Wallåkra stenkärlsfabrik

Transkript

1 2006:39 Wallåkra stenkärlsfabrik Antikvarisk kontroll, 2006 Mattias Burman Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

2

3 Rapport 2006:39 Wallåkra stenkärlsfabrik rivande och rekonstruktion av ugn Antikvarisk kontroll, 2006 Kvistofta socken Helsingborgs kommun Skåne län Mattias Burman

4 Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg Kristianstad Tel vx, Fax Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad Lund Tel vx, Fax Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2006:39 ISSN Omslagsfoto: Ugnens södra sida efter rekonstruktionen Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr

5 Innehåll Inledning 5 Administrativa uppgifter 5 Kort historik 6 Förutsättningar 6 Utförda åtgärder 10 Avvikelser från tidigare utförande 14 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 14 Övriga handlingar med relevans för ärendet 15

6 Stenkärlsfabriken i Vallåkra vid pilens spets Helsingborgs kommun markerad

7 Inledning Wallåkra stenkärlsfabrik är beläget i det lilla samhället Vallåkra c a en mil nordost om Landskrona. Efter det att ägaren till stenkärlsfabriken insett att den gamla ugnen från 1864 var obrukbar och inte längre gick att laga påbörjades projektering för ombyggnad/nybyggnad. Målsättningen var att få den nya ugnen så lik den gamla som möjligt. Rivning påbörjades i januari 2006 efter det att nödvändiga uppmätningar utförts. Delar av den gamla tegelgrunden bevarades från den gamla, samt den befintliga bottenplattan av eldfast tegel och den tillhörande sluttande rampen inne i ugnen. Gammalt tegel sorterades ut och rengjordes för att återanvändas. Dessutom sparades de gamla järnbanden och de befintliga järnluckorna. På delar av den befintliga grunden sattes arbetet igång med mellanskiktet som murades med nytt isolertegel i sex lager. Nytt eldfast chamottegel lades längst in samt i de sju eldschakten/fyrhålen. I ugnens ytterliv återplacerades nyanskaffade men begagnade järnstolpar, på sina ursprungliga platser. Det gamla teglet murades upp i ytterlivet, men kompletterades i viss mån med anskaffat begagnat tegel. Murbruk av cement användes i ugnens inre och kalkcementbruk utvändigt. När väggarna var uppmurade, påbörjades kupolvalvet i ugnens inre. Det inre slitlagret lades med eldfast schamottegel. Däröver lades keramisk fiber samt isolertegel. Därefter murades ugnens krona och tak, med dess karaktäristiska kupolavslutning, upp av återanvänt gammalt tegel. Slutligen återuppsattes de gamla järnbanden kring ugnen samt de gamla järnluckorna vid eldschaktens/fyrhålens mynningar. I ugnens inre murades nya kar upp kring eldschakten/fyrhålen. Administrativa uppgifter Objekt: Wallåkra stenkärlsfabrik Socken: Kvistofta Kommun: Helsingborg Beställare: Åsa Orrmell, Drejarstigen, Vallåkra Arbetshandlingar: Offert från Helsingborgs eldfast AB, Frank Lenz , Länsstyrelsens beslut: Tilläggsbeslut Entreprenör: Helsingborgs Eldfast AB (HESAB), Helsingborg Materialleverantör: Höganäs refractories, Höganäs Bjuf AB Antikvarisk kontrollant: Mattias Burman Arbetena påbörjades: Slutbesiktning:

8 Kort historik Wallåkra stenkärlsfabrik anlades 1864 av fabrikörerna J. C Billow och C. af Ekström. En av anledningarna till etableringen var den goda tillgången på bra lera i Rååns dalgång. En mångsidig industriell verksamhet har förekommit i trakten, bl a med kolbrytning, tegeltillverkning och keramisk verksamhet. Produktionen i Wallåkra stenkärlsfabrik bestod från början av enklare hushållsföremål i blyglaserat stengods och saltglaserat lergods. Fabriken övertogs 1928 av Adolf Andersson och ägdes därefter av hans söner fram t o m Sedan 1988 drivs fabriken av Åsa Ormell och Ulf Jönsson (sedan år 2002 är Ormell ensam ägare). Stenkärlsfabriken av gult tegel torde ha uppförts i början av 1860-talet. I äldre tid fanns även ett stickspår draget till fabriken och ett godsmagasin av trä är alltjämt bevarat i dess närhet som numera inrymmer restaurang och café. Fabriksbyggnaden är mycket välbevarad. Ingången till fabriken sker via ett mindre rum där numera försäljning av keramiska produkter sker. Bakom rummet finns en smal genomgångshall. I ett stort kallställt rum i öster påträffas den stora kupolugnen i tegel från Den rymmer 21 kubikmeter och eldas med kol. Rökgaserna från ugnen leds via ett välvt schakt i golvet upp till en teglad skorsten som delvis är inmurad mot försäljningsrummets vägg. Idag är Wallåkra stenkärlsfabrik den enda platsen där traditionell produktion av typiskt skånska saltglaserade stenkärlsprodukter fortfarande bedrivs i autentisk miljö. Fabriken drivs idag under epitetet Krukor och krog i naturreservat, där besökande kan handla keramik, dreja sina egna krus och äta mat. Förutsättningar Byggnaden där ugnen är placerad är orienterad i nord-sydlig riktning. Ingången till ugnen är i norr. Ugnen är välbevarad, men har lagats och kompletterats kontinuerligt under årens lopp. Teglet i murlivet är i stora drag ursprungligt handslaget tegel. Det inre slitlagret på väggar och i valv torde ha bytts vid något tillfälle, vars tegelstenar är märkta Höganäs Arcus 6. Sist ugnen rustades upp var på talet då en ny bottenplatta inne i ugnen av eldfast tegel murades. Under samma tid ändrades även ingångens utseende som fick trappstegsformad avslutning nedåt. Senare ändringar är även märkbara kring några av de små eldugnarnas valv och omfattningar på utsidan, vilka försetts med nytt eldfast tegel. Anläggningen 6 Wallåkra stenkärlsfabrik. Ugnen är inrymd i byggnadesn södra del t h i bild

9 har idag ett högt industrihistoriskt och pedagogiskt värde varför det är viktigt att produktionen kan fortgå. Ugnen utgör hjärtat i verksamheten och har i stort sett varit i bruk årligen sedan Ägaren har dock insett att den inte längre är säkert att elda i och måste byggas om. Förutom sprickor i valvet är teglet på sina ställen skörbränt. Ugnens sydöstra sida. Observera det utskjutande tegelvarvet nere t v Ugnens kupolformade tak 7

10 Ugnens eliptiska ingång i norr med trappstegsformad omfattning Eldschakten/fyrhålens valv och luckor 8

11 Ingångsöppningen sedd inifrån. Teglet i väggar och valv har blivit glaserat efter långvarig användning. Observera de murade karen på vardera sida om ingången som står framför eldschakten/fyröppningarna Det murade valvet med sprickbildningar 9

12 Uppmätningsritning av författaren i januari 2006 före rivning Utförda åtgärder Rivning av den gamla ugnen påbörjades i mitten av januari, efter det att nödvändiga uppmätningar utförts. Delar av den gamla tegelgrunden bevarades från den gamla, samt den befintliga bottenplattan av eldfast tegel från 1990-talet och den sluttande rampen inne i ugnen. Återanvänt helt tegel från gamla ugnen sorterades ut och rengjordes för att återanvändas. Dessutom sparades de gamla järnbanden och de befintliga järnluckorna. På delar av den befintliga grunden sattes arbetet igång med mellanskiktet som murades med nytt isolertegel i sex lager (Bjuf SX). Nytt eldfast chamottegel lades längst in samt i de sju eldschakten/fyrhålen (Poros GII). Eldschakten/fyrhålen täcktes av dubbla murade valv för att klara påfrestningarna av tyngden. I ytterlivet återplacerades nyanskaffade men begagnade järnstolpar, s k räls på sina ursprungliga platser. De gamla stolparna som var något bredare blev man tvungna att kassera. Det gamla teglet murades upp i ytterli- 10

13 vet, men kompletterades i viss mån med begagnat tegel från den gamla rivna jutefabriken vid Söder-viadukten i Helsingborg. Murbruk av cement användes i ugnens inre och s k B-bruk (kalkcement) utvändigt. Väggarna gavs en lätt buktad form i likhet med tidigare utförande. När väggarna var uppmurade, påbörjades kupolvalvet i ugnens inre. Till detta konstruerades en träform. Det inre slitlagret försågs med eldfast schamottegel (Poros GII) försedda med urtag liknande hakar. Däröver lades ett lager med keramisk fiber samt isolertegel. Därefter murades ugnens krona och tak, med dess karaktäristiska kupolavslutning, upp av återanvänt gammalt tegel. Kupolen avslutas upptill med en rund öppning täckt av ett lock. Hålet upptill tjänar till att skapa drag så att ugnens rök drar ner genom öppningar i bottenplattan ner i rökkanaler och sedan ut genom skorstenen. Slutligen återuppsattes de gamla järnbanden kring ugnen samt de gamla järnramarna och luckorna vid eldschaktens/fyrhålens mynningar, vilka blästrades lätt innan återmonteringen. Eldschaktens/fyrhålens insidor kläddes dock med nya plåtar av rostfritt stål. I ugnens inre murades nya kar upp kring eldschakten/fyrhålen i samma dimensioner som tidigare. Delar av grunden sparades och arbetet med uppmurning av isolertegel påbörjat Eldschakten/fyrhålen uppmurade till anfangen, järnstolparna har kommit på plats och gammalt återanvänt tegel murat i ytterlivet. Ingångens eliptiska öppning under uppmurning. Omfattningen får en ny gestaltning med rak avslutning ner mot golvet 11

14 Kupolen under byggnad. Foto Sven Erik Svensson, Helsingborgs Dagblad En träform byggs före valvslagningen Ugnen är återuppmurad och järnbanden har kommit på plats 12

15 Ugnens utkragade krona och tak med kupol uppmurad Ingången till ugnen samt eldschakten/fyrhålens gestaltning. Dubbla valv muras över eldschakten för att klara tyngden 13

16 Ugnens interiör efter återuppförandet Murat valv av schamottegel samt kar vid eldschakten/fyrhålen Avvikelser från tidigare utförande Nedre kantlist av ett tegelvarv som stack ut 8 cm över understa järnbandet på ugnens baksida återskapades ej. Eldschakten/fyrhålen fick något mera utskjutande omfattningar än tidigare utförande vilket dock skapar en kraftigare konstruktion. Ett av eldschaktens/fyrhålens välvning, det i söder, hade ursprungligen en avvikande välvning i livet, med tegel ställda på högkant vid vardera anfang, vilket inte återskapades. Ett järnband på ugnens baksida i söder på ugnens mitt slopades. Den elliptiska entréns trappstegsformade avslutning nedåt återskapades inte, utan fick rak utformning. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Helhetsintrycket är mycket bra med tanke på att det rör sig om en rekonstruktion av i stort sett hela ugnen. Gammalt tegel, järnband, järnramar, luckor och delar av grunden återanvändes vid återuppbyggnaden. Ugnen överensstämmer med föregångarens förkroppande bukiga form och utskjutande krona och kupol på takets 14

17 mitt. HESAB-hantverkarna har speciellt lyckats bra med ingångens ovala form samt ugnens kupol. I övrigt vad gäller indelning av lodrät järnräls och horisontella järnband samt indelning och utförande av de sju små fyrhålens stickbågade valv stämmer bra med det gamla utförandet. Det gamla återanvända teglet på ugnens utsida ger f ö ett mycket livfullt och autentiskt uttryck. Interiören med kupoltak och kar vid de små eldschakten/fyrhålen är i allt överensstämmande. Några mindre avvikelser i exteriören har dock skett i jämförelse med den gamla ugnen. Den ovala ingångens anslutning mot golvet var före rivningen trappstegsformad. Detta utförande var dock ej ursprungligt utan murat på detta vis omkring Istället gjordes anslutningen mot golvet utskjutande med en sten och förenas mot murlivet med avfasade stenar på vardera sida ingången. Åtgärden kan dock betraktas som mera överensstämmande med ugnens ursprungliga utseende. Ugnens utskjutande krona överensstämmer i stort med den gamla ugnen, men är uppmurad med fyra tegelrader varav en rad med stående stenar, istället för sju tegelrader med liggande stenar. Detta har lett till att kronan fått en något mindre utkragande lutning än sin föregångare. Vad som också kan anmärkas på ur detaljsynpunkt är de små eldschaktens/fyrhålens välvning som gjordes något stereotypa och mera utskjutande, om än i huvudsak enligt ursprungligt utförande. Eldschaktet/fyrhålet på västra sidan hade ursprungligen höga anfangsstenar, men gjordes lika de övriga trots att antikvarisk kontrollant påtalat detta. En annan mindre avvikelse, som är svår att lägga märke till, är att en tegelrad som delvis ligger dold under de två övre järnbanden är murad med modernt eldfast tegel. Efter det att det gamla teglet rengjorts uppmärksammades inskriptioner på tre av tegelstenarna, vilka inmurades till höger om ingången. Sannolikt är det arbetare på stenkärlsfabriken som gjort inristningarna: Hj.S 1913, bl 1915, ARTUR Återfunna inskriptioner på tre av tegelstenarna, återmurade c a 3 meter t h om ingången Övriga handlingar med relevans för ärendet Burman, Mattias. Yttrande angående antikvarisk medverkan vid rivning och återuppförande av kupolugn. Regionmuseet Kristianstad

18 Carlson, Peter. Svensson, Sven-Erik. Hantverket lever i ny ugn. Helsingborgs Dagblad Josefsson, Ewa. Första bränningen gick som smort. Helsingborgs Dagblads hemsida (utskrift, Regionmuseet Kristianstads arkiv). Wallåkra stenkärlsfabrik. Nationalencyklopedin. Wallåkra stenkärlsfabrik. Hemsida (utskrift, Regionmuseet Kristianstads arkiv). Kristianstad Mattias Burman 16

19 17

20 Regionmuseets rapportserie 2006 Kulturmiljö 1. Folkestorps Bränneri, Folkestorp 6:5, Maglehem sn, AK, Mattias Burman, Vallfartskyrkan i Fru Alstad, Fru Alstad, FU, Lars Salminen, Röstånga kyrkogård, Röstånga sn, DK, Åsa Jakobsson och Cecilia Pantzar, Hovdala slott, larm och markarbeten, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Ask kyrkogård, Ask sn,dk, Åsa Jacobsson, Klara Johansson, Mia Jungskär, Cissela Olsson, Hustoftagård, Väsby sn, AK, Anna Ligoura, Äsphult kyrka, Äsphult sn, MD, Magnus Lindhagen och Jimmy Juhlin Alftberg, Himmelstorpsgården, Brunnby sn, AK, Anna Ligoura, Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, Rutsbo, Sankt Ibb sn, A.K, Anna Ligoura, Jordberga kostall, Källstorps sn, AK, Anna Ligoura, Norra Grönby mölla, Anderslövs sn, AK, Klara Johansson och Mia Jungskär, Ekonomibyggnad på Skarhult slott, Skarhult sn, AK, Cecilia pantzar, Klostergården, KA, Lund, Paul Hansson och Anna Rabow, Hannas kyrka alla tiders kyrka, Hannas sn, MD, Petter Jansson, Häglinge kyrka ljusare, skönare, rymligare, Häglinge sn, AK, Magnus Lindhagen och Lotta Eriksson, Hannas kyrka ut- och invändig restaurering, Hannas sn, AK, Petter Jansson/Lotta Eriksson, Norra Mellby skol- och fattighus, Norra mellby sn, KA, Anna Rabow, Historiska museet i Lund en värdebeskrivning, Lunds sn, DK, Henrik Borg, Fornstugan i Kristianstad, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Hovdala slott- svampsanering, Brönnestad sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Bosjökloster nunnornas botkapell, Bosjökloster sn, AK, Cecilia Pantzar, Sankt Olofs kyrka, Sankt Olofs sn, AK, Cecilia Pantzar, Västra Broby kyrka. Västra Broby sn, AK, Cecilia Pantzar, Hassle Bösarps kyrka invändig renovering, Hassle Bösarps sn, AK, Anna Rabow, Svalövs kyrka, Svalövs sn, AK, Anna Ligoura och Lotta Eriksson, Näsums 12:2, Näsums sn, FU, UN, Elisabeth Höst, Perstorps baptistkapell, svampsanering, Oppmanna sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Hassle Bösarps kyrka, Hassle Bösarps sn, AK, Anna Rabow, Konga kyrkogård, Konga sn, DK, Åsa Jakobsson, Mattias Burman, Mia Jungskär, Cissela Olsson och Emelie Petersson, Bondegård-utvändig restaurering, Stoby sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, Fornlämningar utmed Sigridslundsvägen, Vä sn, FU, Helene Wihelmson, Horna 3:12, Åhus sn, AU, Adam Bolander, Horna 3:12, Åhus sn, FU, Adam Bolander, Uppåkra 8:9, Uppåkra sn, FU, Helene Wihelmson, Östra Broby kyrka utvändig restaurering, Ö Broby sn, AK, Lotta Eriksson och Helena Nilsson, Norra Mellby klockstapel restaurering, N Mellby sn, AK,, Jimmy Juhlin Alftberg, Vattenmöllan kvarnbyggnad Krapperup 19:2, Brunnby sn, AK, Mattias Burman, Wallåkra stenkärlsfabrik, Vallåkra, Kvistofta sn, AK, Mattias Burman, 2006 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation

21

22