Kommunens arbete med hållbar utveckling

Transkript

1 Kommunens arbete med hållbar utveckling Karlshamns kommun Bilaga till Årsredovisning

2 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och utgångspunkter Karlshamns kommun framhåller att hållbar utveckling är en överordnad strategi för framtidens Karlshamn. Den politiska ambitionen om detta är också inskriven i program och styrdokument. Hållbara Karlshamn är en angelägenhet för alla som bor och verkar i kommunen. I kommunens hållbarhetsprogram initieras ett arbete med att ta fram lämpliga indikatorer med tillhörande trender som kan utgöra underlag för arbetet med hållbar utveckling i Karlshamns kommun. Kommunstyrelsen har detta åtagande på sin lott. Nedanstående HUT-indikatorer och trender ger inga definitiva svar om utvecklingen är hållbar eller inte utan har till syfte att stimulera till eftertanke och diskussion i komplexa utvecklingsfrågor. Indikatorerna/trenderna belyser riktning och trender avseende hållbar utveckling i det geografiska Karlshamns kommun och utgår från offentlig statistik från SCB m fl. Tidsserierna varierar med hänsyn till vilka uppgifter som finns tillgängliga. Ambitionen är att kommunkoncernen och förhoppningsvis också andra aktörer i kommunen ska arbeta med de gemensamma indikatorerna. Kommunkoncernen avser, för egen del, att i nästa steg bryta ner indikatorerna så att man visar på den egna organisationens (nämndens, styrelsens, bolagets, förvaltningens) bidrag. Indikatorerna har sorterats utifrån kopplingen till socialt hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Vissa indikatorer kan passa in i två och kanske alla tre perspektiven. Detta har i sig ingen avgörande betydelse eftersom det är helheten och sambanden mellan indikatorerna som speglar den hållbara samhällsutvecklingen. 2

3 Redovisning Formen för redovisning av kommunens arbete med hållbar utveckling arbetades fram i samverkan mellan Per-Ola Mattsson, politisk samordnare, Hans Hyllstedt, förvaltningschef, verksamhetscontroller Lena Lund och förvaltningssamordnare Bernt Ibertsson. Samråd genomfördes med gruppledarna för de politiska partierna samt med koncernledningsgruppen. Kommunstyrelsen fastställde indikatorerna Förhoppningen är att redovisningen ska stimulera diskussionen om hur utvecklingen kan vändas, bibehållas eller förstärkas i hållbar riktning samtidigt som möjlighet ges att sätta in Karlshamns utveckling i ett omvärldsperspektiv. Jämförelser görs med den egna regionen och riket. 16 indikatorer med tillhörande trender har nu uppdaterats och presenteras nu för andra året i ett försök att ge information om hur hållbar utvecklingen i kommunen är. De 16 hållbarhetsindikatorerna/ trenderna redovisas enligt nedan och beskrivs med trendbild med tillhörande beskrivning av indikatorn. De beslutade indikatorerna/trenderna är: Socialt hållbar utveckling Ohälsotal Ekonomiskt bistånd Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll Andel behöriga till gymnasieskolan Anmälda brott Ekologiskt hållbar utveckling Energianvändning totalt Energianvändning per invånare och sektor Andel miljöbilar i beståndet respektive nyregistrerade Körsträcka per invånare Skyddad natur Insamlat hushållsavfall per person Ekonomiskt hållbar utveckling Befolkningsförändringar Skillnad i medianinkomst män kvinnor Nystartade företag Arbetslöshet Försörjningsbörda Indikatorer och trender avseende socialt hållbar utveckling Källa: Försäkringskassan Beskrivning: Ohälsotalet fortsätter att sjunka snabbt. I december 2010 uppgick ohälsotalet totalt till 35,0 dagar i Karlshamn och i riket till 29,5. Detta är en minskning med 3,5 procentenheter respektive 3,3 procentenheter. Ohälsotalet har under 2010 fortsatt att minska i samtliga län. Den största minskningen ses i Uppsala län där ohälsotalet nu är 27,2. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar från socialförsäkringen av Försäkringskassan. Måttet redovisas som ett ohälsotal för en rullande tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till heltidsdagar. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukskrivning står för den mindre. Källa: Socialstyrelsens årsrapport om ekonomiskt bistånd (juni 2010) Beskrivning: Andelen bidragsmottagare ökade mellan 2008 och 2009 med 47 personer i Karlshamn. Ökningen är från 2,3 procent till 2,5 procent. Motsvarande siffror för Blekinge är 2,8 respektive 3,1 och för riket 3,5 och 3,8. 3

4 Om man ser till storleken på utbetalningar avtar nu ökningstakten. Under det fjärde kvartalet 2010 hade såväl Karlshamn som Blekinge utbetalt lägre ekonomiskt bistånd än samma kvartal år För hela året (kvartal 1 4) ökade utbetalningarna med 78 kronor per invånare i riket, 44 kronor i Blekinge och i Karlshamn med 29 kronor. Källa: Skolverket, SCB Beskrivning: Andelen behöriga i riket till gymnasieskolans nationella program har sjunkit i såväl Karlshamn som i riket, 85,4 procent respektive 88,2. Statistiken visar att fler än var tionde elev som gick ut årskurs 9 våren 2010 inte har godkänt i svenska, engelska eller matematik vilket krävs för att få börja på ett nationellt program. Karlshamn har de senaste åren haft en negativ utveckling. Källa: Barnfattigdomsindex, SCB, Folkhälsoinstitutet, Rädda Barnen Beskrivning: Andel barn 0 17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Källa: SCB, Brottsförebyggande rådet Beskrivning: Det totala antalet anmälda brott per invånare minskade i Karlshamn under 2010 med 12 procent enligt den preliminära statistiken för Minskningen för Blekinge är på samma nivå, medan riket endast minskat med fyra procent. De anmälda våldsbrotten har ökat i Karlshamn men inte i Blekinge. På nationell nivå är nivån oförändrad. Mer finns att läsa i Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige Redovisning finns för enskilda kommuner och för bl a ensamstående föräldrar och familjer med utländsk bakgrund. 4

5 Indikatorer och trender avseende ekologiskt hållbar utveckling Källa: SCB, Trafikanalys Källa: SCB Beskrivning: Energianvändningen totalt i Karlshamns kommun minskade med nära 10 procent mellan 2007 och Minskningen i Blekinge och riket var 8 procent respektive 2 procent. Beskrivning: I riket är andelen miljöbilar 6,1 % vid årsskiftet 2009/2010, trots en minskning av nyregistrerade miljöbilar under I Karlshamn, liksom i Blekinge har såväl nyregistreringen som andelen miljöbilar i beståndet ökat under Källa: SCB (SKL) Källa: SCB (Statens energimyndighet) Beskrivning: Energimyndigheten verkar, på riksdagens uppdrag, inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Sveriges kommuner har en rad viktiga roller inom eller direkt kopplat till energiområdet. De ansvarar exempelvis för den fysiska planeringen, förvaltar fastigheter och energibolag, de är lokal miljömyndighet, arbetar med lokal näringslivsutveckling och tillhandahåller energi- och klimatrådgivning till konsument samt små och medelstora företag. Det är framförallt energianvändningen i industrin som minskat mellan 2007 och 2008 med 14 procent. Minskningen för hushåll är 5 procent medan transportsektorn i stort är oförändrad. Beskrivning: Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar har stora hälsoeffekter. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen inom transportområdet kommer därför att ha en avgörande betydelse i arbetet för att nå flera av miljökvalitetsmålen. Indikatorn kan hjälpa till att belysa en del av detta åtgärdsområde. Den visar hur mycket en person bosatt i Sverige reser med bil. I Sverige har 80 procent av hushållen tillgång till bil. Vart fjärde hushåll har mer än en bil. Utvecklingen har tidigare gått åt fel håll, transportbehovet och resandet med bil har ökat. Under 2009 minskade dock körsträckorna. Om trenden har brutits eller nedgången är tillfällig beroende på konjunkturen återstår att se. 5

6 Indikatorer och trender avseende ekonomiskt hållbar utveckling Källa: SCB, Naturvårdsverket Beskrivning: Vid utgången av 2009 fanns naturreservat i Sverige, 180 fler än året innan. Naturreservat är den vanligaste skyddsformen. Beslut om inrättande av naturreservat får tas av länsstyrelse eller kommun. De allra flesta reservatsbesluten har tagits av länsstyrelse men andelen kommunala beslut har ökat de senaste åren. Idag är 226 reservat inrättade genom kommunala beslut, vilket motsvarar närmare sju procent. År 1999 var andelen kommunala beslut om naturreservat fyra procent. Den skyddade landarealen utgör den 31 december ,6 procent av totala landarealen i Sverige (2008: 9 procent). Källa: SCB Beskrivning: Sveriges folkmängd var vid 2010 års slut personer, vilket är en ökning med 0,8 procent. Antalet födda fortsatte att öka och invandringen minskade för första gången sedan Folkmängden ökade i 149 av Sveriges kommuner. I Karlshamns kommun ökade befolkningen med 225 personer under 2010, en ökning med 0,7 procent. Karlshamn hade för första gången på länge ett födelseöverskott (+12). Inflyttningsöverskottet var 213 personer, varav 60 av dessa hänförs till andra kommuner inom Sverige. Källa: Avfall Sverige Beskrivning: Mängden insamlat hushållsavfall (avfall från hushåll samt därmed jämförligt från annan verksamhet), kg per person är mindre i Karlshamns kommun än i riket. Mängden hushållsavfall har successivt minskat de senaste åren. Minskningen mellan 2007 och 2008 var fem procent liksom mellan 2008 och Källa: SCB, Kommunfakta Beskrivning: Skillnaden i medianinkomst har under 2008 minskat mellan män och kvinnor i såväl Karlshamns kommun som i Blekinge län. Kan detta vara ett trendbrott? I Sverige som helhet är skillnaden oförändrad mellan 2007 och Skillnaden mellan män och kvinnor är dock fortfarande större i Karlshamn och i Blekinge än i riket. Skillnaden i medianlön är i Karlshamn kronor per år. 6

7 Källa: Svenskt Näringsliv Anm. Jämförelserna görs nu med övriga Blekingekommuner, då jämförbara data för både kommuner och län inte varit tillgängligt. Beskrivning: Antalet nystartade företag per invånare var inom Blekinge högst i Olofströms kommun under Generellt för Sverige har nyföretagandet ökat under senare tid. Källa: Befolkningsprognos för Karlshamn Beskrivning: Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan cirka 0,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0 19 år) och den från äldre (65+). Källa: Arbetsförmedlingen Beskrivning: Arbetsmarknaden förstärktes gradvis under Det har varit fler lediga platser, färre varsel och fler sysselsatta. Efterfrågan på arbetskraft steg. Arbetslösheten i Karlshamn har minskat från 4,4 till 4,3 procent mellan december 2010 och december I hela riket skedde en minskning från 4,0 till 3,9 procent. Antalet sysselsatta i program ökade under samma period från 2,7 till 3,9 procent i Karlshamn och i riket från 2,0 till 3,0 procent. 7

8 Handlingsprogram för hållbar utveckling Kommunfullmäktiges beslutade , 160, om politiskt program för hållbar utveckling. Nedan följer en redovisning av hur de olika nämnderna arbetat med hållbar utveckling under Kommunstyrelsen Arbetet enligt hållbarhetsprogrammet är i full gång. Kommunstyrelsens uppföljning av nämndernas och styrelsernas åtagande enligt programmet redovisas på särskild plats i årsredovisningen. Kommunstyrelsen har för egen del upprättat en tydlig genomförandebeskrivning för den egna operativa verksamheten. Kommunstyrelsens åtagande och roll Ordförandegruppen och koncernledningsgruppen svarar för att den tvärsektoriella samsynen om HUT, lyfts fram Ks ska verka för att VMAB utvecklar produktion av biogas Ks ska verka för fler mötesplatser på kustbanan Ks ska verka för miljövänligt bränsle i länstrafikens bussar Ks ska verka för ökad tillgänglighet till länstrafik Ks och Sn ska gemensamt ta fram en checklista för hållbar upphandling Omvärldsbevakning är viktig även för HUT. Ks politiske samordnare för HUT svarar för upplägg av 2009 års Hållbarhetsforum HUT-programmet ska tillämpas i kommunens styrsystem Utreda och eventuellt lämna förslag till ett kommunalt HUT-bidrag Utreda och lämna förslag till indikatorer för HUT som ska ingå i kommunens årliga redovisning Ta fram information till nämnder och styrelser om att de ska redovisa sina HUT- åtaganden i samband med kommunens årliga redovisning HUT är en del av kommunens styrsystem. Där ingår även HUT-verktyget. Verktyget ska testas Investeringar i effektiv energianvändning med kort pay-off är prioriterade. Information om detta ska ges till verksamheterna Utredning om centraliserad fakturahantering Översyn av nu gällande reglemente för ekonomi- och verksamhetsstyrning Hållbar och miljödriven tillväxt ska beaktas vid översyn av det näringspolitiska programmet Markförläggning av kablar ska bevakas i exploateringsärenden Hållbara och energisnåla lösningar vid fastigheter ska bevakas i exploateringsärenden Pågående arbete med Sydostlänken ska drivas vidare Möjligheter till samordnad och miljöanpassad skärgårdstrafik ska beaktas Hållbar utveckling ska finnas på egen plats på kommunens hemsida Frågan om miljöfordon ska beaktas i kommunens upphandling Översyn av kommunens resereglemente med ett hållbarhetsperspektiv Ksau:s hantering av ärenden och dess koppling till HUT behöver tydliggöras Arbeta fram energiplan i samverkan med energiföretag med visionen Karlshamn energicentrum Ett underlag för bedömning av växthusgaser ska tas fram Arbeta fram en gemensam policy för det operativa miljöarbetet i kommunkoncernen Öka dialogen och samarbetet med länsstyrelsen och miljöförbundet Renodla och prioritera vilka hållbarhetsnätverk som kommunen ska vara delaktig i Kommunens operativa medverkan i framtida Biosfärarbete Kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret för genomförande av programmet för Hållbar Utveckling. Hållbarhetsforum har arrangerats i samarbete med lokala intressenter. Kommunstyrelsen åtagande med tillhörande genomförandebeskrivning, har fastställts. Stor del av åtagandena har genomförts eller pågår. Målen bedöms därför som delvis uppfyllda. 8

9 Teknik och fritidsnämnden HUT-programmet beaktas som en del i det dagliga arbete. Med anknytning till både handlingsprogrammet för hållbar utveckling och landsbygdsprogrammet, samt den inventering av enskilda avlopp som genomförts av Miljöförbundet Blekinge Väst, har VA-enheten påbörjat en utredning av vilka ytterligare områden, utöver de redan planerade, som kan komma att bli aktuella för att få tillgång till kommunalt avlopp. Nämnden för barn, ungdom och skola, Gymnasienämnden, Vuxenutbildningsnämnden, Kulturnämnden Med undantag av kulturnämnden är samtliga nämnders ansvarsområden styrda av ett regelverk, skollag, skolförordning och läroplaner, som tydliggör förskolans och skolans uppdrag vad beträffar arbetet med hållbar utveckling. Det i oktober 2007 av kommunfullmäktige antagna programmet, Politiskt handlingsprogram för hållbar utveckling i Karlshamns kommun , initierar ett långsiktigt arbete, som omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Inom utbildningsförvaltningen har hållbarhetsarbetet ett barn- och ungdomsperspektiv. Målsättningen är att alla ska förvärva förmågor så att de kan ta medvetna, hållbara beslut nu och i framtiden beslut i frågor som rör värde, moral, mänsklighet, rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt och vår relation till naturen. Nämndernas åtaganden i det politiska handlingsprogrammet för hållbar utveckling har lyfts in i befintligt måldokument för hållbar utveckling Kommunfullmäktige beslutade att samtliga skolor i Karlshamns kommun skall ha målsättningen att erhålla utmärkelsen Miljöskola. Myndigheten för skolutveckling har arbetat fram en reviderad upplaga av Miljöskola, varvid man valt att vidga begreppet miljö till hållbar utveckling. Arbetet med Skola för hållbar utveckling bygger på skrivningarna i Agenda 21, skollagen och läroplanerna. 85 % av kommunens förskolor och skolor är (dec 2010) certifierade, vilket sätter Karlshamns kommun på första plats i Sverige. Servicenämnden Fastighetsservice arbetar med de åtagande som nämnden har ansvar för inom programmet och som avser byggnader. Det gäller t ex konvertering av anläggningar med olja eller el till förnyelsebar energi samt energibesiktningar som leder till åtgärder för att minska energianvändningen. Korpadalens förskola är konverterad från direktverkande el till fjärrvärme. Asarums idrottsplats är konverterad från olja till bergvärmepump kombinerad med solvärme. Gymnastikbyggnaden på Mörrums skola har försetts med en ny ventilationsanläggning med värmeåtervinning. Klubbhuset på Svängsta idrottsplats förses med en ventilationsanläggning med värmeåtervinning som tas i drift under Socialnämnden och omsorgsnämnden Omsorgsförvaltningen arbetar aktivt inom en rad områden. Från strävan att vara mer miljövänliga genom ökad källsortering, mindre pappersförbrukning, minskad bilanvändning, utbildning i eco-driving etc till mer övergripande frågor om långsiktig hållbar utveckling ex genom utveckling av verksamheten genom resursfördelning och brukarorientering. All personal ska under 2011 delta i utbildningssatsningen kring samtal om hållbarhet. Inom socialnämnden pågår det ett utvecklingsarbete med EBP, evidensbaserad praktik, vilket gynnar klienter både kort- och långsiktigt. Byggnadsnämnden Hållbar utveckling genomsyrar stadsmiljöavdelningens dagliga arbete då dess sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter är reglerade även genom själva plan- och bygglagen. 9

10 10

11 11

12