Socialnämnd/Socialtjänsten

Transkript

1 Ordförande: Eva Andersson Verksamhetsområdeschef: Ewa Klingefors-Hedlund Budget 2011, tkr Personal Kostnader antal årsarbetare Intäkter varav kvinnor 79 % Nettokostnader män 21 % Umeå kommuns övergripande vision & mål Vi vinner i Umeå uttrycker visionen att kommunens alla intressenter ska uppleva att de vinner på att bo och verka i Umeå. Det gäller våra medborgare, studenter, näringsliv, föreningsliv osv. Vi samverkar över alla gränser för att skapa långsiktig social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, hög attraktivitet och tillväxt med målet att nå medborgare senast år 2050 Vi ska förstärka vår ställning som kulturstad och i kommunens alla verksamheter verka för att framgångsrikt genomföra Europas Kulturhuvudstad Verksamheten ska präglas av öppenhet, brukar- och medborgarorientering, god demokratisk kontroll och tydlighet i samspelet mellan politiker och tjänstemän Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället såväl som sina egna liv. Alla ska oavsett etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, och social bakgrund ha likvärdiga rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom livets olika områden Vi ska fortsätta stärka vår ställning som en av Sveriges ledande kvalitets- och innovationskommuner. Vi ska bidra till förutsättningar för en god omsorg och hälsa på lika villkor för hela befolkningen Vi ska utveckla kunskapsstaden Umeå med god utbildning och ett livslångt lärande, som en förutsättning för att hantera förändringar och nå en hållbar utveckling. Jämställdhet ska uppnås och på ett konkret sätt tillämpas i alla verksamheter och led av beslutsprocessen. Vi ska stärka vår ställning som en energihushållande kommun där energianvändningen minskar och utgår från förnybara energikällor. 1. Nämndens ansvarsområde/uppdrag Socialnämnden är ansvarig för äldre- och handikappomsorg samt individ- och familjeomsorg. Därutöver har nämnden ett ansvar för tillståndsgivning och tillsyn beträffande alkoholservering, folköls- och tobaksförsäljning samt tillsyn över försäljning av receptfria läkemedel. Socialtjänstens verksamhetsidé är att i närhet och samspel vara en resurs som frigör och stärker människors förmåga att leva ett självständigt liv. 2. Vision 2015 är vi Sveriges bästa Socialtjänst - vi bidrar till Umeås utveckling genom att skapa förutsättningar för livskvalitet och framtidstro. Värdegrund Det är i mötet med brukarna som kvalité skapas. Tillsammans skapar vi nya möjligheter - till förändring, bättre livskvalité och ett gott liv. Värdegrunden skapar möjlighet till en gemensam människosyn och en gemensam tanke om vem vi är till för och vad som är viktigt. Värdegrunden anger vilket förhållningssätt vi ska ha i våra möten med brukare, medborgare, samarbetspartners och med varandra. 1(8)

2 I alla verksamheter och på alla nivåer visar vi OMTANKE genom att lyssna till dig och möta dig där du är. Vi visar ÖPPENHET genom att ha ett tillåtande klimat och använda ett begripligt språk. Det skapas möjligheter till MEDSKAPANDE genom att vi tillsammans med dig ta ansvar för utveckling till nytta och för mervärde. Huvudstrategier 1. Genom att i alla processer ha brukaren i fokus och arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet uppnår vi god kvalité 2. Genom att vara en attraktiv och pålitlig samarbetspartner bidrar vi till Umeås utveckling 3. Genom tydliga prioriteringar, öppenhet och fokus på värdeskapande aktiviteter får vi en effektiv verksamhet 4. Genom tydliga roller och befogenheter ger vi förutsättningar för ett kreativt och ansvarstagande medarbetarskap 5. Genom återkoppling på prestationer säkerställs arbetsplatser där vi vill lära och bidra till utveckling 3. Omvärldsanalys - verksamhetsutveckling 3.1. Utmaningar ur ett brukarperspektiv Arbete och försörjning Socialtjänstens åtagande när det gäller stöd till enskilda individer och brukargrupper med behov av sysselsättning och försörjning är en stor utmaning. Erfarenheterna från 90-talets lågkonjunktur har visat att delar av gruppen unga, som då hamnade utanför arbetsmarknaden, fastnade i bidragsberoende och utanförskap. Antalet personer med funktionsnedsättningar, som har rätt till daglig verksamhet, tenderar också att öka. I jämförelse med andra brukargrupper står dessa personer oftast långt från den öppna arbetsmarknaden. Alkohol, droger och social problematik Utvecklingen när det gäller ökad drog- och alkoholanvändning är en oroande faktor, framför allt bland ungdomar och unga vuxna. Samhällsutvecklingen och rådande trend i kommunen påverkar efterfrågan av stöd och behandling. Till detta kommer andra sociala problem i ungdomsgrupperna, vilket medför ökade behov av tidiga insatser, rådgivning samt kvalificerad vård i öppna och slutna former. Arbete med förebyggande och tidiga insatser förväntas på lång sikt innebära förbättrad livskvalité till lägre kostnader, men kan i det korta tidsperspektivet innebära kostnadsökningar Funktionsnedsättningar En fortsatt ökad efterfrågan på insatser för personer med olika former av funktionsnedsättningar är att vänta. Förbättrad diagnostisering och behov av mer specifika individuella lösningar kräver omfattande planering av insatser och resurskrävande verksamheter. Utökningen av det kommunala åtagandet beträffande tvång i öppenvård är ett exempel på sådana behov. I Socialtjänstens verksamheter i ordinärt boende finns stora behov av förbättrad samordning mellan landsting och socialtjänst för att förbättra vård och omsorg om multisjuka äldre, vilket också uppmärksammats på nationell nivå. Utgångspunkten är att vård och omsorg i huvudsak ska ske i det egna hemmet. Omfattande förändringar i lagstiftningen kring skydds- och begränsningsåtgärder inom äldreomsorgen innebär krav på ökad personaltäthet i särskilda boenden samt tekniska anpassningar av låsen i de boendes lägenheter Möjligheter ur ett brukarperspektiv Inom samtliga områden där socialtjänsten ser utmaningar, krävs en långtgående samverkan med andra samhällsaktörer. Det bör finnas goda förutsättningar för att nå längre i samverkan med t ex barnomsorg, skola, landsting, försäkringskassa och arbetsförmedling. När det gäller barn och ungdomar kan ett särskilt fokus på de riktigt tidiga barnaåren, skolgång och föräldraskap skapa förutsättningar för bättre uppväxtvillkor, vilket i sin tur bör leda till väsentligt minskade behov av omfattande kostsamma insatser från socialtjänsten. 2(8)

3 Det pågående kommunövergripande arbetet med planering av bostäder för äldre kommer att skapa möjligheter och ge långsiktigt hållbara förutsättningar. I planen förväntas kommunens ambitioner och eventuella åtaganden när det gäller utvecklingen av trygghetsbostäder att tydliggöras. Planarbetet sker i samverkan med bl a Bostaden. För att kunna hantera förväntningar från medborgarna och öka tydligheten, kan den påbörjade översynen av servicenivåer komma till nytta. Inom ramen för Kommunfullmäktiges samordningsuppdrag, kan en ökad samordning och sammanslagning av myndighetsutövning och andra verksamheter innebära en ökad likställighet och bättre nyttjande av kommunens samlade resurser inom det sociala området. Tillämpningen av en evidensbaserad praktik kommer framöver att öka möjligheterna till större träffsäkerhet beträffande matchning av rätt vård och behandling (insats och vårdnivå) utifrån brukarens behov. Yttre kvalitet Socialnämndens specifika fullmäktigemål 1. Socialtjänsten stärker den enskildes förmåga att leva ett självständigt liv Genom att ledning och medarbetare verkar för brukarinflytande och egenmakt tas brukarnas egna resurser tillvara. Stor vikt ska läggas på brukarnas medskapande i samband med upprättande, genomförande och uppföljning av genomförandeplaner. Genom tidiga insatser ökar brukarens möjligheter att leva ett självständigt liv samtidigt som behovet av omfattande insatser minskar. I första hand erbjuds tidiga och förebyggande insatser i form av t ex servicetjänster, behandling i öppenvård samt insatser i ordinärt boende. Genom ett brett utbud av insatser/verksamheter stärks förmågan att leva ett självständigt liv och förutsättningar skapas för att kunna bo i eget boende med bibehållen livskvalitet. Arbete/sysselsättning är en viktig del i ett självständigt liv och aktuella brukargrupper ska erbjudas arbete alternativt sysselsättning. Fokus kommer att läggas på arbetslinjen i samverkan med AF, FK och VIVA. En mer medveten tillämpning av evidensbaserad praktik och ökat fokus på uppföljning av insatsernas resultat utvecklar verksamheternas effektivitet och kvalitet. För att nå visionen om Sveriges bästa socialtjänst 2015 pågår aktiviteter inom KLARA projektet, arbetet med att förankra Socialnämndens vision, värdegrund och verksamhetsíde skapar en gemensam grund för all verksamhet i Socialtjänsten. Genom översyn och förbättringsarbete inom samtliga brukarrelaterade processer förbättras effektivitet samt reell och upplevd kvalitet i förebyggande insatser, myndighetsutövning och verksamhet. Arbetet med att minska slöseri, tidstjuvar och dubbelarbete frigör tid och resurser som tillfaller brukarna. 2. Socialtjänsten skapar mervärde för den enskilde genom gränsöverskridande samverkan Genom att samverka med andra skapas förutsättningar för nya gemensamma lösningar som på ett bättre sätt kan tillgodose behoven. Socialtjänsten ska aktivt söka nya samverkanspartners och tillsammans med myndigheter, föreningar, företag och organisationer. Samordningsuppdraget från Kommunfullmäktige skapar förutsättningar för ökad samverkan och sammanslagning av verksamheter. För Socialtjänstens del skapas synergieffekter för brukare och verksamhet. Genom att samla insatser och kompetens relaterad till en specifika brukargrupper under gemensam styrning förbättras service och stöd till de enskilda brukarna, samtidigt som överbyggnadskostnader bör kunna minskas. 3. Socialtjänstens verksamheter ska präglas av öppenhet, tillgänglighet och vara av god kvalitet Genom möten präglade av respekt och medmänsklighet får brukare, närstående och kommunmedborgare ett bra bemötande och inflytande över den situation de befinner sig i. God information skapar tydlighet kring rättigheter och skyldigheter samtidigt det ger förutsättningar för att brukarnas och medborgarnas förväntningar kring insatser och servicenivåer ligger på rimlig nivå. Socialtjänsten kommer att fördjupa arbetet med att skapa kunskapsbaserade verksamheter och insatser. Den gemensamma visionen och värdegrunden utgör plattformen för en välfungerande socialtjänst. En viktig kvalitetsfaktor är den faktiska och upplevda rättssäkerheten i myndighetsutövningen. Genom satsning på kompetens, ramverk och gemensamma rutiner skapas förutsättningar för hög rättsäkerhet. Utifrån de processkartläggningar som genomförts kommer en rad aktiviteter att genomföras i syfte att förbättra effektivitet och kvalitet i socialtjänstens verksamheter. Processkartläggningar av socialtjänstens egna stödfunktioner ska utgöra grund för en fortsatt utveckling av stö- 3(8)

4 det och uppföljningen av ledningsarbetet samt öppnar för fortsatt samordning och sammanslagning av stödfunktioner på kommunövergripande nivå. Som ett led i kvalitetsarbetet kommer en översyn av riktlinjer, servicenivåer och kvalitetsdeklarationer att genomföras. Inom ramen för de processkartläggningar som genomförts har behovet av att skapa gemensamma rutiner inom Socialtjänstens verksamheter blivit tydligt. Gemensamma rutiner är en viktig framgångsfaktor för framgångsrik kvalitetssäkring. Inom samtliga tre verksamhetsområden finns tydliga behov av att utveckla arbetet med myndighetsutövning. Under 2010 avslutades ett större jämställdhetsprojekt inom socialtjänsten. De förslag till fortsatta förbättringar för att öka könsmedvetenheten i organisationen kommer bl a att innebära att en särskild satsning görs för att uppmärksamma våld i nära relationer, inom verksamheterna som riktar sig till äldre- och funktionshindrade. En fortsatt utveckling av könsuppdelad statistik och kvalificerad analys ur genusperspektiv ska också utvecklas. FoU-enheten UFFE kommer även fortsättningsvis att medverka i den länsgemensamma utvecklingen av FoU tillsammans med övriga kommuner och landstinget. En viktig del i detta är den satsning som Umeå tillsammans med övriga kommuner gör i form av FoU-ombudsorganisation. Projektkontoret får ett särskilt uppdrag att i god tid innan projekt avslutas, kontakta ansvarig chef och ekonom för att säkerställa att avslut görs och ekonomisk slutredovisning sker. Samtliga projekt i socialtjänsten ska vara tidsbegränsade Folkhälsomål - kommungemensamt Kommunfullmäktige har beslutat att bedriva folkhälsoarbetet inom sex av de nationella folkhälsoområdena. Vi ska i styrkorten inarbeta aktiviteter som stödjer målen inom framför allt områdena 1, 2, 3 och Delaktighet och inflytande. 2. Ekonomisk och social trygghet. 3. Trygga och goda uppväxtvillkor. 4. Ökad fysisk aktivitet. 5. Goda matvanor och säkra livsmedel. 6. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och doping samt minskade skadeverkningar från överdrivet spelande. Alkohol-, drog- och brottsförebyggande program - kommungemensamt Umeå kommuns mål 1. Alkohol- och tobaksfri uppväxt för barn och ungdomar upp till 18år 2. Minska berusningsdrickandet och riskkonsumtion bland vuxna, för att motverka missbruk och alkoholskador 3. Drogfri kommun 4. Medborgarna skall känna sig trygga i sin kommun och den totala brottsligheten, speciellt ungdomsbrottsligheten ska minska När det gäller såväl folkhälsomålen som alkohol- och drogförebyggandeprogrammet inarbetas lämpliga aktiviteter i verksamheternas styrkort. Nämndens bidrag till Kulturhuvudstad 2014 Under året kommer ett flertal aktiviteter att genomföras inom aktuella verksamhetsområden, i syfte att integrera och förverkliga ambitionerna kring kulturhuvudstadssatsningen. I samband med årsbokslutet ska redovisning av aktiviteterna ge en bild av hur omfattande socialtjänstens bidrag varit. Särskilda uppdrag från nämnden Genomför en hbt-certifiering av socialtjänstens verksamheter samt att en handlingsplan inkl en tidplan för detta tas fram. Genomför ett utvecklingsarbete inom hemtjänsten. Utvecklingsarbetet ska syfta till att ta fram strategier och en långsiktig verksamhetsidé. I detta arbete bör andra aktörer av hemtjänst och brukare bjudas in. Genomför ett utvecklingsarbete inom personlig assistans. Utvecklingsarbetet ska syfta till att ta fram strategier och en långsiktig verksamhetsidé. I detta arbete bör andra aktörer av personlig assistans och brukare bjudas in. 4(8)

5 Inre kvalitet En av de viktigaste utmaningarna är att få medskapandet bland samtliga dryga 3000 medarbetare, att bli en naturlig utgångspunkt i alla verksamheter. Upplevelsen av att inte i tillräcklig utsträckning få vara involverad, kunna påverka och ta ansvar begränsar möjligheter till helhetssyn och utveckling. För att nå visionen om Sveriges bästa socialtjänst 2015 pågår aktiviteter inom KLARA projektet, vilka bland annat ska stärka möjligheterna att få ett ökat medskapande i alla delar av organisationen. Det innebär t ex att öppna upp arenor, ge ansvar och befogenheter, samt att bli tydliga i vilka krav och förväntningar som ställs på enskilda medarbetares bidrag till brukarnyttan. Med den mångfald av professioner, kunskap och erfarenhet som finns i organisationen, finns goda förutsättningar att kunna utveckla kompetens över verksamhetsgränserna. I samverkan med andra verksamhetsområden och huvudmän, kan utbildningsinsatser och erfarenhetsutbyte tas tillvara som ett led i kompetensutvecklingen. Inom socialtjänsten finns dock några specifika yrkesgrupper som i högre grad än andra upplever stor arbetsbelastning. Utifrån resultaten i medarbetarenkäten och i analysen av risker och konsekvenser i samband med förestående verksamhetsförändringar, är det nödvändigt att komma tillrätta med den upplevda belastningen. I ansträngningarna att erbjuda höga sysselsättningsgrader och samtidigt öka kontinuitet och kvalitet kommer det kommungemensamma projektet Hela tiden att förankras inom vård och omsorg. Produktivitet En kostnadseffektiv verksamhet skapar mervärde för medborgarna. Utgångspunkten är att styra utvecklingen i riktning att uppnå de politiska målen, d v s att bedriva en ändamålsenlig verksamhet och att förbättra verksamhetens produktivitet. Det kräver kontinuerlig uppföljning och värdering samt dialog mellan politiker och kommunmedborgare om vad som är viktigt och bör prioriteras. Genom processöversyn och införandet av ny teknik kan resursutnyttjandet förbättras och arbetsprocesser effektiviseras. Med utgångspunkt från vetenskap och beprövade erfarenhet följs brukarnytta i förhållande till satsade resurser. Systematiska jämförelser med andra jämförbara kommuner samt egna jämförelser över tid, är av stor vikt för att kunna bedöma produktivitetsutvecklingen. Socialtjänsten ska även fortsättningsvis ingå i nätverk och bedriva projekt i syfte att ta fram effektiva arbetsmodeller. Ekonomi Inom äldreomsorgen ökar antalet faktiskt brukare i åldersgruppen > 80 år med ca 30 personer och i åldersgruppen år med ca 50 personer. Det sker ingen utbyggnad av särskilda boenden under det kommande året. Behovsökningen skall i första hand mötas i hemtjänsten och antalet hemtjänsttimmar förväntas öka med timmar. Den tillkommande kostnaden är beräknad till 8 mkr. Inom handikappomsorgen tillkommer årligen i genomsnitt ca 24 personer med olika former av funktionsnedsättningar. I genomsnitt uppgår kostnaden för en boendeplats till ca 0,6 mkr per år. Enligt fastställd lokalförsörjningsplan planeras även för en utbyggnad som möter kvarvarande och tillkommande personers behov under Den tillkommande kostnaden är beräknad till 12 mkr. I takt med att Umeå växer ökar också riskerna för så kallade storstadsproblem. En mer utvecklad och breddad verksamhet med större inslag av förebyggande och tidiga insatser har gett barn, unga och deras familjer tillgänglighet till fler insatser i tidigare skede. Trots detta kvarstår kostnadsnivån för institutionsplaceringar inom individ och familjeomsorgen. Kostnaden för att möta behov på nuvarande kostnadsnivå är beräknad till 32 mkr. Inför 2011 har nya och delvis oväntade kostnadsökningar skett. Ett nytt avtal gällande taxitransporter till och från daglig verksamhet, extraordinära kostnader för respiratorvård, samt förändrade föreskrifter som innebär behov av ökad nattbemanning kräver ytterligare effektiviseringar i befintliga verksamheter eller ökade resurser motsvarande 7 mkr. 5(8)

6 Inkluderat de 35 mkr som Socialtjänst fått i ramökning inför 2011 kvarstår därför ett behov av att minska socialtjänstens kostnader motsvarande 24 mkr. Därutöver kommer kostnaderna för löner, mot bakgrund av de centrala löneavtalen, att överstiga 1,5 %. Socialtjänsten ser inga möjligheter att frigöra egna medel för att klara dessa kostnadsökningar KLARA 2013 startades i syfte att skapa större brukarnytta, frigöra organisationens kraft och potential samt hantera ekonomiska utmaningen till Genom en tydligare ledning, effektivare organisation och bättre processer kan vi ge fler umeåbor service med samma antal anställda som idag. Inom ramen för KLARA 2013 genomförs processkartläggningar som bland annat identifierar behov av förändringsaktiviteter. Arbetet med att genomföra förbättringar i processer och verksamheter påbörjas under 2011 och förväntas ge ökad brukarnytta och samtidigt möta delar av Socialtjänstens effektiviseringsbehov. Många av aktiviteterna ger dock sannolikt olika grad av förväntad helårseffekt under verksamhetsåret. I enlighet med föregående år har dock socialnämnden avdelat medel i en buffert för oförutsedda kostnader. Under 2011 är avsikten att nyttja delar av bufferten för att möta differensen mellan förväntad och reell effektiviseringsförmåga. För att möjliggöra högre takt i omställningsarbetet finns flera satsningar av engångskaraktär som bedöms leda till ökad brukarnytta och kostnadsminskningar i berörda verksamheter, exempel är nyckelfri hemtjänst och behandlingsboende inom individ- och familjeomsorg. Dessa satsningar kommer dock ej att kunna förverkligas utan tilläggsanslag till Socialnämnden under Inom området personlig assistans kommer man under 2011 fortsätta arbetet utifrån den plan som finns för att anpassa kostnaderna till Försäkringskassans ersättningsnivåer. Hemtjänstens anpassningar till ett lägre a pris kommer även framöver att bli kännbara. Under året ska en större översyn av samtliga interna resursfördelningsmodeller att genomföras i samarbete mellan ekonomichef och verksamhetschefer. Inför 2012 ska besluts fattas kring justeringar och eventuella byten av modeller. Syftet är att säkra att styrmodell och resursfördelningsmodeller fullt ut ger incitament till ökad brukarnytta, resultatorientering och är långsiktigt hållbara avseende resursnyttjande. 6(8)

7 Mätningar och mål i tidsserier per perspektiv Yttre kvalitet Brukarenkät Mätning 2009 Mätning 2010 Mål 2011 Äldreomsorg NKI, Nöjd-kund-index Bemötande Kompetens Tillgänglighet Tydlighet Handikappomsorg NKI, Nöjd-kund-index Bemötande Kompetens Tillgänglighet Tydlighet Individ och Familjeomsorg NKI, Nöjd-kund-index Bemötande Kompetens Tillgänglighet Tydlighet Inre kvalitet DMedarbetarenkät och personalstatistik Mätning 2009 Mätning 2010 Mål Attraktiva och hälsofrämjande arbetsplatser - Andel långtidsfriska % 64,2 63,8 63,8 - Andel heltidsanställda % 56,7 57,4 57,4 - Genomsnittlig sysselsättningsgrad % 89,4 90,0 90,0 - Andel tillsvidareanställda % 93,6 93,8 93,8 - Personalrörlighet % 4,5 6,2 6,2 - Sjukfrånvaro % 7,5 7,2 7,2 - Sjukdagar/årsarbetare antal 22,2 20,0 20,0 - Nöjd medarbetarindex NMI 4,44 4,6 4,6 - Faktor arbetstillfredsställelse 4,82 4,9 4,9 - Faktor hälsa MAE 4,07 4,12 4,12 2 Engagerade medarbetare med rätt kompetens - Nöjdmedarbetarindex- NMI 4,44 4,6 4,6 - Faktor medskapande ur MAE 4,3 5,0 5,0 - Genomförda lönebeskedssamtal % 78,6 90,0 90,0 - Regelbundna arbetsplatsträffar % 95,7 97,0 97,0 3. Öppna och tillgängliga arbetsplatser - Andel män % 19,2 19,1 19,1 - Andel anställda med utomnordisk bakgrund % 7,9 8,5 8,5 - Antal praktikanter Antal i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, lönebidrag mfl Förekomst av kränkningar och trakasserier från chefer,arbetskamrater Förekomst av kränkningar och trakasserier från brukare % (8)

8 Produktivitet Utfall 2009 Budget 2010 Mål 2011 Nyckeltal (budget/utfall/behovsplan) Mått Äldreomsorg Hjälp i hemmet kr/tim Särskilt boende kr/plats Korttidsvård kr/dygn Handikappomsorg Hjälp i hemmet kr/tim Särskilt boende (SoL + LSS) kr/plats Personlig ass under 20 tim/v (LSS) kr/tim Korttidsvistelse LSS kr/brukare Ledsagarservice LSS kr/tim Daglig verksamhet LSS kr/brukare Individ och familjeomsorg Institutionsvård unga kr/dygn Familjehem kr/dygn Institutionsvård vuxna kr/dygn Försörjningsstöd inkl myndighetsutövning Kr/Hushåll Behovsplan Utfall 2009 Budget 2010 Mål 2011 Nyckeltal (budget/utfall/behovsplan) Mått Äldreomsorg Hjälp i hemmet Timmar Särskilt boende Platser Korttidsvård Dygn Betalningsansvar Dygn Handikappomsorg Hjälp i hemmet Timmar Särskilt boende (SoL + LSS) Platser Personlig ass under 20 tim/v (LSS) Timmar Korttidsvistelse LSS Dygn Ledsagarservice LSS Timmar Daglig verksamhet LSS Brukare Individ och familjeomsorg Institutionsvård unga Dygn Familjehem Dygn Institutionsvård vuxna Dygn Försörjningsstöd inkl myndighetsutövning Hushåll Ekonomi Budget (tkr) Bokslut Budget Budget Plan Plan Intäkter Kostnader Nettokostnader Varav netto/verksamhet A: Ledning/administration Äldreomsorg Handikappomsorg Individ och Familjeomsorg Försörjningsstöd Tilda INVESTERINGAR Nettoinvesteringar (8)