Lokala riktlinjer för demenssjukdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lokala riktlinjer för demenssjukdomar"

Transkript

1 Tillgänglighet Kontinuitet Helhet Trygghet Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Utvecklade inom närsjukvården för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt (Gäller fr.o.m )

2 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Arbetsgrupp 3 3. Syfte och målgrupp 3 4. Fakta om demenssjukdomar 3 5. Ansvarsområden 4 6. Process och samverkan Upptäcka demenssjukdom Diagnos, behandling och uppföljning Omvårdnad och stöd Samverkan 7 7. Basutredning riktlinjer för utredning i primärvården 7 8. Åtgärder i primärvård och kommun 7 9. Utredning på specialistklinik Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Preparat för farmakologisk behandling av demenssjukdom Doser Vanliga biverkningar Kontraindikationer Förslag till åtgärder vid uppföljning Körkort Vapen Omvårdnadsaspekter på demenssjukdom Sjukdomsutveckling och omvårdnad Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Närstående utbildning och stöd 11 Bilaga 1 Riktlinjer för utredning och behandling Bilaga 2 Uppföljningsblankett Bilaga 3 Läkemedelsverkets rekommendationer vid BPSD Bilaga 4 Information om Kliniken för kognitiv medicin, Lund

3 3 Inledning Demenssjukdomarna har under de senaste åren uppmärksammats allt mer och varit föremål för flera rapporter och utredningar. Bland annat publicerade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) en rapport om demenssjukdomar under 2006 och Socialstyrelsen har i år publicerat Nationella ritlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. I Lunds kommun bedrev Utvecklingsgruppen demens under ett arbete kring Vårdprocessen demens, inom ramen för Skånsk Livskraft vård och hälsa. Syftet var att förbättra diagnostik, behandling, vård och omsorg för patienter med begynnande och manifesta demenssjukdomar. På uppdrag av den Lokala styrgruppen fick utvecklingsgruppen därefter uppdraget att utarbeta kortfattade lokala riktlinjer för användning i kommun, primärvård och specialistvård inom Mellersta Skånes och Landskronas sjukvårdsdistrikt. Riktlinjerna baserar sig till stor del på utvecklingsgruppens tidigare arbete och slutrapport. Uppdatering kommer att ske fortlöpande och senaste version återfinns på: 2. Arbetsgrupp De lokala riktlinjerna har uppdaterats av Christer Nilsson, överläkare, och Christina Elfgren, neuropsykolog, båda vid Skånes universitetssjukhus, Klinken för kognitiv medicin, Lund, samt Ulrika Grahn, Allmänläkarkonsult demens, primärvården i mellersta Skåne. De lokala riktlinjerna har genom remissförfarande granskats av samtliga berörda kommuner och av ansvariga för primärvården i mellersta Skåne, inför den ursprungliga publiceringen Syfte och målgrupp Riktlinjerna vänder sig till dem som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som drabbats eller misstänks ha drabbats av demenssjukdom. Riktlinjerna skall ge vägledning för medicinsk och social utredning, samt ge kunskap om social omsorg, olika vårdformer och möjligheter till stöd och utbildning för närstående. Riktlinjerna skall beskriva olika vårdgivares ansvarsområde och möjligheterna att samordna vårdresurserna. Riktlinjerna syftar till att genom harmonisering av diagnostik, behandling och omvårdnad, leda till en förbättrad vårdkvalitet för personer med demenssjukdom. 4. Fakta om demenssjukdomar Prevalensen för demenssjukdom ökar starkt med stigande ålder. Totalt har ca personer i Sverige någon form av demenssjukdom. Det finns ett 70-tal sjukdomar som leder till demens. De två vanligaste orsakerna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, samt blandformer av dessa. Tillsammans omfattar de % av alla patienter med demens, beroende på åldersgrupp. För mer utförlig information kring ämnesområdet demenssjukdomar hänvisas till Region Skånes Hälso- och sjukvårdsprogram om demenssjukdomar:

4 4 SBU:s rapport om demenssjukdomar: Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom: 5. Ansvarsområden En grundläggande förutsättning för en god demensvård är ett professionellt omhändertagande i nära samarbete mellan kommun, primärvård och specialistvård. Genom regelbundna vårdplaneringar i samverkan med den demenssjuke och dennes närstående kan en vårdkedja skapas som ger stöd under hela vårdtiden. Ansvarsfördelningen och samarbetet beskrivs nedan i figur 1 samt mer detaljerat i tabellform nedan. Figur 1 Schematisk bild över ansvarsområden och samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård.

5 5 Kommun Primärvård Specialistvård Upptäcka Vårda ge omvårdnad Stödja Upptäcka Utreda basnivå Behandla Upptäcka Utreda specialistnivå Behandla Forska/Utbilda Vårda ge omvårdnad och stödja patienten i ordinärt och särskilt boende. Det individuella behovet är alltid avgörande för vilka insatser som är aktuella. Behovet prövas av biståndshandläggaren utifrån aktuell lagstiftning med hänsyn tagen till den enskildes livssituation, resurser och önskemål. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska sammankallar teamet till individuell vårdplanering, IVP. I ordinärt och särskilt boende dokumenteras brukarens sammantagna behov av omvårdnad i IVP innefattande: medicinska insatser sociala insatser rehabiliterande insatser mål/delmål uppföljning/utvärdering Diagnostik och behandling av vanliga demenssjukdomar ska i första hand göras av distriktsläkaren, med stöd av övriga kompetenser inom primärvården (t ex ssk, arbetsterapeut, kurator, sjukgymnast). En basal demensutredning syftar till att: fastställa om demenssjukdom föreligger och behandla dessa sjukdomar samt andra tillstånd som kan förväxlas med demens. Se utredning av misstänkt demenssjukdom inom primärvården, Appendix I. Vid tveksamheter och behov av rådgivning: telefonkontakt eller remiss till specialistvård. Diagnostik och behandling av: misstänkta demenstillstånd hos yngre personer < 70 år diagnostiska problem vid misstänkt demens, oberoende av ålder svåra beteendestörningar samt komplicerade terapeutiska problem vid demenssjukdom. Utredningen baseras på teamprincipen och förutom specialistläkarens kliniska bedömning och ordinerade undersökningar kan även psykolog, arbetsterapeut- och sjukgymnastbedömning samt fördjupad utredning av sociala förhållanden av kurator ingå. Verksamheten bedrivs i ordinärt och särskilt boende i form av: hemsjukvård rehabilitering hemtjänst dagvård Verksamheten bedrivs som: mottagningsbesök hembesök telefonrådgivning Verksamheten bedrivs som: mottagningsbesök slutenvård konsultation till primärvård, slutenvård och kommun i form av: - hembesök (remiss) - vårdrådgivning (remiss) - telefonrådgivning (olika professioner) utbildning/handledning till patienter, närstående och personal.

6 6 6. Process och samverkan 6.1 Upptäcka demenssjukdom Begynnande demenssjukdom kan misstänkas av patienten själv eller patientens närstående, men även uppmärksammas av hemsjukvård, vid läkarbesök i primärvård eller vid inläggning på sjukhus (figur 2). Om misstanke om kognitiv svikt uppstår bör patienten erbjudas tid för läkarbedömning på vårdcentral. Patient eller närstående kan även själva kontakta sin vårdcentral, omvårdnadsansvarig sjuksköterska/demenssjuksköterska eller biståndshandläggare. I vissa fall vänder sig patient/anhörig direkt till specialistvården för utredning inom ramen för fritt vårdsökande. Individuell bedömning görs om patienten ska hänvisas till primärvården för initial handläggning eller ska handläggas direkt inom specialistvården. Om patienten är inneliggande på sjukhus ska en initial bedömning ske på vårdavdelningen och uppgifterna vidarebefordras med remiss till antingen primärvård eller specialistvård för uppföljning. I dessa fall kan specialistkonsultation ske redan under vårdtiden. 6.2 Diagnos, behandling och uppföljning Diagnostik av demenssjukdom genom basutredning (se punkt 7 och Appendix I) ska i regel påbörjas inom primärvård (se dock under 6.1). Vid komplicerade diagnostiska och terapeutiska problem bör specialistvården konsulteras (genom telefonsamtal eller remiss), se även nedan under punkt 8 och 9. För vissa patientgrupper, t.ex. patienter yngre än 70 år, bör remiss till specialistklinik ske så tidigt som möjligt, se även under punkt 8 och 9. Behandling av demenssjukdom kan initieras både inom primärvård och inom specialistvård, se även punkt 10 och Appendix II. Uppföljning bör initialt ske av den läkare som satt in behandlingen. Långtidsuppföljning sker i första hand inom primärvård. Figur 2 Schematisk bild av processen för upptäckt, diagnostik och information/samverkan kring omvårdnad och stöd vid demenssjukdom.

7 7 6.3 Omvårdnad och stöd Varje enskild demenssjuk och dennes närstående ska kunna behålla och eventuellt höja sin livskvalitet/hälsa samt vid behov få ett individuellt anpassat stöd och omvårdnad. Utifrån patientens specifika behov och önskemål sammankallar omvårdnadsansvarig sjuksköterska till en individuell vårdplanering. Berörda yrkeskategorier, patienten och närstående planerar gemensamt för en god vård och omsorg. Behovet prövas av biståndshandläggaren utifrån aktuell lagstiftning med hänsyn till den enskildes livssituation, resurser och önskemål. Stöd och omvårdnad ges i form av hemsjukvård, rehabilitering, hemtjänst och dagvård och bedrivs i ordinärt och/eller särskilt boende. 6.4 Samverkan För att diagnostik, behandling, omvårdnad och stöd åt patienten ska kunna fungera på bästa sätt är det av största vikt att relevant information överförs mellan kommun, primärvård och specialistvård (figur 2). Om utredningen enbart skett inom primärvård ska information om diagnos, samt samverkan kring omvårdnad och behandling, ske mellan kommun och primärvård. Samarbetet kring patienten mellan kommun och primärvård sker enligt gällande samverkansavtal. I de fall patienten utreds och följs upp inom specialistvården ska primärvården informeras om detta, lämpligen genom journalkopior till berörd läkare i primärvården. I det senare fallet sker information/samverkan kring patientens diagnos respektive omvårdnad direkt mellan kommun och specialistvård. Patientrelaterad handledning och stöd till primärvård och kommun erbjuds från specialistvården (se tabell s.5). 7. Basutredning riktlinjer för utredning i primärvården Basutredningens innehåll och tolkning beskrivs i Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom se bilaga 1. Riktlinjerna ska ses som ett stöd/arbetsredskap till distriktsläkaren vid utredning av misstänkt demenssjukdom. Delar av innehållet i riktlinjerna är reviderat efter Adolfsson R et al., Checklista för identifiering av demens och demensliknande tillstånd, Läkartidningen 87(48) (1990) samt Marcusson J, Linköping. 8. Åtgärder i primärvård och kommun En checklista för åtgärder inom primärvård och kommun för patienter med demenssjukdom återfinns i bilaga 1. Listan ska ses som ett stöd/arbetsredskap till familjeläkaren/distriktsläkaren för åtgärder vid misstänkt demenssjukdom samt för samverkan med kommun och specialistvård. 9. Utredning på specialistklinik I utredning på specialistklinik ingår alltid läkarbedömning. Denna kan komma att kompletteras med i första hand följande undersökningar, utöver de som utförts i samband med basutredningen:

8 8 Neuropsykologisk undersökning Lumbalpunktion med likvoranalys Magnetkameraundersökning (MR) Hjärnblodflödesmätning med SPECT Mätning av dopaminupptag med SPECT Arbetsterapeutisk bedömning Sjukgymnastbedömning En översiktlig beskrivning av verksamheten på Kliniken för kognitiv medicin, Lund, ges i bilaga 4. Privat vårdgivare med specialistkompetens inom området demenssjukdomar i mellersta Skåne finns även hos Minnesspecialisten, Adress: S:t Lars väg 45, 4 vån, LUND, Tel: , Fax: , E-post: 10. Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom beskrivs nedan samt kortfattat i bilaga 1. Syftet med läkemedelsbehandling är att uppnå förbättrad eller bevarad funktion under mer än en begränsad tid. Behandlingen bör pågå minst 12 månader och fortsätta så länge man bedömer att läkemedlet har effekt. Eftersom utvecklingen av Alzheimers sjukdom varierar mellan individer kan funktionerna dock bevaras i flera månader även hos obehandlade patienter, vilket gör det svårt att avgöra effekten för den enskilde patienten. Vid besvärande biverkningar eller snabb försämring av patientens symtom bör dock utsättning av preparatet övervägas Preparat för farmakologisk behandling av demenssjukdom Vid lindrig till måttlig Alzheimerdemens prövas kolinesterashämmare (Aricept, Exelon, Reminyl ), för doser se nedan. Vid måttlig och avancerad AD kan memantin (Ebixa ) prövas, ensamt eller som tillägg till kolinesterashämmare. Vid vaskulär demens ska adekvat sekundärprofylaktisk behandling mot vaskulära riskfaktorer ges. Vid avancerad demens kan behandling med preparaten nedan ibland ha en positiv effekt på beteendestörningar och psykiska symtom (BPSD) Doser Donepezil (Aricept ) Ges i endos, oftast till natten. Startdos 5 mg/dygn, efter fyra veckor höjs dosen till 10 mg/dygn. Galantamin (Reminyl ) Ges i endos (depotkapslar) eller tvådos (tabletter). Startdos 8 mg/dygn under fyra veckor som därefter gradvis kan ökas till mg/dygn. Rivastagmin (Exelon ) Ges i första hand som depåplåster 1 gång dagligen. Startdos 4,6 mg/24 timmar, med dosökning till 9,5 mg/24 timmar efter 4 veckor. Vid behandling med kapslar sker detta i tvådos. Startdos 1.5 mg x 2 i fyra veckor, därefter individuell dosering med måldos 6-12 mg/dygn. Dosökning sker stegvis med fyra veckors intervall. Memantin (Ebixa ) Ges i endos. Startdos 5 mg x 1, upptrappning med 5 mg per vecka till måldos 20 mg x 1. Startförpackning för upptrappning finns Vanliga biverkningar För kolinesterashämmare: Illamående, buksmärtor, sömnrubbning, trötthet, huvudvärk, muskelkramper, anorexi. För memantin: Hallucinationer, förvirring, yrsel, huvudvärk, trötthet.

9 Kontraindikationer För kolinesterashämmare är behandling vid AV-block II och III samt svår KOL/astma kontraindicerad Förslag till åtgärder vid uppföljning Innan behandling kontrolleras MMT, blodprover (ASAT, ALAT, Krea), vikt samt EKG (för kolinesterashämmare). Uppföljning (av läkare eller ssk) rekommenderas efter 1 mån för kontroll av biverkningar samt EKG och ev doshöjning (för kolinesterashämmare). Kontroll av MMT och ev EKG hos läkare efter 6-12 månader. Kontroll av njur- och leverstatus rekommenderas årligen. Utsättning övervägs vid besvärande biverkningar eller utebliven effekt/snabb försämring. Utsättningsförsök bör följas upp och om påtaglig försämring sker inom 3-4 veckor efter utsättning kan läkemedlet återinsättas. Insättning, dosjustering och utsättning av demensläkemedel kan ske i samråd med specialistläkare (se bilaga 4 för kontaktinformation). 11. Körkort En kognitiv reduktion leder till gradvis försämring av förmågan att köra bil. Vid måttlig till svår demens skall personen inte köra bil. I tidiga skeden av demenssjukdomen kan förmågan att köra bil vara så pass bibehållen att fortsatt bilkörning kan accepteras. I det senare fallet bör ny bedömning göras regelbundet. En bedömning om fortsatt bilkörning måste prövas individuellt. Det är särskilt viktigt att bedöma störningar i patientens visuospatiala förmåga, uppmärksamhet, omdöme, motorik och sjukdomsinsikt. Uppgifter från närstående ska också tas med i bedömningen. Vid tveksamhet remitteras patienten till Kliniken för kognitiv medicin för läkarbedömning och/eller neuropsykologisk undersökning. Dessa undersökningar kan i tveksamma fall, eller om patienten ifrågasätter bedömningen, kompletteras med ett praktiskt körprov tillsammans med specialutbildad trafiklärare och arbetsterapeut. Anmälan till Transportstyrelsen görs på särskild blankett (Läkares anmälan; älan.pdf ). Läkaren kan avstå från att anmäla om det är uppenbart att patienten inte kör bil eller om det finns anledning att anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra. Mer information om medicinska förhållanden av betydelse för innehav av körkort finns i boken Trafikmedicin i kapitlet om Demens och andra kognitiva störningar. Boken kan beställas eller laddas ner via länken: 12. Vapen Demenssjukdom är inte förenlig med vapeninnehav. Anmälningsskyldighet till polismyndigheten föreligger enligt 6 kap. 6 vapenlagen (2006:386): En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen skall omedelbart anmäla detta till polismyndigheten i den ort där patienten är folkbokförd. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd för skjutvapen.

10 10 Blankett för anmälan: Rikspolisstyrelsen har tagit fram allmänna råd när det gäller återkallelser (s.52-55): 13. Omvårdnadsaspekter på demenssjukdom 13.1 Sjukdomsutveckling och omvårdnad Omvårdnaden i form av den dagliga kontakten utgör grunden för den behandling och vård som erbjuds den demenssjuke. Målet för omvårdnaden bör vara att hjälpa den demenshandikappade med hinder som hjärnskadan skapar, att göra omvärlden så tydlig och begriplig som möjligt. En god omvårdnad kräver tillgång till kunnig personal, tillräcklig bemanning, fortlöpande handledning, möjlighet till reflektion och ständig kunskapsutveckling. Det är viktigt att berörda har en person att vända sig till och att denna också tar ett ansvar för uppföljande kontakter. Demenssjuka är ofta känsliga för förändringar; deras tillstånd förändras med tiden och även relativt bagatellartade åkommor kan försämra den dementes allmäntillstånd. Demenssjukdomens konsekvenser måste beaktas även vid behandling av andra sjukdomar. Glömmer patienten behandlingsinstruktioner och att ta sina mediciner? Patienten kan kanske inte redogöra för sina symtom? Den demenssjukes tandstatus kan försämras på grund av nedsatt förmåga att sköta munhygien, ändrade kostvanor och biverkningar av mediciner i form av muntorrhet. Enligt Tandvårdslagen ska vissa äldre och funktionshindrade erbjudas subventionerad nödvändig tandvård. Den demenssjukes verklighet kan se annorlunda ut än omgivningens. Den sjuke kan ha svårt att tolka syn-, hörsel- och känslointryck och kan vara överkänslig för exempelvis ljud. Då förmågan att tala avtar, kan denna ersättas med andra uttrycksformer. En person som varit van vid att anstränga sig fysiskt kan ha svårt att få detta behov tillgodosett. Smärta eller obehag kan inte förmedlas på ett normalt sätt. Det kan vara så att den sjukes sätt att vara är logiskt utifrån hur denne tolkar situationen, men uppfattas som konstigt och besvärligt av omgivningen. Se även under punkt Omvårdnad vid demenssjukdom beskrivs mer utförligt i Region Skånes Hälso- och sjukvårdsprogram om demenssjukdomar: Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Vid demenssjukdom uppkommer ofta psykiska reaktioner och beteenden som försvårar interaktionen med omgivningen. Exempel på sådana beteenden är överaktivitet (motoriskt, verbalt), agitation, aggressivitet, psykotiska symtom (hallucinationer, vanföreställningar), depression, ångest och sömnstörningar. Om beteendestörningen eller de psykiska symtomen orsakar lidande för patienten eller utgör ett hinder för god omvårdnad bör en analys av bakomliggande faktorer göras. Följande utlösande orsaker bör övervägas: Somatisk sjukdom

11 11 Läkemedelsbiverkan Omgivningsfaktorer (fysisk, psykisk och social miljö) Om man bedömer att patientens symtom är ett resultat av patientens demenssjukdom ska alltid icke-farmakologiska åtgärder övervägas i första hand, enligt Läkemedelsverkets rekommendationer: Sammanfattning av rekommendationerna bifogas i bilaga 3. Vid behov av konsultation med specialistläkare/-sjuksköterska, kontaktas Kognitiv medicin, se bilaga Närstående utbildning och stöd För information om de vanligaste demenssjukdomarna, avsett för lekmän, hänvisas till länkar: Patient- och anhöriginformation i A4-format som kan tryckas ut och ges till patient respektive anhörig återfinns på länk: Sjukvårds- och kommunföreträdare bör alltid lämna information om lokala förutsättningar för stöd till närstående. Sådant stöd kan bestå i kontakt med demenssjuksköterska eller kurator, anhörigutbildning samt information om patient- och anhörigföreningar (se nedan för adresser). Alzheimerföreningen i Sverige Demensförbundet Tel Tel

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar

Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Tillgänglighet Kontinuitet Helhet Trygghet Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Utvecklade inom närsjukvården för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt (Gäller fr.o.m. 2007-01-02) 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling

Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet

Läs mer

Kort information om demens

Kort information om demens Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)

Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting

Läs mer

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.

Forskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas. Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla

Läs mer

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun

Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1

Läs mer

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam

Rutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på minnesmottagning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö

Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Lokalt vårdprogram Demens Värmdö Ett samarbete mellan Kommunen, primärvården och Nackageriatriken 1 Innehåll Arbetsgrupp... 2 Bakgrund... 3 Mål... 3 Övergripande inriktning... 3 Processkarta... 4 I Värmdö

Läs mer

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt

Andelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög

Läs mer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Demenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros

Läs mer

Patientinformation Aricept (donepezil)

Patientinformation Aricept (donepezil) Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer

Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Värmland 2015-03-04 Nationell

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län

MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Bakgrund Kommunförbundet Västerbottens och Västerbottens läns

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Nationell utvärdering

Nationell utvärdering Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Länsseminarium Gävleborg 2015-03-17

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17

Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Seminarium 2009-09-17 Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående Seminarium 2009-09-17 1 Materialet är skrivet och sammanställt av: Pernilla Edström Silviasjuksköterska,

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas?

Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Hur ska vården möta behoven från tidiga symtom till sen palliativ fas? Jan.Marcusson@liu.se 30 25 20 15 10 5 0 Preklinisk Prodromal Mild Medelsvår Svår fas fas demens demens demens MMSE 30 29 30 26 25

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport. Kroppslig hälsa. hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Slutrapport Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Hälso- och sjukvårdsavdelningen Mars 2012 Slutrapport från arbetsgruppen

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens

Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Öka välbefinnande och livskvalitet vid demens Christèl Åberg Demenssjuksköterska Öckerö kommun ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN ÖCKERÖ KOMMUN Befolkning 12 500 invånare 20,6% över 65 års ålder, dvs ca 2575st

Läs mer

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse

2012-06-15 2013-045.26 2012-09-01. Landstinget och kommunerna i Västmanland. Yvonne Winroth. VKL:s styrelse Dokumentnamn: Definitioner och ansvarsfördelning (bil till avtal om kommunalisering av hemsjukvård i Västmanlands län) Dokumentnummer: Version: Datum: VKL:s diarienummer: 2012-06-15 2013-045.26 Gäller

Läs mer

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument

1(8) Avvikelse- och riskhantering inom SoL, LSS och HSL. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-03-10, 51 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade B 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal Uppdaterad januari 2014

Läs mer

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga

Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga SUNDBYBERGS STAD OCH STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Lokalt program för samordnad vård och omsorg kring personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och minnessvårigheter samt stöd till deras anhöriga Upprättat

Läs mer

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS

ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade

Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade 1 (10) Avdelningen för särskilda vårdfrågor Tandvårdsenheten Uppsökande verksamhet, nödvändig tandvård för vissa äldre och funktionshindrade Anvisningar för kommunens personal mars 2009 2 (10) Innehåll

Läs mer

Att få med läkarna på tåget

Att få med läkarna på tåget Att få med läkarna på tåget Insatser för att öka läkarmedverkan vid vårdplaneringar i Uppsala län Barbro Nordström och Christina Mörk allmänläkare i Uppsala Vårdplanering - olika begrepp Omvårdnadsplanering

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård

1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 (7) 5.1 Regelbok Sjukvård 1 2 (7) 5.1 Regelbok för sjukvård 5.1.1 Definitioner GRP: Geriatrisk Risk Profil. Screeningmetod för att identifiera patienter med geriatrisk riskprofil. Multisjuka riskpatienter:

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet

Eksjö kommun Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Revisionsrapport Kommunens demensverksamhet Antal sidor: 11 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Bakgrund 3 3. Syfte 4 4. Revisionskriterier 4 5. Ansvarig nämnd/styrelse 4 6. Genomförande/metod 4 7. Organisation

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar

Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 1 (6) Bilaga 16 till kundval hemtjänst Speciella frågeställningar Bilaga 16 sida 2 (6) Hemrehabilitering Plus Beställarens rehabiliteringsverksamhet bedriver Hemrehabilitering Plus som är

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Bilkörning och demens

Bilkörning och demens Bilkörning och demens 2014-09-11 Catarina Lundberg Leg. Psykolog., med. dr., enhetschef Trafikmedicinskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset - Huddinge Transportstyrelsen är körkortsmyndighet De medicinska

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö

Geriatriska kliniken. Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Geriatriska kliniken Kurser vid Geriatriska kliniken, Skånes universitetssjukhus, Malmö Höstterminen 2014 Höstterminen 2015 Hej! I din hand har du ett nytt och utökat kursprogram från Geriatriska kliniken,

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH

Flödesschema från ansökan till flytt till VÅBO 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Flödesschema från ansökan till flytt till 2012-01-23, reviderad 2013-08-29 GN/PH Vem: Bistånds -handläggare : Ta emot ansökan Skicka broschyr till VT med info om Boka tid för hembesök Inleda ärende i Utreda

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland

Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter. 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Bedömning av egenvård och hälso- och sjukvårdsuppgifter 2012-05-01 Överenskommelse mellan kommunerna i Västernorrland och Landstinget Västernorrland Innehållsförteckning Sida: 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling

rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Kloka rättigheter som ger dig en bättre läkemedelsbehandling Myndigheter och andra inom hälso- och sjukvården utfärdar bestämmelser om hur vården ska utföras. De flesta bestämmelser riktas till läkare,

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Demensbehandling - mer än bara piller

Demensbehandling - mer än bara piller Demensbehandling - mer än bara piller Mellansvenska Läkemedelsforum 120201 Lena Kilander, överläkare, universitetslektor Minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset Inst för folkhälso- och vårdvetenskap/geriatrik,

Läs mer

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009

Utvärdering Kvalitetsområde demens. augusti 2008 - december 2009 Utvärdering Kvalitetsområde demens augusti 2008 - december 2009 Carina Edholm Ulla Edwardsson December 2009 Innehållsförteckning 1 Bakgrund.3 2 Syfte.4 3 Metod.5 4 Resultat.6 5 Analys.9 6 Diskussion...10

Läs mer

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7

Anvisningar 2013-01-01. Sidan 1 av 7 Anvisningar N 2013-01-01 Landstingets tandvårdsstöd Nödvändig tandvård (N-tandvård) Sidan 1 av 7 Tandvårdsgruppen Anvisningar för landstingets tandvårdsstöd avseende nödvändig tandvård till vissa äldre

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

2012-06-15. Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland Leg. apotekare Rim Alfarra Leg. apotekare Cecilia Olvén Läkemedelskommittén Sörmland Läkemedel och äldre LMK - satsning på äldre och läkemedel MÅL Öka kunskapen

Läs mer

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården

Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården Datum Mall till lokalt avtal för Läkarmedverkan för Rådgivning, Stöd och Fortbildning i den kommunala hälso- och sjukvården 1. Parter Vårdenhetens namn och ort: Kommunens namn: 2. Avtalstid Avtalet gäller

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom

Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom Diagnostiskt centrum för tidig diagnostik av cancer eller annan allvarlig sjukdom 2012 06 18 Charlotta Sävblom specialistläkare, med.dr. Projektledare Diagnostiskt centrum, RCC Syd Hälso och sjukvårdsstrateg

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Frågor och svar om smärtlindring

Frågor och svar om smärtlindring Frågor och svar om smärtlindring M-PRO-05-PAIN-002-ALK-ELIXIR Pfizer AB. Telefon 08-519 062 00. Fax 08-519 062 12. www.pfizer.se Information till dig som har fått Dolcontin (morfinsulfat) Ansvarig läkare...

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade.

Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. Förslag Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län angående uppsökande verksamhet för vissa äldre och funktionshindrade. PARTER: Stockholms läns landsting genom Hälso-

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2011 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare

Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare Läkemedelsbehandling vid demens, när, var och hur? Sonja Klingén Verksamhetschef Ulla-Britt Mattsson Vårdenhetsöverläkare 2010 11 09 Vi disponerar tiden så här Allmänt om demens Något om viktiga demenssjukdomar

Läs mer

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna

Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Riktlinje Vid utredning och behandling av ADHD och autismspektrumstörning hos vuxna Syfte Att få en kvalitetsmässigt likvärdig utredningsgång inom hela Psykiatriförvaltningen. Mål Arbeta enligt riktlinjerna

Läs mer