Lokala riktlinjer för demenssjukdomar
|
|
- Camilla Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tillgänglighet Kontinuitet Helhet Trygghet Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Utvecklade inom närsjukvården för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt (Gäller fr.o.m )
2 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Arbetsgrupp 3 3. Syfte och målgrupp 3 4. Fakta om demenssjukdomar 3 5. Ansvarsområden 4 6. Process och samverkan Upptäcka demenssjukdom Diagnos, behandling och uppföljning Omvårdnad och stöd Samverkan 7 7. Basutredning riktlinjer för utredning i primärvården 7 8. Åtgärder i primärvård och kommun 7 9. Utredning på specialistklinik Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Preparat för farmakologisk behandling av demenssjukdom Doser Vanliga biverkningar Kontraindikationer Förslag till åtgärder vid uppföljning Körkort Vapen Omvårdnadsaspekter på demenssjukdom Sjukdomsutveckling och omvårdnad Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Anhöriga utbildning och stöd 11 Appendix I Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom 12 Appendix II Åtgärder vid demenssjukdom 13 Appendix III Information om Psykogeriatriska kliniken, Lund 14 Appendix IV Farmakologisk behandling vid BPSD 15
3 3 Inledning Demenssjukdomarna har under de senaste åren uppmärksammats allt mer och varit föremål för flera rapporter och utredningar. Bland annat publicerade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) en rapport om demenssjukdomar under 2006 och ett Hälso- och sjukvårdsprogram för demenssjukdomar har utarbetats inom Region Skåne. I Lunds kommun bedrev Utvecklingsgruppen demens under ett arbete kring Vårdprocessen demens, inom ramen för Skånsk Livskraft vård och hälsa. Syftet var att förbättra diagnostik, behandling, vård och omsorg för patienter med begynnande och manifesta demenssjukdomar. Slutrapporten finns tillgänglig på På uppdrag av den Lokala styrgruppen fick utvecklingsgruppen därefter uppdraget att utarbeta kortfattade lokala riktlinjer för användning i kommun, primärvård och specialistvård inom Mellersta Skånes och Landskronas sjukvårdsdistrikt. Riktlinjerna baserar sig till stor del på utvecklingsgruppens tidigare arbete och slutrapport. Uppdatering kommer att ske fortlöpande och senaste version återfinnas på 2. Arbetsgrupp De lokala riktlinjerna har utarbetats av Christer Nilsson, överläkare, och Christina Elfgren, neuropsykolog, båda vid Psykogeriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Lund, Sofia Ljung, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Lunds kommun, samt Alf Johansson, distriktsläkare, och Ingrid Gustafsson, verksamhetschef och distriktsläkare, Vårdcentralen S:t Lars, Lund. 3. Syfte och målgrupp Riktlinjerna vänder sig till dem som i sitt arbete kommer i kontakt med personer som drabbats eller misstänks ha drabbats av demenssjukdom. Riktlinjerna skall ge riktlinjer för medicinsk och social utredning, samt ge kunskap om social omsorg, olika vårdformer och möjligheter till stöd och utbildning för anhöriga. Riktlinjerna skall beskriva olika vårdgivares ansvarsområde och möjligheterna att samordna vårdresurserna. Riktlinjerna syftar till att genom harmonisering av diagnostik, behandling och omvårdnad, leda till en förbättrad vårdkvalitet för personer med demenssjukdom. 4. Fakta om demenssjukdomar Prevalensen för demenssjukdom ökar starkt med stigande ålder. Totalt har ca personer i Sverige någon form av demenssjukdom. Det finns ett 70-tal sjukdomar som leder till demens. De två vanligaste orsakerna är Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, samt blandformer av dessa. Tillsammans omfattar de % av alla patienter med demens, beroende på åldersgrupp. För mer utförlig information kring ämnesområdet demenssjukdomar hänvisas till Region Skånes Hälso- och sjukvårdsprogram om demenssjukdomar:
4 4 samt SBU:s rapport om demenssjukdomar: 5. Ansvarsområden En grundläggande förutsättning för en god demensvård är ett nära samarbete mellan kommun, primärvård och specialistvård. Genom regelbundna vårdplaneringar i samverkan med den demenssjuke och dennes närstående kan en vårdkedja skapas som ger stöd under hela vårdtiden. Ansvarsfördelningen och samarbetet beskrivs nedan i figur 1 samt mer detaljerat i tabellform nedan. Samarbete Tillgänglighet Säkerhet Omvårdnad Diagnostik och behandling Kommun hemsjukvård hemtjänst dagvård särskilt boende Primärvård Specialistvård Vårdplanering Patient, närstående och berörda aktörer Figur 1 Schematisk bild över ansvarsområden och samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård.
5 5 Kommun Primärvård Specialistvård Upptäcka Vårda ge omvårdnad Stödja Upptäcka Utreda basnivå Behandla Upptäcka Utreda specialistnivå Behandla Forska/Utbilda Vårda ge omvårdnad och stödja patienten i ordinärt och särskilt boende. Det individuella behovet är alltid avgörande för vilka insatser som är aktuella. Behovet prövas av biståndshandläggaren utifrån aktuell lagstiftning med hänsyn tagen till den enskildes livssituation, resurser och önskemål. Omvårdnadsansvarig sjuksköterska sammankallar teamet till individuell vårdplanering, IVP. I ordinärt och särskilt boende dokumenteras brukarens sammantagna behov av omvårdnad i IVP innefattande: medicinska insatser sociala insatser rehabiliterande insatser mål/delmål uppföljning/utvärdering Diagnostik och behandling av vanliga demenssjukdomar ska i första hand göras av familjeläkaren, med stöd av övriga kompetenser inom primärvården. En basal demensutredning syftar till att: fastställa om demenssjukdom föreligger och behandla dessa sjukdomar samt andra tillstånd som kan förväxlas med demens. Se utredning av misstänkt demenssjukdom inom primärvården, Appendix I. Vid tveksamheter och behov av rådgivning: telefonkontakt eller remiss till specialistvård. Diagnostik och behandling av: misstänkta demenstillstånd hos yngre personer < 70 år diagnostiska problem vid misstänkt demens, oberoende av ålder svåra beteendestörningar samt komplicerade terapeutiska problem vid demenssjukdom. Utredningen baseras på teamprincipen och förutom specialistläkarens kliniska bedömning och ordinerade undersökningar kan även psykolog, arbetsterapeut- och sjukgymnastbedömning samt fördjupad utredning av sociala förhållanden ingå. Verksamheten bedrivs i ordinärt och särskilt boende i form av: hemsjukvård rehabilitering hemtjänst dagvård Verksamheten bedrivs som: mottagningsbesök hembesök telefonrådgivning Verksamheten bedrivs som: mottagningsbesök slutenvård konsultation till primärvård, slutenvård och kommun i form av: - hembesök (remiss) - vårdrådgivning (remiss) - telefonrådgivning (olika professioner) utbildning/handledning till patienter, anhöriga och personal.
6 6 6. Process och samverkan 6.1 Upptäcka demenssjukdom Begynnande demenssjukdom kan misstänkas av patienten själv eller patientens anhöriga, men även uppmärksammas av hemsjukvård, vid läkarbesök i primärvård eller vid inläggning på sjukhus (figur 2). Om misstanke om kognitiv svikt uppstår bör patienten erbjudas tid för läkarbedömning på vårdcentral. Patient eller närstående kan även själva kontakta sin vårdcentral, omvårdnadsansvarig sjuksköterska/demenssjuksköterska eller biståndshandläggare. I vissa fall vänder sig patient/anhörig direkt till specialistvården för utredning. Om patienten är inneliggande på sjukhus ska en initial bedömning ske på vårdavdelningen och uppgifterna vidarebefordras med remiss till antingen primärvård eller specialistvård för uppföljning. I dessa fall kan specialistkonsultation ske redan under vårdtiden. 6.2 Diagnos, behandling och uppföljning Diagnostik av demenssjukdom kan påbörjas både inom primärvård och inom specialistvård, se ovan under 6.1. Basutredning bör dock vanligen ske inom primärvården. Vid komplicerade diagnostiska och terapeutiska problem bör remittering till specialistvård ske, se nedan under punkt 8 och 9. För vissa patientgrupper, t.ex. patienter yngre än 70 år, bör remiss till specialistklinik ske så tidigt som möjligt, se även under punkt 8 och 9. Behandling av demenssjukdom kan initieras både inom primärvård och inom specialistvård, se även punkt 10 och Appendix II. Uppföljning bör initialt ske av den läkare som satt in behandlingen. Långtidsuppföljning kan ske både inom primärvård och inom specialistvård. Primärvård Sjukhusvård Anhörig Patient Primärvård Specialistvård Diagnos Behandling Uppföljning Kommun Upptäcka Diagnos/behandling Omvårdnad och stöd Figur 2 Schematisk bild av processen för upptäckt, diagnostik och information/samverkan kring omvårdnad och stöd vid demenssjukdom.
7 7 6.3 Omvårdnad och stöd Varje enskild demenssjuk och dennes närstående ska kunna behålla och eventuellt höja sin livskvalitet/hälsa samt vid behov få ett individuellt anpassat stöd och omvårdnad. Utifrån patientens specifika behov och önskemål sammankallar omvårdnadsansvarig sjuksköterska till en individuell vårdplanering. Berörda yrkeskategorier, patienten och närstående planerar gemensamt för en god vård och omsorg. Behovet prövas av biståndshandläggaren utifrån aktuell lagstiftning med hänsyn till den enskildes livssituation, resurser och önskemål. Stöd och omvårdnad ges i form av hemsjukvård, rehabilitering, hemtjänst och dagvård och bedrivs i ordinärt och/eller särskilt boende. 6.4 Samverkan För att diagnostik, behandling, omvårdnad och stöd åt patienten ska kunna fungera på bästa sätt är det av största vikt att relevant information överförs mellan kommun, primärvård och specialistvård (figur 2). Om utredningen enbart skett inom primärvård ska information om diagnos, samt samverkan kring omvårdnad och behandling, ske mellan kommun och primärvård. Samarbetet kring patienten mellan kommun och primärvård sker enligt gällande samverkansavtal. I de fall patienten utreds och följs upp inom specialistvården ska primärvården informeras om detta, lämpligen genom journalkopior till berörd läkare i primärvården. I det senare fallet sker information/samverkan kring patientens diagnos respektive omvårdnad direkt mellan kommun och specialistvård. Patientrelaterad handledning och stöd till primärvård och kommun erbjuds från specialistvården (se tabell s.5). 7. Basutredning riktlinjer för utredning i primärvården Basutredningens innehåll och tolkning beskrivs i Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom se Appendix I. Riktlinjerna ska ses som ett stöd/arbetsredskap till familjeläkaren/distriktsläkaren vid utredning av misstänkt demenssjukdom. Delar av innehållet i riktlinjerna är reviderat efter Adolfsson R et al., Checklista för identifiering av demens och demensliknande tillstånd, Läkartidningen 87(48) (1990) samt Marcusson J, Linköping. 8. Åtgärder i primärvård och kommun En checklista för åtgärder inom primärvård och kommun för patienter med demenssjukdom återfinns i Appendix II. Listan ska ses som ett stöd/arbetsredskap till familjeläkaren/distriktsläkaren för åtgärder vid misstänkt demenssjukdom samt för samverkan med kommun och specialistvård. 9. Utredning på specialistklinik I utredning på specialistklinik ingår alltid läkarbedömning. Denna kan komma att kompletteras med i första hand följande undersökningar, utöver de som utförts i samband med basutredningen:
8 8 Neuropsykologisk undersökning Lumbalpunktion med likvoranalys Magnetkameraundersökning (MR) Hjärnblodflödesmätning med SPECT EEG Arbetsterapeutisk bedömning Sjukgymnastbedömning En översiktlig beskrivning av verksamheten på Psykogeriatriska kliniken ges i Appendix III. Specialistkompetens inom området demenssjukdomar kan också finnas hos privat vårdgivare. 10. Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom beskrivs nedan samt kortfattat i Appendix II. Syftet med läkemedelsbehandling är att uppnå förbättrad eller bevarad funktion under mer än en begränsad tid. Behandlingen bör pågå minst 12 månader och fortsätta så länge man bedömer att läkemedlet har effekt. Eftersom utvecklingen av Alzheimers sjukdom varierar mellan individer kan funktionerna dock bevaras i flera månader även hos obehandlade patienter, vilket gör det svårt att avgöra effekten för den enskilde patienten. Vid besvärande biverkningar eller snabb försämring av patientens symtom bör dock utsättning av preparatet övervägas Preparat för farmakologisk behandling av demenssjukdom Vid lindrig till måttlig Alzheimerdemens prövas kolinesterashämmare (Aricept, Exelon, Reminyl ), för doser se nedan. Vid måttlig och avancerad AD kan memantin (Ebixa ) prövas, ensamt eller som tillägg till kolinesterashämmare. Vid vaskulär demens ska adekvat sekundärprofylaktisk behandling mot vaskulära riskfaktorer ges. Vid avancerad demens kan behandling med preparaten nedan ibland ha en positiv effekt på beteendestörningar och psykiska symtom (BPSD) Doser Donepezil (Aricept ) Ges i endos, oftast till natten. Startdos 5 mg/dygn, efter fyra veckor höjs dosen till 10 mg/dygn. Galantamin (Reminyl ) Ges i endos (depotkapslar) eller tvådos (tabletter). Startdos 8 mg/dygn under fyra veckor som därefter gradvis kan ökas till max 24 mg/dygn. Rivastagmin (Exelon ) Ges i tvådos. Startdos 1.5 mg x 2 i fyra veckor, därefter individuell dosering med måldos 6-12 mg/dygn. Dosökning sker stegvis med fyra veckors intervall. Memantin (Ebixa ) Ges i tvådos. Startdos 5 mg x 1, upptrappning med 5 mg per vecka till måldos 10 mg x Vanliga biverkningar För kolinesterashämmare: Illamående, buksmärtor, sömnrubbning, trötthet, huvudvärk, muskelkramper, anorexi. För memantin: Hallucinationer, förvirring, yrsel, huvudvärk, trötthet Kontraindikationer För kolinesterashämmare är behandling vid AV-block II och III samt svår KOL/astma kontraindicerad.
9 Förslag till åtgärder vid uppföljning Innan behandling kontrolleras MMT, blodprover (ASAT, ALAT, Krea), vikt samt EKG (för kolinesterashämmare). Uppföljning av läkare efter 1 mån för kontroll av biverkningar samt EKG och ev doshöjning (för kolinesterashämmare). Kontroll av MMT och ASAT, ALAT, Krea och ev EKG hos läkare efter 6 och 12 månader. Utsättning övervägs vid besvärande biverkningar eller utebliven effekt/snabb försämring. Utsättningsförsök bör följas upp och om påtaglig försämring sker inom 3-4 veckor efter utsättning kan läkemedlet återinsättas. Insättning, dosjustering och utsättning av demensläkemedel kan ske i samråd med specialistläkare (se Appendix III för kontaktinformation). 11. Körkort En kognitiv reduktion leder till gradvis försämring av förmågan att köra bil. Vid måttlig till svår demens skall personen inte köra bil. I tidiga skeden av demenssjukdomen kan förmågan att köra bil vara så pass bibehållen att fortsatt bilkörning kan accepteras. I det senare fallet bör ny bedömning göras regelbundet. En bedömning om fortsatt bilkörning måste prövas individuellt. Det är särskilt viktigt att bedöma störningar i patientens visuospatiala förmåga, uppmärksamhet, omdöme, motorik och sjukdomsinsikt. Uppgifter från anhöriga ska också tas med i bedömningen. Vid tveksamhet remitteras patienten till Psykogeriatriska kliniken för läkarbedömning och neuropsykologisk undersökning. Dessa undersökningar kan i tveksamma fall, eller om patienten ifrågasätter bedömningen, kompletteras med ett praktiskt körprov tillsammans med specialutbildad trafiklärare. Anmälan till Länsstyrelsen görs på särskild blankett (Läkares anmälan; ). Läkaren kan avstå från att anmäla om det är uppenbart att patienten inte kör bil eller om det finns anledning att anta att körkortsinnehavaren kommer att följa läkarens tillsägelse att avstå från att köra. Mer information om medicinska förhållanden av betydelse för innehav av körkort finns som länk på Vägverket i kapitlet om Demens och andra kognitiva störningar : Vapen Demenssjukdom är inte förenlig med vapeninnehav. Anmälningsskyldighet till polismyndigheten föreligger enligt 6 kap. 6 vapenlagen (2006:386): En läkare som bedömer att en patient av medicinska skäl är olämplig att inneha skjutvapen skall omedelbart anmäla detta till polismyndigheten i den ort där patienten är folkbokförd. Anmälan behöver inte göras om det med hänsyn till omständigheterna står klart för läkaren att patienten inte har tillstånd för skjutvapen. Blankett för anmälan: Rikspolisstyrelsen har tagit fram allmänna råd när det gäller återkallelser ( ).
10 Omvårdnadsaspekter på demenssjukdom 13.1 Sjukdomsutveckling och omvårdnad Omvårdnaden i form av den dagliga kontakten utgör grunden för den behandling och vård som erbjuds den demenssjuke. Målet för omvårdnaden bör vara att hjälpa den demenshandikappade med hinder som hjärnskadan skapar, att göra omvärlden så tydlig och begriplig som möjligt. En god omvårdnad kräver tillgång till kunnig personal, tillräcklig bemanning, fortlöpande handledning, möjlighet till reflektion och ständig kunskapsutveckling. Det är viktigt att berörda har en person att vända sig till och att denna också tar ett ansvar för uppföljande kontakter. Demenssjuka är ofta känsliga för förändringar; deras tillstånd förändras med tiden och även relativt bagatellartade åkommor kan försämra den dementes allmäntillstånd. Demenssjukdomens konsekvenser måste beaktas även vid behandling av andra sjukdomar. Glömmer patienten behandlingsinstruktioner och att ta sina mediciner? Patienten kan kanske inte redogöra för sina symtom? Den demenssjukes tandstatus kan försämras på grund av nedsatt förmåga att sköta munhygien, ändrade kostvanor och biverkningar av mediciner i form av muntorrhet. Enligt Tandvårdslagen ska vissa äldre och funktionshindrade erbjudas subventionerad nödvändig tandvård. Den demenssjukes verklighet kan se annorlunda ut än omgivningens. Den sjuke kan ha svårt att tolka syn-, hörsel- och känslointryck och kan vara överkänslig för exempelvis ljud. Då förmågan att tala avtar, kan denna ersättas med andra uttrycksformer. En person som varit van vid att anstränga sig fysiskt kan ha svårt att få detta behov tillgodosett. Smärta eller obehag kan inte förmedlas på ett normalt sätt. Det kan vara så att den sjukes sätt att vara är logiskt utifrån hur denne tolkar situationen, men uppfattas som konstigt och besvärligt av omgivningen. Se även under punkt Omvårdnad vid demenssjukdom beskrivs mer utförligt i Region Skånes Hälso- och sjukvårdsprogram om demenssjukdomar: Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Vid demenssjukdom uppkommer ofta psykiska reaktioner och beteenden som försvårar interaktionen med omgivningen. Exempel på sådana beteenden är överaktivitet (motoriskt, verbalt), agitation, aggressivitet, psykotiska symtom (hallucinationer, vanföreställningar), depression, ångest och sömnstörningar. Om beteendestörningen eller de psykiska symtomen orsakar lidande för patienten eller utgör ett hinder för god omvårdnad bör en analys av bakomliggande faktorer göras. Följande utlösande orsaker bör övervägas: Somatisk sjukdom Läkemedelsbiverkan Omgivningsfaktorer Om man bedömer att patientens symtom är ett resultat av patientens demenssjukdom kan följande åtgärder övervägas: Ändring av omgivningsfaktorer/bemötande
11 11 Farmakologisk behandling Bedömning och åtgärder görs primärt av behandlande läkare. Förslag till preparatval vid farmakologisk behandling ges i Appendix IV. Appendix IV är ett utdrag ur en rapport från Socialstyrelsen Indikatorer för utvärdering av kvaliteten i äldres läkemedelsterapi Socialstyrelsens förslag, Vid behov av konsultation med specialistläkare/-sjuksköterska, kontaktas Psykogeriatriska kliniken, se Appendix III. 14. Anhöriga utbildning och stöd För information om de vanligaste demenssjukdomarna, avsett för lekmän, hänvisas till länk: Patient- och anhöriginformation i A4-format som kan tryckas ut och ges till patient respektive anhörig återfinns på länk: Sjukvårds- och kommunföreträdare bör alltid lämna information om lokala förutsättningar för stöd till anhöriga. Sådant stöd kan bestå i kontakt med demenssjuksköterska eller kurator, anhörigutbildning samt information om patient- och anhörigföreningar (se nedan för adresser). Alzheimerföreningen i Sverige Demensförbundet Tel Tel
12 12 Appendix I Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom inom primärvård Definition av demenssjukdom: A) Påtaglig minnesstörning. B) Ytterligare minst ett symtom på något av följande: nedsatt tankeförmåga, försämrad rumsuppfattning/orienteringsförmåga, språkstörning, nedsatt förmåga att planera/organisera. C) Nedsatt arbets- eller social förmåga, som innebär nedgång från en tidigare högre funktionsnivå. D) Uppträder inte enbart i samband med konfusion. E) Tillståndet ska ha varat mer än sex månader. Anamnes (uppgifter från patient och anhörig) Minnesstörning Försämring av minnet som påverkar vardaglig funktionsnivå. Försämrad tankeförmåga Svårare än tidigare att tänka, resonera och lösa problem vilket yttrar sig i svårigheter att klara av vardagliga handlingar (t ex betala räkningar, telefonera). Koncentrationsstörning. Språkstörning Svårare än tidigare att förstå eller uttrycka sig i ord och skrift Spatial oförmåga Svårare än tidigare att hitta i nya miljöer och/eller välkända omgivningar. Förändring av personligheten T ex sviktande omdöme, känslomässig avflackning, aggressivitet, bristande insikt, förändrat mat/ätbeteende. Psykiska symtom Nedstämdhet, initiativlöshet, livsleda, ångest. Vid förekomst av ett eller flera symtom fortsätt och ställ frågor om följande: Sociala förhållanden; närstående, boende, utbildning, arbete, körkort, vapen, aktuell funktionsnivå/ hjälpbehov/vårdinsatser Insjuknande typ; debut och tidsförlopp, vilka symtom, sjukdomsförlopp, konsekvenser i vardagen, problem Hereditet. Tidigare och aktuella psykiska/somatiska sjukdomar. Aktuell medicinering. Utredning Somatiskt status inkl. neurologi Psykiskt status: Se punkterna ovan under anamnes, beakta ev. depression. Kognitiva funktioner: Minimental test (MMT). Rita kub. Rita klocka, ange tid. Översyn av läkemedel: Laboratorieundersökning: SR, Hb, V, trc, Na, K, Krea, Ca, ALP, GT, ASAT, ALAT, TSH, T4, Glukos, B12, Folat, Homocystein. Tillägg utifrån anamnes och klinisk bild: CDT, Lues-, Borrelia- och HIV-serologi (riskgrupper). Funktionsbedömning: Vid behov. Bevarade funktioner? Nedsatta funktioner? Konsekvenser i vardagen? Undersökningar: EKG, ortostatiskt BT, CT-skalle. Värdering av utredning/differentialdiagnostik Alzheimers sjukdom (AD) Långsamt progredierande närminnesstörning, I senare stadier tillkomst av dysfasi, dyspraxi och spatiala problem. CT skalle ofta normal, ev. temporal eller generell atrofi. Fokalneurologiska tecken saknas. Vaskulär demens (VaD) Ett eller flera akuta insjuknanden eller försämringar ( trappsteg ). Fluktuerande symtom. Fokalneurologiska tecken i status är vanligt. CT skalle visar ofta infarkter eller utbredda vitsubstansförändringar. Kan samexistera med AD. Frontotemporal demens (FTD) Smygande personlighetsförändring med bristande insikt, förändrat beteende och försämrad social funktion. Minnesfunktioner initialt bevarade. Remiss till specialistklinik. Övriga demenssjukdomar Avvikande tidsförlopp (t.ex. snabbt förlopp), annan symtomatologi eller förekomst av andra neurologiska tecken, t.ex. parkinsonism, hjärnstamssymtom eller tidiga myoklonier. Remiss till specialistklinik.
13 13 Appendix II Åtgärder vid demenssjukdom Namn, adress, tel Personnummer Anhörig/Närstående Kontakt i primärvården - Åtgärder/intervention Distriktsläkare: Distriktssjuksköterska: Diagnos: Utredningar/åtgärder Åtgärder/intervention MMT Muntlig sjukdomsinformation Kub Skriftlig sjukdomsinformation Klocktest Ställningstagande till behandling CT Behandlingsuppföljning fastställd MR Bilkörning/Vapen har handlagts Kontakt i kommunen - Åtgärder/intervention Omvårdnadsansvarig sjuksköterska: Demenssjuksköterska: Individuell vårdplanering Hemtjänst Hemsjukvård Dagvård Gruppboende Äldreboende Farmakologisk behandling av demenssjukdom: Vid lindrig till måttlig Alzheimerdemens prövas kolinesterashämmare (Aricept, Exelon, Reminyl ), startdos och upptrappning enligt FASS. Vid måttlig och avancerad AD kan memantin (Ebixa ) prövas, ensamt eller som tillägg till kolinesterashämmare. Vid vaskulär demens ska adekvat sekundärprofylaktisk behandling mot vaskulära riskfaktorer ges. Förslag till åtgärder vid uppföljning: Innan behandling kontroll av ASAT, ALAT, Krea, vikt samt EKG (för kolinesterashämmare). Uppföljning av läkare efter 1 mån för kontroll av biverkningar samt EKG och ev doshöjning (för kolinesterashämmare). Kontroll av MMT och ASAT, ALAT, Krea och ev EKG hos läkare efter 6 och 12 månader. Utsättning övervägs vid besvärande biverkningar eller utebliven effekt/snabb försämring. Farmakologisk behandling Preparat Uppföljning/datum: Remiss till specialistklinik: Misstänkta demenstillstånd hos yngre personer (< 70 år). Diagnostiska problem vid misstänkt demens oberoende av ålder. Svåra beteendestörningar samt komplicerade terapeutiska problem vid demenssjukdom. Rådgivning per telefon (eller brev/e-post) rekommenderas vid enklare frågor kring diagnostik och terapi. Kontakt specialistklinik Remiss till specialist för fortsatt utredning Telefonrådgivning specialistklinik
14 14 Appendix III Infoblad om Psykogeriatriska kliniken PSYKOGERIATRISKA KLINIKEN Universitetssjukhuset Lund FAKTA OM PSYKOGERIATRISKA SLUTEN VÅRD 15 vårdplatser för akut och elektiv vård KLINIKEN Psykogeriatriska kliniken i Lund erbjuder utredning och behandling av; misstänkta demenstillstånd, minnesstörningar hos såväl yngre som äldre personer samt äldres psykiska sjukdomar. Kliniken erbjuder såväl bassjukvård (Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt) som högspecialiserad vård (Region Skåne och Södra sjukvårdsregionen). I egenskap av universitetssjukhus bedrivs dessutom forskning, utvecklingsarbete och utbildning i nära samarbete med andra neurodiscipliner inom universitetssjukhuset och Lunds universitet. Den högspecialiserade vårdens särskilda ansvarsområde är; komplicerade diagnostiska och terapeutiska problem vid misstänkt demenssjukdom inkl tidiga demenstillstånd, demens hos yngre individer och ovanliga demenssjukdomar, vårdnivåer och boendeformer, utredning och behandling avseende speciella beteendestörningar vid demenssjukdom, handledning samt utveckling och utvärdering av psykogeriatriska diagnostiska metoder. Verksamhetschef Christer Nilsson Vårdavdelning 30 SLUTEN VÅRD ÖPPEN VÅRD Minnesmottagning Dagsjukvård Vårdrådgivning Handledning/Utbildning Konsultverksamhet Vi erbjuder utredning och behandling av misstänkta demenstillstånd, kompletterande utredning och behandling avseende speciella beteendestörningar vid demenssjukdom samt vård och behandling av äldres psykiska sjukdomar. Minnesmottagning ÖPPEN VÅRD Vi erbjuder utredning och behandling av misstänkta demenstillstånd, minnesstörningar hos såväl yngre som äldre personer samt äldres psykiska sjukdomar. Differentialdiagnostik - demenssjukdomar, utmattningssyndrom, depression eller andra psykiska tillstånd, t.ex. konfusion Behandlingsalternativ Högspecialiserad mottagning för patienter med ovanliga demenssjukdomar Demenssjuksköterska kan nås via sekreterare vardagar 08:00 16:30 på tfn Dagsjukvård Ger möjlighet till samlad utredning av misstänkta demenstillstånd och minnesstörningar. Utredning Funktionsbedömning Medicininställning Personal på dagsjukvården kan nås vardagar 08:00-16:00 på tfn Vårdrådgivning, handledning, utbildning Vi erbjuder råd och stöd till primärvård/kommun och sjukvård i frågor rörande vård och behandling av patienter med framför allt demenssjukdomar och konfusionstillstånd Ni kan kontakta oss vid behov av; Telefonrådgivning Konsultbesök. Såväl hembesök som konsultationer utförs dagligen mån-fre. Omvårdnadshandledning (enstaka besök) Ni når demenssjuksköterska 08:00 16:30 på tfn eller (sekr) Konsultverksamhet För patienter inom somatisk och psykiatrisk vård Specialistläkare, demenssjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, neuropsykolog och sjukgymnast kan nås via sekreterare vardagar 08:00 16:30 på tfn E-postadress: psykogeriatrik.usil@skane.se Psykogeriatriska kliniken, Universitetssjukhuset Lund, Klinikgatan 22, LUND
15 15 Appendix IV Farmakologisk behandling vid beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) Behandling av psykiatriska symptom Socialstyrelsen Aggressivitet SSRI (i första hand) Risperidon Haloperidol Oxazepam (vid samtidig ångest, kan användas) Karbamazepin, valproat (kan prövas i vissa fall) Psykotiska symptom (hallucinationer, paranoida vanföreställningar) Risperidon Haloperidol Ångest Oxazepam (endast vid behov eller korttidsbehandling) SSRI (vid samtidig depression eller panikångestattacker) Klometiazol (vid tillfälliga nattliga ångestattacker) Depression SSRI Sömnstörningar Zopiklon Klometiazol (fr a vid nattlig oro) OLÄMPLIG ELLER RISKFYLLD BEHANDLING Lugnande medel och sömnmedel med lång halveringstid (diazepam, nitrazepam och flunitrazepam). Neuroleptika, på andra indikationer än psykotiska symptom eller svår aggressivitet.
Lokala riktlinjer för demenssjukdomar
Tillgänglighet Kontinuitet Helhet Trygghet Lokala riktlinjer för demenssjukdomar Utvecklade inom närsjukvården för Mellersta Skånes sjukvårdsdistrikt (Gäller fr.o.m. 2010-07-01) 2 Innehållsförteckning
Läs merRiktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom
Riktlinjer för utredning av misstänkt demenssjukdom Bilaga 1 Praktisk definition av demens (A) Nytillkomna kognitiva svårigheter med minst två symtom på något av följande: minnesstörning, nedsatt tankeförmåga,
Läs merDemenssjukdom. Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap
Demenssjukdom Stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Sammanställt av Signe Andrén leg. sjuksköterska dr med vetenskap 1 NATIONELLA RIKTLINJER Hur kan de nationella riktlinjerna hjälpa
Läs merDemensutredning inom Primärvården Landstinget Gävleborg
Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-41967 Fastställandedatum: 2012-10-25 Giltigt t.o.m.: 2013-10-25 Upprättare: Magnus N Thureson Fastställare: Berit Fredriksson Demensutredning inom Primärvården
Läs merNSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas
Indikator Andelen individer (%) som använder NSAID, utan att med paracetamol först prövats och befunnits ha otillräcklig effekt, och utan att påtagliga inflammatoriska inslag föreligger, av alla med artros
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merSamverkansrutin Demens
Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans
Läs merALZHEIMERS SJUKDOM. Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI
ALZHEIMERS SJUKDOM Yousif Wisam Ibrahim Kompletting kurs för utländska läkare 2013-2014 KI BAKGRUND Demens är en konstellation av hjärnskadesymtom, där minnesstörning och andra intellektuella symtom (nedsatt
Läs merVilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården?
Vilka ska remitteras till minnesmottagningarna och vad är knäckfrågorna för primärvården? Marie Rydén Överläkare. Minnesmottagningen Danderydsgeriatriken Jens Berggren, Psykolog, Enhetschef. Minnesmottagningen
Läs merUppföljning Neuroleptikabehandling
RUTIN METODSTÖD LOKAL RUTIN Område: Trygg och säker hälso och sjukvård och rehabilitering Version: 2 Giltig fr.o.m: 2016 10 01 Ansvarig: Ansvarig för revidering: Beslutad av: Beslutad datum: Revideras
Läs merRutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen
Rutiner för uppföljning efter ny stroke i primärvården - Kvalitets- och förbättringsarbete Vårdcentralen Delfinen Susanne Wahlström ST- läkare i Allmänmedicin Vårdcentralen Delfinen, Höganäs 2018-09-17
Läs merForskning. Utifrån utredningen bör man överväga om läkemedelsbehandling ska påbörjas.
Kapitel Varför utreda? Har personen en demenssjukdom eller är det en annan orsak till symtomen (sjukdom, läkemedel). Vilken typ av demenssjukdom handlar det om? Informera/stödja/trösta. Vårdplanera. Behandla
Läs merInformation om Reminyl depotkapslar (galantamin)
Information om Reminyl depotkapslar (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 150 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Egentligen är demenssjukdom ett samlings - begrepp för
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merInformation om. Reminyl (galantamin)
Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-11-12 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merLokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun
Lokala riktlinjer för utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Nacka kommun Anna-Lena Möllstam, projektledare Nacka kommun/stockholms läns landsting 2012-11-19 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1
Läs merSymptom, diagnos och läkemedelsbehandling
Utbildningsdag 1 februari 2008 Läppstiftet konferens, Göteborg Symptom, diagnos och läkemedelsbehandling vid demenssjukdom - för distriktsläkare och specialister i allmänmedicin Hur ser sjukdomsförloppet
Läs merAndelen (procent personer) ska vara så hög som möjligt
Indikator Andelen (procent) personer som använder Nortriptylin eller gabapentin, av alla som behandlas med läkemedel mot perifer neuropatisk smärta. Standard Andelen (procent personer) ska vara så hög
Läs merÄldre och läkemedel LATHUND
Äldre och läkemedel LATHUND Generella rekommendationer Läkemedel som bör ges med försiktighet till äldre Läkemedel som bör undvikas till äldre Alzheimers sjukdom Generella rekommendationer Hos äldre och
Läs merKort information om demens
Kort information om demens Innehållsförteckning Vad är demens? Olika typer av demens Minnesförsämring Fyra huvudsymtom BPSD Att vara anhörig Omvårdnad och läkemedelsbehandling Mer information 3 4 5 5 6
Läs merBeteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD)
BPSD Beteendestörningar och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD) a. BETEENDESTÖRNINGAR (=huvudproblem för omgivningen) Aggressivitet Irritabilitet Motsträvighet Skrik Rastlöshet Plockighet Opassande
Läs merNeuroleptika till äldre. Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning
Neuroleptika till äldre Dag Gülich, psykiater, geriater, överläkare, RPK Åsa Bondesson, Dr Med Vet, Apotekare, Enheten för läkemedelsstyrning Neuroleptika Antal skåningar 75 år och äldre med utköp av neuroleptika
Läs merGiltighetstid: 2013-11-01 2016-10-31. www.liv.se/demens
Vårdrutin 1 (5) Allmänmedicin Värmland Godkänd av: Divisionschef Karin Malmqvist Utarbetad av: Ann-Catherine Johansson, div Alm Christina Ledin, AKO Ragnar Åstrand, minnesmott CSK Revisionsansvarig: AKO
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående.
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. 1 Knäckområden Basal demensutredning riktar sig till landsting Utvidgad demensutredning riktar till landsting
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Hälso- och sjukvårdsavdelningen, LB/WJ
Nationella riktlinjer för vård och omsorg om personer med demenssjukdom och stöd till närstående. Prioritering Skala från 1 10 1 är viktigt och bör genomföras 10 är minst viktigt Kvalitetsindikatorer 7
Läs merAnnas Led för en trygg och säker demensvård i Halland. Vad har Annas Led inneburit för Halland?
Annas Led för en trygg och säker demensvård i Halland Vad har Annas Led inneburit för Halland? Bakgrund Ökning demenssjukdomar Demensprocessen Sakkunnig diagnostik av stor betydelse för drabbade och anhöriga
Läs mer2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård
2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4
Läs merRiktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom
R Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Ut Ko Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Revision Antal sidor Riktlinje Minnesmottagningen, Rehabenheten
Läs merNationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationell utvärdering vård och omsorg vid demenssjukdom Vera Gustafsson, Socialstyrelsen Lars-Olof Wahlund, Karolinska institutet Per-Olof Sandman, Umeå universitet Nationell utvärdering - syfte Värdera
Läs merUrinvägsinfektion BEHANDLING OLÄMPLIG/RISKFYLLD BEHANDLING VID UVI
Urinvägsinfektion Symtomgivande UVI Asymtomatisk bakteriuri (ABU) ABU hos 20-50% på SÄBO Antibiotika överförskrivs ofta Diagnostiken svår Leder UVI till förvirring????? Riktad och smal behandling Växelbruk
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merDemenssjukdomar. Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01. Karin Lind
Demenssjukdomar Utredning, diagnos och behandling 2011-12-01 Karin Lind Minnesmottagningen, Neuropsykiatri Område 2, Sahlgrenska universitetssjukhuset Riskfaktorer för demenssjukdom Hög ålder Kvinnligt
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom
Läs merBPSD. Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association)
BPSD Behavioural and Psychological Symptoms in Dementia (IPA: International Psychogeriatric Association) Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom Komplicerande BPSD är vanligt förekommande
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Äldre och läkemedel Generella rekommendationer Individualisera, ompröva indikationer regelbundet och utvärdera
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd
Läs merRiktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom
1(7) OMSORGSFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv sjukdom Antagna i Omsorgsnämnden 2019-06-04 2(7) Innehållsförteckning Riktlinjer för vård av personer med demenssjukdom/kognitiv
Läs merSAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND
SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och
Läs merDemensutredning för personer i ordinärt boende (inkl hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/växelvårdsplats Fastställd av:
1(5) Demensutredning för personer i ordinärt boende (inkl. hemsjukvårdspatienter och korttidsboende/väelvårdsplats Västmanlandsmodellen Demensutredning och uppföljning för personer i ordinärt boende Patientansvarig
Läs meri Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting
1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.
Läs merBehandling av BPSD utan läkemedel
Behandling av BPSD utan läkemedel Teamarbete med personcentrerad omvårdnad Elin Nilsson Spec.SSK inom vård av äldre Madeleine Nilsson Leg. SSK ÖSTERBO (Brunnsgatan 15A) Demensboende 48 vårdplatser 6 avdelningar
Läs merHabilitering och rehabilitering
Överenskommelse Fastställd av Hälso- och sjukvårdsnämnden och Socialnämnden Framtagen av Leif Olsson, Cecilia Persson Beslutsdatum 2017-03-22 (revidering) SON 34 HSN 347 Upprättad 2015-05-13 Ärendenr SON
Läs merBilaga Läkemedelsbehandling
Bilaga Läkemedelsbehandling Version 2015-09 (Marie Holmberg Clausen/Ruth Lööf) Läkemedel vid Alzheimers sjukdom (Reklista Läkemedelskommittén, Landstinget Sörmland) Idag finns det två typer av läkemedel,
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh
Läs mer3. Läkemedelsgenomgång
3. Varför behövs läkemedelsgenomgångar? Läkemedelsanvändningen hos äldre har ökat kontinuerligt under de senaste 20 åren. Detta är mest påtagligt för äldre i särskilda boendeformer, men också multisjuka
Läs merINTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund
INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Socialstyrelsen 2010, 2014, 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen Påbörja
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Sonja Klingén, Verksamhetschef Neuropsykiatri Sahlgrenska Universitetssjukhuset Redovisning av riktlinjer i några viktiga punkter Beskriva Nuläget
Läs merMAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län
MAS Feb 2011 Riktlinje för vård av dementa Flik 12.1. Utifrån Utredning, vård och omsorg om personer med demenssjukdom i Västerbottens län Bakgrund Kommunförbundet Västerbottens och Västerbottens läns
Läs merALZHEIMER OCH ANDRA DEMENSSJUKDOMAR
DEMENSSJUKDOMAR Epidemiologi, introduktion, diagnostik, behandling Minneskliniken Malmö Skånes universitetssjukhus Sebastian Palmqvist Leg. läkare, Med. dr. Neurologiska kliniken Lund Skånes universitetssjukhus
Läs merRutin vid demens. för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam
Rutin vid demens för kommunens baspersonal, sjuksköterskor och demensteam Bakgrund Till grund för rutinen ligger den länsgemensamma demensmodellen Annas led- för trygg och säker demensvård. Annas led är
Läs merNationella riktlinjer för f och omsorg
Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Seminarium 2009-09-17 Karin Lind Överläkare vid Neuropsykiatriska kliniken Mölndal Doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi,
Läs merNationella riktlinjer. Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom
Nationella riktlinjer Upptäckt, diagnostik och uppföljning av demenssjukdom Wilhelmina Hoffman 2011 Samlar, strukturerar och sprider kunskap om demens www.demenscentrum.se Kapitlens struktur Vardagssituation
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010. stöd för styrning och ledning
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 stöd för styrning och ledning Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Nyheter Geriatriska sjukdomar Inga preparatförändringar Små ändringar i rubriker Omarbetade motiveringstexter Geriatriska sjukdomar Ångest ny rubrik
Läs merLokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid
Läs merOmsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer
Omsorg och vård vid demenssjukdom på Åland - nuläge och riktlinjer Christian Andersson specialist i geriatrik Geriatriska kliniken Ålands hälso- och sjukvård 24.10 2013 Vad är demens? En bestående försämring
Läs merRiktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom
Riktlinjer Utredning och handläggning av demens Kommunerna Grums, Säffle, Åmål och Årjäng Fyrkom Innehåll Inledning...2 Bakgrund...2 Mild kognitiv störning (MCI)...3 De vanligaste demenssjukdomarna...3
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs merLokala samverkansrutiner. För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun
Lokala samverkansrutiner För personer med kognitiv nedsättning eller demenssjukdom i Österåkers kommun Innehållsförteckning Till dig som i ditt arbete möter personer med kognitiva nedsättningar eller demenssjukdom
Läs merOrdinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett
ViS - Vård i samverkan kommun - landsting Godkänt den: 2017-05-10 Ansvarig: Monica Jonsson Kommun(er): Länets samtliga kommuner Landstingsförvaltning(ar): Primärvård, Hälsa och habilitering Fastställt
Läs merLOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN
LOKALT DEMENSVÅRDSPROGRAM SÖDERKÖPINGS KOMMUN Reviderad 2016-10-31, ansvar kommunens demenssjuksköterska INLEDNING Demenssjukdom innebär att man lever med en nedsatt kognitiv förmåga. Demenssjukdom är
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS
Ragnar Åstrand, överläkare Får kopieras i oförändrad version! Geriatriksektionen, Medicinkliniken ( R.Å. 97 12 ) Centralsjukhuset 651 85 Karlstad ANHÖRIGINTERVJU FÖR IDENTIFIERING AV DEMENS OCH DEMENSLIKNANDE
Läs merLäkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet
Sarantos Stasinakis Överläkare/Äldrepsykiatriskamottagningen Nacka AT-studierektor/Psykiatri Södra Stockholm Regional ST-studierektor för kurser/cpf Expertråd för Geriatriska sjukdomar Läkemedelsverket
Läs merHelle Wijk. Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet
Att möta personer med demens Helle Wijk Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Göteborgs Universitet Vad innebär det att vara demenssjuk? Kropp som sviktar Intellekt som
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2017 Expertrådet för geriatriska sjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Nyheter Escitalopram och sertralin som förstahandsmedel vid Långvarig ångest Depression Citalopram utgår Ångest
Läs merAktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län
Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan
Läs merGod och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika. Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland
God och säker läkemedelsbehandling för äldre Fokus på antipsykotika Ruth Lööf Läkemedelskommittén Sörmland Mål på regeringsnivå 2011-2014 3. God och säker läkemedelsbehandling för äldre Läkemedelsbehandling
Läs merBilkörning, vapen Öl Anna Tölli
Bilkörning, vapen Öl 2017-03-16 Körkort Grupp I behörighet (nya behörigheter 19 jan 2013) AM moped klass I (EU-moped) A1 lätt motorcykel A2 mellanstor motorcykel A tung motorcykel B personbil och lätt
Läs merEkonomiska och organisatoriska konsekvenser
Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Inledning Socialstyrelsen har baserat rekommendationerna på bästa tillgängliga kunskap om åtgärders effekter, kostnader och kostnadseffektivitet för personer
Läs merNationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom. Remissversion publicerad 23 november 2016
Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Remissversion publicerad 23 november 2016 Övergripande tidsplan 23 nov HöstenHö 2016 10 feb 2017 vår/sommar 2017 Publicering av Remissversionen
Läs merDemenssjukdom. stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående. Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Demenssjukdom stöd för dig som har en demenssjukdom och för dina närstående Rekommendationer ur Socialstyrelsens nationella riktlinjer Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merIndikatorer. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3
Indikatorer Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010 Bilaga 3 Innehållsförteckning Indikatorer som är uppföljningsbara med dagens datakällor... 3 Indikator 1: Behandling med demensläkemedel...
Läs merPalliativ vård uppdragsbeskrivning
01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen
Läs merRiktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer Antagen av Kommunstyrelsen 8 juni 2016 1(5) Diarienummer KSN 2016 000144 167 Riktlinje gällande dagverksamhet för hemmaboende personer
Läs merKONFUSI N. Theofanis Tsevis! Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande! Karolinska Universitetssjukhuset!
KONFUSI N O Theofanis Tsevis Patientflödeschef Konfusion, Tema Åldrande Karolinska Universitetssjukhuset Organdysfunktion av hjärnan till följd av ökad somatisk påfrestning eller sjukdom. Definition Störningar
Läs merLäkemedel till äldre 245
Läkemedel till äldre Läkemedelsstudier på patienter äldre än 75 år är näst intill obefintliga. Trots detta förskrivs det flest läkemedel per patient i denna åldersgrupp. Problem med förändrad läkemedelsomsättning,
Läs merLokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning
Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merKopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)
Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-05-30 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser
Läs merDoknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05
Doknr. i Barium Kategori Giltigt fr.o.m. Version Infektion 2016-01-05 RUTIN CNS-infektioner neurologisk och kognitiv bedömning på Infektion Utfärdad av: Marie Studahl, överläkare Godkänd av: Lars-Magnus
Läs merDemens Anna Edblom Demenssjuksköterska
Demens Anna Edblom Demenssjuksköterska Demens en folksjukdom Demens, ett samlingsnamn för nästan 100 olika sjukdomstillstånd där hjärnskador leder till kognitiva funktionsnedsättningar. 160 000 människor
Läs merLäkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom
Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom Farmakologisk behandling vid Alzheimers sjukdom Idag finns det två typer av läkemedel, kolinesterashämmare (donepezil, galantamin, rivastigmin) och glutamathämmare
Läs merDemensutredning; Anhörigintervju
Demensutredning; Anhörigintervju Ragnar Åstrand, öl geriatriksekt, med klin, Centralsjukhuset i Karlstad Anhörigintervju för identifiering av demens och demensliknande tillstånd med kommentarer för användare
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
Läs merDemenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad
Geriatriskt Utvecklingscentrum Demenssjukdomar Klinisk bild och omvårdnad Kurser vid Geriatriskt Utvecklingscentrum Vår- och höstterminen 2010 Besöksadress Postadress Telefon 040 39 13 14 Skånes universitetssjukhus
Läs merVÄGLEDNING. Checklista demens. Dagverksamhet
VÄGLEDNING Checklista demens Dagverksamhet Checklistan är ett arbetsredskap och ett hjälpmedel för att arbeta efter Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Samtidigt leder den till ett lärande genom att
Läs merLänsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka
FÖRDJUPNINGSDEL Länsgemensamt program för vård och omsorg av demenssjuka Inom mig bär jag mina tidigare ansikten som ett träd har sina årsringar. Det är summan av dem som är "jag". Spegeln ser bara mitt
Läs merVikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM
Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt Sonja Modin Allmänläkare - SFAM Samverkan vid demens För att sätta diagnos Kring hälsoproblem och sjukdomar Kring demenssjukdomen Uppföljning
Läs merMed Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv. lu patrik.midlov@med.lu.se
Läkemedel och äldre Patrik Midlöv, Med Dr, Distriktsläkare, Vårdcentralen Tåbelund, Eslöv lu Äldres sjukvård Hos äldre är läkemedel orsak till akut inläggning hos 15-22% (Roughead 1998) Biverkningar i
Läs merPatientinformation Aricept (donepezil)
Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers
Läs merPatientinformation Aricept (donepezil)
Patientinformation Aricept (donepezil) Denna skrift riktar sig till dig som behandlas med Aricept (donepezil) men även till dina närstående. Hur vanligt är Alzheimers sjukdom och vilka drabbas? Alzheimers
Läs merUPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION MINNE RUMSUPPFATTNING SPRÅK
UPPMÄRKSAMHET SOCIAL KOGNITION EXEKUTIVA FUNKTIONER KOGNITION RUMSUPPFATTNING MINNE SPRÅK UPPMÄRKSAMHET Krävs att för att upprätthålla övriga kognitiva funktioner. Svårt att hålla tråd i samtal, upprepa
Läs merLänsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och
Dokumenttitel: Länsgemensam vårdöverenskommelse - Primärvård och Reumatologi Ämnesområde: Ansvarsfördelning och arbetsordning Nivå: Anvisning Diarienummer: LS-LED16-0228 PVN16-0022 Giltig från: 2016-01-20
Läs merPSYKIATRI. Paniksyndrom sertralin klomipramin. Unipolär depression sertralin Hos barn och ungdomar fluoxetin. Social fobi sertralin
PSYKIATRI AFFEKTIVA SYNDROM Unipolär depression Hos barn och ungdomar fluoxetin AFFEKTIVA SYNDROM Målsättningen är full symtomfrihet. Sertralin är förstahandsmedel vid unipolär depression. Lågt pris och
Läs merRiktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende personer med demenssjukdom
Vård, omsorg och IFO Lena Mossberg lena.mossberg@bengtsfors.se Riktlinjer 2017-03-10 Antagen av Kommunstyrelsen 1(6) Diarienummer KSN 2017-000605 003 182/17 Riktlinjer gällande dagverksamhet för hemmaboende
Läs mer