Basel 2. Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Handelsrätt C Uppsats VT 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Basel 2. Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Handelsrätt C Uppsats VT 2005"

Transkript

1 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Basel 2 Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Författare: Michael Jacobsson Handledare: Bo Westlund

2 Sammanfattning Kreditinstitut har idag ett kapitaltäckningskrav som enligt kapitaltäckningsreglerna ligger på 8 procent av bankernas utlåning. Regelverket syftar till att säkerställa stabilitet i det finansiella systemet. För att kunna upprätthålla denna stabilitet måste bankerna hålla en buffert för att möta oväntade förluster som kan uppkomma i deras verksamhet. Nuvarande regelverk som styr kriterierna för hur mycket kapital kreditinstitut måste binda upp för att täcka sitt kapitalkrav är schablonmässigt och uppfattas som trubbigt. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bankers kapitaltäckningsskyldighet kommer att påverkas av den nya lagstiftningen gällande kreditrisk och prognostisera vilka effekter detta kan tänkas få för bankerna och deras kunder. Ett delsyfte är även att undersöka hur flexibelt dagens regelverk är och hur det framöver borde utformas för att kunna möta den komplexa finansiella marknadens krav så att lagstiftningens ändamål konvergerar med den verklighet den har för avsikt reglera. Det man kan se är att bankerna genom de nya beräkningsmetoderna troligtvis kommer att differentiera sin prissättning mycket mer där kunderna kommer att få en mer individuell kreditbedömning. Följden blir även att bankerna kommer att få incitament att öka sitt kreditutbud. Genom de nya riskkänsliga metodernas precision att mäta risk kan man sätta utlåningsräntan utefter verklig risk för fallissemang. Dessutom kommer man inte bara att kunna komma till rätta med snedvridningarna av risk utan även få ned den totala risken, genom att det riskvägda beloppet med största sannolikhet kommer att bli lägre. Det verkar även som att minskningen i kapitalkravet kommer att vara störst i retailsegmentet. En avgörande orsak är att bankerna idag tvingas prissätta för högt då nuvarande lagstiftning kräver alltför stora riskvikter i förhållande till verklig riskbild. Den ramlagstiftningsteknik som numera finns tillsammans med kompletterande föreskrifter synes vara effektivt för att möta framtidens krav på det finansiella området. Genom att man via subdelegation med påskyndat förfarande kan uppdatera reglerna kan man få ett flexibelt och modernt regelverk. Här får man i och med den nya lagstiftningen vad man i dagligt tal brukar benämna en win-win situation. Lagstiftaren vinner genom att man uppnår finansiell stabilitet. Bankerna vinner genom att man får ett mer flexibelt och marknadsanpassat regelverk som väl synes överensstämma med hur bankerna numera arbetar internt. Lagstiftningen kan således kontinuerligt hänga med i marknadsutvecklingen och kommer verka gynnande och inte lika hämmande som tidigare. Man borde därmed fortsätta att utgå från principen om en ramlag med kompletterande föreskrifter när direktivet ska implementeras i svensk lag så att man får ett modernt, dynamiskt och progressivt regelverk.

3 Förkortningar ABL Aktiebolagslagen. EAD Exposure at default (exponeringsbelopp). EL Expected loss (förväntad förlust). KTL Lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. FFFS Finansinspektionens författningssamling. FI Finansinspektionen. FSB Föreningssparbanken. IRB Internal rating-based approach (Internratingmetoden). LGD Loss given default (förlust vid fallissemang). NDA Nordea. OECD Organization for economic cooperation and development. PD Probability of default (sannolikhet för fallissemang). RF Regeringsformen. SHB Handelsbanken. 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning Förkortningar 1. Inledning och problemformulering Syfte Avgränsning Metod Nuvarande kapitaltäckningsregler (Basel 1) Kapitalkrav och riskvägt belopp Kapitalbas Beräkning av kapitaltäckningskravet Finansinspektionens föreskrifter Bankernas kreditstruktur och kapitaltäckning Kommande kapitaltäckningsregler (Basel 2) Förslag på EG-direktiv Minimikapitalkrav Schablonmetoden Grundläggande och avancerad internratingmetod (IRB) Remissinstansernas ståndpunkter Ekonomiska aspekter Juridiska aspekter Prognostisering av effekter Ekonomiskt perspektiv Juridiskt perspektiv Avslutande diskussion...23 Källförteckning 3

5 1. Inledning och problemformulering I det finansiella systemet är bankernas funktion att kanalisera kapital. För att de ska kunna utöva denna typ av verksamhet måste investerare vara försäkrade om att deras insatta kapital har ett fullgott skydd. Det är därför viktigt att banker kan upprätthålla stabilitet och finansiell styrka så att inte kundernas insättningar och placeringar äventyras. Visserligen finns det i Sverige en särskild insättningsgaranti som skyddar insättare mot förluster i händelse av ett bankfallissemang, men den ger inte ett heltäckande skydd då ersättningsbeloppet är lågt satt och endast gäller bankkonton och inte obligationer eller övriga placeringsformer. 1 Kreditinstitut har idag ett kapitaltäckningskrav som enligt kapitaltäckningsreglerna ligger på 8 procent av bankernas utlåning. Syftet med dessa regler är att säkerställa stabilitet i det finansiella systemet och för att kunna upprätthålla denna stabilitet måste bankerna hålla en buffert för att möta oväntade förluster som kan uppkomma i deras verksamhet. 2 Kreditinstitut tar alltid en risk vid kreditgivning, d v s risken att gäldenären inte ska ha tillräckligt god betalningsförmåga att återbetala hela eller delar av kreditbeloppet. Detta är bankernas största risk och brukar benämnas som kreditrisk. 3 För att bankerna ska kunna minimera denna riskkategori i en alltmer komplex marknad så har riskbedömning och riskhantering fått en alltmer framträdande roll för att kunna hålla riskerna inom rimliga gränser. Nuvarande regelverk som styr kriterierna för hur mycket kapital kreditinstituten måste binda upp för att täcka sitt kapitalkrav är schablonmässigt och uppfattas numera som trubbigt. Ett problem med den befintliga lagstiftningen är att den verkar ge en felaktig bild av vad det verkliga kapitalbehovet är på engagemangsnivå, d v s vad kapitalbehovet är för varje enskild kund. Detta då kapitaltäckningslagen inte skiljer på risk mellan kunder inom samma riskgrupp vilket kan resultera i att en felaktig prissättning av krediter kan ske. Framförallt verkar regelverket föråldrat med tanke på IT-utvecklingen, som med sina ökade användningsområden har möjliggjort att riskmätning med en helt annan omfattning och precision än vid tiden då nuvarande lagstiftning trädde i kraft. 4 En ny lagstiftning skulle därför troligtvis ligga mer i fas med utvecklingen på den finansiella marknaden och gynna både banker, deras kunder och den finansiella stabiliteten. Ett nytt EG-direktiv på kapitaltäckningsområdet väntas under hösten Detta kommer att ligga till grund för den svenska versionen tillsammans med föreskrifter från Finansinspektionen. I dag finns ett förslag på ett EG-direktiv ute på remiss i medlemsländerna för att möjliggöra för berörda myndigheter och branschorganisationer att komma med synpunkter. Den nya kapitaltäckningslagen beräknas träda i kraft i Sverige den 31 januari FI 2001:1, Riskmätning och kapitalkrav, s FI 2001:1, Riskmätning och kapitalkrav, s 2. 3 Afrell, L m fl, Lärobok i kapitalmarknadsrätt, s Finansiell stabilitet 1/2004, Interna riskklassificeringssystem och riskkänsliga kapitalkrav, s

6 Frågan är dock om det kommande regelverket kommer att utarbetas så att de ger en mer differentierad bild av respektive banks kapitalbehov på engagemangsnivå. Kommer det nya regelverket att kunna fungera som ett bra incitament för bankerna att förbättra riskhanteringen och vilka effekter kan det få för kreditgivningen framöver? Vilken typ av lagstiftning är önskvärd för att kunna möta modern riskhantering så att nya regler inte omedelbart blir föråldrade? 1.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bankers kapitaltäckningsskyldighet kommer att påverkas av den nya lagstiftningen gällande kreditrisk och prognostisera vilka effekter detta kan tänkas få för bankerna och deras kunder. Ett delsyfte är även att undersöka hur flexibelt dagens regelverk är och hur det framöver borde utformas för att kunna möta den komplexa finansiella marknadens krav så att lagstiftningens ändamål verkligen konvergerar med den verklighet den har för avsikt reglera. 1.2 Avgränsning På kreditmarknaden agerar en mängd kreditinstitut. I uppsatsen kommer inriktningen vara mot svenska banker. Med bank avses här främst de fyra svenska storbankerna SEB, Handelsbanken, Nordea och Föreningssparbanken. En anledning till urvalet är att dessa aktörer är dominerande i svensk kreditgivning vilket i sin tur innebär att just dessa kommer att påverkas mest av framtida tillämpning av det nya direktivet. Beträffande bankernas relation till sina riskgrupper (kunderna) kommer fokus vid genomgång av kommande kapitaltäckningsregler att ligga på retailkunderna, d v s privatkunder (hushåll) och småföretag. Övriga riskgrupper behandlas mer översiktligt med hänsyn till beräkningsmetoderna. Valet föll sig naturligt då hushållsportföljen utgör en stor del av de samlade tillgångarna i banksystemet samt att det av utrymmesskäl inte finns möjlighet att lika ingående behandla samtliga riskgrupper. 5 Ytterligare en avgränsning är att endast minimikapitalkravet belyses ingående, d v s pelare 1 i direktivförslaget. Inom pelare 1 analyseras endast kreditrisk. Kreditrisken utgör i allmänhet den dominerande riskexponeringen för bankerna vilket är främsta anledningen till detta val. 6 I övrigt kommer uppsatsen inte att behandla de kriterier som krävs för att få tillstånd av tillsynsmyndigheten för att använda internratingmetoden vid beräkning av kapitalkrav. 5 FI 2001:1, Riskmätning och kapitalkrav, s FI 2001:1, Riskmätning och kapitalkrav, s 5. 5

7 1.3 Metod Jag använder mig av en rättsdogmatisk metod genom att uppsatsen behandlar förarbeten, nuvarande lagstiftning och kommande lagstiftning. Dock är det inte gällande rätt i sin helhet då kommande lagstiftning på området bara i dagsläget är ett direktivförslag. Metodiken blir att studera de rättskällor som finns på området samt de yttranden som finns kring förslaget på EG-direktiv. Utifrån dessa källor kommer jag försöka prognostisera vilka effekter den kommande lagen kan tänkas få på kapitaltäckningsområdet. Genom prognostisering av kommande lags effekter har uppsatsen även inslag av mer rättsekonomisk karaktär. 2. Nuvarande kapitaltäckningsregler (Basel 1) Det nuvarande regelverket infördes under slutet av 1980-talet och utarbetades av Baselkommittén för banktillsyn 7. Avsikten med reglerna är att försöka åstadkomma enhetliga kapitaltäckningsregler för banker som är verksamma internationellt. Baselkommittén ansåg att kreditrisk utgjorde den övervägande risken för fallissemang, vilket medförde att dessa regler som går under benämningen Basel 1 blev ett regelverk för kapitaltäckning avseende kreditrisker. Efter det har man under 1990-talet kompletterat regelverket så att den även innefattar marknadsrisk. I dag finns det två internationella forum där samarbete kring kapitaltäckningsfrågor sker, nämligen inom Baselkommittén och inom EU. Genom samordning på internationell nivå vill man uppnå konkurrensneutralitet mellan länder. Kapitaltäckningsreglerna är dessutom en central del av regelverket för EU: s inre marknad när det gäller finansiella tjänster. Genom att ha enhetliga regler på det finansiella området så kan man göra det möjligt att jämföra bankers soliditet och därmed deras konkurrensstyrka oberoende av ländernas skilda jurisdiktioner. 8 I svensk lagstiftning finner vi kapitaltäckningsreglerna i Lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (KTL). För bankerna medför dessa regler att man måste anpassa sin verksamhet så att en betryggande kapitalbas finns för de placeringar som kräver kapitaltäckning. Dessutom kan dessa regler få till följd att de begränsar utdelningar, även då det finns utdelningsbara vinstmedel i bolaget, genom de lagstadgade kraven på kapitalbas som finns. Man kan likna detta vid den försiktighetsregel som finns i 12 kap. 2 st 2 ABL. Försiktighetsregeln innebär att vinstutdelning inte får ske med så stort belopp att utdelningen med hänsyn till bolagets konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affärssed. 9 I förarbetena till den svenska kapitaltäckningslagen belystes just vikten av att skydda kunderna samt upprätthålla stabilitet i det finansiella systemet. Utvecklingen i form av ökad diversifiering av finansiella instrument samt avregleringen av den finansiella marknaden har visat att aktörerna möter en större osäkerhet då prisförändringarna styrs av utbud och efterfrågan, vilket gör att KTL här fyller en viktig funktion. 10 I ljuset av den finansiella kris som Sverige upplevt i början av 1990-talet är dessutom lagstiftning på området extra nödvändig. 7 Baselkommittén för banktillsyn är ett samarbetsorgan mellan G 10-ländernas centralbanker och tillsynsmyndigheter som består av Belgien, Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, Italien, Japan, Kanada, Sverige, Förenta Staterna, Tyskland och Schweiz, Spanien och Luxemburg. KOM (2004) 486, Volym 1, s 2. 8 Prop 1994/1995:50 s Norberg, C, Reglering och beskattning av banker, s Prop 1994/1995:50 s

8 2.1 Kapitalkrav och riskvägt belopp Enligt 2 kap. 2 KTL ska banken förfoga över en kapitalbas som svarar mot det totala kapitalkravet för den risk som institutet har, där kapitalkravet skall uppgå till 8 procent av det totala riskvägda beloppet. Kapitalkravet för kreditrisker enligt paragrafen bestäms i förhållande till ett instituts tillgångar och åtaganden. Med tillgångar och åtaganden avses placeringar, fordringar och andra åtaganden som banken har i sin verksamhet. Dessa tillgångar och åtaganden delas enligt 3 kap. 1 in i följande fyra riskklasser med hänsyn till vilken risk de anses ha: A) Fordringar på stater inom OECD 11 (0 %) B) Fordringar på kreditinstitut inom OECD eller som är garanterade av kreditinstitut inom OECD (20 %) C) Fordringar med pant i bostadsfastighet (företag eller privatpersoner) som säkerhet (50 %) D) Övriga fordringar (100 %) För varje grupp gäller en viss procentsats, där 0 procent innebär ingen eller mycket liten risk till fallissemang, vilket får till följd att kapitalkravet för denna riskklass blir noll kronor. Med fallissemang menas den risken banken har att gäldenären inte har möjlighet att betala tillbaka hela eller delar av sin skuld. Om det motsatsvis finns tillgångar i gruppen som har ett riskvägt belopp på 100 procent antas dessa innebära en stor risk, vilket då kräver att full kapitaltäckning ska ställas. Denna indelning kallas för riskvägning där bankens kapitalkrav beräknas utifrån vad det totala riskvägda beloppet är Kapitalbas Det riskkapital som banken måste inneha för att uppfylla sitt kapitalkrav kallas för kapitalbas. Kapitaltäckningsreglerna uppställer vissa krav på vad bankens kapitalbas får bestå av som grund för beräkning av bankens kapitaltäckningskrav. Enligt 2 kap. 6 KTL utgörs kapitalbasen av summan av bankens primära och supplementära kapital, där det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. Med primärt kapital avses enligt 2 kap. 6 st 2 i huvudsak eget kapital medan supplementärt kapital (sekundärkapital) enligt st 3 består av värdet av bankens efterställda skuldförbindelser. Dessa skuldförbindelser medför en rätt till betalning först efter institutets övriga borgenärer när en kund är på obestånd. Ett exempel på efterställd skuldförbindelse är tidsbestämda förlagslån. Utöver primärt och sekundärt kapital kan banken dessutom, efter medgivande av Finansinspektionens (FI), räkna med värdet av övriga förlagsinsatser samt andra kapitaltillskott och reserver. Ett exempel på detta skulle kunna vara efterställda lån med evig löptid OECD är en organisation som fungerar som en mötesplats för 30 länder kring frågor om fri marknadsekonomi,där bl a Sverige ingår. Inom OECD sluts avtal där vissa blir legalt bindande. 12 FI 2001:1, Riskmätning och kapitalkrav, s FI 2003:1, Grundförfattning, s 4. 7

9 För de svenska storbankerna blir det även aktuellt att inte endast ha en kapitalbas som beräknas för en enskild juridisk person utan att kapitalkravet ska beräknas ackumulerat på hela den finansiella företagsgruppen i enlighet med 6 kap. KTL. En finansiell företagsgrupp omfattas enligt 6 kap. 1 av kreditinstitut som ingår i samma koncern, där ett sammanställt kapitalkrav uppställs för hela företagsgruppen. Beräkning av företagsgruppens kapitalkrav ska dock ske utifrån samma principer som 2 kap. då 6 kap. 3 föreskriver att 2 kap. ska tillämpas även för finansiella företagsgrupper. 2.3 Beräkning av kapitaltäckningskravet För att konkretisera hur kapitalkravet beräknas visas nedan ett exempel med en förenklad balansräkning. 14 Tillgångarna i varje riskklass antas vara 500. Skulder finns som uppgår till 1500, därutöver även ett femårigt förlagslån på 125 och ett evigt förlagslån på 125. Dessutom har banken ett aktiekapital på 250. Den totala balansomslutningen i detta exempel är således Tillgångar (fordringar) Skulder och eget kapital Riskklass A (500*0 %) 0 Skulder (1500) Riskklass B (500*20 %) 100 Primärt kapital 250 Riskklass C (500*50 %) 250 Supplementärt kapital Riskklass D (500*100 %) 500 Supplementärt kapital Summa 850 Summa 500 Det framgår av exemplet att det riskvägda beloppet blir 850. Kapitalkravet ska vara 8 procent av det riskvägda beloppet, vilket innebär att kapitalkravet kan fastställas till 68. Eftersom kapitalbasen sammanlagt är 500 så har kapitalkravet i det här fallet uppfyllts med god marginal. 2.4 Finansinspektionens föreskrifter I proposition 1999/2000:94 som låg till grund för viss modernisering av kapitaltäckningslagen (lag 2000:444) lämnades förslag om att regeringen skulle bemyndigas att delegera föreskriftsrätt till en förvaltningsmyndighet, i det här fallet Finansinspektionen. Man menade att föreskrifter om kapitaltäckning skulle fungera som ett medel för det allmänna att främja stabilitet på finansmarknaden. Därmed skulle föreskrifterna kunna betraktas som offentligrättsliga vilket i enlighet med 8 kap. 3 RF normalt sett skulle medföra lagform. Då föreskrifterna dock refererar till näringsverksamhet i enlighet med 8 kap. 7 RF finns det emellertid utrymme för riksdagen att bemyndiga åt regeringen att genom förordningar delge föreskrifter. Vidare kan riksdagen bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter i ett visst ämne, d v s riksdagen tillåter enligt 8 kap 11 RF att regeringen överlåter åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser. Detta förfarande kallas för subdelegation. Regeringen föreslog därmed att det i kapitaltäckningslagen skulle införas bemyndiganden som ger regeringen möjlighet att delegera föreskriftsrätt till FI. De lagbestämmelser som härefter förs in i kapitaltäckningslagen bör således utformas som ramregler och kompletteras mer i detalj av Finansinspektionens föreskrifter Afrell, L m fl, Lärobok i kapitalmarknadsrätt, s Exemplet är taget från Afrell men något modifierad. 15 Prop 1999/2000:94 s 17,

10 Riksdagen gick i linje med propositionen och bemyndigade regeringen att utföra föreskrifter. Detta innebar i praktiken att man öppnade upp möjligheten för en flexiblare lagstiftning på området. I Förordning (2000:669) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersföretag står i korthet bl a att FI ska meddela föreskrifter om: - villkor för att räkna in poster i kapitalbasen och räkna av poster från densamma enligt kapitaltäckningslagens 2 kap Dessutom skall föreskrifterna i detalj visa omfattningen av dessa poster och hur kapitalbasen i övrigt skall beräknas enligt samma paragrafer (1 p.1). - Vilka poster som får räknas in i kapitalbasen enligt 2 kap. 8 samma lag, omfattningen av dessa samt vilka icke likvida tillgångar som skall räknas av från kapitalbasen enligt samma paragraf ( 1 p. 2). - Hur beräkning av kapitalkraven enligt 3 kap. 1-2 samma lag mer i detalj ska göras (1 p. 3). - hur konsolidering skall ske och hur kapitalbasen skall beräknas enligt 6 kap. 6-9 samma lag (1 p. 7). Finansinspektionens roll har därmed förstärkts eftersom dess föreskrifter i och med detta har funktionen att förtydliga kapitaltäckningslagen. Föreskrifterna fungerar inte enbart som rekommendationer utan får en helt annan tyngd på grund av den s.k. subdelegationen. De föreskrifter som idag kompletterar ramlagstiftningen är FFFS 16 grundförfattning 2003:10. I inledningen till denna fastställs att föreskrifterna är tillämpliga med stöd av 1 4 förordningen (2000:669) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag. Därefter har det även tillkommit två ändringsförfattningar, FFFS 0408 och FFFS 0419, som kompletterar den ursprungliga grundförfattningen. Inom ramen för lagens bestämmelser kan Finansinspektionen anpassa sina föreskrifter i olika avseenden efter utvecklingen på finansmarknaden. Denna ramlagstiftningsteknik gör det möjligt att inom vissa ramar kunna göra småjusteringar utan att varje gång ta ett nytt beslut om förändring i befintlig kapitaltäckningslag. Den kapitaltäckningsstruktur som nu utformas i Baselkommitténs regi och som implementeras av EU kommer att öka det tekniska innehållet avsevärt i jämförelse med dagens regelverk. Därför kan denna typ av ramlagstiftning i kombination med subdelegation kunna underlätta genomförandet av kommande kapitaltäckningsregler Finansinspektionens författningssamling. 17 FI 2001:1, Riskmätning och kapitalkrav, s 15. 9

11 3. Bankernas kreditstruktur och kapitaltäckning Nedan följer en redogörelse för att synliggöra hur kreditmarknaden ser ut idag och hur krediterna fördelar sig mellan de olika riskgrupperna. Detta är relevant för att i efterföljande kapitel få en förståelse för hur kapitalkravet kommer att skilja sig från nuvarande lag utifrån att kommande direktivförslag blir gällande rätt. Det som även är intressant att belysa är hur bankerna förbereder sig för den nya lagstiftningen på området. Tabell 1. Tillgångar och riskvägt belopp för bankerna avseende kreditrisker (miljoner kronor)* Riskgrupp FSB FSB SEB SEB SHB SHB NDA NDA Tillgångar Riskvägt Tillgångar Riskvägt Tillgångar Riskvägt Tillgångar Riskvägt Grupp A (0%) Grupp B (20%) Grupp C (50%) Grupp D (100%) Totalt * Statistiken är sammanställd utifrån bankernas årsredovisningar för år Nordeas tillgångar är omräknat från euro till kronor, (kurs EUR/SEK 9) Kreditvolymerna och riskvägt belopp i tabellen är framtaget för hela koncernen, d v s för dess finansiella företagsgrupp i enlighet med terminologin i kapitaltäckninglagen. Man kan se att Nordea (NDA) i särklass har det största riskvägda beloppet totalt och i samtliga riskgrupper. Man kan också se att Grupp C och D inte bara får en övervägande tyngd med hänsyn till deras riskvikt utan att de även står för den allra största delen av bankernas utlåning. Detta är intressant då retailsegmentet i kommande direktivförslag idag finns i just dessa riskgrupper. Bankernas kapitalkrav och kapitaltäckning vid det senaste årsskiftet visas i tabell 2. Samtliga banker överstiger 8 procent med god marginal och har ett primärkapital som utgör mer än hälften av kapitalbasen. Tabell 2. Bankernas kapitalkrav och kapitaltäckningsgrad.* Banker Riskvägt Kapitalkrav kapitalbas primärkap. Kap.täckn.grad FSB % SEB % SHB ,50% NDA % * Statistiken är sammanställd utifrån bankernas årsredovisningar för år 2004 Som exempel ser man att Föreningssparbanken (FSB) därmed med dagens regelverk får ett kapitalkrav på 0,08 * mkr = mkr. De har idag en kapitalbas på mkr, där mkr består av primärkapital, d v s över 50 % som kravet är enligt 2 kap. 6 i kapitaltäckningslagen. Kapitaltäckningsgraden i procent blir: mkr/ mkr = 12,07 %. Kapitalbasen skall även enligt nuvarande regelverk täcka bankens marknadsrisk. I det här fallet har Föreningssparbanken enligt senaste årsredovisningen ett riskvägt belopp på 10

12 mkr, där kapitalkravet blir på mkr, d v s cirka 4 % av det totala kapitalkravet. 18 Om man ser till den totala kapitaltäckningsgraden så skulle man få en marginell skillnad, nämligen 11,6 %. Här ser man tydligt ett exempel på hur dominerande kreditrisken är för bankerna, där den för FSB utgör 96 % av den totala risken. 19 FSB definierar själva kreditrisk som risken att motpart inte kan fullgöra sina förpliktelser mot FSB och att ställda säkerheter inte täcker bankens fordran. 20 När det gäller förberedelsearbetet på kapitaltäckningsområdet så utgår Föreningssparbanken redan från begreppet finansiell företagsgrupp och inte från koncernbegreppet i årsredovisningslagen. I begreppet ingår finansiella bolag där ägandet lägst uppgår till 20 %. Försäkringsbolag ingår inte i begreppet. I banken pågår nu en omfattande översyn och anpassning av bankens riskklassificering av sina krediter. Deras syfte med detta är att uppfylla de krav som ställs för att de ska kunna beräkna kapitaltäckningskravet för kreditriskerna baserat på de interna metoderna. 21 SEB har idag till vissa delar anpassat sig till det regelverk som antas träda ikraft. Bland annat har de redan en intern rating där alla motparter utom privatpersoner har tilldelats en riskklass som har 16 steg. SEB använder i sina modeller för kreditriskhantering den metodik som finns i direktivförslaget (d v s PD, LGD och EAD som efterföljande kapitel kommer att förklara). De har idag projektgrupper som utformar och anpassar riskmodeller som sedan kan godkännas av FI. De anser att de redan skapat en utmärkt bas för att de ska uppfylla kraven som Baselackordet ställer. 22 Handelsbanken (SHB) har under de senaste fem åren haft en kreditförlustnivå som i genomsnitt varit 0,03 % som man kan jämföra med 0,15 % för övriga banker i genomsnitt enligt Handelsbanken. De bedömer av det kommande regelverket kommer att leda till att kapital kan frigöras. De bedriver idag projekt och avser att mäta kreditrisk med någon av de mer avancerade interna metoderna som kräver tillstånd från FI. Handelsbanken kommer under sommaren 2005 ansöka om detta tillstånd. 23 Nordea (NDA) har i sina riskmodeller anammat de faktorer som internmetoderna anger. De håller även på att förfina sina befintliga modeller så att de kan uppfylla de krav de interna metoderna uppställer. I fråga om kreditrisk strävar Nordea efter att närma sig de interna beräkningsmetoderna genom att börja med den grundläggande metoden år 2007/2008 och sedan gradvis gå över till den mer avancerade internratingmetoden Årsredovisning 2004 Föreningssparbanken, s 85. Med marknadsrisk avses bl. a aktiekursrisk, ränterisk och valutakursrisk. 19 Årsredovisning 2004 Föreningssparbanken, s Årsredovisning 2004 Föreningssparbanken, s Årsredovisning 2004 Föreningssparbanken, s Årsredovisning 2004 SEB, s Årsredovisning 2004 Handelsbanken, s 24, Årsredovisning 2004 Nordea, s

13 4. Kommande kapitaltäckningsregler (Basel 2) Processen med det kommande regelverket utgår från EU, där arbetet görs i samråd mellan EU-kommissionen och Baselkommittén samt representanter för bankerna. Man har idag kommit till det skedet att ett förslag till EG-direktiv, KOM(2004) 486, finns ute på remiss i medlemsländerna. Ett färdigt EG-direktiv väntas träda i kraft under hösten 2005 med efterföljande svensk kapitaltäckningslag som är beräknad att träda ikraft den 31 dec Kommissionens direktivförslag KOM(2004) 486 förordar om ändringar i bankdirektiv 2000/12/EG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut samt direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut. Båda direktivförslagen bygger i huvudsak på de nya regler som kom till genom Baselkommitténs ackord i juni Med andra ord har Baselackordet till stora delar införlivats i det direktivförslag som EUkommissionen nu lämnat. Skillnaden mellan texterna är att Baselackordet inte har någon legal ställning, utan består av rekommendationer medan direktivet har legal ställning. En ytterligare skillnad är att man i direktivförslaget även tagit hänsyn till andra än de stora internationella bankerna, d v s mindre kreditinstitut. 25 Dessutom beaktas proportionalitetsprincipen samt även konsumentperspektivet. Den rättsliga grunden för förslagen är artikel 47.2 i fördraget, vilken syftar till att genomföra den inre marknaden för finansiella tjänster inom EU Förslag på EG-direktiv De viktigaste målen för de nya kapitaltäckningsreglerna är: a) Att bidra till stabilitet i bankernas finansiella system. b) Att bidra till att skapa jämbördiga konkurrensvillkor mellan banker från olika länder. c) Att öka riskkänsligheten i systemet. Detta görs genom att kapitalkraven närmare återspeglar bankernas faktiska verksamhet och risktagande. d) Att reglerna i första hand ska utarbetas med sikte på internationellt verksamma banker, men att principerna ska vara tillämpliga på alla banker. Dessa mål fanns till viss del redan vid tillkomsten av nuvarande kapitaltäckningslag, men det som främst skiljer dem åt är vikten av ökad riskkänslighet. 27 Det nya förslaget innebär inte att det blir några ändringar i konstruktionen av kapitalkravet utan det ligger fortfarande på 8 procent för bankerna. Skillnaden är istället hur dessa 8 procent fördelar sig per riskgrupp samt hur stor volymen blir på det riskvägda kapitalet. Ett riskkänsligt regelverk är följaktligen det som främst står i fokus för lagstiftaren denna gång. Direktivförslaget har därför delats upp i en principiell del och en teknisk del för att kunna ge mera specifika riktlinjer. 28 Enligt Baselackordet i juni 2004 framställdes rekommendationer uppdelade i tre delar. Dessa benämns som tre pelare, som i sin tur består av olika delar. Detta har man nu införlivat i det direktivförslag som nu finns ute på remiss. Om man översiktligt ska beskriva dessa delar kan man säga att pelare 1 innehåller regler för beräkning av minimikapitalkrav för kreditrisker, 25 KOM(2004) 486, Volym 1, s KOM(2004) 486, Volym 1, s FI 2001:1, Riskmätning och kapitalkrav, s KOM(2004) 486, Volym 1, s 2-3,84. 12

14 marknadsrisker och operativa risker. Avseende reglerna som finns för beräkning av kapitalkrav för kreditrisk så införs helt andra beräkningsmetoder. De metoder som föreslås är en modifierad Schablonmetod samt Internratingmetoden. Pelare 2 omfattar principer som rör tillsynsprocessen, som kommer att bli mer omfattande än tidigare, där tillsynsmyndigheten ges en mer aktiv roll. Pelare 3 avser marknadsdisciplin och ställer ökade krav på genomlysning och upplysningsskyldighet hos bankerna Minimikapitalkrav Vad gäller kreditrisker i pelare 1 har man reviderat Schablonmetoden och lagt till två helt nya sätt att beräkna kapitalkravet, grundläggande- och avancerad internratingmetod. Schablonmetoden bygger på samma struktur som dagens regelverk men är mer riskkänslig, bland annat då extern rating och en större differentierad skala av riskvikter påverkar kapitalkravet. Beträffande internratingmetoderna baseras kapitalkravet istället på bankens egen interna rating. 30 Rating innebär att kunderna ges ett kreditvärderingsbetyg utifrån en viss skala, antingen externt i Schablonmetoden från stora kreditratingbolag som Standard & Poor s och Moody s eller internt av bankerna själva när det gäller internratingmetoderna. För att skapa incitament för bankerna att vilja använda sig av de mer avancerade metoderna ger man dem möjlighet att få ett lägre kapitalkrav. Dock ställer de avancerade metoderna högre krav på kompetens och systemstöd och helt andra interna kontrollfunktioner, samt tillstånd från tillsynsmyndigheten. Vad gäller valet av beräkningsmetod för framräkning av minimikapitalkravet så ges inte möjligheten att välja när man ska använda sig av den ena eller andra metoden. Det uppställs krav på att samtliga riskklassificeringar ska beräknas utifrån en vald beräkningsmetod Schablonmetoden Enligt denna beräkningsmetod differentieras riskvikterna på ett delvis nytt sätt. Det nya förslaget delar upp riskgrupperna i liknande grupper som nuvarande schablonmetod men riskvikten har ändrats. De baseras här på motpartens rating, d v s där ett externt kreditvärdighetsbetyg ges från ett etablerat ratinginstitut. På det sättet kan man få en differentierad skala med riskvikter från 0 % upp till 150 %. 32 Schablonmetoden innebär att bankens krediter delas in i segment och summan av krediterna i varje segment multipliceras med en viktfaktor. Denna metod är likartad den som används idag men definition av grupper och riskvikter är justerade. Schablonmetoden bygger på de befintliga ramarna där riskviktningen bygger på att tillgångar och åtaganden indelas i ett antal riskkategorier. Riskkänsligheten har dock ökats genom ett större antal exponeringsklasser. Den är i vissa avseenden mer differentierad än nuvarande metod och därigenom mer riskkänslig, men fortfarande är det fråga om en schablon då endast extern information får utnyttjas. 33 Om man ser på hur indelningen ser ut för exempelvis företag kan man i tabellen nedan utläsa att det bara i denna riskklass trots schabloniseringen får en helt annan riskkänslighet än nuvarande regelverk. 29 Baselkommittén för banktillsyn, s 3,6. 30 Baselkommittén för banktillsyn, s Baselkommittén för banktillsyn, s KOM (2004) 486, Volym 1, s KOM (2004) 486, Volym 1, s 7. 13

15 Tabell 3. Riskvikt för företag.* Kreditkvalitetsbetyg AAA till AA A+ till A- BBB+ BB- till lägre BB- än Ingen rating Riskvikt 20% 50% 100% 150% 100% * I detta exempel har Standard & Poor s ratingskala använts. Källa: KOM (2004) 486, Teknisk bilaga nr 6, s. 13, 24. För stater och kreditinstitut är indelningen snarlik med vissa skillnader i riskvikten, där stater har 0% riskvikt vid högsta ratingbetyg (AAA till AA) och 20% riskvikt vid nästhögsta betyg, d v s de har en grad lägre i riskvikt för respektive kreditkvalitetsbetyg. För vissa företag kan det förekomma att de inte har någon rating varför de då får riskvikten 100% vid beräkning av kapitalkravet. 34 En riskklass som tillkommit är retailportföljen som getts riskvikten 75% förutom när det gäller pant i bostadsfastighet som har riskvikten 35%. Dessa baseras således inte på rating, vilket kanske ter sig naturligt då privatpersoner och småföretag sällan brukar eller har anledning att anlita ett externt ratinginstitut för att erhålla ett kreditvärderingsbetyg. 35 Det finns ett flertal kriterier för att en kredit ska få klassas som retail. Ett kriterium är att exponeringen är riktad mot en viss person eller ett litet företag. Ett annat är att den totala aggregerade exponeringen mot en motpart inte får överstiga beloppet 1 miljon euro. Dessutom finns det kriterier på vilka typer av exponeringar som en retailportfölj kan innehålla, exempelvis personlån, kortkrediter, bostadslån och småföretagslån. För övrigt finns det ett krav på banken att retailportföljen ska vara väl diversifierad så att ingen motpart har mer än 0,2% av den totala exponeringen. 36 När det gäller småföretag så kan de få klassas som retail om dess exponering understiger 1 miljon euro, samt att banken handlägger exponeringen i sin interna riskhantering konsekvent över tiden på samma sätt som andra retailexponeringar Grundläggande och avancerad internratingmetod (IRB) IRB-metoden skiljer sig från Schablonmetoden främst genom att den bygger på intern snarare än extern information. Grundidén med IRB-metoden är att man ska utnyttja den information som samlas och bearbetas i bankens interna motpartsvärdering, där motparten är de kunder man har i utlåningsportföljen. Bankernas kunder delas in i fem riskklasser, där vardera klass i sin tur består av subklasser. De fem riskklasserna är företag, stater, banker, retail och aktier KOM (2004) 486, Teknisk bilaga nr 6, s 7, KOM (2004) 486, Teknisk bilaga nr 6, s Baselkommittén för banktillsyn, s Baselkommittén för banktillsyn, s Baselkommittén för banktillsyn, s

16 Varje låntagare placeras i en av dessa riskklasser där sedan risken bedöms individuellt i ett internt riskklassificeringssystem (ratingsystem). Direktivförslaget uppställer här stora krav på att det riskklassificeringssystem banken använder sig av skall avspegla både motparts- och transaktionsrisk, samt ta hänsyn till alla särdrag dessa kan tänkas ha. 39 Bankers riskklassificeringar baseras både på kvalitativa och kvantitativa faktorer. Viktiga faktorer som banken tar i beaktande är företagets kredithistoria, finansiella nyckeltal (t ex lönsamhet, skuldsättningsgrad och räntetäckningskvot), och branschförutsättningar. Men även parametrar som företagsledningens duglighet, kreditbetyg från kreditvärderingsinstitut och marknadsinformation är viktiga faktorer vid bedömningen av låntagaren. 40 För att bestämma kapitalkravet med interna metoder måste banken för varje låntagare ta fram värden avseende ett flertal parametrar som påverkar kreditrisken. Dessa parametrar är: - PD (probability of default) = Sannolikhet för fallissemang - LGD (loss given default) = Förlust vid fallissemang - EAD (exposure at default) = Exponeringsbelopp Beräkningen av förlustbelopp blir därmed: EL (expected loss) = PD * LGD * EAD. 41 En ytterligare parameter som påverkar kreditrisken är löptiden (M). För retail är M ingen riskkomponent varför den utelämnats i exemplet ovan. Skillnaden mellan grundläggande och avancerad internratingmetod ligger i vilken utsträckning banken själv får beräkna värdet av de ovan angivna parametrarna. Minimikravet är att banken själva ska bestämma PD där PD-värdet för en exponering skall vara minst 0,03 %. Vid den grundläggande metoden fastställs LGD-värdet till 45%. 42 Vid tillämpning av den avancerade internratingmetoden får bankerna basera LGD på sin interna bedömning. Banken får även en större frihet att själva bedöma EAD för sina kreditexponeringar där dock huvudregeln är att kreditbeloppet sätts till sitt nominella belopp. 43 För risklasserna kan både den grundläggande och den avancerade internratingmetoden användas med ett undantag - retailsegmentet. Retailsegmentet avviker från de andra fyra då man endast får använda sig av den avancerade internratingmetoden, d v s bestämma egna PD, LGD och EAD. Bankerna har stor tillgång på information rörande hushållskrediter och kan själva leverera tillförlitliga värden för att beräkna risk. Mot bakgrund av detta har Baselkommittén bedömt att det inte behövs någon grundläggande metod utan bara den avancerade. 44 För att få tillhöra retailklassen gäller samma kriterier som de som uppställs i Schablonmetoden. Det finns tre olika produktsegment definierade för retailklassen där bankerna måste dela in sina exponeringar i någon av dessa tre produktsegment 45 : 1) Krediter med säkerhet i bostadsfastighet 2) Kvalificerade kreditkortskrediter (rullande konsumtionslån) 3) Övriga retailkrediter 39 KOM (2004) 486, Teknisk bilaga nr 7, s Finansiell stabilitet 1/2004, Interna riskklassificeringssystem och riskkänsliga kapitalkrav, s KOM(2004) 486, Teknisk bilaga nr 7, s Baselkommittén för banktillsyn, s 62, KOM(2004) 486, Teknisk bilaga nr 7, s 34, KOM(2004) 486, Teknisk bilaga nr 7, s Baselkommittén för banktillsyn, s Baselkommittén för banktillsyn, s

17 När det gäller det andra portföljsegmentet så är kännetecknande för dessa krediter att de är utan säkerhet och utan kontrakterade löften. Med detta menas att kunders utestående balanser tillåts fluktuera upp till en viss fastställd gräns. Dessutom kännetecknas dessa exponeringar av att de är ställd till viss individ samt att den maximala exponeringen inte överstiger euro. 46 Nedan ser man exempel på hur mycket riskvikterna kan skilja sig åt beroende på vilken kreditbedömning man gör på en låntagare. Tabell 4. Exempel på IRB riskvikter. 47 Lånekategori Företag Retail Oms>50 MEUR OMS<5 MEUR 1) Bostadskrediter 2) Kortkrediter 3) Övriga krediter LGD 45% 45% 45% 25% 45% 85% 45% 85% PD 0,03% 14.44% 11.30% 4.15% 2.30% 0.98% 1.85% 4.45% 8,41% 0,10% 29.65% 23.30% 10.69% 5.94% 2.71% 5.12% 11.16% 21.08% 0,25% 49.47% 39.01% 21.30% 11.83% 5.76% 10.88% 21.15% 39.96% 0,50% 69.61% 54.91% 35.08% 19.49% 10.04% 18.97% 32.26% 61.13% 0,75% 82.78% 65.14% 46.46% 25.81% 13.80% 26.06% 40.10% 75.74% 1,00% 92.32% 72.40% 56.40% 31.33% 17.22% 32.53% 45.77% 86.46% 2,00% % 88.55% 87.94% 48.85% 28.92% 54.63% 57.99% % 5,00% % % % 82.35% 54.75% % 66.42% % 10,00% % % % % 83.39% % 75.54% % 15,00% % % % % % % 88.60% % Om man tittar på hur det riskvägda beloppet kan skilja sig åt kan man bland annat utläsa att låntagare som tillhör olika kundkategorier kan få skilda riskvikter fast de har samma PD och LGD. Även stora skillnader uppstår inom ett visst segment beroende på vilket PD och LGD som man har estimerat. Om man ser till två ytterligheter kan en retailkund med en kortkredit som banken beräknat PD = 0,03% och LGD = 45% en riskvikt på endast 0,98%. Däremot kan en annan retailkund med samma sorts kredit få en riskvikt på 196,23% vid en PD = 15% och LGD = 85%. Krediter till företag kan som vi tidigare läst räknas som en retailkredit vilket ger ett lägre kapitalkrav om man ser i tabellen. Antag till exempel att riskvikten vid en PD = 1 % och LGD = 45 % blir 72,40% vid en omsättningen mindre än 5 MEUR (om omsättningen skulle vara högre än 50 MEUR ökar riskvikten till 92,32%). Om företagets kredit i stället får räknas som retail blir riskvikten här 45,77%. Med internratingmetoderna ser man med dessa exempel tydligt hur bankerna får möjlighet till en individualiserad riskhantering när kreditprövning skall göras mot låntagare. 46 Baselkommittén för banktillsyn, s Baselkommittén för banktillsyn, s

18 5. Remissinstansernas ståndpunkter Finansdepartementet har under augusti 2004 haft direktivförslag KOM(2004) 486 ute på remiss, där ett stort antal myndigheter och branschorganisationer haft möjlighet att lämna synpunkter på innehållet. Då dessa yttranden berört samtliga delar kring det nya direktivförslaget har ett urval gjorts som i detta sammanhang anses relevant. Bland annat finns yttranden kring instansernas övergripande syn på direktivförslaget, men även mer ingående när synpunkter berört sättet att beräkna kapitalkravet gällande kreditrisk. Detta för att kunna se vad ett nytt regelverk skulle kunna åstadkomma ur ett rent ekonomiskt perspektiv. Därutöver är det även relevant att se på yttranden som innehållit kommentarer som har haft karaktären av en mer rättslig infallsvinkel. Skiljelinjen mellan vad som är juridiska och ekonomiska aspekter kan vara svår att identifiera då de i detta sammanhang tenderar att gå in i varandra. Med juridiska aspekter menas här övergripande frågeställningar såsom rättssäkerhet, rättstillämpning, integritetsskydd samt sättet att utforma lagreglerna på kapitaltäckningsområdet. De ekonomiska aspekterna hänsyftar till största del på de finansiella effekter som kommande lagstiftning på området kan tänkas få. 5.1 Ekonomiska aspekter Sveriges Riksbank, som själva deltagit i utarbetandet av Baselackordet som ledamot av Baselkommittén, anser att direktivförslaget kommer att främja stabiliteten i det finansiella systemet. Riksbanken ser sig inte finna något i direktivförslaget på några övergripande eller principiella punkter som står i strid mot det Baselackord Riksbanken tidigare godkänt. 48 Då Riksbanken kunnat agera för sina intressen i Baselkommittén och nu ser att Baselackordet till stora delar införlivats i ett direktivförslag så kan man förstå att de inte invänder mot något i detta skede. Konkurrensverket menar att dagens regelverk är alltför trubbigt vad gäller riskklassificering. De anser att dagens regler kan leda till att vissa låntagare som för kreditgivaren innebär en hög risk subventioneras av låntagare som innebär en lägre risk. Om direktivförslaget ersätter dagens lagstiftning får man enligt konkurrensverket en mer realistisk och konkurrensneutral riskklassificering. 49 Verket för näringslivsutveckling, Nutek, har utifrån sin synvinkel inkommit med synpunkter kring direktivförslaget där de ställer sig positiva till detta. Anledningen är att det nya förslaget möjliggör en mer direkt koppling mellan kapitaltäckningskrav och faktisk risknivå vilket möjliggör en mer sund och effektiv finansiell marknad. Nutek anser att det är positivt att sunda banker med sunda portföljer ska premieras. 50 I det stora hela stödjer Finansinspektionen direktivförslaget men har bl a avseende retailklassificeringen vissa synpunkter. För att klassas som retail får som tidigare sagts den totala exponeringen mot en kund inte överstiga 1 miljon euro vilket FI inte har några invändningar emot. Däremot anser de att större krav skall ställas på banker genom att de är försäkrade om och har kontroll på att denna exponering stämmer. I direktivförslaget är detta lite luddigt och vagt formulerat, och FI anser att det ska ställas krav om god kontroll och uppföljning av kunder i retailsegmentet för samtliga beräkningsmetoder EUFi 2004/867/FMA/FRE, Riksbankens yttrande, s EUFi 2004/867/FMA/FRE, Konkurrensverkets yttrande, s EUFi 2004/867/FMA/FRE Nutek yttrande, s EUFi 2004/867/FMA/FRE, Finansinspektionens yttrande, s 5. 17

19 5.2 Juridiska aspekter När det gäller de nya möjligheterna som Internratingmetoden medför så ser Datainspektionen en viss risk med dessa då banker i större utsträckning kommer vara intresserade av att inhämta kreditupplysningar för att använda dem i sin interna riskhantering. I dag finns Personuppgiftslagen och Kreditupplysningslagen till skydd för den personliga integriteten där det bl a finns ett krav enligt 9 i Kreditupplysningslagen på legitimt behov när man vill ha ut dessa upplysningar av privatpersoner. Datainspektionen anser att man måste väga för- och nackdelar med att ge banker ökade möjligheter att få upplysningar om sina kunder, där konsekvenser kring integritetsskyddet måste vägas in. 52 En annan aspekt är Sveriges Advokatsamfunds yttrande kring frågan om en säker rättstillämpning. Då direktivförslaget är utformat som minimiregler och ger den nationella lagstiftningen stort handlingsutrymme i genomförandeprocessen är det av stor vikt att lagstiftaren och FI noga överväger detaljnivån samt arbetar fram en tydlig normgivning. Advokatsamfundet säger att de är medveten om den balansgång som finns mellan å ena sidan behovet av en tydlig och detaljerad reglering för att undvika tillämpningssvårigheter och rättsosäkerhet, och å andra sidan behovet av flexibilitet i regelverket. Flexibiliteten ska ju ta hänsyn till de enskilda bankernas riskbild samt kunna fungera även i förhållande till en kontinuerlig marknadsutveckling inom den finansiella sektorn. Advokatsamfundet betonar att det är av stor vikt att normgivningen på området säkerställs på ett betryggande sätt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. 53 Dessutom kommenterar de direktivförslagets möjlighet för bankerna att vid beräkningsmetoderna använda sig av externa aktörer för rating avseende motparters kreditvärdighet. Advokatsamfundet menar att det är positivt att kapitaltäckningsreglerna anpassas till det som anses som vedertaget för riskbedömning på marknaden idag, men anser att man bör fundera något över den starka ställning som ratingbolagen ges inom ramarna för regelverket för bankernas kapitalbedömning. 54 Föreningen auktoriserade revisorer (FAR) har i slutet av sitt remissyttrande en reflektion som kan vara relevant att beakta. De beklagar att direktivförslaget inte använder sig av samma terminologi som Baselackordet. Eftersom direktivförslaget till stora delar bygger på Baselackordet samt att dess terminologi är väl inarbetad inom branschen så skulle man genom att anpassa terminologin undvika att skapa onödiga risker för missförstånd. 55 Finansinspektionen anser dock att EU-Kommissionen gjort ett bra arbete med att förvandla och anpassa Baselackordet till en EU-anpassad och juridiskt hållbar text. Dessutom anser de att modernisering på detta området är nödvändig, och kommer att bidra till att man får en stabilare finansiell marknad och en mer effektiv kapitalanvändning EUFi 2004/867/FMA/FRE, Datainspektionens yttrande, s EUFi 2004/867/FMA/FRE, Svenska Advokatsamfundets yttrande, s EUFi 2004/867/FMA/FRE, Svenska Advokatsamfundets yttrande, s EUFi 2004/867/FMA/FRE, FAR:s yttrande, s EUFi 2004/867/FMA/FRE, Finansinspektionens yttrande, s 2. 18

20 6. Prognostisering av effekter Det man generellt kan säga är att konsekvenserna på kapitaltäckningsområdet kommer att få kännbara effekter för både banker och deras kunder om direktivförslaget i framtiden blir gällande rätt. Det som är intressant att spekulera kring och försöka identifiera är ett antal konkreta effekter som verkar troliga för bankerna, deras kunder och bankerna sinsemellan. Detta skulle kunna sägas vara en prognostisering av mer ekonomisk karaktär. Sedan finns det därutöver intressanta aspekter att beakta på det mer rättsliga området rörande vilka konsekvenser man kan tänkas få beroende på vilken typ av reglering man bestämmer sig för. Det kan därför vara beaktansvärt att försöka klargöra vad detaljreglering kontra flexibilitet av kapitaltäckningsreglerna kan få för berörda parter, samt vilken rättstillämpning som kan antas vara önskvärd. 6.1 Ekonomiskt perspektiv För banker kommer de nya kapitaltäckningsreglerna att få stora konsekvenser om direktivförslaget implementeras som det ser ut idag. I huvudsak kan de nya reglerna leda till följande effekter: Bankerna kommer vid prissättning av krediter att anpassa utlåningsräntan och övriga villkor efter den riskprofil som kunden har. Bankerna kommer att anstränga sig mer för att få fram en korrekt riskbild vid kreditgivningen. Dock gäller det att utarbeta ett hanterligt internsystem som är lätthanterligt men ändå så pass utvecklat så att kreditgivaren som möter kunden verkligen har rätt verktyg för korrekt prissättning. Om bankerna lyckas med detta kommer man att få en väsentligt större spridning i kapitalkravet beroende på gäldenärens riskprofil. En annan effekt blir troligen att bankerna kommer att öka sitt kreditutbud. Eftersom nya lagen ger stöd för att se på risk på engagemangsnivå, borde bankerna ha mer incitament vad gäller speciallösningar som kunden önskar. För kunderna kommer denna ökade specialisering och differentiering av krediter vara positivt då man kommer att kunna tillmötesgå deras önskemål på ett annat sätt än tidigare. Kapitaltäckningskravet för kreditrisker kommer att minska. Beräkningsmetoderna kommer med sin riskkänslighet bättre avspegla risk, till skillnad från de schabloner som vi har idag och som i vissa fall är orimliga. Man kommer inte bara att kunna komma till rätta med snedvridningarna av risk utan även få ned den totala risken genom att det riskvägda beloppet med största sannolikhet kommer att bli lägre. Den största minskningen av kapitalkravet kommer att ske i retailsegmentet. Då bankerna varit tvungna att prissätta schablonmässigt för högt, särskilt avseende dagens riskklass C och D, kommer vi därför se de största effekterna här då räntan mot dessa kunder blir lägre. Detta under förutsättning att bankerna inte väljer att försöka hålla upp räntan för lågriskkunderna i ett försök att förbättra sin räntabilitet. Jag tror dock att en ökad konkurrens mellan bankerna framöver kommer vara en garant för att man inte kan ta ut en oskäligt hög ränta mot dessa kunder 19

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar; SFS 2007:570 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Periodisk information per 30 september 2015 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag; SFS 2006:536 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad

Läs mer

Totalt kapital 69 373 70 917 76 912

Totalt kapital 69 373 70 917 76 912 Skandia Investment Management AB 556606-6832 INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING Rapporten innehåller information om kapitaltäckning i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande

Läs mer

Nya kapitaltäckningsregler. Del 2

Nya kapitaltäckningsregler. Del 2 Regeringens proposition 2006/07:5 Prop. 2006/07:5 Nya kapitaltäckningsregler Del 2 Innehållsförteckning Prop. 2006/07:5 Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Bilaga 7 Lagförslagen i promemorian

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

Konsoliderad situation för Solidar

Konsoliderad situation för Solidar Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om den konsoliderade

Läs mer

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014

ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014 DNB ASSET MANAGEMENT AB Org.nr. 556387-6159 ÅRLIG INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING, RISKHANTERING OCH ERSÄTTNINGSSYSTEM I DNB ASSET MANAGEMENT AB 31 DECEMBER 2014 Beräkningarna baseras på Europaparlamentets

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 december

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar

Finansiella företagsgruppen Solidar Finansiella företagsgruppen Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum -11-10 Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION. Koncernens verksamhet och struktur. Kapitalbas och kapitalkrav

KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION. Koncernens verksamhet och struktur. Kapitalbas och kapitalkrav KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION Koncernens verksamhet och struktur Svea Ekonomi AB, org. nr 556489-2924 är ett kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens tillsyn och moderbolag

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 december

Läs mer

PERIODISK INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET I DNB ASSET MANAGEMENT AB. 30 september 2015

PERIODISK INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET I DNB ASSET MANAGEMENT AB. 30 september 2015 DNB ASSET MANAGEMENT AB Org.nr. 556387-6159 PERIODISK INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET I DNB ASSET MANAGEMENT AB 30 september 2015 Beräkningarna baseras på Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 3 2013 Stabila företagsräntor och marginaler under kvartalet. Nya kapitalkrav kräver inte högre marginaler. Små och medelstora företag gynnas av nya Basel 3- regler.

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i %

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Sid 3 RESULTATRÄKNING tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Ränteintäkter 99 476 121 484 Räntekostnader - 30 787-49 722 Räntenetto 68 689 71 762-4,3% Erhållna utdelningar 10 197 6 702 Provisionsintäkter

Läs mer

Periodisk information 2014-09-30

Periodisk information 2014-09-30 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2014-09-30 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2014 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 1 % lägre jämfört med 30 juni 2013, provisionsintäkterna

Läs mer

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 Allmänt PayEx Credit AB ( bolaget ) blev godkänt av Finansinspektionen som kreditmarknadsbolag 2007-12-28 och övertog då den finansiella

Läs mer

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod (IRK-metod) och operativ risk, marknadsrisk samt kreditvärderingsrisk

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2012

Delårsrapport januari juni 2012 Delårsrapport januari juni 2012 Styrelsen för Sparbanken Boken, org nr 537600-6234, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 1 januari - 30 juni 2012. 1 Allmänt om verksamheten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Periodisk information 2015-03-31

Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007

DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007 DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007 Sammanfattning Jun 2007 Jun 2006 Räntenetto, mnkr 399 36 Rörelseresultat, mnkr 326 (408) Kreditförluster,

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10. Ändrade kapitaltäckningsregler

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10. Ändrade kapitaltäckningsregler LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-03-10 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ändrade kapitaltäckningsregler

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar

Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

Kapitaltäckning Q3 2015

Kapitaltäckning Q3 2015 Kapitaltäckning Q3 2015 Offentliggörande av kvartalsvis information om kapitaltäckning, likviditetshantering och riskhantering enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om

Läs mer

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar).

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar). KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP Koncernens verksamhet och struktur Svea Ekonomi AB, org. nr 556489-2924 är ett kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens tillsyn och moderbolag

Läs mer

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720

SALA SPARBANK. Ersättningspolicy POL 720 SALA SPARBANK Ersättningspolicy POL 720 Datum för fastställelse 2014-10-03 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation och ansvar...

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 12 % lägre jämfört med 30 juni 2012, provisionsintäkterna

Läs mer

Delårsrapport för perioden januari juni 2015

Delårsrapport för perioden januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari juni 2015 Styrelsen för Häradssparbanken Mönsterås (532800-6209) får härmed avge delårsrapport för verksamhetsperioden 1 januari 2015 t o m 30 juni 2015. (Då ej annat

Läs mer

Provisionsintäkterna har ökat med 8 % till 11,2 Mkr (10,4 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från värdepappersförmedling och försäkringar.

Provisionsintäkterna har ökat med 8 % till 11,2 Mkr (10,4 Mkr). Ökning har främst skett av intäkter från värdepappersförmedling och försäkringar. VIMMERBY SPARBANK AB Delårsrapport 1 januari 30 juni 2015 Allmänt om verksamheten Vimmerby Sparbank redovisar ett, jämfört med tidigare år svagare resultat för första halvåret 2015. Resultat före kreditförluster

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2012-11-08 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Policy för ersättning

Policy för ersättning Policy för ersättning Fastställd av styrelsen för Ulricehamns Sparbank 2014-09-10 ersätter 2014-01-24 Ulricehamns Sparbank Innehållsförteckning Policy för ersättning... 1 Externa regelverk... 2 Interna

Läs mer

Delårsrapport januari juni 2014

Delårsrapport januari juni 2014 Delårsrapport januari juni Sparbankens resultat Tjörns Sparbanks rörelseresultat för det första halvåret uppgick till 15 403 tkr (5 501 tkr). Intäkter Sparbankens totala intäkter för det första halvåret

Läs mer

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002

Sparbanken Rekarne. Ersättningspolicy. Ramverksversion 720.002 Sparbanken Rekarne Ersättningspolicy Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2015-08-25 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3.

Läs mer

Kapitaltäckning. Kapitaltäckning belopp i KSEK Periodisk information enligt FFFS 2014:12

Kapitaltäckning. Kapitaltäckning belopp i KSEK Periodisk information enligt FFFS 2014:12 Kapitaltäckning Offentliggörande av kvartalsvis information om kapitaltäckning, likviditetshantering och riskhantering enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om tillsynskrav

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q1 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2009-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2009 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2009-01-01-2009-06-30 (Då

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q3 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

NYHETSBREV. Offentliggörande av årsvis och periodisk information. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket

NYHETSBREV. Offentliggörande av årsvis och periodisk information. nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket 2014-08-08 NYHETSBREV Offentliggörande av årsvis och periodisk information nya och ändrade bestämmelser med anledning av det nya kapitaltäckningsregelverket (CRR och CRD IV) 1. Upphävda och nya föreskrifter

Läs mer

Ersättningspolicy Nr.43

Ersättningspolicy Nr.43 Fastställd av styrelsen för 2014-12-17 Nr.43 Ramverksversion 720.002 Datum för fastställelse 2014-12-17 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Mål... 2 3. Organisation

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2011

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2011 Skandiabanken Periodisk information om kapitaltäckning och likviditetsrisker - Pelare III 31 december 2011 1 Innehållsförteckning Kapitaltäckningsanalys och likviditetsrisker - Skandiabanken finansiell

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Remissexemplar 2013-10-14 Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2011 Allmänt om verksamheten forsätter att visa en stabil resultatutveckling. Räntenettot stärks varje kvartal och kreditförlusterna är låga. Riksbanken

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30

DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 DELÅRSRAPPORT 2010-06-30 Skurups Sparbank, 548000-7409, får härmed avlämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2010-01-01 2010-06-30. Verksamheten Under första halvåret har stort fokus

Läs mer

Periodisk information 2014-09-30

Periodisk information 2014-09-30 Periodisk information 2014-09-30 Collector Credit AB, 556597-0513, är ett kreditmarknadsbolag och ett helägt dotterbolag till Collector AB, 556560-0797. Verksamheten består av finansieringstjänster. Finansieringstjänsterna

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009

Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 RESULTATRÄKNING, Kkr Jan-juni 2010 Jan-juni 2009 Förändring 2009 % Ränteintäkter 55 246 69 023-20% 123 920 Räntekostnader -4 935-19 291-74% -27 606 Räntenetto 50 311 49 732 1% 96 314 Erhållna utdelningar

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK -

Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - Delårsrapport per 2008-06-30 - DET ÄR VI SOM ÄR BYGDENS BANK - DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2008 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30

HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30 Org.nr. 532800-6217 HÖGSBY SPARBANK Delårsrapport 2008-06-30 Delårsrapport för januari - juni 2008 Högsby Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01-2008-06-30 (Då

Läs mer

Delårsrapport per 2014-06-30

Delårsrapport per 2014-06-30 Delårsrapport per 2014-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2014 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

Särskild medlemsinsats till Kommuninvest

Särskild medlemsinsats till Kommuninvest TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1(5) H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Mats Widén Ekonomistaben +46155245345 2015-09-21 LS-LED15-1252-1 Ä R E N D E G Å N G Landstingsstyrelsen Landstingsfullmäktige

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014

Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Redogörelse för Avanzas ersättningspolicy 2014 Bakgrund Avanzas ersättningsregler är utformade i enlighet med de krav som ställs upp i externa regler gällande för de verksamheter som bolag i Avanza-koncernen

Läs mer

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53)

ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE. av den 24 juli 2013. om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) SV ECB-PUBLIC EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 24 juli 2013 om Sveriges riksbanks finansiella oberoende (CON/2013/53) Inledning och rättslig grund Den 22 april 2013 mottog Europeiska centralbanken

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Standard 4.3c. Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden. Föreskrifter och allmänna råd

Standard 4.3c. Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden. Föreskrifter och allmänna råd Standard 4.3c Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare enligt schablonmetoden dnr 12/120/2006

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Kapitalkrav för svenska banker

Kapitalkrav för svenska banker PROMEMORIA Datum 2014-09-08 FI Dnr 14-6258 Kapitalkrav för svenska banker Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter.

Ersättningspolicy. Ändamålet med denna policy är att säkerställa att Bolaget uppfyller kraven i nämnda föreskrifter. Ersättningspolicy Inledning Av 2 kap. 1 i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningssystem i kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag med tillstånd för diskretionär förvaltning

Läs mer

Remiss angående förslag till föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

Remiss angående förslag till föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag Till Finansinspektionen finansinspektionen@fi.se REMISSYTTRANDE Remiss angående förslag till föreskrifter om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag FI Dnr 11 13269 Sparbankernas Riksförbund,

Läs mer

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014

ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 ÅLEMS SPARBANK DELÅRSRAPPORT Juni 2014 Innehållsförteckning för första halvåret 2014, s. 3 Sparbankens resultat under första halvåret, s. 3 Sparbankens ställning, s.4 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer,

Läs mer

Delårsrapport per 2009-06-30

Delårsrapport per 2009-06-30 Delårsrapport per 2009-06-30 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2009 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 090101-090630. ALLMÄNT

Läs mer

2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering

2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering årlig information om kapital-täckning och riskhantering 1 Inledning, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX Bank). Detta dokument

Läs mer

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) PROMEMORIA Datum 2013-06-27 uppdaterad 2014-01-08 och 2014-06-02 Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF) Finansinspektionen Box 7821 SE-103

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum 2008-10-15 Finansinspektionen Författare Masih Yazdi Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen gör inga egna makroekonomiska prognoser, utan använder i sina stabilitetsbedömningar

Läs mer

2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering

2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 1 INLEDNING FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX Bank). Detta dokument utgör den årliga informationen om risker,

Läs mer

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001

Portfolio Försäkra. Ersättningspolicy. Ramverksversion 001 Portfolio Försäkra Ersättningspolicy Ramverksversion 001 Datum för fastställelse 2015-05-22 Sidan 1 Innehåll Externa regelverk... 2 Interna regelverk... 2 1. Syfte... 2 2. Övergripande mål... 2 3. Organisation

Läs mer

Finansinspektionens författningssamling

Finansinspektionens författningssamling Finansinspektionens författningssamling Utgivare: Finansinspektionen, Sverige, www.fi.se ISSN 1102-7460 Finansinspektionens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar; FFFS 2014:12 Utkom från trycket

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1 PROMEMORIA Datum 2013-11-14 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr.

Området strukturerade produkter, främst Spax, har haft en stor efterfrågan under året. Vid halvårsskiftet fanns placeringar i spaxar på 63 Mkr. ÅTVIDABERGS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer