Handlingsplan för 2010 Personalpolitiskt program Personalstrategisk handlingsplan för 2010 Lunds kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare - både för att kunna rekrytera nya medarbetare och för att ta

Läs mer

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018

Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens direktiv för budget och verksamhetsplan 2016 med plan för åren 2017 till 2018 Koncernkontoret Koncernstab för ekonomistyrning Åsa Adolfsson Enheten för budget, redovisning och finans Datum version 2015-05-19 Mall för yttrande till nämnder och beredningar Utifrån regionstyrelsens

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan 2014 2014-01-20 KS 2014/0044 012. Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014

Verksamhetsplan. Personalkontorets verksamhetsplan 2014 2014-01-20 KS 2014/0044 012. Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014 Verksamhetsplan 2014-01-20 Personalkontorets verksamhetsplan 2014 KS 2014/0044 012 Fastställd av personaldirektören den 20 januari 2014 PERSONALKONTORET 2 (5) Inledning Personalkontoret är ett av kommunstyrelsens

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Personalpolitik Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2005-06-16, Kf 39/05 Ansvar Personalchef Personalpolitik Kävlinge

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer