VÄGSKÄL 163/913 1 VÄGSKÄL 163/913. Arkeologisk förundersökning Edsten 4:2 och 2:7, Bottna socken. Red. Bohusläns museum.

Transkript

1 VÄGSKÄL 163/913 1 VÄGSKÄL 163/913 Arkeologisk förundersökning Edsten 4:2 och 2:7, Bottna socken Red. Bohusläns museum Rapport 2006:59

2 2 Bohusläns museum 2006:59

3 VÄGSKÄL 163/913 1 VÄGSKÄL 163/913 Arkeologisk förundersökning Edsten 4:2 och 2:7, Bottna socken, Tanums kommun Bohusläns museum RAPPORT 2006:59

4 2 Bohusläns museum 2006:59 ISSN Manusförfattare Bohusläns museum Layout och grafisk design Pia Hansson (omslag), Pia Claesson, Gabriella Kalmar (inlaga) Redigering Pia Claesson Teknisk redigering Gabriella Kalmar Kartproduktion Gabriella Kalmar Tryck och distribution Bohusläns museum Underlagskartor ur GSD-Fastighetskartan, röda kartan. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriverket medgivande Kartor godkända från sekretessynpunkt för spridning Lantmäteriverket Dnr /2031. BOHUSLÄNS MUSEUM Museigatan 1, Box 403, Uddevalla tel , fax

5 VÄGSKÄL 163/913 3 Innehåll SAMMANFATTNING...5 BAKGRUND...5 LANDSKAPSBILD...5 NATUR- OCH KULTURLANDSKAP...5 FORNLÄMNINGSMILJÖ...6 HISTORISKT KÄLLMATERIAL...6 METODIK...7 RESULTAT...7 SLUTSATSER SAMT ÅTGÄRDSFÖRSLAG...7 REFERENSER...8 OTRYCKTA KÄLLOR...8 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER...9 FIGURFÖRTECKNING...10 TABELLFÖRTECKNING...10 BILAGOR...10

6 4 Bohusläns museum 2006:59 Figur 1. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan, blad 9a1h i samt 9a0h i, Tanums kommun, skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2031.

7 VÄGSKÄL 163/913 5 Sammanfattning Med anledning av planerad ombyggnad av vägskäl 163/913 vid Edsten, Edsten 4:2 och 8:7, Kville socken, Tanums kommun utförde Bohusläns museum en förundersökning år 1994 av den troliga fyndplatsen för ett vapenfynd, (Kville 640). Två alternativ hade föreslagits; ett västligt vilket var lika med alternativ 2 (FU-område C), och alternativ 1 (FU-område A) som var det östra alternativet (figur 2). I den östra delen av området påträffades ett utkastlager, med ett innehåll av skörbränd sten och ett möjligt vävtyngdfragment. Förundersökningens resultat ligger till grund till en rekommendation att vägalternativ nummer 2 är det mest lämpade, det vill säga det västliga alternativet. Bakg rund Under perioden 22 augusti till 26 augusti 1994 utförde Bohusläns museum en arkeologisk förundersökning, inom fastighet Edsten 4:2 och 8:7, Kville socken, Tanums kommun, Västra Götalands län, enligt länsstyrelsens beslut Den arkeologiska förundersökningen föranleddes av ombyggnation av nytt vägskäl. Det planerade arbetet berörde den troliga fyndplatsen för ett vapenfynd, (Kville 640). Vapenfyndet utgörs bland annat av ett tveeggat svärd, samt närmare fyrtio spjut- och harpunspetsar (SHM inv nr ). Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Vägverket Region Väst, Hans-Olof Ekelöf, Box 1170, Vänersborg. Syftet med förundersökningen var att klargöra huruvida det planerade vägskälet skulle påverka eventuella kvarliggande fynd eller anläggningar i anslutning till den ovan nämnda fyndplatsen. Undersökningsområdet utgjordes av cirka m 2. Landskapsbild Figur 2. Utdrag ur GSD-fastighetskartan, blad 9a1h, Tanums kommun, skala 1:10 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2031. Natur- och kulturlandskap Undersökningsområdet är beläget i den centrala delen av dalgången mellan Nord-Edsten och Fjällbacka. Platsen ligger mellan två mindre impidiment vilken omgärdas av åkermark. I sydvästra delen av området flyter ett vattendrag i nordostlig sydvästlig riktning. Undersökningsområdets begränsas mot norr, väst samt söder av de två aktuella vägsträckorna som möts i en vinkel i den västra delen. Den östra delen av området begränsas av nämnda vattendrag. Genom de aktuella området går två diken. Kulturlandskapet vid Edsten är rikligt på både förhistoriska samt historiska lämningar. Ett flertal by- och gårdstomter från 1800-talet kantar dagens vägsträckor (exempel Kville ).

8 6 Bohusläns museum 2006:59 Fornlämning smiljö I dalgången mellan Nord-Edsten och Fjällbacka har man påträffat en stor del av Bohusläns guldföremål. Senast år 1991 fann man guldbrakteater (UM nr 6679) inom fastigheten Nord-Edsten. Enstaka gravar (exempelvis Kville 339) är belägna på bergshöjderna norr om undersökningsområdet. Där återfinns även hällristningar (Kville ) som utgörs främst av skålgropar och skepp. Fyndplatsen, (Kville 640), är markerad cirka 50 meter norr om väg 914. I Göteborgsinventeringen omnämns, att På åkrarna norr om väg nedanför byggnaderna i de östra gårdarna i Edsten, 1885, gjordes fyndet som bestod av svärd och spjutspetsar (offerfynd?). Depåfyndet utgörs av ett tveeggat svärd och närmare ett fyrtiotal spjutspetsar samt spjutliknande föremål med bevarade hullingar bevarade. Det uppges att fynden legat i en halv foder korg (Gbg inv 235). Fyndet anses vara jämförbart med de sydsvenska- och danska mossfynden från romersk järnålder och folkvandringstid. Det har påpekats, att detta vapenfynd från Edsten, utgör Bohusläns rikaste fyndplats av vapen (Fredlund 1985:22). En notering gjord i fornminnesregistret poängterar att fyndplatsen är svår att lokalisera på grund av, att vägen lagts om ett flertal gånger. Ytterligare ett depåfynd har påträffats i närområdet, (Kville 1239), cirka 200 meter nordost om det aktuella området. Fyndet utgörs av bland annat tre guldgubbar (urklippta i guldbleck), en svärdsknapp med granatinläggning och hängsmycke av guld (SHM inv nr 3163, 3186 och 3256). Fyndplatsen ligger i nära anslutning till Gröne hög, (Kville 337:1). Högen är 19 meter i diameter och undersöktes delvis av Emil Eckhoff år 1899 (Fredlund 1985:22). Dessutom har ytterligare guldfynd påträffats på platsen år Bland annat en spiraltråd av guld, en guldring, öglor av tunt guldbleck samt ytterliggare guldföremål (ibid:25). Hist oriskt källmat erial Kville socken är sedan äldre tider indelad i fjärdingar, gårdarna i Edsten tillhörde Edstens fjärding som omfattar socknens nordvästra del (Albinsson et al1985:675). Två av gårdarna i Edsten förekommer i protokoll från 1694 års tiondesättning, de anges som ett skattehemman vardera (Tengberg 1985:548). Gårdsnamnet Edsten förekommer i ett tidigare skede. Namnet finns angivet i ett diplom från år 1315 i det Norska riksarkivet. Enligt 1573 års jordebok var Jacob Dampe, länsman, boende på Edsten. Även i år 1615 års jordebok nämns en Peder Dampe. Släkten Dampe gav upphov till att Edsten ända in på talet kallades Dampesten. Gårdarna utgörs av Edsten Uppegård och Nedergård, Hög- och Nord-Edsten. Det kan nämnas att flera torpställen har funnits i området (ibid1985:680).

9 VÄGSKÄL 163/913 7 Metodik Undersökningsmrådet delades in i tre ytor A C. Område A utgjordes av den östra delen, område B var lika med den norra delen, samt område C lika med den västra delen. Inledningsvis avsöktes området med metalldetektor (utförare Norges MetallsØkerforening). Provgropar handgrävdes där detektorn gett utslag. Därefter togs sökschakt upp med hjälp av grävmaskin. Varje lager i schakten avsöktes med metalldetektorn i syfte att söka efter indikationer av metallföremål. Även sökschaktens jordmassor söktes av med hjälp av metalldetektor. Schakt och provgropar mättes in manuellt. Resultat I område A togs 23 provgropar upp, (nummer 1 23), främst i den södra delen intill ett impediment. I område B togs fyra provgropar upp (nummer 1 4), och även i område C togs fyra provgropar upp (nummer 1 4). I område A togs sju schakt upp på totalt 110 meter, (nr 1 7), i område B togs sammanlagt tre schakt upp, (nummer 1 2), på totalt 37 meter, samt i område C togs tretton schakt upp om sammanlagt 108 meter (nr 1 13), (bilaga 2). Fynd framkom i samband med att provgroparna grävdes, de utgjordes av recenta metallföremål - exempelvis hästskor. I ett flertal av schakten framkom utkastlager. I de schakt som togs upp inom den östra delen framkom i utkastlagret skörbränd sten, sot och kolfragment, vilket indikerar aktivitet på platsen. Slutsatser samt åtgärdsförslag Resultatet från förundersökningen visar att i den östra delen av undersökningsområdet förekommer ett utkastlager med inslag av bland annat skörbränd sten och kol. Inga anläggningar eller fynd framkom. Därmed förordar Bohusläns museum alternativ nummer 2, det västra alternativet, ifråga om planerat vägskäl vid väg 163/913, i syfte att undvika vidare exploatering av de nyupptäckta lämningarna.

10 8 Bohusläns museum 2006:59 Referenser Albinsson et al Gårdar i Edsten I: Olsson, A. (red.). Kville härad, Bottna, Kville, Svenneby. Munkreklam AB. Ed. Fredlund A Forntiden. I: Olsson, A. (red.). Kville härad, Bottna, Kville, Svenneby. Munkreklam AB. Tengberg E Sockenprotokoll. I: Olsson, A. (red.). Kville härad, Bottna, Kville, Svenneby. Munkreklam AB. Otryckta källor Antikvarisk-Topografiska Arkivet Bohusläns museum.

11 VÄGSKÄL 163/913 9 Tekniska och administrativa uppg ifter Lst dnr: BM dnr: 237/94 K BM pnr: 277/4004 Intrasisprojekt: - Fornlämningsnr: 640 Län: Kommun: Socken: Fastighet: Västra Götalands län Tanum Kville Edsten 4:2 m fl Ek. karta: 9017 Läge: X 6505,6 Y 1239,5 Z 7-12 m ö h. Koordinatsystem: Rikets Höjdsystem: - Uppdragsgivare: Ansvarig institution: Projektledare: Fältpersonal: Vägverket, Region Väst, Hans-Olof Ekelöf, Box 1170, Vänersborg Bohusläns museum Roger Nyquist Roger Nyquist Fältarbetstid: Arkeologtimmar: 36 Undersökt yta: m 2 Arkiv: Fynd: Bohusläns museums arkiv Inga fynd omhändetogs

12 10 Bohusläns museum 2006:59 Figur för teckning Figur 1. Utsnitt ur GSD-fastighetskartan, blad 9a1h i samt 9a0h i, Tanums kommun, skala 1:20 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2031. Figur 2. Utdrag ur GSD-fastighetskartan, blad 9a1h, Tanums kommun, skala 1:10 000, med undersökningsområdet markerat. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket Dnr /2031. Bilagor Bilaga 1. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 9a1h, med samtliga provgropar markerade. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x Dnr /2031. Bilaga 2. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 9a1h, med samtliga schakt markerade. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x Dnr /2031.

13 VÄGSKÄL 163/913 11

14 12 Bohusläns museum 2006:59 BILAGA 1. Utsnitt ur fastighetskartan, blad 9a1h, med samtliga provgropar markerade. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx.

15 BILAGA 2. VÄGSKÄL 163/ Utsnitt ur fastighetskartan, blad 9a1h, med samtliga schakt markerade. Skala 1: Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 200x-xx-xx. Dnr x/xxx.