Omläggning av tak, Kvihusa 1:2

Transkript

1 2006:41 Omläggning av tak, Kvihusa 1:2 Antikvarisk kontroll, 2006 Emelie Petersson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2006:41 Kvihusa 1:2 - omläggning av tak på västra ekonomibyggnaden Antikvarisk kontroll, 2006 Eljaröds socken Tomelilla kommun Skåne län Emelie Petersson

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:41 ISSN Omslagsfoto: Norra fasaden före omläggning av plåttaket. Fyndteckningar mm: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 KVIHUSA 1:2 Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder 5 Administrativa uppgifter 5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 Utförda åtgärder 6 Avvikelser från handlingarna 11 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 11 Övriga handlingar med relevans för ärendet 11 Bildbilaga 12

6 Kvihusa 1:2 är beläget mellan Eljaröd och Vitaby. Tomelilla kommun.

7 Kvihusa 1:2 omläggning av tak på västra ekonomibyggnaden Sammanfattning av utförda åtgärder Takreparationerna under juli 2006 utfördes på den västra av de båda ekonomibyggnaderna på fastigheten Kvihusa 1:2 och har inneburit att ca en tredjedel av plåten har bytts ut mot ny likvärdig galvaniserad sinuskorrugerad plåt. Till följd av omfattande rostangrepp med hål i plåten som följd hade även inträngande vatten orsakat rötskador på en av takstolarna samt på det södra remstycket. Dessa skador åtgärdades genom komplettering och förstärkning. Administrativa uppgifter Objekt Västra ekonomibyggnaden på fastigheten Kvihusa 1:2 Socken Eljaröd Kommun Tomelilla Länsstyrelsens beslut Byggherre/beställare Jan Ståhl Entreprenör Gunnar Jonasson Antikvarisk kontrollant Emelie Petersson Byggnadstid Juli 2006 Slutbesiktning Byggnadshistorik med relevans för ärendet På fastigheten Kvihusa 1:2 finns idag totalt fem byggnader, huvudbyggnaden är uppförd i öst-västlig riktning med två ekonomibyggnader parallellt placerade norr om samt resterande byggnadsbestånd utanför i öster. Gården låg fram tills nuvarande ägarens förvärv under Kronovalls slott och är enligt Svenska gods och gårdar den äldsta gården i socknen. Gården kan härstamma från 1600-talet men dagens byggnader har tillkommit senare. Vid en jämförelse mellan skånska rekognosceringskartan och fastighetskartan av idag visar det sig att byggnadernas placering inte stämmer överens vilket bör tyda på att befintliga byggnader uppförts under 1800-talet efter rekognosceringskartans tillkomst. 5

8 Kvihusa 1:2 omläggning av tak på västra ekonomibyggnaden Utförda åtgärder Bilderna visar västra ekonomibyggnadens södra och östra takfall respektive västra takfall. Aktuell ekonomibyggnad har formen av ett liggande spegelvänt L med ryggen i nord sydlig sträckning. Den är uppförd i gråsten satt i bruk och täcks av sinuskorrugerad plåt. Den östra och västra muren förbinds genom en bjälke (se skiss nedan) vilken utgör en förlängning av den södra muren och således fungerar som underlag för delar av takstolskonstruktionen. Den tvärgående bjälken ligger upplagd ovanpå murarna i öst och väst samt stöttas av gedigna ekpelare som möjligen kan vara resterna efter en vägg eller dylikt. Takstolarna är utförda i furu och bilade i väl tilltagna dimensioner. Till läkt har man använt lite av varje, bland annat halverade klena stammar. N Förenklad skiss över byggnadernas placering på gården. Det grönstreckade området markerar var takplåten bytts ut. Röd linje visar var den tvärgående bjälken är belägen. 6 Boningshus

9 Kvihusa 1:2 omläggning av tak på västra ekonomibyggnaden Grön pil pekar på gradsparren i söder medan röd pil visar den avrötade sparren. Reparationerna av taket inleddes med att plåten plockades av på den södra, norra och på en mindre bit av den västra sidan varefter takstolskonstruktionen till fullo kunde besiktigas. På den tredje takstolen från väster räknat var den södra sparren avrötad ungefär i höjd med där den korsade ränndalen. Resterande takstolar visade sig vara i gott skick. Övriga skador bestod i en kraftig rötskada på den tvärgående bjälken mellan östra och västra muren och som en följd därav avsaknad av tillfredsställande underlag för gradsparren i sydväst. Den tvärgående bjälken med stöttande ekstolpar. Ungefär mittpå syns ett urtag där den avrötade sparren tidigare var fäst. 7

10 Kvihusa 1:2 omläggning av tak på västra ekonomibyggnaden Närbild av det sydvästra murkrönet, röd pil pekar på den kraftigt rötskadade tvärgående bjälken som inte längre vilar ovanpå murkrönet och ej heller fungerar som underlag för gradsparren. Grön pil visar gradsparren som saknar tillförlitligt underlag. Den tvärgående bjälken var så pass rötskadad i söder att den inte längre vilade ovanpå muren och ej heller förbands med remstycket likt tidigare. Bjälken fyllde därmed ej sin funktion som stöd åt andra och tredje takstolen från väster samt åt gradsparren i söder. Under gradsparren hade istället en kloss placerats som stöd sedan bjälken förstörts av röta. Vid upprustningen kapades rötskadade delar bort och friskt äldre virke skarvades i. Skarven utfördes som en stötskarv ovanpå den östra av de stöttande ekstolparna och halvt i halvt mot befintligt remstycke i söder. Ny del passades in mot den äldre skarven och befintlig dymling återanvändes, för extra stabilitet fästes skarven även med spik. 8 Närbild av rundstocken som efter åtgärder åter vilar ovanpå den tvärgående bjälken.

11 Kvihusa 1:2 omläggning av tak på västra ekonomibyggnaden Bilderna visar den tvärgående bjälken respektive sparren efter genomförda skarvningar. Den avrötade sparren lagades i med begagnat bilat virke i samma dimensioner som förlagan. Den nedfallna delen av sparren mätte 15,5 x 16,5 cm vid basen och hade en flaggmärkning med numret IX. Skarven utfördes som en stötskarv som förstärktes genom att två plankor spikades på var sida om. Sparren hade ursprungligen varit fäst i den tvärgående bjälken mellan östra och västra muren men det skarvade virket gick inte att passa in likt tidigare. En ny bjälke med dimensionerna 220 x150 mm lades löst ovanpå murliven med placering norr om den befintliga och sparren placerades ovanpå denna istället. På det södra takfallet låg läkt vars alltför klena dimensioner ej skulle kunna fungera som ett tillfredsställande underlag för takplåten. Med anledning härav beslutades att befintlig läkt skulle rivas och ersättas med en bredare. Den äldre läkten revs dock på grund av ett missförstånd inte utan ligger istället kvar bredvid den nya. Den nya läkten mäter 40 x 75 mm. Norra takfallets läkt utgörs av halverade stammar av klena mått och dessa var i så gott skick att samtliga gick att återanvända. Mindre kompletteringar av läkt gjordes på två ställen där det tidigare saknats. Taket täcktes därefter med ny galvaniserad plåt med sinuskorrugerad profil lagd med tre plåtar i höjd likt det tidigare utförandet. 9

12 Kvihusa 1:2 omläggning av tak på västra ekonomibyggnaden Bilderna visar gårdsfasad respektive västfasad efter genomförd takomläggning. Norra takfallet efter byte av takplåten. 10

13 Kvihusa 1:2 omläggning av tak på västra ekonomibyggnaden Avvikelser från handlingarna Vid ett inledande besök på plats med hantverkare, ägare och antikvarisk kontrollant diskuterades vilka åtgärder som skulle bli nödvändiga för att stabilisera den tvärgående bjälken mellan östra och västra muren. Beslut togs på att bjälken skulle skarvas i söder och att den avrötade sparren efter komplettering åter skulle placeras ovanpå. Det visade sig dock under arbetets gång vara omöjligt att placera sparren likt tidigare utförande. Därför lades en bjälke norr om befintlig och sparren ställdes ovanpå denna istället. Den kompletterande bjälken lades löst ovanpå murarna och lösningen är således av reversibel art. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Då gården idag fungerar som sommarbostad är funktionen som ekonomibyggnad utagerad och byggnaden står utan verksamhet. Den är dock tillsammans med övriga byggnader en betydelsefull del av gårdsmiljön och en viktig historieberättare som minner om tidigare aktivitet på platsen. Avsikten med upprustningen har varit att ge byggnaden ett skalskydd och följaktligen värna den för framtiden. Vid upprustningen har hänsyn tagits till byggnaden vid val av material samt teknik och där en mindre förändring var nödvändig utfördes denna reversibelt. De genomförda arbeten har tagit hänsyn till byggnadens kulturhistoriska värden genom att åtgärderna har minimerats och befintliga byggnadsdelar tagits tillvara i så stor utsträckning som möjligt. Övriga handlingar med relevans för ärendet Fastighetsägarens bidragsansökan Regionmuseets remissvar (dnr L , 1036) Länsstyrelsens beslut angående bidrag (dnr ) Antikvarisk intyg efter slutbesiktning 11

14 Bildbilaga Bilden visar det norra takfallet före åtgärder med skiftande typ av läkt. Samma takfall efter omläggning av plåten. 12

15 Bilden visar närbild av läkt på det norra tak- Vvy åt väster före åtgärder. Hål i plåten fallet. synligt till höger i bild. Närbild av märkning på den rötskadade och nedfallna sparren. 13

16 Regionmuseets rapportserie 2006 Kulturmiljö 1. Folkestorps Bränneri, Folkestorp 6:5, Maglehem sn, AK, Mattias Burman, Vallfartskyrkan i Fru Alstad, Fru Alstad, FU, Lars Salminen, Röstånga kyrkogård, Röstånga sn, DK, Åsa Jakobsson och Cecilia Pantzar, Hovdala slott, larm och markarbeten, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Ask kyrkogård, Ask sn,dk, Åsa Jacobsson, Klara Johansson, Mia Jungskär, Cissela Olsson, Hustoftagård, Väsby sn, AK, Anna Ligoura, Äsphult kyrka, Äsphult sn, MD, Magnus Lindhagen och Jimmy Juhlin Alftberg, Himmelstorpsgården, Brunnby sn, AK, Anna Ligoura, Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, Rutsbo, Sankt Ibb sn, A.K, Anna Ligoura, Jordberga kostall, Källstorps sn, AK, Anna Ligoura, Norra Grönby mölla, Anderslövs sn, AK, Klara Johansson och Mia Jungskär, Ekonomibyggnad på Skarhult slott, Skarhult sn, AK, Cecilia pantzar, Klostergården, KA, Lund, Paul Hansson och Anna Rabow, Hannas kyrka alla tiders kyrka, Hannas sn, MD, Petter Jansson, Häglinge kyrka ljusare, skönare, rymligare, Häglinge sn, AK, Magnus Lindhagen och Lotta Eriksson, Hannas kyrka ut- och invändig restaurering, Hannas sn, AK, Petter Jansson/Lotta Eriksson, Norra Mellby skol- och fattighus, Norra mellby sn, KA, Anna Rabow, Historiska museet i Lund en värdebeskrivning, Lunds sn, DK, Henrik Borg, Fornstugan i Kristianstad, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Hovdala slott- svampsanering, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Bosjökloster nunnornas botkapell, Bosjökloster sn, AK, Cecilia Pantzar, Sankt Olofs kyrka, Sankt Olofs sn, AK, Cecilia Pantzar, Västra Broby kyrka. Västra Broby sn, AK, Cecilia Pantzar, Hassle Bösarps kyrka invändig renovering, Hassle Bösarps sn, AK, Anna Rabow, Svalövs kyrka, Svalövs sn, AK, Anna Ligoura och Lotta Eriksson, Näsums 12:2, Näsums sn, FU, UN, Elisabeth Höst, Perstorps baptistkapell, svampsanering, Oppmanna sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Hassle Bösarps kyrka, Hassle Bösarps sn, AK, Anna Rabow, Konga kyrkogård, Konga sn, DK, Åsa Jakobsson, Mattias Burman, Mia Jungskär, Cissela Olsson och Emelie Petersson, Bondegård-utvändig restaurering, Stoby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Fornlämningar utmed Sigridslundsvägen, Vä sn, FU, Helene Wihelmson, Horna 3:12, Åhus sn, AU, Adam Bolander, Horna 3:12, Åhus sn, FU, Adam Bolander, Uppåkra 8:9, Uppåkra sn, FU, Helene Wihelmson, Östra Broby kyrka utvändig restaurering, Ö Broby sn, AK, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, Norra Mellby klockstapel restaurering, N Mellby sn, AK,, Jimmy Juhlin Alftberg, Vattenmöllan kvarnbyggnad Krapperup 19:2, Brunnby sn, AK, Mattias Burman, Wallåkra stenkärlsfabrik, Vallåkra, Kvistofa sn, AK, Mattias Burman, Kommendanten 5 och 6, Dokumentation vid varsam ombyggnad, BD, Erika Wass och Magnus Lindhagen, Omläggning av tak, Kvihusa 1:2, Ekjaröds sn, AK, Emelie Petersson, 2006 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AU-arkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersökning KA- kulturhistorisk analys MD-murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD-byggn-ark-dokumentation BMU-byggnadsminnesutredning Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

17