Ett liv som räddas ska också levas! Ett barn med hjärnskada har en tuffare resa framför sig än en vuxen! Redaktören Hjärnkraft Nr 3 oktober 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett liv som räddas ska också levas! Ett barn med hjärnskada har en tuffare resa framför sig än en vuxen! Redaktören Hjärnkraft Nr 3 oktober 2009"

Transkript

1 Redaktören Hjärnkraft Nr 3 oktober 2009 Ansvarig utgivare Gun-Britt Kristianson Redaktör Ann Turlock Redaktionskommitté Marie-Jeanette Bergvall Pia Delin Stadig Wellamo Ericson Gun-Britt Kristianson Ann Turlock Grafisk form & layout Ann Turlock Omslagsbild Emil och Felicia på Alviksstrandsskolan tillsammans med teamledare Mattias Jonsson och Fredrik Johansson. Foto: Ann Turlock Adress Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Nybohovsgränd 12, 1 tr Stockholm Telefon: E-post: Hemsida: Tidningen utkommer med 4 nummer per år Prenumerationspris 190 kronor per år Medlemsavgift: Enskild 180 kronor/år Familj (på samma adress) 280 kronor/år Postgiro: Hjärnskadefonden, SFI-kontrollerat 90-konto för insamling: Tryck GL-tryck, Kristianstad 2009 Ett barn med hjärnskada har en tuffare resa framför sig än en vuxen! Barnen är vår framtid brukar man säga lite klyschigt. När det gäller barn med förvärvad hjärnskada så krävs stöd, insatser och uppföljning, för att de över huvud taget ska få en framtid värd namnet. Det är skillnad på rehabilitering av vuxna och barn med förvärvad hjärnskada. Barn som skadas tidigt har en tuff resa framför sig eftersom det inte har hunnit tillägna sig så mycker erfarenhet och kunskap som kan återerövras och tas tillbaka. Det är den s k sårbarhetsteorin som överläkaren och barnneurologen Ingrid Emanuelson berättar om, dvs ju yngre barnet är vid skadetillfället desto svårare blir funktionsnedsättningen. Därför är behovet av en sammanhållen och fungerande vårdkedja kanske ännu viktigare när det gäller barnen. En vårdkedja som inte släpper taget när den medicinska rehabiliteringen på sjukhuset är färdig. Ingrid Emanuelson är bekymrad vad som händer med barn över 18 år. Det finns ingen som tar vid där vi slutar, säger hon. Men det finns ljuspunkter. Alviksstrandsskolan utanför Stockholm bedriver en verksamhet med hjärna och hjärta där eleven är i fokus. Hit kommer barn från Astrid Lindgrens barnsjukhus efter den medicinska rehabiliteringen. Eleverna trivs och utvecklas på skolan som är bryggan över från sjukhuset till den vanliga skolan. Och hur mår mamma och pappa? Är det ok att må bra fast livet ställs på ända. För Maria Holwaster och hennes familj vände det när hon började accpetera hur det nya livet skulle bli. I kämpandet hittade de en sort tillfredsställelse. Och ja, självklart är det möjligt att må bra trots att livssituationen utåt kan verka vara något annat. Ann Turlock ISSN Kopiera gärna artiklar och citera ur tidningen, men ange alltid källa. Ett liv som räddas ska också levas!

2 >>Gästkrönika>> Maria och Elin mår bra! Att må bra är det möjligt!? Det finns tillfällen i livet då man undrar om man någonsin kommer kunna vara glad igen. Att kunna skratta och ha roligt, eller bara kunna säga att jag mår bra när någon frågar. När man står mitt i en situation där det känns som allt raserar och hela tillvaron består av sorg, tårar och fullständigt kaos. Så var det för mig då min dotter Elin, då 6 år, fick sin första cavernom-blödning i hjärnstammen. Hur ska jag någonsin kunna må bra igen?, det var frågan jag ställde mig då. Möjligheterna till det kändes absolut inte trolig, men någonstans på vägen tillbaka gjorde jag det ändå. När det vände vet jag inte riktigt, men jag tror det var när jag började acceptera hur det nya livet skulle bli och jag och min familj bestämde oss för att vi skulle kämpa för att få tillvaron så bra som möjligt i den totalt förändrade tillvaron. I det kämpandet tror jag att vi fick en sorts tillfredställelse i och med att vi insåg att vi klarade av det vi faktiskt trott var omöjligt. Det faktum att Elin efter drygt två månader med i princip inga framsteg, helt plötsligt började vakna till, gör givetvis att man som förälder börjar må bättre. Att se sitt barn kämpa och uppleva glädjen med sina små framsteg ger mycket glädje i mamma-hjärtat! Häromdagen hörde jag två äldre kvinnor prata om en gemensam bekant. De förvånades så över att hon kunde säga att hon mådde bra, trots att hon hade ett amputerat ben och dessutom diabetes! Jag kan tänka mig att många som ser oss föräldrar med handikappade barn (eller anhöriga) också kan undra över hur vi kan säga att vi mår bra. I vårt fall lever vi dessutom med en tickande bomb, det vill säga vi hotas av att Elins cavernom ska blöda igen vilket det redan gjort tre gånger på tre år... Skulle jag tänka på det hela tiden skulle jag väl aldrig kunna säga att jag mår bra, men jag har lärt mig att jag måste leva i nuet. Vi måste tänka här och nu men också framåt men absolut inte bakåt, och definitivt inte på alla om! Vare sig man är frisk eller sjuk, vet vi inte vad som händer imorgon men det vi vet är att vi måste se till att göra vår tid så meningsfull och glad som möjligt det tror jag gör att vi tillsammans kan må bra! I somras träffade jag en mycket vital dam som var 96 år. Hennes filosofi för att må bra i åldrandet var att man måste ha roligt. Att ha roligt tillsammans är en viktigt del i livet. Det är så skönt att idag kunna säga att jag och min familj mår bra. Elin tycker också att hon mår bra, även om hon givetvis ventilerar sina rädslor och är ledsen ibland. Visst finns en rädsla för vad som kan hända, men jag kan inte påverka det, därför är det slöseri med mina tankar. Idag gör vi nästan allt vi gjorde innan Elin blev sjuk, allt går men det är mycket knöligare! Maria Holwaster, mamma till Elin Att se sitt barn kämpa och uppleva glädjen med sina små framsteg ger mycket glädje i mammahjärtat!

3 Foto: Ann Turlock Tema - Barn & hjärnskador Ett barn som får en förvärvad hjärnskada har det ofta tuffare än en vuxen i motsvarande situation. Ju tidigare barnet fått sin skada desto svårare blir det att komma tillbaka eftersom det inte hunnit tillägna sig så mycket erfarenhet och kunskap att återerövra. Det blir ofta att lära in på nytt. För det krävs hjärnskaderehabilitering speciellt anpassad för barn. Hur ser det ut med barnhabiliteringen i landet? En väl fungerande vårdkedja finns ofta i nära anslutning till skadetillfället och tiden efter. Men det är senare som problemen blir tydligare, i skolan, hemma och med kompisarna. Det kan vara svårt att se vad som är effekter av hjärnskadan eftersom symtomen är komplexa, individuella och ofta tas för en stökig personlighet. Eller det omvända att barnet är tyst, inite märks och går igenom skoltiden utan att tillägna sig tillräckligt med kunskap. I vuxenlivet blir det då stora problem. Lärarna i skolan har ofta dålig kunskap om vad man kan göra för att stötta dessa barn. I detta speciella tema nummer vill vi spegla en del av det som rör barnen; rehabiliteringen, skolan, metoder och forskning och en del annat.

4 Hur är det med hjärnskaderehabiliteringen för barnen i Sverige? Hur ser det ut med habiliteringen för barn med förvärvade hjärnskador runt om i landet. Vi tittade på fyra stora regioner; Stockholm, Norrbotten, Skåne och Västra Götaland. I Sverige drabbas varje år ungefär 200 barn och ungdomar av allvarlig traumatisk hjärnskada (d v s skada mot huvudet till följd av yttre våld), ofta till följd av trafikolyckor. Gemensamt är att hela livssituationen påverkas. Efter den akuta fasen som ofta innebär intensiva medicinska insatser finns behov av rehabiliteringsinsatser. När barnen lämnar sjukhuset finns fortfarande ett stort behov av stöd för att lära sig att leva med helt andra förutsättningar än de är vana vid. Rehabiliteringen omfattar medicinska, motoriska, psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder, med inriktning på att hjälpa det skadade barnet att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och att ge förutsättningar för ett normalt liv. Stockholm I Stockholm sker rehabiliteringen av barn med förvärvad hjärnskada på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det finns två rehabiliteringsteam: Det interna rehabiliteringsteamet rehabiliterar inneliggande barn och de barn som kommer för en allsidig dagrehabilitering. Efter utskrivning från sjukhuset följer det interna rehabiliteringsteamet sedan upp hur det går vid till exempel stadiebyten i skolan. Det mobila rehabiliteringsteamet utreder och följer upp de barn som fått en förvärvad hjärnskada men som inte behöver ett fullständigt team. Utanför sjukhuset finns ytterligar ett externt rehabiliteringsteam på en rehabiliteringsskola. Där kan barnet efter sjukhusvistelsen förberedas inför återkomst till hem och skola. Det interna rehabiliteringsteamet består av olika specialister som samarbetar med varandra. Dessa kan ingå i teamet: Rehabiliteringsläkare, koordinator, sjuksköterska, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, logoped och neuropsykolog m fl. Rehabiliteringsteamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus gör utredningar av alla barn med förvärvad hjärnskada, alltså barn som har fötts friska och sedan fått en hjärnskada. Det gäller oavsett om skadan kommer av en olycka eller av biverkningar efter en hjärntumör eller dess behandling. Västra Götaland Inom regionen finns intensivvårdsavdelning, neurokirurgisk intensivvårdsavdelning, barnklinik, regionhabilitering och lokal habilitering. Barn och ungdomar remitteras ofta i anslutning till sjukhusvistelsen till Regionhabiliteringen för utredning/rehabilitering inom sluten vård. En del barn kan ibland remitteras flera år efter skadetillfället. Inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns en rehabiliteringsavdelning med tre till fyra vårdplatser för barn i åldrarna 7-18 år. De yngre barnen kommer till en utredningsavdelning för yngre barn på regionhabiliteringen.

5 En rehabiliteringsutredning ska ge en smidig övergång mellan den akuta och subakuta sjukhusvistelsen och återkomsten till hemmiljön. Det är viktigt för att förbereda familjerna och minska risken för akuta ångestreaktioner och anpassningsproblem. Barnet bör vara medicinskt färdigbehandlat och kunna vistas hemma. Utredningsmiljön på Regionhabiliteringen är anpassad för att möta de vanligaste konsekvenserna av traumatisk hjärnskada. Vistelsen på rehabavdelningen under veckorna minskar tröttheten genom att barnet slipper resor till och från hemmet. Den gör det också möjligt att observera nivå av trötthet, huvudvärk, sömnproblem, ljus- och ljudkänslighet samt matproblem. I utredningsteamet ingår; arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, lärare/specialpedagog, neuropsykolog, rehabiliteringsassistent, sjukgymnast och sjuksköterska. Vid behov konsulteras andra yrkeskategorier, såsom exempelvis dietist, uroterapeut och ortopedingenjör. Utredningen tar mellan fyra och sex veckor. Det är viktigt att föräldrarna medverkar i utredningen bland annat för att teamet ska få nödvändig information om barnet. Skåne BarnReHab Skåne är en specialenhet inom Barn - och ungdomshabiliteringen i Region Skåne och fungerar som ett komplement till de lokala habiliteringsteamen. Man har dessutom uppdrag att arbeta med barn som inte har så synliga konsekvenser av sin förvärvade hjärnskada så att de får insatser från Barn- och ungdomshabiliteringen. Arbetet bedrivs i ett flerfackligt team och är familjecentrerat. Enheten har sex platser måndag - fredag och bedriver även öppenvårdsverksamhet. Arbetet genomförs i nära samarbete med de lokala habiliteringarna, skola och andra instanser på barnets hemort. Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som inte får insatser från barn- och ungdomshabiliteringen kan få rehabilitering efter remiss från skolhälsovården eller behandlande läkare. Familjen kan också söka direkt till barnrehab. Barn och ungdomar kommer till BRH tillsammans med sina föräldrar för utredning, träning eller andra insatser som syftar till att på olika sätt förbättra livssituationen. Tanken är att försöka motivera och inspirera barn och ungdomar till aktivitet och medverkan. Norrland För att samla resurser i Norrland för utredning och rehabilitering finns ett specialistlag, Neuropsykologiska rehabiliteringsteamet. Detta består av psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, speciallärare, läkare och elevhemspersonal. Man tar emot barn och ungdomar i åldrarna 3 till 18 år. Rehabiliteringen kan påbörjas när barnet inte längre behöver sjukhusvård, och kan delta aktivt. Tillsammans med barnet/tonåringen och familjen lägger man upp ett individuellt program för rehabilitering. Samarbete etableras med habiliteringen på hemorten och med viktiga personer i barnets/tonåringens hemmiljö. Återkommande uppföljning är viktigt. Utredning med neuropsykologisk inriktning med åtgärdsprogram och rådgivning för barn och ungdomar i åldrarna 3 till 18 år Gruppverksamhet kan anordnas för ungdomar med förvärvade hjärnskador och/ eller deras familjemedlemmar Vid såväl rehabilitering som vid kortare utredningar finns möjlighet att bo på elevhem i Umeå, där personalen aktivt deltar i rehabiliteringsarbetet. Text & Bild: Ann Turlock

6 Barn som behandlats för tumörer i centrala nervsystemet (CNS) löper risk för eftersläpande hälsoeffekter ända upp i vuxen ålder. Det visar en omfattande studie från Karolinska Institutet, där man studerat nu levande patienter i Sverige, som nått vuxen ålder efter den CNS-tumör de hade i barndomen. Effekt av hjärntumör i barndomen kan drabba sent i livet Resultaten presenteras i senaste numret av European Journal of Cancer. I studien ingick data från cirka 700 före detta barncancerpatienter diagnostiserade efter 1981, lika många föräldrar till drabbade barn samt från cirka 1000 kontrollpersoner i Sverige. Forskarna tittade på hur psykisk och fysisk hälsa respektive funktion i olika avseenden påverkats av cancern i CNS och behandlingen av denna. Det visade sig att de flesta hälsorelaterade och funktionella områden som forskarna studerade var negativt påverkade av sjukdom och behandling när man utvärderade långtidseffekterna för hela gruppen före detta barncancerpatienter. Kognitiv och sensorisk förmåga och övergripande hälsa särskiljde de tidigare barnpatienterna jämfört med befolkningsgenomsnittet. För det psykologisk-emotionella utfallet var resultatet dock lika som för befolkningsgenomsnittet. Vi vet från andra studier att många barncancerpatienter lever normala liv som vuxna, med god hälsa i nivå med befolkningsgenomsnittet. Men hjärntumörsgruppen skiljer ut sig i och med att de har oönskade sena effekter av sjukdom och behandling. Vi fann också att kvinnor har mer uttalade seneffekter av CNS-tumör och sämre generell hälsostatus jämfört med män, säger Krister Boman, som leder forskningsprojektet där studien ingår. Vi har nu belägg för att seneffekter kan debutera långt upp i vuxen ålder, trots att patienten insjuknade och behandlades i barndomen eller tidigare tonåren. Krister Boman En annan karakteristisk följd av tumör i CNS var att flera områden av hälsa och funktion samtidigt var påverkade hos patienterna. Medan sjukdom och funktionsnedsättning i normalbefolkningen oftare rör endast ett område, eller en begränsad funktion. Vi har nu belägg för att seneffekter kan debutera långt upp i vuxen ålder, trots att patienten insjuknade och behandlades i barndomen eller tidigare tonåren. Det innebär att långtidsuppföljning och anpassade samhällsbaserade stödinsatser måste utvecklas även för de patienter som i vuxen ålder har påtagliga och ibland tilltagande effekter av sin tidigare cancersjukdom. Studien ingår i ett pågående större nationellt forskningsprojekt om konsekvenser, insatsbehov och uppföljning vid barncancer i centrala nervsystemet, CNS. Den har gjorts med stöd från Barncancerfonden. För mer information, kontakta: Docent Krister K Boman Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Barncancerforskningsenheten. E-post: Docent Krister Boman leder forskningsprojektet där studien ingår 9

7 Eleverna Emil och Felicia trivs på Alviksstrandsskolan Alviksstrandsskolan lägger grunden till en bättre framtid! 10 På Alviksstrandsskolan finns mycket engagemang och hjärta. Det slår mig när jag träffar Fredrik och Mattias som är teamledare. De jobbar tätt ihop med eleverna. De bekräftar också att nära relationer är A och O för att bygga förtroende och tillit. Genom att förstärka elevernas tilltro till sin egen förmåga ökar även självförtroendet. Detta är en viktig del i arbetet på Alviksstrands skolan. Målsättningen är att ge en bra grund och goda förutsättningar för barnen att klara sin fortsatta skolgång och att möta livet som vuxen.

8 Alviksstrandsskolan är en skolinriktad rehabilitering för barn och ungdomar mellan 7-16 år med en förvärvad hjärnskada och som vårdats på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Alviksstrandsskolan är en del i sjukhusets rehabiliteringskedja. Verksamheten drog igång Alviksstrandsskolans uppgift är att förbereda eleven för att komma tillbaka till sin tidigare skola eller till en anpassad skolgång. Här får eleverna möjlighet att utveckla sina kognitiva, sociala och fysiska förmågor. Tufft i skolan svårt som vuxen Skolbarn med förvärvade hjärnskador får kvarstående funktionshinder i högre utsträckning än vad man tidigare förstått, det gäller även barn som drabbas av till exempel hjärnskakning och barn som behandlas med cytostatika och strålning. De barn som får tydliga fysiska funktionsnedsättningar fångas upp av vården. Men de som bara får exempelvis nedsatt uppmärksamhet, minnesstörningar och har svårt att organisera skolarbetet missas ofta. Det leder inte bara till att de får det tufft att klara av skolan, det kan också leda till sociala problem när de blir vuxna. Medveten om sina resurser Teamet på Alviksstrandsskolan består av teamledare, specialpedagog, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, musiklärare, hemkunskapslärare, neuropsykolog samt kurator. Skolans viktigaste uppgift är att göra eleven medveten om sina resurser och skapa möjlighet för varje elev att utvecklas idag och i framtiden. Sex barn i 20 veckor Fredrik Johanssons roll är att ge verksamhetsstöd på skolan. Han har arbetat med vuxenrehabilitering i 12 år och fick nu ändra fokus mot barn med förvärvade hjärnskador. Steget att jobba med barn var inte jättelångt, det finns så mycket erfarenhet i teamet. Man tar emot 6 barn under 20 veckor. De kommer från Astrid Lindgrens barnsjukhus och är bryggan över från vårdkedjan till skolan. Men även barn som gått direkt till sin vanliga skola och det inte riktigt fungerat där har möjligheten att gå tillbaka till Astrid Lindgren och vidare till oss i ett senare skede istället, säger Fredrik. På sjukhuset har barnen hela tiden förberetts för att komma tillbaka till gruppen. I långsam takt och med skolinslag från den medicinska rehabiliteringen. Skoldelen utgör en större del här. Vi tittar på vilka förutsättningar var och en har att klara av skolan sen. Målet är inte att förflytta eleven kunskapsmässigt från A till Ö utan att ta reda på och föra över kunskap till nätverket, vilka förutsättningar som kommer att krävas för att eleven ska lyckas på sin hemskola och i livet framöver. Individuell inriktning På skolan läser man basämnena svenska, engelska, matte. Lika viktigt är det med kognitionsträning, fysisk träning och träning med logopeden. Utöver det finns mer lustbetonade aktiviteter som musik och bild beroende på intresse hos var och en. Överhuvudtaget är verksamheten individuellt inriktad. Om eleven gick naturvetenskaplig inriktning tidigare så kan man exempelvis läsa fysik. Man använder sig även av SMART, en koncentrations- och minnesträning. Denna är uppskattad och har gett goda resultat Behovet av personal varierar över tid för att anpassas efter elevernas behov. Under vissa perioder är det sjukgymnastik som är det viktigaste medan det för en annan grupp av elever kan vara logopedin som får mest tid. Förutom det dagliga skolarbetet så lägger specialpedgogen ner mycket tid på att få till bra skolplaceringar efter avslutad skolgång på Alviksstrand. Verksamheten är personaltät, cirka fyra heltider omräknad på 6 barn. Och det är nödvändigt för att kunna ge det stöd som krävs. Kognitiva svårigheter vanligast De vanligaste problemen hos barnen förutom fysiska nedsättningar är minnesproblem, koncentrationsproblem, uthållighet och beteendeproblematik. Alltså kognitiva svårigheter. I vanliga skolan är det ofta svårt för lärarna att skilja på vad som är personlighet och vad som är konsekvenser av skadan. Särskilt frontallobsskador är svåra, säger Mattias Jonsson. Dessa elever är ofta utagerande och stökiga. Det tar mycket kraft från lärare och elever. För teamet på Alviksstrandsskolan är uppföljningen och övergången till vanliga skolan viktig. Här släpps inga elever vind för våg och mycket tid går åt till att kolla nästa skola. Man har täta kontakter till exempel med BUP, kommunens biståndshandläggare om eventuell assistans behövs, habiliteringscenter, lärare och andra runt barnet i kommande skola. Det finns även en tilläggstjänst som skolan kan köpa och som innebär att man kan gå in och stötta elever även senare. Detta har varit mycket lyckat. Fredrik följer nu två gamla elever. Det gör skillnad för deras vidare skolgång. För oss är det viktigt att se helheten, säger Fredrik Johansson. 11

9 Föräldrarna viktiga Cirka hälften av eleverna som varit på Alviksstrandsskolan går tillbaka till sin gamla skola. Övriga får någon form av anpassad undervisning utifrån sina förutsättningar och funktionshinder. Samverkan med föräldrarna är viktig. Tanken är att ha cirka 3-4 föräldrasamtal under tiden på skolan. Detta kan ske även tätare om det finns behov av det. Är då 20 veckor tillräckligt? Nej egentligen inte säger Fredrik. Mer tid skulle behövas. Men han är nöjd ändå eftersom motsvarande stödverksamhet inte finns någon annanstans. Sedan finns det speciellt skolstöd att tillgå inom kommunen och även på Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Teamledarna Fredrik och Mattias är med i verksamheten med eleverna och har nära relationer med var och en. Det startar med motivation, säger Mattias Jonsson. Att ställa frågan; vad gillar du? Det är nödvändigt att bygga en relation för att kunna konfrontera. Ovana vid krav Många är i början inte vana vid att det ställs krav på t ex ordning och att hålla tider, därför kan också konfrontationerna bli många. Ett sätt att bygga relationer är att tidigt ta reda på vad eleverna vill jobba med senare i livet. Att föra många och långa diskussioner om vad man gillar och vad som är realistiskt. Ett exempel ur verkligheten är eleven som ville bli fotbollsproffs och tjäna miljoner. Han fick följa med Fredrik och hans barn och vara domare där. Det gick jättebra, han hade fallenhet för detta. Fredrik tog kontakt med Svenska Fotbollsförbundet och idag har han licens som fotbollsdomare. Fritiden lika viktig Det gäller att fylla fritiden också, säger Fredrik Johansson. Att försöka förstå vad man vill göra på fritiden och senare i livet. Alviksstrandsskolan är landstingsfinansierad och verksamheten är inte billig. Men så måste det också vara för att nå resultat. Det finns aldrig några tomma platser utan 3-4 barn och ungdomar står alltid på kö. Vi försöker följa läroplanen även om det inte alltid är möjligt, säger Fredrik. Vi försöker vara innovativa och se andra delar. Vi har till exempel haft uppskattade läger. En annan gång hade vi övernattning i skolan då vi berättade spökhistorier för varandra och hade kul. Man kan också plocka in resurser någon timme i olika aktiviteter. Arbetssättet att jobba nära eleverna, att förflytta sig från de stängda samtalsrummen är effektivt. Fredrik berättar om den nya kuratorn och psykologen som fick bedriva sitt yrke via aktivitet istället. Nu går vi till klätterväggen. Det är annorlunda jämfört med annan landstingsverksamhet, tror Fredrik. Ja, annorlunda, flexibel och framgångsrik. Tänk om det fanns fler Alviksstrandsskolor i andra delar av landet. Kanske finns det? Skriv till redaktionen och berätta isåfall. Effektiv behandling för barn med förvärvade hjärnskador 12 SMART-minnesträningen som man använder på Alviksstrandsskolan bygger på en kognitiv behandlingsmetod som har visat sig ha positiv och bestående effekt på uppmärksamhet och minnesfunktioner hos barn med förvärvade hjärnskador. Barnen lär sig genom träningen strategier för hur man kan kompensera sina svårigheter och handskas rätt med uppgifter. Det finns idag mycket få vetenskapligt utprövade kognitiva behandlingsmetoder för barn med förvärvade hjärnskador. Neuropsykolog Ingrid Hagberg-van t Hooft beskriver i en avhandling en metod som är specifikt utvecklad för barn med uppmärksamhetsoch minnessvårigheter efter förvärvade hjärnskador. Metoden, som kallas Amat-c (Amsterdam memory and attention training for children) har testats på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Efter en inledande pilotstudie, utvärderades metoden i en kontrollerad studie på 38 barn i åldrarna 9-16 år med uppmärksamhets- och minnessvårigheter efter förvärvade hjärnskador. Fjorton av barnen hade hjärntumörer, 21 barn hade råkat ut för trafikolyckor eller liknande och fem fick hjärnpåver-

10 Självförsvarsträning utvecklar koncentration och balans Hjärnkrafts reporter fick även vara med på självförsvarsträning med läraren Celco Cavello. Varför är denna träning bra för dessa elever? Främst för att utveckla koncentrationsförmågan, säger Celco. Men också för balans och på sikt ökat självförtroende. Man behöver inte vara rädd senare, säger han. Celco värmer upp lite lätt med salsa Felicia och Emil trivs på Alviksstrand! Med på träningen var bland andra eleverna Emil och Felicia. Det märks att de är trygga på skolan. De pratar och skrattar oavbrutet och småkäbblar med Fredrik och Celco. Emil ska snart fylla 18 och trivs på skolan. Han har haft två hjärnblödningar när han var 10 och 12. Det är bra lärare och trevligt. I min förra skola var det kaos och mobbing. Vi hade bara matte 2 timmar/vecka. Jag hängde inte med och fick IG. Här bryr sig lärarna och förklarar tills man fattar. Jag går också på SMARTminnesträning. Felicia är 14 år och har sviter efter leukemi som hon fick när hon var 10 år. Det är bra lärare som förstår, de tänker på hur just du klarar av saker och vilken svårighetsgrad som passar mig, säger hon. Jag är dum, säger Felicia och flinar. Jag har nog några döda hjärnceller härinne säger hon och pekar på skallen kan på grund av olika sjukdomar. Alla barn var i ett stabilt skede minst 1 år efter skadan. Barnen tränade tillsammans med en coach (förälder eller lärare) 30 minuter per dag under 17 veckor. Träningen innehöll minnes- och uppmärksamhetsövningar, samt strategiträning och studieteknik. En gång per vecka träffade barnen och dess tränare en psykolog eller specialpedagog för att utvärdera den gångna veckans träning och få nya uppgifter. Barnens uppmärksamhet och minnesfunktioner undersöktes med neuropsykologiska test före och efter träningen samt efter 6 månader. Frågeformulär kring barnens skolprestationer, uppmärksamhet, minne, planeringsförmåga samt sociala beteende, besvarades av föräldrar, barn och lärare. Resultaten från neuropsykologiska test visade att behandlingsgruppen förbättrats signifikant, jämfört med en kontrollgrupp, främst på komplexa test av uppmärksamhet och minne. Vid uppföljningen 6 månader efter avslutad behandling visade sig bestående signifikanta positiva effekter vid test av komplexa uppmärksamhets- och minnesfunktioner i behandlingsgruppen jämfört med kontroller. Framförallt lärare beskrev att barnen i behandlingsgruppen förbättrat sitt beteende signifikant då det gäller skolprestationer, uppmärksamhet och planeringsförmåga. Föräldrarnas och barnens skattningar visade samma trend. 13

Uppdaterad 2015-11-01. Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER

Uppdaterad 2015-11-01. Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER Uppdaterad 2015-11-01 Litteraturlista RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 4 5 6 6 8 Inledning Allmänt om barncancer Till personal Till elever Sena komplikationer Till personal Bra

Läs mer

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada?

Förvärvad hjärnskada vad är det? Hur märks en förvärvad hjärnskada hos ett barn? Hur får barn och ungdomar en förvärvad hjärnskada? Förvärvad hjärnskada vad är det? ABI = Acquired Brain Injury TBI = Traumatic Brain Injury Christina Jacobsson Neuropsykolog BarnReHab Skåne i Lund En skada som inträffar efter nyföddhetsperioden hos ett

Läs mer

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN Rehabiliteringsteamen för barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Ingrid van t Hooft utvecklingsledare Nationell

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg

Magda Marchioni Regionala barn- och ungdomshabiliteringen, Göteborg Vårdkedja för barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som utretts vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Regionala barn- och ungdomshabiliteringen CVU Rapportserie 2005:2 Projektledare: Magda

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra

BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN. Leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning, autism,

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen

Rehabiliteringsmedicinska mottagningen erbjuder specialiserad rehabilitering i öppenvård. De huvudsakliga patientgrupperna är personer med hjärnskada, neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada (spinalskada). Målsättningen med rehabiliteringen

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos.

Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. Stöd från vården för dig som har fått en cancerdiagnos. --Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Habiliteringen i Dalarna

Habiliteringen i Dalarna Habiliteringen i Dalarna Läs gärna mer på Habiliteringens webbsida www.ltdalarna.se/hab Där hittar du också kartor till de olika enheterna inom Habiliteringen i Dalarna. FOTO: MOSTPHOTOS. TRYCK: PRINTELIEN

Läs mer

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Sahlgrenska Universitetssjukhuset Välkommen till Rehabiliteringsmedicin Dagrehabilitering / öppenvård Informationen ska vara en vägledning för dig under din rehabiliteringsperiod hos oss. Är det något

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Tillsammas för en bättre cancervård Regionala cancercentrum

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering.

Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten. Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Stöd för dig i teamet runt cancerpatienten Om kontaktsjuksköterskan i cancervården, aktiva överlämningar, Min vårdplan och cancerrehabilitering. Alla tjänar på ett starkt team Tillsammas för en bättre

Läs mer

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet

Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Linda Stridh leg sjukgymnast Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Barn och ungdomssjukhuset,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014

Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Strokerehabilitering Internationella strokedagen 2014 Hélène Pessah-Rasmussen Docent, överläkare Christina Brogårdh Docent, leg sjukgymnast VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin 1 2 I den skadade delen

Läs mer

Hur ska det gå för Lena?

Hur ska det gå för Lena? Hur ska det gå för Lena? Text: Sofia Stridsman Foto: Kalle Assbring Publicerades: 6 december 2013 Hjärntumören Lena Granlund fick som treåring påverkar fortfarande hennes liv, inte minst socialt. Jag brukar

Läs mer

HJÄRNKRAFT Medlemstidning för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft nr 1 2010

HJÄRNKRAFT Medlemstidning för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft nr 1 2010 HJÄRNKRAFT Medlemstidning för Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft nr 1 2010 Makalös rehabilitering Christina fick Assar på fötter Hjärnkraft Nr 1 mars 2010 Ansvarig utgivare Gun-Britt Kristianson Redaktör Ann

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Råd till skolan om sena komplikationer

Råd till skolan om sena komplikationer Uppdaterad 2014-10-23 Råd till skolan om sena komplikationer RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 8 Stor risk för sena komplikationer Råd till skolan Rätt stödåtgärder Var uppmärksam

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen?

Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Går det att vila sig i form? Är ett recept lösningen? Elisabeth Rydwik Med Dr. Leg Sjukgymnast Disposition Rehabilitering Fysisk aktivitet Effekter av träning för äldre Rehabilitering på geriatrisk klinik

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra

Leva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger

Läs mer

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Vad gör en barnfysioterapeut?

Vad gör en barnfysioterapeut? Vad gör en barnfysioterapeut? Sektionen för habilitering och pediatrik Fysioterapeutens viktigaste uppgift är att visa sambandet mellan rörelse och hälsa och hur rörelse ger ett aktivt liv med hög livskvalitet.

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen

Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Information om Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelningen Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Anorexi-Bulimi Slutenvårdsavdelning ADRESS Vitaminvägen 17, 41650 Augusti 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten

Läs mer

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden.

Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Hälsa och påverkan på livssituationen 5-8 år efter en skallskada under barn och ungdomstiden. Barbro Renström Barn och ungdomshabiliteringen i Umeå Kerstin Söderman Institutionen för samhällsmedicin och

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering

Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation. Cancerrehabilitering Stöd under cancerbehandlingen för hela din livssituation Cancerrehabilitering Denna text är framtagen av RCC Stockholm Gotland i samarbete med patientföreträdare och faktagranskad av professioner inom

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014

Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 1 (6) Delresultat för projektet Hundteamet hösten 2014 Information angående Hundteamet ett projekt med terapi- och vårdhund inom bedriver under 2014 ett projekt med terapi- och vårdhund inom i första hand

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se

Barn- och ungdomshabiliteringen i Östergötlands län LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014. www.1177.se Barn- och ungdomshabiliteringen i LÄNSTEAM KURSKATALOG HÖSTEN 2014 www.1177.se Kurser inom et Barn- och ungdomshabiliteringens målgrupp är barn och ungdomar upp till 18 år som på grund av funktionsnedsättning

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Ur innehållet. 4 Tema Lätta Hjärnskador. 5 Bättre samordning hjälper hjärnskadade. 8 Desirée har en hjärnskada men har svårt att få hjälp

Ur innehållet. 4 Tema Lätta Hjärnskador. 5 Bättre samordning hjälper hjärnskadade. 8 Desirée har en hjärnskada men har svårt att få hjälp Ur innehållet 4 Tema Lätta Hjärnskador 5 Bättre samordning hjälper hjärnskadade 8 Desirée har en hjärnskada men har svårt att få hjälp 14 Andreas fick en andra chans! Lätt hjärnskada inte så lätt Vi bestämde

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Idrotten som behandlingmetod

Idrotten som behandlingmetod Idrotten som behandlingmetod Inledning Detta dokument vill visa på de fördelar som finns med att blanda in idrottsaktiviteter i olika behandlingsprocesser vid olika former av funktionsnedsättningar. Dessa

Läs mer

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 12.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2012-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Version 9.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2009-01-01och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen innan patienten går hem Personnummer

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer