facköversättaren Allt om SFÖ:s jubileumskonferens SÄKERHETSKOPIERA MERA 16 JONAS HALLBERG MINNS KONFERENSEN 20

Transkript

1 organ för sveriges facköversättarförening nr årgång 21 facköversättaren FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Allt om SFÖ:s jubileumskonferens SÄKERHETSKOPIERA MERA 16 JONAS HALLBERG MINNS KONFERENSEN 20

2 Nr Årgång 21 Innehållet får gärna återges om källan anges. Redaktionen förbehåller sig rätten att ändra och korta av insända artiklar. Kansli Sveriges Facköversättarförening Box 1091, SE Båstad Besöksadress: Hallandsvägen 21 Tel: Tel.tid mån fre Fax: E-post: info@sfoe.se Hemsida: PlusGiro Bankgiro Redaktion Ansvarig utgivare Nadja Chekhov Chefredaktör Kerstin Orsén Tolvmansvägen 8 B Huddinge Tel: E-post: redaktor@sfoe.se Övriga redaktionsmedlemmar Ulf Abrahamson, Brett Jocelyn Epstein, Anna Hermerén, Mats D Linder, Britt-Marie Seex, Christian Swärdshammar och Gisela Weltzin Thunberg Grafisk design Mazzarin Reklambyrå Foto Gisela Weltzin Thunberg Tryck Ale Tryckteam AB, Bohus Prenumeration Pris för år 2010 SEK 225:- + moms Annonspriser Finns på SFÖ:s hemsida: Styrelsen har ordet styrelsen@sfoe.se Konferensen som reste sig ur askan Årets SFÖ-konferens lär gå till historien av flera anledningar. Dels var den extra festlig på grund av 20-årsfirandet, dels ställde vulkanutbrottet på Island till det rejält för en stor del av konferensdeltagarna. Dessutom var det första gången konferensen arrangerades i SFÖ Nord, närmare bestämt i Sundsvall. Staden blev kallad för stenstaden efter branden 1888 som gjorde hela av Sundsvalls dåvarande ca invånare bostadslösa. Detta fick vi lära oss av författaren och vetenskapsjournalisten Nils Johan Tjärnlund på hans inspirerande föredrag med det passande namnet Staden som reste sig ur askan ett omen måhända? Styrelsen vill rikta ett varmt tack till den lilla men desto flitigare konferensgrupp som ordnade denna fantastiska konferens samt till alla de medhjälpare som hjälpte till på plats. Förutom Nils Johan bjöd konferensen bland annat på ett mycket uppskattat och underhållande föredrag av Mark Levengood, en inspirerande inblick i termbildning av språkvårdaren Catharina Grünbaum och mycket, mycket mer! Vi vill också tacka alla SFÖ-medlemmar som ställde upp som föredragshållare och på så sätt delade med sig av sina kunskaper till oss andra i föreningen! Att enbart ett 20-tal av de nästan 300 anmälda konferensdeltagarna blev strandsatta på grund av vulkanaskan visar vilket enormt engagemang det finns inom föreningen. Folk bokade om sina flygbiljetter till tåg, buss och båt, några hyrde bilar och vår trogna och mycket uppskattade kanslist Ulla Craven-Bartle tillbringade 12 timmar i sträck i bilen för att kunna vara på plats för att bland annat ta emot sitt hedersmedlemskap som hon verkligen har förtjänat efter alla dessa år. De andra två hedersmedlemmarna som styrelsen utsåg detta jubileumsår var Ian Hinchliffe, en av SFÖ:s grundare och en av de verkliga eldsjälarna i föreningen, samt Britt-Marie Seex som vi har att tacka för bland annat den stiliga och mycket uppskattade SFÖ-profilen som togs fram för några år sedan. Alla anmälda till Sundsvallskonferensen hade dock inte möjlighet att få tag på alternativa färdbiljetter vilket styrelsen djupt beklagar. Hoppas vi får se er alla i Malmö nästa år istället! Trots att årets konferens fortfarande bara är ett stenkast bakom oss och vulkanaskan från Island knappt har hunnit lägga sig är planeringen för nästa års konferens i full gång. Den kommer att äga rum på hotell Hilton mitt i Malmö i den ständigt växande och dynamiska Öresundsregionen. Snart är det återigen sommar även på våra nordliga breddgrader, vilket för många av oss innebär lite skön avkoppling från det dagliga arbetet. Styrelsen vill önska alla medlemmar och samarbetspartners en riktigt trevlig sommar! Tarja Koivunen styrelseledamot FOTO : PER JOHANSSON Utgivningsplan 2010 Nr Manusstopp Utgivning 1 13 januari 23 februari 2 25 februari 7 april 3 3 maj 14 juni 4 7 juli 16 augusti 5 9 september 25 oktober 6 8 november 15 december Innehåll 4 Porträttet 16 Datasäkerhet 6 SFÖ-konferens Jonas Hallberg minns ISSN X 2 Sveriges facköversättaren Facköversättarförening 3/10

3 Styrelsen informerar FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Vårda ditt budskap om marknadsföring, etik och att delta i årsmöten Nu är vår fina marknadsföringsbroschyr klar och ni som var på årets konferens i Sundsvall kunde se den i verkligheten. Den kan beställas från kansliet och delas ut till befintliga och tilltänkta kunder. Den finns även på SFÖ:s webbplats. Klicka på Om SFÖ och sedan på Vårda ditt budskap anlita ett språkproffs till höger på den sida som visas. Du kan även hjälpa till att marknadsföra SFÖ på andra sätt. Om du känner att du vill bidra klickar du på SFÖ söker marknadsförare under Senaste nytt på vår hemsida och sedan på Anmäl ditt intresse. Både den nya yrkesetiska koden och etiknämndens arbetsordning har nu godkänts av årsmötet. Den yrkesetiska koden hittar du också på webbplatsen. Klicka på Om SFÖ och sedan på Yrkesetisk kod. Läs den och tänk på att följa den i din yrkesutövning så att SFÖ:s goda rykte bibehålls. På årsmötet beslutades också om en stadgeändring som säger att minst 5 procent av de röstberättigade medlemmarna måste delta på ett årsmöte/extra föreningsmöte för att det ska vara beslutsmässigt. Därför är det viktigt att alla röstberättigade medlemmar deltar i dessa möten och gör sin röst hörd. Årsmöte Olle Dandanelle höll i klubban och Maria Lundahl var sekreterare. STYRELSEN Här står Ian Hinchliffe, Ulla Craven-Bartle och Britt-Marie Seex, tre värdiga hedersmedlemmar men inte ser de ut att tänka because I m worth it. SFÖ:s representanter i det nordiska samarbetet. Ny glöd i nordiskt samarbete I samband med jubileumskonferensen i Sundsvall bjöd SFÖ in våra nordiska systerorganisationer till ett möte för utökat samarbete i den nordiska regionen. Torsdagen den 15 april träffade Nadja Chekhov och Ann Johansson från SFÖ följande representanter: Liisa Leppänen (verksamhetsledare) från SKTL (Finlands övesättar- och tolkförbund), Mette Aarslew (ordförande) och Dee Shields från DTFB (Dansk translatørforbund), Birgitte Forné från SDO (Sammenslutningen af Danske Oversættelsesvirksomheder), Kajsa Persson (ordförande) och Jan Runesten från FAT (Föreningen Auktoriserade Translatorer). Även Frank Grevil från DEO (Danske Erhvervsoversættere), Jens-Uwe Kumpch från STF (Statsautoriserte translatørers forening) och Lars Holm-Hansen från NFF (Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening) var inbjudna, men kunde tyvärr inte ta sig till Sundsvall på grund av askmolnet. Under mötet presenterade respektive organisation sig och det konstaterades att vi arbetar på olika sätt men står inför samma utmaningar. Kvällen avslutades med en gemensam middag och mötet återupptogs på fredag förmiddag. Bland annat beslutades det att upprätta en Yahoo-grupp för fortsatta diskussioner kring villkoren på den nordiska marknaden, möjliga samarbetspunkter och utbyte av material och information mellan organisationerna. Gruppen ska också försöka träffas fysiskt en gång om året i samband med ett evenemang i något av de nordiska länderna. ANN JOHANSSON FOTO : BJÖRN OLOFSSON facköversättaren 3/10 3

4 PORTRÄTTET F OTO : P R I VAT Joakim vid ett minnesmärke över Djingis khan i provinsen Khentii, öster om Ulan Bator. Joakim Enwall: Med passion för minoritetsspråk F OTO : P R I VAT Forskningsresande, språkforskare, Kinakännare och översättare... Joakim Enwall rör sig mellan olika världar, både i sitt yrkesliv och privat. När han inte undervisar på institutionen i Uppsala är han kanske på forskningsresa i Kina eller på sommarstället utanför Ulan Bator. Eller också tar han precis en ridtur på den mongoliska slätten. Vi på Facköversättaren blev nyfikna och ville veta mer. Hej Joakim, vem är du? Forskningsresande med sociolingvistisk infallsvinkel och med passion för minoritetsspråk. I praktiken dock mest lärare och stationär forskare och översättare. Som universitetslektor och docent i kinesiska på Institutionen för lingvistisk och filologi vid Uppsala universitet sysslar jag huvudsakligen med undervisning på grundnivå och med administrativa uppgifter i samband med detta. Till största delen ligger min undervisning på det första året i utbildningen, alltså A- och B-kurserna, och där ingår förutom själva språket även realiakurser i Kinas historia och kultur och en kurs En vanlig dag när jag är i Mongoliet kan se ut så här: med fokus på det moderna Kina som handlar om ekonomi, politik, samhälle och kultur. I tjänsten ingår också en viss mängd forskning. Du kan så många olika språk: kinesiska, ryska, georgiska, esperanto, mongoliska, uiguriska, tibetanska, för att bara nämna några. Hur har du lyckats lära dig alla dina språk har du några tips du vill förmedla? Dessvärre har jag inga tips och jag har lärt mig olika språk på helt olika sätt. Jag tror dock att man har mycket hjälp av att lära sig älska grammatiken. Den har ett oförtjänt dåligt rykte. Dessutom är det väldigt givande att lära sig dikter utantill. Hemma pratar ni mongoliska. Hur kommer det sig? Vi pratar inte bara mongoliska, utan det blir ändå mest svenska. Min fru är mongoliska, från Ulan Bator. Vi tycker att det är viktigt att barnen växer upp med båda språken och båda kulturerna i så stor omfattning som möjligt. Därför försöker vi också tillbringa mycket tid i Mongoliet, där det faller sig mer naturligt att tala mongoliska och där barnen också kan umgås med jämnåriga på mongoliska. Hur ofta är du i Mongoliet? Vi brukar åka till Mongoliet varje sommar och stannar där i ungefär två månader. Vad saknar du (och familjen) från Mongoliet när ni är i Sverige och vice versa? Det är inget särskilt vi saknar vare sig i Mongoliet eller i Sverige. Det jag saknar F OTO : I S TO C K P H OTO I stan: Jag vaknar vid åttatiden på sommarstället en dryg mil utanför Ulan Bator och lagar frukost åt barnen som sedan springer iväg för att leka med grannbarnen. Sedan arbetar jag någon timme på datorn med vetenskapliga artiklar eller med översättning. Ibland åker min fru och jag in till stan för att träffa vänner. Då lämnar vi barnen hos deras mormor som bor granne med oss på sommarstället. Sedan återkommer vi på kvällen och äter middag hos henne och därefter sitter vi och pratar med de släktingar som bor där eller som är på besök. På stäppen: Tidigt på morgonen tänder den äldsta kvinnan i geren (jurtan) elden och börjar koka mjölkte med salt och lite hirs. Man vaknar långsamt upp till ljudet av te som skopas upp och rinner tillbaka ner i järngrytan, men snart stiger alla upp och går ut en stund och sträcker på sig medan frukosten förbereds. Den består av mjölkte, kokt grädde, friterat bröd och färskost. Sedan brukar vi rida runt i trakten någon timme innan det blir alltför varmt. Mot eftermiddagen slaktas ofta en get och då vidtar arbetet med att tillreda blodkorv. Måltiden består av inälvsmaten, köttsoppa med lite rotsaker och ibland det kokta gethuvudet. Efter maten överlämnas vodkaflaskor i gåva till värden och sedan vidtar sjungande och drickande fram till sent på natten. 4 facköversättaren 3/10

5 mest i Sverige är nog att vakna utan väckarklocka. Vad gäller maten saknar jag vällagrad ost i Mongoliet och airag (fermenterad stomjölk) i Sverige. Hur är relationerna mellan landet Mongoliet och Inre Mongoliet i Kina? Relationerna är ganska ansträngda trots att det är samma folk som bor på båda sidor om gränsen. Det handlar mest om bristande förtroende, och många i Mongoliet betraktar mongolerna i Inre Mongoliet som ett slags halvkineser. Därigenom blir det en del av den historiska konflikten mellan de bofasta kineserna och nomaderna i norr. De två områdena har dessutom varit administrativt åtskilda sedan 1600-talet och skiljs ju rent fysiskt åt av Gobi-öknen. Intresset för kinesiska har ju ökat stort under de senaste åren. Vilka är de största utmaningarna för en västerlänning som vill lära sig kinesiska? Den största utmaningen är att det brukar ta betydligt längre tid att lära sig kinesiska än andra språk, så man måste ha stort tålamod. Inget är egentligen särskilt komplicerat, men eftersom språket är radikalt annorlunda om man jämför med europeiska språk, tar det lång tid att lära sig såväl ordförrådet som skriftsystemet. Men de praktiska svårigheterna har minskat betydligt under de senaste decennierna och nu finns det åtminstone många bra hjälpmedel för språkinlärning och dessutom helt andra möjligheter att resa och studera i Kina. Finns det några klassiska kulturfällor som västerlänningar lätt trampar i när de ska göra affärer i Kina? Jag har ingen personlig erfarenhet av affärslivet i Kina, men rent generellt kan väl sägas att västerlänningar, och kanske svenskar mer än många andra, tenderar att gå direkt på sakfrågorna istället för att först skapa en mer personlig kontakt med dem man arbetar med i Kina. Du arbetar ju också som översättare från ryska, kinesiska, mongoliska och georgiska. Märker du av det ökade intresset även i din frilansverksamhet? Nej, egentligen inte, men kanske beror det på att jag inte översätter särskilt mycket inom ekonomi och teknik. Det är ju där kontakterna mellan Sverige och Kina är som starkast. Av det jag översätter är nog bara en tiondel på kinesiska. Jag översätter på frilansbas och i olika omfattning beroende på övriga arbetsuppgifter. Från början gällde det språk där det nog var svårt för byråerna att hitta översättare, såsom georgiska och mongoliska. Sedan har det också blivit en del ryska och kinesiska, men inom de språken finns det ju också flera andra verksamma översättare. Jag började arbeta med översättning under en period mellan två arbeten i början av 2000-talet, och sedan dess har jag åtagit mig sådana uppdrag i mån av tid. Mest rör det sig om asylärenden och betyg, och till stor del handlar det om handskrivna original. Översättarverksamheten gör också att jag kan upprätthålla mina kunskaper i språk som jag inte kommer i kontakt med särskilt mycket i andra sammanhang. Vilka affärsmöjligheter ser du framöver för översättare som kan kinesiska? Vilka branscher kan komma att ha särskilda behov, vilka ämnesområden kan bli särskilt eftertraktade? Jag tror att behovet kommer att vara störst inom naturvetenskap och teknik, men att det även kommer att bli allt viktigare med ekonomi och juridik. Vad tycker du om SFÖ som intresseorganisation? I en bransch med så mycket frilansarbete är det viktigt med en organisation som kan verka för gemensamma mål. Dessutom har den en viktig social funktion, då det ju annars mest handlar om ensamarbete. ANNA HERMERÉN I nästa nummer återger vi del 1 av Joakims Enwalls spännande föreläsning: Kommer alla att behöva lära sig kinesiska i framtiden? 5 snabba frågor till Joakim 1. Yrke: universitetslektor i kinesiska, Uppsala universitet 2. Blev intresserad av kinesiska första gången: Svårt att säga, eftersom jag började intressera mig för en mängd olika språk när jag gick på högstadiet. Jag började studera kinesiska i nionde klass som fritt valt arbete, så jag kan väl ge 1980 som ett riktmärke. 3. Standardfras/motto: Det är aldrig för sent att ge upp! 4. Favoriträtt i det mongoliska köket: khuushuur (friterade degknyten med fyllning av lammfärs) 5. En plats i Kina som jag gärna återvänder till: Det är svårt att återvända till en plats i Kina, eftersom allt byggs om hela tiden, men Peking är den plats där jag känner mig mest hemma. Språkspalten PORTRÄTTET Sven Borei, transforlag@heskonsult.com. Irene Elmerot, irene@red.se Latinet överbryggade språkproblem I dagens EU med alla dess fördrag, och med alla stora konferenser, vet väl många fler än förr hur viktigt det är med översättning. Ibland kan man glömma bort att folk ju onekligen haft med varandra att göra även förr, och även då behövde tolkar och översättare. I dagens läge är det ju ofta engelska som får gälla som överbryggande språk, i vissa sammanhang är det spanska, arabiska eller kinesiska. Annat var det förr. Det gamla ryska väldet sträckte sig fram till Stilla Havet ungefär samtidigt som manchuernas Qingdynasti tog över i Kina i mitten av 1600-talet. De mongoliska dungarerna ville gärna samarbeta med ryssarna, men ryssarna ville inte att manchuerna skulle bli ilskna på dem, så här var det dags för diplomati på hög nivå om man skulle lyckas handla i fred och ro. Så vad gör man? Tja, man måste ju hitta något sätt att kommunicera på, till att börja med. Hos manchuerna fanns jesuiter och ryssarna hade bland annat en polsk officer. Dessa kunde latin. Sålunda skrevs 1689 års Nertjinskfördrag detta för denna del av världen så viktiga fördrag där Ryssland gav upp ett område norr om Amurfloden till manchuerna, men fick behålla området vid Bajkalsjön på latin, tack vare att bägge sidor hade översättare som kunde hantera detta språk, till skillnad från de modersmålstalande, berättar P. Perdue i sin bok China marches west: the Qing Conquest of Central Eurasia från Enligt Wikipedia skiljer sig de översättningar som sedan gjordes till ryska och manchu ordentligt från huvudversionen på latin, men det får bli en annan artikel än denna spalt. En språkligt intressant detalj är att dagens dunganska, en kinesisk så kallad dialekt, skrivs med kyrillisk skrift. Vi har ett historiskt mycket viktigt yrke, kära kollegor, likaväl som ett hypermodernt och ständigt utvecklande. IRENE ELMEROT F OTO : I S TO C K P H OTO facköversättaren 3/10 5

6 SFÖ KONFERENS 2010 SFÖ firar 20-årsjubileum i Sundsvall Ur askan i elden, kan man säga. Årets SFÖ-konferens firades, under askmolnet från den isländska vulkanen Eyjafjallajökulls, i Sundsvall en stad som sägs ha rest sig ur askan. Som vanligt var SFÖ:s mammarazzi Gisela Thunberg och nöjesreporter Loole Hagberg på plats. Vi letade efter riktigt smaskiga skandaler, men några sådana infann sig icke, utan alla skötte sig exemplariskt, men några små guldkorn hittade vi dock. Mai Ottosson and Åke Rullgård skjuter skarpt. Allas vår mamma Nadja hittade ett riktigt kap, som vi ser här på bilden. Honom missade vi totalt, var var han hela kvällen? Karin Grönwall har gjort det som många bara drömmer om, att flytta utomlands till varmare klimat. Så se upp alla greker här har vi en askblond, intelligent skönhet. Pasqualito, Pasqualito vår yngste manlige SFÖ-medlem, som jag tror kommer att gå långt. Han tar för sig, är charmig och är mycket målinriktad. Tyvärr är han hårt hållen hemma, så han fick inte stanna till dansen, till alla flickors bedrövelse. Lotten Bergman, världens snällaste språkpolis, tycker att de trevligaste yrkesgrupperna är civilingenjörer, sekreterare och hör och häpna översättare?! Hennes liv består av de tre B:na (barn /fem stycken/, basket, bokstäver). Hon älskar bloggar som är välskrivna och roliga. Se gärna mer på Björn Dahlborn kom med tåg från Karlstad utan några som helst problem. Han är med i FAT och var för första gången med (och vi hoppas inte den sista) på SFÖ:s konferens. Lade ni förresten märke till hans bälte? Bältet hade han hittat i Minnesota hos en avlägsen släkting. En riktig släktklenod med andra ord. Det var just en sådan kamera Kerstin Ivares, ursprungligen fiolbyggare från Italien, hade önskat sig. (Nu kanske vår mammarazzi får konkurrens?) Dessutom vann hon även WordFinder-paketet. Men så hade hon också lämnat in 30 svarslappar. 6 facköversättaren 3/10

7 SFÖ KONFERENS 2010 Roger Gourdon och Fred Nebut (svensk översättning Ne but = inget mål) lyckades få mat innan vi andra ens hade hunnit resa oss för att ställa oss i buffékön. De avslöjade gärna sina tricks! Jo, det är ju så att fransmän inte gillar att stå i kö (vem gör det förresten?), så Fred hade snabbt kilat iväg till det vegetariska bordet och Roger hade hittat en att samspråka med i början av kön. Jonas Hallberg lätt på foten? Här kastar Robert Williams beundrande blickar efter Judy Petersen, som förvandlats till kvällens skönhetsdrottning. Linedance går ut på att man ställer sig på en rad och förflyttar ena foten framför den andra, sedan gör man likadant med den andra, vickar lite fram och tillbaka och tar ett hopp åt vänster, sedan gör man likadant igen, tills man befinner sig i samma position igen. Lätt va?nästa år ser jag fram emot att få en introduktion i Riverdance. Mark Levengood, en av årets höjdpunkter, berättade anekdoter från sin barndom och lite annat. En blandning av humor och allvar. Han har iakttagit att folk födda på 60-talet och tidigare presenterar sig med Hej, jag heter Mark och är programledare (identifierar sig med jobbet). Medan 70-talister och yngre säger, Hej, jag heter Mark och är vegan (vill visa vad man står för). Sedan påpekade han att man lär sig av sina misstag. Rådet vi fick var, att om vi någon gång skulle få ett paraply uppkört i baken, så skulle vi inte fälla upp det. Beakta detta! Vi undrade vad Tarja gjorde så sent på den irländska puben efter Cowboyfesten, men hon log bara pillimariskt och vi fick inget svar! Hiiiissssnande tjejer i hiss på hotell Knaust. Mai, Loole, Gisela och Gry på väg uppåt! Anders Wentzel saknade och var orolig för sin kompis Joaquin Moya som fastnade i Madrid på grund av askmolnet. Elisabeth Schriefer student, är livrädd men nyfiken inför framtiden. Vi undrar också varför det bara är 5 procent av männen som skriver in sig på TÖI för att bli översättare. Har det med status och pengar att göra mån tro? Men så illa är det väl inte? Någon trodde att män blir uttråkade av yrket, oftast vill de ha ett mer rörligt arbete. Rida, rida ranka, hästen heter blanka. Hjälper det att ha tidigare erfarenhet av att rida häst för att kunna rida tjur? Vem döljer sig bakom håret? facköversättaren 3/10 7

8 SFÖ KONFERENS 2010 Konferenser i backspegeln Helgen april samlades närmare 300 SFÖmedlemmar och andra inbjudna för att fira föreningens 20-årsjubileum på passande nog den tjugonde årskonferensen, denna gång på temat SFÖ i går, i dag, i morgon. För första gången ägde konferensen rum norr om Uppsala, men trots avståndet och isländsk vulkanaska var närvaron alltså god, programmets variationsrikedom stor och stämningen och trivseln hög. När Mia Poletto Andersson hälsade oss välkomna och ersatte landshövdingen Bo Källstrand, som var inkallad till ett regeringssammanträde (som säkert var mycket tråkigare och kanske inte ens lika nyttigt), med en underhållande presentation av hövdingen själv, hämtad från nätet var hon alltså den senaste länken i en lång och obruten kedja av SFÖ-konferensinledare. Den första uppträdde på färjan Stockholm Åbo 1991 och åhördes av 73 personer; minst 35 procent av alla medlemmar deltog vilket var gott nog men överträffades året därpå, då 76 medlemmar (av totalt 112 deltagare) närvarade, vilka utgjorde minst 42 procent av föreningen ett rekord som har stått sig. (Varför minst? Jo, därför att medlemsstatistiken anger antalet medlemmar vid årets slut medan konferenserna äger rum på våren.) FRAM TILL och med 2003 cirkulerade konferenserna mellan Malmö, Göteborg och Stockholm, men 2004 bröts mönstret av Helsingborg, och först nästa år dyker en av dem Malmö upp igen som värdstad. Deltagarantalet växte stadigt fram till 2000, då 271 personer registrerades. Sedan dess har det fluktuerat kring 300-strecket med en topp i Västerås 2008 (389 personer, varav 293 betalande). MEN NOG MED kalenderbitandet och över till annat. Till exempel detta med att varje konferens ska ha ett tema det ena mer fantasifullt än det andra. Eller inte. Här är några axplock: Laddat språk, Översättning ett mysterium?, Översättaren som person, Översättaren som specialist, Aktiva översättare, Den verksamma översättaren, För språk i tiden, Yrkets framtid framtidens yrke?, Framtiden för oss, Världar mötas möten i världen, Enade vi stå och Jag, översättare. Det har väl inte alltid varit alldeles lätt att se hur temat har präglat konferensinnehållet (men i Växjö 2007, då Översättaren som specialist avhandlades, fanns mycket riktigt inslag om översättning av såväl juridik som ekonomi, teknik, medicin och IT). Fast vad gör väl det om bara programmets innehåll är gediget, och som trogen deltagare sedan 2002 kan jag intyga att så har varit fallet. Inte minst huvudtalarna har mestadels varit fullträffar. Här har arrangörerna uppenbarligen strävat efter att hitta personer som på ett humoristiskt sätt har avhandlat temat språk och/eller översättning. Årets val, Mark Levengood, gjorde väl bara enstaka nedslag i det temat men vem tänkte väl på det mellan skrattsalvorna? Min personliga favorit är annars Lars- Gunnar Anderssons Åsikter om språk (Stenungsund 2006). Han hade ju ett rikt och fascinerande material att ösa ur från radioprogrammet Språket, men inte nog med det mannen visade sig vara en estradör som väl kan mäta sig med de skickligaste ståupp-komikerna (och som sådana kan man väl räkna inte bara Lasse Eriksson [Uppsala 2005] utan även Fredrik Lindström [Malmö 2001] och Aña Martinez [Göteborg 2003]). Andra talare som jag gärna minns (åtminstone ett par år, sedan träder den automatiska raderingen i funktion) är sådana de små medlens och torrhumorns mästare som årets överraskning, språkgeniet Joakim Enwall (bör absolut anlitas igen!), författaren och översättaren Erik Andersson (Västerås 2008) och kanske överraskande slottsfrun Catharina Piper (Västerås igen). INTE MINST imponerande är hur arrangörerna lyckas variera program-inslagen inte bara inom en och samma konferens utan även mellan konferenserna. Samtidigt är det klart att vissa ämnen med viss rätt återkommer: datorsäkerhet är ett, CAT-verktyg ett annat i varje fall på senare år, vilket även kan sägas om andra aspekter av IT, till exempel sökning på nätet (återkommande expert: Susan Larsson). MATS DANNEWITZ LINDER FOTO : ANDERS TUKLER FOTO : BJÖRN OLOFSSON FOTO : BJÖRN OLOFSSON Lasse Eriksson, Fredrik Lindström och Aña Martinez är alla skickliga estradörer som varit huvudtalare på SFÖ:s konferenser. 8 facköversättaren 3/10

9 I en askgrå kostym och matchande gymnastikskor trollband Mark Levengood publiken med humor och sjungande finlandssvenska. FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG Mark och hans liv Mark Levengood lånade SFÖ:s konferenstema I går, i dag, i morgon och berättade med humor och allvar på vacker finlandssvenska om valda delar ur sitt färgstarka liv. Mark Levengood är född i USA men växte upp i Finland tillsammans med mormor, morfar, hembiträde, mamma och lillebror. I den ordningen. Han berättar kärleksfullt om mormor som står stilla och blundar för att slippa se allt otäckt. (Just detta avsnitt är hämtat ur hans senaste bok, hör det på finlandssvenska: www. piratforlaget.se/bocker/mark-levengood- --hjartat-far-inga-rynkor/lyssna-pa.) Själv väljer han att hålla ögonen öppna för att kunna se allt fantastiskt livet har att erbjuda. Behåll öppenheten och viljan att ta emot ny information, uppmanar Mark Levengood och fortsätter: Vi lever i en föränderlig värld. Ni översättare ligger ofta steget före, för ni måste kunna greppa nya sammanhang. Svenska för invandrare När Mark Levengood kom till Sverige på 80-talet för att studera, arbetade han som vårdbiträde och blev uppmanad att gå en kurs för att lära sig svenska. Jag kan ju bara svenska. Min familj har talat svenska sedan 1600-talet. Må så vara, sa sjuksköterskan. Men regler är regler. Så han satte sig i skolbänken och lärde sig sitt modersmål. Lampa, bord En hel lektion gick åt för att lära oss skillnaden mellan hurra och hora. Men jag mådde bra fick mycket beröm, säger han och kommer sedan in på hur lätt det är att tappa självkänslan när man utsätts för lågt ställda krav. Utforska världen Vilka katter är det som går vilse de som söker nya vägar eller de som sitter still och krampaktigt håller fast vid den värld de känner till? frågade Mark Levengood retoriskt. Berättelserna hakar i varandra och blandas med humor och allvar på ett oefterhärmligt sätt. Budskapet handlar om att själv ta ansvar för sin utveckling. Ingen är för gammal för att lära nytt. Avslutningsvis önskade han publiken fortsatt nyfikenhet och inspiration. Prata med varandra, läs tidningar, gå på bio och museum. Ni kommer att få glädje av allt, sa han och fick dagens längsta applåd. KERSTIN ORSÉN 5 snabba till Mark Levengood Yrke: Programledare, författare och föreläsare Värsta han vet: Sträckan från sängen till dagens första kaffe. Bästa han vet: Förutom familj och vänner är han en dataspelsnörd. Nöjesläser: Engelska böcker Pliktläser: Svenska författare facköversättaren 3/10 9

10 Gangsterns falska trolovade Under en kryptisk men spännande rubrik diskuterade Jörg Heinemann på söndagen det svåra men alltid aktuella ämnen översättningskvalitet. F OTO : I S TO C K P H OTO Kvalitet är mer och mer ett modeord inom facköversättning. Mest handlar det om mer eller mindre automatiserad kvalitetskontroll (egentligen felkontroll) som utförs av CAT-verktygen: kontroll av mål- och källsegment så att märkorden taggarna är lika, att numeriska uppgifter stämmer, att alla facktermer är översatta och att de genomgående är översatta på samma sätt, att inga svartlistade ord förekommer i måltexten. Den verkliga kvalitetskontrollen sker dock när översättningen granskas av en människa, något som den ansvarskännande översättningsbyrån inte får hoppa över och som, när det gäller direktkunder, i idealfallet bör utföras av en annan fackman än översättaren själv. Då bör sådant fångas upp som Jörg Heinemann tog upp i sitt föredrag om att granska översättningskvaliteten i kreativa texter. Han började med att diskutera vad kreativa texter är för något och exemplifierade med journalistiska texter, reklam/marknadsförings/pr-texter, brev och intervjuer. Kvalitetsstandard Och hur mäter man då denna ogripbara företeelse kvalitet i fråga om översättning? Jörg hänvisade till två standarder: EN beskriver översättningsprocessen och fastställer vissa krav på dem som medverkar. J2450 är bilindustrins standard för numerisk mätning av kvalitet. Den anger ett antal felkategorier och meningen är att granskaren ska räkna antalet fel och klassificera dem efter vikt (enligt min egen uppfattning en motbjudande metod, åtminstone för den som ska granska). Kvalitativ språkgranskning Men lyckligtvis handlade föredraget inte om detta utan om några försök till kvalitativ språk- Konsten att inte ligga för tätt intill källtexten Ett sätt att förstöra funktionen hos en text är att göra en översättning som noga återger allting i källtexten. Detta exempel är hämtat ur en imagebroschyr för ett medicintekniskt företag. Så här löd den engelska källtexten: So the difference between not being in control and being able to use something that puts you in control is the difference between having a life and not having a life. Det första försöket till översättning till tyska blev så här: So entscheidet der Unterschied, ob man keine Kontrolle hat oder in der Lage ist, etwas zu benutzen, das einem die Kontrolle zurückgibt, darüber, ob man ein Leben hat oder nicht. Måltexten återger här originaltexten alldeles för omsorgsfullt. Textstrukturen blir gåtfull, och textens egentliga funktion har försvunnit. Här är i stället ett försök att med en friare återgivning fånga essensen i källtexten: Lebensqualität darauf läuft die Frage hinaus, ob man die Kontrolle wiedererlangt oder nicht. Eller på svenska ungefär: Livskvalitet handlar om frågan att återfå kontrollen eller ej. FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG 10 facköversättaren 3/10

11 SFÖ KONFERENS 2010 granskning. Jörg tog upp två synsätt: dels funktionell pragmatik, där målet är att måltexten ska återge källtextens budskap, dels Critical Discourse Analysis, där texten sätts in i sitt diskursiva sammanhang (sådant som verklighetsspegling, samhällsstrukturer, samtalsregler med mera). En kombination av synsätten leder till två huvudfrågor om texten: PÅ MAKRONIVÅ: Vem har skrivit texten, i vilket syfte och för vem och i vilket sammanhang ska den användas? PÅ MIKRONIVÅ: Varför står det här textavsnittet just här och vilken funktion har det i textsammanhanget? Det hela illustrerades sedan med flera exempel. I det första handlade det om en anpassning till tyska krav på hövlighet och till tysk interpunktion. Det andra gällde ett personligt tackbrev, där den första versionen var oerhört ålderdomlig (fast förstås korrekt rent innehållsmässigt här handlade det alltså om den kritiska diskursanalysen). I ett tredje exempel inleddes texten med att man försökte vara könsmässigt neutral och talade om turisten, men strax blev det en han i alla fall: Turisten och hans hustru går på restaurang. Svåröversatta ord Det liknande problemet med att översätta den specifikt tyska metoden att kombinera maskulin och feminin substantivform i till exempel LeserInnen illustrerades med översättningar till danska av FlensburgerInnen : Flensborg-kvinder (poängen missad), Flensborg-kvinder og mænd (klumpigt), de lokale indbyggere i Flensborg (nja ). Och hur översätter man till tyska ordet slogan? Slogan är omodernt, Losung är gammaldags och används bara i politiska sammanhang, Claim har inte rätt betydelse och betyder dessutom något annat på tyska än på engelska. Slutligen fick vi se ett exempel på hur en krånglig engelsk mening kunde (miss)uppfattas på flera olika sätt av en tysk översättare men ges en hygglig översättning som stod mycket fri från källtexten, (se ruta). Och sammanfattningsvis: Textens funktion ska hela tiden stå i förgrunden under hela översättningsprocessen och under korrekturläsningen. Översättaren får inte låsa sig till originalet utan måste alltid ha blicken riktad mot målgruppen. Eller annorlunda uttryckt: Varför står det här textavsnittet just här och vilken funktion har det i textsammanhangen? MATS DANNEWITZ LINDER Frågan Lotten Bergman ställer sig är: Våffu gör di på detta viset? Och det enda svaret hon kan ge är: Ja, det vet vi inte så noga. Öden & äventyr bland de mer eller mindre skrivkunniga Andra dagen av årets konferens gick under den stora rubriken I dag. För att kasta ljus på det vanliga språkbruket ute i vildmarken bjöd språkvårdaren och bloggaren Lotten Bergman på en humoristisk rapport från verkligheten en verklighet som hon hyser stor kärlek för. Men som ur en språkpolis synvinkel är fylld med rättstavning som är allt annat än rätt och uttryck som gör allt annat än ett bra intryck. LOTTEN BERGMAN har jobbat som språkvårdare sedan hon var 24 år och hade inför sitt föredrag samlat en uppsjö av exempel på vad som kan gå fel när det skrivs och språkas. De flesta exemplen var väl igenkännbara och oemotståndliga: Hugg i istället för hugg in vid en buffé; en kommentar med ordalydelsen det kränker på min personliga integritet; att fylla något till bredden; ett företag som kallat sig för Björntjänster utan att ta hänsyn till fabelns användning av ordet; Tips på hur du förbättrar din livskvalité och längd nu bara för dig som är kortare än 1,60? och inte minst nya versioner av talesätt som för nuvarande och sedan hon var barnsben. Lotten resonerade kring fem möjliga grunder för alla dessa olika felskrivningar. Paradexemplet för när språkpolisen ser rött är ju ungdomsspråket antingen ä ja förkyld lr så äre pollen. Här är det såklart fråga om att visa sin tillhörighet till en större gemenskap. Men hur är det med övriga fall kan det vara bristande källkritik? Googlar man sig fram till rättstavning? En annan orsak kan givetvis okunskap vara: skribenten vet helt enkelt inte bättre. Detta är dock helt klart känsligast att ta upp. En annan möjlig anledning kan vara att det bara inte är så noga längre som det var förr. Eller kanske går helt enkelt åsikterna isär, folk tycker till och tycker annorlunda: Jag får skriva som jag vill. Lotten hittar många olika svar men skrattar också åt sig själv i sitt svarssökande och citerar Peter Englund: Det hermeneutiska misstaget att tro att det bakom varje handling finns en tanke. SKRIVREGLER ÄR viktiga för att alla ska förstå varandra, men samtidigt ska varje generation få ha sitt eget språk (medger Lotten, sedan hon förut tvungit sina barn att skriva så pass ordentligt på chatten att de misstänktes för att vara gamla gubbar som var ute efter något helt annat). Men när det är läge att skriva ordentligt så får man helt enkelt kolla och verifiera tredubbelt, och här använda rätta källor. Fråga en kunnig om det gäller ord i språk du inte talar. Ha din ordbok till hands. Och var säker på att du inte twistar något ordspråk. Men hur ska man göra då om man upptäcker misstag hos andra? frågar en åskådare efter föreläsningen. Be om ursäkt flertalet gånger och framföra din åsikt inbakad i ett kanske kanske tror jag nog faktiskt att det kan vara så att. Och sedan ber du om ursäkt en gång till. svarar Lotten och skrattar. Språkpoliser ska vara snälla. ELISABETH SCHRIEFER FOTO : GISELA WELTZIN THUNBERG facköversättaren 3/10 11

12 SFÖ KONFERENS 2010 CAT-verktyg vem betalar? FOTO : BJÖRN OLOFSSON Vem ska egentligen betala för att facköversättaren investerar i ett verktyg som höjer effektiviteten i arbetet? Och blir det verkligen alltid effektivare? Diskussionen om CAT-verktyg leddes av Mats Linder och Klas Törnquist vid ett av fyra parallella forum. F OTO : P R I VAT Företagarforumet om CATverktyg lockade ett 20-tal personer som hade mycket att säga. När det gäller fördelarna med sådana verktyg framhölls inte bara de gamla vanliga (återanvändning av lika eller snarlika texter, lättare att hålla terminologin konsekvent) utan också det faktum att man svårligen av misstag kan hoppa över textpartier. Flera instämde i påståendet att själva textbilden med käll- och målsegment ovanför varandra och tydligt färgmarkerade underlättade arbetet. Detta torde dock mest gälla det traditionella utseendet i Trados (och Wordfast) plus Word; den tabellariska presentationen som blir alltmer dominerande (i takt med att Word-formatet trängs ut av en mängd andra) erbjuder knappast samma behag. En nackdel som ofta nämns är att texten riskerar att bli mer stelbent, något som kan vara sant. Samtidigt beror den verkan mycket på källtextens art, och ibland (vid repetitiva texter, till exempel katalogtexter) är det förstås oundvikligt oavsett översättningsmetod. (Och fortfarande torde översättare av skönlitteratur och de flesta fackböcker ha föga glädje av CAT-verktyg.) En närbesläktad nackdel som många instämde i är när en text revideras år efter år och därför består av ett pussel av partier översatta av många olika personer och när översättaren samtidigt tillhålls att inte befatta sig med redan färdigöversatta partier. Resultatet kan bli både terminologiska inkonsekvenser och en röra när det gäller stilistiken. För att inte tala om problemet Mats Linder och Klas Törnquist. FOTO : PER JOHANSSON med korrekturläsningen/granskningen, när man ska hoppa över och hur gör man det? låsta textsegment därför att man inte får ett öre för att läsa dem men samtidigt är beroende av dem för sammanhangets skull. Granska på papper eller skärm? Granskning av den färdiga översättningen är ett kapitel för sig. Många sköter den via bildskärm, andra föredrar att skriva ut texterna på papper, för att inte vara bunden till datorarbetsplatsen vid läsningen. Här erbjuder de olika verktygen väldigt olika möjligheter såväl vad gäller granskning och korrigering direkt på skärmen som vad gäller utskriftsmöjligheter. Vid skärmläsning uppskattar många möjligheten att se textens om inte layout så i varje fall typografering, något som ju inte är några problem i den traditionella Word-baserade tekniken men som numera är mer problematisk, även om flera verktyg erbjuder en sådan funktion. Återigen kom så problemet upp med kunder som kräver att man ska göra jobbet i Trados (den gamla versionen, inte Studio, som än så länge få kunder känner till och knappast några byråer använder). Det poängterades att de allra flesta verktyg klarar av att importera både Trados-minnen och Trados eget TTX-filformat och att man nästan alltid kan göra översättningen så att det inte går att se att den är gjord med annat verktyg; det är bara det att kunderna inte förstår detta. Vem betalar produktivitetsökningen? Och apropå Trados så kom förstås den så kallade Trados-trappan upp det faktum att i synnerhet byråer men numera även slutkunder känner till CAT-funktionerna och analyserar källtexten med avseende på träffar av olika precision ( fuzzy matches ) i ett befintligt översättningsminne samt kräver att man rabatterar översättningen så att betalningen blir för till exempel hundraprocentiga upprepningar 25 procent av fullt pris. Många finner det ohemult att man så att säga ska bestraffas för att man kostar på sig ett verktyg. Inte kräver man att en hantverkare ska vara billigare för att han (eller hon) har skaffat sig effektiva (men dyra) verktyg. (Däremot tjänar ju kunden på det om hantverkaren jobbar på löpande räkning.). Några tips på hur man kan hantera detta till sin fördel var det dock ingen som hade. Men den kanske största nackdelen med Trados-trappan är att det händer att översättningsminnet helt enkelt är av dålig kvalitet, vilket innebär att en översättare som vill lämna ifrån sig ett bra resultat kanske behöver ägna varje översättningssegment lika mycket tid som om inget minne fanns (eller kanske ännu mer). Samtidigt förväntas hon alltså ta mindre betalt. CAT-trender Slutligen berördes ett par tydliga trender. DELS ATT det blir allt vanligare att jobba uppkopplad till ett minne (och termdatabas) på en central server, ibland som en del i en grupp översättare varvid minnet alltså kontinuerligt uppdateras med allas bidrag. Fördelar och nackdelar med detta hann vi inte gå in på. DELS DEN än så länge ovanliga företeelsen att man ombeds samarbeta med maskinöversättning (MT), det vill säga när ett textsegment öppnas så kan det hända att man får ett MT-förslag till målsegment. En viss prisjustering brukar medfölja när det är en byrå som ombesörjer processen. De som hade erfarenhet av detta tyckte att det mestadels var helt värdelösa förslag som kom, men det finns också de som frivilligt använder den möjlighet att hämta MT-texter som allt fler CAT-verktyg erbjuder. Reino Havbrandt säger på sin blogg att cirka ett av tio förslag han har fått på det viset har varit brukbara. MATS DANNEWITZ LINDER 12 facköversättaren 3/10

13 SFÖ KONFERENS 2010 FOTO : BJÖRN OLOFSSON Språkvetaren Catharina Grünbaum grillas av Jonas Hallberg innan sitt anförande om när nya företeelser kräver nya ord. En ny term föds Hur går det egentligen till när en ny företeelse behöver få ett svenskt ord? Det reder språkvårdaren Catharina Grünbaum ut i SFÖ-konferensens första föredrag. En spännande och intressant del av facköversättaryrket är förstås när du ställs inför texter som handlar om något helt nytt något som är så nytt att det kanske inte ens finns svenska termer, i varje fall inte etablerade termer. Under närmare fyrtio år har Catharina Grünbaum ställts inför massor av språkfrågor i sin profession. På SFÖ-konferensen berättade hon om språkets utveckling och hur det går till när ord nybildas. Som språkvårdare på Dagens Nyheter var det dessutom oftast bråttom att få fram ett nytt ord artikeln ska publiceras samma dag. Ett sådant exempel är när airbag blev krockkudde i Sverige. Tidningen Expressen hade dagen innan i en artikel använt ordet krockkudde. Och även om hon tyckte att krockkudde var fyndigt bar det emot att låna ordet av en konkurrent. Catharina Grünbaum beskriver hur hon börjar analysera de olika möjligheterna. Självklart tar hon kontakt med sina gamla kollegor på Språkrådet när det handlar om att etablera en ny term i svenska språket. Men just den här dagen var de inte tillgängliga. Nyordstestet Då kommer hennes nyordstest väl till pass ett testbatteri med frågor: 1. Är begreppet nytt och behöver en ny term? 2. Fungerar det hittills givna ordet bra på svenska? 3. Kan översättning ordled för ordled vara tillämplig? 4. Kan man utgå från den nya företeelsens funktion? Publiken får sig ett gott skratt när alternativen till krockkudde presenteras och de nordiska termerna granskas. Det visar sig vara en gas i krockkudden så alternativet luftpåse faller bort. Efter moget övervägande beslöt Catharina Grünbaum sig för att ansluta sig till Expressen-kollegorna. Senare på kvällen träffar hon av en slump Språkrådet och diskuterar snabbt sitt dilemma. Strax därefter är krockkudden född. Draken får backa Lika bra gick det dock inte när den stora draken ville börja kalla naturgas för det kanske mer korrekta ordet fossilgas. Efter protester från gasbranschen fick Dagens Nyheter återgå till benämningen naturgas. Enhetlighet är värdefullt så DN fick foga sig, berättar Catharina Grünbaum som också publicerade sin sista språkspalt i Dagens Nyheter under konferensens sista dag. KERSTIN ORSÉN 4 snabba till Catharina Grünbaum Läser: Skönlitteratur, svenska författare som Selma Lagerlöf, August Strindberg, Harry Martinson med flera. Bästa film: Pensionat Paradiset. Ogillar: Inställsamhet, trådgalgar, fiskbullar och språkfrågor vid middagar. Gillar: Skaldjur. facköversättaren 3/10 13

14 ARBETSGRUPPER F OTO : I S TO C K P H OTO EU-dag för SFÖ:are SFÖ arrangerade EU-dagen i samarbete med EU-kommissionen i Stockholm och den svenska översättningsavdelningen vid Europaparlamentet. Deltagarna fick veta allt om EU-institutionerna, deras arbetssätt och naturligtvis en hel del om översättning och språk. Eva-Marie Ek stod för programmet denna informationsrika dag tillsammans med Ann-Christine Brandt från parlamentet. FOTO : MARIA LUNDHAL Ett fyrtiotal SFÖ-medlemmar samlades i Europahuset i Stockholm den 22 mars för ett heldagsseminarium om EU som initierats av Fortbildningsgruppen. Unionen har idag 23 officiella språk varav italienska, tyska, franska och nederländska har varit med från början. Franskan hade under många år en dominerande ställning som arbetsspråk men har på senare år fått ta ett rejält steg tillbaka till förmån för engelskan. 1,8 miljoner sidor Textvolymen som översätts ökar stadigt liksom engelskans andel som källspråk. Detta kan illustreras med följande exempel: År 1997 översattes ca 1,1 miljoner sidor text vid kommissionen och av dessa var 45 procent på engelska och 41 procent på franska. År 2008 hade textmängden ökat till 1,8 miljoner sidor och engelskans andel var då hela 72 procent mot franskans 12 procent. En förklaring till det kan vara att med många nya medlemsländer och språk blev engelskan det gemensamma språket och därför skrivs allt mer redan från början på engelska. Tyskans andel är liten, bara 3 procent år Vid parlamentet har utvecklingen i stort sett varit den samma men där håller franskan och tyskan ställningarna något bättre. Att så mycket text skrivs på engelska och inte på skribentens modersmål kan förstås ställa till problem och ofta bli resultatet så kallad BSE (bad simple English). På kommissionen görs redan i originalet en viss redigering av sådant som kan komma att ställa till problem vid översättningen. Jobba med EU EU-dagen innehöll förstås också en hel del information om rekrytering av och praktikplatser för översättare samt upphandling av översättning. Det finns också möjligheter att arbeta som frilansöversättare för institutionerna. För att få en fast anställning måste man ha klarat ett uttagningsprov som arrangeras av EPSO. Hittills har dessa uttagningsprov arrangerats vid behov, när reservlistan har blivit tom, men det är nu tänkt att de ska hållas oftare. Det märktes tydligt på deltagarna att detta var den punkt på programmet som kanske intresserade dem mest. Det blev många frågor och diskussioner om upphandlingskriterier, löner med mera. Många av deltagarna arbetar med EU-texter som frilansöversättare för byråer. Någon sa att det verkar som om just EU-texter håller på att bli ett låglöneområde med särkilt dålig betalning. Orsaken till detta är svår att förstå eftersom det ju är ett ämnesområde som kräver såväl kunskaper som stor noggrannhet. Sedan var dagen plötsligt till ända och vi blev tvungna att springa ut om vi inte skulle bli inlåsta i EU-huset! Stort tack till Eva-Marie Ek och Ann-Christine Brandt som på ett inspirerande och lättsamt sätt delade med sig av sina kunskaper till oss SFÖ-are! MARIA LUNDAHL 14 facköversättaren 3/10

15 ARBETSGRUPPER Konferensgrupp 2011 SFÖ-debatt SFÖ-debatt om kvalitet och Google Translate: Det finns ett annat väldigt bra sätt att dra nytta av Google Translate: Att plocka in den som ett extra TM i Trados Studio. Välkommen till Malmö Nästa års SFÖ-konferens, med arbetsnamnet Översättaren i tiden, äger rum på Hilton Malmö City 6 8 maj (boka in datumen redan nu!). När våren kommer till Malmö ger sig också stans kontinentala atmosfär tillkänna. När dessa rader skrivs skiner solen och gemytliga Lilla Torg i city myllrar av människor. Har du inte varit i Malmö på länge finns det otroligt mycket nytt att se här. Sedan 1995 har staden genomgått en fullkomlig metamorfos i och med tillkomsten av oräkneliga uteserveringar, Malmö Högskola (grundad 1998, nya byggnader tillkommer fortlöpande), Öresundsbron (2000), Bo 01 (Västra hamnen), Turning Torso (2005), kvarteret Dockan... Fällningen av Kockumskranen 2002 var en annan verklig milstolpe i Malmös förvandling från underdog-sunkig industristad till kunskapsstad med en framskjuten position i den dynamiska Öresundsregionen. Hotell Hilton vid Triangeln, med sina karaktäristiska, utanpåliggande hissar, har efter noggrann sondering utsetts till konferenshotell. Hotellet (f.d. Sheraton, f.d. Scandic) är byggt 1989 och bidrar med sina 216 rum och 20 våningar i hög grad till Malmös skyline. När 2011 års konferens går av stapeln kommer Citytunneln att ha tagits i bruk, varför såväl lokal- som fjärrtåg kommer att stanna vid Triangeln: ett icke oväsentligt bidrag till deltagarnas bekvämlighet! Att det bara tar en dryg halvtimme med tåg till Köpenhamns centrum är ju inget man som skåning hetsar upp sig över, men konferensbesökare som kommer norrifrån förväntas naturligtvis försöka få in även ett besök i vår dejlige naboby i programmet. FREDRIK VRANG I Konferensgruppen 2011 ingår även Åsa Ahnfelt, Karin Ashing, Tarja Koivunen, Christina Nilsson-Posada, Helena Olsson, Burkhard Schlösser och Eva Svarrer. MALMÖ STADSBYGGNADSKONTOR Det ger en klar produktivitetsökning, eftersom många meningar kan användas nästan oredigerade. Och är de dåliga, så är det lätt att trycka bort hela meningen, eller bara behålla en del av den. Och jag håller med om att Google Translate har utvecklats så långt att den ger ett förståeligt översättningsresultat, men risk för missförstånd finns givetvis. Och inte blir det något vackert språk. Jag tror att automatisk översättning inom de närmaste åren kommer att påverka översättningsbranschen lika mycket som vulkanen på Island påverkar transportnäringen. Det är sedan upp till var och en att uppleva det som ett hot eller en tillgång. Beroende på om man har ett flygbolag eller ett rederi. PS: Innan ni börjar förhandla med indiska byråer; betänk att svenska direktkunder betalar ungefär 1,80 2,50 per ord för kvalificerade tekniska översättningar. Just nu har jag jobb dygnet om i det prisläget, och har nog börjat avveckla de flesta byråjobben. REINO HAVBRANDT alias Salthatten skriver detta inlägg i en längre debatt om kvalitet på SFÖ-debatt i april. F OTO : I S TO C K P H OTO facköversättaren 3/10 15