KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND"

Transkript

1 KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND

2 2 1 Inledning 3 Innehåll 2 Lagar, regler och riktlinjer 8 3 Hela resan i Sörmland 11 4 Personlig service och bemötande 14 5 Utformning av hållplatser, stationer och resecentra 15 6 Nivåskillnader 29 7 Kännbara och kontrasterande markeringar 31 8 Fordon 33 9 Kommunikativ tillgänglighet Drift och underhåll Uppföljning, samverkan och fortsatt arbete 37 Källor och lästips 38 Ordförklaringar 39 Foto, omslag framsida: PeO Quick, baksida: Klas Bringert Textredigering och form: Scripta mandata Tryck: Arkitektkopia, Nyköping oktober 2014

3 3 1 Inledning Samhällets ambitionsnivå när det gäller tillgänglighet till den offentliga miljön för alla människor har ökat successivt. Under de senaste tio åren har flera EU-direktiv och nationella lagar antagits, vilka ställer krav på full tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Detta dokument innehåller riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Sörmland för resenärer med funktionsnedsättning. Dokumentet är framtaget av den regionala kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland (nedan kallad Kollektivtrafikmyndigheten). Det övergripande ansvaret för kollektivtrafiken i Sörmland utövas av Kollektivtrafikmyndigheten, medan det operativa arbetet sker under benämningen och varumärket Länstrafiken. Dokumentet beskriver på vilket sätt länets kommuner och andra aktörer kan arbeta för att skapa en tillgänglig kollektivtrafik för alla resenärer. Syftet är att utveckla tillgängligheten i kollektivtrafiken utifrån gemensamma utgångspunkter och en samsyn hos alla som arbetar med planering och genomförande av kollektivtrafiken. Det gemensamma synsättet ska gälla både själva trafiken och dess infrastruktur, t.ex. utformning av hållplatser, terminaler och stationer. Riktlinjerna ska fungera som ett verktyg för Kollektivtrafikmyndigheten, länets kommuner och trafikentreprenörer, som utför trafik på myndighetens uppdrag, liksom för andra leverantörer och myndigheter som Kollektivtrafikmyndigheten samverkar med. Genom att samordna och effektivisera insatserna kan tillgängligheten i kollektivtrafiken öka för resenärer med funktionsnedsättning. I de fall ansvaret är delat eller helt ligger på en annan huvudman ger riktlinjerna underlag för samarbete utifrån gemensamt accepterade utgångspunkter. I dokumentet beskrivs lagkrav, regler och riktlinjer som Kollektivtrafikmyndigheten och andra aktörer ska följa när det gäller att erbjuda full tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning. Det är därmed ett samlat dokument som innehåller: Lagstiftning inom området. Tolkning och förtydligande av lagstiftningen. Verktyg för allmänt ökad kunskap om tillgänglighet och om funktionsnedsattas behov när det gäller tillgänglighet till kollektivtrafiken. Verktyg för att skapa en standard för att utforma tillgänglighetsåtgärder i kollektivtrafiken i Sörmland. På de områden där europeiska eller nationella lagar, regler och riktlinjer saknas har Kollektivtrafikmyndigheten i detta dokument utifrån lokala förutsättningar utarbetat riktlinjer för utformning av den fysiska miljön på stationer och av fordon för att uppnå bästa möjliga tillgänglighet. Sörmlands riktlinjer för en tillgänglig kollektivtrafik bygger i stora delar på Stockholms läns trafikförvaltnings riktlinjer och har även avstämts mot Trafikverkets och Jernhusens riktlinjer. Samordning och gemensamma utgångspunkter i dessa frågor är mycket viktiga, eftersom kunder reser länsöverskridande. En förhoppningen är att Sörmlands riktlinjer i sin tur kan fungera som en utgångspunkt för de grannlän som idag saknar riktlinjer inom detta område.

4 4 1.1 Läsanvisning Riktlinjerna är indelade i olika kapitel. Avsikten är att det ska vara lätt att använda dokumentet som ett uppslagsverk. I kapitel 2 listas de lagar och förordningar som ställer krav på tillgänglighet i kollektivtrafiken för personer med funktionsnedsättning. I kapitel 3 10 beskrivs hur Kollektivtrafikmyndigheten och andra aktörer ska arbeta för att uppfylla kraven på tillgänglig kollektivtrafik. 1.2 Avgränsning Den särskilda kollektivtrafiken behandlas inte i dessa riktlinjer, eftersom de grundläggande förutsättningarna för resor i färdtjänst och sjukresor skiljer sig från den allmänna kollektivtrafiken. Däremot är ambitionen att fler människor ska kunna resa med den allmänna kollektivtrafiken genom att göra denna mer tillgänglig. Kollektivtrafik till sjöss behandlas inte heller i detta dokument. 1.3 Vision, mål och strategier Sörmlands läns vision för kollektivtrafiken innebär att hälften av arbetspendlingsresorna i de största stråken i länet på sikt ska ske med kollektivtrafik tåg eller buss. Kollektivtrafiken ska också bidra till regionförstoring och därigenom stärka länets tillväxt och attraktivitet. De regionala målen för kollektivtrafiken i Sörmland knyter an dels till de övergripande regionala utvecklingsmålen, dels till de gemensamma målen för transportsystemet i det länsövergripande arbetet i Stockholm-Mälarregionen. Det övergripande målet för länets kollektivtrafik är Attraktiv kollektivtrafik för hållbar tillväxt och utveckling. Utifrån det övergripande målet har ett funktionsmål för tillgänglighet till kollektivtrafiken formulerats: Kollektivtrafiken ska ge invånare och besökande goda förutsättningar för ett smidigt vardagsresande i första hand mellan bostad, arbete och utbildning samt bidra till ökad tillgänglighet och rörlighet. Inriktningen för tillgänglighet till kollektivtrafiken i Sörmland innebär att den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till och från hållplats eller station också ska kunna resa med bussen eller tåget. Fyra strategier Fyra strategier anger inriktning för Kollektivtrafikmyndighetens arbete med att nå tillgänglighetsmålet. Nedan följer en kort presentation av de fyra strategierna: Samverkan med kommuner och Trafikverket för att anpassa gångvägar, hållplatser och terminaler En inventering av samtliga busshållplatser i Sörmland har genomförts. Inventeringen ska utgöra underlag för kommande prioriteringar. En inventering av kundmiljöer, som är kopplade till järnvägstrafiken, kommer också att genomföras. Denna ska ligga till grund för en dialog med Trafikverket, Jernhusen och respektive kommun när det gäller förbättringar av tillgängligheten. Dessa riktlinjer för tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning har utarbetats tillsammans med handikapprörelsen och Sörmlands kommuner, Landsting och Trafikverket och utgör ett exempel på samverkan mellan berörda parter. Stärkt koppling mellan kollektivtrafik- och bebyggelseplanering Kollektivtrafikmyndigheten följer kontinuerligt bebyggelseplaneringen i länet, bland annat genom att samarbeta med Regionförbundet, men även genom att besvara kommunernas detaljplaner och Trafikverkets järnvägsplaner. Det ger möjlighet att uppmärksamma eventuella brister i tillgängligheten. Ökad samordning mellan allmän och särskild kollektivtrafik Tillsammans med Landstinget och berörda kommuner ser Kollektivtrafikmyndigheten över tillgängligheten till länets sjukhus med kollektivtrafik. När kollektivtrafiken blir mer tillgänglig minskar behovet av särskild kollektivtrafik. Ytterligare sam-

5 5 ordning mellan den allmänna kollektivtrafiken och den särskilda kollektivtrafiken i Sörmland utreds för närvarande. Utvecklad information till resenärsgrupper med särskilda behov, såsom äldre och funktionsnedsatta Tekniska hjälpmedel och ny teknik är bra och kan hjälpa många men kan inte helt ersätta den hjälp en levande människa kan ge. Kollektivtrafikmyndigheten planerar därför för att all personal med kundkontakt ska utbildas i bemötande av personer med funktionsnedsättning. Bemötande är även en viktig punkt när Kollektivtrafikmyndigheten följer upp verksamheten tillsammans med alla trafikentreprenörer, liksom i kundmöten via telefon, e- post och brev eller vid personliga besök vid kundcentret i Eskilstuna. Under 2012 togs de tryckta tidtabellerna bort vilket skapat ett visst missnöje, särskilt bland äldre. Resenärer kan fortfarande ringa och beställa hem tidtabeller som skrivs ut och skickas hem via post. En utvärdering av borttagandet av den tryckta tidtabellen kommer att genomföras. Ett personligt stöd är viktigt för många resenärer, inte minst vid biljetthantering. Foto: Länstrafikens arkiv

6 6 1.4 Funktionsnedsättningar och behov i kollektivtrafiken I det här avsnittet presenteras några av de funktionsnedsättningar som många av kollektivtrafikens resenärer har, och en kort beskrivning ges av de speciella behov dessa medför. Funktionsnedsättning innebär en nedsatt eller saknad kapacitet i en eller flera kroppsfunktioner, fysiskt eller psykiskt. Ett funktionshinder uppstår i mötet med en miljö som inte är anpassad efter de förutsättningar som en person med funktionsnedsättning har. Man uppskattar att ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har någon form av permanent funktionsnedsättning, där rörelsehinder och allergier är vanligast. Sörmlands län har ca invånare, vilket skulle betyda att cirka av dessa har någon form av funktionsnedsättning. Demografi, hälsotillstånd och tillgänglighet till den allmänna kollektivtrafiken är avgörande för hur många personer i Sörmland som kommer att vara beroende av färdtjänst i framtiden. Den allmänna kollektivtrafiken är betydelsefull för äldres och funktionsnedsattas mobilitet och möjligheter att leva ett aktivt liv. Även personer som har färdtjänsttillstånd använder ibland också den allmänna kollektivtrafiken. De anser att det är enkelt och smidigt att åka buss, att det är en fördel att slippa ringa och beställa resan och att det är trevligt att träffa andra människor. Även om kollektivtrafikens tillgänglighet utvecklas kommer det fortsatt att finnas många människor, som har svårt att klara av att gå till och från hållplatserna. Andra klarar inte att följa med i det snabba tempo som är nödvändigt för att kollektivtrafiken ska kunna möta konkurrensen från bilen och därmed uppfylla andra transportpolitiska mål. Forskning och erfarenhet visar att det krävs mellanformer mellan den ordinarie linjetrafiken och färdtjänst för att människor med funktionsnedsättning inte ska vara beroende av färdtjänst som utförs med taxi eller specialfordon (se t.ex. Ståhl, Äldres och funktionshindrades behov i trafiken). Sådana mellanformer kallas med ett gemensamt namn för servicetrafik och kan bestå av servicelinjer eller s.k. flextrafik. Att anpassa kollektivtrafiken för alla typer av funktionsnedsättningar tar lång tid och kräver stora resurser. Långsiktighet i arbetet är alltså mycket viktigt. En bra start är att först åtgärda det som brukar kallas enkelt avhjälpta hinder enligt Boverkets instruktioner. Olika funktionsnedsättningar Befolkningens förutsättningar och sammansättning förändras över tid. Med hjälp av modern teknik utvecklas hjälpmedel som ökar funktionsförmågan och självständigheten. Med god hjälp och service kan personer med funktionsnedsättning få en rörelsefrihet som de tidigare har saknat. Resenärer med funktionsnedsättning har ofta begränsade resmöjligheter och är beroende av att alla delar av resan fungerar problemfritt. När någon del i en resa inte är möjlig att genomföra kan det omöjliggöra hela resan. Personer med till synes lika funktionsnedsättningar kan ha mycket olika upplevelser och erfarenheter. Långt ifrån alla funktionsnedsättningar är synliga, och ofta är det lättare att få förståelse för de funktionsnedsättningar som märks tydligt. Nedsatt syn, en utvecklingsstörning eller kognitiva svårigheter kan vara svåra för en utomstående att upptäcka. Hög ålder medför ofta små nedsättningar av flera funktioner. Nedsatt rörelseförmåga Nedsatt gångförmåga kan uppstå om man saknar kraft, har smärta, dålig balans eller koordination eller inte kan styra sina rörelser. Sådana svårigheter kan leda till att man inte kan gå långa sträckor, inte klarar lutningar, har svårt att gå på ojämnt eller halt underlag och att man har lätt att falla. Gångsvårigheter medför att man behöver korta avstånd vid bytespunkter, ett jämnt och fast underlag utan

7 7 branta lutningar i längs- eller sidled, stöd att hålla sig i och tätt placerade sittplatser. Det är också extra viktigt för den här gruppen att hinna sätta sig innan bussen eller tåget kör vidare. Nedsatt arm- och handfunktion Nedsatt arm- och handfunktion kan innebära svårigheter att röra händer och armar, smärta, kraftlöshet, dålig precision, avsaknad av greppfunktion m.m. Orkar man inte lyfta armarna blir räckvidden kortare och det blir svårt att öppna dörrar, hantera knappar och att hålla i sig. Andra moment som kan ställa till stora problem är svårhanterliga biljettautomater och att ta sig genom spärrar. Den som har en nedsättning i ena armen är hjälpt av om det finns handledare på båda sidor av en trappa så att man kan välja vilken på sida man vill gå. Det är också viktigt att handtag och knappar är lätta att använda och inte kräver stor hand- eller armstyrka. Nedsatt kognitiv förmåga Många människor har medfödda eller förvärvade nedsättningar i centrala funktioner som t.ex. medför svårigheter att orientera sig, att förstå logiska utformningar eller att läsa. De kan också ha svårt att sortera och uppfatta viktig ljudinformation. Den här gruppen behöver tydlig information i form av bild och skrift, och skyltar som kompletteras med symboler är extra viktiga. Trafiken ska därför vara planerad så att resenären upplever att det är lätt att förstå hur de ska resa. Många har svårt att fråga då de blir stressade eller har talsvårigheter, vilket gör det viktigt att personalen är öppen och aktiv i kundmiljöerna och på eget initiativ erbjuder hjälp till den resenär som ser ut att behöva det. Läs och skrivsvårigheter Läs- och skrivsvårigheter är ett övergripande begrepp som omfattar allt som rör begränsningar när det gäller att läsa och skriva. Svårigheterna kan bland annat bero på bristfällig undervisning, för lite övning, koncentrationssvårigheter, annat modersmål eller dyslexi. Här är det viktigt att arbeta med alternativa sätt att informera. Så kallade pratorer som läser upp realtidsinformation på hållplatser kan vara ett sätt. Att använda ett klart och enkelt språk i all information är också viktigt. Synnedsättning Personer med nedsatt syn har stora svårigheter att överblicka omgivningen och uppfatta nivåskillnader i djup- och sidled. De behöver tydliga visuella kontrastmarkeringar och de som använder vit käpp är hjälpta av kännbara (taktila) markeringar. Gravt synskadade och blinda behöver tydliga riktmärken och akustisk vägledning. Hörselnedsättning Personer med hörselskador har svårigheter att uppfatta ljud och tal och blir distraherade av bakgrundsljud. Visuell information underlättar för resenärer med hörselskador, och döva är helt beroende av den. Många döva personer har teckenspråk som sitt modersmål och svenska som andraspråk. Information på teckenspråk kan därför i vissa fall vara mer tillgänglig än skriven information. Allergi och elöverkänslighet Allergiker är en mycket stor grupp i samhället. Besvär av pälsdjur, dofter och tobakslukt kan yttra sig på många olika sätt och svårast är akuta astmaanfall. Miljön i den allmänna kollektivtrafiken kan innehålla många allergiframkallande faktorer och därför är det viktigt att de markerade zonerna för pälsdjursförbud respekteras och att speciell hänsyn visas i dessa zoner (ledarhundar är undantag och får vistas i samtliga delar i fordonen). Användandet av doftfria rengöringsmedel underlättar också resandet för allergiker. Elöverkänslighet innebär att personer med hälsobesvär kopplar dessa till elektriska eller magnetiska fält eller elektromagnetisk strålning. I kollektivtrafiken anses främst mobiltelefoner eller själva resan vara de största problemen.

8 8 2 Lagar, regler och riktlinjer En ökad tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället. Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland ställer höga krav både på egen personal och på de entreprenörer som anlitas i trafiken. Kollektivtrafikmyndigheten följer de lagar och riktlinjer som finns i Sverige och förväntar sig detsamma av alla som arbetar i verksamheten. Inom tillgänglighetsområdet finns ett flertal lagar och riktlinjer, som tillsammans ställer krav på hur samhället ska utformas så att det blir tillgängligt för alla medborgare. Lagkrav finns både på EU-nivå och på nationell nivå. På EU-nivå delas kraven in i förordningar och direktiv. Både förordningarna och direktiven måste följas. På nationell nivå finns lagar, förordningar och föreskrifter. Alla tre är bindande och måste följas. Om det finns krav på ett område både på EU-nivå och nationell nivå gäller det krav som är strängast. Utöver lagkraven finns ett flertal riktlinjer som är framtagna för att driva på utvecklingen mot ett tillgängligt samhälle. Riktlinjerna måste inte följas utan är tänkta att vara till hjälp för kommuner, fastighetsägare och andra aktörer när de ska tillgänglighetsanpassa den fysiska utomhus- och inomhusmiljön. De nationella målen och handlingsplanerna är statens sätt att visa hur de önskar att utvecklingen i samhället ska ske. Målen och handlingsplanerna beskriver en ambitionsnivå som staten vill att bland annat kommunen ska sträva efter. ställer krav på utformning av offentliga platser inom infrastrukturen, däribland stationer och fordon. Om tåg, stationer och relevanta delar av infrastrukturen uppfyller de krav som beskrivs i TSD innebär det att medlemsländerna kan erbjuda en likartad tillgänglighetsnivå. EU:s förordning om passagerares rättigheter vid busstransport, nr 181/2011 EU:s förordning om passagerares rättigheter vid busstransport fastställer att resenärer med funktionsnedsättning har samma rätt att resa som övriga medborgare. I förordningen ställs det bland annat krav på transportörer och terminaloperatörer (se ordförklaringar) att utbilda all personal, inklusive förare, i medvetenhet om funktionshinder. För terminaler, som trafikeras av bussar med längre ressträcka än 25 mil, ställs även krav på utformning av terminalen så att den blir tillgänglig för resenärer med funktionsnedsättning. Terminaloperatörerna ska utan kostnad tillhandahålla assistans till personer med funktionsnedsättning. 2.1 EU-krav EU-direktiv om tekniska specifikationer för driftskompatibilitet avseende funktionshindrade i järnvägsstystemet, 2008/164/EG (förkortad TSD) Syftet med direktivet 2008/164/EG, TSD, är att öka tillgängligheten till järnvägssystemet för människor med funktionsnedsättning. Direktivet Figur 2.1. Översikt av regelverk m.m. som måste följas och sådana som bör följas.

9 9 EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer, nr 1371/2007 Enligt denna förordning har tågresenärer rätt till ledsagning på stationer utan avgift. Bussdirektivet och ECE107 För utformning av bussar finns ett särskilt direktiv, bussdirektivet 2001/85/EG (det kommer att ersättas av ECE107), som anger krav på bussars utformning och inredning. Bland annat ställs krav på tillgänglighet för funktionsnedsatta resenärer. 2.2 Nationella krav Plan- och bygglagen I Plan- och bygglagen (SFS 2010:900) finns krav på tillgänglighet till allmänna platser samt undanröjande av enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser och i lokaler, dit allmänheten har tillträde. Kollektivtrafikens stationer och hållplatser räknas som allmän plats. Boverkets föreskrifter för nyanläggning och ombyggnad av allmänna platser Allmänna platser som exempelvis gator, torg och parker eller annat område, som enligt detaljplan är avsatt för ett gemensamt behov, ska vid nyanläggning göras tillgängliga och användbara enligt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet (BFS 2011:5, ALM 2). Bland annat utformningen av busshållplatser ska följa dessa regler. Boverkets föreskrifter för den befintliga miljön Enkelt avhjälpta hinder ska åtgärdas i befintliga byggnader, som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser enligt Boverkets föreskrifter (BFS 2011:13, HIN 2). Föreskrifterna omfattar bland annat stationshus, resecentra och kollektivtrafiknoder. Lag om kollektivtrafik Den 1 jan 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen (SFS 2010:1065) i kraft. I varje län ska det finnas en regional kollektivtrafikmyndighet som har det övergripande ansvaret för länets kollektivtrafik. I kollektivtrafikmyndigheternas uppgifter ingår bland annat att upprätta och fastställa ett trafikförsörjningsprogram. Trafikförsörjningsprogrammet ska bland annat redovisa: Tidsbestämda mål och åtgärder för anpassning av kollektivtrafik med hänsyn till behov hos personer med funktionsnedsättning. Åtgärderna kan t.ex. avse infrastruktur, bytespunkter, hållplatser och fordon. Bytespunkter och linjer som ska vara fullt tillgängliga för alla resenärer. I lagens förarbeten konstateras att bristande tillgänglighet är ett hinder för människor med funktionsnedsättning att kunna delta i samhället som andra medborgare. Kollektivtrafikmyndigheten har därför ansvar för att den regionala kollektivtrafiken är tillgänglig för alla resenärsgrupper. Omfattningen av trafik enligt lagen om färdtjänst och lagen om riksfärdtjänst och grunderna för prissättningen för resor med sådan trafik, i den mån uppgifter enligt dessa lagar har överlåtits till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. 2.3 Nationella mål och riktlinjer Nationell handlingsplan för handikappolitiken I maj 2000 antog den svenska riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken Från patient till medborgare (prop. 1999/2000:79). I den nationella handlingsplanen finns målet att enkelt åtgärdade hinder i befintliga allmänna platser och lokaler ska vara åtgärdade år Kollektivtrafiken bör också vara tillgänglig för personer med funktionshinder år 2010.

10 10 En strategi för att genomföra funktionshinderspolitiken Regeringen presenterade i juni 2011 en strategi för att genomföra funktionshinderspolitiken i Sverige I strategin pekar regeringen ut nio viktiga områden som myndigheter, kommuner och landsting ska arbeta med. Två av dessa områden är tillgänglighet och resor. Kommuner och landsting har det största ansvaret att göra kollektivtrafiken tillgänglig. Kommunerna ska även fortsätta sitt arbete med att tillgänglighetsanpassa hållplatser, gator och platser. Boverket har fått i uppgift att arbeta med tillgänglighetsområdet och ska bland annat kontrollera hur kommunerna följer reglerna om tillgänglighet. Transportpolitiska mål De nationella transportpolitiska målen består av ett övergripande mål som kompletteras med funktionsmål och hänsynsmål. Funktionsmålet för tillgänglighet slår fast att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Detta funktionsmål har preciserats ytterligare genom formuleringen: Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Buss 2010 Buss 2010 är en avtalsbilaga om fordonskrav för bussar vid alla sorters trafikupphandlingar och är tänkt att fungera som stöd vid fordonsinköp. I den senaste versionen, Buss 2010 ver 1.2, har kraven på tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning utvecklats. Bland annat uppmanas trafikhuvudmännen att ställa krav på utvändiga högtalarutrop och särskilda sittplatser på låggolv. Vägar och gators utformning, VGU Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tagit fram reglerna Vägar och gators utformning (VGU). Reglerna är obligatoriska att användas inom Trafikverket och frivilliga för kommuner att följa. De delas upp i krav och råd, bland annat vid utformning av busshållplatser. Handisam Handisam är en myndighet som har till uppgift att samordna, påskynda och följa upp funktionshinderspolitiken. Handisam stödjer bland annat kommunernas och landstingens tillgänglighetsarbete genom att utveckla och förankra metoder för uppföljning och genom att ta fram riktlinjer för tillgänglighet. ISO-standard om ledstråk I mars 2012 utkom en ISO-standard (ISO 23599) för utformning av ledstråk. Syftet är att ta fram en gemensam internationell standard för utformning av ledstråk för blinda och synskadade personer.

11 11 3 Hela resan i Sörmland Hela resan-perspektivet utgår ifrån synsättet att hela resan, från dörr till dörr, ska vara tillgänglig för resenärer med eller utan funktionsnedsättning. Det ska vara enkelt för alla resenärer att planera och genomföra en resa som är bekväm och säker. Förflyttningen till och inom stationer, terminaler och hållplatser är ett kommunalt eller statligt ansvar. Det är viktigt med en god samverkan mellan Kollektivtrafikmyndigheten och kommunala och statliga företrädare. Vid utformning av bland annat bussterminaler, resecentra och stationer är samverkan med det lokala handikapprådet viktigt. Genom samverkan och samarbete kan många goda lösningar på tillgänglighet tas fram gemensamt. Det är viktigt att det är enkelt och smidigt att resa, såväl inom Sörmland som över länsgräns. Därför är det angeläget att det finns ett etablerat länsgränsöverskridande samarbete om bland annat betalsystem och information. Det ska vara möjligt för alla resenärer i Sörmlands kollektivtrafik att planera resan köpa och använda biljett ta sig till terminal, station eller hållplats vistas, orientera sig och ta till sig information på terminal, station eller hållplats och ta sig ombord, hitta sittplats och ta sig av fordonet. Planering av resan Oavsett funktionsnedsättning ska alla resenärer kunna planera sin resa genom de verktyg som Länstrafiken erbjuder, se vidare kapitel 9 Kommunikativ tillgänglighet. När en person förbereder en resa är det viktigt att få information om alla delar av resan, t.ex. om hur man kommer till hållplatsen, om det är möjligt att komma på och av fordonet och på vilket sätt man kan ta sig från avstigningshållplatsen till resmålet. Resenärer med funktionsnedsättning behöver dessutom information om specifika förhållanden som är kopplade till den egna funktionsnedsättningen, t.ex. om det finns hiss, högtalarinformation, hörselslinga och personlig service. Hantering av biljettsystem När Kollektivtrafikmyndigheten ingår samarbetsavtal som möjliggör resa med Länstrafiken-biljetter är det viktigt att säkerställa god tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning. Det är viktigt att kunna hitta aktuell information för att kunna planera resan i förväg. Foto: Stockholms Trafikförvaltning

12 12 Det ska vara möjligt för alla resenärer att köpa och använda de biljetter som används i Länstrafiken. Grundläggande tillgänglighetskrav på biljettautomater är att alla resenärer ska komma åt, kunna se, klara av och kunna förstå biljettautomaten. Att ta sig till station eller hållplats Den viktigaste och svåraste delen i hela resan för personer med funktionsnedsättning är att ta sig till och från hållplats. Att på ett tryggt och enkelt sätt kunna ta sig till och från hållplatsen är ofta avgörande för möjligheten att utnyttja den allmänna kollektivtrafiken. Det betyder att förutsättningar för att ta sig till hållplatser är en central del i reskedjan och att stort fokus bör läggas på utformning och underhåll av gång- och anslutningsvägar. Gångvägarna till och från hållplatser är ofta ett kommunalt ansvar, som kräver samarbete mellan kommunerna och Kollektivtrafikmyndigheten. Gångvägar till och från hållplatser för kollektivtrafiken är stråk som bör prioriteras i kommunernas arbete med att göra utomhusmiljön tillgänglig för alla. Ombord på bussen eller tåget Resenärer med funktionsnedsättning och äldre känner ofta stor oro för att få tillgång till sittplats och utrymme för rollator och rullstol och för är att hinna nå sin sittplats innan fordonet börjar röra sig. Man oroar sig också för att ramperna till fordonen inte ska fungera. Om resenärerna kan vara säkra på att förarens beteende anpassas efter de egna behoven ökar också förutsättningarna att kunna resa, t.ex. genom att föraren väntar med att starta tills resenären har kunnat sätta sig ned eller hjälper till med hantering av biljettmaskin. Byten Byten ger ofta upphov till stress, oro och otrygghet inför en resa, särskilt för äldre och resenärer med funktionsnedsättning Oron gäller antalet byten och andra förhållanden vid bytet, som t.ex. framkomlighet och tillgång till information. För dessa resenärer räcker inte fysiska åtgärder för att få ökad tillgänglighet, utan möjligheten att få hjälp och personlig service är en mycket viktig del av en trygg kollektivtrafikresa. Den som själv eller med hjälp av ledsagare kan ta sig till och från hållplats eller station ska kunna resa med bussen eller tåget. Foto: Stockholms Trafikförvaltning

13 13 Ansvariga parter Som tidigare nämnts delas ansvaret för att göra kollektivtrafiken tillgänglig av flera parter. Nedan listas de aktörer som vanligtvis ansvarar för att genomföra åtgärder i kollektivtrafiken. Ansvarsfördelningen kan dock variera mellan olika kommuner och stationer. Kollektivtrafikmyndigheten i Sörmland har det övergripande ansvaret för länets kollektivtrafik. Kollektivtrafikmyndigheten arbetar med fem funktionsmål, varav ett avser invånarnas tillgänglighet till kollektivtrafiken. Kollektivtrafikmyndigheten ansvarar även för upphandling av entreprenörer, dvs. de trafikföretag som utför transporterna. Länstrafiken är varumärket som busstrafiken i Sörmland lanseras under. Trafikverket är ofta väghållare för busshållplatser utanför tätort och ansvarar därmed för tillgängligheten på dessa busshållplatser. Trafikverket ansvarar också för plattformar på järnvägsstationer. Jernhusen är ofta fastighetetsägare av stationshus vid järnvägsstationer och ibland av resecentra. De ansvarar för tillgänglighetsanpassningar inom sina fastigheter. Kommuner är ofta väghållare i tätorter och ansvarar därmed för tillgängligheten på busshållplatser inom tätort. Kommunerna ansvarar även för den offentliga utomhusmiljön, vilket inkluderar gångvägar till och från hållplatser, terminaler och stationer. Vid järnvägssationer är kommunen ofta fastighetsägare för området runt om kring stationen.

14 14 4 Personlig service och bemötande Erfarenhet och forskning visar att en bra personlig service ger en grundläggande förutsättning för äldre och funktionsnedsatta att överhuvudtaget kunna resa med kollektivtrafiken. Ett återkommande önskemål från dessa grupper är hjälp och stöd från en annan person. Samhällsutvecklingen och utvecklingen av kollektivtrafiken går dock åt motsatt håll med minskad bemanning och införande av automatiska system med allt större krav på självbetjäning, t.ex. när det gäller information och köp av biljett. Det är angeläget att äldres och funktionsnedsattas önskemål om personlig service och möjlighet till stöd och hjälp från en annan människa tas på allvar och att kollektivtrafiken planeras utifrån detta. Det handlar om att på olika sätt skapa en grundläggande trygghet för resenärerna. Med hänsyn till de starka önskemålen om personligt stöd vid planering och genomförande av resor i kollektivtrafiken är det centralt att bygga upp kunskap och skapa förståelse för resenärernas behov och förutsättningar hos de personer som arbetar i kollektivtrafiken. 4.1 Utbildning Förarna är nyckelpersoner när det gäller att se till att resenärens behov av information och service blir tillgodosedda. För att förarutbildning ska ge effekt måste dock hela organisationen, inklusive de funktioner som föraren kommer i kontakt med, t.ex. driftledning, trafikplanering och kundservice, ha kunskap, förståelse och acceptans för att nya resenärsgrupper kommer att finnas vid hållplatser och ombord på fordonen. Hela organisationen måste ha samma bild av det som föraren förväntas åstadkomma när det gäller bemötande och service, annars kommer en ensidigt riktad utbildning endast ha effekt på kort sikt. Därför bör tjänstemän inom både entreprenörsoch huvudmannasidan också omfattas av utbildningsinsatser för att öka förståelsen för dessa resenärsgruppers förutsättningar och behov. All personal i Länstrafikens kollektivtrafik, såväl i trafiktjänst som kundservice, ska genomgå en grundutbildning för bemötande av resenärer med funktionsnedsättning. Forskning har visat på fördelar med att även ledningen för de entreprenörer, som utför trafiken, genomgår utbildning i bemötande av resenärer med funktionsnedsättning. Trafikutövaren har ansvaret för utbildningen, som ska vara genomförd inom ett år efter trafikstart och omfatta minst en arbetsdag. Grundutbildningen ska följas upp med regelbunden skriftlig information och en kortare repetitionsutbildning inom fem år. Länstrafikens utbildningsmaterial tas fram i samråd med representanter från länets handikapporganisationer. 4.2 Ledsagarservice Tågresenärer har sedan december 2009 laglig rätt att få ledsagning på stationer utan avgift för resenären (enligt EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter för tågresenärer, nr 1371/2007). Ledsagning ska gå att beställa på bemannade stationer utan avgift för resenären. Motsvarande krav finns sedan den 1 mars 2013 inom busstrafik med sträckor över 25 mil (enligt EU:s förordning om rättigheter och skyldigheter vid busstransport, nr 181/2011).

15 15 5 Utformning av hållplatser, stationer och resecentra 5.1 Möblering I kollektivtrafikens kundmiljöer ska inredning och fristående enheter placeras så att de inte är i vägen för blinda eller synskadade personer och de ska gå att upptäcka av en blind person som använder käpp. Inredning och alla fristående enheter ska ha en tydlig kontrast gentemot bakgrunden och ha avrundade kanter. Enheter som är monterade under mm höjd och som sticker ut mer än mm ska markeras av ett hinder/skydd som sitter högst 300 mm över golvnivå och som kan upptäckas med käpp. Informationstavlor, reklamskyltar, papperskorgar och annat ska vara placerade så att synskadade kan känna av dessa med sin käpp. Fler exempel på hinder är fribärande trappor utan skydd på undersidan, automater, pelare och hängande skyltar. För att resenärer snabbt ska kunna identifiera att de befinner sig i en av kollektivtrafikens miljöer är det viktigt att hela systemet konsekvent håller sig till samma grafiska informationsprofil. Viktiga komponenter är till exempel färgsättning, utseende och placering av skyltar. Oskyddade glasytor ska varningsmarkeras med två tydliga bårder. Varningsmarkeringarna ska finnas på en höjd av mm för den ena bården och mm för den andra bården. Figur 5.1. Exempel på utformning av sittbänk. Bild: Stockholms Trafikförvaltning Sittplatser För personer med begränsad rörelseförmåga är det viktigt att kunna sitta ned och vänta innan avresa eller för att vila under längre förflyttningar. Antalet sittplatser ska anpassas till antalet resenärer och väntetid. Sittbänkar ska finnas på alla plattformar med ca meters avstånd, inklusive de bänkar som finns i eventuella väderskydd. Även vid busshållplatser ska det finnas sittplatser. Sittplatser ska vara utrustade med armstöd. Armstöden ska sitta på en höjd av 700 mm över mark. Armstöden ska vara utstickande i förhållande till sittytan. Sitthöjden ska vara mm över mark. Sittplatsen ska vara kontrastmarkerad mot omgivningen. Sittplatsen ska vara utrustad med ryggstöd (krävs inte om sittplatsen är placerad vid en vägg). Utrustning knappar En tryckknapp ska vara lätt att trycka på samtidigt som den inte ska aktiveras ofrivilligt. Touchknappar är inte lämpliga för personer med synnedsättning eller nedsatt koordinationsförmåga, men kan vara en fördel för personer med svaga händer. Touchknappar kan fungera som ett komplement till tryckknappar eller tvärt om. Tryckknappar ska skjuta ut ca 5 10 mm från underlaget (för att lätt gå att uppfatta med känseln). Knappen får inte ligga under panelytan eller i en hylsa i intryckt läge. Det ska inte krävas mer kraft än ca 2 5 N för att trycka in knappen.

16 16 som i gångstråken, ska vara utformad för att undvika detta. Det är också viktigt att verksamheterna inte ställer ut sina varor eller reklamskyltar i gångstråken, så att de riskerar att vara i vägen för exempelvis personer med synnedsättning. Det är fastighetsägaren som bär ansvaret för att s.k. enkelt avhjälpta hinder undanröjs i publika lokaler. Fastighetsägaren kan exempelvis genom sina hyresavtal ställa krav på att försäljningsombud och publika lokaler görs tillgängliga. Figur 5.2. Exempel på inredning av tillgänglig toalett, mått enligt Stockholms Trafikförvaltning Tillgänglig toalett På stationer, där det finns toaletter för allmänheten, ska minst en toalett vara tillgänglig och användbar för personer med funktionsnedsättning. En tillgänglig toalett bör ha minsta måtten 2,2x2,2 m och vara lämpligt utformad, se figur 5.2. Detaljerad information om utformning av tillgängliga toaletter finns i handboken Bygg ikapp för ökad tillgänglighet och användbarhet, Svensk Byggtjänst. Eventuell betalning till toaletter ska inte ske genom SMS. 5.2 Externa lokaler Eftersom Kollektivtrafikmyndighetens mål är att hela resan ska vara tillgänglig för alla resenärer gäller att även externa lokaler och kundmiljöer är anpassade för personer med funktionsnedsättning. Kommersiell verksamhet, exempelvis bagerier och blombutiker, kan ibland sprida dofter eller partiklar som kan upplevas som besvärande av resenärer med allergi. Kollektivtrafikmyndighetens riktlinje är att inga starka dofter eller allergener ska finnas längs gångstråken i kollektivtrafikens lokaler. Ventilationen, såväl i de kommersiella verksamheternas lokaler 5.3 Belysning Bra belysning är inte bara en tillgänglighetsfråga kopplad till funktionsnedsättning utan även en viktig trygghetsfaktor för alla resenärer. Belysning av gångvägar Befintlig gatubelysning är den grundläggande ljuskällan på anslutande sträckor. Den allmänna och förstärkta belysningen ska vara placerad i förhållande till vegetation och övrig omgivning så att hållplatsen upplevs som trygg. Belysningen ska inte vara bländande. Ljuskällan ska vara avbländad mellan 0 och minst 30 grader mot horisontalplanet. Den ska inte vara uppåtriktad från golv/mark i gångstråk. Den ska fungera förstärkande på kontraster och oönskade skuggbildningar ska undvikas. Belysning på hållplatser Befintlig gatubelysning är den grundläggande ljuskällan på busshållplatser. Förstärkt belysning ska finnas vid informationstavlor så att god läsbarhet uppnås. Belysning i stationshus och på stationsområden för järnväg Hinderfri gångväg ska belysas med minst 100 lux, uppmätt vid golvnivå. Även huvudingång, trappor och slutet av ramper bör belysas med minst 100 lux. Om det krävs artificiell belysning för att uppnå detta, ska den belysningsnivå som krävs vara minst

17 17 40 lux över de omgivande belysningsnivåerna och ha en kallare färgtemperatur. Förutsättningen för bra ljus är bland annat att dagsljuset inte bländar och att belysningen är jämn och kompletterad med tillsatsbelysning vid platser, där det är extra viktigt att kunna se bra. Ljus som blänker i golvet gör att golvet kan uppfattas som halt och blanka golv bör därför undvikas. 5.4 Gångvägar Att på ett tryggt och enkelt sätt kunna ta sig till och från hållplatsen är ofta avgörande för möjligheterna att utnyttja den allmänna kollektivtrafiken. Gångvägar i anslutning till stationslägen ska vara fria från ojämnheter och brunnar och vara minst två meter breda. De ska vara fria från fasta hinder, såsom bänkar och skyltstolpar. Lutningen ska vara högst 1:50. De ska ha god belysning och vara separerade från cykelväg och bilkörfält med räcke eller kantsten. Snövallar ska placeras så att de inte utgör något hinder längs med gångvägen. Gångtunnlar Gångtunnlar kan ibland uppfattas som otrygga. Det är därför viktigt att tänka på både trygghetsoch framkomlighetsaspekter när man utformar gångtunnlar. Det ska finnas möjlighet att följa gångtunnelns vägg med käpp. Gångtunnlar ska vara utformade med kontrastmarkering som underlättar orientering. De ska ha god belysning. Övergångsställe och gångpassage över spår Övergångsställen ska placeras på lämpliga platser i anslutning till stationslägen. I första hand ska passager över spår byggas planskilda. Vid planskildhet är det viktigt att trappor kompletteras med ramp eller hiss. Passager över spår i plan ska vara utformade så att alla resenärer, oavsett funktionsnedsättning, kan uppfatta varningsmarkeringar och enkelt passera över spåret. Möjlighet till gångfålla med tillräcklig bredd för passage med rullstol eller barnvagn kommer att utredas vidare. Passager över spår i plan ska vara ljud- och ljusreglerade. De ska ha vita kupolplattor i dubbla rader före och efter spår. De ska utformas på sådant sätt att det är möjligt att passera med rullande hjälpmedel. Sittplatser längs vägen Sittplatser ska finnas i anslutning till trappor och ramper samt utefter långa gångpassager med minst 75 meters mellanrum, gärna tätare. Vegetation Starkt doftande växter kan vara allergiframkallande och bör undvikas längs med gångstråk. Växtligheten ska underhållas noga för att inte riskera att skymma belysning och information eller utgöra snubbel- eller halkrisk. Buskar och andra växter ska inte heller placeras så att de skapar otrygga miljöer. Gångvägar ska bland annat vara fria från fasta hinder, separarerade från cykel- och bilvägar och vara utan skymmande växtlighet. Foto: Matthias Pfeil

18 Angöring och parkering Angöring (av- och påstigning) för färdtjänstfordon, taxibilar och privatfordon med tillstånd ska finnas i nära anslutning till stationsläge eller terminal, helst inom fem meter från entrén. Angöringsplatser ska vara tydligt skyltade, upplysta och placerade så att de inte hindrar övrig trafik. Kantstenen närmast en angöringsplats ska vara avfasad till nollnivå på en sträcka av ca en meter. Pendlarparkering Handikapparkeringsplatser för resenärer ska placeras så nära entrén som möjligt, helst inom tio meter från entrén. Ett bra riktvärde för antalet handikapparkeringsplatser är minst två platser eller fem procent av det totala antalet parkeringsplatser. Parkeringsplatser vid pendlarparkering ska utformas så att minst en av de reserverade platserna blir fem meter bred för att medge att rullstol kan lyftas in via ramp eller lift från sidan av fordonet. De ska vara minst 3,6 m breda. Skylt vid pendlarparkering. Foto: Matthias Pfeil De ska vara tydligt skyltade och markerade i markbeläggningen. De ska ha god belysning. De ska inte luta mer än 1:50 i längs- och sidled. De ska utformas med jämn och halkfri markbeläggning. De ska vara väl underhållna och snöröjda. Kantstensparkering bör undvikas i möjligaste mån, eftersom det kan innebära att i- och urstigning sker i gata. Om i- och urstigning sker mot trottoar ska trottoaren vara fri från hinder och vara minst tre meter bred. Cykelparkeringar ska vara väl avgränsade, eftersom felparkerade cyklar är ett hinder för många funktionsnedsatta, främst för personer med synnedsättning. 5.6 Lokaler med försäljningsombud Försäljning av biljetter och kundservice under Länstrafikens varumärke innefattas av Kollektivtrafikmyndighetens riktlinjer för tillgänglighet för resenärer med funktionsnedsättning. För att ett biljettförsäljningsombud ska anses som tillgänglig ska det vara möjligt att ta sig in genom entrén och fram till försäljningsdisken, köpa sin biljett och ta till sig information. Entrén ska vara dimensionerad för eldriven rullstol, minst 800 mm bred. Den ska helst vara utan tröskel. Eventuell tröskel ska inte vara högre än 25 mm och vara avfasad. Trösklar, dörrkarmar och helglasade partier i dörrar ska vara kontrastmarkerade. Kontrastmarkeringen ska sitta på två nivåer; strax under ögonhöjd för både stående och sittande, dvs mm respektive mm över golv. Automatiska skjutdörrar till entréer är att föredra. Vid platsbrist måste ibland slagdörr användas. De ska då utrustas med automatisk dörröppning eller öppning med manöverdon. Manöverdonet ska placeras minst 700 mm men helst mm från

19 19 hörn. Slagdörren ska även vara utrustad med sensorlist som stoppar dörren om något kommer i vägen. Försäljnings- och informationsplatser ska vara utrustade med hörslingor, som är tydligt utmärkta med skyltar och tillgängliga för personer med rörelsenedsättning. 5.7 Betalsystem Länstrafikens betalsystem består bland annat av reskort med en magnetremsa som kan laddas med pengar, resor eller 30-dagars perioder. Grundläggande tillgänglighetskrav på biljettautomater är att alla resenärer ska komma åt, kunna se, klara av och kunna förstå biljettautomaten. Trafikpersonalen ska vid behov erbjuda information om betalsystemet och hjälpa till att genomföra betalningen. I figur 5.3 beskrivs de funktionella krav som krävs för att ett betalsystem ska vara tillgängligt för alla resenärer. Figur 5.3. Funktionella krav på biljett- och betalsystem. Källa: Sweco

20 Busshållplatser Utformning av busshållplatser varierar, beroende på utrymmesmöjligheter, trafiksituation, gångbanebredder och eventuell möjlighet till väderskydd. Väghållarna (kommuner, Trafikverket och enskilda väghållare) ansvarar för den fysiska utformningen av hållplatsen. Utformningen av busshållplatser delas in i fyra hållplatskategorier, bland annat beroende på antalet påstigande (enligt handboken Vägar och gators utformning, Trafikverket och SKL). Hållplatskategori 1 vid stora bytespunkter och stora påstigningshållplatser Plattformsbredd ska vara minst mm och hinderfritt mått från plattformskant ska vara minst mm. Plattformshöjden ska vara mm. Det ska finnas en kontrasterande remsa längs med kantstenen som är mm bred. Oftast används vita plattor eller vit massa. Det ska finnas ett ledstråk utmed plattformens bredd. Ledstråket ska bestå av dubbla sinusplattor. Vändytor markeras med släta ytor. Påstigningspunkten ska markeras taktilt och visuellt med mörka kupolplattor. Hållplatsnamn på väderskydd eller hållplatsskylt ska placeras mitt för påstigningspunkten. Väderskydd med bänk ska finnas. Gångbanan till och från hållplatsen ska vara jämn med hårdgjord yta. Gångytan bör inte luta mer än 1:50. Ramper ska inte luta mer än 1:12. Belysningen av hållplatsen ska vara god. Väderskydd ska om möjligt vara belysta inne i väderskyddet. Figur 5.4. Hållplatskategori 1. Bild: Ur VGU, Trafikverket/SKL

KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND

KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND KOMMUNALFÖRBUNDET Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet LÄNSTRAFIKEN RIKTLINJER FÖR EN TILLGÄNGLIG KOLLEKTIVTRAFIK I SÖRMLAND 2 1 Inledning 3 Innehåll 2 Lagar, regler och riktlinjer 8 3 Hela resan i Sörmland

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Riktlinjer för tillgänglighet i kollektivtrafiken i Uppsala län för personer med funktionsnedsättning Remisshandling samrådstid 2016-03-15 till 2016-05-31 KTN2016-0060 Kollektivtrafiknämnden Mars 2016

Läs mer

RiTill SL:s riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning

RiTill SL:s riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning RiTill SL:s riktlinjer för äldre och resenärer med funktionsnedsättning AB Storstockholms Lokaltrafik 2 Förord SL-trafiken är till för alla! Människor ska kunna leva sina liv självständigt utan begränsande

Läs mer

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet

Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli. Alla reser olika. Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Blomquist 2010 Foto Toby Maudsley, Illustration illli Alla reser olika Läs mer på sl.se/planera_resa, välj Tillgänglighet Alla reser olika Har du tänkt på att vi alla reser på olika sätt? Vi kanske sitter

Läs mer

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika

Tillgänglighet är ett sätt att tänka. Alla reser olika Alla reser olika Kollektivtrafiken ska vara ett tillgäng ligt och naturligt val för människor med funktions ned sättning. Alla som själva eller med ledsagare kan ta sig till station eller hållplats ska

Läs mer

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet?

Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Tillgänglighet för alla. Myt eller verklighet? Seminarium om oskyddade trafikanter NVF Malmö 26 april 2007 Professor Teknik och samhälle Lunds Tekniska Högskola 070426 Personerna och hindren Tillgänglighet

Läs mer

Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning

Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning 1 Användbar kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning Samhället ska utformas så att det blir tillgängligt för alla medborgare.

Läs mer

2. Checklista för publika lokaler

2. Checklista för publika lokaler 2. Checklista för publika lokaler Nr. KONTROLLPUNKTER 1 NIVÅSKILLNADER (6 ) 1.1 Allmänt 1.1.1 Kan man nå byggnaden utan att passera trappa eller trappsteg? 1.1.2 Kan man stiga in i byggnaden utan att passera

Läs mer

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder eller Vanliga brister och Saker att tänka på I detta dokument har vi försökt att notera ner vanliga brister och saker att tänka, som vi har upptäckt vid genomförda handikappinventeringar

Läs mer

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Kommunerna i Fyrbodal Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunerna i länet har tagit fram förslag till riktlinjer för fysisk

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program Handikappolitiskt program Innehållsförteckning Förord 2 Sida Åtgärder i kommunerna 3-4 Lagar 5 Socialtjänstlagen, 1 kap 1 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 5, 6 7 Plan- och bygglagen

Läs mer

Tillgänglighet. Färnas Hjärta Bed & Breakfast

Tillgänglighet. Färnas Hjärta Bed & Breakfast Tillgänglighet Färnas Hjärta Bed & Breakfast Tillgänglighetsinformation Vi tycker det är viktig för gäster att på förhand få veta om våra lokaler är tillgänglig utifrån de behov man har. Det gäller speciellt

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av

Läs mer

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern 2014 ENTUM i samarbete med Add Access 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Uppdragsgivare och kontaktperson... 4 Beskrivning av uppdraget... 4

Läs mer

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast 2009-06-24 Råd och riktlinjer för utformning av ramper. En skrift sammanställd av Trafikkontoret

Läs mer

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm 2007-04-10 Vad är ett enkelt avhjälpt hinder? Avvägningar Om ett hinder ska anses vara enkelt avhjälpt beror på om Nyttan av åtgärden Förutsättningarna på platsen

Läs mer

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt Nu är det dags! Har du som fastighetsägare satt dig in i frågan om enkelt avhjälpta hinder? Om inte så är det hög tid nu! Varför denna broschyr?

Läs mer

Sjöfartsverkets författningssamling

Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets författningssamling Sjöfartsverkets föreskrifter och allmänna råd om anpassning av passagerarfartyg med hänsyn till personer med funktionshinder; beslutade den 12 november 2004. SJÖFS 2004:25

Läs mer

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta

Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Tillgänglighetsplan för allmänna platser i tätorterna Edsbyn och Alfta Förord Alla människor är rörelsehindrade under någon del av livet. Under det första året sker transporten i en rullstol som kallas

Läs mer

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.

Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne. Parkeringsplats Finns parkering inom 25 m gångavstånd till publik

Läs mer

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Ersätter Utbytt den Sign 1:5 Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet Tillgängligheten och användbarheten anges dels som riktlinje, dels som standard. I vissa

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder 2016-03-31 Enkelt avhjälpta hinder Fastighetsägare ska åtgärda enkelt avhjälpta hinder för att så många som möjligt ska kunna få tillträde till och använda publika lokaler och allmän platsmark. Checklista

Läs mer

Tillgänglig utemiljö

Tillgänglig utemiljö Tillgänglig utemiljö Krav och riktlinjer för god tillgänglighet vid ny och ombyggnad av allmän plats. Upprättad av Gatu- och trafikavdelningen samt Gatu- och parkdriftavdelningen 2011 Senast reviderad

Läs mer

RiTill. SLs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. PLAN Rapport: 2008:14

RiTill. SLs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. PLAN Rapport: 2008:14 RiTill SLs riktlinjer för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning PLAN Rapport: 2008:14 Vi erbjuder alla i Stockholms län en väl utbyggd, attraktiv och lättillgänglig kollektivtrafik på spår

Läs mer

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure.

Shared space tredje generationen. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla. Roger Johansson SWECO Infrastructure. Från separering till blandtrafik Attraktiva stadsrum för alla Roger Johansson SWECO Infrastructure Shared space tredje generationen Möjlighet Attraktiva stadsrum för alla Harmoni mellan människors förmåga,

Läs mer

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015. Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö 2007-2015 Bilaga 2 Riktlinjer för utformning Allmänt Denna bilaga skall vara till hjälp vid val av åtgärder för att förbättra tillgängligheten i den

Läs mer

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen

Trafikförsörjningsprogram Sörmland. Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Trafikförsörjningsprogram Sörmland Oskar Jonsson, Länstrafiken Mälardalen Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Regional kollektivtrafikmyndighet i Södermanlands län enligt lagen (2010:1065) om kollektivtrafik

Läs mer

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april 1992 1.2.4 Sjöfartsverkets författningssamling SJÖFS 1992:10 Sjöfartsverkets kungörelse Utkom från trycket med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april

Läs mer

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar 1 (6) Planeringsverktyg vid om- och nybyggnation för ökad tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar Inledning För att få med tillgänglighet avseende personer med funktionsnedsättningar

Läs mer

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen

Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET Kommunstyrelsen Fallprevention DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Fallprevention är framtaget av arbetsgruppen för fallprevention och är ett delprogram till Handlingsprogram trygghet

Läs mer

Tillgänglighetshandboken

Tillgänglighetshandboken Tillgänglighetshandboken Krav och riktlinjer för utformning av tillgängliga och användbara miljöer för personer med funktionsnedsättningar, på allmänna platser och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder!

Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Att ta bort enkelt avhjälpta hinder! Förslag till åtgärder för att förbättra tillgängligheten i Söderköpings kommun Bakgrund I vårt land ska gator, parker, torg, handels- och kulturnäringar samt andra

Läs mer

Transport Fakta i korthet

Transport Fakta i korthet Varje tisdag rider jag. Det är en buss som kommer och hämtar mig till ridningen. Busschauffören hjälper mig med väskan och rullstolen hamnar i bagageutrymmet. Citat ur Barn äger Transport Fakta i korthet

Läs mer

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014) 1 Innehållsförteckning 12an 3 54an Gruppbostad & gemensamhetsutrymme n 11 Backa 15 Gullvivan 25 Gyllengården 31

Läs mer

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1 BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING BFS 2003:19 HIN 1 Utgivare: Sten Bjerström 1 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder

Läs mer

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till! CHECK it out! Alla ska vara välkomna att delta i Studiefrämjandets verksamhet. För att det ska bli verklighet måste vi också göra det möjligt för alla att delta. Det innebär att vi ska ha god tillgänglighet

Läs mer

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Innehåll Angöring, parkering... 3... 3 Entréer... 3 Entrén (befintlig)... 3 Vindfång i den befintliga entrén... 3 Den nya entrén...

Läs mer

Plan för tillgänglighet och delaktighet

Plan för tillgänglighet och delaktighet Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Antaget av kommunfullmäktige den 30 september 2013, 65 Plan för tillgänglighet och delaktighet 2014-2020 Innehåll 1 Inledning...1 1.1 Planens syfte och

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Praktiska tips i kollektivtrafiken

Praktiska tips i kollektivtrafiken Praktiska tips i kollektivtrafiken Resan börjar hemma För att resa med kollektivtrafiken måste man kunna ta sig till och från hållplatsen. Denna väg får inte vara ett hinder. Många hållplatser och gångvägarna

Läs mer

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter 2015-03-30 Förvaltningsnamn Avsändare Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter Tillgången till ett dynamiskt och mångfacetterat kulturliv berikar

Läs mer

Slätmossens naturpark

Slätmossens naturpark Naturen på lika villkor Slätmossens naturpark Haninge kommun INVENTERINGSRAPPORT Datum: 26/9 2016 Inventerare Katrin Jones Hammarlund Med från kommunen: Petra Lindvall Projekt Naturen på lika villkor Utförare

Läs mer

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011. Förklaringar: Grön ruta: god tillgänglighet Röd ruta: det som kan förbättras Kontrastmarkering.

Läs mer

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet Företag/Vårdgivare Mottagningsadress Verksamhetschef Datum för ifyllnad Vårdvalsområde Denna redovisning av lokalens fysiska tillgänglighet ska bifogas ansökan

Läs mer

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63

Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun. Antagen av KF 2010-04-14 63 Förslag till Tillgänglighetsplan för allmänna platser och lokaler i Vårgårda kommun Antagen av KF 2010-04-14 63 1 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Metod...3 1.4

Läs mer

Tillgängliga bostadsområden

Tillgängliga bostadsområden Tillgängliga bostadsområden Projekt Tillgängliga bostadsområden, 2007 Text: Zdenka Sramkova, Anders Nordholm, Handikappförbunden Illustrationer: Nuno Ventura Bento, KCT Stockholm 2 Tillgängligt samhälle

Läs mer

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012

Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län. Remissversion maj 2012 Utkast till Regionalt trafikförsörjningsprogram för Gävleborgs län Remissversion maj 2012 1. Inledning Ny kollektivtrafiklag Begreppsförklaring Beslut om allmän trafikplikt Trafikförsörjningsprogram Organisation

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder KONCEPT April 2006, rev 2006-10-26 Enkelt avhjälpta hinder Utförandeanvisning Uppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs Stad Inledning I maj år 2000 antog riksdagen regeringens proposition Från patient

Läs mer

Boverkets författningssamling

Boverkets författningssamling Boverkets författningssamling Boverkets föreskrifter om ändring i verkets föreskrifter och allmänna råd (2011:13) om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde

Läs mer

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Sida 1 av 8 Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet Umeå Kulturhus, Umeå 7:4 Projekt: Uppdragsnummer: Preliminärhandling Upprättad den 4 mars 2015 Reviderad den Granskning utförd av: Solveig

Läs mer

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi

Tillgänglighet och delaktighet för alla. Strategi Tillgänglighet och delaktighet för alla Strategi Innehållsförteckning Inledning 3 Tillvägagångssätt 4 Tillgänglig fysisk miljö 5 Information och dialog 6 Ett samhälle för alla 7 Diarienummer: 2016/449

Läs mer

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård 1 (5) Avdelningen för nsjukvård Geriatrikenheten Checklista fysisk tillgänglighet Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård Företagsnamn Organisationsnummer Verksamhetens

Läs mer

3. Checklista för allmänna platser

3. Checklista för allmänna platser 3. Checklista för allmänna platser Nr. KONTROLLPUNKTER 11 MARKBELÄGGNINGAR (12 ) 11.1 Förekommer ojämna markbeläggningar som utgör hinder för personer i rullstol eller med rollator? (T.ex. löst grus eller

Läs mer

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter 1 (9) Utfärdad: xx.xx.2012 Träder i kraft: [1.1.2013] Giltighetstid: tills vidare Rättsgrund: Lag om fartygs tekniska säkerhet och säker drift av fartyg (1686/2009) 6 4 mom., 15 3 mom., 16 och 23 1 mom.

Läs mer

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset

SERVICEGUIDE. Anropsstyrd trafik. Mataffären. Frisören. Släktkalaset SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Mataffären Frisören Släktkalaset Inledning SERVICEGUIDE Anropsstyrd trafik Serviceguiden är framtagen i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland och Västra

Läs mer

Checklista. För tillgängliga vallokaler

Checklista. För tillgängliga vallokaler Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2014 Titel: Checklista För tillgängliga vallokaler Handisam Serie: A 2014:3 ISBN-nummer: 978-91-980064-7-6

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet...

Landskrona kommun. Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Landskrona kommun Tillgänglighet förutsätter framkomlighet... Innehållsförteckning Enkelt avhjälpta hinder Stråk Principer för enhetlighet Taktila (kännbara) plattor Kupol- och sinusplattor Pollare och

Läs mer

Tillgängliga och användbara miljöer

Tillgängliga och användbara miljöer Tillgängliga och användbara miljöer Riktlinjer och standard för fysisk tillgänglighet i samverkan med Handikapporganisationerna i Västra Götaland Innehåll 20090922/2010 Inledning...3 Varför behövs riktlinjer

Läs mer

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler Örnsköldsviks kommun maj 2014 INFORMATION FRÅN BYGG- OCH MILJÖAVDELNINGEN FÖRETAG Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler 1. Fysiska hinder 1.1 Parkeringsplats

Läs mer

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde. Boverket har i november 2003 meddelat föreskrifter och allmänna råd (BFS 2003:19)

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson BFS 2011:13 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om avhjälpande av enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och

Läs mer

Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken

Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken Strategi för funktionshinderanpassning av kollektivtrafiken Antagen av kollektivtrafiknämnden 2012-09-27 Innehåll Inledning...4 Kollektivtrafiklagen och trafikförsörjningsprogrammet...6 Kunskapsunderlag

Läs mer

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26

Tillgänglighetsplan för full delaktighet Antagen av kommunfullmäktige , 26 SUNNE KOMMUN Tillgänglighetsplan för full delaktighet 2006 2010 Antagen av kommunfullmäktige 2006-12-18, 26 Baserad på Nationell handlingsplan för handikappolitiken från patient till medborgare, plan för

Läs mer

Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler

Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler i Brottsofferjouren Innehåll: Checklista för jourens lokaler Hjälptexter och länkar Mall för åtgärdsplan 2014-12-16 Innehåll Inledning... 2 Inventera

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson BFS 2004:15 Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller oriente ringsförmåga

Läs mer

TILLGÄNGLIGHET. Tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning

TILLGÄNGLIGHET. Tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning TILLGÄNGLIGHET Tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning [Rapport från en branschgemensam expertgrupp inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik] Januari 2012 X2 Rapport

Läs mer

Kyrkan räknas till offentliga rum och de ska även vara tillgängliga för människor

Kyrkan räknas till offentliga rum och de ska även vara tillgängliga för människor Sida 1 Toaletten Hur ska toaletten se för att alla kan använda den? För att på bästa sätt kunna svara på den frågan har vi tagit hjälp av byggnadsinspektör Ola Grönås och Handisam. Kyrkan räknas till offentliga

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014

Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK10/499 Tillgänglighetsplan för Nyköpings kommun 2012-2014 Dnr KK 10/499 Innehållsförteckning Definitioner... 3 Inledning... 4 Planering, och utvärdering... 4 Mål och åtgärder för tillgänglighetsplanen...

Läs mer

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång

Handlingsplan för HIN i. Mariestad Töreboda och Gullspång Handlingsplan för HIN i Mariestad Töreboda och Gullspång Åtgärdande av enkelt avhjälpta hinder på allmän plats Tekniska förvaltningen Mariestad Töreboda och Gullspång Antagen av Kommunstyrelsen Mariestad

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler

Enkelt avhjälpt i lokaler Enkelt avhjälpt i lokaler 2 Enkelt avhjälpta hinder i publika lokaler och på allmänna platser ska åtgärdas Du får här kortfattad information om vad som gäller enligt bestämmelserna om enkelt avhjälpta

Läs mer

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö Vad är en trygghetsvandring? Trygghetsvandringar är en metod för att skapa en bättre och tryggare kommun men också för att se hur invånarna

Läs mer

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Sida 1(8) Datum 2013-11-26 Enheten för kultur Marie Persson, 054-701 10 49 marie.persson@regionvarmland.se Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang Kulturenheten Region Värmland Region

Läs mer

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist

Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Trafikverket och stationerbytespunkter, Lena Lingqvist Vad är en station? Stationen förr 2 2011-06-20 Stationen idag Kommunikationsnod Transportslagsövergripande Mötesplats i det stora och lilla Del av

Läs mer

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600

Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Guide för tillämpning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600 Denna guide är avsedd som vägledning för användning av tillgänglighetssymbolerna i SS 30600. Med enhetliga och funktionella bildsymboler i

Läs mer

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda!

Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! Enkelt avhjälpt i lokaler dags att åtgärda! 2 Hinder ska åtgärdas Hinder, som exempelvis höga trösklar, tunga dörrar eller dålig belysning, finns både i byggnader och utemiljö. Du som äger en lokal dit

Läs mer

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar

Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar 20070906 RSK 516 2007 Reviderad 20100118 Tillgängliga gästhamnar för besökare med olika funktionsnedsättningar i samverkan med handikapporganisationerna i Västra Götaland HK 20070906 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Det ska bara fungera!

Det ska bara fungera! Det ska bara fungera! Till trafikföretag för en mer nöjd resenär! Det här är vi Svenska Reseterminaler är ett helägt dotterbolag till Jernhusen och arbetar med väntsalar på närmare 140 stationer runt om

Läs mer

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart

Ledstråk. Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Synligt Kännbart Tillgängligt Användbart Ledstråk Att hitta rätt och veta var man är, det vill väl alla. För många räcker det med att använda sig av s.k. landmärken, man ser på långt håll vilken riktning

Läs mer

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen n Titel: Tillgänglighet som en del i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen. Handisam, Myndigheten för handikappolitisk

Läs mer

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen

Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen Tillgänglighet i din besöksinformation 12 frågor som hjälper dig på vägen TILLGÄNGLIGHETSINFORMATION FÖR BESÖKARE kan det vara viktigt att på förhand få veta om lokalen eller verksamheten är tillgänglig

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram

Möten för alla. På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta. Dalarnas regionala serviceprogram Möten för alla På tillgängliga möten och konferenser kan alla delta Dalarnas regionala serviceprogram En av fem som lever i Sverige har någon form av funktionsnedsättning Det kan till exempel handla om

Läs mer

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler Rapport över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler Inledning Accessum har i uppdrag att inventera Cirkus Cirkörs lokaler på Värdshusvägen 7 i Alby för att identifiera ev. hinder mot tillgänglighet för

Läs mer

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland

Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland Sida 1(6) Enheten för kollektivtrafik Datum 2015-11-26 Beskrivning av roller & ansvar för kollektivtrafiken i Värmland PM Region Värmland - kommunalförbund Postadress Box 1022 651 15 KARLSTAD Besöksadress

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder

Enkelt avhjälpta hinder Enkelt avhjälpta hinder - Trafikkontorets åtgärdsstrategi stockholm.se - Trafikkontorets åtgärsstrategi Utgivningsdatum: Februari 2015 Utgivare: Trafikkontoret Kontaktperson: Catarina Nilsson 3 (45) Förord

Läs mer

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699.

Tipsa om din kandidat till S:t Julianpriset på www.stockholm.se/tillganglig eller ring tipstelefonen 08-508 26 699. BLOMQUIST ANNONSBYRÅ 2008 32 tips som ökar tillgängligheten i din butik Stockholm ska vara en stad för alla. Det ska vara enkelt att ta sig fram på gator och torg, i offentliga lokaler, i butiker och restauranger

Läs mer

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012

Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 PM 1 av 5 2009-05-14 Tekniska nämnden Tillgänglighetsplan för Gator och parker 2009-2012 Bakgrund I slutet av 2008 gjordes en uppföljning av Gator och parkers tillgänglighetsarbete under åren 2002-2008.

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program 2013-03-27 Handikappolitiskt program I Gagnefs kommun ska ingen känna sig hindrad av sin funktionsnedsättning. 2013-2017 Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09 1 Innehåll 1. Bakgrund...3 2. Direktiv...3

Läs mer

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare

Enkelt avhjälpta hinder. Broschyr för fastighetsägare Enkelt avhjälpta hinder Broschyr för fastighetsägare Denna broschyr vänder sig i första hand till dig som äger en lokal dit allmänheten har tillträde eller äger allmän platsmark och vill veta vad de nya

Läs mer

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla 2014 01 29 Innehåll Tolkning av åtgärdsförslagen... 3 Angöring, parkering... 3... 3 Entré Järnvägsgatan 25... 3... 3 Kapprum...

Läs mer

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen

Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås. Den perfekta cykelparkeringen Inspiration, idéer och fakta för dig som planerar och bygger cykelparkeringar i Västerås Den perfekta cykelparkeringen 2 Cykelparkeringar Ja, tack! Västerås är en kommun med en stolt cykeltradition. Att

Läs mer

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder Bakgrund och syfte Prov-inventeringen av Bollhuset i Lunds kommun med avseende

Läs mer

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten

Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet inom sjöfarten 1 (1) Generaldirektören Handläggare direkttelefon Datum Vår beteckning 2001-01-10 0403-0102005 Ert datum Er beteckning Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag rörande tillgänglighet

Läs mer

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser CHECKLISTA För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser 2 Handisam Titel: Checklista för dig som vill arrangera tillgängliga konferenser Handisam, Myndigheten för handikappolitisk samordning, 2009

Läs mer

Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 13 november 2015

Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 13 november 2015 2015-11-02 Kollektivtrafikförvaltningen Helene Gustafsson Tfn 018-611 19 67 E-post helene.gustafsson@ul.se Kollektivtrafiknämnden Kallelse till möte med kollektivtrafiknämnden den 13 november 2015 Lokal:

Läs mer

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö

EN STAD FÖR ALLA 2010. Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö EN STAD FÖR ALLA 2010 Örebro kommuns plan för tillgänglighet och användbarhet i inne- och utemiljö December 2008 EN STAD FÖR ALLA... 2 MÅL... 2 MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 2 NATIONELL PLAN FÖR HANDIKAPPOLITIKEN...

Läs mer

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder

Tillgänglighet. http://www.hembygd.se/tillganglighet. Fysiska hinder Fysiska hinder Att hitta inom området För att besökare med funktionsnedsättning ska hitta inom området krävs tydlig information. För att synskadade och blinda ska kunna ta till sig information kan man

Läs mer

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet Biografen Zita Folkets Bio Stockholm INNEHÅLL Angöring, parkering... 3 Entréer... 3 Allmänt om lokaler... 3 Förflyttningsvägar... 3 Biosalonger... 4 Biosalong

Läs mer

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007

Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa. Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 Förbättrad tillgänglighet i centrala Trosa Förslag till åtgärder för ökad tillgänglighet Februari 2007 2 Innehåll Inledning 5 Bakgrund och syfte 5 Förutsättningar 6 Funktionella brister i vägnätet 6 Riktlinjer

Läs mer