KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND"

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND

2 2 1 Inledning 3 Innehåll 2 Lagar, regler och riktlinjer 8 3 Hela resan i Sörmland 11 4 Personlig service och bemötande 14 5 Utformning av hållplatser, stationer och resecentra 15 6 Nivåskillnader 29 7 Kännbara och kontrasterande markeringar 31 8 Fordon 33 9 Kommunikativ tillgänglighet Drift och underhåll Uppföljning, samverkan och fortsatt arbete 37 Källor och lästips 38 Ordförklaringar 39 Foto, omslag framsida: PeO Quick, baksida: Klas Bringert Textredigering och form: Scripta mandata Tryck: Arkitektkopia, Nyköping oktober 2014

3 3 1 Inledning Samhällets ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet till den offentliga miljön för alla människor har ökat successivt. Under de senaste tio åren har flera EU-direktiv och nationella lagar antagits, vilka ställer krav på full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Detta dokument innehåller riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Sörmland för resenärer med funktionsnedsättning. Dokumentet är framtaget av den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland (nedan kallad Kollektivtrafikmyndigheten). Det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland utövas av Kollektivtrafikmyndigheten, medan det operativa arbetet sker under benämningen och varumärket Länstrafiken. Dokumentet beskriver på vilket sätt länets kommuner och andra aktörer kan arbeta för att skapa en tillgänglig kollektivtrafik för alla resenärer. Syftet är att utveckla tillgängligheten i kollektivtrafiken utifrån gemensamma utgångspunkter och en samsyn hos alla som arbetar med planering och genomförande av kollektivtrafiken. Det gemensamma synsättet ska gälla både själva trafiken och dess infrastruktur, t.ex. utformning av hållplatser, terminaler och stationer. Riktlinjerna ska fungera som ett verktyg för Kollektivtrafikmyndigheten, länets kommuner och trafikentreprenörer, som utför trafik på myndighetens uppdrag, liksom för andra leverantörer och myndigheter som Kollektivtrafikmyndigheten samverkar med. Genom att samordna och effektivisera insatserna kan tillgängligheten i kollektivtrafiken öka för resenärer med funktionsnedsättning. I de fall ansvaret är delat eller helt ligger på en annan huvudman ger riktlinjerna underlag för samarbete utifrån gemensamt accepterade utgångspunkter. I dokumentet beskrivs lagkrav, regler och riktlinjer som Kollektivtrafikmyndigheten och andra aktörer ska följa när det gäller att erbjuda full tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning. Det är därmed ett samlat dokument som innehåller: Lagstiftning inom området. Tolkning och förtydligande av lagstiftningen. Verktyg för allmänt ökad kunskap om tillgänglighet och om funktionsnedsattas behov när det gäller tillgänglighet till kollektivtrafiken. Verktyg för att skapa en standard för att utforma tillgänglighetsåtgärder i kollektivtrafiken i Sörmland. På de områden där europeiska eller nationella lagar, regler och riktlinjer saknas har Kollektivtrafikmyndigheten i detta dokument utifrån lokala förutsättningar utarbetat riktlinjer för utformning av den fysiska miljön på stationer och av fordon för att uppnå bästa möjliga tillgänglighet. Sörmlands riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik bygger i stora delar på Stockholms läns trafikförvaltnings riktlinjer och har även avstämts mot Trafikverkets och Jernhusens riktlinjer. Samordning och gemensamma utgångspunkter i dessa frågor är mycket viktiga, eftersom kunder reser länsöverskridande. En förhoppningen är att Sörmlands riktlinjer i sin tur kan fungera som en utgångspunkt för de grannlän som idag saknar riktlinjer inom detta område.

4 4 1.1 Läsanvisning Riktlinjerna är indelade i olika kapitel. Avsikten är att det ska vara lätt att använda dokumentet som ett uppslagsverk. I kapitel 2 listas de lagar och förordningar som ställer krav på tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. I kapitel 3 10 beskrivs hur Kollektivtrafikmyndigheten och andra aktörer ska arbeta för att uppfylla kraven på tillgänglig kollektivtrafik. 1.2 Avgränsning Den särskilda kollektivtrafiken behandlas inte i dessa riktlinjer, eftersom de grundläggande förutsättningarna för resor i färdtjänst och sjukresor skiljer sig från den allmänna kollektivtrafiken. Däremot är ambitionen att fler människor ska kunna resa med den allmänna kollektivtrafiken genom att göra denna mer tillgänglig. Kollektivtrafik till sjöss behandlas inte heller i detta dokument. 1.3 Vision, mål och strategier Sörmlands läns vision för kollektivtrafiken innebär att hälften av arbetspendlingsresorna i de största stråken i länet på sikt ska ske med kollektivtrafik tåg eller buss. Kollektivtrafiken ska också bidra till regionförstoring och därigenom stärka länets tillväxt och attraktivitet. De regionala målen för kollektivtrafiken i Sörmland knyter an dels till de övergripande regionala utvecklingsmålen, dels till de gemensamma målen för transportsystemet i det länsövergripande arbetet i Stockholm-Mälarregionen. Det övergripande målet för länets kollektivtrafik är Attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Utifrån det övergripande målet har ett funktionsmål för tillgänglighet till kollektivtrafiken formulerats: Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet. Inriktningen för tillgänglighet till kollektivtrafiken i Sörmland innebär att den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till och från hållplats eller station också ska kunna resa med bussen eller tåget. Fyra strategier Fyra strategier anger inriktning för Kollektivtrafikmyndighetens arbete med att nå tillgänglighetsmålet. Nedan följer en kort presentation av de fyra strategierna: Samverkan med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler En inventering av samtliga busshållplatser i Sörmland har genomförts. Inventeringen ska utgöra underlag för kommande prioriteringar. En inventering av kundmiljöer, som är kopplade till järnvägstrafiken, kommer också att genomföras. Denna ska ligga till grund för en dialog med Trafikverket, Jernhusen och respektive kommun när det gäller förbättringar av tillgängligheten. Dessa riktlinjer för tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning har utarbetats tillsammans med handikapprörelsen och Sörmlands kommuner, Landsting och Trafikverket och utgör ett exempel på samverkan mellan berörda parter. Stärkt koppling mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Kollektivtrafikmyndigheten följer kontinuerligt bebyggelseplaneringen i länet, bland annat genom att samarbeta med Regionförbundet, men även genom att besvara kommunernas detaljplaner och Trafikverkets järnvägsplaner. Det ger möjlighet att uppmärksamma eventuella brister i tillgängligheten. Ökad samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik Tillsammans med Landstinget och berörda kommuner ser Kollektivtrafikmyndigheten över tillgängligheten till länets sjukhus med kollektivtrafik. När kollektivtrafiken blir mer tillgänglig minskar behovet av särskild kollektivtrafik. Ytterligare sam-

5 5 ordning mellan den allmänna kollektivtrafiken och den särskilda kollektivtrafiken i Sörmland utreds för närvarande. Utvecklad information till resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Kollektivtrafikmyndigheten planerar därför för att all personal med kundkontakt ska utbildas i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Bemötande är även en viktig punkt när Kollektivtrafikmyndigheten följer upp verksamheten tillsammans med alla trafikentreprenörer, liksom i kundmöten via telefon, e- post och brev eller vid personliga besök vid kundcentret i Eskilstuna. Under 2012 togs de tryckta tidtabellerna bort vilket skapat ett visst missnöje, särskilt bland äldre. Resenärer kan fortfarande ringa och beställa hem tidtabeller som skrivs ut och skickas hem via post. En utvärdering av borttagandet av den tryckta tidtabellen kommer att genomföras. Ett personligt stöd är viktigt för många resenärer, inte minst vid biljetthantering. Foto: Länstrafikens arkiv

6 6 1.4 Funktionsnedsättningar och behov i kollektivtrafiken I det här avsnittet presenteras några av de funktionsnedsättningar som många av kollektivtrafikens resenärer har, och en kort beskrivning ges av de speciella behov dessa medför. Funktionsnedsättning innebär en nedsatt eller saknad kapacitet i en eller flera kroppsfunktioner, fysiskt eller psykiskt. Ett funktionshinder uppstår i mötet med en miljö som inte är anpassad efter de förutsättningar som en person med funktionsnedsättning har. Man uppskattar att ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av permanent funktionsnedsättning, där rörelsehinder och allergier är vanligast. Sörmlands län har ca invånare, vilket skulle betyda att cirka av dessa har någon form av funktionsnedsättning. Demografi, hälsotillstånd och tillgänglighet till den allmänna kollektivtrafiken är avgörande för hur många personer i Sörmland som kommer att vara beroende av färdtjänst i framtiden. Den allmänna kollektivtrafiken är betydelsefull för äldres och funktionsnedsattas mobilitet och möjligheter att leva ett aktivt liv. Även personer som har färdtjänsttillstånd använder ibland också den allmänna kollektivtrafiken. De anser att det är enkelt och smidigt att åka buss, att det är en fördel att slippa ringa och beställa resan och att det är trevligt att träffa andra människor. Även om kollektivtrafikens tillgänglighet utvecklas kommer det fortsatt att finnas många människor, som har svårt att klara av att gå till och från hållplatserna. Andra klarar inte att följa med i det snabba tempo som är nödvändigt för att kollektivtrafiken ska kunna möta konkurrensen från bilen och därmed uppfylla andra transportpolitiska mål. Forskning och erfarenhet visar att det krävs mellanformer mellan den ordinarie linjetrafiken och färdtjänst för att människor med funktionsnedsättning inte ska vara beroende av färdtjänst som utförs med taxi eller specialfordon (se t.ex. Ståhl, Äldres och funktionshindrades behov i trafiken). Sådana mellanformer kallas med ett gemensamt namn för servicetrafik och kan bestå av servicelinjer eller s.k. flextrafik. Att anpassa kollektivtrafiken för alla typer av funktionsnedsättningar tar lång tid och kräver stora resurser. Långsiktighet i arbetet är alltså mycket viktigt. En bra start är att först åtgärda det som brukar kallas enkelt avhjälpta hinder enligt Boverkets instruktioner. Olika funktionsnedsättningar Befolkningens förutsättningar och sammansättning förändras över tid. Med hjälp av modern teknik utvecklas hjälpmedel som ökar funktionsförmågan och självständigheten. Med god hjälp och service kan personer med funktionsnedsättning få en rörelsefrihet som de tidigare har saknat. Resenärer med funktionsnedsättning har ofta begränsade resmöjligheter och är beroende av att alla delar av resan fungerar problemfritt. När någon del i en resa inte är möjlig att genomföra kan det omöjliggöra hela resan. Personer med till synes lika funktionsnedsättningar kan ha mycket olika upplevelser och erfarenheter. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga, och ofta är det lättare att få förståelse för de funktionsnedsättningar som märks tydligt. Nedsatt syn, en utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter kan vara svåra för en utomstående att upptäcka. Hög ålder medför ofta små nedsättningar av flera funktioner. Nedsatt rörelseförmåga Nedsatt gångförmåga kan uppstå om man saknar kraft, har smärta, dålig balans eller koordination eller inte kan styra sina rörelser. Sådana svårigheter kan leda till att man inte kan gå långa sträckor, inte klarar lutningar, har svårt att gå på ojämnt eller halt underlag och att man har lätt att falla. Gångsvårigheter medför att man behöver korta avstånd vid bytespunkter, ett jämnt och fast underlag utan

7 7 branta lutningar i längs- eller sidled, stöd att hålla sig i och tätt placerade sittplatser. Det är också extra viktigt för den här gruppen att hinna sätta sig innan bussen eller tåget kör vidare. Nedsatt arm- och handfunktion Nedsatt arm- och handfunktion kan innebära svårigheter att röra händer och armar, smärta, kraftlöshet, dålig precision, avsaknad av greppfunktion m.m. Orkar man inte lyfta armarna blir räckvidden kortare och det blir svårt att öppna dörrar, hantera knappar och att hålla i sig. Andra moment som kan ställa till stora problem är svårhanterliga biljettautomater och att ta sig genom spärrar. Den som har en nedsättning i ena armen är hjälpt av om det finns handledare på båda sidor av en trappa så att man kan välja vilken på sida man vill gå. Det är också viktigt att handtag och knappar är lätta att använda och inte kräver stor hand- eller armstyrka. Nedsatt kognitiv förmåga Många människor har medfödda eller förvärvade nedsättningar i centrala funktioner som t.ex. medför svårigheter att orientera sig, att förstå logiska utformningar eller att läsa. De kan också ha svårt att sortera och uppfatta viktig ljudinformation. Den här gruppen behöver tydlig information i form av bild och skrift, och skyltar som kompletteras med symboler är extra viktiga. Trafiken ska därför vara planerad så att resenären upplever att det är lätt att förstå hur de ska resa. Många har svårt att fråga då de blir stressade eller har talsvårigheter, vilket gör det viktigt att personalen är öppen och aktiv i kundmiljöerna och på eget initiativ erbjuder hjälp till den resenär som ser ut att behöva det. Läs och skrivsvårigheter Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som omfattar allt som rör begränsningar när det gäller att läsa och skriva. Svårigheterna kan bland annat bero på bristfällig undervisning, för lite övning, koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller dyslexi. Här är det viktigt att arbeta med alternativa sätt att informera. Så kallade pratorer som läser upp realtidsinformation på hållplatser kan vara ett sätt. Att använda ett klart och enkelt språk i all information är också viktigt. Synnedsättning Personer med nedsatt syn har stora svårigheter att överblicka omgivningen och uppfatta nivåskillnader i djup- och sidled. De behöver tydliga visuella kontrastmarkeringar och de som använder vit käpp är hjälpta av kännbara (taktila) markeringar. Gravt synskadade och blinda behöver tydliga riktmärken och akustisk vägledning. Hörselnedsättning Personer med hörselskador har svårigheter att uppfatta ljud och tal och blir distraherade av bakgrundsljud. Visuell information underlättar för resenärer med hörselskador, och döva är helt beroende av den. Många döva personer har teckenspråk som sitt modersmål och svenska som andraspråk. Information på teckenspråk kan därför i vissa fall vara mer tillgänglig än skriven information. Allergi och elöverkänslighet Allergiker är en mycket stor grupp i samhället. Besvär av pälsdjur, dofter och tobakslukt kan yttra sig på många olika sätt och svårast är akuta astmaanfall. Miljön i den allmänna kollektivtrafiken kan innehålla många allergiframkallande faktorer och därför är det viktigt att de markerade zonerna för pälsdjursförbud respekteras och att speciell hänsyn visas i dessa zoner (ledarhundar är undantag och får vistas i samtliga delar i fordonen). Användandet av doftfria rengöringsmedel underlättar också resandet för allergiker. Elöverkänslighet innebär att personer med hälsobesvär kopplar dessa till elektriska eller magnetiska fält eller elektromagnetisk strålning. I kollektivtrafiken anses främst mobiltelefoner eller själva resan vara de största problemen.

8 8 2 Lagar, regler och riktlinjer En ökad tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland ställer höga krav både på egen personal och på de entreprenörer som anlitas i trafiken. Kollektivtrafikmyndigheten följer de lagar och riktlinjer som finns i Sverige och förväntar sig detsamma av alla som arbetar i verksamheten. Inom tillgänglighetsområdet finns ett flertal lagar och riktlinjer, som tillsammans ställer krav på hur samhället ska utformas så att det blir tillgängligt för alla medborgare. Lagkrav finns både på EU-nivå och på nationell nivå. På EU-nivå delas kraven in i förordningar och direktiv. Både förordningarna och direktiven måste följas. På nationell nivå finns lagar, förordningar och föreskrifter. Alla tre är bindande och måste följas. Om det finns krav på ett område både på EU-nivå och nationell nivå gäller det krav som är strängast. Utöver lagkraven finns ett flertal riktlinjer som är framtagna för att driva på utvecklingen mot ett tillgängligt samhälle. Riktlinjerna måste inte följas utan är tänkta att vara till hjälp för kommuner, fastighetsägare och andra aktörer när de ska tillgänglighetsanpassa den fysiska utomhus- och inomhusmiljön. De nationella målen och handlingsplanerna är statens sätt att visa hur de önskar att utvecklingen i samhället ska ske. Målen och handlingsplanerna beskriver en ambitionsnivå som staten vill att bland annat kommunen ska sträva efter. ställer krav på utformning av offentliga platser inom infrastrukturen, däribland stationer och fordon. Om tåg, stationer och relevanta delar av infrastrukturen uppfyller de krav som beskrivs i TSD innebär det att medlemsländerna kan erbjuda en likartad tillgänglighetsnivå. EU:s förordning om passagerares rättigheter vid busstransport, nr 181/2011 EU:s förordning om passagerares rättigheter vid busstransport fastställer att resenärer med funktionsnedsättning har samma rätt att resa som övriga medborgare. I förordningen ställs det bland annat krav på transportörer och terminaloperatörer (se ordförklaringar) att utbilda all personal, inklusive förare, i medvetenhet om funktionshinder. För terminaler, som trafikeras av bussar med längre ressträcka än 25 mil, ställs även krav på utformning av terminalen så att den blir tillgänglig för resenärer med funktionsnedsättning. Terminaloperatörerna ska utan kostnad tillhandahålla assistans till personer med funktionsnedsättning. 2.1 EU-krav EU-direktiv om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende funktionshindrade i järnvägsstystemet, 2008/164/EG (förkortad TSD) Syftet med direktivet 2008/164/EG, TSD, är att öka tillgängligheten till järnvägssystemet för människor med funktionsnedsättning. Direktivet Figur 2.1. Översikt av regelverk m.m. som måste följas och sådana som bör följas.

9 9 EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer, nr 1371/2007 Enligt denna förordning har tågresenärer rätt till ledsagning på stationer utan avgift. Bussdirektivet och ECE107 För utformning av bussar finns ett särskilt direktiv, bussdirektivet 2001/85/EG (det kommer att ersättas av ECE107), som anger krav på bussars utformning och inredning. Bland annat ställs krav på tillgänglighet för funktionsnedsatta resenärer. 2.2 Nationella krav Plan- och bygglagen I Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) finns krav på tillgänglighet till allmänna platser samt undanröjande av enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser och i lokaler, dit allmänheten har tillträde. Kollektivtrafikens stationer och hållplatser räknas som allmän plats. Boverkets föreskrifter för nyanläggning och ombyggnad av allmänna platser Allmänna platser som exempelvis gator, torg och parker eller annat område, som enligt detaljplan är avsatt för ett gemensamt behov, ska vid nyanläggning göras tillgängliga och användbara enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet (BFS 2011:5, ALM 2). Bland annat utformningen av busshållplatser ska följa dessa regler. Boverkets föreskrifter för den befintliga miljön Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i befintliga byggnader, som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2011:13, HIN 2). Föreskrifterna omfattar bland annat stationshus, resecentra och kollektivtrafiknoder. Lag om kollektivtrafik Den 1 jan 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) i kraft. I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet som har det övergripande ansvaret för länets kollektivtrafik. I kollektivtrafikmyndigheternas uppgifter ingår bland annat att upprätta och fastställa ett trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet ska bland annat redovisa: Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. Åtgärderna kan t.ex. avse infrastruktur, bytespunkter, hållplatser och fordon. Bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. I lagens förarbeten konstateras att bristande tillgänglighet är ett hinder för människor med funktionsnedsättning att kunna delta i samhället som andra medborgare. Kollektivtrafikmyndigheten har därför ansvar för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper. Omfattningen av trafik enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. 2.3 Nationella mål och riktlinjer Nationell handlingsplan för handikappolitiken I maj 2000 antog den svenska riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). I den nationella handlingsplanen finns målet att enkelt åtgärdade hinder i befintliga allmänna platser och lokaler ska vara åtgärdade år Kollektivtrafiken bör också vara tillgänglig för personer med funktionshinder år 2010.

10 10 En strategi för att genomföra funktionshinderspolitiken Regeringen presenterade i juni 2011 en strategi för att genomföra funktionshinderspolitiken i Sverige I strategin pekar regeringen ut nio viktiga områden som myndigheter, kommuner och landsting ska arbeta med. Två av dessa områden är tillgänglighet och resor. Kommuner och landsting har det största ansvaret att göra kollektivtrafiken tillgänglig. Kommunerna ska även fortsätta sitt arbete med att tillgänglighetsanpassa hållplatser, gator och platser. Boverket har fått i uppgift att arbeta med tillgänglighetsområdet och ska bland annat kontrollera hur kommunerna följer reglerna om tillgänglighet. Transportpolitiska mål De nationella transportpolitiska målen består av ett övergripande mål som kompletteras med funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet för tillgänglighet slår fast att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Detta funktionsmål har preciserats ytterligare genom formuleringen: Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Buss 2010 Buss 2010 är en avtalsbilaga om fordonskrav för bussar vid alla sorters trafikupphandlingar och är tänkt att fungera som stöd vid fordonsinköp. I den senaste versionen, Buss 2010 ver 1.2, har kraven på tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning utvecklats. Bland annat uppmanas trafikhuvudmännen att ställa krav på utvändiga högtalarutrop och särskilda sittplatser på låggolv. Vägar och gators utformning, VGU Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram reglerna Vägar och gators utformning (VGU). Reglerna är obligatoriska att användas inom Trafikverket och frivilliga för kommuner att följa. De delas upp i krav och råd, bland annat vid utformning av busshållplatser. Handisam Handisam är en myndighet som har till uppgift att samordna, påskynda och följa upp funktionshinderspolitiken. Handisam stödjer bland annat kommunernas och landstingens tillgänglighetsarbete genom att utveckla och förankra metoder för uppföljning och genom att ta fram riktlinjer för tillgänglighet. ISO-standard om ledstråk I mars 2012 utkom en ISO-standard (ISO 23599) för utformning av ledstråk. Syftet är att ta fram en gemensam internationell standard för utformning av ledstråk för blinda och synskadade personer.

11 11 3 Hela resan i Sörmland Hela resan-perspektivet utgår ifrån synsättet att hela resan, från dörr till dörr, ska vara tillgänglig för resenärer med eller utan funktionsnedsättning. Det ska vara enkelt för alla resenärer att planera och genomföra en resa som är bekväm och säker. Förflyttningen till och inom stationer, terminaler och hållplatser är ett kommunalt eller statligt ansvar. Det är viktigt med en god samverkan mellan Kollektivtrafikmyndigheten och kommunala och statliga företrädare. Vid utformning av bland annat bussterminaler, resecentra och stationer är samverkan med det lokala handikapprådet viktigt. Genom samverkan och samarbete kan många goda lösningar på tillgänglighet tas fram gemensamt. Det är viktigt att det är enkelt och smidigt att resa, såväl inom Sörmland som över länsgräns. Därför är det angeläget att det finns ett etablerat länsgränsöverskridande samarbete om bland annat betalsystem och information. Det ska vara möjligt för alla resenärer i Sörmlands kollektivtrafik att planera resan köpa och använda biljett ta sig till terminal, station eller hållplats vistas, orientera sig och ta till sig information på terminal, station eller hållplats och ta sig ombord, hitta sittplats och ta sig av fordonet. Planering av resan Oavsett funktionsnedsättning ska alla resenärer kunna planera sin resa genom de verktyg som Länstrafiken erbjuder, se vidare kapitel 9 Kommunikativ tillgänglighet. När en person förbereder en resa är det viktigt att få information om alla delar av resan, t.ex. om hur man kommer till hållplatsen, om det är möjligt att komma på och av fordonet och på vilket sätt man kan ta sig från avstigningshållplatsen till resmålet. Resenärer med funktionsnedsättning behöver dessutom information om specifika förhållanden som är kopplade till den egna funktionsnedsättningen, t.ex. om det finns hiss, högtalarinformation, hörselslinga och personlig service. Hantering av biljettsystem När Kollektivtrafikmyndigheten ingår samarbetsavtal som möjliggör resa med Länstrafiken-biljetter är det viktigt att säkerställa god tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att kunna hitta aktuell information för att kunna planera resan i förväg. Foto: Stockholms Trafikförvaltning

12 12 Det ska vara möjligt för alla resenärer att köpa och använda de biljetter som används i Länstrafiken. Grundläggande tillgänglighetskrav på biljettautomater är att alla resenärer ska komma åt, kunna se, klara av och kunna förstå biljettautomaten. Att ta sig till station eller hållplats Den viktigaste och svåraste delen i hela resan för personer med funktionsnedsättning är att ta sig till och från hållplats. Att på ett tryggt och enkelt sätt kunna ta sig till och från hållplatsen är ofta avgörande för möjligheten att utnyttja den allmänna kollektivtrafiken. Det betyder att förutsättningar för att ta sig till hållplatser är en central del i reskedjan och att stort fokus bör läggas på utformning och underhåll av gång- och anslutningsvägar. Gångvägarna till och från hållplatser är ofta ett kommunalt ansvar, som kräver samarbete mellan kommunerna och Kollektivtrafikmyndigheten. Gångvägar till och från hållplatser för kollektivtrafiken är stråk som bör prioriteras i kommunernas arbete med att göra utomhusmiljön tillgänglig för alla. Ombord på bussen eller tåget Resenärer med funktionsnedsättning och äldre känner ofta stor oro för att få tillgång till sittplats och utrymme för rollator och rullstol och för är att hinna nå sin sittplats innan fordonet börjar röra sig. Man oroar sig också för att ramperna till fordonen inte ska fungera. Om resenärerna kan vara säkra på att förarens beteende anpassas efter de egna behoven ökar också förutsättningarna att kunna resa, t.ex. genom att föraren väntar med att starta tills resenären har kunnat sätta sig ned eller hjälper till med hantering av biljettmaskin. Byten Byten ger ofta upphov till stress, oro och otrygghet inför en resa, särskilt för äldre och resenärer med funktionsnedsättning Oron gäller antalet byten och andra förhållanden vid bytet, som t.ex. framkomlighet och tillgång till information. För dessa resenärer räcker inte fysiska åtgärder för att få ökad tillgänglighet, utan möjligheten att få hjälp och personlig service är en mycket viktig del av en trygg kollektivtrafikresa. Den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till och från hållplats eller station ska kunna resa med bussen eller tåget. Foto: Stockholms Trafikförvaltning

13 13 Ansvariga parter Som tidigare nämnts delas ansvaret för att göra kollektivtrafiken tillgänglig av flera parter. Nedan listas de aktörer som vanligtvis ansvarar för att genomföra åtgärder i kollektivtrafiken. Ansvarsfördelningen kan dock variera mellan olika kommuner och stationer. Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland har det övergripande ansvaret för länets kollektivtrafik. Kollektivtrafikmyndigheten arbetar med fem funktionsmål, varav ett avser invånarnas tillgänglighet till kollektivtrafiken. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar även för upphandling av entreprenörer, dvs. de trafikföretag som utför transporterna. Länstrafiken är varumärket som busstrafiken i Sörmland lanseras under. Trafikverket är ofta väghållare för busshållplatser utanför tätort och ansvarar därmed för tillgängligheten på dessa busshållplatser. Trafikverket ansvarar också för plattformar på järnvägsstationer. Jernhusen är ofta fastighetetsägare av stationshus vid järnvägsstationer och ibland av resecentra. De ansvarar för tillgänglighetsanpassningar inom sina fastigheter. Kommuner är ofta väghållare i tätorter och ansvarar därmed för tillgängligheten på busshållplatser inom tätort. Kommunerna ansvarar även för den offentliga utomhusmiljön, vilket inkluderar gångvägar till och från hållplatser, terminaler och stationer. Vid järnvägssationer är kommunen ofta fastighetsägare för området runt om kring stationen.

14 14 4 Personlig service och bemötande Erfarenhet och forskning visar att en bra personlig service ger en grundläggande förutsättning för äldre och funktionsnedsatta att överhuvudtaget kunna resa med kollektivtrafiken. Ett återkommande önskemål från dessa grupper är hjälp och stöd från en annan person. Samhällsutvecklingen och utvecklingen av kollektivtrafiken går dock åt motsatt håll med minskad bemanning och införande av automatiska system med allt större krav på självbetjäning, t.ex. när det gäller information och köp av biljett. Det är angeläget att äldres och funktionsnedsattas önskemål om personlig service och möjlighet till stöd och hjälp från en annan människa tas på allvar och att kollektivtrafiken planeras utifrån detta. Det handlar om att på olika sätt skapa en grundläggande trygghet för resenärerna. Med hänsyn till de starka önskemålen om personligt stöd vid planering och genomförande av resor i kollektivtrafiken är det centralt att bygga upp kunskap och skapa förståelse för resenärernas behov och förutsättningar hos de personer som arbetar i kollektivtrafiken. 4.1 Utbildning Förarna är nyckelpersoner när det gäller att se till att resenärens behov av information och service blir tillgodosedda. För att förarutbildning ska ge effekt måste dock hela organisationen, inklusive de funktioner som föraren kommer i kontakt med, t.ex. driftledning, trafikplanering och kundservice, ha kunskap, förståelse och acceptans för att nya resenärsgrupper kommer att finnas vid hållplatser och ombord på fordonen. Hela organisationen måste ha samma bild av det som föraren förväntas åstadkomma när det gäller bemötande och service, annars kommer en ensidigt riktad utbildning endast ha effekt på kort sikt. Därför bör tjänstemän inom både entreprenörsoch huvudmannasidan också omfattas av utbildningsinsatser för att öka förståelsen för dessa resenärsgruppers förutsättningar och behov. All personal i Länstrafikens kollektivtrafik, såväl i trafiktjänst som kundservice, ska genomgå en grundutbildning för bemötande av resenärer med funktionsnedsättning. Forskning har visat på fördelar med att även ledningen för de entreprenörer, som utför trafiken, genomgår utbildning i bemötande av resenärer med funktionsnedsättning. Trafikutövaren har ansvaret för utbildningen, som ska vara genomförd inom ett år efter trafikstart och omfatta minst en arbetsdag. Grundutbildningen ska följas upp med regelbunden skriftlig information och en kortare repetitionsutbildning inom fem år. Länstrafikens utbildningsmaterial tas fram i samråd med representanter från länets handikapporganisationer. 4.2 Ledsagarservice Tågresenärer har sedan december 2009 laglig rätt att få ledsagning på stationer utan avgift för resenären (enligt EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer, nr 1371/2007). Ledsagning ska gå att beställa på bemannade stationer utan avgift för resenären. Motsvarande krav finns sedan den 1 mars 2013 inom busstrafik med sträckor över 25 mil (enligt EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter vid busstransport, nr 181/2011).

15 15 5 Utformning av hållplatser, stationer och resecentra 5.1 Möblering I kollektivtrafikens kundmiljöer ska inredning och fristående enheter placeras så att de inte är i vägen för blinda eller synskadade personer och de ska gå att upptäcka av en blind person som använder käpp. Inredning och alla fristående enheter ska ha en tydlig kontrast gentemot bakgrunden och ha avrundade kanter. Enheter som är monterade under mm höjd och som sticker ut mer än mm ska markeras av ett hinder/skydd som sitter högst 300 mm över golvnivå och som kan upptäckas med käpp. Informationstavlor, reklamskyltar, papperskorgar och annat ska vara placerade så att synskadade kan känna av dessa med sin käpp. Fler exempel på hinder är fribärande trappor utan skydd på undersidan, automater, pelare och hängande skyltar. För att resenärer snabbt ska kunna identifiera att de befinner sig i en av kollektivtrafikens miljöer är det viktigt att hela systemet konsekvent håller sig till samma grafiska informationsprofil. Viktiga komponenter är till exempel färgsättning, utseende och placering av skyltar. Oskyddade glasytor ska varningsmarkeras med två tydliga bårder. Varningsmarkeringarna ska finnas på en höjd av mm för den ena bården och mm för den andra bården. Figur 5.1. Exempel på utformning av sittbänk. Bild: Stockholms Trafikförvaltning Sittplatser För personer med begränsad rörelseförmåga är det viktigt att kunna sitta ned och vänta innan avresa eller för att vila under längre förflyttningar. Antalet sittplatser ska anpassas till antalet resenärer och väntetid. Sittbänkar ska finnas på alla plattformar med ca meters avstånd, inklusive de bänkar som finns i eventuella väderskydd. Även vid busshållplatser ska det finnas sittplatser. Sittplatser ska vara utrustade med armstöd. Armstöden ska sitta på en höjd av 700 mm över mark. Armstöden ska vara utstickande i förhållande till sittytan. Sitthöjden ska vara mm över mark. Sittplatsen ska vara kontrastmarkerad mot omgivningen. Sittplatsen ska vara utrustad med ryggstöd (krävs inte om sittplatsen är placerad vid en vägg). Utrustning knappar En tryckknapp ska vara lätt att trycka på samtidigt som den inte ska aktiveras ofrivilligt. Touchknappar är inte lämpliga för personer med synnedsättning eller nedsatt koordinationsförmåga, men kan vara en fördel för personer med svaga händer. Touchknappar kan fungera som ett komplement till tryckknappar eller tvärt om. Tryckknappar ska skjuta ut ca 5 10 mm från underlaget (för att lätt gå att uppfatta med känseln). Knappen får inte ligga under panelytan eller i en hylsa i intryckt läge. Det ska inte krävas mer kraft än ca 2 5 N för att trycka in knappen.

16 16 som i gångstråken, ska vara utformad för att undvika detta. Det är också viktigt att verksamheterna inte ställer ut sina varor eller reklamskyltar i gångstråken, så att de riskerar att vara i vägen för exempelvis personer med synnedsättning. Det är fastighetsägaren som bär ansvaret för att s.k. enkelt avhjälpta hinder undanröjs i publika lokaler. Fastighetsägaren kan exempelvis genom sina hyresavtal ställa krav på att försäljningsombud och publika lokaler görs tillgängliga. Figur 5.2. Exempel på inredning av tillgänglig toalett, mått enligt Stockholms Trafikförvaltning Tillgänglig toalett På stationer, där det finns toaletter för allmänheten, ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar för personer med funktionsnedsättning. En tillgänglig toalett bör ha minsta måtten 2,2x2,2 m och vara lämpligt utformad, se figur 5.2. Detaljerad information om utformning av tillgängliga toaletter finns i handboken Bygg ikapp för ökad tillgänglighet och användbarhet, Svensk Byggtjänst. Eventuell betalning till toaletter ska inte ske genom SMS. 5.2 Externa lokaler Eftersom Kollektivtrafikmyndighetens mål är att hela resan ska vara tillgänglig för alla resenärer gäller att även externa lokaler och kundmiljöer är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Kommersiell verksamhet, exempelvis bagerier och blombutiker, kan ibland sprida dofter eller partiklar som kan upplevas som besvärande av resenärer med allergi. Kollektivtrafikmyndighetens riktlinje är att inga starka dofter eller allergener ska finnas längs gångstråken i kollektivtrafikens lokaler. Ventilationen, såväl i de kommersiella verksamheternas lokaler 5.3 Belysning Bra belysning är inte bara en tillgänglighetsfråga kopplad till funktionsnedsättning utan även en viktig trygghetsfaktor för alla resenärer. Belysning av gångvägar Befintlig gatubelysning är den grundläggande ljuskällan på anslutande sträckor. Den allmänna och förstärkta belysningen ska vara placerad i förhållande till vegetation och övrig omgivning så att hållplatsen upplevs som trygg. Belysningen ska inte vara bländande. Ljuskällan ska vara avbländad mellan 0 och minst 30 grader mot horisontalplanet. Den ska inte vara uppåtriktad från golv/mark i gångstråk. Den ska fungera förstärkande på kontraster och oönskade skuggbildningar ska undvikas. Belysning på hållplatser Befintlig gatubelysning är den grundläggande ljuskällan på busshållplatser. Förstärkt belysning ska finnas vid informationstavlor så att god läsbarhet uppnås. Belysning i stationshus och på stationsområden för järnväg Hinderfri gångväg ska belysas med minst 100 lux, uppmätt vid golvnivå. Även huvudingång, trappor och slutet av ramper bör belysas med minst 100 lux. Om det krävs artificiell belysning för att uppnå detta, ska den belysningsnivå som krävs vara minst

17 17 40 lux över de omgivande belysningsnivåerna och ha en kallare färgtemperatur. Förutsättningen för bra ljus är bland annat att dagsljuset inte bländar och att belysningen är jämn och kompletterad med tillsatsbelysning vid platser, där det är extra viktigt att kunna se bra. Ljus som blänker i golvet gör att golvet kan uppfattas som halt och blanka golv bör därför undvikas. 5.4 Gångvägar Att på ett tryggt och enkelt sätt kunna ta sig till och från hållplatsen är ofta avgörande för möjligheterna att utnyttja den allmänna kollektivtrafiken. Gångvägar i anslutning till stationslägen ska vara fria från ojämnheter och brunnar och vara minst två meter breda. De ska vara fria från fasta hinder, såsom bänkar och skyltstolpar. Lutningen ska vara högst 1:50. De ska ha god belysning och vara separerade från cykelväg och bilkörfält med räcke eller kantsten. Snövallar ska placeras så att de inte utgör något hinder längs med gångvägen. Gångtunnlar Gångtunnlar kan ibland uppfattas som otrygga. Det är därför viktigt att tänka på både trygghetsoch framkomlighetsaspekter när man utformar gångtunnlar. Det ska finnas möjlighet att följa gångtunnelns vägg med käpp. Gångtunnlar ska vara utformade med kontrastmarkering som underlättar orientering. De ska ha god belysning. Övergångsställe och gångpassage över spår Övergångsställen ska placeras på lämpliga platser i anslutning till stationslägen. I första hand ska passager över spår byggas planskilda. Vid planskildhet är det viktigt att trappor kompletteras med ramp eller hiss. Passager över spår i plan ska vara utformade så att alla resenärer, oavsett funktionsnedsättning, kan uppfatta varningsmarkeringar och enkelt passera över spåret. Möjlighet till gångfålla med tillräcklig bredd för passage med rullstol eller barnvagn kommer att utredas vidare. Passager över spår i plan ska vara ljud- och ljusreglerade. De ska ha vita kupolplattor i dubbla rader före och efter spår. De ska utformas på sådant sätt att det är möjligt att passera med rullande hjälpmedel. Sittplatser längs vägen Sittplatser ska finnas i anslutning till trappor och ramper samt utefter långa gångpassager med minst 75 meters mellanrum, gärna tätare. Vegetation Starkt doftande växter kan vara allergiframkallande och bör undvikas längs med gångstråk. Växtligheten ska underhållas noga för att inte riskera att skymma belysning och information eller utgöra snubbel- eller halkrisk. Buskar och andra växter ska inte heller placeras så att de skapar otrygga miljöer. Gångvägar ska bland annat vara fria från fasta hinder, separarerade från cykel- och bilvägar och vara utan skymmande växtlighet. Foto: Matthias Pfeil

18 Angöring och parkering Angöring (av- och påstigning) för färdtjänstfordon, taxibilar och privatfordon med tillstånd ska finnas i nära anslutning till stationsläge eller terminal, helst inom fem meter från entrén. Angöringsplatser ska vara tydligt skyltade, upplysta och placerade så att de inte hindrar övrig trafik. Kantstenen närmast en angöringsplats ska vara avfasad till nollnivå på en sträcka av ca en meter. Pendlarparkering Handikapparkeringsplatser för resenärer ska placeras så nära entrén som möjligt, helst inom tio meter från entrén. Ett bra riktvärde för antalet handikapparkeringsplatser är minst två platser eller fem procent av det totala antalet parkeringsplatser. Parkeringsplatser vid pendlarparkering ska utformas så att minst en av de reserverade platserna blir fem meter bred för att medge att rullstol kan lyftas in via ramp eller lift från sidan av fordonet. De ska vara minst 3,6 m breda. Skylt vid pendlarparkering. Foto: Matthias Pfeil De ska vara tydligt skyltade och markerade i markbeläggningen. De ska ha god belysning. De ska inte luta mer än 1:50 i längs- och sidled. De ska utformas med jämn och halkfri markbeläggning. De ska vara väl underhållna och snöröjda. Kantstensparkering bör undvikas i möjligaste mån, eftersom det kan innebära att i- och urstigning sker i gata. Om i- och urstigning sker mot trottoar ska trottoaren vara fri från hinder och vara minst tre meter bred. Cykelparkeringar ska vara väl avgränsade, eftersom felparkerade cyklar är ett hinder för många funktionsnedsatta, främst för personer med synnedsättning. 5.6 Lokaler med försäljningsombud Försäljning av biljetter och kundservice under Länstrafikens varumärke innefattas av Kollektivtrafikmyndighetens riktlinjer för tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning. För att ett biljettförsäljningsombud ska anses som tillgänglig ska det vara möjligt att ta sig in genom entrén och fram till försäljningsdisken, köpa sin biljett och ta till sig information. Entrén ska vara dimensionerad för eldriven rullstol, minst 800 mm bred. Den ska helst vara utan tröskel. Eventuell tröskel ska inte vara högre än 25 mm och vara avfasad. Trösklar, dörrkarmar och helglasade partier i dörrar ska vara kontrastmarkerade. Kontrastmarkeringen ska sitta på två nivåer; strax under ögonhöjd för både stående och sittande, dvs mm respektive mm över golv. Automatiska skjutdörrar till entréer är att föredra. Vid platsbrist måste ibland slagdörr användas. De ska då utrustas med automatisk dörröppning eller öppning med manöverdon. Manöverdonet ska placeras minst 700 mm men helst mm från

19 19 hörn. Slagdörren ska även vara utrustad med sensorlist som stoppar dörren om något kommer i vägen. Försäljnings- och informationsplatser ska vara utrustade med hörslingor, som är tydligt utmärkta med skyltar och tillgängliga för personer med rörelsenedsättning. 5.7 Betalsystem Länstrafikens betalsystem består bland annat av reskort med en magnetremsa som kan laddas med pengar, resor eller 30-dagars perioder. Grundläggande tillgänglighetskrav på biljettautomater är att alla resenärer ska komma åt, kunna se, klara av och kunna förstå biljettautomaten. Trafikpersonalen ska vid behov erbjuda information om betalsystemet och hjälpa till att genomföra betalningen. I figur 5.3 beskrivs de funktionella krav som krävs för att ett betalsystem ska vara tillgängligt för alla resenärer. Figur 5.3. Funktionella krav på biljett- och betalsystem. Källa: Sweco

20 Busshållplatser Utformning av busshållplatser varierar, beroende på utrymmesmöjligheter, trafiksituation, gångbanebredder och eventuell möjlighet till väderskydd. Väghållarna (kommuner, Trafikverket och enskilda väghållare) ansvarar för den fysiska utformningen av hållplatsen. Utformningen av busshållplatser delas in i fyra hållplatskategorier, bland annat beroende på antalet påstigande (enligt handboken Vägar och gators utformning, Trafikverket och SKL). Hållplatskategori 1 vid stora bytespunkter och stora påstigningshållplatser Plattformsbredd ska vara minst mm och hinderfritt mått från plattformskant ska vara minst mm. Plattformshöjden ska vara mm. Det ska finnas en kontrasterande remsa längs med kantstenen som är mm bred. Oftast används vita plattor eller vit massa. Det ska finnas ett ledstråk utmed plattformens bredd. Ledstråket ska bestå av dubbla sinusplattor. Vändytor markeras med släta ytor. Påstigningspunkten ska markeras taktilt och visuellt med mörka kupolplattor. Hållplatsnamn på väderskydd eller hållplatsskylt ska placeras mitt för påstigningspunkten. Väderskydd med bänk ska finnas. Gångbanan till och från hållplatsen ska vara jämn med hårdgjord yta. Gångytan bör inte luta mer än 1:50. Ramper ska inte luta mer än 1:12. Belysningen av hållplatsen ska vara god. Väderskydd ska om möjligt vara belysta inne i väderskyddet. Figur 5.4. Hållplatskategori 1. Bild: Ur VGU, Trafikverket/SKL

RiTill SL:s riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning

RiTill SL:s riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning RiTill SL:s riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning AB Storstockholms Lokaltrafik 2 Förord SL-trafiken är till för alla! Människor ska kunna leva sina liv självständigt utan begränsande

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet

Innehållsförteckning. Alla tjänar på tillgänglighet Innehållsförteckning Alla tjänar på tillgänglighet 3 Fem steg för bättre tillgänglighet 4 105 miljarder att ta del av 5 En entré för alla 6 Ta sig fram och hitta 8 Plocka varor och använda utrustning 10

Läs mer

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden

Tillgänglighets plan. Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats. Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden Tillgänglighets plan Inriktningsdokument för enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Antagen i Teknik och samhällsbyggnadsnämnden 0.0.5 Innehåll Bakgrund 3 Tillgänglighetspolicy för offentlig utemiljö

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse

Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Synskadades Riksförbund 2010-04-30 Policydokument om tillgänglig närmiljö - framtaget av SRF:s tillgänglighetsnätverk efter principer fastställda av SRF:s förbundsstyrelse Innehåll Inledning... 1 Ledstråk...

Läs mer

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007

HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 HANDIKAPPLAN KIRUNA KOMMUN HANDIKAPPLAN FÖR KIRUNA KOMMUN 2007 Ett handlingsprogram baserat på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionshinder Antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder

Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder Hjälptexter enkelt avhjälpta hinder HJÄLPTEXTER HIN FÖR OFFENTLIG BYGGNAD, GÅNGVÄGAR, TERMINAL OCH KNUTPUNKT Enkelt avhjälpta hinder HIN Med enkelt avhjälpta hinder avses sådana hinder, i en befintlig

Läs mer

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler

Checklista. för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Checklista för att följa upp tillgängligheten i byggnader och lokaler Den här checklistan är ett stöd för alla som vill följa upp arbetet med tillgänglighet i byggnader och lokaler enligt Myndigheten för

Läs mer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer BRA FÖR ALLA En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer Innehåll Förutsättningar... 1 Handikapparkering... 1 Gångväg till entré... 2 Entré... 3 Dörr... 3 Vindfång... 3 Tröskel...

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till trafikföretag för en mer nöjd resenär! Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om

Läs mer

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun

Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun Så jobbar vi med tillgänglighet i Arvika kommun God tillgänglighet God tillgänglighet handlar om många olika aspekter i vår miljö. Att det inte finns några fysiska hinder som gör det svårt för personer

Läs mer

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling

Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet SAMRÅDSUNDERLAG FÖR SÖRMLANDS REGIONALA TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM Strategisk plattform för kollektivtrafikens utveckling Ska bytas ut mot högupplöst

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA 2013-03-11. Uppdragsnummer: NAKO-0052 Tengbomgruppen ab Box 1230, Katarinavägen 15 SE 111 82 Stockholm tel 08-412 52 00 fax 08-412 53 03 www.tengbom.se FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING 2013-03-11 Uppdragsnummer:

Läs mer

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015

Kap 5 MÖBLERING. Reviderat sommar 2015 Kap 5 MÖBLERING 5.1 LEDANDE DOKUMENT 5.2 SITTPLATSER 5.3 PAPPERSKORGAR 5.4 TRÄDSKYDD OCH MARKGALLER 5.5 CYKELSTÄLL 5.6 POLLARE 5.7 RÄCKEN OCH STÄNGSEL 5.8 GRINDAR OCH BOMMAR 5.9 BULLERPLANK 5.10 PLANTERINGSURNOR

Läs mer

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor

Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016. Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Lättläst tillgänglighetsprogram från år 2011 till år 2016 Gävle kommuns program för funktionshindersfrågor Den här informationen kan du också beställa i DAISY-format. Den finns också på teckenspråk och

Läs mer

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder

Flyinge. Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Flyinge Inventering och åtgärdsförslag enligt Enkelt avhjälpta hinder Juni-juli 2006 Inventering av viktiga stråk Stråk Drabbade Problem 1 Västergård Ljungbjersvägen. Foto 1:1-1:6 Visuell sidoavgränsning

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet

Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet Tillgänglighetsinventering av Riksförbundet för folkmusik och stallet 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning

Läs mer

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala 1 RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala Vid inventeringen medverkan av: Barbro Mattsson HSO Östhammar Ture Ålander, husläkarmottagningen Datum: 20090507 Tidsåtgång inventering och dokumentation:

Läs mer

Med tillgänglighetsplan och prioriterade åtgärder

Med tillgänglighetsplan och prioriterade åtgärder Trafikförsörjningsprogram Region Kronoberg 2015-2025 Hållplatshandbok Med tillgänglighetsplan och prioriterade åtgärder REMISSUTGÅVA REGIONSTYRELSEN 2014-11-26 Parallellt med trafikförsörjningsprogrammets

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Handikapplan. för Sandvikens kommun

Handikapplan. för Sandvikens kommun Handikapplan för Sandvikens kommun 1 Reviderad version av handikapplan antagen av kommunfullmäktige 1998-04-27 Handikappolitik handlar om allas rätt att vara medborgare, att kunna vara delaktig. Att få

Läs mer

Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81)

Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional kollektivtrafik (SOU 2009:81) Sundbyberg 2010-04-28 Dnr. 10-004 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Vår referens: Linda Bergfeldt linda.bergfeldt@hso.se tel 08-546 404 22 Remissvar: Lag om resenärers rättigheter i lokal och regional

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2013-09-24

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Sundbyberg 2013-09-24 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2013-09-24 Er referens: Ds20 13:44 justitiedepartementet.registrator@regeringskansliet.se anna. wernerup@regeringskansliet.se Handikappförbundens yttrande om Lag om resenärers

Läs mer

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning

Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Tillgänglighet i vårt Avesta 2012-2016. Inledning Arbetet med att uppnå full delaktighet och jämlikhet för personer med funktionsnedsättning har bedrivits i Sverige sedan cirka 40 år tillbaka. Under 1990

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till dig som äger en station Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om i Sverige. ägare

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39

TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 TILLGÄNGLIGHETSPLAN Antagen av kommunfullmäktige 2006-05-31, 39 SAMMANFATTNING En person med funktionshinder blir handikappad först när han/hon utsätts för hinder i den omgivande miljön. För att så många

Läs mer

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2008-12-15 83 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Tillgängliga lokaler... 3 Förflytta sig in genom entrén... 4 Att förflytta sig inne i byggnaden...

Läs mer

Riktlinjer vid riksfärdtjänst

Riktlinjer vid riksfärdtjänst 1 Individ- och myndighetsnämnden Riktlinjer vid riksfärdtjänst Individ- och myndighetsavdelningen 2011-09-06 2 1. GRUNDER FÖR RIKSFÄRDTJÄNSTTILLSTÅND...3 2. PRÖVNING AV TILLSTÅND TILL RIKSFÄRDTJÄNST...4

Läs mer

Framtidens kollektivtrafik

Framtidens kollektivtrafik Framtidens kollektivtrafik Regionalt trafikförsörjningsprogram för Östergötland www.lio.se Ett modernt sätt att resa Kollektivtrafiken fyller flera viktiga funktioner i vårt samhälle. En bra kollektivtrafik

Läs mer

Utbildning och Nulägesanalys Definitionerna: Vad menar vi? Detta måste förtydligas.

Utbildning och Nulägesanalys Definitionerna: Vad menar vi? Detta måste förtydligas. Utbildning och Nulägesanalys Definitionerna: Vad menar vi? Detta måste förtydligas. Utbildning: Vad är målen? Mätbara och konkreta för att kunna möte effekten. EX kommer kund med RS ska kunden bli ERBJUDEN

Läs mer

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7

Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 DESIGN FOR ALL 2 Förord 3 Vad är Design for all? 4 Föreningen 6 FIKA 7 Inledning 8 Fysisk tillgänglighet 10 Informativ tillgänglighet 11 Kommunikativ tillgänglighet 12 Attitydmässig tillgänglighet 13 Det

Läs mer

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats

Riktlinjer för skyltning på offentlig plats 2013-04-18 1(6) Miljö och Samhällsbyggnad Riktlinjer för skyltning på offentlig plats Riktlinjerna gäller för varuexponering, gatupratare, mattor och liknande på offentlig plats, det vill säga gator, vägar,

Läs mer

Uppföljning av färdtjänstavtalet

Uppföljning av färdtjänstavtalet Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen

Läs mer

Trafikverkets arbete med fotgängare

Trafikverkets arbete med fotgängare Trafikverkets arbete med fotgängare Vad gör Trafikverket när det gäller fotgängare? Vi gör en hel del men vi gör även en hel del för lite. Vi kan göra mer Uppmärksamma fotgängares skaderisker Uppmärksamma

Läs mer

Innehåll 6 Planering och utformning av järnvägsstationer... 6-2

Innehåll 6 Planering och utformning av järnvägsstationer... 6-2 Innehåll 6 Planering och utformning av järnvägsstationer... 6-2 6.1 Allmänt om järnvägstationerna... 6-2 6.2 Skånetrafikens arbetsuppgifter i samband med ny- eller ombyggnationer... 6-5 6.3 Anpassning

Läs mer

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv

Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Brottsofferjourens policy för tillgänglighet ur ett funktionshinderperspektiv Fastställd av Brottsofferjouren Sverige den 2 september 2014 Innehållsförteckning Alla människor har lika värde och lika rättigheter...

Läs mer

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar

Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar Riktlinjer för bygglovprövning av skyltar i Inledning Ett spännande stadsliv bygger på mångfald i former, färger och rörelser både på marken och på omgivande byggnader. Men för att inte mångfalden ska

Läs mer

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg

Guide och riktlinjer. för uteserveringar i Falkenberg Guide och riktlinjer för uteserveringar i Falkenberg Denna guide och dessa riktlinjer är framtagna av Stadsbyggnadskontoret inom Falkenbergs kommun och antagna av Kommunstyrelsen 2015-02-03. Guide och

Läs mer

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12

Tillgängliga dörrar allmänt... 2. Dörrtyper... 3. Dörrbredd... 6. Manöverutrymme på båda sidor om dörren... 7. Tröskel... 12 Tillgängliga dörrar Här presenteras detaljerad information om vad man ska tänka på för att få tillgängliga dörrar. Det är en fördjupning av riktlinjerna för dörrar som finns i vår publikation Riv hindren

Läs mer

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER Beställarrådet för färdtjänsten i östra Skåne har vid sammanträde 2009-06-12 beslutat rekommendera de samverkande kommunerna i östra Skåne

Läs mer

Jämlika möten i ett samhälle för alla!

Jämlika möten i ett samhälle för alla! Bemötandeguide! Jämlika möten i ett samhälle för alla! Denna folder om bemötande har tagits fram som stöd för att utveckla goda möten. I Sverige pågår arbetet med att genomföra handlingsplanen för handikappolitiken,

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen Cykelparkeringar Ja, tack! Många cyklar i Västerås. Det är bra för miljön, för hälsan

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionsnedsättningar Foto: Elisabeth Nilsson Tryck 2012 Innehåll Ett gott bemötande 4 10 goda råd 5 Afasi 6 Allergi 6 Autism/Aspergers

Läs mer

REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN

REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN REGELVERK FÖR GRUND- OCH SÄRSKOLEELEVERS SKOL- RESOR I BJUVS KOMMUN Inledning Detta regelverk för grund- och särskoleelevers resor i Bjuvs kommun har utarbetats i samarbete med Helsingborgs stad, Svalövs

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilagor

Innehållsförteckning. Bilagor Innehållsförteckning A. Inledning och syfte 3 B. Allmän plats och område 4 C. Gångyta 4 D. Avfasning 5 E. Ramp och trappa 5 F. Ledstång/balansstöd 6 G. Hiss 6 H. Kontrast 6 I. Varningsmarkering 6 J. Skyltning

Läs mer

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet

BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet BILAGA 2: Högsby kommuns riktlinjer för tillgänglighet FÖRORD I föreliggande bilaga till Tillgänglighetsplan för Högsby kommun finns riktlinjer för arbetet med att öka tillgängligheten i kommunen. Det

Läs mer

Information om färdtjänst

Information om färdtjänst Information om färdtjänst Färdtjänst är en särskild kollektivtrafik och ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänsten är till för personer med ett varaktigt funktionshinder och som har

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer 20090922/2010 Version 1.1 Tillgängliga och användbara miljöer r i k t l i n j e r o c h s ta n d a r d f ö r f y s i s k t i l l g ä n g l i g h e t I samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM

Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Kvarteret Vatthagen Trafik-PM Bildkälla: Kontur Arkitekter Utredare Therese Nyman Pär Båge STOCKHOLM 2014-11-14 Förutsättningar Vatthagen 1:103 ligger cirka 150 meter öster om Glädjens trafikplats vid

Läs mer

Tillgänglighet i gatumiljö

Tillgänglighet i gatumiljö Södertälje kommun, samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Ett handlingsprogram för ökad tillgänglighet i den yttre offentliga miljön Dokumentinformation Titel Tillgänglighet i gatumiljö

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Hela resan hela året! En uppföljning av transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Hela resan hela året! En uppföljning av transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Sammanfattning av uppföljningsrapport 2013/14:RFR5 Trafikutskottet Hela resan hela året! En uppföljning av transportsystemets tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Sammanfattning av uppföljningsrapport

Läs mer

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610

Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 20140610 Riktlinjer och standarder för utställningar och scenkonst 20140610 Utställningar Riktlinje: Personer med funktionsnedsättning har rätt att på lika villkor som andra vara verksam i arbetet med

Läs mer

Tillgänglighet i detaljplaner

Tillgänglighet i detaljplaner Tillgänglighet i detaljplaner Planera för tillgänglighet Kommunerna har ett viktigt ansvar i att verka för ett samhälle som är tillgängligt för alla. Detta styrs av bl.a. Plan- och bygglagen och ska beaktas

Läs mer

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar:

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar: REGLER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST I BLEKINGE Fastställda 2011-11-14 av Kollektivtrafikmyndigheten i Blekinge Reviderad 2012-10-18: Ledsagare sista stycket tillagt 1. Allmänna förutsättningar Riksfärdtjänst kan

Läs mer

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag

Foto: Anders Jagendal. Några tips för tillgängligheten. i ditt företag Foto: Anders Jagendal Några tips för tillgängligheten i ditt företag En stad för alla - en vinst för dig. Varje dag går företag i Borås miste om kunder för att deras verksamhet inte är tillgänglig för

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med människor med funktionshinder Bemötandeguide En vägledning i mötet med människor med funktionshinder ETT GOTT BEMÖTANDE Att ge ett gott bemötande handlar om att visa respekt för människor i olika situationer. I idrottens verksamhetsidé,

Läs mer

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag.

Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Översikt av regelverk rörande personer med funktionshinder och deras resande med olika transportslag. Europeiska dokument Själva resandet är den första och oftast viktigaste frågan för att kunna delta

Läs mer

8. Regelbok. Lokaler och utrustning. Primärvårdsprogram 2015

8. Regelbok. Lokaler och utrustning. Primärvårdsprogram 2015 1 (6) 8. Regelbok Lokaler och utrustning Primärvårdsprogram 2015 2 (6) Lokalkrav Obligatoriska krav 1 Parkeringsplats och angöringsplats; Det ska finnas parkeringsplats för personer med rörelsehinder högst

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Reviderad 2012-03-26 1/8 Tillgänglighetsplan för Strängnäs kommun 2012-2014 Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla!

Förvalta och bygga tillgängligt boende. Bra för äldre bra för alla! Förvalta och bygga tillgängligt boende Bra för äldre bra för alla! Handen på hjärtat Vet du hur framkomligheten och tillgängligheten fungerar i dina fastigheter? Alla mår bra av att komma ut i friska luften.

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall Med vilka färdmedel skulle du vilja resa sträckan Njurunda-Sundsvall? Pendeltåg Cykla, pendeltåg, buss Cykel och

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2011-2012

Tillgänglighetsplan 2011-2012 UFV 2010/1548 Tillgänglighetsplan 2011-2012 avseende tillgänglighet för och bemötande av personer med funktionshinder Fastställd av Rektor 2011-01-25 1 2011-01-25 UFV 2010/1548 Innehållsförteckning Uppsala

Läs mer

Skylten och dess belysning

Skylten och dess belysning Inledning Bebyggelsen längs Storgatan och Rådhustorget är en för kulturminnesvården intressant miljö. När man tillverkar och sätter upp en ny skylt bör man tänka på denna miljö och anpassa skyltningen.

Läs mer

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only

Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm. Draft Only Lars Cedergrund och Ingegerd Forss Tillgänglighetsprojektet Trafikkontoret Stockholm Politisk målsättning Stockholm ska bli världens mest tillgängliga huvudstad Alla problem för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta

Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta Handlingsplan för ökad tillgänglighet i Centrala Märsta Dokument är baserad på rapporten och åtgärdsförslag från tillgänglighetsgranskning i Centrala Märsta Projekt Tillgängliga bostadsområden 07/08 Generellt

Läs mer

Riktlinjer för handläggning och bedömning av tillstånd för kommunal färdtjänst och riksfärdtjänst i Lysekils kommun

Riktlinjer för handläggning och bedömning av tillstånd för kommunal färdtjänst och riksfärdtjänst i Lysekils kommun 071101 Riktlinjer för handläggning och bedömning av tillstånd för kommunal färdtjänst och riksfärdtjänst i Lysekils kommun Kommunal färdtjänst Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, som

Läs mer

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer:

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer: 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Regelverk för färdtjänst Färdtjänst Allmänt Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform till de allmänna kommunikationerna. Val av fordon eller transportform

Läs mer

GUMMIFABRIKEN, TILL- & FRÅNGÄNGLIGHET

GUMMIFABRIKEN, TILL- & FRÅNGÄNGLIGHET INNEHÅLL DEL 1 - ÖVERSIKTLIGA PLANER PLAN 2 PLAN 3 PLAN 4 PLAN 5 PLAN 6 DEL 2 - EXEMPEL OCH TILLÄMPNINGAR ENTRÉER RECEPTION HISSAR Syftet med denna skift är att på ett överskådligt sätt visa hur till-

Läs mer

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län Kalmar Länstrafik Serviceresor Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst En del av Landstinget i Kalmar län Inledning Sjukresor Färdtjänst Riksfärdtjänst Så här betalar du Hur du ansöker Kontaktuppgifter

Läs mer