Hustoftagårdens boningshus

Transkript

1 2006:50 Hustoftagårdens boningshus Antikvarisk kontroll, 2006 Anna Rabow Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2006:50 Hustoftagårdens boningshus Antikvarisk kontroll, 2006 Väsby socken, 1399 Höganäs kommun Skåne län Anna Rabow

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:50 ISSN Omslagsfoto: Boningshusets finingång. Anna Rabow. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Hustoftagårdens boningshus Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Utförda åtgärder 8 Boningshuset 8 Brygghuslängan 11 Avvikelser för arbetshandlingar 12 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 12 Iakttagelser under restaureringen 13 Bilaga 1 - foto 14 Bilaga 2 - foto 15

6 Hustofta ligger i sydvästra delen av Höganäs kommun utanför Viken. Hustoftagården med boningshuset i norr är markerad med pil. Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

7 Hustoftagårdens boningshus Sammanfattning av utförda åtgärder På boningshuset målades fasaden, dålig panel byttes, två fönster renoverades, trapporna lagades och hängrännor över de södra ingångarna sattes upp. På östra längan lagades dasstaket och timran på hörnet mot söder avfärgades. Planket mellan boningshuset och den västra längan gjordes nytt. Renoveringen är en fortsättning på det som gjordes Se vidare Regionmuseets rapport Hustoftagården, antikvarisk kontroll, Rapport 2006:6 av Anna Ligoura. Administrativa uppgifter Objekt Hustoftagården, Hustofta 3:6 Socken Väsby, 1399 Kommun Höganäs Arbetshandlingar Förfrågningsunderlag, , Byggnadshantverk i Helsingborg AB Länsstyrelsens beslut , dnr Regionmuseets dnr L , 1399 Beställare Kullens Hembygdsförbund Byggledare/arkitekt Michael Andersén, Byggnadshantverk i Helsingborg AB Konsulter - Entreprenör Byggnadshantverk i Helsingborg AB Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne genom Anna Rabow Byggnadstid till Bidrag till antikvarisk överkostnad kr Slutbesiktning Byggnadshistorik med relevans för ärendet Hustoftagården har legat på samma plats sedan tiden före skiftet och gått i samma släkts ägo sedan Hustofta 3, som var gårdens tidigare fastighetsbeteckning, var i början av 1900-talet byns största gård. Av de sammanlagt sex gårdarna är Hustoftagården den enda som är bevarad. Den senaste ägaren, Anna Andersson bodde på gården fram till Fyra år tidigare hade gården med alla inventarier skänkts till Kullens hembygdsförening. Gården blev byggnadsminnesförklarad

8 Hustoftagårdens boningshus Hustoftagårdens boningshus, sett från söder. Panelen är lagad och målning av fasaden pågår. Augusti Gården består av ett boningshus i norr, stall i väster, loge i söder samt brygghuslänga med huggehus, vångaport och drängkammare i öster. Det är bara den södra och den östra längan som är helt sammanbyggda. De andra förbinds med plank. Stallet och logan var från början också helt sammanbyggda men kortades av i början av 1950-talet. Boningshuset är uppfört 1884 i korsvirke med lersten i facken och helt klätt med locklistpanel. Dörrarna till de båda gårdsentréerna nytillverkades i slutet av 1980-talet och samtidigt gjordes också nya fönster på den här sidan och en del foder. Dörrarna tillverkades efter de gamla som modell och de gamla fönstrens glas återanvändes. Panel och fönster är avfärgade i grönt medan foder och vindskivor är vita. Fasaden är målad med en akrylatfärg av fabrikatet Cuprisad. Färgspår och äldre foton visar att även fönsterfodren varit avfärgade i samma gröna färg som fasaden. De äldre fotona visar också att fönstren varit målade i en mörkare kulör. Även dörrfodren på gårdssidan har varit gröna någon gång också mörkt blågrått. Idag är det bara finingångens foder som är grönt, köksingångens är vitt. Även hängrännorna som har suttit över de båda entréerna var avfärgade i grönt. Gråstensgrunden är delvis tjärstruken, liksom stentrappornas sidor. Taket är sedan början av 1980-talet lagt med vass och ryggat med ryggaträn. Innan dess hade taket eternit som låg direkt på det gamla halmtaket. 6

9 Hustoftagårdens boningshus Brygghuslängan vars södra gavel timmerlagades och murades upp på nytt i slutet av 1990-talet. Det nya timret fick en ny strykning av trätjära. Brygghuslängan som är uppförd 1857 rymmer loge på södra sidan om vångaporten och huggehus, brygghus och drängkammare på den norra. Längans korsvirkeskonstruktion i tjärat ektimmer vilar på en gråstensgrund. Facken är murade med rött tegel. En del av fasaden norr om porten är putsad och avfärgad i vitt. Taket är sedan 1940-talet täckt med eternit. Svingeln mot logan är dock lagt med vass. Gavelröstena är klädda med locklistpanel, mot trädgården är det grönmålat medan åt söder tjärstruket. Pardörrarna till brygghuset och det före detta undantaget är liksom de spröjsade fönstren avfärgade i grönt. Resten av dörrarna är tjärstrukna genomfördes en restaurering av gaveln mot sydväst. Stolpen i södra hörnet och delar av lejden och syllen ersattes med nytt virke. Samtidigt ersattes två av takbjälkarna och allt tegel i gaveln murades upp på nytt. Se vidare Regionmuseets rapport Hustofta, kulturhistorisk dokumentation, Rapport 2003:123 av Åke Werdenfels och Mia Jungskär. 7

10 Hustoftagårdens boningshus T.v. finingångens dörrfoder med färgspår av grönt och ett lager mörkt gråblått. Betongen mellan trappan och dörren togs bort och ersattes med luftspalt och vattbräda. De tre spruckna panelbrädorna närmast verandan på baksidan byttes mot nya handhyvlade. Utförda åtgärder Boningshuset Alla skadade snickerier på boningshuset lagades varefter hela huset, bortsett från grunden, avfärgades med linoljefärg. Det var främst panelbrädor, lister, vattbrädor, vindskivor, två fönster samt några fönsterfoder som var i behov av reparation eller byte. På husets baksida närmast verandan och mellan kammarens och stuans fönster fanns några rötskadade och spruckna panelbrädor som byttes mot nya handhyvlade furubrädor. För övrigt var det mestadels panelen under fönstren på södra fasaden och på västra gaveln som byttes. Även listerna här byttes mot handhyvlade av douglasfur med en liten avfasad kant likt de befintliga. Även på andra ställen ersattes en och annan skadad eller saknad list. Vid köksingången satt det före renoveringen en bit träfiberplatta som täcklist. Panelen spikades med Mustads furuspik. Panelen avfärgades så likt den nuvarande färgsättningen och de färgspår som kunde skrapas fram som möjligt. Gunnar Ottossons linoljefärg Thottgrön, med NCS-koden S6020 G30Y, låg väldigt nära varför denna kulör valdes. Mer än tre femliters burkar gick åt. Den nya färgen ser betydligt mörkare ut beroende på att den gamla fasadfärgen var ordentligt blekt. 8

11 Hustoftagårdens boningshus Det norra fönstret på den västra gaveln lagades i karm och båge. Ett par panelbrädor och lister under fönstret byttes liksom fodret. Före målningen hade hela fasaden den kulör som fönstret t.v. har. Två av vindsfönstren, det mot öster och det närmast trädgårdssidan på den västra gaveln, visade sig vara i dåligt skick. På det förra fönstret byttes den ena bågens bottenstycke medan på den andra bågen gjordes mer lagningar. På det andra fönstret var det främst karmen och fodret som var dåligt varför karmens yttersta hörn, ca en tum brett och djupt, ilusades med nytt virke. Befintliga beslag återanvändes. Fönstren avfärgades med den mörkare gröna linoljefärgen som också använts på brygghusets snickerier, Allbäcks bladgröna. Före renoveringen var fönstren avfärgade i samma gröna nyans som panelen men då de enligt äldre foton varit mörkare och brygghuset också fått mörkare färg valde man att måla dem i en avvikande grön nyans. Samtliga fönster kompletterades med nytt linoljekitt före ommålning. Dörrarna på framsidan avfärgades också som brygghusets snickerier i den mörkare bladgröna linoljefärgen. Fodren målades dock som panelen, i Thottgrönt. Köksingångens foder var vitt medan finingångens var grönt. Äldre färgspår på den senare visar att varit gröna (och någon gång möjligen i en mörkt blågrå ton). Med gröna dörrfoder bibehålls den enhetligt gröna färgsättningen. Tre helt nya fönsterfoder på den västra gaveln tillverkades med de äldsta som modell som var tappade i varandra. Samtliga fönsterfoder avfärgades med Gunnar Ottossons vita linoljefärg. Även fodrens sidor målades vita, vilket de inte varit tidigare. Alla fönsterfoder var före årets renovering vita men de gamla som 9

12 Hustoftagårdens boningshus Köksingångens trappa är lagad, räcket målat och monterat i marken, hängrännan är uppsatt och dörren har fått en ny färg. Rännan avfärgades senare i samma gröna som fasadpanelen. finns kvar på baksidan har varit gröna en gång i tiden och fotografierna från 1930-talet visar att de varit i samma kulör som fasaden. Anledningen till varför man lät fodren förbli vita är dels att det inte funnits några diskussioner att färga om fasaden och dels att foder traditionellt sett oftast varit i en avvikande färg eller nyans. Även vind- och solbrädorna som byttes helt är målade i vitt. Vindskivorna som byttes till ramsågade i fur är i ett enda stycke. Allt virke som använts vid renoveringen är för övrigt av ramsågad eller handhyvlad fur eller douglasfur. De två stentrapporna på gårdssidan och betongtrappan till verandan hade sprickskador och satt sig en bit från fasaden. Järnräckena som var nerborrade i trappstenarna hade orsakat frostsprängning. För att få loss räckena ur stenen var man tvungen att kapa dem och borra upp den nedre delen. Putsen knackades ner och stenarna lades till rätta. Syllen vid köksingången visade sig vara ersatt med betong. Betongen knackades bort och ersattes med en ny syll av ekvirke som fanns på gården. En glipa på ca fyra centimeter lämnades mellan syll och stentrappa. På så sätt luftas syllen och eventuella skadedjur kan inte trivas. Trappstenarna lades på plats och fogades med hydrauliskt kalkbruk. De frostsprängda bitarna limmades på plats med stenlim och borrhålen fylldes med Stentekniks lagningsbruk. 10

13 Hustoftagårdens boningshus Planket mellan boningshuset och stallet lagades och vattenavrinningen som orsakat skadan åtgärdades. Järnräckena som var kraftigt rostiga linoljebrändes och målades med svart linoljefärg. För att kunna montera dem på nytt kompletterades de med smidda järnstag som göts fast och stöttades med stenar i marken bredvid. Därigenom kan inte trappan skadas igen av frostsprängning. I väggen monterades de som förut i dörrfodret. Hängrännorna som enligt foton från 1920-talet ska ha suttit ovanför de båda ingångarna fanns kvar i gårdens förvar. Rännorna var dock i så dåligt skick att de gjordes nya i galvad plåt. Konsolerna som de suttit i kunde dock återanvändas efter behandling och viss komplettering av den ena konsolen. Konsolerna målades med svart linoljefärg medan rännorna målades gröna som fasaden då de gamla varit gröna. Boningshuset och stallet är förbundet med ett litet plank var reglar och övre del blivit rötskadat av regnvattnet från boningshuset. Planket kompletterades med två nya brädor och tvärreglar. De nya brädorna är inte lika höga som de gamla som slutade i nivå med vasstaket. Vattenavrinningen är åtgärdad genom att man i vasstaket satt upp en liten vinkelränna i plåt som leder vattnet från fasaden. Brygghuslängan Vasstaket i svingeln mot loglängan var nernött i framförallt den nedre delen. Denna del kompletterades med ny vass då det till skillnad från halm har längre strån. Totalt gick det åt 16 kärvar vass. 11

14 Hustoftagårdens boningshus Svingeln mellan brygghuslängan och loglängan efter att den lagats med vass. I vångaporten t.h. sattes en trappa som fanns i gårdens förvar upp. Dasstaket var rötskadat varför brädtaket byttes mot nya brädor och ny takpapp lades på, likt det befintliga utförandet. För att få in lite luft och ljus sågades ett fyrkantigt hål ut ur en av brädorna i väggen varmed små träbitar sågades till och placerades snedställt i spår. Planket som löper över dasstaket kompletterades så att det fick samma utförande som före reparationen med det undantaget att det inte längre vilar på taket utan slutar en bit ovanför. Planket hålls på plats med en tvärregel. En del av timran på södra gaveln, främst de nya syllagningarna som gjordes i slutet av 1990-talet var i behov av målning och avfärgades med dahlbränd trätjära, med iblandning av kimrök för att få lite mer svärta. Se bilden på sidan 7. En gammal trappa som fanns på gården sattes upp i norra delen av vångaporten varmed loggolvet kan nås. Avvikelser för arbetshandlingar - Ett av fönstren i det västra gavelröstet renoverades. - Några fönsterfoder fick nytillverkas. - Betongsyllen under köksingången ersattes med syll i trä. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Renoveringen är utförd med hänsyn till gårdens kulturhistoriska värde genom att man använt de traditionella metoder och material som funnits på gården. Vad 12

15 Hustoftagårdens boningshus gäller färgsättning har man gjort en avvägning av hur det sett ut från början och vad som är traditionellt. Färgsättningen kan tyckas mer brokig idag men det beror troligtvis mest på att fasaden var väldigt solblekt förut. Iakttagelser under restaureringen Planket mellan boningshuset och brygghuslängan nytillverkades för några år sedan. Foton från 1930-talet visar, se bilaga 1, att det funnits ett plank här med en stomme av ektimmer. Plankets nuvarande placering och höjd stämmer ungefär med det gamla. Det gamla satt dock inte fast och kunde haspas loss. Den gamla haspen finns kvar och dess placering stämmer med ovannämnda foto. Under den befintliga panelen på det västra gavelröstet finns en annan tjärstruken panel. Den nuvarande panelen är inte i liv med resten av väggen vilket föranleder att fasaden sett annorlunda ut från början. Enligt källor ska boningslängan alltid ha varit klädd med panel. Det verkar dock osannolikt att just gavelröstet ska ha varit svart och resten av fasaden grön, speciellt med tanke på att det är det första intrycket man får av gården som besökare. Sålunda har gaveln antingen haft ett annat utseende tidigare eller att panelen varit dubbel från början och att den undre varit av återanvända, tjärade brädor. Lund Anna Rabow 13

16 Bilaga 1 - foto På baksidan av fotografiet finns antecknat med blyerts Katten och logan samt med kulspetspenna Missan på sin hylla. Fotot som är taget på 1930-talet visar att plankets stomme var av ektimmer och att det satt fast med hasp. Haspen finns kvar och det nuvarande planket är placerat på ungefär samma plats. 14

17 Bilaga 2 - foto På baksidan finns antecknat med blyerts Mitt första kort samt med kulspetspenna Lingarn eller (ullgarn), 1930, Mor spann vartenda år. Fotot visar att fönsterfodren varit målade i samma färg som fasaden medan fönstren var mörkare. 15

18 16

19 Regionmuseets rapportserie 2006 Kulturmiljö 1. Folkestorps Bränneri, Folkestorp 6:5, Maglehem sn, AK, Mattias Burman, Vallfartskyrkan i Fru Alstad, Fru Alstad, FU, Lars Salminen, Röstånga kyrkogård, Röstånga sn, DK, Åsa Jakobsson och Cecilia Pantzar, Cissela Olsson, Hovdala slott, larm och markarbeten, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Ask kyrkogård, Ask sn,dk, Åsa Jacobsson, Klara Johansson, Mia Jungskär, Cissela Olsson, Hustoftagård, Väsby sn, AK, Anna Ligoura, Äsphult kyrka, Äsphult sn, MD, Magnus Lindhagen och Jimmy Juhlin Alftberg, Himmelstorpsgården, Brunnby sn, AK, Anna Ligoura, Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, Rutsbo, Sankt Ibb sn, A.K, Anna Ligoura, Jordberga kostall, Källstorps sn, AK, Anna Ligoura, Norra Grönby mölla, Anderslövs sn, AK, Klara Johansson och Mia Jungskär, Ekonomibyggnad på Skarhult slott, Skarhult sn, AK, Cecilia Pantzar, Klostergården, KA, Lund, Paul Hansson och Anna Rabow, Hannas kyrka alla tiders kyrka, Hannas sn, MD, Petter Jansson, Häglinge kyrka ljusare, skönare, rymligare, Häglinge sn, AK, Magnus Lindhagen och Lotta Eriksson, Hannas kyrka ut- och invändig restaurering, Hannas sn, AK, Petter Jansson/Lotta Eriksson, Norra Mellby skol- och fattighus, Norra Mellby sn, KA, Anna Rabow, Historiska museet i Lund en värdebeskrivning, Lunds sn, DK, Henrik Borg, Fornstugan i Kristianstad, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Hovdala slott- svampsanering, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Bosjökloster nunnornas botkapell, Bosjökloster sn, AK, Cecilia Pantzar, Sankt Olofs kyrka, Sankt Olofs sn, AK, Cecilia Pantzar, Västra Broby kyrka. Västra Broby sn, AK, Cecilia Pantzar, Hassle Bösarps kyrka invändig renovering, Hassle Bösarps sn, AK, Anna Rabow, Svalövs kyrka, Svalövs sn, AK, Anna Ligoura och Lotta Eriksson, Näsums 12:2, Näsums sn, FU, UN, Elisabeth Höst, Perstorps baptistkapell, svampsanering, Oppmanna sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Hassle Bösarps kyrka, Hassle Bösarps sn, AK, Anna Rabow, Konga kyrkogård, Konga sn, DK, Åsa Jakobsson, Mattias Burman, Mia Jungskär, Cissela Olsson och Emelie Petersson, Bondegård-utvändig restaurering, Stoby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Fornlämningar utmed Sigridslundsvägen, Vä sn, FU, Helene Wihelmson, Horna 3:12, Åhus sn, AU, Adam Bolander, Horna 3:12, Åhus sn, FU, Adam Bolander, Uppåkra 8:9, Uppåkra sn, FU, Helene Wihelmson, Östra Broby kyrka utvändig restaurering, Ö Broby sn, AK, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, Norra Mellby klockstapel restaurering, N Mellby sn, AK,, Jimmy Juhlin Alftberg, Vattenmöllan kvarnbyggnad Krapperup 19:2, Brunnby sn, AK, Mattias Burman, Wallåkra stenkärlsfabrik, Vallåkra, Kvistofa sn, AK, Mattias Burman, Kommendanten 5 och 6, Dokumentation vid varsam ombyggnad, BD, Erika Wass och Magnus Lindhagen, Omläggning av tak - Kvihusa 1:2, Ekjaröds sn, AK, Emelie Petersson, Saltus Sanctæ Mariæ, Bäckaskogs kloster arkeologiska undersökningar under ett halvt sekel, Kiaby sn, Jan Kockum, Fjärrvärme i Örkelljunga kyrka. FU/SU, Helene Wihelmson, Nosaby kyrka förändring i bänkkvarter, Nosaby sn, AK, Helena Nilsson, Nämndemansgården, St Ibbs sn, AK, Anna Rabow, Vårdplan Sporrakulla, Glimåkra sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg, Helena Nilsson, Kalle Melin, Magasinet på Spannarps säteri, Åusås sn, AK, Anna Rabow, Järnugnar vid Skräbeå, Bromölla 12:19, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, Kv Lyckan 42 i Åhus, Åhus sn, FU, Elisabeth Höst, Hustoftagårdens boningshus, Väsby sn, AK, Anna Rabow, 2005 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

20