2006:6. Hustoftagården. Antikvarisk kontroll, Anna Ligoura. Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Transkript

1 2006:6 Hustoftagården Antikvarisk kontroll, 2005 Anna Ligoura Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2006:6 Hustoftagården - restaurering av brygghuslängans norra del Antikvarisk kontroll, 2005 Väsby socken, 1399 Höganäs kommun Skåne län Anna Ligoura

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:6 ISSN Omslagsfoto: Brygghuslängans norra gavel under åtgärd. Foto: Anna Ligoura Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Hustoftagården Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Utförda åtgärder 6 Generellt 6 Utvändigt 6 Invändigt 6 Avvikelser från arbetshandlingar 7 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 7 Iakttagelser under restaurering 7

6 Gården ligger i Hustofta, strax sydost om Höganäs. Hustofta ligger i Höganäs kommun.

7 Hustoftagården Sammanfattning av utförda åtgärder - Byte av rötskadat virke i stommen. - Upprätning av brygghusets nordöstra hörn. - Byte av golvbrädor i brygghus och på vind. - Puts- och målningsåtgärder. - Restaurering av fönster. - Ommurning av tegel- och lerstensväggar. - Byte av fasadpanel mot öster. Administrativa uppgifter Objekt Hustofta 3:6, L , 1399 Socken Väsby Kommun Höganäs Arbetshandlingar Skadeinventering , Michael Andersén, Byggnadshantverk i Helsingborg AB Länsstyrelsens beslut , dnr och Byggherre/beställare Kullens Hembygdsförening/Hustoftakommittén Byggledare/arkitekt Michael Andersén Konsulter - Entreprenörer Antikvarisk kontrollant Byggnadshantverk i Helsingborg AB Regionmuseet Kristianstad, Landsantikvarien i Skåne genom Anna Ligoura Byggnadstid till Bidrag för antikvarisk överkostnad Ja Slutbesiktning Byggnadshistorik med relevans för ärendet Gården är klassad som byggnadsminne sedan 2004 och består av en fyrlängad gård med stensatt gårdsplan. Brygghuslängan som ligger mot öster är uppförd 1857 och i den för åtgärder aktuella delen av byggnaden finns brygghus, huggehus och undantag (senare drängkammare). Längan är uppförd i korsvirkesteknik och fasaden har delvis synliga tegelfack och delvis locklistpanel. I portgången mellan brygghusdelen och den södra logdelen av längan sitter klinefack. En kulturhistorisk dokumentation över Hustoftagården är gjord av Åke Werdenfels och Mia Jungskär, rapport 2003:123, Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne. 5

8 Hustoftagården Utförda åtgärder Generellt Stomlagningar är gjorda med ektimmer. Tegelfack och lerväggar murades med lerbruk. Fogarna gjordes likt utförandet innan åtgärd, med struken fog och kalkmålning. Åtgärdade väggar kalkputsades och kalkavfärgades. Tidigare kalkmålade tak och timra omkalkades. Rötskadade fönster trälagades och nya fönsterbänkar gjordes då de befintliga var rötskadade. Fönster och fasadpanel målades med Ottossons vagnsgröna linoljefärg, vilken låg närmast de framskrapade färgproverna på fönster och panel, det senare både på brygghuset och boningshuset. Hela gården har sedan någon gång på 1970-talet målats med en enhetlig grön alkydoljefärg, men även färglagren under denna består av gröna linoljekulörer, den understa förmodligen en kromoxidgrön. Timran tjärades utvändigt. Tidigare gjorda betonglagningar togs bort och ersattes där så behövdes av lerbruk. Utvändigt Vid byte av rötskadad syll mot norr och öster åtgärdades även sättningen i denna del av byggnaden, dvs. hörnet höjdes i nivå med övriga väggar. Vid syllbytet/upprätningen fick de nedre tegelfacken och hela de innanförliggande lerstensväggarna plockas ned. Efter ommurning av stenen putsades väggen likt tidigare med kalkputs som vitkalkades. Rötskadade stolpar mot norr och öster fick ilusas med nytt virke. I syllhörnet mot nordost gjordes en s.k. skånsk knut, då man funnit denna på övriga delar av längan. Den utvändiga locklistpanelen som täckte brygghusets östra fasad bestod av cirkelsågade granbrädor i dåligt skick, vilka var spikade vid väggen på smal läkt. Panelen byttes ut mot nya, sågade granbrädor i samma dimensioner. De stående brädorna i porten mot öster i Vångaporten var rötskadade i nederkant och skarvlagades med brädor likt de befintliga. Syllen under dörren in till huggehuset (från gårdssidan) var rötskadad och ersattes av nytt virke. Vid skorstenens kant mot eternittaket fanns ett hål där nockskivan inte täckte taket. Här sattes en ny nockskiva likt de befintliga. Invändigt Rötskadade golvbrädor på vinden byttes ut mot nya, handhyvlade granbrädor (spontade), 32 mm tjocklek och blandat 160 och 185 mm bredd. De bredaste brädorna lades i den norra delen, likt de befintliga brädorna. Till monteringen användes smidda spik. 6

9 Hustoftagården Golvbrädornas upplag mot bindbjälken i brygghusentrén (korsvirkesväggen mot huggehuset) var rötskadad och ersattes av en ny list, avfasad likt den befintliga. Sådan list saknades delvis öster om vindsuppgången och här gjordes en ny. Bagestuans östra vägg putsades om och kalkmålades. Rötskadade takbrädor i huggehuset ersattes av äldre brädor som fanns på gården och delvis med andra återanvända brädor. Några brädor såg ut att vara svampangripna och togs bort. Takbrädorna i huggehuset har mycket olika dimensioner då man förmodligen tagit de brädor som blivit över någon annanstans på gården. Det fanns både hyvlade och ohyvlade brädor, kraftiga plankor och smala plankor. Exempelvis såg det ut att finnas en bit återanvänd båle, då den var avfasad på kortsidan. Trägolvet i brygghuset var rötskadat och ersattes av nya, hyvlade brädor med samma utförande som det befintliga. Bindbjälken vid brygghusets östra port (norr om porten) saknade upplag mot lejden och man satte därför en träkloss under bjälken för att få den i rätt position. Klossen är dold bakom den putsade lerstensväggen. Den f.d. dörren till undantaget har tidigare murats igen med tegelstenar men har inga spår av att ha varit putsad efter igenmurningen. Därför lämnades denna yta orörd. För övriga åtgärder, se Skadeinventering , Michael Andersén, Byggnadshantverk i Helsingborg AB. Avvikelser från arbetshandlingar Den östra fasadens locklistpanel byttes ut mot ny panel av samma dimensioner och utförande. De två nedre tegelfacken mot norr samt de invändiga lerstensväggarna fick demonteras vid syllbyte/upprätning av fasaden och ommuras. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Åtgärderna på Hustoftagården är utförda med hänsyn till dess kulturhistoriska värde, med användande av traditionella material och metoder och med utgångspunkt i den specifika miljöns utförande historiskt sett. Iakttagelser under restaurering I brygghuset var väggarna isolerade invändigt med lersten mot norr och öster, med visst inslag av brända tegelstenar. Lerstenen bestod av både gul- och blålera och var uppmurad med lerbruk. Måtten på stenarna låg ungefär på 240x60x150 cm. På östra sidan av brygghuset, var korsvirkestimrans nedersta tegelskift murat med koppsidan inåt, dvs. lerstensväggen vilade på bränd sten. 7

10 Hustoftagården Förmodligen är ytterväggen och innerväggen samtida, eftersom stenen är lagd med koppsidan inåt. Även i bagestuan satt det lerstensväggar innanför tegelväggen. Söder om brygghusets port i öster finns skåror i stolpar och löshult, vilket tyder på att det har funnits puts direkt på timran/väggen. Det fanns även spår av kalkavfärgning på timran, men detta bör ha kommit senare. Här fanns ingen innervägg av lersten på detta avsnitt av väggen, likt övriga rummet, utan kalkputsen låg direkt på tegelfackens insida. I brygghusets löshultar fanns spår efter käpphål (vända neråt), vilket tyder på att väggarna från början varit lerklinade. Lund, Anna Ligoura Bild t.v.: Fönsterkarmen i bagestuan, med lerstensvägg invändigt. Bild t.h.: Timran bredvid brygghusets östra port har skåror efter putsning. 8

11 Hustoftagården Ommurad lerstensvägg i brygghuset. Brygghusets nordöstra hörn under åtgärd. Den nya syllen mot öster är nästan på plats. 9

12 Hustoftagården Bild t.v.: Nya loftgolvsbrädor och upplag för detta vid brygghusets östra entré. Bild t.h.: Brygghuset efter omputsning. Tegelväggen där undantagets f.d. dörr varit har lämnats orörd. Brygghusets nordöstra hörn innan åtgärd (t.v.) och efter åtgärd (t.h.). 10

13 11

14 Regionmuseets rapportserie 2006 Kulturmiljö 1. Folkestorps Bränneri, Folkestorp 6:5, Maglehem sn, AK, Mattias Burman, Vallfartskyrkan i Fru Alstad, Fru Alstad, FU, Lars Salminen, Röstånga kyrkogård, Röstånga sn, DK, Åsa Jakobsson och Cecilia Pantzar, Hovdala slott, larm och markarbeten, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Ask kyrkogård, Ask sn,dk, Åsa Jacobsson, Klara Johansson, Mia Jungskär, Cissela Olsson, Hustoftagård, Väsby sn, AK, Anna Ligoura, 2005 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AUarkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersökning KA- kulturhistorisk analys MD-murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD-byggn-ark-dokumentation BMU-byggnadsminnesutredning Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

15