Bilaga till Årsredovisning Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga till Årsredovisning 2011. Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling"

Transkript

1 Bilaga till Årsredovisning 211 Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling 1

2 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och utgångspunkter Karlshamns kommun framhåller att hållbar utveckling är en överordnad strategi för framtidens Karlshamn. Den politiska ambitionen om detta är också inskriven i program och styrdokument. Hållbara Karlshamn är en angelägenhet för alla som bor och verkar i kommunen. I kommunens hållbarhetsprogram initieras ett arbete med att ta fram lämpliga indikatorer med tillhörande trender som kan utgöra underlag för arbetet med hållbar utveckling i Karlshamns kommun. Kommunstyrelsen har detta åtagande på sin lott. Nedanstående förslag till HUT-indikatorer och trender ger inga definitiva svar om utvecklingen är hållbar eller inte utan har till syfte att stimulera till eftertanke och diskussion i komplexa utvecklingsfrågor. Indikatorerna/trenderna belyser riktning och trender avseende hållbar utveckling i det geografiska Karlshamns kommun och utgår från offentlig statistik från SCB med flera. Tidsserierna varierar med hänsyn till vilka uppgifter som finns tillgängliga. Kommunkonsernens bidrag Aktörernas bidrag Ambitionen är att kommunkoncernen och förhoppningsvis också andra aktörer i kommunen ska arbeta med de gemensamma indikatorerna. Kommunkoncernen avser, för egen del, att i nästa steg bryta ner indikatorerna så att man visar på den egna organisationens (nämndens, styrelsens, bolagets, förvaltningens) bidrag. Indikatorerna har sorterats utifrån kopplingen till socialt hållbar utveckling, ekologiskt hållbar utveckling och ekonomiskt hållbar utveckling. Vissa indikatorer kan passa in i två och kanske alla tre perspektiven. Detta har i sig ingen avgörande betydelse eftersom det är helheten och sambanden mellan indikatorerna som speglar den hållbara samhällsutvecklingen. Redovisning Formen för redovisning av kommunens arbete med hållbar utveckling arbetades fram i samverkan mellan Per-Ola Mattsson, politisk samordnare, Hans Hyllstedt, förvaltningschef, verksamhetscontroller Lena Lund och förvaltningssamordnare Bernt Ibertsson. Samråd genomfördes med gruppledarna för de politiska partierna samt med koncernledningsgruppen. Kommunstyrelsen fastställde indikatorerna

3 Förhoppningen är att redovisningen ska stimulera diskussionen om hur utvecklingen kan vändas, bibehållas eller förstärkas i hållbar riktning samtidigt som möjlighet ges att sätta in Karlshamns utveckling i ett omvärldsperspektiv. Jämförelser görs med den egna regionen och riket. 16 indikatorer med tillhörande trender har nu uppdaterats och presenteras nu för tredje året i ett försök att ge information om hur hållbar utvecklingen i kommunen är. De 16 hållbarhetsindikatorerna/trenderna redovisas enligt nedan och beskrivs med trendbild med tillhörande beskrivning av indikatorn. De beslutade indikatorerna/trenderna är: Socialt hållbar utveckling Ohälsotal Ekonomiskt bistånd, bidragsmottagare Ekonomiskt bistånd, kostnader Andel behöriga till gymnasieskolan Anmälda brott Ekologiskt hållbar utveckling Energianvändning totalt Energianvändning per invånare och sektor Andel miljöbilar i beståndet respektive nyregistrerade Körsträcka per invånare Skyddad natur Insamlat hushållsavfall per person Ekonomiskt hållbar utveckling Befolkningsförändringar Skillnad i medianinkomst män - kvinnor Nystartade företag Arbetslöshet Försörjningsbörda Indikatorer och trender avseende socialt hållbar utveckling 7 dagar Ohälsotalet år, män och kvinnor kvinnor 2-64 år Karlshamn män 2-64 år Karlshamn kvinnor 2-64 år Sverige män 2-64 år Sverige Beskrivning: Ohälsotalet har stadigt sjunkit mellan åren 23 och 21 för både män och kvinnor i såväl Karlshamn som i landet. Ohälsotalet är ett mått på från Försäkringskassan utbetalda dagar från socialförsäkringen. Måttet redovisas som ett ohälsotal för en rullande tolvmånadersperiod. Alla dagar är omräknade till heltidsdagar. Sjuk- och aktivitetsersättning står för den större delen av ohälsotalet, medan sjukskrivning står för den mindre. Från och med 211 uppdateras ej dessa uppgifter på kommunnivå. Försäkringskassan har beslutat att den tidigare månatliga uppföljningen av ohälsotalet ersätts med en redovisning av ett nytt sjukpenningtal. För att följa utvecklingen när det gäller stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom lanseras måttet nybeviljad sjukersättning eller aktivitetsersättning per 1 registrerade försäkrade. De nya måtten reagerar snabbare på förändringar och speglar bättre utvecklingen inom sjukförsäkringen. Försäkringskassan testar för närvarande ett nytt sätt att sammanställa statistik. 6,% 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% Ekonomiskt bistånd - andel bidragsmottagare 18+ år Källa: Socialstyrelsens årsrapport om ekonomiskt bistånd (juni 211) Beskrivning: Antalet bidragsmottagare ökade mellan 29 och 21 med 41 personer i Karlshamn. Andelen bidragsmottagare ökade från 2,5 till 2,6 procent. Motsvarande siffror för Blekinge är 3,1 respektive 3,2 och för riket 3,8 respektive 3,9 procent. Karlshamn Blekinge Riket Om man ser till storleken på utbetalningar ökade dessa i riket med 2 procent det fjärde kvartalet 211 jämfört med det fjärde kvartalet 21. Hänsyn har då tagits till procentuella förändringar i fasta priser. Ökningen för helår är på motsvarande sätt också 2 procent. För hela året (kvartal 1-4) ökade utbetalningarna med 38 kronor per invånare i riket, 139 kronor i Blekinge och i Karlshamn med 62 kronor i löpande priser. Källa: Försäkringskassan 3

4 Ekonomiskt bistånd kvartal 1-4, kr/invånare Riket Blekinge Karlshamn Beskrivning: Andelen behöriga till gymnasieskolans nationella program har de senaste åren sjunkit såväl i Karlshamn som i riket. Från och med 211 gäller olika behörighetsregler till olika program inom gymnasieskolan. Fyra olika behörighetsnivåer finns nu. Ovan redovisas en jämförelse för andelen behöriga till ekonomiska, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram. Anmälda brott per 1 invånare 16 Källa: Socialstyrelsen % Andel barn som finns i ekonomiskt utsatta hushåll % 1% 8% 6% 2 Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott Anmälda brott därav våldsbrott prel 211 4% 2% % Karlshamn Blekinge Riket Källa: Barnfattigdomsindex, SCB, Folkhälsoinstitutet, Rädda Barnen Beskrivning: Andel barn -17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 198-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Mer finns att läsa i Rädda Barnens rapport Barnfattigdomen i Sverige 21. Redovisning finns för enskilda kommuner och för bland annat ensamstående föräldrar och familjer med utländsk bakgrund. Källa: Brottsförebyggande rådet Beskrivning: Det totala antalet anmälda brott fortsatte att minska även under 211 i Karlshamn. Minskningen är nära 9 procent medan såväl Blekinge som riket ökade. De anmälda våldsbrotten ökade dock något både i Karlshamn, Blekinge och landet som helhet. Indikatorer och trender avseende ekologiskt hållbar utveckling Källa: SCB Energianvändning totalt, kwh/invånare Karlshamn Blekinge Riket 9% 88% 86% 84% 82% 8% 78% 76% 74% Andel elever behöriga till gymnasieskolans ekonomi, humanistiska och samhällsvetenskapsprogram 211 Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Sverige Beskrivning: Energianvändningen totalt i Karlshamns kommun minskade med nära 1 procent mellan 27 och 28. Minskningen i Blekinge och riket var 8 respektive 2 procent. Källa: Skolverket 4

5 Energianvändning Karlshamn, kwh/invånare och sektor Körsträcka, mil per invånare Slutanv Jordbruk, skogsbruk, fiske Slutanv Industri, byggverksamhet Slutanv Offentlig verksamhet Slutanv Transporter Slutanv Övriga tjänster Slutanv Hushåll Källa: SCB (Statens energimyndighet) Karlshamn Blekinge Riket Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/körsträckor och bränsleförbrukning Beskrivning: Energimyndigheten verkar, på riksdagens uppdrag, inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Sveriges kommuner har en rad viktiga roller inom eller direkt kopplat till energiområdet. De ansvarar exempelvis för den fysiska planeringen, förvaltar fastigheter och energibolag, de är lokal miljömyndighet, arbetar med lokal näringslivsutveckling och tillhandahåller energi- och klimatrådgivning till konsument samt små och medelstora företag. Det är framförallt energianvändningen i industrin som minskat mellan 27 och 28 med 14 procent. Minskningen för hushåll är 5 procent medan transportsektorn i stort är oförändrad. Andel miljöbilar i beståndet resp nyregistrerade 3% 25% 2% 15% 1% 5% % bestånd nyreg bestånd nyreg bestånd nyreg Karlshamn Karlshamn Blekinge Blekinge Riket Riket Källa: SCB: Transporter och kommunikationer/körsträckor och bränsleförbrukning Beskrivning: Beståndet av miljöbilar ökade 21 såväl i Karlshamn som i Blekinge och riket, medan antalet nyregistreringar minskade. I Sverige är nu andelen miljöbilar 5,2 procent och i Karlshamn 4,1 procent. Beskrivning: Vägtrafikens utsläpp påverkar klimatet, bidrar till övergödning, försurning och bildning av marknära ozon. Bilarnas avgaser, buller och slitagepartiklar har stora hälsoeffekter. Trafiken tar också naturresurser och utrymme i anspråk. Utvecklingen inom transportområdet kommer därför att ha en avgörande betydelse i arbetet för att nå flera av miljökvalitetsmålen. Indikatorn kan hjälpa till att belysa en del av detta åtgärdsområde. Den visar hur mycket en person bosatt i Sverige reser med bil. I Sverige har 8 procent av hushållen tillgång till bil. Vart fjärde hushåll har mer än en bil. Utvecklingen har tidigare gått åt fel håll, transportbehovet och resandet med bil har ökat. Under 29 minskade körsträckorna. Under 21 har denna utveckling fortsatt om än i betydligt lägre omfattning. Om trenden har brutits eller nedgången är tillfällig beroende på konjunkturen återstår att se Skyddad natur-landareal (ha) i Karlshamns kommun nationalpark naturreservat naturvårdsområde djur- och växtskyddsområde Källa: SCB, Naturvårdsverket Beskrivning: Vid utgången av 21 fanns naturreservat i Sverige, 264 fler än året innan. Reservatens sammanlagda yta är 4,3 miljoner hektar, vilket motsvarar 8,1 procent av landets yta. Av den sammanlagda skyddade totalarealen i Sverige utgör naturreservaten drygt 82 procent. Nationalparkernas area står för 14 procent. 5

6 Naturreservat är den vanligaste skyddsformen. Beslut om inrättande av naturreservat får tas av länsstyrelse eller kommun. De allra flesta reservatsbesluten har tagits av länsstyrelse men andelen kommunala beslut har ökat de senaste åren. Insamlat hushållsavfall, kg per person 6 5 Trots den höga utvandringen och en minskad invandring är Sverige fortfarande ett invandringsland, det vill säga vi har en större invandring än utvandring. Sedan toppåret 29 har invandringen minskat och omfattade under 211 totalt personer. Liksom tidigare år var det fler män än kvinnor som invandrade och den genomsnittliga åldern på invandrarna var 28 år både för kvinnor och män Median, riket Karlshamn I Karlshamns kommun ökade befolkningen med 42 personer under 211, en ökning med,1 procent. Antalet födda i Karlshamn under 211 var det högsta sedan barn. Antalet döda var 369 personer vilket innebär ett födelseunderskott med 46 personer. Källa: Avfall Sverige (VMAB) Beskrivning: Mängden insamlat hushållsavfall (avfall från hushåll samt därmed jämförligt från annan verksamhet), kg per person är mindre i Karlshamns kommun än i riket. Under senare tid har mängden matavfall + restavfall minskat medan mängden återvinningsmaterial ökar. Indikatorer och trender avseende ekonomiskt hållbar utveckling Flyttningsnettot i Karlshamn var positivt, 86 personer, framförallt beroende på inflyttningar från utlandet. Skillnad i medianinkomst mellan män och kvinnor, tkr Karlshamn Blekinge Riket Befolkningsförändringar: flyttnetto resp födelsenetto Flyttnetto Födelsenetto Källa: SCB, Kommunfakta Beskrivning: Skillnaden i medianinkomst har under 28 och 29 minskat mellan män och kvinnor. Är detta ett bestående trendbrott? Skillnaden mellan män och kvinnor är 67 kronor per år i Karlshamn jämfört med 57 kr per år i riket. Källa: SCB Beskrivning: Sveriges folkmängd var vid 211 års slut personer, vilket är en ökning med,7 procent. Efter 2-talets årliga ökning av antalet födda har nu kurvan åter vänt nedåt. Till skillnad från antalet födda skiljer sig inte antalet döda mycket mellan åren på nationell nivå. Utvandringen på personer översteg den stora Amerikautvandringens toppår Den höga utvandringen ska dock sättas i relation till dagens folkmängd och våra ökade möjligheter att röra på oss. Under 1887 var utvandringen en procent av folkmängden medan den idag når en halv procent. Nystartade företag per 1 invånare Karlshamn Olofström Karlskrona Ronneby Sölvesborg Källa: SCB: statistikportalen.tillvaxtanalys.se 6

7 Beskrivning: Antalet nystartade företag per 1 invånare var inom Blekinge högst i Sölvesborg under 21. Generellt för Sverige har nyföretagandet ökat under senare tid. Program för hållbar utveckling Kommunfullmäktiges beslut, , angående politiskt program för hållbar utveckling. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Arbetslöshet i Karlshamns kommun jämfört med riket Karlshamn, arbetslösa Riket, arbetslösa Karlshamn, program Riket, program Källa: Arbetsförmedlingen Beskrivning: Arbetslösheten i Karlshamn minskade under 211 medan antalet sysselsatta i program ökade. Totalt sett var det en minskning från 8,2 till 7,9 procent. I riket som helhet minskade såväl antalet arbetslösa som antalet personer i program, totalt från 6,9 till 6,2 procent. 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Försörjningsbördans utveckling Försörjnings-börda i Karlshamns kommun Försörjnings-börda i Karlshamns kommun, -19 år Försörjnings-börda i riket Försörjnings-börda i Karlshamns kommun, 65- år Källa: Befolkningsprognos för Karlshamns kommun Beskrivning: Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. På riksnivå är försörjningsbördan cirka,7 extra personer. Framöver förväntas denna öka. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (-19år) och den från äldre (65+). Kommunfullmäktiges beslut angående handlingsprogram för hållbar utveckling. Arbetet enligt hållbarhetsprogrammet är i full gång. Kommunstyrelsen har för egen del upprättat en tydlig genomförandebeskrivning för den egna operativa verksamheten. Kommunstyrelsens åtagande och roll Ordförandegruppen och koncernledningsgruppen svarar för att den tvärsektoriella samsynen om HUT, lyfts fram Ks ska verka för att VMAB utvecklar produktion av biogas Ks ska verka för fler mötesplatser på kustbanan Ks ska verka för miljövänligt bränsle i länstrafikens bussar Ks ska verka för ökad tillgänglighet till länstrafik Ks och Sn ska gemensamt ta fram en checklista för hållbar upphandling Omvärldsbevakning är viktig även för HUT. Ks politiske samordnare för HUT svarar för upplägg av 29 års Hållbarhetsforum HUT-programmet ska tillämpas i kommunens styrsystem Utreda och eventuellt lämna förslag till ett kommunalt HUT-bidrag Utreda och lämna förslag till indikatorer för HUT som ska ingå i kommunens årliga redovisning Ta fram information till nämnder och styrelser om att de ska redovisa sina HUT- åtaganden i samband med kommunens årliga redovisning HUT är en del av kommunens styrsystem. Där ingår även HUT-verktyget. Verktyget ska testas Investeringar i effektiv energianvändning med kort pay-off är prioriterade. Information om detta ska ges till verksamheterna Utredning om centraliserad fakturahantering Översyn av nu gällande reglemente för ekonomi- och verksamhetsstyrning Hållbar och miljödriven tillväxt ska beaktas vid översyn av det näringspolitiska programmet 7

8 Markförläggning av kablar ska bevakas i exploateringsärenden Hållbara och energisnåla lösningar vid fastigheter ska bevakas i exploateringsärenden Pågående arbete med Sydostlänken ska drivas vidare Möjligheter till samordnad och miljöanpassad skärgårdstrafik ska beaktas Hållbar utveckling ska finnas på egen plats på kommunens hemsida Frågan om miljöfordon ska beaktas i kommunens upphandling Översyn av kommunens resereglemente med ett hållbarhetsperspektiv Ksau:s hantering av ärenden och dess koppling till HUT behöver tydliggöras Arbeta fram energiplan i samverkan med energiföretag med visionen Karlshamn energicentrum Ett underlag för bedömning av växthusgaser ska tas fram Arbeta fram en gemensam policy för det operativa miljöarbetet i kommunkoncernen Öka dialogen och samarbetet med länsstyrelsen och miljöförbundet Renodla och prioritera vilka hållbarhetsnätverk som kommunen ska vara delaktig i Kommunens operativa medverkan i framtida Biosfärarbete Kommunstyrelsen har det övergripande samordningsansvaret för genomförande av programmet för Hållbar Utveckling. Hållbarhetsforum har arrangerats i samarbete med lokala intressenter. Kommunstyrelsen åtagande med tillhörande genomförandebeskrivning, har fastställts. Stor del av åtagandena har genomförts eller pågår. Målen bedöms därför som delvis uppfyllda. Nämnden för barn, ungdom och skola, Gymnasienämnden, Nämnden för Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Kulturnämnden Med undantag av kulturnämnden är samtliga nämnders ansvarsområden styrda av ett regelverk, skollag, skolförordning och läroplaner, som tydliggör förskolans och skolans uppdrag vad beträffar arbetet med hållbar utveckling. Det i oktober 27 av kommunfullmäktige antagna programmet, Politiskt handlingsprogram för hållbar utveckling i Karlshamns kommun 27-21, initierar ett långsiktigt arbete, som omfattar både ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner. Nämndernas åtaganden i det politiska handlingsprogrammet har lyfts in i befintligt måldokument för hållbar utveckling. Inom utbildningsförvaltningen har hållbarhetsarbetet ett speciellt fokus på barn- och ungdomar. Målsättningen är att alla ska förvärva förmågor så att de kan ta medvetna, hållbara beslut nu och i framtiden beslut i frågor som rör värde, moral, mänsklighet, rättigheter, demokrati, delaktighet, jämställdhet, etnicitet, makt och vår relation till naturen. Kommunfullmäktige beslutade att samtliga skolor i Karlshamns kommun skall ha målsättningen att erhålla utmärkelsen Miljöskola. Skolverket har arbetat fram en reviderad upplaga av Miljöskola, varvid man valt att vidga begreppet miljö till hållbar utveckling. Arbetet med Skola för hållbar utveckling bygger på skrivningarna i Agenda 21, skollagen och läroplanerna. 9 % av kommunens förskolor och skolor är (dec 211) certifierade, vilket sätter Karlshamns kommun på första plats i Sverige. Omsorgsnämnden och Socialnämnden Omsorgsförvaltningen arbetar aktivt inom en rad områden. Från strävan att vara mer miljövänliga genom ökad källsortering, mindre pappersförbrukning, minskad bilanvändning, utbildning i eco-driving till mer övergripande frågor om långsiktig hållbar utveckling exempelvis genom utveckling av verksamheten genom resursfördelning och brukarorientering. Utbildningssatsningen genom samtal om hållbarhet fortlöper där all personal skall delta. Tekniska nämnden Fastighetsservice Fastighetsservice arbetar med de åtagande som nämnden har ansvar för inom programmet och som avser byggnader. Det gäller till exempel konvertering av anläggningar med olja eller el till förnyelsebar energi samt energibesiktningar som leder till åtgärder för att minska energianvändningen. 8

9 Åryds gymnastiksal är konverterad från olja till bergvärme. Svängsta idrottsplats har en byggnad som är konverterad från olja till bergvärmepump. Svängsta idrottsplats har en byggnad där ny ventilation med värmeåtervinning installerats. Möllegården har fått ny ventilation med värmeåtervinning. Projektering har gjorts för installation av fjärrvärme till Bellevueparken. Så här långt har resultatet förutom fördjupad kunskap om innebörden och vikten av hållbar utveckling, blivit en ökad kommunkunskap för deltagarna eftersom samtalsgrupperna består av deltagare från olika delar av kommunens verksamhet. Samtalsformen som arbetsverktyg har visat sig vara intressant då den ökar delaktigheten och därmed är positiv ur ett demokratiperspektiv. Fritidsnämnden Material från verksamheterna tas tillvara och återanvänds i verksamheterna. Flödet i samtalsprocessen illustreras, se bild sid Samtal om hållbar utveckling Kommunstyrelsen har beslutat att samtliga anställda och förtroendevalda inom Karlshamns kommun samt dess bolag ska delta i samtal om hållbar utveckling. I kommundirektörens skrivelse preciseras satsningen som ska genomföras av vuxenutbildningen under Samtal om hållbar utveckling delfinansieras genom ESF- projektet, Kompetensförsörjning kommunanställda. Vid två tillfällen a 2,5 timme per deltagare genomförs gruppvisa samtal under ledning av utbildade samtalsledare. Utgångspunkten för samtalen är arbetsdukar med frågeställningar som grupperna ska samtala om. Bland annat diskuterar deltagarna kring 12 av de 16 indikatorer som Kommunstyrelsen beslutade att följa upp. Indikatorerna speglar trenden inom tre olika områden, Socialt hållbar utveckling, Ekologiskt hållbar utveckling och Ekonomiskt hållbar utveckling. Syftet med samtalen är att skapa insikt, engagemang och delaktighet i arbetet med att skapa en hållbar kommun. Deltagarna uppmanas därför att utifrån indikatorerna, som speglar trenderna inom de tre områdena, komma med förslag på åtgärder för att förstärka en gynnsam trend eller vända en negativ trend. Förslagen sammanställs till en idékatalog som skall återkopplas till respektive förvaltning och kommunledningen för att skapa en mer hållbar kommun. Vid årsskiftet hade det kommit in drygt 15 förslag. Sedan den första samtalsgruppen ägde rum i mitten av november 21 fram till årsskiftet har ca 15 anställda deltagit i samtal om hållbar utveckling. Samtal om hållbar utveckling utvärderas förutom av forskare vid BTH även av för ESF-projektet utsedd utvärderare. 9

10 1

11 11

12 karlshamn.se

Kommunens arbete med hållbar utveckling

Kommunens arbete med hållbar utveckling Kommunens arbete med hållbar utveckling Karlshamns kommun Bilaga till Årsredovisning 291 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund

Läs mer

Bilaga till Årsredovisning 2012. Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling

Bilaga till Årsredovisning 2012. Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bilaga till Årsredovisning 212 Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling 1 2 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och

Läs mer

Bilaga till Årsredovisning Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling

Bilaga till Årsredovisning Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bilaga till Årsredovisning 212 Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling 1 2 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och

Läs mer

Bilaga till Årsredovisning 2013. Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling

Bilaga till Årsredovisning 2013. Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bilaga till Årsredovisning 2013 Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling 1 2 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund och

Läs mer

Kommunens arbete med hållbar utveckling

Kommunens arbete med hållbar utveckling Kommunens arbete med hållbar utveckling Karlshamns kommun Bilaga till Årsredovisning 2010 1 Redovisning av indikatorer med tillhörande trender för Karlshamns kommuns arbete med hållbar utveckling Bakgrund

Läs mer

Välfärdsredovisning 2009

Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisning 29 Välfärdsredovisningen bygger på hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer som har störst betydelse för att främja hälsa. Dessa beskrivs utifrån ett statistiskt material

Läs mer

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025

Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelsen Dnr KS 2011/493 dpl 01 Planeringstal för befolkningsutvecklingen 2011-2025 Förslag till beslut I planeringstalen för befolkningsutvecklingen åren 2011-2025

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs

Inledning. Bakgrundsfakta för Sotenäs Välfärdsbokslut 2005 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015

Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 Befolkningsutvecklingen i Kronobergs län 2015 1 Innehåll Sammanfattande beskrivning... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 2241 personer under 2015... 4 Befolkningen ökade i samtliga av länets kommuner...

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14 Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20

Läs mer

UTVECKLING GÄVLEBORG

UTVECKLING GÄVLEBORG UTVECKLING GÄVLEBORG STATISTIKRAPPORT APRIL JUNI 2016 BEFOLKNING ARBETSMARKNAD KOMPETENS NÄRINGSLIV En rapport över områdena befolkning, arbetsmarknad, kompetens, näringsliv och konjunktur i länet just

Läs mer

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019

Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 1 Bildningsnämnden Budget 2016 2017 med plan för 2018 2019 Nämndens prioriterade frågor och utmaningar 2016 2017 Bildningsnämndens prioriterade frågor och utmaningar för gymnasieskolan, vuxenutbildningen

Läs mer

Visionsstyrningsmodellen

Visionsstyrningsmodellen Visionsstyrningsmodellen Innehållsförteckning Halmstads kommuns visionsstyrningsmodell... 3 Hur fungerar visionsstyrningsmodellen?... 4 Visionsstyrningsmodellens uppbyggnad... 5 Beskrivning av delprocesserna...

Läs mer

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén

Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén KLIPPANS KOMMUN Datum Beteckning 2006-04-04 Lokalt välfärdsbokslut 2005 Tjänsteställe Ert datum Er beteckning Folkhälsosamordnare Börje Norén Lokalt välfärdsbokslut 2005 Till Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Läs mer

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011

Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 1 (44) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Försäkringskassans uppföljning av sjukförsäkringsreformen Delredovisning juni 2011 2 (44) Sammanfattning I juli 2008 ändrades reglerna inom sjukförsäkringen.

Läs mer

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts

Arbetsmodellen Bostad först har införts Fortsatt insats med Jobbpaket Krogar mot knark-kampanjen Ge knarket fingret har genomförts En stad för alla Tillväxt Attraktiv stad Utbildning och kunskap En stad för alla Den goda gröna staden Karlstad ska vara en omtänksam stad där människor känner sig trygga och välkomna. Vi ska vara en bra

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av mars 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö, mars 2014 Josef Lannemyr Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län mars 2014 8 003 (10,9 %) 3 509 kvinnor (10,1 %) 4 494 män (11,6 %) 2

Läs mer

2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun. Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun

2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun. Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun 1 (5) 2009-01-23 Sektorn för samhällsbyggnad Karin Meyer Energimyndigheten Uthållig kommun Årsrapport 2008 - Uthållig kommun i Härryda kommun Härryda kommun deltar i Energimyndighetens program Uthållig

Läs mer

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län

Gamla mönster och nya utmaningar. Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Gamla mönster och nya utmaningar Arbetsmarknad och livsvillkor för kvinnor och män i Jämtlands och Västernorrlands län Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET, BLEKINGE LÄN, MAJ 2015 Victor Tanaka Anna Arwidsson Hansen Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar Under maj påbörjade 840 1 av alla som var inskrivna

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Antalet som fått arbete minskar kraftigt Under juli påbörjade 540 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Blekinge någon

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen

Läs mer

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015

Förskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015 Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet? Länsstyrelsen Visby 2007-05-28 Gotlands län Teamet för hållbar Utveckling Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Trender och tendenser kring hur Gotland går mot jämställdhet eller ojämställdhet?

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN

KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN KOSTPOLICY FÖR OCKELBO KOMMUN Antagen av KF 2014-03-03 8/4 Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn, trygg och trevlig måltidsmiljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både

Läs mer

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år.

Nyföretagande. Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar för vissa kommunområden i Skåne län* Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. 8 Ti l l v ä x t Ti l l v ä x t antal nystartade företag 1990 2005 Per 1 000 invånare i ålder 16 64 år. Källa: ITPS nystartade företag efter näringsgren 2005 Fördelade på industri- respektive tjänstenäringar

Läs mer

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010

Räddningstjänsten Östra Blekinge Dnr 08.0084/171. Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Prestationsmål för Räddningstjänstens förebyggande verksamhet år 2008-2010 Bakgrund Kommunfullmäktige i Karlskrona och Ronneby kommun har fattat beslut om handlingsprogram för förebyggande åtgärder till

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Styrsystem för Växjö kommun

Styrsystem för Växjö kommun Styrande dokument Senast ändrad 2011-05-09 Styrsystem för Växjö kommun Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Uvecklingschefen Dokumentnamn Styrsystem för Växjö kommun - antaget 2011-04-19 Fastställd/Upprättad

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål

Vision: Övergripande mål på kommunfullmäktigenivå med nyckeltal/verksamhetsmått. Bilaga 1. Nämndsvisa mål på kommunfullmäktigenivå Verksamhetsmål Vision: Alla boende i Piteå, utflyttade och mentala Pitebor upplever att det är hit man kommer när man kommer hem Avsiktsförklaring Piteås framtid attraktiv och uthållig Världen förändras och vi möter

Läs mer

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun

Befolkningsprognos 2014 Lunds kommun Kommunkontoret Strategiska utvecklingsavdelningen Befolkningsprognos 214 214-5-22 1(14) Jens Nilson 46-35 82 69 jens.nilson@lund.se Befolkningsprognos 214 Lunds kommun Postadress Besöksadress Telefon växel

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

Skånes befolkningsprognos

Skånes befolkningsprognos Skånes befolkningsprognos 2012 2021 Avdelningen för regional utveckling Enheten för samhällsanalys Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Skåne väntas passera 1,3 miljoner invånare under 2016 5 Fler inflyttare

Läs mer

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011.

2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna år 2011. 2012-02-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:2 Folkmängd och befolkningsförändringar i Eskilstuna

Läs mer

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad

Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad Utvecklingsavdelningen Sysselsättning och arbetsmarknad 1 (7) Utredningar och rapporter från Utvecklingsavdelningen, nr 1, februari 211 Arbetsmarknadsläget De av SCB nyligen redovisade sysselsättningssiffrorna

Läs mer

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd

Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Sociala företag Social resursförvaltnings strategi för stöd Bakgrund och avsikt Social resursförvaltning beviljade under 2014 drygt sju miljoner kronor i ekonomiskt stöd till sociala företag. Dessa företag

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 998-7 Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 8 998 999 7 Andel Folkmängd den december 7 Folkmängdsförändring från 998 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Levnadsförhållanden i Skaraborg Levnadsförhållanden i Skaraborg Rapport 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli, Mariestad inkl Folkhälsoenheten Innehållsförteckning Inledning... 1 Folkhälsan i Sverige 2012... 2 Folkhälsans utveckling...

Läs mer

miljö - med fokus på klimat -

miljö - med fokus på klimat - miljö - med fokus på klimat - Miljöarbetet på LKF startade redan 1990 med projektet Trimma LKF. Det gick ut på att minska alla våra kostnader och miljöpåverkan, då företrädesvis värme, vatten och el. Till

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-06-07 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Plattform för den politiska majoriteten på Orust 2014-2018 Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust Den politiska majoriteten i Orust kommun, Socialdemokraterna, Centernpartiet, Miljöpartiet de

Läs mer

Vi växer för en hållbar framtid!

Vi växer för en hållbar framtid! Datum 2015-04-20 Vision Vi växer för en hållbar framtid! Politisk viljeinriktning Hållbarhet och tillväxt Vi i vill verka för en hållbar tillväxt. Vi vill skapa goda förutsättningar för ett hållbart samhälle,

Läs mer

Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-11-06. Verksamhetsplan och internbudget 2016 för socialnämnden SN-2015/289. Beslut

Socialnämndens arbetsutskott PROTOKOLL 2015-11-06. Verksamhetsplan och internbudget 2016 för socialnämnden SN-2015/289. Beslut Socialnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-11-06 65 Verksamhetsplan och internbudget 2016 för socialnämnden SN-2015/289 Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå socialnämnden att fastställa

Läs mer

Övergångar från gymnasium till högskola 2014

Övergångar från gymnasium till högskola 2014 FS 15:5 15-11- FOKUS: STATISTIK Övergångar från gymnasium till högskola 14 Detta dokument redovisar två olika sätt att mäta övergångsfrekvensen till högskolestudier. Måtten mäter olika saker men resultaten

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020

Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020 STENUNGSUNDS KOMMUN Jämställdhetsprogram och lokal Handlingsplan för Jämställd Västra Götaland Gör det jämt mål får jämställdhetsarbetet i Stenungsund 2015 2020 Typ av dokument Plan Beslutat av Kommunfullmäktige

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(9) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Karlstad 215-1-14 Lina Helgerud, 54-54 1 4 lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård 54-54 8 15 marie.landegard@karlstad.se Utbildning och kunskap Tematisk månadsrapport

Läs mer

Nu gävlar går det bra!

Nu gävlar går det bra! Stockholms län Juni 27 Nu gävlar går det bra! Företagskonkurser i Riket 1989-26 (Källa: Upplysningscentralen, UC) 18,9 16,8 1,3 12,7 1-tal 6,9 8,2 1,1 9,8 9,1 7,6,4,6 6,3 6,9 7,1 6,6,9,3 89 199 91 92 93

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Victor Tanaka Analysavdelningen Minskningen av antalet som fått arbete har dämpats Under december påbörjade 535 1 av alla som var inskrivna hos Arbetsförmedlingen

Läs mer

Utbildning och kunskap

Utbildning och kunskap Sid 1(8) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Utbildning och kunskap, 2016-02-09 Malin Ronnby, 054-540 10 40 malin.ronnby@karlstad.se Utbildning och kunskap Uppföljning av mål och indikatorer i strategisk plan Skolans

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Örebro

Läs mer

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015

Konjunkturen i Örebro län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län, Uppsala län, Gävleborgs län, Västmanlands län, Örebro

Läs mer

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k.

Hälsa. k plan. Sid. mig själv (ELSA) procent. i nära relation. Karlstads kommun. 651 84 Karlstad. E-post. Webbplats karlstad.se k. Sid 1(7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-02-04 Lina Helgerud, 054-540 10 40 lina.helgerud@karlstad.se Hälsa Vi kan fortsatt se att en stor andel av barnen och eleverna uppgerr

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet

Ansökan från Kooperativet Fjället avseende överenskommelse om Idéburet Offentligt Partnerskap för ungdomsverksamhet Tjänsteutlåtande Utfärdat 2014-05-26 Diarienummer N131-0259/14 Sektor Kultur och fritid Hasse Ohlson Telefon 031-365 27 05 E-post: hasse.ohlson@angered.goteborg.se Ansökan från Kooperativet Fjället avseende

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Policy för internationellt arbete

Policy för internationellt arbete 1/7 Beslutad: Kommunfullmäktige 2014-11-03 121 Gäller fr o m: 2014-11-03 Myndighet: Diarienummer: Kommunstyrelsen KS/2014:368-003 Ersätter: EU-strategi för Strängnäs kommun, 2011-04-26, 126 Ansvarig: Stabsavdelningen

Läs mer

LEADER Göteborgs Insjörike

LEADER Göteborgs Insjörike LEADER Göteborgs Insjörike PROJEKTPLAN Bilaga Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att fylla i dokumentet på skärmen och spara det i din dator. Maila sedan in din ansökan. 1. Allmänna uppgifter

Läs mer

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01

Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Skärgårdens utveckling i siffror RAPPORT 2016:01 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen, TRF, ansvarar för regionplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa

Folkhälsa och miljö. Mål - miljö. Mål - folkhälsa Folkhälsa och miljö Mål - folkhälsa Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget att folkhälsan förbättras för de grupper i befolkningen

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET

ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET - 1 - ÄLMHULTS KOMMUNs KVALITET i korthet Din kommuns tillgänglighet 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn? (%) 66 74 2. Hur stor andel av medborgarna får kontakt med en

Läs mer

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18

Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Bilaga till Dnr: BoF.2015.0841 1 (7) 2015-05-18 Barn och Utbildning Lena Planken Redovisning av Sveriges kommuner och landstings (SKL) Öppna jämförelser 2015 Syftet med SKL:s Öppna jämförelser är att ge

Läs mer

Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017

Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017 Härnösands kommun Ekonomichef Datum Bo Glas, 0611-34 80 97 2015-07-09 bo.glas@harnosand.se Ägardirektiv till Härnösand Energi och Miljö gällande år 2015-2017 Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete

StatistikInfo. Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:3 Västerås arbetsmarknad år 2013 Arbetstillfällen och förvärvsarbete [Skriv text] Konsult och Service, Utredning och Statistik

Läs mer

Konjunkturen i Uppsala län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015

Konjunkturen i Uppsala län. Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv1 2015 Juni 2015 Konjunkturläget 2015 kv1 Om rapporten Stockholmsregionen omfattar i denna rapport; Stockholms län,, Gävleborgs län, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands

Läs mer

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016

Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 1 (11) Typ: Program Giltighetstid: 2011-2016 Version: 1.0 Fastställd: KF 2011-11-16, 126 Uppdateras: 2015 Folkhälsoprogram för åren 2011-2016 Styrdokument för kommunens folkhälsoarbete Innehållsförteckning

Läs mer

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15.

Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15. Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Betygsstatistik för årskurs 9 Läsåret 2014/15 Sammanfattning av betygsresultat för elever i årskurs 9 läsåret 2014/15. Upplands Väsby kommun Utbildningskontoret Gunnar Högberg 2015-10-12 Betygsstatistik

Läs mer

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ

Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ 1(7) Projektnamn: Dialog för ett lärande Väsby Projekledare: Checklista inför beslut, BP1 JA NEJ Projektorganisationen är fastställd (styrgrupp, projektgrupp, eventuell referensgrupp) för hela projektet.

Läs mer

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument

Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Riktlinjer för Kungälvs kommuns styrdokument Antagna av kommunfullmäktige 2011-11-10 (2011 201) Gäller för alla nämnder och all verksamhet i Kungälvs kommun Dokumentansvarig: Chef, kommunledningssektorn

Läs mer

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga.

Vision ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM. Lycksele kommun. I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. ARBETSMARKNADSPOLITISKT PROGRAM Lycksele kommun Vision I Lycksele tar vi till vara och utvecklar medborgarnas kompetens och arbetsf ö rm å ga. Malin Ackermann Lennart Melin Inledning Ansvaret för arbetsmarknadspolitiken

Läs mer

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan

Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 2011 Fysisk planering i kommunerna för minskad klimatpåverkan Fysisk planering för minskad klimatpåverkan 1 Förord Detta är den tredje enkäten från SKL om kommunernas arbete

Läs mer

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län

Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län 1 (2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1404-0476 Landstingsstyrelsen Yttrande över Ingen övergödning - Strategi för Stockholms län Föredragande landstingsråd: Gustav Hemming Ärendebeskrivning

Läs mer

FÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG

FÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG Fastställd av kommunfullmäktige 2008-04-08 49 FÖRETAGSPOLICY FÖR KRISTIANSTADS KOMMUN OCH DESS KOMMUNALA BOLAG 1. Bakgrund Kommunallagen ställer krav på uppsikt och kontroll över all kommunal verksamhet,

Läs mer

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011

Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 PROTOKOLL 1 (9) Fritids- och folkhälsonämnden Inriktning av folkhälsoarbetet 2011 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ett mål för folkhälsopolitiken. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015. Kronobergs län Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Kronobergs län Ronnie Kihlman, utredare äxjö, en kommun med tonvikt på vård och omsorg, handel, data/it samt företagstjänster i ett

Läs mer

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes

Läs mer

Blekinge Län Oktober 2008

Blekinge Län Oktober 2008 Blekinge Län Oktober 2008 I nledning Årets Företagarkommun är ett gemensamt projekt mellan Företagarna och UC. Syftet är att uppmärksamma de kommuner där företagandet utvecklats bäst under det gångna året.

Läs mer

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till

Arbetsmarknadsprognos för. Västerbottens län. hösten 2009 årsskiftet 2010/2011. Västerbottens län. Mycket välkomna till Arbetsmarknadsprognos för Västerbottens län hösten 29 årsskiftet 21/211. PROGNOS Västerbottens län Umeå Mycket välkomna till Presentation 9 december 29 i lokal Klubban på Arbetsförmedlingen, Nygatan 25,

Läs mer

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv2 2015 September 2015

Konjunkturen i Södermanlands län. Konjunkturläget kv2 2015 September 2015 Konjunkturen i Konjunkturläget kv2 2015 September 2015 Konjunkturläget 2015 kv2 Om rapporten Rapporten är utgiven av Stockholm Business Region och publiceras fyra gånger per år. Rapporten omfattar och

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande

BiLD KVALITETSREDOVISNING. Verksamhetsövergripande BiLD KVALITETSREDOVISNING Verksamhetsövergripande 2013 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET BUDGETENHET Verksamhetsövergripande TIDSPERIOD 2013 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Verksamhetsövergripande Verksamhetsövergripande

Läs mer

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen

3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 1 (7) ENHETEN FÖR REGIONAL UTVECKLING Integration 3. Arbetsliv arbetslivskontakt under introduktionen 3.1 Andel nyanlända kvinnor och män som inom två år efter mottagningsåret varit sysselsatta. Källa:

Läs mer