Sammanställning av återrapport (webbenkät) av 2014 års utvecklingsmedel till Socialstyrelsen

Transkript

1 Dnr: Sida 1 (9) (webbenkät) av 2014 års 1. Kontaktuppgifter Kommunens namn: Ansvarig avdelning el. motsv. Kommunen ligger i län: Kontaktperson: Befattning: Södermalms sdf Sociala avdelningen Stockholms län Ulrika Sandberg Projektledare Telefon: E-postadress: ulrika.sandberg@stockholm.se Postadress: Medborgarplatsen 25 Fakturaadress: Södermalms Sdf, C/O BGC, STH Stockholm ReferensID vid fakturering: Ref:111 (projektkod 270) Kommunens organisationsnummer: Har ni under 2014 deltagit i de utbildningsaktiviteter som anordnats av Länsstyrelserna inom området våld i nära relation? Vilka aktiviteter deltog ni i: 11 personer deltog i Länsstyrelsens kompetens- och metodstöd av FREDAkortfrågor för att identifiera våldsutsatthet med stöd av motiverande samtal. 6 personer (linjechefer och implementerare) deltog i Länsstyrelsens kompetens-och metodstöd gällande Signs of Safety. 3. Har arbetet med utvecklingsmedlen bedrivits tillsammans med en eller flera kommuner/stadsdelsförvaltningar där ni gemensamt beviljats utvecklingsmedel? 5. Sammanfatta kort (max 250 ord) ert arbete med utvecklingsmedlen under 2014 (syfte, målgrupp, aktiviteter, resultat): Södermalms stadsdelsförvaltning beviljades en del av det totala sökta beloppet varför medlen har prioriterats bland följande åtgärder: G, E, I och 6.4. Totalt har 5 delprojekt pågått under året; 3 stycken inom utvecklingsområdet "Upptäckt, utredning och uppföljning" (1: FREDA-kortfrågor; 2: DIARI, 3: Signs of Safety) och 2 stycken inom "Skydd, stöd och behandling" (4: Lots och 5: RVC Sydost). Av dessa har ett delprojekt inte kunnat genomföras enlig plan (5: RVC- Sydost). stockholm.se 1) FREDA KORTFRÅGOR SYFTE: Att upptäcka fler våldsutsatta vuxna för att kunna erbjuda dem stöd och hjälp att förändra sin situation MÅLGRUPP: Våldsutsatta vuxna AKTIVITETER: Inom Vuxenenheten och Familjerätten har skriftliga rutiner tagits fram för hur frågan om våld ska ställas till brukarna inom respektive enhet, personalen har erhållit en 2-dagarsutbildning i motiverande samtal (MI) och våld samt deltagit i Länsstyrelsens kompetens- och metodstöd för att upptäcka våld med hjälp av FREDA-frågor.

2 Sida 2 (9) RESULTAT: Personalen har tillgång till bra rutiner och bedömningsinstrument för upptäckt av våld, totalt har ca 70 st FREDA -kortfrågor ställts (inom Vuxenenheten och Familjerätten), av dessa svarade ca 20 st ja på frågan om våld (29 %), de tillfrågade upplever frågan som positiv (tack för att ni frågar). Ingen av de som uppger att de utsatts för våld önskar vidare stöd utifrån våldsutsattheten då våldet skett tidigare i livet. 2) DIARI SYFTE; Att personalen får stöd i att göra bättre bedömningar av våldsutsattas behov MÅLGRUPP: Våldsutsatta vuxna AKTIVITET: Det kanadensiska bedömningsinstrumentet DIARI testas och implementeras inom VINR-gruppen och Unga Vuxna/Mottagningsenheten. Personalen har erbjudits utbildning och handledning i instrumentet och skriftliga rutiner har tagits fram. RESULTAT: Handläggarna har tillgång till ett strukturerat och evidensbaserat beslutsstöd som leder till bättre bedömningar av våldsutsatta behov av stöd 3) SIGNS OF SAFETY SYFTE: Att få bättre samarbetsallians och samsyn mellan de professionella och barnet och familjenätverket, att barnet och familjenätverket upplever ett gott bemötande och känner sig delaktiga samt att de professionella kan göra bättre bedömningar av risk och barnets behov av skydd i s.k. högriskärenden. MÅLGRUPP: Våldsutsatta barn och barn som bevittnar våld AKTIVITET: En långsiktig implementeringsplan för är framtagen, metoden implementeras inom hela barn- och ungdomsprocessen från mottagning/utredning/beställning/utförande. Gemensamma utbildningar och metodhandledning har genomförts, särskilda coacher är utsedda, uppföljningsenkäter har skickats ut för att mäta medarbetarnas metodtrohet och implementeringsarbetet. RESULTAT: Medarbetarna har börjat använda sig av verktygen och förhållningssätt i metoden och är mycket positiva till metoden. 4) LOTS SYFTE: Lotsen ska guida våldsutsatta individer bland alla interna och externa kontakter/insatser med målet att underlätta den våldsutsattas uppbrottsprocess MÅLGRUPP: Våldsutsatta vuxna AKTIVITET: Funktionen "Lots" för våldsutsatta vuxna har införts. Lotsens funktion är att ge information inom området VINR och guida våldsutsatta individer bland alla kontakter och interna och externa insatser. RESULTAT: Totalt har 5 st kvinnor erhållit stöd av Lotsen och alla är positiva till stödet. 5) RVC-SYDOST SYFTE: Att våldsutsatta kvinnor erbjöds ett bra stöd i syfte att leva ett liv fritt från våld. MÅLGRUPP: Våldsutsatta kvinnor AKTIVITETER: Planeringsmöten har hållits tillsammans med samarbetspartners från RVC. Samarbetet avbröts på initiativ av RVC med anledning av verksamheten inte hade den ekonomiska och personella kapacitet att ta emot ytterligare klienter. På grund av detta har Södermalm omdirigerat utvecklingsarbetet till att försöka utveckla stödinsatser i egen regi. RESULTAT: Ej uppfyllt 6. Vi har haft utvecklingsmedel för att arbeta med åtgärd Kvalitetsutveckling på verksamhetsnivå av kommunens/sdf arbete mot våld i nära relationer. 14. Vi har haft utvecklingsmedel från under år 2014 för att arbeta med åtgärd Samordning och samverkan.

3 Sida 3 (9) 22. Vi har haft utvecklingsmedel från för att under år 2014 arbeta med åtgärd Kvalitetsutveckling på individnivå av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor, barn som bevittnat/utsatts för våld och våldsutövare. 23. Beskriv hur ni arbetat med åtgärden (till exempel för vilka ni har tagit fram rutiner, hur rutinerna ska användas, etcetera.) Varje delprojekt har haft en särskild projektansvarig som ansvarat för att ta fram skriftliga rutiner. Syftet med rutinerna är att alla handläggare får ett gemensamt arbetssätt och det blir tydligt om hur arbetet ska bedrivas inte minst vid nyanställningar. På detta sätt utgör rutinen ett stöd i arbetet, kunskapen finns kvar även när personal byts ut och det blir ett mer likartat handläggningsförfarande vilket motverkar godtycklighet. Följande skriftliga rutiner är framtagna: Rutiner för användande av FREDA -kortfrågor inom Familjerätten och Vuxenenheten. Rutiner för utredning av våldsutsatthet (DIARI/FREDA) inom VINR-gruppen/ Mottagningsenheten. Rutiner för beställningar/uppdrag/individuella avtal till interna och externa utförare Rutiner för Lots - uppdrag 24. Har arbetet varit särskilt inriktat på någon eller några av grupperna nedan:, ingen särskild grupp 25. Vilket resultat har ni uppnått under 2014 inom ramen för åtgärden? Skriftliga rutiner är framtagna enligt plan och tillämpas inom respektive enhet. 26. I vilken utsträckning motsvarar resultatet under 2014 förväntade resultat? Helt 29. Hur mycket utvecklingsmedel förbrukades under 2014 på denna åtgärd? Kostnad: Eventuell kommentar: Del av lön till projektledare samt 50 % lön samordnare familjerätten (apr-dec) 30. Vi har haft utvecklingsmedel från under år 2014 för att arbeta med åtgärd Standardiserade bedömningsmetoder i arbetet med att upptäcka, utreda och följa upp inom området våld i nära relationer 31. Beskriv hur ni arbetat med åtgärden: De standardiserade instrument/metoder som använts är FREDA-kortfrågor, DIARI och Signs of Safety. FREDA- KORTFRÅGOR FREDA- kortfrågor har implementerats inom Familjerätten och Vuxenenheten (under 2013 implementerades instrumentet inom Försörjningsstöd, Mottagningsenheten och Äldreomsorgens beställare). Varje enhet har haft en projektansvarig som arbetat med att ta fram skriftliga rutiner samt fungerat som ett stöd åt sina kollegor. Utgångspunkterna för att ställa frågan om våld har varit att det ska ske vid ett personligt möte och med individen enskilt. Detta för att det ska vara så tryggt som möjligt för individen att besvara frågan. Inom Familjerätten ställas frågan om våld i samband med ansökan om samarbetsamtal och ligger till grund för bedömningen om samarbetssamtal är lämpligt att genomföra eller inte. Individer som uppger våldsutsatthet erbjuds vidare stöd och skydd genom att hänvisas till VINR-gruppen/Mottagningsenheten som har ansvaret att utreda och bevilja insatser för våldsutsatta vuxna. Om det finns barn ska barnets behov av stöd och skydd bedömas av barn- och ungdomsgruppen. All personal inom familjerätten och vuxenenheten har fått en 2-dagarsutbildning i motiverande samtal (MI) och våld samt kompetens- och metodstöd av länsstyrelsen för användande av FREDA-kortfrågor.

4 Sida 4 (9) DIARI Det kanadensiska bedömningsinstrumentet DIARI implementeras inom mottagningsenheten/vinr-gruppen. DIARI ska ses som en del i en utredning av våldsutsattas behov och kommer fungera som ett komplement till FREDA beskrivning och farlighetsbedömning. DIARI syftar till att på ett systematiskt sätt utreda och bedöma vilka behov kvinnor som utsatts för våld i nära relationer har. Denna kunskap användas för att skapa särskilda insatser som bygger på den enskilda individens behov. Personalen har fått utbildning i instrumentet och kontinuerligt metodstöd av en forskare från Karolinska Institutet (KI) i samband med utprövande av instrumentet. Forskaren har beviljats medel från Brottsoffermyndigheten för att utvärdera instrumentet och detta kommer att pågå under hela SIGNS OF SAFETY Signs of Safety är en säkerhetsorienterad, samarbetsstyrd och styrkebaserad metod. Signs of Safetys verktyg och förhållningssätt har användas i ärenden som rör barn och ungdomar där det finns en oro för att B/U är utsatt för våld, att förälder är utsatt för våld av annan förälder, på grund av andra omsorgsbritser eller när ungdomen har egen problematik. Förhållningssättet har även användas av chefer i relation till medarbetare. Användare av metoden är socialsekreterare och chefer på mottagningsenheten (barn- och unga), barn- och ungdomsgruppen samt familjebehandlare inom öppenvården. Förhållningssätt och metodtrohet mäts genom att frågor ställs till medarbetare, chefer, implementerare och brukare i form av enkäter och kvalitativa intervjuer. Enkäter via Esmaker skickas till medarbetare, chefer och implementerare vid givna mätperioder. Kvalitativa intervjuer görs med ett visst urval av brukare. Detta sker i samarbete med Jönköping, Skärholmen Sdf och Spånga-Tensta Sdf som tagit fram enkäter för ändamålet. Jönköping administrerar enkäterna och sammansäller svaren. Uppföljningsinstrument: 1) Brukarenkät, 2) Enkät till personal (2 st), 3) Chefsenkät, 4) Enkät till implementerare, 5) Kvalitativ brukarintervju 32. Vilket resultat har ni uppnått under 2014 inom ramen för åtgärden (till exempel vilken standardiserad bedömningsmetod ni arbetat med, hur ni arbetat med den samt resultatet av arbetet med metoden)? FREDA-KORTFRÅGOR All personal inom Familjerätten och Vuxenenheten ställer frågan om våld till sina klienter utifrån de framtagna rutinbeskrivningarna. FREDA-kortfrågor har använts som stöd i arbetet och personalen har erbjudits en 2- dagars utbildning i motiverande samtal (MI)samt deltagit i Länsstyrelsens metodstöd för användande av FREDA-kortfrågor. Under en 3-månadersperiod (okt-dec) har totalt 70 st FREDA- kortfrågor ställts och av dessa svarade 20 st ja på frågan om våld. Detta utgör 29 % av de tillfrågade. Ingen av dessa önskade vidare stöd då våldet förkommit tidigare i livet. De tillfrågade är positiva till att få frågan om våld och handläggarna uppfattar att instrumentet är enkelt att använda och är ett stöd i arbetet. Svårigheter kan vara att handläggarna har många saker att följa upp med sina klienter samt att ibland är det svårt att kunna ställa frågan till klienten enskilt då det ofta är många personer med på mötet. Arbetssättet har inte hunnit sätta sig ännu då genomförandefasen endast pågått i 3 månader. Arbete kommer dock att fortsätta implementeras under 2015 så att rutinerna verkligen kommer att sitta. DIARI Handläggarna har utbildats i instrumentet, fått kontinuerlig metodhandledning samt testat instrumentet. Bedömningsinstrumentet kommer att utvärderas av forskare från KI under Signs of Safety En implementeringsplan för är framtagen, totalt har 30 personer utbildats i metoden och fått kontinuerlig metodhandledning, förhållningssättet och verktygen i metoden har börjat användas och handläggarna är positiva till metoden. Första mätningen (enkät 1-4) har genomförts under november månad där medarbetare och chefer har fått besvara frågor gällande implementering och tillämpning av metoden. En majoritet av medarbetaren är positiva till metoden och har börjat tillämpa verktygen och förhållningssättet. Av enkäten framgår att 40 % av handläggarna anser att metoden Signs of Safety har haft en positiv påverkan på arbetet och även på barnets situation. Någon brukarenkät har inte genomförts under 2014 men kommer att läggas in under 2015.

5 Sida 5 (9) 33. I vilken utsträckning motsvarar resultatet under 2014 förväntade resultat? I stor utsträckning 36. Hur mycket utvecklingsmedel förbrukades under 2014 på denna åtgärd? Kostnad: Eventuell kommentar: Utbildning och handledning i Signs of Safety inkl. kurslitteratur och utbildning i MI inkl. kurslitteratur, utbildningslokal, material 37. Vi har haft utvecklingsmedel från under år 2014 för att arbeta med åtgärd Utvecklingsarbete med insatser för skyddat boende eller andra tillfälliga boendeplatser. 46. Vi har haft utvecklingsmedel från under år 2014 för att arbeta med åtgärd Utveckla insatser som stödjer vägen ut från skyddat boende. 54. Vi har haft utvecklingsmedel från under år 2014 för att arbeta med åtgärd Arbete med våldsutsatta kvinnor inom området våld i nära relationer. 55. Beskriv hur ni arbetat med åtgärden (till exempel om ni arbetat med standardiserade bedömningsmetoder, vilken typ av stödinsatser/behandlingar ni arbetat med, utbildning, etcetera): RVC-SYDOST Projektledning och chefer från Södermalms Sdf har sedan juni medverkat i olika planeringsmöten gällande samverkan med RVC-Sydost. Mötena har handlat om vilken medverkan Södermalms Sdf ska ha samt även beställarnas behov och önskemål på verksamheten då det gäller målgruppsbeskrivning och arbetssätt. Då kort tid återstod på projektåret togs beslut om att Södermalms Sdf endast skulle ingå i samverkan gällande våldsutsatta individer och inte samverka kring våldsutsatta barn (målgruppen erbjuds redan Trappansamtal i egen regi) och våldsutövare. Detta innebar att en person skulle utbildas i Utväg Skaraborgs metod samt även gå dubbelt med personal från RVC för att lära sig metoden och även kunna ta emot ett visst antal klienter. Rekrytering av 1 tjänst påbörjades. I november avbröts samarbetet på initiativ av RVC med anledning av verksamheten inte hade den ekonomiska och personella kapacitet att ta emot ytterligare klienter. På grund av detta har Södermalm omdirigerat utvecklingsarbetet till att försöka utveckla stödinsatser för våldsutsatta vuxna i egen regi istället. Planeringsmöten har hållits i november och december och ambitionen är att föra över medel till 2015 för att kunna utbilda den person som rekryterats och hitta formen för vilka insatser som ska erbjudas. 56. Har åtgärden varit särskilt riktad mot någon eller några av grupperna nedan:, ingen särskild grupp 57. Omfattar ovanstående stödinsatser någon särskild metod?, ange vilken: Utväg Skaraborg eller motsvarande 58. Vilka resultat har ni uppnått under 2014 inom ramen för åtgärden (t.ex. "15 kvinnor har fått samtalsstöd")? Åtgärden har inte kunnat genomföras enligt plan på grund av avbrutet samarbete med RVC Sydost. Förhoppningen är Södermalms Sdf kan fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet med insatser till våldsutsatta fast nu i egen regi. Förvaltningen ämnar utbilda en person i metoden samt hitta formen för vilka insatser som ska erbjudas under resterande projekttid (jan-mar 2015). 59. I vilken utsträckning motsvarar resultatet under 2014 förväntade resultat? I liten utsträckning

6 Sida 6 (9) 60. Vilka resultat uppnådde ni inte? Samverkan med RVC- Sydost avbröts i november 2014 på initiativ av RVC varför de inplanerade aktiviteterna (utbildning av personal och genomförande av insats) inte kunnat genomföras. Rekrytering av personal påbörjades dock och nu önskar Södermalms Sdf fortsätta det påbörjade utvecklingsarbetet genom att utbilda personal och hitta formerna för insatserna i egen regi under perioden jan-mar Vad var orsaken? RVC Sydost avbröt samarbetet på grund av att de inte har ekonomisk och personell kapacitet att ta in ytterligare en samarbetspartner. 62. Hur mycket utvecklingsmedel förbrukades under 2014 på denna åtgärd? Kostnad: Eventuell kommentar: Lön utförare kvinnostödjare 100 % (okt-dec) 63. Vi har haft utvecklingsmedel från under år 2014 för att arbeta med åtgärd Arbete med barn inom området våld i nära relationer. 72. Vi har haft utvecklingsmedel från under år 2014 för att arbeta med åtgärd Arbete med våldsutövare inom området våld i nära relationer. 81. Vi har haft utvecklingsmedel från under år 2014 för att arbeta med åtgärd 6.4 Andra åtgärder. 82. Namn på åtgärden: LOTS Införande av funktionen Lots för våldsutsatta kvinnor. Lots är en stödfunktion som ska guida våldsutsatta individer bland interna och externa insatser/kontakter samt ge individen samordnad information inom VINR området. Syftet är att underlätta den våldsutsattas uppbrottsprocess 83. Beskriv hur ni arbetat med åtgärden (till exempel bedrivna aktiviteter, utbildningsinsatser, etcetera): En Lots är identifierad, en arbetsbeskrivning är framtagen och en skriftlig rutin för uppdraget. Totalt har 4 st kvinnor erhållit Lotsuppdrag 84. Har åtgärden varit särskilt riktad mot någon eller några av grupperna nedan?, ingen särskild grupp 85. Vilka resultat har ni uppnått under 2014 inom ramen för åtgärden? En Lots är identifierad, en arbetsbeskrivning är framtagen och en skriftlig rutin för uppdraget. Totalt har 4 st kvinnor erhållit Lotsuppdrag som alla har varit nöjda med stödet. 86. I vilken utsträckning motsvarar resultatet under 2014 förväntade resultat? I stor utsträckning 89. Hur mycket utvecklingsmedel förbrukades under 2014 på denna åtgärd? Kostnad: Eventuell kommentar: Lön till Lots 50 % (april-dec) 90. Har ert arbete som genomförts med utvecklingsmedel följts upp eller utvärderats?, intern uppföljning, extern uppföljning, men utvärdering är planerad, ange när:

7 Sida 7 (9) 91. Vem har genomfört uppföljningen/utvärderingen? EXTERN/INTERN UPPFÖLJNING Extern/Intern uppföljning av delprojekt Signs of Safety har genomförts/genomförs. Signs of Safetys förhållningssätt och metodtrohet mäts genom att frågor ställs till medarbetare, chefer, implementerare och brukare i form av enkäter och kvalitativa intervjuer. Enkäter via Esmaker skickas till medarbetare, chefer och implementerare vid givna mätperioder. Kvalitativa intervjuer görs med ett visst urval av brukare. Detta sker i samarbete med Jönköping, Skärholmen Sdf och Spånga-Tensta Sdf som tagit fram enkäter för ändamålet. Jönköping administrerar enkäterna och sammansäller svaren. Uppföljningsinstrument: 1) Brukarenkät, 2) Enkät till personal (2 st), 3) Chefsenkät, 4) Enkät till implementerare, 5) Kvalitativ brukarintervju INTER UPPFÖLJNING AV SAMTLIGA DELPROJEKT Uppföljning av volymer och vad som fungerat bra/mindre bra mm har gjorts löpande under hela projekttiden för att följa arbetet samt justera arbetssätt, rutiner mm. EXTERN UTVÄRDERING Extern utvärderingen av delprojekt DIARI kommer att genomföras av forskare Mariana Dufort vid Karolinska Institutet med medel från Brottsoffermyndigheten. Detta kommer pågå under Socialhögskolan har på uppdrag av Regeringen/ utvärderat användandet av FREDA bedömningsinstrument där Södermalms Sdf har deltagit. Återrapport sker under början på Beskriv kortfattat resultatet av uppföljningen/utvärderingen: EXTERN/INTERN UPPFÖLJNING SIGNS OF SAFETY Enkät 1 ledning, organisering kring införandet Syftar till att fånga hur man i stadsdelen/kommunen arbetar med införandet och implementeringen av Signs of Safety. Besvaras en gång om året i november. Enkäten är utskickad och besvarad. Svarsfrekvens: 1/1 Enkät 2 chefer implementering Syftar till att chefer och biträdande enhetschefer/gruppledare värderar hur arbetet med Signs of Safety tillämpas i verksamheten. Enkäten skickas ut en gång om året i november. Enkäten är utskickad och besvarad. Svarsfrekvens: 4/4 Enkät 3 stöd för implementering, berörd personal Syftar till att personalen värderar hur arbetet med Signs of Safety tillämpas i verksamheten. Enkäten skickas ut en gång om året i november. Enkäten är utskickad och besvarad. Svarsfrekvens: 19/20 Enkät 4 tillämpning av metoden, socialsekreterare Syftar till att mottagande och utredande socialsekreterare värderar sitt arbete med Signs of Safety. Socialsekreterare besvarar enkäten fyra gånger per år, i dec, mars, juni och sep, utifrån den senast avslutade utredningen/förhandsbedömningen. En enkät är utskickad och besvarad. Svarsfrekvens 19/20. Enkät 5 brukarintervju, vårdnadshavare Syftar till att vårdnadshavare värderar processen med Signs of Safety. Kommer genomföras under RESULTAT: Medarbetaren har börjat tillämpa metoden och förhållningssättet och en majoritet är positiva till metoden. Mer tid för implementering behövs varför implementeringsplanen sträcker sig till EXTERN UTVÄRDERING DIARI SYFTE: Utvärderingens övergripande syfte är att utforska relevansen av att arbeta med ett strukturerat bedömningsinstrument inom socialtjänsten. Det övergripande syftet är att studera om metoden medför ökad kvalitet och koherens i bedömningar av utsattas kvinnors behov av hjälp och stöd i sina enskilda situationer. Mer konkret är målet för projektet att undersöka om bedömningsinstrumentet DIARI kan fungera som ett besluts- och dokumentationsstöd för socialtjänsten att arbeta mer evidensbaserat. Frågeställningar: 1. Leder bedömningar med hjälp av DIARI till mer utförlig, transparent och enhetlig dokumentation av våldsutsatta kvinnors behov av stöd och hjälp? 2. Leder bedömningar med hjälp av DIARI till mer samstämmiga och evidensbaserade bedömningar av våldsutsatta kvinnors behov av stöd och hjälp?

8 Sida 8 (9) 4. Vad är socialsekreterares upplevelser av att arbeta med en strukturerad behovsinventeringsmetod? DESIGN Studien har två delar: Första delen är en aktstudie och har en kvasiexperimentell design med en studiestadsdel och två jämförelsestadsdelar. Socialsekreterarnas bedömningar kommer att granskas av externa bedömare som kommer att skatta informationen i socialtjänstakterna samt gradera utredningarnas kvalitet med hjälp av ett studieprotokoll. Andra delen är en enkät och intervjustudie. Socialsekreterarna kommer att ombes besvara en enkät om sina synpunkter på utredningsarbetet. De socialsekreterare som använt sig av DIARI kommer även att intervjuas om sina upplevelser av att använda instrumentet i sina utredningar. TIDSPLAN: Projektet planeras starta i januari Anställning och träning av externa bedömare planeras äga rum i början av 2015 och få fort besked från etikprövningsnämnden inkommit kommer datainsamlingen påbörja. Utdrag ur socialtjänstakter gällande utredning av våldsutsatta från studieoch kontrollkommunerna från september månad och framåt kommer att efterfrågas och skattas löpande av de externa bedömarna fram till slutet av Under våren 2015 kommer enkäten till samtliga deltagande socialsekreterare att skickas ut och intervjuer genomföras med socialsekreterarna från studiestadsdelen. RESULTAT Huvudresultaten från denna studie kommer att återrapporteras till Brottsoffermyndigheten i form av en rapport som planeras vara färdigställd slutet av mars år 2016 samt redovisas i form av artiklar publicerade i internationella vetenskapliga tidsskrifter. 93. Övriga kommentarer kring arbetet med utvecklingsmedel Att bedriva projektarbete under mindre än 1 års tid är en kort period för att hinna implementera ett nytt arbetssätt ordenligt. Oftast hinner man genomföra planeringsfas och att skapa förutsättningar för förändring men själva genomförandefasen blir ofta ganska kort. Detta innebära att man ofta inte får så stora volymer att följa upp/utvärdera inom projektets ramar. Oftast kan projektmålen uppfyllas men det är svårt att kunna uttala sig om effektmål och se tydliga resultat av förändringsarbetet. Mot bakgrund av detta har Södermalms Sdf påbörjat att ta fram implementeringsplaner som sträcker sig längre än själva projektplanen för att arbetet ska fortsätta förankras och vidmakthållas i verksamheten även efter projekttidens slut. Bortsett från detta är utvecklingsmedel ovärderligt när det gäller att kunna finansiera kompetensförsörjning inom socialtjänsten och kunna erbjuda kvalitativ utbildning och handledning som annars inte ryms innan ordinarie budgetramar. 94. Ekonomisk redovisning för 2014 Redovisningen ska endast omfatta de utvecklingsmedel som ni beviljades av för Ni ska redovisa hur ni använt de beviljade medlen till och med 31 december Medel som ni för över till 2015 får användas fram till och med 31 mars Efter detta datum kommer ni att få en tilläggsredovisning där ni redogör för hur medlen använts under denna period. I kolumnen Budget 2014 fyller ni i hur mycket ni hade budgeterat per budgetpost och under Resultat fyller ni i hur mycket ni spenderat per budgetpost under Ni ska endast redovisa utvecklingsmedlen för 2014 och inte några andra bidrag, egen finansiering eller medel från tidigare år

9 Sida 9 (9) Redovisning av 2014 års utvecklingsmedel Lönekostnader Budget Lönekostnader Resultat (kr) Lokalhyra Budget Lokalhyra Resultat (kr) Resor Budget 2014 Resor Resultat (kr) Köpa tjänster, material, hyrd utrustning Budget Köpa tjänster, material, hyrd utrustning Resultat (kr) Annonsering och marknadsföring Budget 2014 Annonsering och marknadsföring Resultat (kr) Kost och logi Budget 2014 Kost och logi Resultat (kr) Kontorsmaterial, telefon etc. Budget 2014 Kontorsmaterial, telefon etc. Resultat (kr) Utrustning Budget 2014 Utrustning Resultat (kr) Trycksaker Budget 2014 Trycksaker Resultat (kr) Summa Budget Summa Resultat (kr) Kvarvarande medel som förs över till Medel som förs över till 2015: Totalt (kr)