Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil

Transkript

1 XX AU Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil red. Bohusläns museum Rapport 2007:47 Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil Delsträckan från Kamperöd till Backa Arkeologisk utredning samt antikvarisk schaktningsövervakning Bokenäs 105:5, 218 och 381 Skogen 2:4 m.fl., Skredsvik och Bokenäs socknar, Uddevalla kommun red. Bohusläns museum Rapport 2007:47

2

3 N y optisk telek abel mellan Uddevalla och Lysek il Delsträck an från k amperöd till back a Arkeologisk utredning samt antikvarisk schaktningsöver vakning Bokenäs 105 m.fl., Skogen 2:4 m.fl., Skredsvik och Bokenäs socknar, Uddevalla kommun Bohusläns museum Rappor t 2007:47

4 ISSN Författare red. Bohusläns museum Layout, grafisk form och teknisk redigering Gabriella Kalmar Omslagsbild Foto taget av Markus Andersson. Fotot visar avbaning med maskin. Tryck TH tryck, Uddevalla 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /1419 BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 I nnehåll Sammanfattning... 5 Bakgrund... 5 Landsk apsbild... 5 Natur- och kulturlandskap... 7 Fornlämningsmiljö... 7 M etod Resultat Den arkeologiska utredningen Schaktningsövervakningen Område Område Område Område Område Område Område Sedan tidigare kända fornlämningar Bokenäs 105:5, en by-/gårdstomt Bokenäs 218, en boplats Bokenäs 381, en boplats Dateringar Resultat gentemot undersök ningsplanen Slutsatser samt åtgärdsförslag Referenser Litteratur Otryckta källor Tek nisk a och administrativa uppgif ter Figur för teck ning Tabellför teck ning Bilagor... 17

6 4 Bohusläns museum 2007:47 Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419.

7 Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil 5 Sammanfattning Under våren år 1991 utförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning samt antikvarisk schaktningsövervakning, vilka föranleddes av planerad nedläggning av optisk telekabel inom delsträckan Kamperöd i Skredsvik socken till Backa i Bokenäs socken, Uddevalla kommun. I samband med den arkeologiska utredningen påträffades sju områden som var av antikvariskt intresse. Därutöver låg sedan tidigare tre kända fornlämningar, Bokenäs 105:5, 218 och 381, i närhet till den planerade kabelsträckningen. De kända fornlämningarna utgörs av en by-/gårdstomt samt två boplatser. I samband med schaktningsövervakningen visade det sig att tre platser var fyndplatser samt att fyra områden tolkades utgöra boplatser. Detta indikerades av de fynd som framkom vilka främst utgjordes av slagen flinta, bränd lera och keramik. Enbart en anläggning framkom. Den utgjordes av en härd och påträffades i närhet till Bokenäs 381. Fynden visar att de nyupptäckta boplatserna och fyndplatserna härrör från perioden stenålder till äldre järnålder. Bakgrund Under några dagar inom perioden mars till juni år 1991 utförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning samt en antikvarisk schaktningsövervakning inom en sträcka från Kamperöd i Skredsvik socken till Backa i Bokenäs socken, Uddevalla kommun, Västra Götalands län, enligt länsstyrelsens beslut och Den arkeologiska utredningen med efterföljande schaktkontroll föranleddes av nedläggning av ny optisk telekabel mellan Lysekil och Uddevalla, avseende delsträckan från Backa till Kamperöd (figur 1 och 2). Kabeldragningen berörde kända fornlämningar samt ett antal platser som bedömts vara av antikvariskt intresse. Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Televerket, Nätprojekteringsgruppen Tcp, Uddevalla. Ansvarig projektledare var Roger Nyqvist, Bohusläns museum. Syftet med den arkeologiska utredningen var att utföra en inventering av aktuell ledningssträcka för att fastställa eventuell förekomst av dolda fornlämningar. Den antikvariska schaktövervakningen syftade till att övervaka pågående schaktning vid kända fornlämningar samt övervaka schaktning vid de nyupptäckta lämningar, vilka framkom i samband med den arkeologiska utredningen.

8 6 Bohusläns museum 2007:47 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 8151,8141,8140 och 8049, med platserna för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419.

9 Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil 7 Landsk apsbild Natur- och kulturlandsk ap Skredsvik och Bokenäs socknar utgörs av delvis kala bergområden med omgivande uppodlade dalgångar. Bokenäsets mer centrala delar domineras av en bred dalgång, vilken sträcker sig i öst-västlig riktning. Svagt sluttande bergssidor omger denna. Bergssidorna är idag bevuxna med löv- och barrskog. Landskapet är i huvudsak en utpräglad jordbruksmiljö, men den västra delen av Bokenäset är en typisk bohuslänsk kustmiljö. Bokenäs sockens nordöstra del angränsar till Skredsvik socken. Landskapet domineras av åker och betesmarker i dalgångarna som omges av skogsklädda bergspartier. Dalbottnarna mellan bergen utnyttjas främst som jordbruksmark där gårdarna är belägna på impedimenten. En miljö av kulturhistoriskt intresse, som även är uttagen som ett riksintresse (K064), är miljön runt kyrkorna inom den centrala delen av Bokenäset. Området runt Bokenäs kyrka var redan innan kristendomens införande en centralbygd. Bokenäs gamla kyrka härrör från 1100-talet och lär vara byggd på en gammal kultplats (Kulturmiljövårdsprogram för Uddevalla kommun 2002:64ff). I Skredsvik socken, inom den smala sprickdal där Kamperöd återfinns, domineras bebyggelsen av enkelstugor och mindre dubbelhus. Längre norrut i Skredsvik socken ligger de större gårdarna och tillhörande små torp (ibid:76ff). Fornlämningsmiljö Inom de centrala delarna på Bokenäset finns en stor koncentration av fornlämningar (figur 3 5). Här återfinns bland annat megalitgravar och rösen som i huvudsak är belägna på bergskrönen (Kulturmiljövårdsprogram för Uddevalla kommun 2002:63ff). Inom detta område finns även långrösen och oregelbundna stensättningar på de högre kala bergspartierna. Här finns även ett antal stenåldersboplatser, exempelvis Bokenäs 219 och 218. Området utgörs av en utpräglad bronsåldersmiljö. Det bör dock nämnas att centrala Bokenäs var ett tidigmedeltida centrum. Väster om Bokenäs kyrka utgörs topografin av kala bergsområden med lägre avsatser och omgivande lerdalar och gipar Här ligger megalitgravar, stenåldersboplatser samt rösen (Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän 1984:94f). Fornlämningarna i Skredsvik socken visar på hur kulturlandskapet växt fram under en längre tid (Kulturmiljövårdsprogram för Uddevalla kommun, 2002:76). Exempelvis vid Kamperöd Granhogen har ett flertal fynd gjorts som visar på att landskapet nyttjades redan under stenåldern. I närhet till gården ligger en kulturmiljö som visar på att landskapet nyttjades under

10 8 Bohusläns museum 2007:47 Figur 3. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområde 1 3 samt närliggande fornlämningar markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419.

11 Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil 9 Figur 4. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområde 4 7 samt närliggande fornlämningar markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419.

12 10 Bohusläns museum 2007:47 Figur 5. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområde Bokenäs 105:5, Bokenäs 218 och Bokenäs 381 samt närliggande fornlämningar markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419.

13 Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil 11 stora delar av järnålder. Här kan nämnas den storhög, Skredsvik 21, som är belägen på en moränavsats invid gården Granhogen. Högen har en diameter på 30 meter (Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän 1984:93f ). M etod Den arkeologiska utredningen begränsades till att omfatta arkivstudier och en fältinventering. Därefter utfördes schaktningsövervakningen i samband med pågående schaktning inför nedläggning av kabel. Schaktningsövervakningen utfördes inom de områden som ansågs vara av antikvariskt intresse. Resultat Den planerade nedläggningen av optisk kabel löper främst över åker- och betesmark, ofta invid befintliga bäckraviner. Därmed berördes knappt de mer fornlämningstäta områdena, vilka är belägna på bergskrönen samt längs med slänterna. Den arkeologisk a utredningen I samband med den inventering i fält som utfördes längs med planerad ledningssträckning påträffades sju områden av antikvariskt intresse, vilka ej var kända sedan tidigare. De kan närmare delas upp i följande: tre fyndplatser samt fyra boplatser. Därutöver fanns tre sedan tidigare registrerade fornlämningar. Dessa utgjordes av Bokenäs 105:5, en by-/gårdstomt, Bokenäs 219, en boplats, och Bokenäs 381, en boplats. I tabellen nedan redogörs för de sju områden, som efter den arkeologiska utredningen ansågs vara av antikvariskt intresse. Område nr Socken Fastighet Fynd Övrigt 1 Skredsvik Kamperöd 1:37 Avslag I närhet till Bokenäs 231, en hög. 2 Skredsvik Skogen 2:4 Slagen flinta Flinta påträffades invid planerad kabelsträcka. 3 Bokenäs Bua 1:5 Avslag Gropar utan vall i närheten, kan vara kolningsgropar. 4 Bokenäs Ris 1:1 Enstaka flinta i åker. Kol och sot i åker. 5 Bokenäs Reorseröd 1:2 Avslag Närhet till skalbankstäkt. 6 Bokenäs Reorseröd 1:2 Slagen flinta. 7 Bokenäs Reorseröd 1:3 Slagen flinta. Eldskadad flinta. Tabell 1. Nyupptäckta fornlämningar i samband med den arkeologiska utredningen, område 1-7.

14 12 Bohusläns museum 2007:47 Schaktningsöver vak ningen Sammanlagt utfördes antikvarisk schaktningsövervakning inom sju områden längs med den planerade ledningssträckningen (tabell 1). O m rå d e 1 Schakt inom område 1 togs upp söder om Skredsvik 231, en hög. Schaktet togs upp i betesmark, i ett sadelläge. Stratigrafin utgjordes av mjäla och sand, därunder framkom lera. Här framkom avslag samt övrig slagen flinta. Därutöver påträffades sot, kol och enstaka skörbrända stenar. Bland fynden återfinns bland annat spån, avslag och övrig flinta. Platsen tolkas som en fyndplats eller ytterkanten av en boplats. O m rå d e 2 Inom område 2 framkom bland annat slagen flinta och bränd lera i samband med schaktkontrollen. Stratigrafin bestod av matjord, 0,2-0,3 meter. Därunder vidtog sandig lera. Platsen tolkades vara en boplats vilken var skadad av en nyanlagd bruksväg. Det mest troliga är att detta område ligger i utkanten av en boplats. O m rå d e 3 Område 3 låg i betesmark, i ett sadelläge. Ett 50 meter långt schakt togs upp. Stratigrafin utgjordes av humus, 0,4 meter djup och därunder vidtog grusig sand. Fynd framkom inom hela det område som övervakades i samband med schaktning. Fynd i form av keramik, flinta, avslag och eldskadad flinta påträffades. Därutöver framkom skörbränd sten och kol. Tillsammans med resultatet av den sedan tidigare utförda arkeologiska utredningen kvarstår bedömningen att det rör sig om del av boplats. O m rå d e 4 Inom område 4 påträffades enbart enstaka fynd av slagen flinta. Platsen bedöms vara en fyndplats. O m rå d e 5 Område 5 låg invid en skalgrustäkt vilket påverkat markförhållandena. Ett femtio meter långt schakt togs upp, vilket uppgick till ett djup av 0,4 meter. Stratigrafin utgjordes av humus samt grusig sand. Här framkom enstaka fynd av slagen flinta vilket visade att området troligtvis utgörs av en skadad boplats.

15 Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil 13 O m rå d e 6 Få fynd påträffades inom område 6. Fynden utgörs av fyra avslag och därmed får området anses vara en fyndplats. En fångstgrop/kolgrop noterades ligga utanför ledningsträckningens område. O m rå d e 7 Inom område 7 framkom enstaka fynd av flinta i form av avslag och splitter. Platsen ansågs inte vara av antikvariskt intresse. Sedan tidigare k ända fornlämningar Schaktövervakningen utfördes även i närheten till tre sedan tidigare kända fornlämningar. Dessa utgjordes av Bokenäs 105:5, 218 och 318. Bokenäs 105:1-5 utgörs av en by-/gårdstomt samt hällristningar. Bokenäs 218 och 381, är boplatser. B o k e n ä s : 5, e n b y - / g å r d s t o m t Fornlämningen utgörs av en by-/gårdstomt som ligger sydväst om ett bergsparti, vilket omgärdas därutöver av åkermark. By-/gårdstomten ligger cirka 5-10 meter över havet. Gården är omnämnd för första gången i slutet av 1500-talet (Fornminnesregistret). Tomten är idag bebyggd. Inom gårdsplanen har ett hundratal hällristningar registrerats, i huvudsak skålgropar, Bokenäs 105:1-4. Inga uppgifter finns angående eventuella fynd eller anläggningar. Bokenäs 105:5 kvarstår i sin tididgare kända utsträckning. B o k e n ä s 2 1 8, e n b o p l a t s Bokenäs 218 är en boplats belägen öster om ett mindre bergsparti, på en flack lerrygg i åkermark, cirka 30 till 35 meter över havet. Boplatsen har uppskattats till att vara 600 x meter stor. I samband med plöjning av åker har slagen flinta påträffats (Fornminnesregistret). Strax norr om den registrerade boplatsen togs sex schakt upp vilka var fyra till fem meter långa. Matjorden var 0,4 meter djup och därunder framkom lera. I schakten påträffades inga fynd. I den åker som fornlämningen var belägen i påträffades enstaka lösfynd i form av flinta. Fornlämningen kvarstår inom sin sedan tidigare kända utsträckning. B o k e n ä s 3 8 1, e n b o p l a t s Bokenäs 381 är belägen på ett mindre bergsparti, 30 till 35 meter över havet, och är omgiven av åkermark. Här har tidigare påträffats fynd av flinta som exempelvis spån och skrapor. Boplatsen är cirka 45 x 50 meter stor

16 14 Bohusläns museum 2007:47 (Fornminnesregistret). Sammanlagt togs sju schakt upp, vilka var mellan 4 14 meter långa. Matjorden var 0,35 0,4 meter djupt och därunder framkom silt/lera. I ett schakt framkom en anläggning, en härd/kokgrop, 0,8 x 1,8 meter stor. Därutöver påträffades en retuscherad skrapa i direkt närhet till schaktet. Fornlämningen kvarstår inom sin sedan tidigare kända utsträckning. D a t e r i n g De fynd som påträffades i samband med inventering och schaktkontroll utgjordes främst av avslag, splitter, spån, övrig flinta och keramik (bilaga 1). En mer utförlig datering utifrån materialet kan inte göras på grund av de fåtaliga fynden. Materialet härrör från stenålder till äldre järnålder. R esultat gentemot undersök ningsplanen Syftet var att utföra en arkeologisk utredning i form av inventering och därefter övervaka pågående schaktning av de sedan tidigare utvalda antikvariskt intressanta områden. Med hänvisning till ovanstående resultat får det nämnda syftet vara uppfyllt. S l u t s at s e r s a mt åtg ä rd s fö r s l a g Våren 1991 utförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning samt schaktövervakning inom en sträcka mellan Kamperöd i Skredsvik socken till Backa i Bokenäs socken, Uddevalla kommun, Västra Götalands län. I samband med den arkeologiska utredningen påträffades sju områden längs med kabelsträckningen vilka ansågs vara av antikvariskt intresse. Därutöver skulle sträckningen löpa längs med sedan tidigare kända fornlämningar, Bokenäs 105:5, 218 och 381. Därför utfördes schaktningsövervakning vid de aktuella områdena. Område 1, 2, 3, 4 och närområdet invid Bokenäs 387 tolkades som boplatser eller ytterkanter av boplatsområden. Område 5, 6 och 7 har tolkats utgöra fyndplatser. De sedan tidigare kända fornlämningarna Bokenäs 105, 219 och 318 kvarstår i den utsträckning som redovisas i fornminessregistret. I huvudsak framkom fynd av flinta samt enstaka keramik och bränd lera. I närheten av Bokenäs 381, påträffades en anläggning, en härd/kokgrop. De områden som varit föremål för arkeologisk schaktningsövervakning längs med kabelsträckningen mellan Kamperöd - Backa, kräver inga ytterligare antikvariska åtgärder eftersom kabelschakten grävdes under antikvarisk övervakning. Bohusläns museum har inget att erinra mot det fortsatta planerade arbetsföretaget inom rubricerad kabelsträckning.

17 Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil 15 Referenser Litteratur Fornlämningsmiljöer i Göteborgs och Bohuslän Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Rapport nr 10. Göteborg. Kulturmiljövårdsprogram för Uddevalla kommun Kultur och bibliotek. Uddevalla kommun. Otr yckta k ällor Bohusläns museums antikvarisk topografiska arkiv.

18 16 Bohusläns museum 2007:47 Te k n i s k a o c h a d m i n i s t rat i va u p p gi f te r Lst dnr: och BM dnr: 58/91 D BM pnr: B224 Intrasisprojekt: - Fornlämningsnr: Bokenäs 105, 219 och 381. Län: Kommun: Socken: Fastighet: Västra Götalands län Uddevalla Skredsvik och Bokenäs Skogen 2:4 m.fl. Ek. karta: 8151, 8140 och 8141 Läge: X Y Meter över havet: 5 75 Koordinatsystem: Rikets Höjdsystem: RH 70 Uppdragsgivare: Televerket, Nätprojekterings gruppen,tcp, Bo 700, Uddevalla. Ansvarig institution: Bohusläns museum Projektledare: Roger Nyqvist Fältpersonal: Roger Nyqvist Konsulter: - Fältarbetstid: Enstaka dagar under mars, april och juni år 1991 Arkeologtimmar: 40 Undersökt yta: - Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Förvaras i Bohusläns museums magasin (F.nr.: 1-28). UM nr

19 Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil 17 Figur för teck ning Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan/fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419. Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighets kartan, blad 8151,8141,8140 och 8049, med platserna för undersökningen markerad. Skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419. Figur 3. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområde 1 3 samt närliggande fornlämningar markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419. Figur 4. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområde 4 7 samt närliggande fornlämningar markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419. Figur 5. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan med undersökningsområde Bokenäs 105:5, Bokenäs 218 och Bokenäs 381 samt närliggande fornlämningar markerade. skala 1: Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /1419. Tabellför teck ning Tabell 1. Nyupptäckta fornlämningar i samband med den arkeologiska utredningen, område 1-7. Bilagor Bilaga 1. Tabell 1. Fyndtabell UM nr l.

20 Bilaga 1. Tabell 1. Fyndtabell UM nr l. Fyndnr Sakord Undertyp Antal Material Vikt Anmärkning 1 Avslag 1 Flinta 47,6 Område 7 2 Splitter 6 Flinta 0,5 Område 7 3 Avslag 4 Flinta 17,8 Område 6 4 Avslag 8 Flinta 60,6 Stenbacka 1:3, 1:4 5 Övrig 4 Flinta 49,1 Stenbacka 1:3, 1:4 6 Avslag 7 Flinta 3,6 Område 3 7 Splitter 7 Flinta 5,9 Område 3 8 Kvarts Övrig 1 Kvarts 0,6 Område 3 9 Spån Mikrospån 1 Flinta 0,1 Område 3 10 Spån 1 Flinta 4,3 Område 1 11 Övrig 6 Flinta 56,9 Område 1 12 Avslag 3 Flinta 16 Område 3 13 Kärl Keramik 5 Lera 9,3 Område 3 14 Flinta Övrig 2 Flinta 10,3 Område 3 15 Avslag 4 Flinta 196,4 Område 5 16 Flinta Övrig 2 Flinta 38 Område 5 17 Br Lera 4 Lera 4,3 Område 2 18 Avslag 2 Flinta 14,9 Område 2 19 Flinta Övrig 7 Flinta 89,5-20 Flinta Övrig 8 Flinta 68,6 Område 2 21 Avslag 1 Flinta 0,9 Område 2 22 Avslag 44 Flinta 183,6 Område 1 23 Spån 2 Flinta 7,3 Område 1 24 Flinta Övrig 8 Flinta 101,4 Område 1 25 Avslag 9 Flinta 42,5 Område 1 26 Flinta Övrig 8 Flinta 42,2 Område 1 27 Avslag 3 Flinta 20 Område 2 28 Flinta Övrig 6 Flinta 85,4 Område 2

21

22 XX AU Ny optisk telekabel mellan Uddevalla och Lysekil red. Bohusläns museum Rapport 2007:47