Gränslös kärlek studiehandledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gränslös kärlek studiehandledning"

Transkript

1 Gränslös kärlek studiehandledning Om man vill ta sig an hela materialet, föreslår vi en uppläggning med åtta träffar; en inledande för att knyta samman cirkeln och planera det fortsatta arbetet samt därefter sju en träff för varje tvprogram. Eftersom man i boken får möta ytterligare fjorton par, kan det väl vara rimligt att läsa två kapitel till varje träff. Ett alternativ är att hela cirkeln läser om ett par inför varje träff och det andra paret presenteras för gruppen på fem-tio minuter av en eller två cirkeldeltagare. AV-nummer 31969tv 1 Program ett Kärleksstråk Motto: Kärleken är en resa utan kompass i ett väglöst land. Vi möter tre par i tidigt skede; Dorte och Adrian, som planerar och genomför sitt bröllop i tre varianter, Anna och Vini som träffats på nätet ett halvår tidigare samt Paavo och Zinaida, som i mogen ålder mötts just på gränsen mellan Finland och Ryssland och nu levt samman i tre år. Bokens två första par är Katarina från Arbrå och Mohamed från Marocko samt Anouk från Kanada och Erik från Falun. Några frågeställningar som väcks i programmet: 1. Vill planera allt. respektive Vill bli överraskad. Det fixar sig nog. Kan man överleva i Brasilien ska man väl klara sig i Sverige. Har skandinaver ett särskilt behov att planera och ha kontroll? Eller handlar det mer om individuella skillnader? Hur hanterar man detta? 2. Paavo och Zinaida har finska som gemensamt språk, men för de två andra paren fungerar engelska, som gemensamt andraspråk. Uppenbara risker för missförstånd men kanske också nya möjligheter? Båda de yngre paren tänker bosätta sig i Skandinavien och Adrian och Vini avser att lära sig danska resp. svenska. Inom två år, säger Vini. Hur lär man sig den ena partnerns språk, svårigheter och möjligheter? Att hålla tal på bröllopet är ju en djärv början Anouk ger i boken en kompletterande bild: Att jag talar utan brytning är både bra och dåligt. Ibland leder det till att människor inte begriper att jag faktiskt kommer från ett annat land; det är som om en dimension av mig försvinner. (sid. 24 i boken) 3. På tal om bröllop; ett viktigt kapitel inte minst i gränsöverskridande relationer. Dorte och Adrian valde att gifta sig två gånger. Andra alternativ? Har kanske vigsel och bröllop särskild betydelse ju mer bakgrunden skiljer? Eller kan man lika väl tänka sig gränsöverskridande samboförhållanden? Katarina och Mohamed berättar om sitt bröllop på sid Dorte tänker på sina svärföräldrar i Rumänien, som känner att dom håller på att förlora sin son till Danmark. Visst kommer ni hem till jul?! Hur kan man minska konsekvenserna av denna förlust, praktiskt och mentalt? 5. För Zinaida gäller i stället frågan var hon vill bli begravd. På den nya hemorten eller invid den förre maken hemma i Karelen? Onekligen en känslig frågeställning av existentiell natur. Återkommer i andra program, t.ex. för Teresa och Jan i det sjunde programmet: Sedan Studiehandledning till Gränslös kärlek 1

2 AV-nummer 31969tv 2 Gränslös kärlek Program två Hemma Transkulturella äktenskap blir sällan tråkiga. Professor Lena Gerholm (sid. 37) Vi möter Karl-Emil från Danmark och Daniela från Bulgarien, som på grund av dansk lagstiftning tvingats flytta till ett tredje land, Sverige, för att kunna leva samman. Och så Shahzad med pakistanska rötter och Linda från Norge, som nu tillsammans flyttar till Dubai för att arbeta och förhoppningsvis finna perfekt integration. Samt Anneli och Ali från Teheran, som bildat familj i Västerås, men fått problem både yrkesmässigt och med Annelis familj. I boken möter vi Lena från Stockholm och Macarena från Chile, som levt samman i åtta år i en homosexuell relation, samt Sanaa från Irak och Jan från Söderköping, som just tillsammans gett ut boken Kvinnornas islam på eget förlag. Frågeställningar: 1. Den 1 juli 2002 infördes i Danmark en lag angående gränsöverskridande relationer med följande innebörd: Om den ena partnern kommer från ett land utanför EU måste paret för att få bo i Danmark ha fyllt 24 år, ha lämplig bostad samt ha ett startkapital på minst dkr. Ta reda på bakgrunden till resp. konsekvenserna av denna lag. Diskutera! 2. Så här säger Daniela: Att starta livet i ett främmande land som immigrant utan att få nån hjälp av någon är extremt svårt. Jag visste inte om det här, men man saknar sina vänner. Jag får inte tala mitt språk här. Vissa gånger känns det som om jag helt förlorat min bulgariska identitet. Men jag är även lycklig över att jag lever ihop med mannen i mitt liv. Den känslomässiga kamp jag har inom mig är fortfarande väldigt intensiv och jag vet inte hur jag ska hantera den. Min mor gråter fortfarande varje gång hon tar farväl av mig på flygplatsen. Karl Emil: Jag tror inte du var medveten om vilken stor sak det här med föräldrarna skulle bli för Dig. Det är Ditt största problem. Daniela igen, om Karl Emil: Jag är allt för honom nu och han är allt för mig och vi är väldigt beroende av varandra. För vi har ingen annan som kan hjälpa oss eller som vi kan umgås med. I dessa citat ryms en mängd viktigt frågeställningar och problem: Hur mycket av sin tidigare identitet kan och bör man söka bevara i det nya landet och i den nya relationen? Separationenfrån föräldrar och tidigare vänner ställs på sin spets för den partner som flyttar långt, geografiskt, språkligt och kulturellt/religiöst? Det ömsesidiga beroendet blir extra starkt i en situation som Danielas och Karl Emils. Möjligheter och risker? Jämför också med paret i det följande reportaget, som just står i färd att flytta till Dubai. Studiehandledning till Gränslös kärlek 2

3 3. I inslaget om Linda och Shahzad aktualiseras ytterligare några aspekter: Arrangerade äktenskap, som fortfarande är en levande realitet i stora delar av världen. Liksom det var i Norden för något hundratal år sedan. Förhoppningen om att den internationella arbetsmiljön i Dubais it-sektor, där alla saknar lokala rötter, ska kunna bli en plats med perfekt integration. Betydelsen av att våga gå sin egen väg Eller som Linda säger till sin make: Du har stått upp för det som är viktigt för Dig, även om du har mött motstånd. Och på så sätt har du säkert visat vägen för andra runt dig också. Båda de aktuella avsnitten i boken anknyter väl till detta, dvs. Vi har överskridit så många gränser resp. Vi var ett omaka par. 4. Problemen med att få acceptans hos föräldrarna är extra tydliga i reportaget med Anneli och Ali, dvs. för Anneli, som dock tycks accepteras väl av Alis föräldrar och övriga släktingar i Teheran. Varför denna skillnad? Jämför också Katarinas och Mohameds extrema problem att vinna acceptans. (sid 10). Eller berättelsen om Surr och Margareta på sid Anneli nämner särskilt humorn som en förenande faktor i hennes och Alis relation. Kan detta vara något utmärkande för gränsöverskridande kärlek? Eller kanske lika viktigt för alla? 6. Ali säger: Jag känner mig hemma i Sverige men Efter resan till Iran har jag mycket hemlängtan. Jag har faktiskt tappat sugen också. Svenskarna är, enligt mig så oerhört otacksamma. Bara på grund av att du är från Iran, då vill dom, både myndigheterna och folket, särbehandla dig. Och det gör ont, det gör jätteont. Något att begrunda och samtala kring. 7. Anneli och Ali funderar på att lämna Sverige, för ett nytt liv i England, Iran eller Australien. Den avslutande frågan går till den 6-7-åriga dottern och gäller var hon vill bo. Svar: Här. Precis här och i det här huset. Så är det.?!? Studiehandledning till Gränslös kärlek 3

4 AV-nummer 31969tv 3 Gränslös kärlek Program tre Gränser Motto: Kärleken går dit den vill, inte dit den borde. /Svenskt ordspråk Här möter vi Justina från Singapore och Jan just som dom tar emot Justinas mor och syskon på ett första besök i Sverige. Och så finska Katariina och brasilianske Sergio, som nu efter tre år tillsammans i Helsingfors packar väskorna för att flytta till ett nytt arbete i Bryssel. Samt danske Jens och amerikanske David som gift sig och bosatt sig i Danmark, bl.a. för att flertalet delstater i USA inte accepterar ett homosexuellt äktenskap eller partnerskap. I boken möter vi Surr från Bali och Margaretha från Lidingö, som möttes på en kurs i socialantropologi redan Och så Tina från Råneå och Michael från Gällivare skogssameby, som inte passerat nån nationell gräns men däremot en kulturell. 1. För Justina är relationen till föräldrar och syskon komplicerad, kanske fr.a. på grund av religiösa skäl. Eller som Justinas mor säger: Jag vill fortfarande att min dotter ska vara muslim. Det är allt. Okej? Jan svarar: Men hon är ju muslim. Justinas mor samt brodern: Ja. Men på det rättfärdiga sättet! För Justina och Jan är krisen i och med familjens besök förhoppningsvis över. Kan den undvikas eller mildras, i det enskilda fallet resp. på samhällsnivå? Jämför Surrs och Margarethas erfarenheter av olika religiös bakgrund på sid Jan är katolik och Justina muslim. Även helt bortsett från problem med resp. släkt, kan man tänka sig att skilda religiösa vanor och trosföreställningar orsakar spänningar i en relation. Hur hanterar man dessa? Konvertering nämns som en möjlighet i reportaget. Hur ser du på denna lösning? I det följande programmet, Ögonblick, har Jane och Coacher också tankar kring konvertering. Coacher säger: Jag skulle ha önskat att Jane blev muslim, men religion och religiösa frågor kan man inte tvinga fram med våld. Man kan inte tvinga fram nåt. Sånt tar tid. I det sjätte programmet, Avstå, berättar Vegard hur han konverterat till islam, medan Aziz och Päivi ger konkreta glimtar av hur det är att leva samman som muslim och kristen. Och så en lite annan vändning; kan skillnader i religion vändas till en styrka? 3. I reportaget om Katariina och Sergio säger dom bland annat följande: Katariina: Vi visste att vi antagligen skulle stöta på kulturella skillnader, så det hade vi som utgångspunkt. Då bestämde vi att vi alltid skulle prata igenom saker och ting. Sergio: Kommunikation är det allra viktigaste. Så länge man kan kommunicera, så länge man kan prata om allt fortsätter relationen, då utvecklas relationen. Så enkelt kan det sägas. Det här är kanske själva kärnan i hela serien Gränslös kärlek. Men är det verkligen så enkelt 4. Katariina: En kulturell skillnad är förstås tidsuppfattningen. Men beror det på att han är latinamerikan eller på att han är musiker? En bra fråga. Studiehandledning till Gränslös kärlek 4

5 5. I den homosexuella relationen mellan Jens och David känns den kulturella skillnaden mindre viktig och mer kopplad till skilda lagar i Danmark och USA, vad gäller homoäktenskap. Beror det på att David så väl acklimatiserat sig i Danmark eller har det att göra med relationens själva karaktär? Kanske blir eventuella kulturella skillnader mindre viktiga i förhållande till den stress som homosexuella relationer ofta utsätts för av anhöriga och omgivning? Jämför också Lenas och Macarenas erfarenheter. (sid. 27) 6. Huvudproblemet för David syns vara ansvaret som enda barn för åldrande föräldrar på en annan kontinent. Ett problem han delar om än i växlande grad med flertalet jämnåriga i denna den stora omflyttningens tid. Finns någon lösning eller lindring av denna existentiella problematik? I det följande programmet möter vi Vera, som inte sett sin mor på två år, trots att det handlar om två grannländer. Men nu är det dags för ett besök: Efter två år vet jag inte hur hon ser ut och hur hon mår! Studiehandledning till Gränslös kärlek 5

6 AV-nummer 31969tv 4 Gränslös kärlek Program fyra Ögonblick De hör framtiden till! Masoud Kamali, professor i socialt arbete (sid. 69) Här medverkar som i samtliga program tre par; Åsa från Sverige och Gianni från Kongo, som träffats i Linköping; Vera från Ryssland och Calle från Finland, som bildat familj i Helsingforstrakten samt danska Jane och Coacher från Kenya, som nu bor i Vejle. I boken möter vi Eivind från norska Fredriksstad och Patricia från Uganda, som numera bor tillsammans i Göteborg. Och så Päivi från finska Raumo och Rinkeby, som träffat Robert från Polen, som har romsk bakgrund. 1. Alla paren berättar hur de träffades och hur de föll för varandra; en berättelse som är viktig i alla parrelationer. På en gång allmängiltig och ytterst personlig, ja, rent av en privat skatt. Men kanske extra viktig när man stiger över gränser?! 2. Gianni säger: Mina landsmän tycker jag är en idiot som står här och lagar mat jämt. Jag har ju ändå en fru hemma. En man från Kongo är en man som sitter i vardagsrummet och väntar på att maten ska bli serverad. Vera från Ryssland: Jag uppskattar hemskt mycket det att kvinnorollen i Finland är mycket stark och kvinnorna är helt självständiga och oberoende. Och så en dialog från det tredje reportaget: Ali: Där jag kommer ifrån lagar män inte mat.(kenya) Det är ju kvinnornas jobb. Men jag vet i alla fall hur man gör. Jane: Ja, jag vet att jag inte är nån bra kock, så nu har du hamnat i en situation, som du inte är van vid. Ali: Man kan alltid lära sig. Det är inte så svårt. Det verkar bäddat för konflikt. Så nog finns i programmen underlag för ett samtal om kulturskillnader och könsrollsmönster, gamla, aktuella och framtida. Och kanske kan de gränsöverskridande paren bidra med nåt nytt en extra dimension?! 3. Låt oss gå över till nåt sannolikt lite mindre känsligt, nämligen skilda mat- och måltidsvanor. Så här säger Gianni: Jag tycker att man ska laga mat som alla tycker om, och det är bra när en familj sitter och äter middag tillsammans. För mig är det viktigt. Det är enda stunden under dagen när man kan sitta tillsammans och äta och prata. Det här är väl ändå ett område där kulturskillnaderna kan bli till en rikedom i familjen? Ge många exempel. I det tredje reportaget berättar dock den danske svärfadern att det ibland kan upplevas som ett problem att svärsonen inte kan äta prima danskt svinkött, även om han känner till att det har sin grund i religiösa sedvänjor. Och det är ju nu en gång för alla så att det här med mat och måltider är nåt ofta förekommande, minst ett par gånger per dygn. Studiehandledning till Gränslös kärlek 6

7 4. Svärföräldraproblematiken lyfts fram i det tredje reportaget, med Jane och Ali, som också kallar sig Coacher. Det gäller både språket och respekten. Svärmor Kate: När börjar du att lära dig lite danska? Jag skulle gärna vilja prata med dig snart. Jag har så mycket jag vill fråga dig om. Jag vill gärna veta vem du är. Vem är Coacher? Och svärfar Peter säger till de nordiska TV-tittarna: Jag tycker det verkar vara otroligt jobbigt för Jane att plötsligt få, som jag ser det, ett barn till, som ska passas upp och försörjas. Och Coacher ger denna kommentar: Jag är ju tvungen att respektera honom som min svärfar. Jag får stå ut med en del. Han är ju Din far. Vi är en familj nu. 5. Leder över till frågor som gäller arbetet. Gianni liksom Coacher är arbetslösa, medan Vera sedan många år är butiksbiträde på Stockmans. Här spelar språkkunskaper in men också hudfärg, kön och kulturellt avstånd. Så här berättar Ali/Coacher: Det är svårt för mig att ens få jobb som städare. Jag har frågat om jobb och alltid fått samma svar: Du får inget jobb om du inte kan prata danska. Jag svarade: Varför tror du inte jag klarar jobbet. Man behöver väl inte prata med skiten i toalettstolen. Det är självklart jobbigt, även för min fru, att jag behöver fråga om pengar till ett paket cigaretter. Känner mig som ett barn. Diskriminering på arbetsmarknaden finns i alla de nordiska länderna. Jämför Alis erfarenheter från Mellansverige i program två. Är i själva verket ett av de allra största samhällsproblemen för vår generation. Vad kan göras? Hur? 6. Reportaget med Åsa och Gianni, som båda hade flera barn innan dom träffades, aktualiserar relationen till den andra föräldern. Påverkas den av att den nya partnern, dvs. styvmamman eller styvpappan, kommer från en annan kultur? Eller är dom individuella skillnaderna helt avgörande? Svår fråga. I programment berörs inte detta. 7. Jane framför i programmet denna öppenhjärtiga reflektion kring attraktion och sexualitet i hennes relation med Coacher: Coacher säger att det är en bra idé att alltid se bra ut. Och att man som kvinna alltid ska vara beredd att behaga sin man, Och när han säger det menar han även sexuellt. Först tyckte jag att det var lite larvigt, men jag märker också själv att det samspel som uppstår mellan mig och Coacher faktiskt är enormt häftigt. Det är många av mina väninnor, som jag pratat med om det här, som tycker att det är lite skrattretande. Men jag kan i alla falla att jag aldrig haft ett bättre sexliv än jag har nu. För oss in på ett område så grundläggande i kärleksrelationer men samtidigt svåråtkomligt och praktiskt taget omöjligt för generaliseringar. Skillnader och likheter, problem och möjligheter? Man kanske får stanna där 8. Ett annat vikigt problem- och möjlighetsområde är barnuppfostran, vilket något berörs av Åsa och Gianni i dessa citat. Åsa: Och sen när det gäller dom små kan det bli krockar ibland, därför atrt jag lärt dem eller vant dem vid vissa rutiner, och Gianni har ju haft andra rutiner. Då måste man ändå försöka Studiehandledning till Gränslös kärlek 7

8 sammanföra dem, så att dom inte ska ha olika vanor här hemma. Gianni: Så vi försöker göra så att alla ska ha samma regler. Men det är ju svårt för jag är ju hårdare och sätter mer gränser. För oss i Kongo är det nästan tabu att barnen kan skrika åt sin pappa, men här ser man ju andra svenska barn som säger till sin pappa: Håll käften! 9. En avslutande aspekt från detta program. Ett citat från Vera: Där i Ryssland var det på den tiden så att propagandan och allt som det som ögat såg och det örat hörde stämde inte ihop. Jag tyckte därför att det var mycket lätt att flytta bort, för man visste redan på den tiden att det inte var några farliga monster som bodde bortom sovjetiska gränsen. Pekar på betydelsen av det man flyttar ifrån för anpassning och trivsel i det nya landet och kanske också för den nya relationen. Är det kanske lättare att bli hemmastadd i det nya landet om man lämnat sitt gamla land frivilligt? Välkommen med funderingar kring detta Studiehandledning till Gränslös kärlek 8

9 AV-nummer 31969tv 5 Gränslös kärlek Program fem Fäste Här möter vi Uma från Thailand, som bott tre år med Inge i Oslo och just öppnat en thailändsk restaurang. Och så Robert från Bosnien, som gifte sig med Gölin Forsberg sommaren 1996 mitt under kriget, och nu sen ett antal år bor i Huddinge. Samt Piero från Trieste i Italien, som bildat par med Katarina och efter några år i hans hemstad bosatt sig i hennes Helsingfors. I boken dags för Irene från Öckerö och Paul från Seychellerna, mannen från paradiset! Samt Anders från Boden och Katerina från Ryssland, som varit med och startat en förening för ryska kvinnor i Norrbotten. 1. Inge tar upp problemet med omgivningens attityder gentemot skandinaviska män, som bildar familj med thailändska kvinnor. Liknande erfarenheter berättar Anders om, men då handlar det om ryska kvinnor. (sid. 105) Är dessa attityder möjligen ett exempel på fördomar, som tenderar att gå upp i rök vid närmare kontakt? 2. I reportaget om Gölin och Robert står bl.a. skilda erfarenheter av och tankar kring barnuppfostran i centrum. För Gölin gäller ofta lämpor Vi löser det! medan Robert har erfarenhet av en mer auktoritär fostran. Hur finner man gemensamma lösningar i en sådan situation? Barnen är ju det viktigaste vi har! 3. I samma reportage får vi vara med om en tältutflykt, vilket osökt för oss in på kulturella skillnader i fråga om natursyn ett ämne som häromåret ägnades ett temanummer av tidskriften Invandrare & minoriteter (nr ). Där tydliggör ett antal forskare den speciella och mycket positivt laddade natursyn, som förenar de flesta nordbor. För människor från andra kulturer, t.ex. kring Medelhavet, så spelar naturen ofta en helt annan roll. Här finns onekligen underlag för förvecklingar men också möjligheter till nya, gemensamma upptäckter. Exempel?! Kärleken är en mästare i alla konster. (Italienskt ordspråk) 4. Katarina flyttade till Pieros hemstad Trieste i Italien. Och tycker det var en viktig erfarenhet om än jobbig för henne. Jo, som en blomma som vissnade, säger Piero. Men Katarina menar att det ändå är viktigt att försöka tränga in i den andres kulturbakgrund och helst bo där, åtminstone en tid. 5. Piero har konsekvent talat italienska med barnen medan Katrina talat svenska. Piero hävdar att det möjliggör att barnen blir tvåspråkiga som vuxna, inte halvspråkiga eller helt utan det ena modersmålet. Och dottern, som nu är tjugo, tycks bekräfta detta: Det liksom känns fel att prata svenska med pappa. Vera från Ryssland redovisade i det föregående programmet en helt annan erfarenhet. Hon hade försökt konsekvent tala ryska med barnen men varit tvungen att sluta, när barnen Studiehandledning till Gränslös kärlek 9

10 började komma i skolåren. Vera upplevde dock inte detta som någon tragedi och äldsta dottern studerade nu teater i S:t Petersburg! Vera berättar vidare: I rådgivningen sa de: Tala bara ditt eget språk med barnen och så talar pappan sitt, så har barnen inga problem att lära sig två språk på samma gång. I flertalet flerkulturella familjer uppstår förstås frågeställningar kring språkanvändning, som t.ex. Vad vill vi uppnå?, Varför ska vi göra så här? Och hur ska vi genomföra det? I nästföljande program berättar Wilhelm och Vilma om försöket att ge barnen tre modersmål, bl.a. genom långa sommarlov i Litauen. 6. Piero tar också upp frågan om hemhörighet och om han vill tillbaks till Italien. Men svaret blir: Det räcker att flytta en gång. Lyckligtvis hade Katarina massor med vänner och då kunde jag integreras snabbt. Därutöver har Piero haft hjälp av musiken, som kör och orkestermedlem: Jag känner mig viktig och andra uppskattar det jag gör där. Så det är ett jättestarkt system för att integrera sig i samhället. Finns det andra, motsvarande system, som erbjuder vägar in i samhället? Studiehandledning till Gränslös kärlek 10

11 AV-nummer 31969tv 6 Gränslös kärlek Program sex Avstå I detta program möter vi Vegard, som ger upp sin lutherska religion för att kunna gifta sig med Fatuma, som har rötterna i det muslimska Somalia. Och Vilma som träffat finlandssvenske Wilhelm och rotat sig med hus och barn i Grankulla men ändå efter rätt många år har en stark längtan hem till Litauen. Samt finska Päivi och Aziz från Sudan, som träffades under studieåren i Leningrad och nu tjugo år senare vänder tillbaks dit för att uppliva gamla minnen. Samt i boken Matt från Thailand och Camilla från Stockholm, som träffades i Paris. Och därefter Tobias från Boden och Anna från en samisk familj i Gällivare, som träffades på universitetet i Luleå. 1. I reportaget om Vegards och Fatumas bröllop får vi också vara med om när en norsk familj på en liten ö i Tröndelag i viss mening förenas med den somaliska släkten och kolonin i Trondheim. Och viss obalans inträder eftersom den somaliska släktkänslan är så stark. Kanske kommer den nordiska bröllopsseden, som starkt försvagats under efterkrigstiden, att få en vitamininjektion genom mer gränslös kärlek? Kanske har det redan skett? 2. Reportaget från Grankulla utanför Helsingfors avslutas med Vilmas ord: Inombords finns den där känslan att jag vill flytta till Litauen och kanske att pojkarna ska lära sig litauiska bättre. Och också att de ska gå i skolan där, åtminstone några år. Så är min dröm. I det avslutande programmet har Teresa från Chile en liknande dröm. Kan dessa drömmar förverkligas? Kan man få lite mer av både-och? Visst! Eller? Irene/Paul (sid. 99) respektive Matt/Camilla (sid. 121) berättar om liknande tankar. Längtan är kärlekens ständiga följeslagare. (Okänt ursprung) 3. Kanske även triviala gräl. Åtminstone enligt Päivi: Våra gräl handlar om helt alldagliga saker. Att det är dammigt på golvet eller att strumporna hamnat fel eller om nån råkat använda fel tandborste. När allt kommer omkring, kanske vi inte ska lägga alltför stor vikt vid kulturella skillnader, när det gäller äktenskaplig samlevnad. Strumpor är alltid strumpor! Och kanske dammsugning är roligare om partnern gnolar på en främmande sång? I boken möter vi familjerådgivaren Maria Gregell, som redovisar sina erfarenheter från Huddinge och Botkyrka (sid. 101). Studiehandledning till Gränslös kärlek 11

12 AV-nummer 31969tv 7 Gränslös kärlek Program sju Sedan Jag tror att parterna i ett blandäktenskap blir mindre beroende av gamla värderingar och synsätt. Walid Hamawander, familjerådgivare i Lund (sid. 131) Vi möter Huseyin från Turkiet, som flyttat till Dorte i Köpenhamn inte en utan två gånger och nu kanske för gott. Och sjömannen Rolf från Bergen som mötte femton år äldre Irene på en restaurang i Singapore och nu varit ett par i trettio år. Samt Teresa från Chile, som kom till Sverige som flykting och nu sen dussinet år bor samman med Jan i Sundsvall, men drömmen om Chile finns kvar. Bokens två sista par är Hamid från Iran och Yvonne, som träffades i en sommarstuga i Norrtäljetrakten 1986, samt Anders från Halmstad och Xiomara från Nicaragua, som träffades på en cigarrfabrik i staden Esteli. 1. Reportaget med Huseyin och Dorte aktualiserar problemet med att bli styvförälder till barn som vuxit upp med en annan kulturell bakgrund. Dorte hade redan två söner i tonåren, när Huseyin kom in i bilden. Hur blir man accepterad av dem, med bristande språkkunskaper och osäker ställning i arbetslivet? Svartsjuka? Dan: Det var underligt med en ny person i huset. Det brukade bara vara vi tre. Det var jag, min lillebror och mamma som höll ihop. Men vi hade det bra, inga problem. Och så kommer det in en ny man, och det blir underligt att ta hänsyn till en person till. Kim: Det var lite svårt att få en turkisk pappa i början, för vi hade mindre pengar att tillgå i månaden och en person till att försörja. Min mor hade det jobbigt, men det gick även ut över oss lite. Dan: Hon har blivit mycket lyckligare sen han kom hit. Innan var hon så ensam, eftersom hon inte hade någon man vid sin sida. 2. Och så det här med ekonomin Dorte Berättar: Vi hade ingenting den första tiden. Vi hade inga pengar. Vi var fyra personer som levde på min lön. Och till råga På allt, i vår ekonomiska situation som självklart bara blev värre och värre, så hamnade jag på sjukhus för en simpel sak. Flertalet relationer har perioder med ekonomiska problem, men för de gränsöverskridande kan problemen bestå länge, så som den nordiska arbetsmarknaden idag fungerar. Finns det några botemedel, samhälleligt eller individuellt? Vad är det som gör att relationerna trots allt består? 3. Dorte igen, som berättar att vissa vänner inte kunnat acceptera hennes val av partner: Jag tycker inte det är svårt att välja bort släkt eller vänner, för hur jag än vrider och vänder på det: den här gången, efter att Huseyin har kommit tillbaka, så är det ju hos honom min framtid ligger. Och ihop med mina barn. Men mina barn är bara till låns. Nu är jag 41 år och jag har egentligen alltid levt mycket på att jag skulle behaga alla andra. Hela mitt liv. Jag har rätt att vara lite egoistisk och säga att detta är mitt val. Och de som inte kan respektera det, dem får jag säga farväl till. Studiehandledning till Gränslös kärlek 12

13 4. Rolf och Irene har hittat en samlevnadsform, där Irene tillbringar tre månader varje vinter hos släktingar i Singapore. Irene kan på det sättet kontrollera sin hemlängtan: Eftersom jag vet att jag ska resa igen nästa år. Jag behöver aldrig undra, när jag kommer dit igen. Därför håller det väldigt bra. Rolf: Det gäller att få in rutiner på såna saker. Det är viktigt. Då blir det rutin för mig med. En sån här modell är naturligtvis svår att förena med en normal anställning, men Irene är numera pensionär, vilket ger möjligheter. Kommentarer! 5. Teresa: Det är jobbigt att leva sitt liv så långt från sina rötter. För Teresa är detta en påtaglig sanning, som sätter stor prägel på hennes liv och tar sig uttryck i stark hemlängtan. Gäller detta alla? Vilka faktorer påverkar? Hur kan denna saknad lindras? Kan den bli en positiv kraft? 6. I alla tre reportagen berörs framtiden, dvs. var och hur ska man leva som pensionärer och var ska man begravas? Hur viktiga är dessa frågor på tidigare stadier i livet? Är dom hotfulla eller kan dom ge kraft och framtidstro? Har du egna erfarenheter? Till sist ett citat från boken: Yvonne: Och jag måste erkänna att jag tror att livet i en svensk-svensk relation skulle ha blivit mycket tråkigare. Jag hade inte fått uppleva så mycket, inte lärt mig se saker ur olika perspektiv, inte haft så många vänner. (sid. 138) Har du frågor eller synpunkter på TV-programmen, boken, webbsidan eller denna handledning, får du gärna kontakta undertecknad. Skellefteå den 27 oktober 2005 /Rolf Granstrand/ tel Studiehandledning till Gränslös kärlek 13

Kära förälder, kära värdfamilj

Kära förälder, kära värdfamilj Kära förälder, kära värdfamilj YFU tror att ett av de bästa sätten att lära känna en kultur, ett språk och ett annat land är genom att bo ett år hos en värdfamilj och att gå i landets skola. Under ett

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret.

Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan står sedan svaret. Lådövning Flykting eller invandrare, taget från UNHCR:s Mot alla odds -spel Antal deltagare: 1-5 Tid:10 min Avgör om varje person är flykting eller invandrare. Sortera upp korten i två högar, på baksidan

Läs mer

VI OCH DOM 2010/01/22

VI OCH DOM 2010/01/22 VI OCH DOM 2010/01/22 Integration och invandring En bild av olika människor I Norbotten, Till.exempel.I Boden lever många människor med olika bakgrund. Vissa är födda i Sverige och andra i utlandet. Integration

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av?

Hur visar du andra att du tycker om dom? Vad märker du att andra människor blir glada av? MBT 2013 Undervisning av Ulrika Ernvik Guds dröm om mej! Gud har en dröm! Ps 139:13-18 Gud har en dröm för varenda liten människa även mej. Drömmen handlar mest om vem han vill att jag ska VARA mer än

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag har sysslat med ja, först då

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande

Ett steg fram. Förberedelse. Genomförande Ett steg fram Vilka möjligheter du har till jobb, bostad och utbildning varierar mycket beroende på exempelvis din hudfärg, kön och sexualitet, vilken klass du kommer ifrån och vilken funktionsförmåga

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

Sommarpraktik - Ungdom

Sommarpraktik - Ungdom Sommarpraktik - Ungdom 1. Födelseår 2. Kön 3. Inom vilket praktikområde har du praktiserat? 4. Hur är du med den information du fått hemskickad av Ung i Lund? Svara på en skala mellan 1-5 där 1 betyder

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Inspirationsmaterial till häftet

Inspirationsmaterial till häftet Inspirationsmaterial till häftet För dig som arbetar med barn i åldrarna 5 till 9 år inom förskolan och skolan. 1 INNEHÅLL 1. VARFÖR ARBETA MED BARNKONVENTIONEN?... 3 2. SAMLINGARNA... 4 3. VERNISSAGE...

Läs mer

AYYN. Några dagar tidigare

AYYN. Några dagar tidigare AYYN Ayyn satt vid frukostbordet med sin familj. Hon tittade ut genom fönstret på vädret utanför, som var disigt. För några dagar sedan hade det hänt en underlig sak. Hon hade tänkt på det ett tag men

Läs mer

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback

Innanför Mina rosa Små väggar. En självbiografi av Cassandra Solback Innanför Mina rosa Små väggar En självbiografi av Cassandra Solback 2 Denna bok innehåller bara sanningar och nästan alla sanningar i mitt liv. Det som är alldeles för privat har fått stanna kvar i privatlivet,

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

Ge inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Ge inte upp, Amina! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS FÖRMÅGOR SOM TRÄNAS LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ANNELIE DREWSEN Sidan 1 Ge inte upp, Amina! Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Amina är en riktigt duktig löpare och hon är på väg att ta guld när det plötsligt hugger till i benet. Amina ramlar och kan

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte! Kapitel 21 Språkförhållanden Aktivering 21.1. Vi förstår varandra! Vi lär oss om likheter och olikheter mellan svenska språket i Sverige och Finland. Gruppen läser texten till övning 21.1. och lyssnar

Läs mer

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare

Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare Befolkning 2010 Sysselsättning 2008 Huvudsaklig verksamhet och yrkesställning Andelen sysselsatta av hela befolkningen större bland flera medborgarskapsgrupper än bland finländare Sett efter medborgarskap

Läs mer

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG

JARI KUOSMANEN. Finnkampen. En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG JARI KUOSMANEN Finnkampen En studie av finska mäns liv och sociala karriärer i Sverige GIDLUNDS FÖRLAG Innehåll INLEDNING 11 Studier och erfarenheter av finska män i Sverige 12 Förstudie 15 Kön, klass,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll

Ett steg framåt. Material Time Age C6 2x40 min 16-17. Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper. Innehåll 1 Ett steg framåt Nyckelord: Likabehandling, könsidentitet, hbt, normer/stereotyper Innehåll En reflektionsövning under vilken eleverna föreställer sig att de är någon annan person och reflekterar över

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007

Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Demografisk översikt över de 32 största invandrargrupperna i de 24 största kommunerna den 31 december 2007 Tobias Hübinette, Mångkulturellt centrum, 2009 Följande rapport utgörs av en demografisk översikt

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda

NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET. Jesper Norda 2001 NIO FÖRSÖK ATT ÄNDRA PÅ HÄNDELSEFÖRLOPPET Jesper Norda Hyr filmen Breakdown (Kurt Russel, Kathleen Quinlan m fl, regi: Jonathan Mostow, 1997). I det tysta och stilla partiet, när Amy har lämnat Jeff

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen

Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen BJÖRN L BERGLUND UTSKRIFT AV SAMTAL HOS AF 1 (9) Utskrift av inspelat samtal hos Arbetsförmedlingen Samtalet ägde rum hos Arbetsförmedlingen i Sollentuna tisdag 13 juni 2006 kl. 11.00 Inspelningen är cirka

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika?

Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Tema Barn i världen - fattiga och rika, är alla lika? Uppstart: VI inleder med en diskussion i klassen. Klassen delas in i grupper om 4-5 elever (grupperna ska bestå under arbetets gång). Som vanligt när

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Den utrikes födda befolkningen ökar

Den utrikes födda befolkningen ökar 1 Utrikes födda Den utrikes födda befolkningen ökar Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den utrikes födda befolkningen fortsätter att öka. Vid årets

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund

Folkmängd i Skellefteå. - efter utländsk bakgrund Folkmängd i Skellefteå - efter utländsk bakgrund Beskrivning av statistiken - Bild 1 Födelseland Födelseland anger det land där personen är född. Födelselandets benämning hänförs till förhållandena vid

Läs mer

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt

IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt ÖVNINGSTEXT FÖR KODNING Intervju med Kenneth, 63 år. Kan du berätta lite om vad du har jobbat med? IP: Oj (skratt) svåra frågor du ställer (skratt).. Oj, nu måste jag tänka efter vad det är allt som jag

Läs mer

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare

Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare Hufvudstadsbladet, Finland Så blir skoleleven en välmående vinnare 8 Apr 2013 HufvudstadsbladetTua Ranninen Skoleleverna i Finland är världsmästare när det gäller kunskap, medan eleverna i Sverige är trygga,

Läs mer

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom Handledning av Kitte Arvidsson Innehåll sid Detta är Studieförbundet Vuxenskolan, SV 3 Det här är en studiecirkel 4 Träff 1 5 Träff 2 7 Träff 3 8 SVs

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd

Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 2 Sida 1 / 5 Namn: PRIDE-hemuppgift ANDRA TRÄFFEN Barnets rätt till stabilitet och kontinuitet familjens rätt till stöd Inom familjevården behövs samarbete med många olika

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald.

Isberget är en modell som är användbar för att diskutera vad vi menar med mångfald. Mångfaldsövningar Isberget När vi möter en människa skapar vi oss först en uppfattning av henne utifrån det som är synligt och hörbart. Ofta drar vi då slutsatser om hur denna människa är, och vi tror

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Församlingen / Vad då?

Församlingen / Vad då? Församlingen / Vad då? Dela ut ett A4 ark och en penna till alla i gruppen och ha en tejprulle redo. Tejpa fast papperet på allas rygg, ge alla varsin penna. Gå sen runt och skriv något uppmuntrande om

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1) LEKTIONER KRING LÄSNING Lektionsövningarna till textutdragen ur Sara Kadefors nya bok är gjorda av ZickZack Läsrummets författare, Pernilla Lundenmark och Anna Modigh. Billie: Avgång 9:42 till nya livet

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Övning 1: Vad är självkänsla?

Övning 1: Vad är självkänsla? Självkänsla Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte

De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte De nordiska försäkringsföreningarnas stipendiatutbyte NFT 3/1995 av Leif Rehnström, sektionschef vid Finska Försäkringsbolagens Centralförbund I det följande presenteras några tankar kring de nordiska

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Utvandringen större än någonsin tidigare

Utvandringen större än någonsin tidigare 1(5) Utvandring och invandring Utvandringen större än någonsin tidigare Invandringen till Sverige har under de senaste åren varit hög. Under 2011 invandrade 96 467 personer, vilket var en minskning med

Läs mer

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift

Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Shakiba ny i Sverige funderingsfrågor och och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI, Samhällskunskap Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp:

Läs mer

Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe

Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe 1 Uppsala universitet Slaviska institutionen Ryska A Muntlig språkfärdighet/jn Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg.av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe Översättning från danska

Läs mer

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA?

TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? TVÅ SPRÅK ELLER FLERA? Råd till flerspråkiga familjer De råd som ges i den här broschyren grundar sig på aktuell kunskap om barns tvåspråkiga utveckling och bygger på de senaste forskningsrönen, förslag

Läs mer

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007

Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 Kristet Sällskapande Stefan Forsbäck 2007 INLEDNING Kärlek är något underbart! Säkert det finaste vi kan uppleva! Vi längtar alla efter att vara riktigt älskade och få bli överösta av någons uppmärksamhet.

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari

barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari barnhemmet i muang mai fredag 18 januari - söndag 10 februari Nu när ni har det kallt hemma i Sverige blir det bara varmare och varmare här hos oss. Vi går emot den varmaste perioden och det känns verkligen.

Läs mer

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet

Nordisk Kulturfond INS. Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004. INS-projektet, Lunds universitet INS Internordisk språkförståelse i en tid med ökad internationalisering 2003-2004 Projektet initierades av Nordiska kulturfonden december 2001 Projektet administrerades av Norsk språkråd Projektledning:

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören

HÄR OCH NU! Tina Persson Hälsoinspiratören HÄR OCH NU! Tiden går fort, även om den under tiden kan gå väldigt långsamt. Det är mycket jag vill här i livet, men livet tar sån tid på sig. Fast jag vet att det är nog jag som behöver tiden för att

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

Att vara utanför 1/5. Lektionshandledning #32. Tema: Att vara utanför Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 5 7 Lektionslängd: minuter

Att vara utanför 1/5. Lektionshandledning #32. Tema: Att vara utanför Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 5 7 Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #32 Tema: Att vara utanför Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: 5 7 Lektionslängd: 40 80 minuter Att vara utanför 1/5 Material och förberedelser: Läs igenom och ta med handledningen.

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv Ett av de mest grundläggande dokumenten för allt som berör barn och unga är FN:s konvention om barnets rättigheter. Detta gäller allt från lagstiftning,

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Befolkning efter bakgrund

Befolkning efter bakgrund Sveriges folkmängd fortsatte att öka under 2010, detta mycket tack vare ett fortsatt invandringsöverskott. Invandringen har under lång tid varit större än utvandringen i Sverige vilket innebär att den

Läs mer

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri

TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 Psykiatri TÖI ROLLSPEL G 007 Sidan 1 av 6 iatri Ordlista remittera gynekolog neurolog underliv koncentrera sig psykiskt betingat kroppstillstånd psykisk barn- och ungdomsvård, PBU motivera någon Detta rollspel handlar

Läs mer

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras

Bröllopsbestyr. Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Bröllopsbestyr Hur mycket ett bröllop kostar och hur det finansieras Ylva Yngveson Institutet för Privatekonomi April 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bröllopsbestyr... 3 Om undersökningen... 3 Sammanfattning...

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk Sara elektriker AV-nummer 41511tv 2 Programvinjett /Sara är i en lägenhet, hon spikar, borrar och monterar./ SARA elektriker. Jag är utbildad starkströmselektriker. Jag har ju alltid gillat mycket tekniska

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv.

Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Detta är vad som händer om du byter bort din drömmar, passioner och ditt liv. Hej, jag mitt namn John. Jag har inte velat posta det här, men nu har jag äntligen tagit mig modet att göra det. Jag måste

Läs mer

Försök låta bli att jämföra

Försök låta bli att jämföra Skoldags! Det är inte bara ditt barn som börjar skolan nu. Det gör du också som förälder. Du minns din egen skolstart, din lärare, hur motigt det var ibland men också ljusa minnen. Nu är det nya tider

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer