Finska förvaltningsområdets storsamråd 14 september 2016

Transkript

1 Finska förvaltningsområdets storsamråd 14 september 2016 Malmö stad ingår sedan februari 2015 i det finska förvaltningsområdet. I september hölls årets andra storsamråd för att informera om vad som hänt inom de fyra fokusområdena förskola, äldreomsorg, kultur och kommunikation. Tanken var också att berätta om hur arbetet ska gå vidare och diskutera möjliga aktiviteter under Finlands 100-årsjubileum år Från Malmö stad deltog representanter från stadskontoret, förskoleförvaltningen, kulturförvaltningen och stadsområdesförvaltningarna/vård och omsorg. Samrådet inleddes med några välkomstord av Nils Karlsson, kommunalråd med ansvar för demokrati, jämställdhet, mänskliga rättigheter. Han menade att det är viktigt för Malmö stad att vara en del av det finska förvaltningsområdet. Vi vill gå före när det gäller inkludering och detta är ett sätt att visa det, sa han. Vi har en relativt stor finsk population sedan Malmö industrialiserades och vi vill erbjuda finska medborgare den här möjligheten. Enligt Nils Karlsson kan samråd vara tidskrävande men samtidigt viktiga för att kommunen ska kunna få information om gruppernas önskemål. Han tog också upp den omorganisation som pågår inom Malmö stad och hävdade att den kommer att göra det lättare för kommunen att tillgodose sverigefinnarnas behov. Lagöversynen Susanne Abramsson, samordnare för det finska förvaltningsområdet och nationella minoriteter, fortsatte med att redogöra för den kommande lagöversynen. Anledningen till att en översyn genomförs är att flera aktörer, bland andra Sametinget och Länsstyrelsen i Stockholm anser att mycket i lagen behöver förtydligas. Under översynen kommer man bland annat att analysera minoritetspolitikens styrkor och utmaningar, utreda behovet av kunskapshöjande åtgärder och lämna förslag till förändringar. Utredningen, som ska vara klar den 15 juni 2017, skickas först på remissrunda och sedan till lagrådet. Regeringen lägger därefter fram förslaget som sedan går till riksdagen. Information från Länsstyrelsen Stockholm De inbjudna representanterna från Länsstyrelsen i Stockholm hade inte möjlighet att närvara på storsamrådet men hade istället skickat svar på olika frågeställningar, bland annat kring statsbidraget. Bakgrunden till statsbidraget är att varje kommun ska kunna förverkliga den politik som regeringen beslutat om. Kommunen får bidraget som kompensation för merkostnader som är kopplade till lagen om nationella minoriteter. Det finns dock inga riktlinjer när det gäller användning av statsbidraget och många aktörer vill att reglerna kring satsningen ska bli tydligare. Detsamma gäller de olika samråden, exempelvis budgetsamrådet, där det inte heller finns en övergripande struktur. Detta kommer att bli tydligare då lagöversynen är klar, menade Susanne Abramsson. Malmö stads inriktningar

2 Hon fortsatte att redogöra för Malmö stads inriktningar utifrån rådande lagstiftning. I policyn står att man kan ta fram en handlingsplan, den plan som redan tagits fram har mer formen av ett program inriktat på långsiktiga mål, menade Susanne Abramsson. Programmen har varit under beredning fram till den 21 september och går förhoppningsvis vidare till kommunstyrelsen den 5 oktober. Några av inriktningarna är: Öka Malmöbor och kommunanställdas medvetenhet Möjliggöra tillgång till äldreomsorg Möjliggöra utveckling och användning av finska språket Främja möjligheten att behålla och utveckla sin kultur Fastställa tillgång till förskola Beakta barn och ungas möjligheter till utveckling av sin kulturella identitet Förslag samrådsstruktur Därefter kom Susanne Abramsson in på förslaget kring samrådsstruktur som togs fram i maj Den nya strukturen började följas i augusti då ett planeringsmöte med representanter från Malmö stad och den sverigefinska minoriteten hölls. Efter storsamrådet i september kommer ett budgetsamråd med Malmö stad att äga rum i oktober, då representanter från varje område ska närvara. I februari 2017 hålls ett planeringsmöte med Malmö stad och representanter från sverigefinska minoriteten och en månad senare arrangeras nästa års första storsamråd. I april kommer ytterligare ett möte med Malmö stad för att informera om vad som diskuterats på storsamrådet. Det öppna verksamhetssamrådet äger rum i maj Budget 2016 När det gäller budgeten för 2016 har det funnits önskemål om att få veta hur mycket pengar som finns kvar och vad de använts till. Förskolenämnden, som äskat kronor, hade kronor kvar för september december. Pengarna har framför allt använts till personal- och transportkostnader. Kulturnämnden, som också tilldelats kr, har använt dessa medel till olika kulturarrangemang exempelvis Sommarscen Malmö stad och Panora. Vård och omsorg har använt till personalkostnader och har kronor kvar, kommunikationsavdelningen har använt till personal- och licenskostnader. Under posten kommunstyrelsen övrigt har kronor använts och här finns kronor kvar. Medlen har använts till bland annat genomförande, planering och annonser i samband med samråden. Här var tanken att det skulle anställas en tvåspråkig samordnare, men på grund av den omorganisation som Malmö stad genomgår har det kommit besked om att man måste avvakta med rekryteringar. Detta är inte bortglömt men det har inte kunnat genomföras än, vi arbetar hårt för att hitta en lösning, sade Cecilia Bengtsson. I budgeten finns totalt kronor kvar. Susanne Abramsson underströk att det inte finns någon möjlighet att omfördela pengarna men att det är en punkt som kan skrivas in i nästa års politiska beslutsunderlag.

3 Det kan dock finnas ett utrymme för att inte behöva skicka tillbaka pengar om det går att motivera med exempelvis Malmö stads omorganisation. Förskolan Spinneriet presenterar sin verksamhet Tre personer från Förskolan Spinneriet, Anne Tomelius, Paula Daneskär och Raija Kiviniemi, presenterade därefter sin verksamhet. Arbetet inleddes för ett år sedan med planering av en tvåspråkig svenskfinsk avdelning på en förskola på Mobilia. Tre pedagoger anställdes och förskolan öppnade redan i mars Med hjälp av kvalitetsavdelningen bjöd man in till öppet hus för tvåspråkiga föräldrar, vilket fick stor uppslutning. Nu går 20 barn på avdelningen och av dessa är 17 sverigefinska. Av pedagogerna är två 2 finsktalande och en svensktalande. Det finns även en ambulerande pedagog som tillsatts på heltid men arbetar för tillfället halvtid för att besöka finsktalande barn på övriga förskolor i Malmö. Den stora utmaningen har varit att hitta en ambulerande pedagog. Kulturförvaltningen presenterar sin verksamhet med anknytning till finsk kultur Från Malmö museer kom Merja Diaz, fotograf och utställningsproducent, och informerade om den jubileumsutställning som öppnar den 6 maj Museet har i samarbete med Finsk form i Malmö sökt statliga medel från Finland. Vi utbyter gärna tankar om utställningen, sa Merja Diaz. Vi samarbetar också gärna med förskolan och gör pedagogiska visningar. Linus Sollin kom från Malmö stadsarkiv, där stadens historia förvaras i form av dokument från myndigheter, föreningar, företag och privatpersoner. Stadsarkivet har också ett litet bibliotek och under våren har man anordnat en bokcirkel för finsktalande barn och även haft besök av finska seniorgruppen från Kirseberg. Jag vill påminna om att det finns en stående inbjudan till Finska föreningen eller andra som kan tänka sig att bilda ett litet gäng och komma förbi, sa Linus Sollin. I våras satte Malmö stadsarkiv igång med en insamling av arkiv och minnesberättelser med finsk och sverigefinsk anknytning. Sammanlagt fick Stadsarkivet in 4 arkiv och 20 intervjuer utfördes. Frågarna handlade om hur det var att komma till Sverige, arbeta i Malmö och lära sig ett nytt språk. I intervjuerna kom man också in på kampen för finskundervisning och upplevelsen av en sverigefinsk kultur och identitet. Intervjuerna kommer att resultera i en tvåspråkig artikel i Kulturhistoriska föreningens årsbok 2017 och en utställning på Stadsarkivet. En intervju är redan med i en digital stadsvandring, On spot story. Aktuellt inom kommunikation och äldreomsorg Tania Cronhamn presenterade äldreomsorgsprojektet inom finskt förvaltningsområde som inleddes i augusti i år på Stadskontorets välfärdsavdelning. Grunden till arbetet är den kartläggning som tidigare genomförts för att identifiera behoven för målgruppen 65+. Tanken är att nätverka även med andra kommuner i landet som arbetar med finskt förvaltningsområde och Tania Cronhamn har hittills tagit kontakt med bland annat Trelleborgs kommun.

4 Susanne Abramsson informerade om kommunikationsområdet och planerna på att bland annat översätta vård och omsorgsbroschyren till finska och lägga upp på hemsidan. Andra tankar är att inleda en dialog med gruppen för äldreomsorg, underlätta dialogen mellan Malmö stad och äldre sverigefinska Malmöbor och upprätthålla aktuell information på hemsidan. Diskussion kring förslag på utveckling inom respektive område I slutet av mötet delades deltagarna in i mindre grupper för att diskutera förslag på utveckling inom respektive område. Grupp: Kultur Övergripande förslag och frågor Samordna resurser. Tydliggöra vem som gör vad. Vem är kontaktperson och vem ska sprida information? Ideella krafter kan arbeta med innehåll. Kulturinstitutioner kan arbeta med struktur. Barnens scen kan söka pengar för finsk barnkultur och inkludera det i sin ordinarie ansökan. Försöka ha så lite administration som möjligt. Hur ska informationen spridas? Facebook fungerar som kanal för gruppen för barnkultur men inte för gruppen som arbetar med vuxenkultur. Kommunicera det som är klart och det som är på planeringsstadiet så att evenemangen inte krockar. Det behövs även samrådskanaler mellan samråden. Hur ska vi hantera de idéer och förslag som kommer in och vem fattar beslut om vilka förslag som går vidare? Kalendarium, försöka samla alla sverigefinska aktiviteter i Malmö stads evenemangskalender. Vilken fördelning ska det vara mellan barn- och vuxenkultur? Dialog med kulturskolan sångstunder tre gånger/termin. Kultur i förskola och skola, inte bara på fritiden. Beakta ungas möjligheter till kulturella aktiviteter. Grupp: Äldreomsorg Övergripande förslag Skapa en mötesplats ge information något tillfälle i veckan/månaden Det bör även finnas en mötesplats för de allra mest sjuka. Ambulerande finsktalande personal inom hemvården. Boende med tvåspråkig personal. Det ska finnas tillgång till paket med filmer, böcker och musik på alla äldreboenden. Samarbete med finska förskolan. Trygghetsboende med sauna och tillgång till träning.

5 Önskemål om att vårdpersonalen lär sig de viktigaste orden på finska, har tillgång till en lista med finska och svenska ord. Grupp: Förskolan Övergripande förslag Fånga upp finsktalande utbildad personal till förskolan. Långsiktigt samla finsktalande pedagoger till Spinneriet om möjligt. Nämn att kunskaper i det finska språket är ett plus. Försöka att utifrån ovanstående punkter skapa en mindre sårbar ambulerande verksamhet. Att ge barn möjlighet att träffa andra barn med finsk anknytning, exempelvis via öppen förskola, gymnastik, kulturarrangemang etc. Se över möjligheterna för barn och unga att lära sig finska efter förskolan. Grupp: Kommunikation Övergripande förslag Tillgång till tvåspråkig koordinator som arbetar med samordning. Tillgång till tvåspråkig personal. Skapa nätverk, exempelvis med andra kommuner. Lära av varandra. Skynda på omorganisationen i Malmö stad. Ta formella beslut. Hitta en lösning på problemet med att informationen på hemsidan inte når alla. Finlands 100-årsjubileum Efter gruppdiskussionerna behandlades punkten Finlands 100-årsjubileum år Susanne Abramsson informerade om det möte som kommunfullmäktiges ordförande Kent Andersson bjöd in till då Finlandssvenska Skånegillet, sverigefinska representanter, Finska föreningen, stadskontoret och Finlands generalkonsul deltog. I diskussionen kom bland annat följande idéer upp: Firandet ska pågå under hela året. Speciella datum är den 5 11 december Inriktning på konst, kultur och film. Kulturell identitet. Beakta både glädje och sorg i firandet, blandade känslor av glädje över självständigheten och sorg över vad det kostade på vägen. Samarbete mellan olika aktörer (Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Trelleborg, Malmö högskola) med flera.

6 Under storsamrådet hade man möjlighet att anmäla sig som representant i en dialoggrupp som ska utveckla idéer inför 100-årsjubileét. Deltagarna uppmanades också att fundera på teman och avsikt med firandet. Diskussion representation finskt förvaltningsområde Avslutningsvis behandlades samrådens struktur. I mars 2017 utses nya representanter för de olika fokusområdena och de som inte har möjlighet att fortsätta arbetet ombads att ta kontakt med Susanne Abramsson. Representanterna för äldregruppen meddelade att de ville fortsätta, detsamma gällde för kommunikationsgruppen och gruppen för förskolan. Kulturgruppen tog upp problemet med att de olika representanterna hade svårt att nå varandra eftersom inte alla hade tillgång till Facebook. En representant för de regionala aktörerna, Region Skåne och Länsstyrelsen, bjöd till sist in till ett samråd som ska äga rum i slutet av oktober/början av november. Fokus kommer att ligga på statsbidraget och frågeställningen är: Vad ska vi använda de pengar till som Region Skåne tilldelas? Agneta Larsson