Ett liv som räddas ska också levas! Ett barn med hjärnskada har en tuffare resa framför sig än en vuxen! Redaktören Hjärnkraft Nr 3 oktober 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett liv som räddas ska också levas! Ett barn med hjärnskada har en tuffare resa framför sig än en vuxen! Redaktören Hjärnkraft Nr 3 oktober 2009"

Transkript

1 Redaktören Hjärnkraft Nr 3 oktober 2009 Ansvarig utgivare Gun-Britt Kristianson Redaktör Ann Turlock Redaktionskommitté Marie-Jeanette Bergvall Pia Delin Stadig Wellamo Ericson Gun-Britt Kristianson Ann Turlock Grafisk form & layout Ann Turlock Omslagsbild Emil och Felicia på Alviksstrandsskolan tillsammans med teamledare Mattias Jonsson och Fredrik Johansson. Foto: Ann Turlock Adress Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Nybohovsgränd 12, 1 tr Stockholm Telefon: E-post: Hemsida: Tidningen utkommer med 4 nummer per år Prenumerationspris 190 kronor per år Medlemsavgift: Enskild 180 kronor/år Familj (på samma adress) 280 kronor/år Postgiro: Hjärnskadefonden, SFI-kontrollerat 90-konto för insamling: Tryck GL-tryck, Kristianstad 2009 Ett barn med hjärnskada har en tuffare resa framför sig än en vuxen! Barnen är vår framtid brukar man säga lite klyschigt. När det gäller barn med förvärvad hjärnskada så krävs stöd, insatser och uppföljning, för att de över huvud taget ska få en framtid värd namnet. Det är skillnad på rehabilitering av vuxna och barn med förvärvad hjärnskada. Barn som skadas tidigt har en tuff resa framför sig eftersom det inte har hunnit tillägna sig så mycker erfarenhet och kunskap som kan återerövras och tas tillbaka. Det är den s k sårbarhetsteorin som överläkaren och barnneurologen Ingrid Emanuelson berättar om, dvs ju yngre barnet är vid skadetillfället desto svårare blir funktionsnedsättningen. Därför är behovet av en sammanhållen och fungerande vårdkedja kanske ännu viktigare när det gäller barnen. En vårdkedja som inte släpper taget när den medicinska rehabiliteringen på sjukhuset är färdig. Ingrid Emanuelson är bekymrad vad som händer med barn över 18 år. Det finns ingen som tar vid där vi slutar, säger hon. Men det finns ljuspunkter. Alviksstrandsskolan utanför Stockholm bedriver en verksamhet med hjärna och hjärta där eleven är i fokus. Hit kommer barn från Astrid Lindgrens barnsjukhus efter den medicinska rehabiliteringen. Eleverna trivs och utvecklas på skolan som är bryggan över från sjukhuset till den vanliga skolan. Och hur mår mamma och pappa? Är det ok att må bra fast livet ställs på ända. För Maria Holwaster och hennes familj vände det när hon började accpetera hur det nya livet skulle bli. I kämpandet hittade de en sort tillfredsställelse. Och ja, självklart är det möjligt att må bra trots att livssituationen utåt kan verka vara något annat. Ann Turlock ISSN Kopiera gärna artiklar och citera ur tidningen, men ange alltid källa. Ett liv som räddas ska också levas!

2 >>Gästkrönika>> Maria och Elin mår bra! Att må bra är det möjligt!? Det finns tillfällen i livet då man undrar om man någonsin kommer kunna vara glad igen. Att kunna skratta och ha roligt, eller bara kunna säga att jag mår bra när någon frågar. När man står mitt i en situation där det känns som allt raserar och hela tillvaron består av sorg, tårar och fullständigt kaos. Så var det för mig då min dotter Elin, då 6 år, fick sin första cavernom-blödning i hjärnstammen. Hur ska jag någonsin kunna må bra igen?, det var frågan jag ställde mig då. Möjligheterna till det kändes absolut inte trolig, men någonstans på vägen tillbaka gjorde jag det ändå. När det vände vet jag inte riktigt, men jag tror det var när jag började acceptera hur det nya livet skulle bli och jag och min familj bestämde oss för att vi skulle kämpa för att få tillvaron så bra som möjligt i den totalt förändrade tillvaron. I det kämpandet tror jag att vi fick en sorts tillfredställelse i och med att vi insåg att vi klarade av det vi faktiskt trott var omöjligt. Det faktum att Elin efter drygt två månader med i princip inga framsteg, helt plötsligt började vakna till, gör givetvis att man som förälder börjar må bättre. Att se sitt barn kämpa och uppleva glädjen med sina små framsteg ger mycket glädje i mamma-hjärtat! Häromdagen hörde jag två äldre kvinnor prata om en gemensam bekant. De förvånades så över att hon kunde säga att hon mådde bra, trots att hon hade ett amputerat ben och dessutom diabetes! Jag kan tänka mig att många som ser oss föräldrar med handikappade barn (eller anhöriga) också kan undra över hur vi kan säga att vi mår bra. I vårt fall lever vi dessutom med en tickande bomb, det vill säga vi hotas av att Elins cavernom ska blöda igen vilket det redan gjort tre gånger på tre år... Skulle jag tänka på det hela tiden skulle jag väl aldrig kunna säga att jag mår bra, men jag har lärt mig att jag måste leva i nuet. Vi måste tänka här och nu men också framåt men absolut inte bakåt, och definitivt inte på alla om! Vare sig man är frisk eller sjuk, vet vi inte vad som händer imorgon men det vi vet är att vi måste se till att göra vår tid så meningsfull och glad som möjligt det tror jag gör att vi tillsammans kan må bra! I somras träffade jag en mycket vital dam som var 96 år. Hennes filosofi för att må bra i åldrandet var att man måste ha roligt. Att ha roligt tillsammans är en viktigt del i livet. Det är så skönt att idag kunna säga att jag och min familj mår bra. Elin tycker också att hon mår bra, även om hon givetvis ventilerar sina rädslor och är ledsen ibland. Visst finns en rädsla för vad som kan hända, men jag kan inte påverka det, därför är det slöseri med mina tankar. Idag gör vi nästan allt vi gjorde innan Elin blev sjuk, allt går men det är mycket knöligare! Maria Holwaster, mamma till Elin Att se sitt barn kämpa och uppleva glädjen med sina små framsteg ger mycket glädje i mammahjärtat!

3 Foto: Ann Turlock Tema - Barn & hjärnskador Ett barn som får en förvärvad hjärnskada har det ofta tuffare än en vuxen i motsvarande situation. Ju tidigare barnet fått sin skada desto svårare blir det att komma tillbaka eftersom det inte hunnit tillägna sig så mycket erfarenhet och kunskap att återerövra. Det blir ofta att lära in på nytt. För det krävs hjärnskaderehabilitering speciellt anpassad för barn. Hur ser det ut med barnhabiliteringen i landet? En väl fungerande vårdkedja finns ofta i nära anslutning till skadetillfället och tiden efter. Men det är senare som problemen blir tydligare, i skolan, hemma och med kompisarna. Det kan vara svårt att se vad som är effekter av hjärnskadan eftersom symtomen är komplexa, individuella och ofta tas för en stökig personlighet. Eller det omvända att barnet är tyst, inite märks och går igenom skoltiden utan att tillägna sig tillräckligt med kunskap. I vuxenlivet blir det då stora problem. Lärarna i skolan har ofta dålig kunskap om vad man kan göra för att stötta dessa barn. I detta speciella tema nummer vill vi spegla en del av det som rör barnen; rehabiliteringen, skolan, metoder och forskning och en del annat.

4 Hur är det med hjärnskaderehabiliteringen för barnen i Sverige? Hur ser det ut med habiliteringen för barn med förvärvade hjärnskador runt om i landet. Vi tittade på fyra stora regioner; Stockholm, Norrbotten, Skåne och Västra Götaland. I Sverige drabbas varje år ungefär 200 barn och ungdomar av allvarlig traumatisk hjärnskada (d v s skada mot huvudet till följd av yttre våld), ofta till följd av trafikolyckor. Gemensamt är att hela livssituationen påverkas. Efter den akuta fasen som ofta innebär intensiva medicinska insatser finns behov av rehabiliteringsinsatser. När barnen lämnar sjukhuset finns fortfarande ett stort behov av stöd för att lära sig att leva med helt andra förutsättningar än de är vana vid. Rehabiliteringen omfattar medicinska, motoriska, psykologiska, pedagogiska och sociala åtgärder, med inriktning på att hjälpa det skadade barnet att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och att ge förutsättningar för ett normalt liv. Stockholm I Stockholm sker rehabiliteringen av barn med förvärvad hjärnskada på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Det finns två rehabiliteringsteam: Det interna rehabiliteringsteamet rehabiliterar inneliggande barn och de barn som kommer för en allsidig dagrehabilitering. Efter utskrivning från sjukhuset följer det interna rehabiliteringsteamet sedan upp hur det går vid till exempel stadiebyten i skolan. Det mobila rehabiliteringsteamet utreder och följer upp de barn som fått en förvärvad hjärnskada men som inte behöver ett fullständigt team. Utanför sjukhuset finns ytterligar ett externt rehabiliteringsteam på en rehabiliteringsskola. Där kan barnet efter sjukhusvistelsen förberedas inför återkomst till hem och skola. Det interna rehabiliteringsteamet består av olika specialister som samarbetar med varandra. Dessa kan ingå i teamet: Rehabiliteringsläkare, koordinator, sjuksköterska, logoped, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, logoped och neuropsykolog m fl. Rehabiliteringsteamet på Astrid Lindgrens barnsjukhus gör utredningar av alla barn med förvärvad hjärnskada, alltså barn som har fötts friska och sedan fått en hjärnskada. Det gäller oavsett om skadan kommer av en olycka eller av biverkningar efter en hjärntumör eller dess behandling. Västra Götaland Inom regionen finns intensivvårdsavdelning, neurokirurgisk intensivvårdsavdelning, barnklinik, regionhabilitering och lokal habilitering. Barn och ungdomar remitteras ofta i anslutning till sjukhusvistelsen till Regionhabiliteringen för utredning/rehabilitering inom sluten vård. En del barn kan ibland remitteras flera år efter skadetillfället. Inom Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns en rehabiliteringsavdelning med tre till fyra vårdplatser för barn i åldrarna 7-18 år. De yngre barnen kommer till en utredningsavdelning för yngre barn på regionhabiliteringen.

5 En rehabiliteringsutredning ska ge en smidig övergång mellan den akuta och subakuta sjukhusvistelsen och återkomsten till hemmiljön. Det är viktigt för att förbereda familjerna och minska risken för akuta ångestreaktioner och anpassningsproblem. Barnet bör vara medicinskt färdigbehandlat och kunna vistas hemma. Utredningsmiljön på Regionhabiliteringen är anpassad för att möta de vanligaste konsekvenserna av traumatisk hjärnskada. Vistelsen på rehabavdelningen under veckorna minskar tröttheten genom att barnet slipper resor till och från hemmet. Den gör det också möjligt att observera nivå av trötthet, huvudvärk, sömnproblem, ljus- och ljudkänslighet samt matproblem. I utredningsteamet ingår; arbetsterapeut, kurator, logoped, läkare, lärare/specialpedagog, neuropsykolog, rehabiliteringsassistent, sjukgymnast och sjuksköterska. Vid behov konsulteras andra yrkeskategorier, såsom exempelvis dietist, uroterapeut och ortopedingenjör. Utredningen tar mellan fyra och sex veckor. Det är viktigt att föräldrarna medverkar i utredningen bland annat för att teamet ska få nödvändig information om barnet. Skåne BarnReHab Skåne är en specialenhet inom Barn - och ungdomshabiliteringen i Region Skåne och fungerar som ett komplement till de lokala habiliteringsteamen. Man har dessutom uppdrag att arbeta med barn som inte har så synliga konsekvenser av sin förvärvade hjärnskada så att de får insatser från Barn- och ungdomshabiliteringen. Arbetet bedrivs i ett flerfackligt team och är familjecentrerat. Enheten har sex platser måndag - fredag och bedriver även öppenvårdsverksamhet. Arbetet genomförs i nära samarbete med de lokala habiliteringarna, skola och andra instanser på barnets hemort. Barn och ungdomar med förvärvad hjärnskada som inte får insatser från barn- och ungdomshabiliteringen kan få rehabilitering efter remiss från skolhälsovården eller behandlande läkare. Familjen kan också söka direkt till barnrehab. Barn och ungdomar kommer till BRH tillsammans med sina föräldrar för utredning, träning eller andra insatser som syftar till att på olika sätt förbättra livssituationen. Tanken är att försöka motivera och inspirera barn och ungdomar till aktivitet och medverkan. Norrland För att samla resurser i Norrland för utredning och rehabilitering finns ett specialistlag, Neuropsykologiska rehabiliteringsteamet. Detta består av psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, speciallärare, läkare och elevhemspersonal. Man tar emot barn och ungdomar i åldrarna 3 till 18 år. Rehabiliteringen kan påbörjas när barnet inte längre behöver sjukhusvård, och kan delta aktivt. Tillsammans med barnet/tonåringen och familjen lägger man upp ett individuellt program för rehabilitering. Samarbete etableras med habiliteringen på hemorten och med viktiga personer i barnets/tonåringens hemmiljö. Återkommande uppföljning är viktigt. Utredning med neuropsykologisk inriktning med åtgärdsprogram och rådgivning för barn och ungdomar i åldrarna 3 till 18 år Gruppverksamhet kan anordnas för ungdomar med förvärvade hjärnskador och/ eller deras familjemedlemmar Vid såväl rehabilitering som vid kortare utredningar finns möjlighet att bo på elevhem i Umeå, där personalen aktivt deltar i rehabiliteringsarbetet. Text & Bild: Ann Turlock

6 Barn som behandlats för tumörer i centrala nervsystemet (CNS) löper risk för eftersläpande hälsoeffekter ända upp i vuxen ålder. Det visar en omfattande studie från Karolinska Institutet, där man studerat nu levande patienter i Sverige, som nått vuxen ålder efter den CNS-tumör de hade i barndomen. Effekt av hjärntumör i barndomen kan drabba sent i livet Resultaten presenteras i senaste numret av European Journal of Cancer. I studien ingick data från cirka 700 före detta barncancerpatienter diagnostiserade efter 1981, lika många föräldrar till drabbade barn samt från cirka 1000 kontrollpersoner i Sverige. Forskarna tittade på hur psykisk och fysisk hälsa respektive funktion i olika avseenden påverkats av cancern i CNS och behandlingen av denna. Det visade sig att de flesta hälsorelaterade och funktionella områden som forskarna studerade var negativt påverkade av sjukdom och behandling när man utvärderade långtidseffekterna för hela gruppen före detta barncancerpatienter. Kognitiv och sensorisk förmåga och övergripande hälsa särskiljde de tidigare barnpatienterna jämfört med befolkningsgenomsnittet. För det psykologisk-emotionella utfallet var resultatet dock lika som för befolkningsgenomsnittet. Vi vet från andra studier att många barncancerpatienter lever normala liv som vuxna, med god hälsa i nivå med befolkningsgenomsnittet. Men hjärntumörsgruppen skiljer ut sig i och med att de har oönskade sena effekter av sjukdom och behandling. Vi fann också att kvinnor har mer uttalade seneffekter av CNS-tumör och sämre generell hälsostatus jämfört med män, säger Krister Boman, som leder forskningsprojektet där studien ingår. Vi har nu belägg för att seneffekter kan debutera långt upp i vuxen ålder, trots att patienten insjuknade och behandlades i barndomen eller tidigare tonåren. Krister Boman En annan karakteristisk följd av tumör i CNS var att flera områden av hälsa och funktion samtidigt var påverkade hos patienterna. Medan sjukdom och funktionsnedsättning i normalbefolkningen oftare rör endast ett område, eller en begränsad funktion. Vi har nu belägg för att seneffekter kan debutera långt upp i vuxen ålder, trots att patienten insjuknade och behandlades i barndomen eller tidigare tonåren. Det innebär att långtidsuppföljning och anpassade samhällsbaserade stödinsatser måste utvecklas även för de patienter som i vuxen ålder har påtagliga och ibland tilltagande effekter av sin tidigare cancersjukdom. Studien ingår i ett pågående större nationellt forskningsprojekt om konsekvenser, insatsbehov och uppföljning vid barncancer i centrala nervsystemet, CNS. Den har gjorts med stöd från Barncancerfonden. För mer information, kontakta: Docent Krister K Boman Institutionen för kvinnors och barns hälsa. Barncancerforskningsenheten. E-post: Docent Krister Boman leder forskningsprojektet där studien ingår 9

7 Eleverna Emil och Felicia trivs på Alviksstrandsskolan Alviksstrandsskolan lägger grunden till en bättre framtid! 10 På Alviksstrandsskolan finns mycket engagemang och hjärta. Det slår mig när jag träffar Fredrik och Mattias som är teamledare. De jobbar tätt ihop med eleverna. De bekräftar också att nära relationer är A och O för att bygga förtroende och tillit. Genom att förstärka elevernas tilltro till sin egen förmåga ökar även självförtroendet. Detta är en viktig del i arbetet på Alviksstrands skolan. Målsättningen är att ge en bra grund och goda förutsättningar för barnen att klara sin fortsatta skolgång och att möta livet som vuxen.

8 Alviksstrandsskolan är en skolinriktad rehabilitering för barn och ungdomar mellan 7-16 år med en förvärvad hjärnskada och som vårdats på Astrid Lindgrens Barnsjukhus. Alviksstrandsskolan är en del i sjukhusets rehabiliteringskedja. Verksamheten drog igång Alviksstrandsskolans uppgift är att förbereda eleven för att komma tillbaka till sin tidigare skola eller till en anpassad skolgång. Här får eleverna möjlighet att utveckla sina kognitiva, sociala och fysiska förmågor. Tufft i skolan svårt som vuxen Skolbarn med förvärvade hjärnskador får kvarstående funktionshinder i högre utsträckning än vad man tidigare förstått, det gäller även barn som drabbas av till exempel hjärnskakning och barn som behandlas med cytostatika och strålning. De barn som får tydliga fysiska funktionsnedsättningar fångas upp av vården. Men de som bara får exempelvis nedsatt uppmärksamhet, minnesstörningar och har svårt att organisera skolarbetet missas ofta. Det leder inte bara till att de får det tufft att klara av skolan, det kan också leda till sociala problem när de blir vuxna. Medveten om sina resurser Teamet på Alviksstrandsskolan består av teamledare, specialpedagog, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped, musiklärare, hemkunskapslärare, neuropsykolog samt kurator. Skolans viktigaste uppgift är att göra eleven medveten om sina resurser och skapa möjlighet för varje elev att utvecklas idag och i framtiden. Sex barn i 20 veckor Fredrik Johanssons roll är att ge verksamhetsstöd på skolan. Han har arbetat med vuxenrehabilitering i 12 år och fick nu ändra fokus mot barn med förvärvade hjärnskador. Steget att jobba med barn var inte jättelångt, det finns så mycket erfarenhet i teamet. Man tar emot 6 barn under 20 veckor. De kommer från Astrid Lindgrens barnsjukhus och är bryggan över från vårdkedjan till skolan. Men även barn som gått direkt till sin vanliga skola och det inte riktigt fungerat där har möjligheten att gå tillbaka till Astrid Lindgren och vidare till oss i ett senare skede istället, säger Fredrik. På sjukhuset har barnen hela tiden förberetts för att komma tillbaka till gruppen. I långsam takt och med skolinslag från den medicinska rehabiliteringen. Skoldelen utgör en större del här. Vi tittar på vilka förutsättningar var och en har att klara av skolan sen. Målet är inte att förflytta eleven kunskapsmässigt från A till Ö utan att ta reda på och föra över kunskap till nätverket, vilka förutsättningar som kommer att krävas för att eleven ska lyckas på sin hemskola och i livet framöver. Individuell inriktning På skolan läser man basämnena svenska, engelska, matte. Lika viktigt är det med kognitionsträning, fysisk träning och träning med logopeden. Utöver det finns mer lustbetonade aktiviteter som musik och bild beroende på intresse hos var och en. Överhuvudtaget är verksamheten individuellt inriktad. Om eleven gick naturvetenskaplig inriktning tidigare så kan man exempelvis läsa fysik. Man använder sig även av SMART, en koncentrations- och minnesträning. Denna är uppskattad och har gett goda resultat Behovet av personal varierar över tid för att anpassas efter elevernas behov. Under vissa perioder är det sjukgymnastik som är det viktigaste medan det för en annan grupp av elever kan vara logopedin som får mest tid. Förutom det dagliga skolarbetet så lägger specialpedgogen ner mycket tid på att få till bra skolplaceringar efter avslutad skolgång på Alviksstrand. Verksamheten är personaltät, cirka fyra heltider omräknad på 6 barn. Och det är nödvändigt för att kunna ge det stöd som krävs. Kognitiva svårigheter vanligast De vanligaste problemen hos barnen förutom fysiska nedsättningar är minnesproblem, koncentrationsproblem, uthållighet och beteendeproblematik. Alltså kognitiva svårigheter. I vanliga skolan är det ofta svårt för lärarna att skilja på vad som är personlighet och vad som är konsekvenser av skadan. Särskilt frontallobsskador är svåra, säger Mattias Jonsson. Dessa elever är ofta utagerande och stökiga. Det tar mycket kraft från lärare och elever. För teamet på Alviksstrandsskolan är uppföljningen och övergången till vanliga skolan viktig. Här släpps inga elever vind för våg och mycket tid går åt till att kolla nästa skola. Man har täta kontakter till exempel med BUP, kommunens biståndshandläggare om eventuell assistans behövs, habiliteringscenter, lärare och andra runt barnet i kommande skola. Det finns även en tilläggstjänst som skolan kan köpa och som innebär att man kan gå in och stötta elever även senare. Detta har varit mycket lyckat. Fredrik följer nu två gamla elever. Det gör skillnad för deras vidare skolgång. För oss är det viktigt att se helheten, säger Fredrik Johansson. 11

9 Föräldrarna viktiga Cirka hälften av eleverna som varit på Alviksstrandsskolan går tillbaka till sin gamla skola. Övriga får någon form av anpassad undervisning utifrån sina förutsättningar och funktionshinder. Samverkan med föräldrarna är viktig. Tanken är att ha cirka 3-4 föräldrasamtal under tiden på skolan. Detta kan ske även tätare om det finns behov av det. Är då 20 veckor tillräckligt? Nej egentligen inte säger Fredrik. Mer tid skulle behövas. Men han är nöjd ändå eftersom motsvarande stödverksamhet inte finns någon annanstans. Sedan finns det speciellt skolstöd att tillgå inom kommunen och även på Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Teamledarna Fredrik och Mattias är med i verksamheten med eleverna och har nära relationer med var och en. Det startar med motivation, säger Mattias Jonsson. Att ställa frågan; vad gillar du? Det är nödvändigt att bygga en relation för att kunna konfrontera. Ovana vid krav Många är i början inte vana vid att det ställs krav på t ex ordning och att hålla tider, därför kan också konfrontationerna bli många. Ett sätt att bygga relationer är att tidigt ta reda på vad eleverna vill jobba med senare i livet. Att föra många och långa diskussioner om vad man gillar och vad som är realistiskt. Ett exempel ur verkligheten är eleven som ville bli fotbollsproffs och tjäna miljoner. Han fick följa med Fredrik och hans barn och vara domare där. Det gick jättebra, han hade fallenhet för detta. Fredrik tog kontakt med Svenska Fotbollsförbundet och idag har han licens som fotbollsdomare. Fritiden lika viktig Det gäller att fylla fritiden också, säger Fredrik Johansson. Att försöka förstå vad man vill göra på fritiden och senare i livet. Alviksstrandsskolan är landstingsfinansierad och verksamheten är inte billig. Men så måste det också vara för att nå resultat. Det finns aldrig några tomma platser utan 3-4 barn och ungdomar står alltid på kö. Vi försöker följa läroplanen även om det inte alltid är möjligt, säger Fredrik. Vi försöker vara innovativa och se andra delar. Vi har till exempel haft uppskattade läger. En annan gång hade vi övernattning i skolan då vi berättade spökhistorier för varandra och hade kul. Man kan också plocka in resurser någon timme i olika aktiviteter. Arbetssättet att jobba nära eleverna, att förflytta sig från de stängda samtalsrummen är effektivt. Fredrik berättar om den nya kuratorn och psykologen som fick bedriva sitt yrke via aktivitet istället. Nu går vi till klätterväggen. Det är annorlunda jämfört med annan landstingsverksamhet, tror Fredrik. Ja, annorlunda, flexibel och framgångsrik. Tänk om det fanns fler Alviksstrandsskolor i andra delar av landet. Kanske finns det? Skriv till redaktionen och berätta isåfall. Effektiv behandling för barn med förvärvade hjärnskador 12 SMART-minnesträningen som man använder på Alviksstrandsskolan bygger på en kognitiv behandlingsmetod som har visat sig ha positiv och bestående effekt på uppmärksamhet och minnesfunktioner hos barn med förvärvade hjärnskador. Barnen lär sig genom träningen strategier för hur man kan kompensera sina svårigheter och handskas rätt med uppgifter. Det finns idag mycket få vetenskapligt utprövade kognitiva behandlingsmetoder för barn med förvärvade hjärnskador. Neuropsykolog Ingrid Hagberg-van t Hooft beskriver i en avhandling en metod som är specifikt utvecklad för barn med uppmärksamhetsoch minnessvårigheter efter förvärvade hjärnskador. Metoden, som kallas Amat-c (Amsterdam memory and attention training for children) har testats på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Efter en inledande pilotstudie, utvärderades metoden i en kontrollerad studie på 38 barn i åldrarna 9-16 år med uppmärksamhets- och minnessvårigheter efter förvärvade hjärnskador. Fjorton av barnen hade hjärntumörer, 21 barn hade råkat ut för trafikolyckor eller liknande och fem fick hjärnpåver-

10 Självförsvarsträning utvecklar koncentration och balans Hjärnkrafts reporter fick även vara med på självförsvarsträning med läraren Celco Cavello. Varför är denna träning bra för dessa elever? Främst för att utveckla koncentrationsförmågan, säger Celco. Men också för balans och på sikt ökat självförtroende. Man behöver inte vara rädd senare, säger han. Celco värmer upp lite lätt med salsa Felicia och Emil trivs på Alviksstrand! Med på träningen var bland andra eleverna Emil och Felicia. Det märks att de är trygga på skolan. De pratar och skrattar oavbrutet och småkäbblar med Fredrik och Celco. Emil ska snart fylla 18 och trivs på skolan. Han har haft två hjärnblödningar när han var 10 och 12. Det är bra lärare och trevligt. I min förra skola var det kaos och mobbing. Vi hade bara matte 2 timmar/vecka. Jag hängde inte med och fick IG. Här bryr sig lärarna och förklarar tills man fattar. Jag går också på SMARTminnesträning. Felicia är 14 år och har sviter efter leukemi som hon fick när hon var 10 år. Det är bra lärare som förstår, de tänker på hur just du klarar av saker och vilken svårighetsgrad som passar mig, säger hon. Jag är dum, säger Felicia och flinar. Jag har nog några döda hjärnceller härinne säger hon och pekar på skallen kan på grund av olika sjukdomar. Alla barn var i ett stabilt skede minst 1 år efter skadan. Barnen tränade tillsammans med en coach (förälder eller lärare) 30 minuter per dag under 17 veckor. Träningen innehöll minnes- och uppmärksamhetsövningar, samt strategiträning och studieteknik. En gång per vecka träffade barnen och dess tränare en psykolog eller specialpedagog för att utvärdera den gångna veckans träning och få nya uppgifter. Barnens uppmärksamhet och minnesfunktioner undersöktes med neuropsykologiska test före och efter träningen samt efter 6 månader. Frågeformulär kring barnens skolprestationer, uppmärksamhet, minne, planeringsförmåga samt sociala beteende, besvarades av föräldrar, barn och lärare. Resultaten från neuropsykologiska test visade att behandlingsgruppen förbättrats signifikant, jämfört med en kontrollgrupp, främst på komplexa test av uppmärksamhet och minne. Vid uppföljningen 6 månader efter avslutad behandling visade sig bestående signifikanta positiva effekter vid test av komplexa uppmärksamhets- och minnesfunktioner i behandlingsgruppen jämfört med kontroller. Framförallt lärare beskrev att barnen i behandlingsgruppen förbättrat sitt beteende signifikant då det gäller skolprestationer, uppmärksamhet och planeringsförmåga. Föräldrarnas och barnens skattningar visade samma trend. 13

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN

TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN TILLBAKA TILL FRAMTIDEN PEDIATRISK NEUROREHABILITERING I TIDEN Rehabiliteringsteamen för barn/ungdomar med förvärvad hjärnskada vid Astrid Lindgrens barnsjukhus Ingrid van t Hooft utvecklingsledare Nationell

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson

neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson neurologiska rehabliteringskliniken stora sköndal om ms och parkinson Om oss Neurologiska rehabiliteringkliniken är en del av stiftelsen Stora Sköndal som ligger en mil söder om Stockholm city. Kliniken

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi

reportaget Fartvindsmodellen hjälper runda barn Fysioterapi Fartvindsmodellen 10 Fysioterapi nr 4 / 2009 hjälper runda barn Vid Obesitascentrum i Göteborg får barn och ungdomar med svår fetma hjälp. En viktig del av behandlingen är aktivitetsträning. Hos sjukgymnasten

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting

Vi ger råd, stöd och behandling. Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi ger råd, stöd och behandling Det här är en lättläst broschyr från habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting Vi gör det lättare Habiliterings-verksamheten i Stockholms läns landsting ger

Läs mer

Ur innehållet. 4 Tema Lätta Hjärnskador. 5 Bättre samordning hjälper hjärnskadade. 8 Desirée har en hjärnskada men har svårt att få hjälp

Ur innehållet. 4 Tema Lätta Hjärnskador. 5 Bättre samordning hjälper hjärnskadade. 8 Desirée har en hjärnskada men har svårt att få hjälp Ur innehållet 4 Tema Lätta Hjärnskador 5 Bättre samordning hjälper hjärnskadade 8 Desirée har en hjärnskada men har svårt att få hjälp 14 Andreas fick en andra chans! Lätt hjärnskada inte så lätt Vi bestämde

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka

Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Rehabilitering vägen tillbaka. Rehabilitering vägen tillbaka Du har fått en diagnos av din läkare. MS? Stroke? Parkinson? Muskeldystrofi? Ryggmärgsskada? Ataxi, MG, ALS, NMD..? Att drabbas av en neurologisk

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet

Tidig understödd utskrivning från strokeenhet Tidig understödd utskrivning från strokeenhet En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering Charlotte Jansson Bakgrund Stroke 30 000 personer drabbas årligen i Sverige Flest vårddagar inom

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 16 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet

Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet Information om Anorexi-Bulimi Dagvårdsenhet April 2015 Om oss Anorexi-Bulimiverksamheten Anorexi-Bulimiverksamheten vid Drottning Silvias Barn-och Ungdomssjukhus består av tre enheter. Förutom dagvårdsavdelningen

Läs mer

Curo Riksföreningen för Cancersjuka

Curo Riksföreningen för Cancersjuka Curo Riksföreningen för Cancersjuka Adam & Julia sep -07 Curo är en allmännyttig, ideell förening med uppgift att göra livet lättare för cancerdrabbade, anhöriga och vårdpersonal Tack! Många vet inte att

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre.

En hög ålder är inte synonymt med dålig återhämtningsförmåga men däremot kan tempot behöva vara lägre och rehabiliteringsperioden längre. Stroke & Traumatiska hjärnskador Behandlingsprogram Enriched Life erbjuder ett kvalificerat, modernt rehabiliteringskoncept i en miljö och ett klimat som ytterligare bidrar till en optimal rehabiliteringsupplevelse.

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping

Strokekurs ett nytt arbetssätt. Teamrehab i Lidköping Strokekurs ett nytt arbetssätt Teamrehab i Lidköping Bakgrund Stroketeamkonferens 2010 Fast i gamla hjulspår Gåskoleverksamhet Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer för strokesjukvård 2009 Tillstånd:

Läs mer

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism

RÖSTKONSULTEN AB Träffgatan 4 136 44 Handen Selektiv mutism Selektiv mutism Information för föräldrar, förskola och skola Vad är selektiv mutism? Selektiv mutism (SM) är ett tillstånd där någon kan tala flytande i somliga situationer, men inte i andra. Talhämningen

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Att leva hela livet 2014

Att leva hela livet 2014 Att leva hela livet 2014 En konferens om förvärvade hjärnskador TORS, FRE 13 14 NOVEMBER Arrangörer Dalheimers hus Social resursförvaltning/göteborgs Stad Björkbacken rehabilitering och aktivering SDF

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg

Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum!

Välkommen till Rehabcentrum! Välkommen till Rehabcentrum! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder dig aktiv

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Idrotten som behandlingmetod

Idrotten som behandlingmetod Idrotten som behandlingmetod Inledning Detta dokument vill visa på de fördelar som finns med att blanda in idrottsaktiviteter i olika behandlingsprocesser vid olika former av funktionsnedsättningar. Dessa

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen?

Efter hjärnskakning: Hur kan man själv påverka läkningsprocessen? Sköt om dig oc Efter hjärnskakning: Många som fått en hjärnskakning upplever att tiden efter inte riktigt fungerar som innan. Detta kan leda till funderingar och oro. I Sörmland finns ett vårdprogram för

Läs mer

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland

Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet. Habiliteringen Halland Habiliteringens behandlingsgrupper och kursverksamhet Habiliteringen Halland Habiliteringens grupper och föreläsningar är habiliteringsinsatser som riktas till barn, ungdomar och vuxna som har kontakt

Läs mer

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110)

HFD 2013 ref 76. Lagrum: 13 kap. 30 och 31 socialförsäkringsbalken (2010:110) HFD 2013 ref 76 Fråga om förutsättningarna för rätt till tillfällig föräldrapenning på obegränsad tid för vård av ett barn som efter avslutad behandling av en allvarlig sjukdom behövt intensiv träning

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst.

HÄLSOBROBLADET. Special. Innehåll. Nr 1 årg 1. Fyra gånger per år är det gruppstart. Vill man bara träna i gymmet kan man börja när som helst. TRÄNING SAMVARO INSPIRATION HÄLSOBROBLADET Special Nr 1 årg 1 Hälsobro Hälsobro är ett lite gym med stor känsla, du hittar oss i centrala Örebro alldeles bredvid Oskarsparken. Hit är alla välkomna att

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm

ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm ME/CFS rehabilitering Danderyds sjukhus, Stockholm Indre Ljungar, specialistläkare och docent i rehabiliteringsmedicin, Jean-Michel Saury, leg. Psykolog, PhD ME/CFS-rehabilitering, Danderyds Sjukhus AB

Läs mer

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson

AVmedia dagen 20151027. Ses offline. Milla Skoglund Stina Nilsson AVmedia dagen 20151027 Ses offline Milla Skoglund Stina Nilsson Varför "ses offline"? AVmedia utbildning Många kränkningar på nätet, Trygghets gruppen Lektion 1 Kontrakt Kontrakt Kontrakt SES OFFLINE?

Läs mer

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv

Lättläst. Detta är Frösunda. Vi ger dig stöd till ett bättre liv Lättläst Detta är Frösunda Vi ger dig stöd till ett bättre liv Detta är viktigt för Frösunda Alla människor har samma värde. Alla människor kan utveckla sig. Det ska vara roligt att träffa andra människor.

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind

ALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett

Läs mer

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

LÄTTLÄST LSS. Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LÄTTLÄST LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 Här skriver vi om den hjälp du kan få enligt LSS. Kommunerna och regionens hälso- och sjukvård ger hjälpen. Den här texten är lättläst.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering

Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Tematiskt Rum Stroke - vård, omsorg och rehabilitering Projektledare Bo Norrving, Professor, Lunds universitet Gunilla Gosman-Hedström, Docent Göteborgs universitet Vårdalinstitutet 2010-03-25 Stroke en

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås

Externa stroketeamet. Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Externa stroketeamet Rehabilitering i hemmet för personer med stroke i Västerås Nationella Riktlinjer för strokesjukvård, 2009 Rekommendationer enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer 2009; Hälso-

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se

Leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. www.ronneby.se Leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade www.ronneby.se Innehåll Vad är LSS? 3 Leva som andra 3 För vem gäller lagen? 4 Alla insatser i LSS är gratis 5

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Den missförstådda sorgen

Den missförstådda sorgen Att känna sorg vid en förlust är naturligt. Samtidigt är sorg en av våra mest försummade och missförstådda upplevelser. Vi är ovana att hantera den och vet inte hur vi ska bete oss när vi möter människor

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder

Rehabilitering för personer. med flerfunktionshinder Rehabiliteringsmedicinska kliniken Rehabilitering för personer med flerfunktionshinder Sektionen för högspecialiserad neurorehabilitering 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid INLEDNING 3 SYFTE OCH MÅL 3 IDEOLOGI

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS Det finns en lag som säger att personer med funktionsnedsättning kan få särskilt stöd och service. Lagen heter LSS, som är ett kortare namn för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Prehospitalt omhändertagande

Prehospitalt omhändertagande Prehospitalt omhändertagande Trombolyslarm (Rädda-hjärnan-larm) Innebär vid de flesta sjukhus att ambulanspersonal larmar akutmottagningen om att en patient som kan bli aktuell för trombolysbehandling

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare

Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Utvärdering av Kompetenslyftet ehälsa, utökad målgrupp Kompetenslyftet ehälsa för våra med@rbetare 2014-02-14 Inledning Hälso- och sjukvården har under ett antal år använt elektroniska journalsystem

Läs mer

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig

Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Tar du hand om någon som är sjuk? Låt oss få ta hand om dig Givande och självklart Men oj, så slitsamt ibland De allra flesta ställer upp när någon behöver hjälp. Ofta är det helt självklart att hjälpa

Läs mer

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare

REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. Linde: Living healthcare REMEO Stockholm. Vård och rehabilitering för dig med behov av andningsstöd. REMEO är Linde Healthcares

Läs mer

Om ditt barn får retinoblastom

Om ditt barn får retinoblastom Om ditt barn får retinoblastom 1 Den här broschyren vänder sig till dig som har ett barn som fått diagnosen retinoblastom. Du har säkert många frågor och oroar dig för hur det ska gå för ditt barn. Här

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer