Södergårdens äldreboende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Södergårdens äldreboende"

Transkript

1 Södergårdens äldreboende Kvalitetskriterier enligt BraVå- Bra vård för äldre

2 SÖDERGÅRDENS ÄLDREBOENDE BraVå BRA VÅRD FÖR ÄLDRE Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre Södergårdens Värdegrund Våra boende ska behålla sin integritet och bli närmade med respekt. De ska vara delaktiga i beslut som påverkar deras omvårdnad. Vår önskan är att våra boende skall trivas, känna trygghet och ha en meningsfull vardag. På Södergårdens äldreboende arbetar vi löpande med kvalitetsfrågor. Vi arbetar utifrån enhetens mål och våra boendes behov. På Södergården har vi tio medarbetare som är kvalitetsombud, dessa tillsammans med avdelningschef och enhetschef arbetar ständigt för att se över och skapa rutiner för att öka kvalitén för våra boende. Ett kvalitetsarbete blir aldrig färdigt, kraven utifrån och våra boendes behov förändras. Vi valde att börja arbeta med BraVå för att kvalitetskraven täcker många viktiga områden för vårdtagaren, alltså våra boende. Kvalitetskraven omfattar inte all verksamhet utan vi driver också andra frågor parallellt. När vi arbetar med kvalitetsfrågor använder vi oss utav en metod kallad PUFF som står för Planera - Utför - Följ upp - Förbättra. Vi gör en problembeskrivning, beskriver syftet med att lösa problemet och förväntad effekt. Vi dokumenterar åtgärder och planerar datum för uppföljning. Sist beskrivs slutsatserna som skall leda till förbättring. Vi har en PUFF tavla för att mer överskådligt kunna se var i processen problembeskrivningen är. Problemet flyttas successivt mellan rubrikerna och det är lätt att se vilka problem som står exempelvis under följ upp. Redan befintliga rutiner följs upp av kvalitetsgruppen en gång per år i januari och vid behov vid förändring. Vårt mål med detta arbete är att få medarbetarna medvetna om vikten av att se varje individ och dennes speciella behov. Vi arbetar utifrån vår värdegrund och reflekterar över om vårt handlande var värdigt för den boende eller om vi hade kunnat göra det bättre. Med väl fungerande rutiner möter vi lättare kraven utifrån och våra boende känner sig nöjda och trygga. Eva Bäckman Avdelningschef Södergårdens äldreboende

3 Vad ser ni systrar? Vad ser ni systrar, vad ser ni säg? Tänker ni inom er, när ni tittar på mig: En knarrig gammal gumma, inte särskilt kvick, osäker om vanor, med frånvarande blick, som spiller ut maten och inte ger svar, när ni muttrar om henne som aldrig blir klar. Som inte ser ut att märka vad ni gör Och ständigt tappar käppen och inte ser sig för, Som viljelöst låter er göra hur ni vill Med matning och tvättning och allt som hör till. Är det så ni tänker, när ni ser mig, säg Öppna ögonen, syster, titta närmare på mig. Jag ska tala om vem jag är, som sitter här så still, Som gör vad ni ber mig och som äter när ni vill, Jag är ett tioårsbarn med en far och en mor Som älskar mig och min syster och min bror. En sextonårsflicka, smäcker och grann Med drömmar att snart få möta en man. En brud nästan tjugo - mitt hjärta slår volt Vid minnet av löften jag givit och håll t Vid tjugofem nu har jag egna små Som behöver mig i hemmets lugna trygga vrå. En kvinna på trettio, mina barn växer fort Och hjälper varandra i smått och i stort. Vid fyrtio är de vuxna och alla flyger ut

4 Men maken är kvar, och glädjen är ej slut. Vid femtio kommer barnbarnen och fyller upp vår dag Åter har vi småttingar, min älskade och jag. Mörka dagar faller över mig, min make är död. Jag går mot en framtid i ensamhet och nöd. De mina har nog av att ordna med sitt Men minnet av åren och kärleken är mitt. Naturen är grym. När man är gammal och krokig Får den en att verka en aning tokig. Nu är jag en gammal kvinna, som sett krafterna Tyna och försvinna. Men inuti denna gamla kropp Bor ännu en ung flicka. Då och då uppfylls mitt medfarna hjärta Jag minns med glädje, Jag minns med smärta Och jag lever om livet på nytt Jag tänker på åren, de alltför få som har flytt Och jag accepterar kalla fakta, att inget kan bestå. Om ni öppnar era ögon systrar Så ser ni ej, Bara en knarrig gammal gumma. Kom närmare, se MIG. På en geriatrisk avdelning på ett sjukhus i Skottland fanns en gammal dam som inte såg ut att intressera sig för omgivningen utan bara satt och stirrade ut genom fönstret. När hon var död, fann man denna dikt bland hennes papper.

5 ETT VÄRDIGT BEMÖTANDE INNEBÄR: På Södergårdens äldreboende innebär ett värdigt bemötande att våra boendes integritet och självbestämmande respekteras. Vi knackar på dörren innan vi går in till våra boende och presenterar oss alltid. Vi talar om vad vi skall göra innan vi utför det. Ett värdigt bemötande innebär också att vi som personal har tålamod, är ödmjuka, serviceinriktade och skapar förtroende hos våra boende. Att som boende bli hörd, sedd och accepterad för den man är. Personalen på Södergården äldreboende arbetar enligt en gemensam värdegrund där all människors lika värde och lika rätt poängteras. Vi visar respekt för varje individ och pratar inte över huvudet på våra boende. Vi har förståelse för de olika värderingar och livsåskådningar varje boende bär på och diskuterar hur dessa på bästa sätt kan uppfyllas individuellt. Att personalen har kommit överrens om hur övergrepp mot och mellan vårdtagare kan förebyggas och har formulerat detta i en handlingsplan.

6 DELAKTIGHET I VÅRDEN INNEBÄR: Att vi personal har ett tillåtande arbetssätt där vi uppmuntrar till delaktighet. Att vi har en levnadsberättelse dr det beskriver vilka vanor och intressen som vi ska hänsyn till för att våra boende ska få en meningsfylld vardag. Att vi personal ser till det friska hos våra boende, på så vis har våra boende större möjligheter att bibehålla sina funktioner längre. Vi som personal får ej ta över det en boende klarar själv utan vi ska betrakta oss som ett redskap och finnas till hands. Möjlighet ska finnas att påverka sin egen vardag, t ex att delta i vardagssysslor och att få stiga upp och lägga sig när man själv önskar. Möjlighet att ät gemensamt eller äta på sitt eget rum, kunna få rucka på måltider om så önskas. Att vi som personal ger ett gott bemötande och alltid behandlar de boende med respekt. Att fortsätta med brukarrådet där det finns goda möjligheter för våra boende att påverka sitt leverne.

7 BRA VÅRDPLANERING INNEBÄR: På Södergården har vi som rutin att sjuksköterska och kontaktman åker och träffar nya boende redan innan de flyttat in. Detta görs för att lära känna den boende och ta del utav viktigt information innan den boende är på plats. Mycket kan behöva förberedas innan. Det är också bra att få ett ansikte på den som flyttar in. För den boende är det en trygghet att känna igen någon ur personalen vid inflytt. Inom en vecka efter inflytt görs en individuell vårdplan av kontaktmannen tillsammans med boende och ibland även närstående. Närstående får alltid information om att det finns en individuell vårdplan. Utifrån vårdplanen planeras omvårdnadsinsatserna. Minst två gånger per år uppdateras vårdplanen och alltid vid förändringar. I vårdplanen upprättas mål utifrån bl. a aktivitet, nutrition, elimination och social omvårdnad. Vi är noga med att ta tillvara våra boendes egna önskemål. I samråd med anhöriga skrivs också en levnadsberättelse om den boende. Sjuksköterskorna dokumenterar enl. VIPS i standardsystem. Dessa journaler förvaras på sjuksköterskeexpeditionen. Den sociala dokumentationen förvaras i låsbart skåp på varje våningsplan.

8 BRA AKTIVERING OCH REHABILITERING INNEBÄR: På Södergården fokuserar vi på vardagsrehabilitering och stimulerar våra boende att använda och bibehålla sin förmåga att klara sig själv. Det är viktigt att i möjligaste mån vid morgontoalett tvätta det man klarar av själv fast det kanske tar lite längre tid. Boende som klarar av det får vara ensamma i badrummet så de känner att de kan tvätta sig i lugn och ro. Våra boende klär på sig de klädesplagg de klarar av själva och får vid behov hjälp. Att t.ex. försöka knäppa knapparna är bra träning för händerna. Vi stimulerar våra boende att gå så långt de orkar med eller utan rollator i korridoren för att sedan sitta en stund och vila eller åka rullstol sista biten. Ibland kan det räcka med att gåträna i sin lägenhet kanske från säng till badrum. Vi uppmanar dem som sitter i rullstol att rulla eller sparka sig fram själva i den mån de kan och orkar. Våra boende ges möjlighet till vila flera gånger om dagen. Vi samarbetar med sjukgymnast och arbetsterapeut från Kommunrehab som kommer till oss varje onsdag. De handleder och instruerar personal, boende och närstående i rehabiliteringsfrågor. Många av våra boende har regelbunden kontakt med sina närstående. Närstående kommer på besök eller hör av sig på telefon. Våra boende har egen telefon i lägenheten med eget abonnemang och får vid behov hjälp att ringa upp sina nära. På Södergården har vi en aktiverings och stimuleringsgrupp som dagligen arbetar med att aktivera och stimulera våra boende. Utifrån våra boendes intressen och önskemål planeras aktiviteterna månadsvis. Vi läser tidningen tillsammans, löser korsord, lyssnar på bokband, bakar, sjunger, målar och utför lätta rörelser tillsammans i grupp. På varje våningsplan finns ett stimuleringsrum inrett utifrån olika teman. Vi har inrett ett gammeldags café, en frisersalong där vi rullar hår och klipper och lackar naglar, vi har också ett rum där vi lyssnar på musik och ett med temat färg och form. Våra boende önskar också utflyktsmål och vi bjuder regelbundet in underhållare utifrån. Det finns även möjlighet till enskild aktivitet, aktiveringsgruppen gör hembesök om så önskas. Vi förbereder och firar högtider tillsammans och planerar då aktiviteterna därefter. Varannan vecka kommer präst och diakonissa från Viksängskyrkan och håller gudstjänst. Vi uppmuntrar samarbete med frivilligorganisationer. Södergården har en vacker trädgård med fontän, blommor, buskar och träd. Det finns bänkar att sitta på och solskydd att vara under på sommaren. Vi utnyttjar vår trädgård under årets alla årstider och de boende som önskar får frisk luft varje dag. Våra boende är delaktiga i skötseln av trädgården och medverkar vi plantering av nya växter och frösorter.

9 EN BRA BOENDEMILJÖ INNEBÄR: Gruppboendet på Södergården består av tre våningar med sex lägenheter i varje. Ålderdomshemmet är fyra våningar med lägenheter och en avlastning på varje våning. Lägenheterna är anslutna till korridorer, TV-rum och stort matsal där måltiderna intas. Mimer är hyresvärd. De närstående kommer på besök före inflytt med eller utan den blivande boende. Viktig är att när inflytt sker, så möblerar närstående med den boendes gamla välkända möbler, gardiner, tavlor och andra minnessaker som fotoalbum eller något annat minne som hängt med i flera år. Det gör att personen känner trivsel. När en lägenhet möbleras är det viktigt att ta hänsyn till om den boende använder hjälpmedel som t.ex. rollator, rullstol eller lyft. Att möblera mer sparsamt och utesluta mattor är då att föredra. Viktigt också är att vi personal tar emot de närstående med vänligt bemötande och finns tillgängliga för frågor, det medicinska hänvisar vi till sköterskorna. Varje boende får en kontaktman som pysslar om lite extra, med inköp och plockar undan i lägenheten, tömmer soppåsar, ser till att närstående eller möjligen kontaktmannan ansvarar för inköp och fyller på t.ex. hygienartiklar. Kontaktmannen talar om när något i klädväg, sängkläder o. dyl. behöver förnyas, påfyllning av handkassan, m.m. Alla ansvarar för att hålla snyggt och plocka undan kläder o. dyl. i lägenheterna, även i basenheterna. Då skapas trivsel för boende, närstående och personal.

10 BRA VÅRD I SAMBAND MED MÅLTIDER INNEBÄR: Maten som serveras på Södergården tillagas av personal från kostenheten i ett kök på bottenplan. Maträtterna är anpassade efter våra boendes matvanor och Västerås Stads kostprogram för verksamheter inom äldre och handikappnämndens ansvarsområde. Maten serveras i matsalen på varje våning och samtidigt erbjuds en stund av sällskap med andra boende. Det går också bra att få maten serverad i sin lägenhet om så önskas. Vid måltider är det viktigt med lugn och ro och för att bevara lugnet börjar vi inte duka av förrän alla vid bordet ätit färdigt. De som har förmågan tar själva den mängd mat de önskar och brer själva sina smörgåsar. Mat, bröd och pålägg placeras ut på borden i matsalen. Våra boende får möjlighet att önska maträtter och lämnar också synpunkter på om maten smakat bra eller inte. Vi serverar mellanmål på förmiddagen, eftermiddagen, och kvällen. Vi är noga med att nattfastan inte är längre än tolv timmar. På Södergården använder vi individuellt anpassade hjälpmedel för att våra boende skall kunna äta och dricka själva så länge som möjligt. För de som har tugg och sväljsvårigheter finfördelas/mixas maten eller så tillagar kökspersonalen specialkost efter individuellt behov. När maten mixas är vi noga med att se till att maten ser aptitlig ut på tallriken. Vi är observanta på om någon har dålig matlust och minskar i vikt, sådana problem diskuteras på omvårdnadsmöten tillsammans med sjuksköterska. Vi ger näringsdryck och näringsberikning till dem som behöver extra kalorier. Personalen på varje våning ansvarar för måltidsmiljön tillsammans med boende. Våra boende vägs när de flyttar in och vikten kontrolleras sedan vid behov. Vi har kostombud som genomgår fortlöpande utbildningar om matens betydelse för hälsan.

11 BRA LÄKEMEDELSHANTERING INNEBÄR: För säkraste läkemedelshantering har de flesta av våra boende apodos som delas av apoteket. Läkemedlen levereras för 14 dagar i taget färdig delat i påsar. Det är viktigt att titta på påsen att namn, datum och klockslag stämmer innan läkemedelsgivning av personal. Vissa läkemedel delas i dosett, oftast tillfälliga mediciner som t ex en kur med antibiotika. Alla boende har ett eget låsbart läkemedelsskåp i sin lägenhet. I skåpet finns ordinationskortet. Personalen ger läkemedlet inne i lägenheten eller i anslutning till måltid. Efter läkemedelsgivning signerar personalen på signeringslista i läkemedelsskåpet. Nycklarna till läkemedelsskåpen kvitteras ut ur ett låst nyckelskåp på bottenplan. För att få ge läkemedel har personalen en skriftlig delegering utförd av sjuksköterska. Sjuksköterskorna på Södergården delegerar enligt Socialstyrelsens regler via särskilt dataprogram kallat VIS till ansvarsfull personal. På Södergården har vi en skriftlig lokal ordning för läkemedelshantering och generell ordination på vid behovs läkemedel. Denna är framtagen av läkare och MAS(medicinskt ansvarig sjuksköterska). Vi har ett bra samarbete med MAS och följer hennes riktlinjer. Det kan vara svårt för äldre att svälja läkemedel. Det är viktigt att sitta upp annars finns risk att läkemedlet fastnar i matstrupen. Skölj ner med minst ett halvt glas vatten. För den som har svårt att svälja provar vi att lägga tabletten på något trögflytande som t ex filmjölk, sylt eller banan.

12 BRA MUN- OCH TANDVÅRD INNEBÄR: På Södergården ges våra boende möjligheter att bli rena och fräscha i munnen morgon och kväll. De som inte vill eller inte gapar erbjuds hjälp igen senare under dagen. Vi är även noga med att torka rent slemhinnorna i munnen på dem som inte har några tänder. Vi ser till att tandproteserna är hela och inte glappar eller skaver. De som har egna tänder bör gå till tandläkaren en gång per år. Tandborstarna skall bytas ut regelbundet. Vi har regelbunden kontakt med en namngiven tandhygienist som årligen och vid behov besöker våra boende och ser över deras mun- och tandstatus. Hon dokumenterar detta på ett munvårdskort som finns tillgängligt på badrumsskåpet inne hos den boende. Detta för att personalen skall veta vilka tandvårdsprodukter som skall användas. Om behov finns meddelar tandhygienisten ansvarig tandläkare. Bland våra äldre är det många som är torra i munnen vilket påverkar munhälsan och även aptiten. Därför är vi noga med att spraya med saliversättningsmedel och erbjuda sugtabletter eller gel för att öka salivutsöndringen. Det är också bra att dricka vatten regelbundet och att smörja läpparna för att undvika sprickor och sårbildning.

13 BRA VÅRD VID SÖMNPROBLEM, ORO OCH ÅNGEST INNEBÄR: På Södergården får våra boende själva välja när de vill stiga upp på morgonen och lägga sig till natten. Det är individuellt för alla människor när sömntåget kommer och går. Våra boendes sömnvanor finns dokumenterade i omvårdnadsjournalen. Det finns personal dygnet runt som ser till att våra boende med ångest och oro får hjälp att hantera dessa problem. Vi frågar alltid om det finns en orsak till oro och ångesten. Kanske den boende är hungrig eller behöver gå på toaletten. En del vill gärna ha en lampa tänd, kanske radion påslagen på svag volym. Är det varmt eller kallt i rummet, är sängkläderna torra och släta? En del önskar att få prata en stund, att sitta tillsammans på sängkanten och få lite sällskap inger lugn. Massage och beröring skapar en känsla av trygghet. Vid långvariga sömnproblem kontaktar vi läkare för konsultation. En sömntablett eller en medicin som lugnar kan ges en stund före sänggående med god effekt. Läkemedel utvärderas regelbundet av sjuksköterska, våningspersonal och läkare. Vårt mål är att våra boende skall vakna utvilade utan oro och ångest.

14 BRA VÅRD VID SMÄRTA OCH SMÄRTBEHANDLING INNEBÄR: När en boende klagar på smärta är målet alltid att få personen smärtfri. Vi frågar alltid om det finns en orsak till smärtan, vad den sitter och hur smärtan känns. Det är också bra att få veta om personen känner igen smärtan sedan tidigare och om det finns faktorer som gör det bättre eller sämre. När vi tar reda på orsaken till smärtan är det viktigt att tänka på att orsaken kan vara både psykisk, fysisk och existentiell. Det är inte alltid tabletter lindrar smärta. Massage, beröring och samtal kan också bota smärta. Vid psykisk och existentiell smärta strävar vi efter maximalt välbefinnande i tillvaron med omvårdnadsmetoder innan läkemedelsbehandling påbörjas. Vid smärtlindring med läkemedel provar vi först med lättare analgetika som t.ex. Alvedon för att inte ge tyngre behandling än nödvändigt. Läkemedelsbehandling sker alltid i samråd med läkare. Vi informerar alltid boende och närstående om behandlingar som pågår. Smärtbehandling är alltid individuellt anpassad och utvärdering görs under behandlingens gång av sjuksköterska, vårdpersonal och även i samråd med boende och närstående. Allting dokumenteras i omvårdnadsjournalen.

15 BRA VÅRD VID INKONTINENS INNEBÄR: De boende på Södergården som är inkontinenta är rena och luktar inte urin eller avföring. Vi är noga med att tvätta hela skinkorna och även upp mot ryggen. Här finns möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Våra boende stimuleras att bibehålla sin kontinens och toalettbesök ersätts inte av inkontinenshjälpmedel. Orsaken till inkontinensen är oftast känd och dokumenterad. På Södergården finns sjuksköterska med förskrivningsrätt och utbildade kontinensombud som regelbundet har kontakt med försäljaren av inkontinenshjälpmedel. Kontinensombuden handleder och instruerar övriga medarbetare så att hjälpmedlen sitter rätt. De ser också till att det i den boendes badrum finns dokumenterat vilket inkontinenshjälpmedel personen behöver. På Södergården kvalitetssäkrar vi varje persons inkontinenshjälpmedel för att se till att våra boende får ett optimalt hjälpmedel utifrån sina individuella behov. Riktlinjer finns för hur vi förebygger och behandlar förstoppning och hur vi undviker urinvägsinfektioner. Vid byte av blöja på morgonen och blöjan är torr återanvänder vi den torra blöjan efter det vi har tvättat nedre toalett. Om det är en nattblöja används den till natten igen. Anledningen till att den här rutinen har uppdagats är att många kastade blöjan trots att den var torr och satte dit en ny för att det upplevdes fräschare av personalen. Den torra blöjan sparades för att användas senare under dagen. Vi har nu enats om att det inte gör någon skillnad att använda blöjan igen direkt efter morgontoalett. Med nya produkter och en medveten satsning på kvalitetssäkring av inkontinenshjälpmedel har vi kommit fram till att då nattpersonalen byter fram på morgonsidan så sätter de på en dagblöja och är då denna torr använder vi den igen. ATT FÖREBYGGA UVI: För att undvika uvi krävs god handhygien hos personalen. Vi använder handskar vid nedre tvätt och är noga med att tvätta framifrån och bak. Vi ser till att handduken vi torkar med är ren och byter vid behov. Vi låter brukaren gå regelbundet på toaletten och byter skydd på dem som ej kan sitta på toaletten. Vi låter brukaren sitta i lugn och ro på toaletten så att de kan tömma blåsan ordentligt. Det är bra med mycket vätska för att urinen inte ska bli så koncentrerad, brukare som lätt får uvi kan vi ge vatten med citron i eller tranbärsdryck.

16 BRA VÅRD VID FÖREBYGGANDE OCH BEHANDLING AV TRYCKSÅR INNEBÄR: Vårt mål på Södergården är att trycksår aldrig förekommer. En första bedömning görs redan vid första besöket innan den boende flyttar in och sedan även vid förändringar av den boendes allmäntillstånd. Riskfaktorer vi tänker på är: Inaktivitet, dålig cirkulation Boende med pareser Försämrad nutrition Boende som är magra eller överviktiga Diabetes Feber Inkontinens Belastning, sittunderlagets utseende Sängmiljö På Södergården har vi ett nära samarbete med rehabiliteringspersonal när det handlar om att förebygga och behandla trycksår. De hjälper till att välja ut antidecubitusmadrasser till säng och lämplig dyna i rullstol. De instruerar även om lämpligt viloläge i säng. En antidecubitusmadrass får aldrig ersätta ett vändschema. Vid ett redan uppkommet sår redogör sjuksköterska med läkare för lämplig behandling. Vi har riktlinjer för förebyggande och behandling av trycksår enligt följande: Inspektera huden dagligen. Ren hud, använd mild tvål eller olja. Smörj utsatta partier regelbundet, torr hud ökar risken för hudproblem. Undvika att den boende hasar och glider i säng eller stol, undvika förskjutning av huden. Se till att underlaget är slätt och torrt. Använd sitt och liggunderlag med bra tryckfördelning. Vändschema, lägesändring ofta ca varannan timme. Massage Avlastning av utsatta hudpartier.

17 Med utsatta hudpartier menar vi på Södergården: Bakhuvud Skulderblad Ryggkotor Armbågar Korsben Sittbensknölar Hälar Fotknöl Knä Lårbensknöl Höftbenskam

18 BRA VÅRD FÖR ATT FÖREBYGGA FALL OCH FALLSKADOR INNEBÄR: På Södergården anpassas boendemiljön i lägenheten tillsammans med boende och närstående, det kan t.ex. gälla möbler, mattor och lampor. Varje boende riskbedöms, detta görs på gruppmöten tillsammans med sjuksköterska. Personalen har utbildning i förflyttningsteknik. På Södergården har vi riktlinjer för att förebygga fall och fallskador enligt följande: Vi ser över boendemiljön. Tittar om det kan finnas en medicinsk orsak till fall t.ex. läkemedel, blodtryck. Viktigt att våra boende har bra skor. Boende som går upp på natten skall inte sova med strumpor. Ser till att våra boende har bra hjälpmedel t.ex. rollator. Om någon är ostadig på benen använder vi höftbälte. För att undvika fallskada kan en boende behöva bälte i rullstol eller grind på säng, detta är alltid läkarordinerat och dokumenterat i journalen. Vi sänker ner sängen i botten om grindarna är uppfällda. Varje fallskada dokumenteras av sjuksköterska i ett särskilt dataprogram.

19 BRA VÅRD VID DEMENSSJUKDOM INNEBÄR: Alla medarbetare på Södergården har gått deltagit i en utbildning om demens. Regelbundet erbjuds kortare utbildningar med fokus på omvårdnad vid demenssjukdom. På Södergårdens gruppboende finns det riktlinjer för vård och behandling av personer med demenssjukdom. Vårt gruppboende är en mindre enhet med tre våningar. På varje våning bor sex personer med diagnostiserad demenssjukdom. Vi arbetar för en lugn, trygg miljö med kända ansikten för våra boende. På gruppboendet arbetar en stabil mindre personalgrupp. Personalen på Södergårdens gruppboende ser våra boende bakom demenssjukdomen. Vi arbetar med att ta fram det som ligger i ryggmärgen på våra boende genom att prata med nära angöriga och levnadsberättelser. När arbetsdagen börjar knackar vi på dörren, hälsar och presenterar oss. Vi använder de boendes namn och informerar om vilken dag det är och vilket väder det är ute på ett värdigt sätt. Ett gott bemötande, första mötet, är alltid viktigtvåra boende smittas av personalens goda humör. Vi uppmuntrar våra boende att själva bestämma när de vill stiga upp och att själva utföra sin personliga hygien så långt som möjligt. Vi stressar inte och talar alltid om vad vi gör vid omvårdnad av våra boende. Vi frågar de boende om deras åsikt och respekterar dem, vi väntar alltid på svar och speglar situationen. För vissa med demenssjukdom är kroppskontakt viktigt, det kan verka lugnande. Musik är också av betydelse. Vi anpassar valet av musik efter våra boende och det har fantastiskt positiva effekter. Musiken kan sprida glädje, väcka minnen, verka rogivande och lugnande. Våra boende närvarar vid aktiviteter som erbjuds och vi som personal leder in dem på samtal för att de skall behålla sin förmåga att kommunicera. Personalen försöker etablera kontakt mellan boende t.ex. i samband med kaffe. Vi pratar som till en jämställd vuxen, klart och tydligt. Hur vi pratar med våra boende betyder oftast mer än vad vi säger. Genom att be våra boende om hjälp känner de sig behövda. Vi möter dem i deras verklighet, där de befinner sig just nu. Vi lyssnar, har tålamod, tyder kroppsspråk och är observanta på förändringar. Som personal skapar vi trygghet, ger värme och visar respekt för varje enskild individ. Våra medarbetare är kunniga på sitt område och visar förståelse och stöttar anhöriga. När en person har drabbats av demens uppstår svårigheter att kommunicera genom olika nedsättningar och förändringar i hjärnan. Under sjukdomsförloppet får personen allt svårare att kommunicera. Förutom afasi drabbas personen ofta också utav apraxi (nedsatt förmåga att utföra motoriska aktiviteter trots full

20 motorisk rörlighet i övrigt) och agnosi (svårigheter att känna igen eller identifiera objekt trots en oförändrad syn-, hörsel-, känselförmåga) som gör det svårt för den demensdrabbade och personal eller närstående att förstå varandra. I senare stadier av demens är den sjuke helt beroende av omgivningens förmåga att känna igen och tolka kroppsspråk och känslor. Språket blir vagt och osammanhängande med sökande efter ord och meningar. Ansiktet får allt mindre mimik. Att kunna tolka den demenssjukes uttryck är en stor utmaning för oss i demensvården. Kommunikationsproblem gör att det blir svårt för personer med demenssjukdom att berätta om orsak till irritation och ilska. Förmågan att dölja känslor går förlorad och vredesutbrott hos den sjuke får inte tolkas på samma sätt som om det kommer från en frisk person. Ilska och aggressivitet drabbar både närstående, personal och medboende. Den kan komma till uttryck i svordomar, i att klösa, riva, spotta eller att vifta och slå omkring sig. Ibland reagerar den sjuke med att skratta eller gråta vid fel tillfälle. Det är viktigt att alltid ställa frågan varför personen är arg, aggressiv, orolig eller skriker. Avled uppmärksamheten mot någonting annat, gå aldrig in i diskussion och hävda vad som är rätt eller fel. Tala lugnt, ha ögonkontakt, upprepa vad du sagt och låt personen få tid på sig att göra sig förstådd. Försök att lugna i ett tidigt skede, oron kan sprida sig till övriga gruppen. Vi tänker på vårt eget kroppsspråk, den demenssjuke är känslig för kroppsspråk och irritation och stress smittar lätt. Orsak till oro kan vara känsla av ensamhet, starka ljud, skränig musik, smärta, lågt blodsocker eller att personen behöver byta kroppsställning men inte kan. Det händer att demenssjuka har ett skrikbeteende. Skriket kan bero på ångest, oro eller fysisk smärta och är mycket påfrestande för omgivningen och inte minst för medboende. Det är viktigt att utesluta smärta. Att bädda in personen som i en kokong kan ge trygghet. Att få små värmande mellanmål och att höra att någon finns i närheten skapar ett lugn. Som personal har vi ansvar för att alla boende bibehåller ett gott nutritionsstatus. De som kan äta själva får maten serverad på uppläggningsfat så de får ta så mycket de själva önskar. Boende som inte kan äta själva får hjälp på ett värdigt sätt. Det kan vara svårt för en demenssjuk att inte känna igen mat utan stoppar något annat i munnen t.ex. servetten. Maträtter som inte känns igen vill man inte äta och därför är det viktigt att vi serverar mat som känns igen från förr. Vissa har också svårt att urskilja maten från tallriken om maten och porslinet går i samma färg. Det kan vara bra att servera ljus mat på mörkt porslin. Det är att föredra porslin utan mönster, den sjuke kan försöka ta bort blommorna som kanske uppfattas som flugor eller smuts från tallriken. En demenssjukdom kan göra att personen inte känner igen hunger eller mättnadskänsla vilket gör att

21 personen svälter eller hetsäter. Vi känner efter att maten har rätt temperatur så att personen inte bränner sig. En demenssjukdom ger förändringar i hjärnan och medför ofta påverkan på sömnen. Sömn och vakenhetsstörningar som t.ex. svårigheter att somna, upprepade uppvaknanden, förändringar av dygnsrytm förekommer i alla faser av demenssjukdom. När det börjar närma sig sänggående är det viktigt att berätta att Nu är det dags att sova och att Det här är din säng. Uppmuntra sänggåendet, ta bort överkastet, dra ner persiennerna, låt en liten lampa lysa om så önskas. Sängen bör stå mot väggen då det är lättare att orientera sig om man stiger upp åt samma håll. Toalettdörren bör stå på glänt med ljuset tänt. Nattlig vandring kan vara ett tecken på smärta, hunger eller sökande efter toaletten men det kan också vara ett tecken på över eller understimulering under dagen. Det är viktigt att som personal se över tänkbara orsaker till sömnsvårigheterna, sätta in förebyggande åtgärder och utvärdera. Det är viktigt att den demenssjuke snabbt känner sig trygg och kommer till ro så att oron inte sprider sig till andra medboende. Mjölk och smörgås, mörkläggning, rofylld miljö och att personalen sätter sig en stund på sängkanten hos den demenssjuke kan underlätta insomnandet. Att vandra runt och vara orolig kan vara ett tecken på att personen behöver gå på toaletten. Att någon kissar på sig behöver inte betyda att den demenssjuke är inkontinent utan att personen inte hittat till toaletten. Det kan vara lättare att hitta till toaletten om det är ett rött hjärta på dörren. Att ha en färgad toalettsits kan också underlätta. Lysknapp och spolknapp kan markeras med röd tejp så att det blir lättare att hitta dem. Ibland kan spegeln på väggen väcka oro då spegelbilden kan göra så personen upplever att det är flera människor inne på toaletten. Demenshandikappade personer har stora svårigheter att uttrycka smärta och ofta uttrycks detta i form av beteendeförändringar, rastlöshet och oro. Som personal är det viktigt att ta sig tid och avläsa dessa signalen. Demenssjuka har samma risk för smärtupplevelser som andra icke demenssjuka. Smärtan får inte lämnas oupptäckt utan att den sjuke får hjälp att uttrycka sin smärta och lämplig smärtstillande medicin. Som personal bemöter vi anhöriga med förståelse och respekt och försöker stödja och hjälpa dem på bästa sätt. Detta gör vi genom individuella samtal utbildning och anhörigträffar.

22 BRA VÅRD VID LIVETS SLUTSKEDE INNEBÄR: På Södergården arbetar vi för att våra boende skall få en värdig död. Våra boende och närstående har själva rätt att välja vårdmiljö den sista tiden i livet. Vi strävar efter att våra boende skall kunna stanna kvar på Södergården och få den hjälp situationen kräver i sitt eget boende. Det skapar trygghet för både boende och närstående att få stanna kvar i en miljö de känner igen och bland personal de skapat en relation med. Våra sjuksköterskor har ett nära samarbete med läkare som om behov finns ordinerar läkemedel som lugnar och ger smärtlindring. Vi arbetar för att skapa ett lugn kring den döende och anpassar vården efter hur situationen kring personen ser ut. Vi samtalar med den boende och är noga med att svara på frågor och uppfylla särskilda önskemål om vården, allt dokumenteras i omvårdnadsjournalen. Vi anpassar kosten och beställer hem specialkost ifrån köket. Vi är noga med att erbjuda vätska regelbundet. När den döende inte längre kan ta emot vätska fuktar vi munnen regelbundet med vatten eller saliversättningsmedel. Vi smörjer läpparna och masserar och smörjer hälar och övriga utsatta partier på kroppen. Vi fyller i ett vändschema så att den döende blir vänd regelbundet. Det är viktigt att sängkläderna är torra och sträckta. Vi kammar håret och vänder på kudden flera gånger under dagen. Att vara sängliggande kan göra att man blir extra svettig, speciellt om personen har feber. Vi är noga med att tvätta av ansikte och rygg och se till att kläderna är torra. Närstående har ofta ett behov av stöd och även frågor som de funderar över. Det är viktigt att vi tar oss tid att lyssna och stötta. Många av våra boende har närstående hos sig i livets slutskede. Hos dem som inte har det gör personalen täta besök och sitter hos personen stundvis. Nattetid tar vi in extravak om situationen kräver det. Våra boende skall inte behöva dö ensamma. Personalen träffas vid omvårdnadsträffar tillsammans med sjuksköterska och reflekterar och diskuterar vården av boende före och efter livets slut. Ansvarig sjuksköterska tar kontakt med närstående närmsta dagarna efter dödsfallet för att höra efter hur de mår och informera om vad de behöver tänka på nu. Sjuksköterskan skickar också ett kort från personalen på Södergården efter att begravningen ägt rum. Vi har riktlinjer för vård och omsorg i livets slutskede och riktlinjer för omhändertagande av avlidna.

23 LEDNING OCH ORGANISATION: Södergården drivs idag av proaros Västerås stad. Enhetschef och avdelningschef fastställer övergripande mål för verksamheten som revideras varje år i samband med kvalitetsredovisning. Tillsammans med kvalitetsombud utvecklas kvaliteten i vården och omsorgen enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Enhetschef och avdelningschef tillsammans med verksamhetsgrupp och kvalitetsombud arbetar fram en gemensam värdegrund för vården. På Södergården uppmuntrar vi närstående att vara delaktiga i planeringen kring vården för våra boende. Vi ser gärna närstående delaktiga vid utformande av individplaner och tar gärna emot synpunkter för att förbättra vårt arbetssätt. Vi lyssnar och tar emot synpunkter från våra boende och inbjuder till brukarråd 4 gånger per år. Varje medarbetare har genomgått en kompetensanalys hösten 2005 och har en egen plan för fortbildning. Behov av kompetensutveckling diskuteras också vid medarbetarsamtal en gång per år. Alla tillsvidare tjänster tillsätts av utbildade undersköterskor. På Södergården arbetar också vårdbiträden med lång erfarenhet av vård och omsorg. På Södergården tar vi kontinuerligt under året emot studenter från omvårdnadsprogrammet och sjuksköterskeprogrammet. Vi har ett nära samarbete med Mälardalens Högskola och deltagar vid gemensamma utbildningar. Vi har ett väl utarbetat introduktionshäfte och introduktionskort för nyanställda och studenter. Detta är ett hjälpmedel både för den som är ny och den medarbetare som ansvarar för introduktionen.

24 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Södergården har tydligt utformade mål som utvärderas årligen i samband med kvalitetsredovisning. Genom den individuella vårdplanen tillgodoses den boendes speciella behov. På Södergården finns en klagomålsblankett väl synlig för boende och närstående. Vi tar emot synpunkter på verksamheten och återför dessa till verksamheterna. Allt dokumenteras och sparas i akt. Vi har en rutin för hot och våld och har även gått en utbildning i validation och reminissens där metoder för hur detta skall minska tillämpas. Vi samarbetar med Landstingets hygiensjuksköterska och arbetar med att förbättra Södergårdens vårdhygien. Genom inplanerade möten med närstående och boende utvärderar vi deras informationsbehov. Här har kontaktman och omvårdnadsansvarig sjuksköterska en viktig roll. Sjuksköterska ser över delegeringar och utvärderar regelbundet. Delegeringar skrivs i ett datasystem kallat VIS. Vi har en rutin för läkemedelshantering som uppdateras regelbundet. Varje medarbetare har genomgått en kompetensanalys hösten 2005 och har en egen plan för fortbildning. Behov av kompetensutveckling diskuteras också vid medarbetarsamtal en gång per år. Redan befintliga rutiner följs upp av kvalitetsgruppen en gång per år i januari och vid behov vid förändring. Ett sätt för att utvärdera våra rutiner är att ha brukarråd 4 gånger varje år. Där diskuterar vi måltider, delaktighet, aktiviteter. Ett annat sätt är genom brukarenkäten som går ut till närstående en gång per år, där finns frågor om trygghet och delaktighet med.

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre

Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre Förord Vad kännetecknar god vård och omsorg av äldre? Det är en viktig fråga som kräver genomtänkta svar. Därför har vi i BraVå sammanställt modern

Läs mer

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende

Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Välkommen till Fyrklövern Ett boende för korttidsvård och platser i särskilt boende Toftaängen Detta är Fyrklövern! På Fyrklövern finns 16 platser avsedda för korttidsvård såsom rehabilitering, växelvård

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Solgården vårdbostad och hemvård

Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård Solgården vårdbostad och hemvård i Gemla Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Hovslund vårdbostad och hemvård

Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Hovslund vårdbostad och hemvård Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål

Hagalund. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål Hagalund Hagalund Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Hur vi arbetar för att nå omsorgsnämndens mål På Hagalund arbetar vi med

Läs mer

Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten

Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten Exempel på genomförandeplan i hemtjänsten Delaktighet Kunden har varit delaktig i upprättandet av genomförandeplanen Övriga deltagare Anna Andersson Kontaktman Lotta Svensson Dotter Utredning ICF-test2

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen

Bakgrund. Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Bakgrund Anna är en äldre dam som bor på äldreboende i kommunen. 80 år, Alzheimers sjukdom och med besvär med cirkulationen i benen Personalen upplever att det är svårt att få hjälpa henne med ADL. Anna

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Trollsjögården. Remmarlövsvägen 21. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Trollsjögården Remmarlövsvägen 21 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Trollsjögården Trollsjögården ligger i ett naturskönt område nära Trollsjön. Lägenheterna är fördelade på två våningar

Läs mer

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Solhällan. Solvägen 37. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Solhällan Solvägen 37 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Solhällan På Solhällan finns 48 lägenheter fördelat på fyra olika enheter. Hälften av lägenheterna ligger i markplan och andra hälften

Läs mer

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga

Älvgården. Information till den enskilde och anhöriga Älvgården särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Älvgården I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Välkommen till Hantverkarn

Välkommen till Hantverkarn Välkommen till Hantverkarn Rev juni 2014 Hantverkarn är ett särskilt boende som består av 28 lägenheter. På Hantverkarn arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn, trygg och förtroendefull hemmamiljö

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting

Tåsjögården. Här kan du nå oss! Information till den enskilde och anhöriga. Tåsjögården Hemvägen 6 830 80 Hoting Här kan du nå oss! Vårdpersonal......... 0671-202 18 Enhetschef Verksamhets- och personalansvarig... 0671-71 66 02 Distriktssköterska/sjuksköterska... 0671-71 66 07 Frågor angående avgifter och faktura:

Läs mer

Välkommen till Hesselgrenska

Välkommen till Hesselgrenska Välkommen till Hesselgrenska Hofors kommun 2009Rev juni 2014 Hesselgrenska är ett särskilt boende med inriktning mot demenssjuka. På Hesselgrenska arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn och trygg

Läs mer

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga

Granbacken. Information till den enskilde och anhöriga Granbacken särskilt boende Information till den enskilde och anhöriga Varmt välkommen till Granbacken I denna broschyr har vi samlat information till dig som flyttar till oss samt till dina anhöriga. Tveka

Läs mer

Välkommen till Spelmannen

Välkommen till Spelmannen Välkommen till Spelmannen Rev sep -15 Spelmannen är ett särskilt boende som består av 43 lägenheter där 14 av dessa är särskilt anpassade för personer med demenssjukdom. Vi erbjuder även parboende för

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

Välkommen till Hospice Palliativt centrum

Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen till Hospice Palliativt centrum Välkommen! Ordet Hospice betyder gästfrihet, den relation som finns mellan värd och gäst. Vården ska sträva efter bästa möjliga livskvalitet med hänsyn till patientens

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN

Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL BERGS

VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL BERGS VÄLKOMMEN TILL OSS PÅ BERGS Bergs tillhör Melleruds kommun och ligger ca 10 min gångväg från Melleruds centrum, bredvid järnvägsstationen. För närvarande finns 16 korttidsplatser på

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN

VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN 1 (8) Åsliden - juni 2009/bi VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN 090603\t:\soc\birgitta\båstad-ö.karup\välkomen till åsliden, 090602.doc\b 2 (8) VÄLKOMMEN TILL ÅSLIDEN Vi som arbetar på Åsliden vill hälsa dig varmt

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Välkommen till Hesselgrenska

Välkommen till Hesselgrenska Välkommen till Hesselgrenska Rev sep 15 Hesselgrenska är ett särskilt boende med inriktning mot demenssjuka. På Hesselgrenska arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn och trygg atmosfär i en hemlik

Läs mer

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen

Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre inom ramen för Socialtjänstlagen Rutin för skyddsåtgärder inom verksamheter riktade till äldre 2014-01-24 1 Beslut Områdeschefer: 2014-01-24

Läs mer

Välkommen till Aspen o Linden

Välkommen till Aspen o Linden TÖREBODA KOMMUN Kommunstyrelsen Vård och omsorg Box 83 545 22 Töreboda 0506-180 00 växel Välkommen till Aspen o Linden 2014-05-06 Välkommen som hyresgäst på Aspen o Linden Vi är glada att få dig som hyresgäst

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Vård i livets slut. När bot inte längre finns

Vård i livets slut. När bot inte längre finns Vård i livets slut När bot inte längre finns Innehållsförteckning Definitioner mm s 3-7 De fyra hörnstenarna s 8 Palliativa faser s 9-10 Döendets fysiologi s 11-18 - Huden s 12 - Hjärnan s 13-14 - Lungorna

Läs mer

Peter Strang, professor, överläkare

Peter Strang, professor, överläkare Peter Strang, professor, överläkare Dyspné (andnöd) Andnöd/ dyspné är alltid en subjektiv känsla det patienten känner Det personalen ser eller mäter spelar mindre roll Många gånger oklart samband med syrgasmättnad

Läs mer

Välkommen till Persgården särskilt boende

Välkommen till Persgården särskilt boende Välkommen till Persgården särskilt boende Rev sep -15 Persgården är ett särskilt boende med 32 lägenheter. På Persgården arbetar vi efter målsättningen att skapa en lugn, trygg och förtroendefull hemmiljö.

Läs mer

Analys av tänkbara orsaker till BPSD

Analys av tänkbara orsaker till BPSD Analys av tänkbara orsaker till BPSD En sammanställning utifrån gruppdiskussioner Återträff för administratörer i BPSD-registret Maj 2015 Inledning Våren 2015 anordnade Demensteamet i Västerås Stad två

Läs mer

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun.

Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Vård och omsorg Johnny Kvarnhammar Medicinskt ansvarig sjuksköterska RAPPORT Följsamhet till Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom, inom vård och omsorg i Osby kommun. Uppföljning

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Trivsel och omtanke på äldre dar.

Trivsel och omtanke på äldre dar. Trivsel och omtanke på äldre dar. Vasahemmets kanske allra viktigaste uppdrag är att du ska trivas. När du söker en miljö där du kan känna dig hemmastadd och hitta en gemenskap, då hoppas och tror vi att

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad

Information om vårdbostad. Att bo i vårdbostad Information om vårdbostad Att bo i vårdbostad Att bo i vårdbostad Den här broschyren ger en kort beskrivning över de krav som äldrenämnden ställer på den vård och omsorg som bedrivs av både privata och

Läs mer

Välkommen till Krabbängsgården i Moholm

Välkommen till Krabbängsgården i Moholm Välkommen till Krabbängsgården i Moholm Krabbängsgården är ett särskilt boende med 32 lägenheter. Vår målsättning är att alla som bor här skall få stöd och hjälp utifrån sina egna möjligheter och behov

Läs mer

FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7

FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7 FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7 Markaryd Utsikten 130206 Susanne Broman Carina Karlsson Anne Eklöf-Eskilsson Malin Winqvist Lise-Lott Svegard-Gunnarsson 1 Bakgrund Vårt boende heter Utsikten där vi har

Läs mer

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning

Den dementa patienten Tandvårdens stora utmaning Demensjukdomars inverkan på munhälsan - en katastrof eller är det möjligt bevara tandhälsan hela livet Inger Stenberg Övertandläkare Centrum för äldretandvård/sjukhustandvård/oral medicin Västra Götalandregionen

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE. Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge

VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE. Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge VÄLKOMMEN TILL JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE Hemmatrivsel i natursköna Västerhaninge KONTAKTINFORMATION JOHANNESLUND ÄLDREBOENDE Enhetschef: Inger Norlin, A-sidan, 08-606 72 17, inger.norlin@haninge.se Anne

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar Centrum för allmänmedicin Centre for Family Medicine När minnet sviktar SBAR-Demens En strukturerad kommunikationsmodell om vad du bör tänka på om du misstänker kognitiv nedsättning eller demenssjukdom

Läs mer

Välkommen till Edsbergs äldreboende Ulrikas Gård

Välkommen till Edsbergs äldreboende Ulrikas Gård Välkommen till Edsbergs äldreboende Ulrikas Gård Först vill vi hälsa Dig och Dina närstående välkomna till Ulrikas Gård. Vår förhoppning är att ni kommer att trivas och känna er hemma här med oss. Vi kommer

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Samuelsbergs korttidsboende

Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Samuelsbergs korttidsboende Vi önskar dig välkommen till ditt tillfälliga boende i form av växelvård eller korttidsboende. Vår förhoppning är att du ska trivas här tillsammans

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen.

Göm Enya! Kärleken är starkare än alla gränser i världen. Göm Enya! Text: Anette Skåhlberg Bild: Katarina Dahlquist Anette Skåhlberg och Katarina Dahlquist 2011 Sagolikt Bokförlag 2011 Formgivning: Katarina Dahlquist www.sagoliktbokforlag.se sagolikt@sagoliktbokforlag.se

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer

Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutiner vid värmebölja/höga temperaturer Bakgrund Klimatförändringar kommer att medföra många typer av hot för folkhälsan. Klimatmodellerna visar bland annat att den

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se

Vardagsstöd. Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se Vardagsstöd Anna Sjölund Utvecklingsledare Behandlingshemmet Vårberget www.varberget.se Nedsatt problemlösningsförmåga Vad krävs för att kunna besvara frågan: Vad behöver du hjälp med? - Förmåga att se

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Omvårdnad & Bemötande

Omvårdnad & Bemötande Omvårdnad & Bemötande Vanliga svårigheter i vårdmiljö Mörka fält i golven Bristande kontraster Dålig belysning Konstiga handtag och toalettlås Engreppsblandare Tvålbehållare Ljud - TV, radio, ring-larmsystem,

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården

Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande till Inspektionen för vård och omsorg angående klagomål på Väsbygården VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2015-04-23 DNR SN 2015.032 TERHI BERLIN SID 1/2 UTREDARE 08-587 854 58 TERHI.BERLIN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Socialnämndens yttrande

Läs mer

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg

RIKTLINJE. Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2012-05-25 Eva Franzén, Ann-Britt Lundin Maj Forsberg 2 2013-08-14 Eva Franzén Eva Franzén, Maj Forsberg God vård och omsorg vid livets slut 1. Bakgrund Vid

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

MÄLARBACKEN vård- och omsorgsboende

MÄLARBACKEN vård- och omsorgsboende Välkommen till MÄLARBACKEN vård- och omsorgsboende 2 Mälarbacken vård- och omsorgsboende Besöksadress Blackebergsbacken 41, 168 50 Bromma Postadress Mälarbacken vård- och omsorgsboende, Box 304, 161 26

Läs mer

Nedan följer praktisk information om Ekgården och vart Du kan vända Dig i olika frågor.

Nedan följer praktisk information om Ekgården och vart Du kan vända Dig i olika frågor. Vi hoppas att Du ska trivas hos oss! Nedan följer praktisk information om Ekgården och vart Du kan vända Dig i olika frågor. Ekgården är ett äldreboende som drivs av Ekerö kommun. Här finns 60 lägenheter

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 2014-01-17 Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens för 2013 Övergripande mål Alla ska följa de basala hygienrutinerna samt klädreglerna. Minimera antal avvikelser gällande fall, mediciner

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också.

UTREDNING/HÄNVISNING Det är viktigt att ta reda på om barnet bara har enures eller om det har inkontinens också. ENURES BAKGRUND/DEFINITION Enures betyder ofrivillig urinavgång. De flesta barn är nattorra vid 3-4 års ålder men vid 7 års ålder är fortfarande 5-10 % sängvätare, flest pojkar. ORSAK Enures innefattar

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder

Bemötandeguide. - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder Bemötandeguide - en vägledning i mötet med människor som har olika funktionshinder INNEHÅLL 1. Ett gott bemötande 2. 10 goda råd 3. Afasi Allergi 4. Autism/Aspergers syndrom 5. Demenssjukdom 6 Diabetes

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem

Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Södra rektorsområdet Rälla, Runsten och Gärdslösa förskola/skola/fritidshem Det enskilda barnet ska vara förskolans, skolans och fritidshemmets ögonsten! Tro på dem, se dem! De är viktiga! Tre grundpelare

Läs mer

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Elineberg Uppdaterad 2010-03-17 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna åldras i trygghet med värdighet.

Läs mer