Bohusläns museum RAPPORT 2016:51

Transkript

1 Bohusläns museum RAPPORT 2016:51 Flintfynd i ett dagvattendike Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning Högås 135, Svälte 1:5 Högås socken, Uddevalla kommun Niklas Ytterberg

2

3 Bohusläns museum RAPPORT 2016:51 Flintfynd i ett dagvattendike Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning Högås 135, Svälte 1:5 Högås socken, Uddevalla kommun Niklas Ytterberg

4 Bohusläns museum Museigatan 1 Box Uddevalla tel , fax ISSN Författare Niklas Ytterberg Grafisk form, layout och teknisk redigering Lisa K Larsson Omslagsbild Utsikt från byggarbetsplatsen direkt norr om boplatsen Högås 135 (avgränsad med gult platsband) ned mot Svälte kile i söder. Foto Niklas Ytterberg. Tryck Bording AB, Borås 2016 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande

5 Innehåll Sammanfattning...6 Bakgrund...6 Landskapsbild...6 Naturlandskap...6 Fornlämningar och tidigare undersökningar...6 Metod och frågeställningar...8 Resultat...9 Resultat gentemot undersökningsplanen...10 Materialets potential...10 Slutsatser samt åtgärdsförslag...10 Referenser...11 Tekniska och administrativa uppgifter...12 Bilagor...13

6 4 Bohusläns museum Rapport 2016:51 Figur 1. Utsnitt ur Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

7 Figur 2. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan med platsen för undersökningen markerad. Skala 1 : Flintfynd i ett dagvattendike 5

8 6 Bohusläns museum Rapport 2016:51 Sammanfattning Bohusläns museum har genomfört en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom fastigheten Svälte 1 :5 i Högås socken, Uddevalla kommun ( Lst dnr ). Förundersökningen genomfördes med anledning av ett planerat dagvattendike kunde komma att beröra den norra delen av den kända fornlämningen Högås 135. Förundersökningen avsåg att om möjligt avgränsa fornlämningen mot arbetsföretaget och dokumentera eventuellt framkomna lämningar. Inom en begränsad yta påträffades spår av förhistorisk aktivitet, närmast den kända delen av fornlämningen. Dessa utgjordes av slagen flinta i bergsskrevor, troligen från något enstaka tillfälle under brons- eller järnålder. Berörd del av fornlämningen dokumenterades och togs bort. Övrig del av fornlämningen kvarligger intakt söder om det planerade dagvattendiket. Bakgrund Länsstyrelsen i Västra Götalands län ( dnr ) har gett Bohusläns museum i uppdrag att genomföra en arkeologisk förundersökning i form av en schaktningsövervakning inom fastigheten Svälte 1 :5 i Högås socken, Uddevalla kommun ( figur 1 och 2 ). Förundersökningen genomfördes med anledning av ett planerat dagvattendike kunde komma att beröra den norra delen av den kända fornlämningen Högås 135. Förundersökningen avsåg att om möjligt avgränsa fornlämningen mot arbetsföretaget och dokumentera eventuellt framkomna lämningar. Den arkeologiska insatsen skedde under två dagar i slutet av mars Betalningsansvarig var Västvatten AB. Landskapsbild Naturlandskap Högås socken ligger väster om Uddevalla på den inre delen av Bokenäset, med Havstensfjorden och viken Svälte kile i sydost. Vid fjorden och i dalgångar mellan branta bergshöjder finns odlingsbygder. Fornlämningen Högås 135 är belägen på västsidan om Laneberg, strax norr om länsväg 161, där den går ner mot de låglänta markerna vid Rotviksbro. Området har hört till hemmanet Svälte och utgjort dess utmark ( Ortman 2009 :9 10 ). Själva läget för boplatsen utgörs av en mindre platå eller avsats kring 25 m ö.h. i gles, numera avverkad, tallskog. Bergssidan har på detta avsnitt en sluttande profil mellan cirka 10 och drygt 50 m ö.h. Fornlämningar och tidigare undersökningar Fornlämningsbilden domineras av företrädesvis mesolitiska boplatser, vilket till stor del beror på riktade inventeringar under första hälften av 1900-talet ( figur 3 ). Området norr och väster om Rotviksvatten och Gunnerödsvatten ingår i ett område som anses bevarandevärt i Uddevalla kommuns kulturmiljövårdsprogram, en miljö som bland annat karakteriseras av sina många förhistoriska boplatser från stenålder ( till exempel Högås 2, 4, 5, 6, 15, 24, 94 och Skredsvik 235 ; Kulturmiljövårdsprogram för Uddevalla kommun 2002 ). Förutom stenåldersboplatser finns cirka 400 meter nordväst om aktuell fornlämning en stenkammargrav från yngre stenålder, en så kallad dös ( Högås 7 ). I anslutning till dösen finns två stenåldersboplatser ( Högås 12 och 25 ). Två högt belägna boplatser, direkt norr om aktuellt område, är Högås 10 och 136. I området finns också ett antal rösen, stensättningar och högar från brons- och järnålder, ofta i topografiskt markanta lägen. Den planerade dagvattenledningens dragning löper omedelbart norr om den registrerade boplatsen Högås 135. Boplatsen anges som en förhistorisk boplats med sannolikt mesolitisk datering. Den är cirka meter stor och är topografiskt avgränsad av berg i norr och i söder, en bergsklack i öster samt i sydväst en brant sluttning. Boplatsen påträffades vid en arkeologisk utredning år 2009 då fynd av bearbetad flinta gjordes i enstaka provgropar, bland annat avslag och spån. Hypotetiskt utgör den en strandbunden boplatslokal från mesolitisk tid. Höjden över havet är cirka meter ( Ortman 2009 ). Inför utbyggnaden av länsväg 161 till mötesfri väg öster om Rotviksbro genomförde Bohusläns museum en arkeologisk utredning år 1997 ( Ortman 1999 ). Två av de förhistoriska boplatser som berördes av vägbygget vid Spånbacken kom att undersökas år En av dessa var Högås 16. Fyndmaterialet visade på aktivitet under senmesolitikum medan de 14 C-daterade anläggningarna hörde till äldre bronsålder samt äldre järnålder ( Ortman i manus ). De båda undersökta boplatserna ( Högås 16 och 132 ) låg strax öster om den nu aktuella platsen, i liknande men mer söderexponerade lägen, cirka m ö.h.

9 Flintfynd i ett dagvattendike 7 Figur 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 8151, med översikt över undersökningsområdet samt närliggande fornlämningar markerade. Skala 1 :

10 8 Bohusläns museum Rapport 2016:51 Figur 4. Det planerade dagvattenschaktet i relation till boplatsen Högås 135. Schaktningsövervakad sträcka samt områden med berg och fynd är angivna, liksom utökad samt undersökt och borttagen del av fornlämningen. Skala 1 :700. Söder om dessa genomförde Bohusläns museum en schaktningsövervakning vid boplatsen Högås 94 år Då påträffades ett utkastlager med flathuggen flinta strax norr om den registrerade boplatsen, cirka 20 m ö.h. ( Ortman 2012a ). En av de mesolitiska boplatser som inledningsvis nämndes har delundersökts vid en arkeologisk förundersökning hösten 2011, Skredsvik 235. De sparsamma fynden pekar på en senmesolitisk bosättning ( Ortman 2012b ). Metod och frågeställningar Schaktningsövervakningen skulle syfta till att ta fram, dokumentera och tolka eventuella lämningar för att möjliggöra planerad exploatering. En grävmaskin ställdes till förfogande vid den pågående exploateringen, men innan själva dagvattendiket skulle anläggas. Den i förväg prioriterade ytan utgjordes av området upp till 25 meter från fornlämningen, räknat från fornlämningsgränsen, vilket motsvarar en sträcka på knappt 80 meter dagvattenschakt ( figur 4 ). Syftet med undersökningen var att om möjligt avgränsa fornlämningen mot arbetsföretaget och dokumentera eventuellt framkomna lämningar. Det råder viss osäkerhet om boplatsens läge och utbredning. Den är tidigare inte avgränsad annat än topografiskt. Genom den aktuella schaktningsövervakningen kan förhoppningsvis boplatsens avgränsning åt detta håll bedömas. Eventuella påträffade fynd och anläggningar kan ge en ledtråd till boplatsens datering, funktion och karaktär.

11 Flintfynd i ett dagvattendike 9 Figur 5. Den centrala delen av den planerade dagvattenledningens sträckning är här avbanad ner till berggrunden. Just här i bergsskrevorna påträffades slagen flinta inom en utökad del av boplatsen Högås 135. Foto mot sydöst, Niklas Ytterberg. Resultat Längs en sträcka av cirka 90 meter av det planerade dagvattendiket schaktades förnan ner till opåverkad nivå. Längs stora delar av sträckningen framträdde berget ytligt under växthorisonten ( figur 5 ). Annars utgjordes stratigrafin av cirka 0,2 meter förna varunder moränen var huvudsakligen siltig eller lerig. Förutom enstaka fynd i området öster om fornlämningen påträffades ett antal flintor framför allt i bergsskrevor direkt norr om boplatsens kända begränsning. Fyndens fördelning framgår av tabell 1, fyndens förekomst av figur 4. Samtliga fynd har registrerats för att sedan gallras. Fynden utgörs av grovt slagna flintor från bara enstaka noduler. Flintan är gråspräcklig med mycket orenheter och fossil och domineras av stora avslag med dålig kvalitet. Avslagen saknar plattformar och hantverket utmärks av avsaknad av precision, det är mestadels metallslaget. Materialet tyder på en samtidighet, kanske ett och samma tillfälle, sannolikt från sen bronsålder eller järnålder. Material Sakord Antal Anmärkning Kvarts Kärna 3 Två osäkra Flinta Avslag 28 Flinta Avslag med inhak 1 Flinta Splitter 15 Flinta Övrig slagen 20 Bergart Övrig 1 Summa 68 Tabell 1. Sammanfattande tabell över fyndförekomst.

12 10 Bohusläns museum Rapport 2016:51 Resultat gentemot undersökningsplanen Schaktningsövervakningen har utförts inom det område och med de metoder som föreskrevs. Inga avvikelser från undersökningsplanen gjordes. Materialets potential Användningen av boplatsen Högås 135, i denna nyupptäckta del, tyder på ett sannolikt enstaka inslag av metalltida flinthantverk av dålig kvalitet, som restprodukt av någon process. Det är okänt i vilken grad det kan sägas gälla för den kvarvarande delen av fornlämningen. Slutsatser samt åtgärdsförslag Bohusläns museum förordar inga ytterligare åtgärder inom sträckningen för den planerade dagvattenledningen. Berörd del av fornlämningen, cirka 13 4 meter, har undersökts och borttagits. Ej berörd del av fornlämningen kvarligger, inklusive nyupptäckt yta, och har fortsatt lagskydd ( figur 4 ).

13 Flintfynd i ett dagvattendike 11 Referenser Litteratur Kulturmiljövårdsprogram, Uddevalla kommun Uddevalla kultur och bibliotek. Uddevalla. Ortman, O. 2012a. Utkastlager och flathuggen flinta vid Högås 94. Arkeologisk förundersökning, schaktningsövervakning. Högås 94 :1, Svälte 1 :2, Högås socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2012 :2. Uddevalla. Ortman, O. 2012b. Spridd flinta och yxfragment vid Skredsvik. Arkeologisk förundersökning. Skredsvik 235 :1, Skredsviks-Gunneröd 1 :47, Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2012 :25. Uddevalla. Ortman, O Svälte. Frivillig arkeologisk utredning. Svälte 1 :4, Högås socken, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 2009 :15. Uddevalla. Ortman, O Arkeologisk utredning. Väg 161. Etapp Torsberg-Rotviksbro. Herrestads och Högås socknar, Uddevalla kommun. Bohusläns museum Rapport 1999 :10. Uddevalla. Otryckta källor Ortman, O. Manus. Spånbacken. En boplats längs väg 161 mellan Rotviksbro och Torsberg. Arkeologisk slutundersökning. Högås 16, Svälte 1 :5, Högås socken, Uddevalla kommun. Uddevalla. Bohusläns museum Rapport.

14 12 Bohusläns museum Rapport 2016:51 Tekniska och administrativa uppgifter Lst dnr : Västarvet dnr : VA Västarvet pnr : Fornlämningsnr : Högås 135 Län : Västra Götalands län Kommun : Uddevalla Socken : Högås Fastighet : Svälte 1 :5 Ek. karta : 8151 Läge : X , Y Meter över havet : Koordinatsystem : Sweref 99 TM Höjdsystem : RH 2000 Uppdragsgivare : Ansvarig institution : Projektledare : Fältpersonal : Västvatten AB Bohusläns museum Niklas Ytterberg Niklas Ytterberg Fältarbetstid : Arkeologtimmar : 16 Undersökt yta : Ca 90 löpmeter, ca 275 m 2 schakt Arkiv : Fynd : Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändertogs

15 Flintfynd i ett dagvattendike 13 Bilagor Bilaga 1. Fyndtabell Bilaga 2. Fyndgenomgång av Robert Hernek ( Bohusläns museum )

16 1 Bilaga 1. Fyndtabell Fnr Fyndenhet Material Sakord Antal Vikt (gram) Kommentar Kvarts Kärna Flinta Avslag mm, 12 mm hög, fyra negativytor från små avslag 1 öppningsavslag, 1 troligen naturlig (bränd) Flinta Avslag med inhak 1 87 Stort avslag med retuscherat inhak Flinta Avslag Flinta Övrig slagen Flinta Avslag Flinta Övrig slagen Flinta Splitter Kvarts Kärna/avslag? 2 37 Eventuellt slagna Bergart Sten Naturlig sten men geologiskt speciell

17 2 Bilaga 2. Fyndgenomgång av Robert Hernek ( Bohusläns museum ) Högås 135 kommentar fynden Bara två enheter, F166 och 167, innehåller mer än enstaka fynd. F166 innehåller grovt slagna flintor eventuellt från en och samma nodul. Flintan är gråspräcklig med mycket orenheter och fossil. F167 innehåller ett grovt mestadels metallslaget flintmaterial. Med undantag av 6-7 flintor kan alla härröra från samma nodul. Flintan från F166 och F167 är av samma karaktär. Flera stora avslag från flinta med dålig kvalitet. Avslagen saknar plattformar och hantverket utmärks av avsaknad av precision. Intentionella slagriktningar är svårt att spåra. Utan att känna till avståndet mellan enheterna tyder materialet på samtidighet, kanske ett och samma tillfälle. Det är högst osannolikt att materialet har tidsmässigt eller annat samband med den näraliggande dösen. Fynden härrör sannolikt från sen bronsålder eller järnålder. Robert Hernek

18

19