EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 2007/2288(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om skydd av konsumenten: förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit (2007/2288(INI)) Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd Föredragande: Iliana Malinova Iotova Rådgivande utskotts föredragande (*): Jean Paul Gauzès, utskottet för ekonomi och valutafrågor (*) Förfarande med associerade utskott artikel 47 i arbetsordningen PR\ doc PE v01-00

2 PR_INI INNEHÅLL Sidan FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION...3 MOTIVERING...7 PE v /11 PR\ doc

3 FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION om skydd av konsumenten: förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit (2007/2288(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av kommissionens meddelande om finansiell utbildning (KOM(2007)0808), med beaktande av kommissionens grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (KOM(2007)0226), med beaktande av sin ståndpunkt vid den andra behandlingen av den 16 januari 2008 om rådets gemensamma ståndpunkt inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG 1, med beaktande av sin resolution av den 11 juli 2007 om politiken för finansiella tjänster ( ) vitboken 2, med beaktande av artikel 45 i arbetsordningen, med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A6-.../2008), och av följande skäl: A. Å ena sidan växer finansmarknaderna snabbt och har blivit oerhört dynamiska och komplexa. Å andra sidan innebär samhällsförändringarna och de förändrade livsstilarna att det finns ett behov av sund förvaltning av de privata finanserna och av att regelbundet anpassa de privata finanserna till nya arbets- och familjesituationer. B. Beslutsfattare på både medlemsstatsnivå och EU-nivå bör prioritera åtgärder för att öka konsumenternas finansiella kunskaper, inte bara på grund av de fördelar detta innebär för enskilda utan även på grund av de fördelar det innebär för samhället och ekonomin, till exempel genom att nivån för problematiska skulder minskar, sparandet ökar, försäkringsprodukter används på lämpligt sätt och lämpliga förberedelser inför pensioneringen görs. C. Undersökningar visar att konsumenterna tenderar att överskatta sina kunskaper om finansiella tjänster och att de måste övertygas om att de inte har så goda finansiella kunskaper som de tror. D. Högkvalitativa program för finansiell utbildning, som riktar sig till särskilda målgrupper och om så är lämpligt är så personligt anpassade som möjligt, kan bidra till att förbättra de finansiella kunskaperna så att det blir möjligt för konsumenterna att fatta initierade 1 Antagna texter, P6_TA(2008) Antagna texter, PA_TA(2007)0338. PR\ doc 3/11 PE v01-00

4 beslut, vilket i sin tur bidrar till att finansmarknaderna fungerar effektivt. E. Vikten av gränsöverskridande finansiella tjänster ökar ständigt, och kommissionen bör ta initiativ på EU-nivå för att främja finansiell utbildning. F. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt utbildningsbehoven hos sårbara konsumenter (låginkomsttagare, arbetslösa, etniska minoriteter osv.) och hos funktionshindrade, pensionärer och arbetstagare som närmar sig pensioneringen. G. Forskningen visar att de som i ett tidigt skede lär sig de grundläggande aspekterna av personliga finanser har bättre finansiella kunskaper. Det finns ett nära samband mellan finansiell utbildning och undervisning i grundläggande färdigheter (matematik och läsning). 1. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ på området finansiell utbildning för konsumenter, framför allt upprättandet av expertgruppen för finansiell utbildning och dess avsikt att skapa en Internetdatabas över system för och forskning om finansiell utbildning inom EU. Parlamentet anser att expertgruppen för finansiell utbildning bör ha tydliga ansvarsområden och befogenheter och föreslår att gruppen ombes utarbeta ett grundläggande program för finansiell utbildning på EU-nivå samt att en budgetpost för dessa program skapas. 2. Europaparlamentet understryker vikten av att genom noggranna studier på nationell nivå och EU-nivå fastställa den finansiella kunskapsnivån i alla medlemsstater och ange utbildningsbehoven hos särskilda målgrupper i samhället, utifrån en rad olika kriterier såsom ålder, inkomst och utbildningsnivå. 3. Europaparlamentet understryker konsumentorganisationernas roll när det gäller att fastställa målgruppernas särskilda behov av finansiell utbildning, uppmärksamma svagheter och brister i befintliga utbildningssystem och förse konsumenterna med finansiell information, till exempel via Internetbaserade verktyg för finansiell planering. 4. Europaparlamentet anser att program för finansiell utbildning endast blir effektiva om de skräddarsys till de specifika målgruppernas behov och om de, där så är lämpligt, är så personligt anpassade som möjligt. 5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla grundläggande utbildningsprogram på EU-nivå på området personliga finanser. Programmen ska baseras på gemensamma regler och principer som kan anpassas till behoven och tillämpas i alla medlemsstater. Europaparlamentet föreslår att en öppen samordningsmetod används för att fastställa normer och främja utbyte av bästa praxis. 6. Europaparlamentet betonar att finansiell utbildning kan komplettera men inte ersätta bestämmelser om konsumentskydd när det gäller lagstiftning och reglering av finansiella tjänster och reglering av finansinstitut. 7. Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som den privata sektorn, framför allt finansinstitut, spelar när det gäller att tillhandahålla information om finansiella tjänster. Parlamentet betonar dock att finansiell utbildning bör vara objektiv och rättvis och att den PE v /11 PR\ doc

5 tydligt bör skilja sig från kommersiell rådgivning och reklam. För att kunna uppnå detta mål uppmuntrar parlamentet finansinstituten att utveckla uppförandekoder för personalen. 8. Europaparlamentet erkänner att en balans måste upprättas mellan att tillhandahålla de kunskaper konsumenterna behöver för att fatta initierade finansiella beslut och att utsätta dem för informationsöverflöd. Parlamentet förordar högkvalitativ information som är tillgänglig, konkret, lätt att förstå och vars syfte är att förbättra konsumentens förmåga att fatta initierade och ansvarsfulla beslut. 9. Europaparlamentet rekommenderar att systemen för finansiell utbildning inriktas på viktiga aspekter som är relaterade till livsplanering, till exempel grundläggande besparingar, skulder, försäkringar och pensioner. 10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sina insatser för att främja dialogen mellan aktörer, till exempel genom att anordna nationella och regionala konferenser. 11. Europaparlamentet föreslår att en budgetpost skapas för att finansiera verksamhet på EU-nivå i syfte att öka konsumenternas medvetenhet om vikten av finansiell utbildning och finansiella kunskaper. Parlamentet uppmanar kommissionen att bidra till att öka medvetenheten på EU-nivå genom att stödja anordnandet av konferenser och mediekampanjer. 12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla och uppgradera webbplatsen Dolceta och att tillhandahålla denna tjänst på alla officiella EU-språk. Parlamentet föreslår att kommissionen lägger till en länk på webbplatsen Dolceta till den Internetdatabas över befintliga regionala och nationella system för finansiell utbildning som den avser att skapa. 13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa indikatorer som anger tillgänglighet och kvalitet på finansiell utbildning på resultattavlan för konsumentmarknaderna. 14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att starta informationskampanjer för att öka konsumenternas medvetenhet om vilka rättigheter de har enligt EU-lagstiftningen på området tillhandahållande av finansiella tjänster. 15. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att införa finansiell utbildning i grundskolans och gymnasiets allmänna läroplan för att utveckla de färdigheter som behövs i vardagen samt att anordna systematisk utbildning för lärare i detta ämne. 16. Europaparlamentet anser att synergieffekterna mellan olika utbildningsorganisationer inte utnyttjas i tillräckligt stor utsträckning. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att upprätta ett nätverk för finansiell utbildning där både den statliga och icke-statliga sektorn deltar, samt att uppmuntra samarbete och dialog mellan alla aktörer. 17. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt utbildningsbehoven hos pensionärer och arbetstagare som befinner sig i slutet av sin yrkesbana. PR\ doc 5/11 PE v01-00

6 18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta utbildningsprogram inom ekonomi och finansiella tjänster för socialarbetare eftersom de är i kontakt med människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller bli kraftigt skuldsatta. 19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar. PE v /11 PR\ doc

7 MOTIVERING I Vikten av finansiell utbildning Finansiell utbildning ligger högt upp på dagordningen i både USA och EU. Det finns två anledningar till detta. För det första möts konsumenterna av en ständigt växande tillgång och komplexitet när det gäller varor och tjänster. För det andra utvecklas inte konsumentinformationen och rådgivningen i samma takt som finansiella produkter i fråga om komplexitetsnivån. Detta innebär att konsumenterna blir mer sårbara när det gäller finansiella frågor. Konsumenterna behöver grundläggande kunskaper som hjälper dem att välja och helt och hållet förstå informationen och förslagen. Om klyftan när det gäller information och finansiell expertis mellan finansinstitut och konsumenter minskar, minskar även risken för överskuldsättning, underlåtande att betala och konkurs. Dessutom ökar konkurrensen mellan långivare och därmed den övergripande effektiviteten på marknaden eftersom konsumenter som är mer välinformerade kan skilja mellan olika finansieringsförslag och välja det alternativ som är bäst lämpat för deras behov. II Begreppet finansiell förmåga Forskarnas definition av begreppet finansiell förmåga har tre grundläggande beståndsdelar: Finansiell kunskap och förståelse En grundläggande nivå av finansiell förmåga bör upprättas. Konsumenterna bör kunna förstå grundläggande finansiell terminologi och i viss utsträckning även de tekniska, juridiska och matematiska förfaranden som ingår i denna terminologi. Kunskapen bör förvärvas genom utbildning men även genom erfarenheter och genom att konsumenterna passivt tar emot information från olika källor. Finansiella färdigheter och finansiell kompetens Efter att konsumenterna har uppnått en viss kunskapsnivå bör de utveckla sin förmåga att använda och dra fördel av kunskapen. Detta kräver en rad specifika färdigheter, till exempel att sammanställa finansiell information (kontoutdrag, kvitton osv.) och arkivera, att bedöma den samlade informationen på rätt sätt, att jämföra de olika produkterna och andra färdigheter som underlättar den finansiella planeringen (besparingar, utgifter, budget, investeringar). Finansiellt ansvar Det räcker inte med att konsumenterna har kunskaper och färdigheter för att de ska kunna hantera sina finanser på lämpligt sätt. De måste även vara beredda att använda sina kunskaper och färdigheter. Detta handlar till stor del om vilken inställning de har. Finansiell förmåga handlar inte bara om att veta vilken åtgärd som är rätt. Olika människor kan trots att de har samma kunskaper välja olika åtgärder beroende på att de har olika inställningar till utgifter och investeringar. Dessutom kan även människor med rätt kunskaper och färdigheter fatta beslut som inte är ansvarsfulla ur ett makroekonomiskt perspektiv. PR\ doc 7/11 PE v01-00

8 III Problem orsakade av brist på finansiell förmåga Det är svårt för konsumenter med låga finansiella kunskaper att välja de produkter och tjänster som är mest lämpliga för deras behov. Det är svårt för dem att bedöma de råd de får, och de kan vilseledas och bli offer för otillåtna försäljningsmetoder. Det finns en allmän missuppfattning om finansiella produkter, framför allt om de är mer komplicerade. Detta problem kan leda till två olika resultat att konsumenterna inte engagerar sig i finansiella frågor (ekonomisk utslagning) eller att konsumenterna engagerar sig, men kanske inte väljer rätt produkt eller undersöker produktutbudet tillräckligt mycket för att hitta den produkt som bäst tillgodoser deras behov, eftersom de tycker det är svårt att jämföra produkterna. Olika undersökningar visar att kunden antingen helt enkelt väljer de billigaste produkterna eller väljer produkter från stora företag eftersom dessa betraktas som mer tillförlitliga. Ett annat problem är att konsumenterna inte följer produktutbudet för produkter efter att de har köpt dem så att de kan byta till mer fördelaktiga erbjudanden. Enligt en undersökning som genomförts av FSA (Finansinspektionen) är nivåerna i Storbritannien när det gäller att undersöka produktutbudet för finansiella produkter mycket låga i jämförelse med nivåerna för kläder eller mobiltelefoner. Ett annat problem är att kunderna inte vet vem de ska vända sig till. Undersökningar visar att när människor vill ha råd vänder de sig i första hand till familj och vänner. Anledningen till detta är att de tror att deras familjemedlemmar ger dem tillförlitliga råd. Å andra sidan kan rådgivning från en bank leda till påtryckningar att köpa finansiella produkter. Konsumenterna bör få oberoende råd så att deras intressen tillvaratas på bästa sätt. Få konsumenter har emellertid råd att anlita personliga finansiella rådgivare. Bristen på planering inför framtiden är också en följd av bristen på finansiell information och förmåga. Det är viktigt att inse att planeringen inför pensionen bör påbörjas i ett tidigt skede av arbetslivet. Slutligen utsätts dagens konsumenter ständigt för påtryckningar i form av reklamerbjudanden om att låna pengar. Om de inte inser konsekvenserna av att ta lån och framför allt av att inte kunna betala tillbaka lånet kan detta få negativa effekter på deras välbefinnande men även på samhället i stort. IV Ökad medvetenhet Även om undersökningar visar att det råder en allmän brist på finansiell förmåga bland europeiska konsumenter är det inte säkert att konsumenterna själva inser eller erkänner detta. Vi måste öka konsumenternas medvetenhet om hur väl de förstår finansiella frågor och hjälpa dem att förstå att det finns ett behov av finansiell utbildning och oberoende expertrådgivning. Samtidigt bör konsumenterna vara medvetna om konsekvenserna av deras handlande och de avtal de ingår, till exempel konsekvenserna av att inte göra avbetalningar eller av förtidsåterbetalning. Denna medvetenhet kommer att hjälpa dem att fatta initierade och ansvarsfulla beslut. PE v /11 PR\ doc

9 Det behövs en informationskampanj för att möta det växande allmänintresset för finansiell förmåga. Dessutom bör konsumenternas förmåga att bedöma sin egen finansiella förmåga utvecklas. Konsumenternas inställning till finansiell utbildning bör påverkas. Även om kvalitativa system för finansiell utbildning och expertrådgivning finns tillgängliga är det inte säkert att konsumenterna anser sig behöva dem. V Finansiell utbildning och finansiell information en differentierad strategi Under en individs liv utvecklas den finansiella förmågan. Den är beroende av konsumenternas livssituation, utbildningsnivå, inkomst osv. Finansiella kunskaper, förståelse, färdigheter, kompetens och ansvarskänsla fyller ingen funktion om konsumenterna inte kan använda dem i praktiken. Därför bör finansiell utbildning vara praktiskt och inte bara teoretiskt inriktad, framför allt när det gäller äldre konsumenter. Inom systemen för finansiell utbildning måste man ta hänsyn till konsumenternas behov. Deras behov avgörs av ålder, inkomst, civilstånd, utbildning, inställning, personliga intressen, vilken sektor de arbetar inom osv. Dessa faktorer innebär att det behövs grundläggande principer för systemen för finansiell utbildning: Utbildningssystemen bör inriktas efter målgrupper. Utbildningssystemen måste utformas med hänsyn till de skilda behoven och intressena hos en mängd konsumenter och bör tillhandahållas på konsumenternas eget språk informationen för konsumenter bör vara konkret och lätt att förstå. Utbildningssystemen bör vända sig till en mängd olika konsumenter barn, ungdomar, vuxna, personer som närmar sig pensionsåldern, pensionärer och ingå i det formella utbildningssystemet. Dessutom bör specifika program för finansiell utbildning som är avsedda för vissa samhällsgrupper och ekonomiska grupper utvecklas. Utbildningssystemen bör även ta hänsyn till kundernas förmåga att klaga och söka gottgörelse. En annan viktig omständighet är att konsumentinformation är en nödvändig, men inte tillräcklig förutsättning för att konsumenterna ska kunna fatta effektiva beslut. En ökning av tillgänglig information leder inte automatiskt till en ökning av den information konsumenterna besitter. Konsumenterna behöver information, men de behöver även förstå informationen och jämföra den med annan information. Ofta möts konsumenterna av ett informationsöverflöd, och de har problem med att filtrera informationen. Detta kan innebära att deras förståelsenivå minskar och att deras förmåga att fatta beslut begränsas. Information får inte förväxlas med utbildning och rådgivning. Vanligtvis har konsumenter med lägre inkomst mindre tillgång till information eftersom de inte använder finansiella produkter regelbundet. Oberoende finansiella rådgivare anlitas av många kunder, men inte av dem med låga inkomster. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt oberoende och kvalitativ rådgivning för konsumenter med låg inkomst. PR\ doc 9/11 PE v01-00

10 VI Vidareutveckling och genomförande av system för finansiell utbildning Alla aktörer bör involveras i processen för finansiell utbildning staten, icke-statliga organisationer, konsumentorganisationer och finansinstitut. En tydlig uppdelning av ansvarsområden krävs. Finansinstitut har de expertkunskaper som krävs för att utveckla konkreta och praktiska utbildningssystem, men bör inte vara den enda aktören som erbjuder finansiell utbildning och rådgivning. Andra tillförlitliga utbildningsanordnare på området finansiell utbildning är oberoende institutioner såsom konsumentorganisationer och staten. Den bästa lösningen är att finansiell utbildning anordnas gemensamt av finansinstitut och konsumentorganisationer så att konsumenternas rättigheter och intressen skyddas och konsumenterna inte utsätts för påtryckningar att köpa finansiella produkter. VII Finansiell utbildning på EU-nivå Finansiell utbildning tillhandahålls av en mängd olika institutioner och organisationer finansiella tillsynsmyndigheter, finansinstitut, byråer som arbetar för att öka vuxnas kunskaper, konsumentorganisationer osv. De nationella myndigheterna i 11 medlemsstater är de viktigaste drivkrafterna när det gäller finansiell utbildning. Huvudämnet är penningteori och särskilt hur man använder ett bankkonto. I programmen för finansiell utbildning ingår även kreditförvaltning och förvaltning av lån samt frågor som rör investeringar, besparingar, försäkringar och riskhantering. På området finansiell utbildning har kommissionen genomfört följande initiativ: Kommissionen har upprättat en webbplats, Dolceta, som erbjuder konsumentupplysning för vuxna webbplatsen är översatt till alla officiella EU-språk (förutom rumänska och bulgariska) och är anpassad till behoven på alla nationella marknader. Kommissionen har beslutat att utöka Dolceta till att omfatta även grundskole- och gymnasieutbildning detta nya projekt är avsett för ungdomar och lärare. Syftet är att hjälpa lärarna att föra in de finansiella frågorna i klassrummet och bedöma elevernas kunskaper om dem. Europe Diary (Den europeiska dagboken) en broschyr som delas ut till gymnasieelever för att informera dem om deras rättigheter som konsumenter. Den innehåller ett avsnitt om pengar och skulder som förklarar hur finansinstitut och finansprodukter fungerar och varnar för riskerna med att ta alltför stora lån. I mars 2007 anordnade kommissionen en konferens med titeln Increasing Financial Capability (Att öka den finansiella förmågan) för att belysa vikten av bestämmelser för högkvalitativ finansiell utbildning och för att tillhandahålla ett forum för utbyte av bästa praxis. I grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden anser kommissionen att mer kan göras för att främja finansiell utbildning. Kommissionens meddelande om finansiell utbildning (KOM(2007)0226). PE v /11 PR\ doc

11 VIII Åtgärder Medlemsstaterna bör spela en central roll i den finansiella utbildningen. Det bör dock utvecklas ett grundläggande utbildningsprogram på området finansiell utbildning på EU-nivå. Inom ramen för detta program måste gemensamma regler och principer som kan tillämpas i alla medlemsstater skapas. Det bästa sättet att förbättra människors finansiella förmåga är att införa ett ämne där finansiella frågor behandlas i skolornas läroplan. För att uppnå så goda resultat som möjligt bör finansiell utbildning ges redan i skolan och vara obligatorisk. Kommissionen bör rekommendera att medlemsstaterna inför finansiell utbildning i de nationella läroplanerna. En särskild strategi bör utarbetas för att förbättra de finansiella kunskaperna inom olika samhällsgrupper barn i grundskolan, tonåringar i gymnasiet, studenter på universitetet, vuxna, låginkomsttagare och pensionärer. Medlemsstaterna bör upprätta ett nätverk för finansiell utbildning där både den statliga och icke-statliga sektorn, liksom specialutbildade lärare, deltar. Kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att inrätta en speciell form av finansiell utbildning som är särskilt utformad för konsumenter som befinner sig i slutet av sin yrkesbana eller redan är pensionerade. Detta är viktigt eftersom de sociala trygghetssystemen numera är utformade så att riskerna bärs av medborgarna och inte längre av staten. Kommissionen bör skapa en budgetpost för program för finansiell utbildning på EU-nivå. Finansiering bör avsättas för mediekampanjer för att öka konsumenternas medvetenhet om de problem som den låga finansiella kunskapsnivån orsakar. PR\ doc 11/11 PE v01-00