Blå tillväxt Skagerrak 2025

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Blå tillväxt Skagerrak 2025"

Transkript

1 1 Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak stora utmaningar och stora möjligheter NOVEMBER 2014 FREDRIKSTAD Vad blev sagt och gjort? Dokumentation av konferensen

2 Innehåll Förord 3 Välkommen till Svinesundsregionen där den blå tillväxten är en blandning av salt och sött! 4 Blå tillväxt i Skagerrak/Kattegat 2025 stora utmaningar och stora möjligheter 5 Ocean industries tillväxtmotor i Oslofjordregionen och på SørNorge 6 Mer gods på vattenvägen en corehamns perspektiv på planering av vattenvägar och intermodala transportsystem 7 Innovationer inom sjömatsområdet skapar tillväxt i Skagerrak & Kattegat 8 Miljösmart nærskipsfart på Skagerrak - utmaningar och væxtpotential. 10 Miljöeffektiva hamnar är noder i systemen 10 Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? Förprojekt Nærskipsfart i Öresund-Kattegat- Skagerrak lägger ut kursen för fortsatta gränsöverskridande samarbeten 11 Industriutveckling till lands och till havs 13 Testsiter, en del i utveckling av havsenergiutvinning 13 Miljöeffektiva lättviktsfärjor 14 Green, clean shipping kräver omställning till förnybara marina bränslen 15 Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ett alternativ 15 Scandinavian CleanTech Network visar på styrkeområden inom förnybar energi med fokus på Blå tillväxt 16 Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan 18 MARIFUS sätter kurs på framtiden 19 Vækstpotentialer i den blå Limfjord 19 Gränslöst båtliv på inre vattenvägar - blå visioner för utvecklad turism Dalslands kanal-haldenkanalen 20 Kust och Havsplanering på skandinaviska - plattform för nyskapande och blå tillväxt! 21 Kust och havsplanering på skandinaviska erfarenheter från Interreg ÖKS projektet Hav möter land 21 Kommunerna i Norra Bohuslän samarbetar om en Blå ÖP/ översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 22 Vestfold och Telemark samarbetar om en interregional plan for utvikling av intermodal godstransport Mer gods på sjø og bane 23 Kort info om prioriteringar och stödmöjligheter i interreg-programmen Översikt de 4/8 Interreg-programmen i området 24 Fördjupning om Interreg Öresund-Kattegatt-Skagerrak. 25 Blå tillväxt Skagerrak från ord och goda föresatser till verkstad! 27 WS1 + WS3: Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? + Green, clean shipping och omställning till förnybara marina bränslen 27 WS2: Industriutveckling till lands och till havs 27 WS5: Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan 28 WS6: Kust och havsplanering - plattform för nyskapande och blå tillväxt! 28 WS7: Blå kompetens - affärsvärdekedja för utbildning och kompetensförsörjning 29 Avslutning och avstamp för nästa Idé och Projektarena Blå Tillväxt Skagerrak Utställare 32 Deltagare 34

3 3 Förord Skagerrak är det havsområde som förenar de tre skandinaviska länderna: Sverige, Norge och Danmark. Skagerrakområdet har en stor maritim och marin kompetens och den blå utvecklingen och tillväxten är viktig; oavsett om det handlar om sjöfart, nya tekniska lösningar, marin energiproduktion, miljösmarta transportlösningar, havsplanering, sjömat eller den blå upplevelsenäringen. Havet binder Skagerrakregionerna samman och borde vara den naturliga grogrunden för gränsöverskridande samhandling mellan lokala, regionala och nationella aktörer i de tre länderna. Mötesplatsen Idé och Projektarena Blå Tillväxt Skagerrak 2025 har som uppgift att förena Skagerraks maritima och marina aktörers kompetens under ett och samma tak. Genom föredrag, utställningar och workshops ska nya och pågående idéer för gränsöverskridande blå tillväxt diskuteras och drivas framåt. Att ha en god idé räcker inte för att driva den blå utvecklingen framåt. Det måste finnas en arena eller nätverk där idén kan utvecklas och få med rätt partners, ofta saknas också en överblick om hur idén kan finansieras genom olika program och organisationer. Genom att initiera en plattform som tar ett samlat grepp om projektprocessen hoppas Svinesundskommittén bidra till en gränslös blå tillväxt i Skagerrak. Havet känner inte av några gränser alltså borde även utvecklingen vara gränslös.

4 4 Välkommen till Svinesundsregionen där den blå tillväxten är en blandning av salt och sött! Jon-Ivar Nygård, ledamot i Svinesundskommitténs arbetsutskott och styrelse samt ordfører i Bystyret i Fredrikstad Jon-Ivar inleder mötesplatsen med att hälsa alla hjärtligt välkomna till Fredrikstad. Att Fredrikstad är platsen för en mötesplats om blå tillväxt är naturligt. Fredrikstad har trots allt sedan grundandet av staden på 1500-talet präglats starkt av det maritima. Segelskutor har avlösts av motorseglare och den stora varvsindustrin har idag ersatts av en blomstrande fritidsbåtssektor. Jon-Ivar poängterar att det är tillväxt i Fredriksstad hamn och att den maritima sektorn fortfarande är stark i staden. Jon-Ivar betonar också hur närheten till Sverige alltid har varit tydlig i Fredrikstad. Inte minst beror Fredrikstads strategiska placering i Glommaälven mycket på den före detta gamle ärkefienden Sverige och de krig som fördes mellan länderna. Idag är krigen mellan Sverige och Norge historia och det är en stark och fredlig samverkan som nu präglar kontakterna över den svensk-norska gränsen. Och Fredriksstad är fortfarande strategiskt placerat, men nu genom sin närhet till såväl Oslo som till Göteborg. Näringslivsutveckling och planläggning är nyckelord som Jon-Ivar skickar med deltagarna att ha med sig under konferensen. Jon-Ivar Nygård, ledamot i Svinesundskommitténs arbetsutskott och styrelse samt ordfører i Bystyret i Fredrikstad

5 5 Blå tillväxt i Skagerrak/Kattegat stora utmaningar och stora möjligheter I Skagerrakregionen är de blå näringarna ocean industries en sektor med stor tillväxtpotential. Området har en maritim och marin kompetens i världsklass och genom att ta tillvara på kompetensen och se kopplingarna mellan branscherna finns stora möjligheter för innovation, tillväxt och nyskapande. Blå utmaningar och miljösmart væxtpotential förenar Skagerrak & Kattegat Siv Henriette Jacobsen, ledamot i Svinesundskommittén och i Østfold fk fylkesutvalg Norden borde vara en stormakt i Europa och i världen! Så inleder Siv och fortsätter sedan med att i Norden, och framförallt i Skandinavien, förenas vi av våra språk och vår kultur. Vi förstår varandra i både talandet och i vardandet, även om det givetvis finns skillnader. Men, inte minst säger Siv, förenas Skandinavien av havet som binder oss samman! Siv menar att Östfold måste bli bättre på att ta tillvara på deras maritima möjligheter. Som hon uttrycker det Det finns en maritim utveckling i Östfold, men vi tänker inte på oss själva som en maritim region havet är en lekplats och används inte för näringslivsutveckling. Hon fortsätter direkt med att andra fylken utvecklar sin maritima identitet och näringsliv med stor framgång, och även Östfold måste se till att utveckla sin nisch i den maritima sektorn. Det finns flera möjliga sektorer att utveckla och hon räknar upp följande exempel: I Östfold ses redan havet som en lekplats, så varför inte tjäna pengar på den? Turismen är stor tillväxtsektor där närheten till havet är en central driftkraft. Exempel som är tydliga för Östfold är bland annat: segling, fritidsliv, kryssningstrafik, kortrest mat från den maritima bakgården och närheten till marknaden genom befolkningstätheten. Siv Henriette Jacobsen, ledamot i Svinesundskommittén och i Østfold fk fylkesutvalg Gods och logistik, det finns stora miljövinster att göra på att föra över gods på havet. Det är för många lastbilar på vägen och det gäller att knyta samman trafikslagen. Här är struktur och planering viktigt, hur vill vi ha det med våra hamnar? Några få stora eller flera små? Och hamnarna funktion måste få acceptans, det kan inte byggas restauranger och butiker i alla hamnar, hamnarna måste få fungera som de logistikcenter de faktiskt är. Oslofjorden är speciell, det krävs en SWOT-analys som kan lägga grunden för en maritim strategi för att ta tillvara på alla fördelar. Mycket forskning och innovation sker här och hur kan det utnyttjas bättre? Maritima näringar på land: algproduktion på land är en stor möjlighet. Land som inte kan brukas optimalt för jordbruk och boende kan tas tillvara på detta viset. Det är en stor dröm för Siv att Östfold ska ta täten för algproduktion i Norge. Likaså är akvaproduktion en stor potentialsektor. The sky is the limit! (or the ocean ). Med de orden avrundar Siv och påpekar att blå tillväxt handlar om så mycket mer än det renodlade maritima och marina. Vatten är källan till allt och på samma vis kan de blå möjligheterna finnas överallt, det gäller bara att se kopplingarna!

6 6 Ocean industries tillväxtmotor i Oslofjordregionen och på SørNorge Knut L. Arnesen, daglig leder vid Maritimt Forum Oslofjorden Svenska och norska maritima företag har goda exempel på framgångsrika samarbeten vilka har lett till att stärka företagen globalt, Wilhelmsen och Wallenius är ett gott exempel på detta. Så inleder Knut föredraget. Knut ger den samlade bilden av hur viktiga Ocean industries är för Norges ekonomi. Maritima näringar är Norges största exportvara efter petroleumprodukter. Norges regioner är generellt specialiserade inom olika delar av den maritima sektorn. Oslofjorden har sin spets inom shipowners, specialized services, electronics och subsea, hela 40 % av Norges maritima värdeskapande sker i Oslofjordsregionen. Företag i Oslofjorden är oerhört kompetenta och globalt starka. Många har samarbeten över hela världen och ser till att arbeta med hela värdekedjan, logistik är mer än hamn-till-hamn, logistik handlar om tjänster! Och det är inte bara norska företag som etablerar sig i Oslofjorden, som exempel finns det ett franskt företag som placerade sitt huvudkontor här på grund av all kompetens. Sen finns även världens största klassningssällskap i Oslofjorden. Det är en stor bredd i företagen i Oslofjordsregionen, inte minst för att många är inriktade på tjänster, en sektor som inbegriper i stort sätt alla sektorer och steg i produktionskedjorna. Det sker också mycket samverkan mellan företagen, inte minst genom sammanslagningar. Knut L. Arnesen, daglig leder vid Maritimt Forum Oslofjorden Det var Wilhelmsen som påpekade att Det viktiga är inte att äga stålet, utan att äga kunskapen! Alltså är rekrytering och kunskapsbyggning nyckeln för att vara konkurrenskraftig, det gäller att vara bäst på kunskap och innovation. Dagens klustereffekter i Oslofjorden är inte så goda som de kunde ha varit och detta är något som Maritimt Forum Oslofjorden ska arbeta vidare med. Som Knut säger Maritimt Forum Oslofjorden önskar att framtiden innebär ett superkluster/superklynge! Vi ska inte bara vara en medlemsorganisation utan ett klustersamarbete. Havet är en underutnyttjad resurs. Havet står för 90 % av jordens yta och potentialen är stor. Olja & gas, maritim och sjömat är alla maritima kompetenser och inte enskilda sektorer. Knut poängterar att det måste ses som en superklynge och inte som enskilda näringar (Ocean Industries). Detta är framtidsvisionen att sträva efter! Ett sådant kunskapsnav i Oslofjordsregionen skulle vara ett globalt kunskapsnav där framtiden finns. Knut hoppas öka forsknings- och innovationsnärvaron och företagsetableringarna i Oslofjordsregionen och att dessa ska verka i en superklynge. Det är viktigt att komma ihåg att framtiden byggs på att rätt kompetens finns! Detta understryker Knut med eftertryck. Ungdomar måste fångas upp tidigt! Framtidens experter finns ibland oss och de måste få rätt verktyg i val av yrkesbana. Sen gäller det att attrahera talangerna till ocean industries. Det handlar om att se potentialen. De maritima näringarna är mer än sjökaptener, det är jurister, marknadsförare, ekonomer, teknikingenjörer etc. Knut sammanfattar med att Maritimt Forum Oslofjorden ska vara med och skapa framtidens experter inom ocean industries! Knut avrundar föredraget med att givetvis ser Maritimt Forum Oslofjorden potentialen och möjligheterna med att samarbeta över gränsen. Bara som exempel så ligger ju Chalmers tekniska högskola närmare Oslofjorden än vad exempelvis Trondheim gör.

7 7 Mer gods på vattenvägen en corehamns perspektiv på planering av vattenvägar och intermodala transportsystem Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs Göteborgs Hamn Göteborgs hamn är fortfarande stor och levande! Så inleder Elias och berättar att faktum är att hamnen är större än någonsin förr, både i yta och i gods, vilket gör att Göteborgs hamn behåller sin position som den största hamnen i Norden. Elias fortsätter med att Göteborg i flera hundra år har varit ett nav för in- och utgående transporter, från dåtidens ostindiefarare till dagens containerfartyg alla har fört godset ut och in från fjärran hamnar och gör Skandinavien till en del av den globala marknaden. Sverige är extremt beroende av export och ligger, som ett relativ litet land, högt upp i listningen för exportgods. Göteborgs hamn konkurrerar inte med andra svenska, nordiska eller europeiska hamnar, nej förtydligar Elias, den konkurrerar med hamnar i Asien. Göteborgs hamn har % av det svenska containergodset och har cirka 140 direktförbindelser, men är globalt sätt ändå en liten containerhamn. Konkurrensen för Göteborgs hamn gäller till stor del att få båtarna att gå direkt till Skandinavien och inte med slutdestination till någon av kontinenthamnarna i Europa. Om båtarna vänder nere på kontinenten blir det dyrare och tar längre tid för godset att nå Skandinavien, vilket då skadar exporten. På listan över världens 20 största containerhamnar ligger inte Göteborgs hamn med, Göteborgs hamn återfinns på plats 115. Överhuvudtaget finns bara två europeiska hamnar med på top20-listan och de ligger i den nedre delen. Utvecklingen och hamntillväxten sker i Asien, främst i Kina, och det gäller att haka på dem genom marknadsföring och partnerskap. Elias Wästberg, Senior Manager Public Affairs Göteborgs Hamn Att vara en global hamn ställer stora krav på hamnen och Elias räknar upp några av de faktorer som måste finnas där. Det måste finnas rätt hamninfrastruktur med kajplatser som har tillräckligt djup och längd/bredd, sedan måste även kranar och kapaciteten i hamnen klara de största båtarna. En båt vill vara inne i hamnen så kort tid som möjligt, kanske bara några timmar. Alltså måste lossning, lastning och administration ske så effektivt som möjligt. Dessutom blir båtarna allt större och det gäller att ligga steget före när det gäller utvecklingen av hamnen. Ska hamnen köpa nya kranar gäller det att köpa kranar som är mycket större än vad dagens båtar faktiskt är och ska det anläggas nya kajplatser måste djupet vara djupare än vad de moderna båtarna sticker idag. Som en anekdot berättar Elias att många av dagens största båtar redan har ett djup som gör att de inte kan passera Stora Bält och komma in i Östersjön, och fartygen blir inte mindre. När godset anlöper Göteborgs hamn måste det vidare så snart och effektivt som möjligt, hamnen är trots allt inte godsets slutdestination. I Sverige används inte kanaler eller floder så som det görs nere i Europa. Istället används järnväg och vägtrafik. 50 % av det gods som anlöper Göteborgs hamn förs vidare med järnväg och tåg avgår från hamnen varje dag. Problemet med järnvägen är att det finns en kapacitetsbrist och i framtiden spås en ökande godstransport. Så hur ska framtidens gods föras vidare? Fler godståg? Järnvägen är redan högt belastad. Med lastbil då? Vägkapaciteten finns inte. Däremot har närsjöfart och kustsjöfart en underutnyttjad potential genom att använda feederfartyg. Sjöfarten, summerar Elias, är alltså en naturlig avlastning på den ökade godstransport som förutspås. Här poängterar Elias också att de över hundra hamnar som finns i Skandinavien inte kan syssla med samma sak. Ingen hamn borde läggas ned, men specialisering krävs och Göteborgs hamn kan verka som ett nav. Elias ger ett sista medskick att sjöfarten inte kan ses separat i infrastruktursdebatten, sjöfarten är en del av infrastrukturskedjan och måste in i diskussionen! Dessutom måste vi bredda bilden, vår region har en enorm sjöfartskompetens med en stor del landbaserade företag i den maritima sektorn.

8 8 Innovationer inom sjömatsområdet skapar tillväxt i Skagerrak & Kattegat Susanne Lindegarth, forskare och marinbiolog vid Göteborgs universitet med placering på Lovéncentret, Tjärnö Susanne är förutom att vara forskare och projektledare även samordnare för det Maritima Klustret i Västsverige och koordinator för Vattenbrukscentrum Väst och hon börjar sitt föredrag med att poängtera att forskare måste engagera sig i projekt där resultaten kommer till nytta i samhället! Hon fortsätter sedan med en snabb presentation av det Maritima Klustret i Västsverige, som hon är samordnare i. det Maritima Klustret i Västsverige har identifierat sex stycken styrkeområden att kraftsamla kring: turism & rekreation, marina livsmedel, marin bioteknik, maritima operationer, havsförvaltning och marin energi. Målet med det Maritima Klustret är: Att stärka det maritima klustret i Västra Götaland genom att öka möjligheterna för innovationer och kunskapsbaserad tillväxt inom den maritima sektorn. Sjömat inkluderar hela kedjan från hav till bord: fiske & vattenbruk, beredningsindustrin, återförsäljare, restaurang och handel. Fokus ligger på konsumentperspektivet med god, hälsosam, miljövänlig och lättillgänglig mat från havet. Fisket har specifika framtidsutmaningar eftersom det är svårt att öka det enskilda upptaget. Nyckelord för framtiden blir därför: tillväxt genom diversifiering, produktutveckling och värdeskapande åtgärder. Även vattenbruk kommer in med kretsloppsbaserad odling av fisk och skaldjur på land och i havet. Susanne Lindegarth, forskare och marinbiolog vid Göteborgs universitet med placering på Lovéncentret, Tjärnö Susanne lyfter att fiske och akvakulturen är stor och viktig i hela Skandinavien, men med olika fokusområden. Den Skandinaviska akvakulturen har hög nivå på både teknisk och biologisk kompetens och inte minst finns flera forsknings- och innovationsmiljöer i Kattegat och Skagerrakregionen. Styrkan för sjömatssektorn i Västsverige är att den är av högsta kvalité. Det finns ett kustnära fiska av speciellt räka och kräfta, stora fiskhamnar och beredningsindustrier. Det finns dessutom ett begränsat vattenbruk med blåmussla och ostron. Även turismen är viktig och där är det framförallt skaldjursfisket som drar. Förutom de rena sjömatsnäringarna finns även forsknings- och samverkansplattformar samt kustzonsplanering. Marina livsmedel, inom det Maritima Klustret i Västsverige, har tre fokusområden med underkategorier: Utveckling av vattenbruket: Stärka möjligheterna för odling & förädling av musslor och Verka för en testanläggning för odling av fisk och skaldjur Värdeskapande inom fisket: Produktutveckling, Ta tillvara underutnyttjade marina resurser till livsmedel och Främja redskapsutveckling och levandeförvaring Mervärden hälsa & miljö: Dokumentera hälsoeffekter, Öka samhällets kunskapsnivå om marina livsmedel & hälsa och Säkerställa uthållighetsperspektiv & systemtänkande i klustret Det finns massor av innovationsmöjligheter inom sjömatsområdet och Susanne radar upp följande exempel: Fisk och skaldjur från Västerhavet håller högsta kvalitet det skall vi utnyttja! Ta tillvara på de råvaror vi har idag på ett ännu bättre sätt skapa ett högre värde på produkterna Levandeförvaring, produktutveckling, förädling, märkesbyggande, nischprodukter, förpackningar, logistiklösningar, upplevelse- och turismkoncept, nya marknader Fokus på hållbara produktionsmetoder inom fisket och vattenbruket I framtiden ska vi fiska, odla och förädla fler skaldjursarter och även fisk, den framtidsbilden ger Susanne åhörarna. Genom kretsloppsbaserad odling kan utsläpp från en odling brukas till en annan. Nya tekniker möjliggör nya odlingsmöjligheter, både på land och i havet. Genom att använda slutna odlingskar sker inga utsläpp vare sig till havs eller till land. Havsbaserade odligskar kan dessutom samordnas med havsbaserad energiproduktion och vattenbruksteknologi, möjligheterna är många.

9 9 Susanne avslutar med att rada upp samarbetsmöjligheter för gränsöverskridande innovation: 1. Innovativa miljöer för värdeskapande inom sjömatsområdet nya produkter och marknader 2. Utveckla hållbara fiskemetoder ex. Redskapsutveckling för ökad selektivitet och minskad miljöpåverkan Gränsöverskridande förvaltningsmodeller och planeringsverktyg Beståndsförstärkningar torsk, kräfta, hummer 3. Utveckla testbäddar för kretsloppsbaserad marin fisk- och skaldjursodling Multitrofa havsbaserade system Semislutna havsbaserade fiskodlingssystem Landbaserade odlingstekniker Nya foderingredienser 4. Innovationsarena som kopplar ihop sjömat med upplevelsebaserad turism Diskussion I den efterföljande diskussionen var många nyfikna på godsflöden och hamnens roll som nav för vidaregående transport. Göteborgs hamn är inte bara Sveriges största hamn utan även Norges, men vad är lönsamt för kunderna när godset ska vidare till Norge, järnväg eller lastbil? Elias förtydligar att kapacitetsfrågan för järnvägen visar på att allt fler väljer järnvägstransporter, men det som järnvägen vinner i effektivitet förlorar den i flexibilitet, där går det inte att konkurrera med lastbilstransporter. Mellan Göteborg och Oslo finns det idag faktiskt en lågutnyttjad direktlinje med feederfartyg. Och det finns en utvecklingspotential men det är viktigt att komma ihåg att idag vinner järnvägen på sin höga frekvens och lastbilarna på sin flexibilitet, dessa faktorer måste kustsjöfarten få till för att bli konkurrensmässig. Det krävs även att utveckla hamninfrastrukturen ihop med politiska incitament (skatter och avgifter) för att kustsjöfarten ska bli ett konkurrenskraftigt transportsätt som är effektivt och prisvärt. När det kommer hamnar finns även stora planeringsfrågor att ta hänsyn till. Sjönära områden nyttjas idag allt mer som boendemiljöer och en hamn behöver stora ytor. För Göteborgs hamn löser sig detta genom att det gäller att identifiera hamnen, industrihamnen ifråga ligger utanför stadskärnan och konkurrerar alltså inte med stadsutvecklingen. I slutet av diskussionen kom kopplingen sjöfart sjömat in. Det finns spännande möjligheter för exportörer att exempelvis kunna leverera levande lax istället för fryst. Då krävs det teknikutveckling och att kompetens delas mellan sektorerna. Knut avrundar med att logistik handlar till mycket om från factory till dealer. Det gäller att få till de optimala lösningarna när lasten är en del av lagerhållningen. Frekvens och reabilitet är viktiga delar! Sjömat är ett spännande område som Maritimt Forum Oslofjorden hoppas utveckla mer med fler medlemmar inom sjömatssektorn.

10 10 Miljösmart nærskipsfart på Skagerrak - utmaningar och væxtpotential Dagens logistiksystem bygger på att gods, när det anlänt till Skandinavien, transporteras på väg och järnväg. Men järnvägen och vägnätet mellan Oslo-Göteborg är hårt belastade och kommer få svårigheter att klara av framtidens ökade godsflöden. Så hur kan hamnar och närsjöfarten utvecklas för att bli en mer aktiv aktör i logistikkedjan för godset? Miljöeffektiva hamnar är noder i systemen Tore Lundestad, direktør Borg havn och Havnealliansen Oslofjord Tore inleder med att fråga församlingen vad en miljöeffektiv hamn egentligen är? Svaret på det är att det inte finns en ensidig definition, utan hamnens miljöeffektivitet hamnar i relation till dess förutsättningar. En sak är dock säker, för att vara en attraktiv hamn måste hamnen vara effektiv och då bli pris, pålitlighet och kvalitet grundbultar. Att hamnen är effektiv betyder dock inte självklart att den är miljöeffektiv. På skeppssidan finns idag ett frivilligt klassificeringsindex som hjälper sjöfarten att bli mer miljöeffektiv. Kunde ett liknande index tas fram för hamnarna så skulle det underlätta för hamnarna att få en miljöprofil, eftersom det då blir tydligt vad en miljöeffektiv hamn är. För att få gröna transporter måste hela logistikkedjan tas i beaktande och då är det viktigt att varuägarna har ett dörr-till-dörr perspektiv. Det räcker inte med att hamnen är grön, hela logistikkedjan måste vara grön. Priselementet är viktigt för transportören. Men priset är inte längre allt. För många företag blir det allt viktigare att få ett starkare miljöavtryck, speciellt för de stora företagen. Så vad gör då Borg havn för att vara en mer miljöeffektiv hamn? Alla kranar i hamnen kan nu köras på el Privata aktörer i hamnen ges incentiv för att använda mer miljöeffektiv utrustning Skepp med ESI (Enviromental Ship Index) högre än 15 ges rabatt på avgiften Köpt två elbilar Tore Lundestad direktør, Borg havn och Havnealliansen Oslofjord Utredning ska snart starta för mer miljöeffektiva godshanteringssystem både när det gäller areal- och energiåtgång Håller på att bygga en progressiv logistikterminal för NorLines där bil, båt och 3P lager kombineras för att stärka närsjöfarten Lagret byggs nästan helt i trä Tore uppsummerar genom att ge följande medskick till åhörarna: Miljöeffektiva hamnar betyder att vi måste tänka miljö i hela logistikkedjan Varuägarna måste vara med på banan och vilja ha miljöeffektivitet som en marknadsfördel Varuägarna måste ställa krav på sina samarbetspartners Hamnarna kan spela en viktig roll för att driva miljöutvecklingen framåt Men det viktigaste Gå från ord till handling

11 11 Transportkorridorer i Skagerrak: Hvordan utnytte det blå potensialet? Förprojekt Nærskipsfart i Öresund-Kattegat- Skagerrak lägger ut kursen för fortsatta gränsöverskridande samarbeten Jørn Kragh, projektledare Høgskolen i Buskerud og Vestfold och Peter Grundevik, forskningschef SSPA Sweden AB Jørn, som är projektledare i förprojekt NÖKS, börjar med att ge en bakgrund till varför närsjöfartsprojektet uppkom. NÖKS har sin bakgrund i två tidigare interregprojekt; MARKIS MARitim Kompetanse og Innovasjon Samarbeid och IGS Intermodala-Godstransporter-Statistik. Gemensamma utmaningar som dessa två projekt såg ledde till att NÖKS skapades. Förprojektet har kollat på förutsättningarna att få mer gods överfört från väg till sjö. Vilka utmaningar finns? Varför står sig inte närsjöfarten i konkurrensen? Hur ser framtiden ut för järnvägen? Syftet är att gå vidare in i ett huvudprojekt i Interreg V Öresund-Kattegat-Skagerrakprogrammet. Huvudprojektet ska verka för målet att Sjøveien skal utvikles til å være en attraktiv grønn, sikker og bærekraftig åre for intermodal godstransport i og mellom Danmark, Sverige og Norge. Exempel på aktiviteter i huvudprojektet är: Identifiera typiska förutsättningar som sätter ramarna för dagens närsjöfart i regionen; pris, bränsle etc. Kartlägga utvecklingen av vilka fartygstyper som idag kan användas till närsjöfart, och utvecklingen av dessa och nya fartyg. Beskriva hur ny teknik kan ge bättre förutsättningar för utsläppsfria och hållbara närsjöfartstransporter. Beskriva en användbar visualiserings- och simuleringsmetod för godsflöden. Jørn Kragh, projektledare Høgskolen i Buskerud og Vestfold NÖKS ska, som sagt, gå vidare till Interreg V Öresund-Kattegat-Skagerrak, för att söka ett huvudprojekt inom insatsområdet för transport. I NÖKS sitter aktörer från Norge (huvudpartner: Høgskolen i Buskerud og Vestfold), Sverige (huvudpartner: SSPA) och Danmark (huvudpartner: Aalborg Universitet). Förutom de tre huvudparterna kommer flera andra att vara med, och Jørn uppmanar andra som är intresserade att höra av sig om de vill medverka. Under mottot att Sjøveien skal utvikles til å være en attraktiv grønn, sikker og bærekraftig åre for intermodal gods transport i og mellom Danmark, Sverige og Norge har förprojektet utsett några arbetsområden och praktiska cases för huvudprojektet att arbeta med: Att öka potentialen för grön intermodal godstransport i Skagerrak och Kattegat. Praktiske cases: vilken potential har olika fartygstyper som idag nyttjas för att vara en mer effektiv länk i transportkedjan och samtidigt minska miljöbelastningen? Utveckling av hamnar för snabbare varuflöde och förbättra logistiksystem vid simulering av varuflöden. Modellering av hela flödessystem tillsammans med effektiviserade fartyg för intermodala transporter. Det finns från förprojektet logistikkorridorer utsedda att arbeta med för att knyta närsjöfarten till transportkorridorer Så vilka aktörer är med i det planerade huvudprojektet, förutom huvudpartnerna? Detta är fortsatt öppet för diskussion men Jørn berättar att förprojektet ser ett partnerskap bestående av: hamnar, varuägare, speditörer, redare, leverantörer av teknik, regionala och lokala utvecklare och institutioner tillknutna maritima frågor. Jörn välkomnar återigen intresserade aktörer att höra av sig om man önskar delta (eller finansiera)!

12 I den efterföljande diskussionen om NÖKS lyftes vikten att finna en balans och få ett projekt som är brett nog att ta ett tag om hela frågan, men smalt nog att få ut konkreta resultat. Alla utpekade aktörer är essentiella att få med, för att få den innehållsmässiga bredden. Men sen finns det olika vis att bygga upp projekt och det partnerskap som knyts till projektet, rent praktiskt finns olika lösningar på hur stor, eller liten, en projektgrupp kan vara. Oavsett så är det viktigt att arbeta med dessa frågor, inte minst lyfter EU frågorna om närsjöfart och luftutsläpp som viktiga. Det gäller att se de praktiska lösningarna samt ha ett kostnadsperspektiv med sig, vad kostar det att föra över gods på sjövägen kontra att bygga ut/ bygga nya vägar för att få plats med godset på vägen? Peter flikar in att det gäller att se till hela logistikkedjan för godset. 12

13 13 Industriutveckling till lands och till havs Miljövänlig energi är nyckelord när det kommer till såväl energiproduktion som drivmedel. Och oavsett om det handlar om havsenergiparker eller batteridrivna lättviktsfärjor så är utvecklingen beroende av planering, innovation och teknikutveckling. Testsiter, en del i utveckling av havsenergiutvinning Pierre Ingmarsson, projektledare SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Det är kritiskt att komma ut i havet och testa, vilket är dyrt men nödvändigt. Så inleder Pierre när han berättar om arbetet med testsiter till havs. Det finns en vision för 2050 av Ocean Energy Europe som verkar som en ram kring det arbete som sker med havsenergiparker. By 2050, Europe could have up to 100GW 1 of wave and tidal energy installed capacity delivering 260 terawatt hours (TWh) of clean, affordable and reliable electricity enough to power 66 million European homes. With up to 337GW 2 installed around the world, wave and tidal energy could be a multi-billion euro international industry with significant exports to markets in Asia and across South and North America. Ocean Energy Europe, 2014 Så, berättar Pierre, det ska alltså byggas havsenergiparker, men visionen med havsenergiparker ställer krav på att utföra tester på hållbarhet, kabeldragning, underhåll, energiutvinningen etc. Och alla länder som planerar att bygga havsenergiparker har olika förutsättningar. Och ytterligare en utmaning är att det idag inte finns någon marknad för havsenergi och alltså finns inga produkter. Test och demo för innovationsprocessen tar hänsyn till hela kedjan, från forskning, idé, produktutveckling, demonstration och till affär & marknad. Det finns dessutom många synergieffekter att ta hänsyn till, exempelvis behov av affärsutveckling, kommunikation och kanske kan det odlas musslor på havsparken? Sen är inte testsiter bara fysiska platser, utan även simulatorer. Och det finns ett stort behov Pierre Ingmarsson, projektledare SP Sveriges Tekniska av havsplanering. Hur ska sjöfarten samsas med parkerna och var Forskningsinstitut är det optimalt att förlägga parkerna utifrån utvunnen effekt som kan transporteras till land samtidigt som sjöfarten kan passera och värdefull havsfauna bevaras? Pierre meddelar nedslående att Sverige fortfarande ligger utanför det Europeiska nätverket för testsiter, något han hoppas ska ändras på i framtiden. Havsenergi i Sverige finns idag hos några olika bolag, exempelvis Seabased i Lysekil (som nu bygger en installation). Dessa bolag utvecklar sina produkter och utför idag tester på testsiter utomlands. För att komma till en kommersiell produkt behövs, som redan sagt, samtliga steg i innovationsprocessen gås igenom. Det som Pierre upplever saknas i kedjan är en samlad maritim utvecklingsarena där frågorna kan lyftas. Ett annat problem som hänger ihop med avsaknaden av en maritim utvecklingsarena är att få en samlad på bild på vem gör vad? Vart finns finansiering? Vart finns nätverken? Vart finns de som kan bygga prototyperna? Som avslutande diskussion gås det igenom vilka samverkansmöjligheter det finns mellan Sverige och Norge när det kommer specifikt till vågkraft. Pierre har inte stött på så många norska bolag inom vågkraft och dessa säger att det är ganska låg aktivitet i Norge. Det betyder dock inte att det inte finns synergimöjligheter för Sverige att samverka med Norge och det sker redan mycket utbyte idag.

14 14 Miljöeffektiva lättviktsfärjor Nils Aadland, Advisor Maritime, NCE Maritime CleanTech Det offentliga måste bli mer krävande kunder för de färjor som beställs! Det blir punchlinen när Nils inleder sitt föredrag. Men han förtydligar också att för att det offentliga ska bli mer krävande kunder måste de få informationen de behöver för att ställa kraven. I NCE Maritime CleanTech finns såväl företag, akademi och myndighet med och aktörerna representerar hela kedjan från design, engineering och produktion till drift och operation. Visionen för NCE Maritime CleanTech är att vara The world-leading cluster for clean maritime solutions. Huvudmålet är att Strengthen the cluster partners competitiveness by developing and launching innovative solutions for energy-efficient and clean maritime activities. Nils berättar att nätverket har flera satsningsområden och arbetar med flera forskningsprojekt. Det handlar om ny teknik genom nya material, alternativa bränslen, vind, solenergi, termisk elektricitet etc. Miljöutsläppen är idag inte hållbara och ny, miljövänlig transport behövs. Luftutsläppen i flera norska städer är på tok för höga och det är ett av skälen till att idag lägga grunden för framtidens industri. Ett mål som nätverket har är Lansering av innovative fartøyskonsept for en miljøvennlig, effektiv og konkurransedyktig sjøtransport och ett av nätverkets stora projekt är just framtagandet av en elektrisk färja. År 2015 ska den elektriska färjan The zero emission electrical ferry segla och den är lite dyrare att investera i, men sparar samtidigt enormt mycket i energi per år. Nils passar på att visa åhörarna den konceptfilm som är framtagen för elektriskt drivna färjor. Nils Aadland, Advisor Maritime, NCE Maritime CleanTech NCE Maritime CleanTech har fått flera priser och har varit i framkant med ny teknologi. De var de första som satsade på batterifärja och var de första som satsade på LNG. Det finns mycket pengar att spara på bränslekostnader och ny teknik kan mycket väl vara billigare än beprövad teknik. Och, påpekar Nils, ju mer utvecklad och beprövad en teknik blir ju enklare blir den att använda, inte minst i hybridform. Det finns flera globala trender att oroa sig för. Den första är att från 1990 till 2011 ökade transportutsläppen med 30 procent och till 2020 väntas en ökning på åtta procent. Sen väntar sig EU en ökning i godstransport och här måste sjötransporten ta en större andel, vägarna och järnvägens kapacitet är maxad. Det gäller att anpassa sig till framtidstrenderna och arbeta för att få fram hållbarare system för godstransporten. I den efterföljande diskussionen var publiken nyfikna på energieffektiviteten hos eldrivna färjor jämfört med vanliga färjor. En av frågorna var hur mycket utsläpp som kan sparas på att ha el som drivmedel i hamnen istället för diesel. Nils svarade att för en färja att ha den funktion den behöver i hamnen så bränns idag tre gånger mer energi än vad den faktiskt kan tillgodogöra sig. Det kom också frågor på en elmotors vikt jämfört med en dieselmotors. Nils avfärdade här myten om att en elmotor är mycket tyngre och förklarade att en dieselmotor nu är tyngre och dessutom kräver mer utrymme i och med all kringutrustning, så som exempelvis bränsletank. Utvecklingen har hunnit ikapp och elfärjan kräver hälften av energin som en vanlig färja kräver.

15 15 Green, clean shipping kräver omställning till förnybara marina bränslen Även om sjöfarten, tack vare sin förmåga att transportera stora volymer, ses som ett miljövänligt alternativ så är dagens krav ändå tydliga: sjöfarten måste minska sina utsläpp. Antingen genom att konvertera till hållbarare bränsleslag eller genom att använda utsläppsreducerande teknik. Det finns många olika lösningar och alternativ vilket gör att det är svårt att ha en samlad överblick. Olika lösningar mot green, clean shipping; metanol är ett alternativ Peter Grundevik, forskningschef SSPA Sweden AB Peter börjar sitt föredrag med att ge en kort introduktion av SSPA, som är ett internationellt konsultföretag & forskningsinstitut med tre fokusområden; reducerade emissioner från fartyg, energieffektiv sjöfart och maritim säkerhet. Han presenterar även de aktuella forskningsområdena som SSPA arbetar med just nu. Energieffektiva fartyg & operationer Minskade utsläpp från fartyg Nya framdrivningstekniker Optimering av fartyg för låg fart Reducering av fartygsbuller Vintersjöfart och arktiska operationer Effektiva transportsystem Supportsystem på fartyget och land Utveckling inom säkerhet & riskbedömning Peter fortsatte sen med att gå igenom några exempel på projektprocesser som de arbetar med. Peter Grundevik, forskningschef SSPA Sweden AB Metanolmotorer för mindre fartyg Syftet med projektet är att reducera miljöpåverkan från sjöfarten. Det skall också undersöka möjligheten att använda metanol som alternativt bränsle och utreda de utvecklingssteg som krävs för att metanol som bränsle ska slå igenom: teknologi, bränsletillgång, risker & säkerhet och maritim anpassning. De har valt att arbeta med metanol på grund av; nya utsläppslagar såsom Sox och NOx, för att reducera koldioxidutsläpp och närma sig 2050 Zero Vision. Det finns exempel på projekt och aktiviteter redan idag, exempelvis: Effship, SPIRETH, Methanol: the marine fuel of the future och Pre-ESPRIT. Men det finns flera fält att arbeta vidare med: New building & conversion - alternative fuels (LNG, methanol,..) Demonstration/pilot installations Develop alternative fuels combustion technologies Comparison of dual/retrofit options and one fuel technologies Chemical modification for optimum performance Infrastructure, distribution, bunkering Risk & regulatory issues for maritime transport

16 16 Föreslagna aktörer att arbeta med är: akademi, institut, myndigheter, klassningssällskap, redare, motortillverkare, metanoltillverkare, underleverantörer, designföretag etc. Ytfriktion på fartygsskrov Syftet med projektet är att öka kunskapen kring skrovliga ytors inverkan på ytfriktion och skapa en tillgänglig databas. Detta är viktigt eftersom det idag inte existerar någon allmänt tillgänglig databas som kopplar ihop färg, beväxning och ytfriktion vilket gör det svårt för redarna och varven att bestämma vilken färg som ska användas eller när det betalar sig att rengöra/ måla om fartyget, trots allt utgör ytfriktionen 50-85% av motståndet som måste övervinnas för att hålla hastigheten. Varför SSPA har valt att arbeta med ytfriktion är att om man känner till sambanden mellan ytfriktion och utsläpp kan det också ställas krav i logistikkedjan på att ytbehandla fartyg bättre. Det finns stora bränsle- och kostnadsbesparingar att göra på ytbehandling. Om redaren har kunskapen om vilken färg som är mest optimal för dess fartyg så kan de operationella kostnaderna minska, det blir bättre kontroll över dockningsintervallen och underhållsmetod och färg kan väljas utifrån en kostnads/nyttoanalys. Om det kan visas upp kända samband mellan beväxning, ytfriktion och bränsleförbrukning kan det också leda till reglerade krav på rengöring. Projektet ska undersöka samband mellan ytskikt och friktion. Sedan kan kostnads- och nyttoanalyser göras tillgängliga där skillnader i bränslekostnad kan uppskattas i valet mellan en bättre färg eller en bottenrengöring. Databas och analysmetoder ska sedan presenteras och läggas upp på en webbsida. Om samma metod senare används kan nya färger och mätningar läggas till databasen. Idag drivs initiativet av SSPA, Jotun och Lovéncentret med stöd från Västra Götalandsregionen. Slow steaming inom RoRo & SECA Argumentet att arbeta med slow steaming är att Sverige och resten av Skandinavien ligger geografiskt långt ifrån marknaden vilket ger sämre konkurrenskraft. Därför blir tillgången på effektiva transportsystem avgörande, trots allt går 90 % av allt gods till och från Sverige via sjöfart. Idag finns miljökrav för att minska skadliga utsläpp, exempel på det är SECA. SECA reglerna medför högre kostnader för investeringar och/eller drift, detta kan göra att transporter blir dyrare vilket medför att marknader väljer bort den relativt miljövänliga sjöfarten mot andra, mer miljöskadliga, transportslag. Stora kostnadsoch miljöbesparingar kan göras genom att minska fartygens hastighet genom så kallad slow steaming. Projektets mål är att undersöka möjligheterna med slow steaming inom RoRo närsjöfart genom att de ökade kostnaderna för SECA kan kompenseras av lägre förbrukning och ett transportupplägg som gör att tjänsten blir konkurrenskraftig. En 10 % sänkning av farten ger typiskt 30 % lägre förbrukning vilket ger en enkel och effektiv minskning av kostnad/miljöpåverkan. Peter sammanfattar att slow steaming idag är ett underutnyttjat arbetssätt eftersom marknaden föredrar snabba leveranser. Aktiviteter i projektet är att undersöka hur varuägare bör hantera effekterna av hastighetsreducering i sina försörjningskedjor, arbeta med planering och styrning, hur det kan skapas tillförlitliga transporter med slow steaming samt göra en global konsekvensanalys av slow steaming som ett bestående transportalternativ Idag ingår Chalmers, GU, SSPA, Stena Line Freight i projektet. Scandinavian CleanTech Network visar på styrkeområden inom förnybar energi med fokus på Blå tillväxt Lillemor Lindberg, projektledare på Innovatum. För att sätta projektet Scandinavian CleanTech Network och övriga initiativ i kontext till hur Innovatum brukar arbeta började Lillemor med en snabb introduktion av Innovatum,deras arbetssätt och projektarena. Hon poängterade att Innovatum är noga med att bara ta in de idéer där de kan göra skillnad, kanske är idén inte bärkraftig, eller så hör den kanske hemma hos någon annan? Innovatums fokusområden är: kreativa näringar, hållbara transporter, hållbar produktion, gröna näringar och förnybar energi.

17 17 SCN Scandinavian CleanTech Network, förprojekt för nya programperioden Förprojektet ska kartlägga och identifiera behov och aktörer inom förnybar energi i Öresund-Kattegat-Skagerrakregionen (ÖKS). Dessutom ska det kartlägga de aktiviteter som sker inom ÖKS-regionen och göra en analys av dem. Lillemor berättar att förprojektet identifierade aktiviteter i flera sektorer, exempelvis hållbara transporter, blå tillväxt, bioenergi och energieffektivisering. Innovatum driver flera projekt och processer där Lillemor presenterar ett urval för åhörarna. Hållbara transporter Här har Innovatum stor kompetens och ett stort nätverk. Västsverige samlar en enorm kompetens inom fordonsutveckling vilket är en bransch som utvecklas i hård konkurens och med stora miljökrav. Initiativ som dök upp var: elektrifierad drivlina, lättvikt och effektiv produktion. Det har gjorts en kollektivtrafikstudie Oslo Green Harbour feasibility study som ska gå vidare i projektet Next Move 2 Biogas I Brålanda ville lantbrukare gå samman och använda gödslet till biogas. Här har stort arbete skett för att få fram den mest optimala dragningen av ledningar. Idag har det uppkommit fyra stycken enskilda bolag. Nu går processen vidare till Biogas 2020 där marina substrat har fått stort utrymme. Lillemor förtydligar att de inte ska använda sjömat för att göra biogas, men däremot sjöpungar. Projekt Power Väst Power Väst har varit ett samarbetsprojekt inom vindkraft för att hjälpa svenska underleverantörer till nya affärsområden och skapa förutsättningar för ökad sysselsättning i Sverige. Inte minst har projektet varit viktigt för att visa att svensk industri platsar i vindkraftsindustrin. Viktiga resultat hittills har varit kontaktskapande i olika dimensioner, fortsatta och fördjupade kontakter med leverantörer, flera företag har etablerat sig i vindkraftsbranschen och SWPTC Svenskt Vindkraftstekniskt Centrum Lillemor Lindberg, projektledare på Innovatum Vågkraft för fiskodlingar off-grid lösning för grön energi Off-grid är hybridlösningar där vågkraftsbojar kopplas till havsbaserade fiskfarmar (dieselaggregat står i nuläget och puttrar på fiskefarmarna vilket varken är effektivt eller miljövänligt). Lillemor presenterar en samlad projektlista som ligger i pipeline för Innovatum. De är i uppstartsfasen och intresserade aktörer är välkomna att höra av sig om de vill delta! Industriell symbios Matchmaking (offentlig eller privata kunder, skall ge fler innovativa lösningar och öka affärsmöjligheterna) Innovationsvänlig upphandling (få fler hållbara innovationer och näringslivsutveckling). Kopplas till Matchmaking Vågkraft 4:e generationens fjärrvärme Hållbara transporter: Maritimt och Hydrogen Cleantech Network Hållbar stadsutveckling branschöverskridande nätverk Micro-Macro energisystem N*ICE: Ett plattform-initiativ från Renewable Energy Hamburg. Biogas 2020 (eget konsortie för dessa frågor)

18 18 Blå upplevelser skapar tillväxt och sätter Skagerrak på kartan Ocean industries är mer än sjöfart och teknikutveckling, det är även den blå besöksnäringen. Vattennära turism skapar tillväxt på landsbygd och i orter där den gamla industrin och näringarna försvunnit. Men besöksnäringen kräver som alla andra näringar en väl utvecklad infrastruktur och fungerande system, något som kan vara en utmaning. MARIFUS sätter kurs på framtiden Henrik Olsson, projektledare Innovatum Science Center Henrik presenterar Marifus, som är ett EU-projekt, som fokuserat på den blå besöksnäringen i inlandsområden, en satsning på samverkan inom turism och besöksnäring i fyra områden präglade av vatten: Limfjorden och Vendsyssels Kattegattkust i norra Danmark, samt Trollhätte kanal och Vänern i västra Sverige. Henrik sammanfattar med att det har handlat om att skapa tillgänglighet och resurser till de områden som har belysts, besöksnäringen kräver en väl fungerande infrastruktur för att öka. Kommersialisering via destinationsutveckling har använts för att skapa förutsättningar för att öka omsättningen för de som verkar kring destinationerna och att öka besöken. Platsutveckling har varit en viktig del i projektet, det krävs en tydlig koppling till en plats för att genomföra en destinationsutveckling. Förenklat berättar Henrik att en lyckad platsutveckling får besökaren att stanna upp och stanna kvar en liten stund till. Och det är den stora frågan, hur får man bäst till det? I Marifus har kulturarvet varit både basen och resursen som använts genom en kreativ genomlysning för att se möjligheterna. Sen krävs det också rätt infrastruktur med mat, toaletter och parkeringsplatser etc. ihop med en lokalbefolkning som är intresserad av att besökare kommer för att få till en lyckad platsutveckling. Henrik Olsson, projektledare Innovatum Science Center Projektet har arbetat med flera evenemang och upplevelser med tydlig förankring och sammanhang till platsen. Det viktiga, berättar Henrik, är att ha en hållbar samverkan med de ideella, kommersiella och offentliga aktörerna och att de verkligen samverkar, något som kan vara en utmaning. Resultatet blir nya produkter, upplevelser och information. Vad krävs för att öka besöksnäringen? Turism är en näringslivsfråga, något som lätt glöms bort. Att turism ofta inte ses som en näringslivsfråga gör att besöksnäringen kommer i skymundan i den offentliga världens näringslivsstöd. En hållbar kommersialisering av kulturarvet gör att kulturarvet förvaltas, kommuniceras och används till näringslivsutveckling. Det finns olika modeller för att lyckas med detta. Vägen framåt för blå besöksnäring innehåller en del utmaningar. Roller och samverkan för destinationsutveckling behöver utvecklas. Sedan måste infrastrukturen för besöksnäringen utvecklas ihop med underlag för investeringar. Och stöd för besöksnäringen och entreprenörskap kan absolut ökas. Kanske borde en innovationsprocess arbetas fram? Henrik avslutar med att påminna oss om att en destination inte definieras av de som arbetar med destinationsutveckling, utan av den som är besökare.

19 19 Vækstpotentialer i den blå Limfjord Anders Bloksgaard, museumsdirektør Limfjordsmuseet Tillväxt finns i platsspecifika potentialer, så inleder Anders, och genom att destinationsutveckla platser skapas tillväxt. Platser som förlorat sin gamla industri blomstrar genom att ta sin plats eller ort och skapa tillväxt genom att marknadsföra platsen i sig. Klitmøller och Trollhättan är exempel på platser som gått från industri till besöksnäring. När fiskeindustrin lämnade Klitmøller destinationsutvecklade man Cold Hawaii och orten har idag en stor besöksnäring kopplat till vågor och surfing, vilket gjort att besök och inflyttning ökat. Anders fortsätter med att maritima kulturmiljöer, framförallt hamnar, med rätt destinationsutveckling kan öka näringslivet. Istället för en arbetsplats för industriarbetare frodas i många hamnar idag butiker, restauranger och badplatser en lekplats som generar både arbetstillfällen och näringslivsutveckling. Hamnen är inte bara för dem som kommer med båt. De flesta som kommer till hamnen kommer inte med båt, utan med tåg, buss eller bil och detta måste det tas hänsyn till. Det handlar om att skapa en tillgänglig och säker hamn för besökarna, inte minst barnen, med badplatser och fiskebryggor som kan brukas utan att stora båtar utgör en risk. Det handlar också om balansen i hamnen, turister lockas inte av att promenera i en hamn som är ett bostadsområde. Ett annat kulturarv är den skandinaviska kompetensen kopplat till båtbygge, som projektet Marifus bland annat har arbetat med. Genom att tillgängliggöra detta kulturarv har både kunskap och besök genererats. Det gäller att ta tillvara och lyfta det kulturarv som finns mitt ibland oss. Anders Bloksgaard, museumsdirektør Limfjordsmuseet Förbindelserna med färja mellan Sverige, Danmark och Norge har aldrig varit så goda och effektiva som de är idag. En undersökning från Norge visar att 4 av 10 norrmän kan tänka sig att köpa bostad i utlandet, bland de länder som listades som attraktiva låg Spanien på första plats följt av Sverige, Frankrike, Italien, Grekland, Portugal, Cypern och Turkiet den stora frågan Anders då ställer är Varför vill ingen köpa bostad i Danmark? Färjan från Kristiansand tar bara 3,5 timmar köper en norrman i Danmark slipper den 10 timmar med flyg! Här finns uppenbarligen en stor potential med att platsutveckla orter i Danmark för den norske husköparen. Det finns många samverkanspunkter i Skandinavien, inte minst kring maritim mat där exempelvis Sverige och Danmark har mycket gemensamt. Vid platsutveckling är det oerhört viktigt att kunna samverka med andra omkring sig. Det gäller att ha ett gott samarbete med det offentliga, ideella föreningar och näringslivet. Det gäller också att tänka stort och utanför boxen. Marifus-projektet har varit lyckat när det gäller att samla den stora gruppen. Vad kommer det ut av att bankdirektörer, biografägare, föreningar och näringslivsorganisationer sätter sig ned och samtalar, svaret på det är mycket.

20 20 Gränslöst båtliv på inre vattenvägar - blå visioner för utvecklad turism Dalslands kanal-haldenkanalen Steinar Fundingsrud, daglig leder Haldenkanalen och Kristina Jornevald, projektledare Dalslands Turist AB Vatten och fri tid är starka plattformar för sysselsättning & företagande och turismen påverkar stora delar av ekonomin genom att den går in i flera branscher. Det vattennära intresset består och outdoor (naturturism) är fortfarande en stark trend. Dagens samhälle är starkt urbaniserat och att vara i naturen har blivit exklusivt. Med de orden sammanfattar Steinar och Kristina sitt föredrag. Dalslands kanal är nästan 150 år gammal och är ett kulturarv med stora naturresurser och historiska innovationer, exempelvis akvedukten i Håverud. Kanalen utgör ett starkt varumärke där man arbetar gränsöverskridande både mot Norge och Värmland. Haldenkanalen har även den en rik historia och har de senaste åren upprustats med nästan 40 millioner NOK och kanalen ligger nu på riksantikivarens lista för bevaring. Steinar Fundingsrud, daglig leder Haldenkanalen Det som många inte tänker på, men som Steinar och Kristina påpekar, är att Dalslands kanal och Haldenkanalen är länken mellan Skagerrak och Vänern. Kanalerna är inte sammankopplade men det finns en möjlighet att binda dem samman. Den lilla orten Otteid är det ställe där de två kanalerna nästan möts, bara 1,5 km land skiljer dem åt. Att binda dessa kanaler samman är en process det har arbetats med under 30 år, flera utredningar och förstudier har gjorts genom åren. Nu verkar det som om det är en möjlighet att sammanbindningen faktiskt kan ske och att äntligen kunna binda dessa två vattensystem med sjöar, slussar och leder samman. Att binda Haldenkanalen och Dalslands kanal samman hade kunnat leda till en helt ny destinationsutveckling. Gränslöst båtliv på inre vattenvägar - blå visioner för utvecklad turism Visionen är ett fyrtornsprojekt nämligen Otteid 2025 där kanalerna är sammanlänkade. Detta hade varit ett manifest för gränsöverskridande mervärde när båtfolket från Skagerrak, via Oslofjor- Kristina Jornevald, projektledare Dalslands Turist AB den, kan segla in i Dalslands kanal och vidare ut i Vänern. I denna nya österled är båtfolket i Oslofjorden utpekade som en stark kundgrupp. Skagerrak-Otteid-Vänerleden skulle ge förutsättningar för en ökad näringsetablering genom en ökad attraktionskraft. Och inte minst hade våra inre vattenvägars historia brukats för att skapa ett gränsregionalt mervärde mellan Norge och Sverige. Dessutom ligger de två kanalerna i ett landsbygdsområde där varje initiativ som kan öka sysselsättningen bidrar till att hålla hela vår region levande och bärkraftig. Steinar avslutar med glimten i ögat att de önskar sig en Falkirk Wheel till Otteid, det vill säga en sluss som fungerar som ett pariserhjul där båten kör in i bur och lyfts upp till akvedukten. Summan av detta är att de vill ha ett öppet och innovativt sinne till att koppla de två kanalerna samman vid Otteid. Det kan tilläggas att flera personer i publiken genast anmäler sitt intresse att lasta in hink och spade i bilen och åka upp till Otteid för att dra sitt strå till stacken för att koppla Dalslands kanal samman med Haldenkanalen.

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT Susanne Lindegarth Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö Vem är jag? Forskare och marinbiolog med placering på Lovénccentret

Läs mer

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen

Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Västsverige som klustermotor för den maritima näringen Den svenska maritima sektorns framtida roll och betydelse Västsverige är en maritim region, både i ett europeiskt och globalt perspektiv. Den långa

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

för människor, jobb och miljö

för människor, jobb och miljö Foto Sjöfartsverket En svensk maritim strategi för människor, jobb och miljö SAMMANFATTNING Strategi för utveckling av de maritima näringarna Regeringen har tagit ett helhetsperspektiv för att främja de

Läs mer

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea

Folkets hus 15 juni 2011. We expand the port capacity and will create the cleanest port in the Baltic Sea Folkets hus 15 juni 2011 Trelleborgs Hamn Ro-Ro specialisten Omsättning 2010: 201 msek Resultat efter finansiella post.: 20 msek Antal anställda: Direkt 120 Tonnage 2010: 10,8 mton Antal anlöp: 6 000 Verksamhetsområden:

Läs mer

Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland

Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Nulägesanalys Kartläggning av miljötekniksektorn i Västra Götaland Mats Granér, Chef Enheten för analys och uppföljning, Västra Götalandsregionen Jonas Norrman, Nätverket GAME (Rebecca Brembeck & Catarina

Läs mer

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik)

GAME-dagen 14/9 2011. Hållbara transporter (Grön logistik) GAME-dagen 14/9 2011 Västsvenska initiativ inom miljöteknikområdet Hållbara transporter (Grön logistik) Bernt Svensén Business Region Göteborg Innehåll Varför hållbara transporter? Förutsättningar & styrkor

Läs mer

Rapport från konferens i Svinesundskommittén

Rapport från konferens i Svinesundskommittén Rapport från konferens i Svinesundskommittén 16 17 april 2015, Halden Torsdag 16 april Thor Edquist, ordfører i Halden kommune Thor Edquist, ordfører i Halden kommune Thor Edquist, Svinesundskommitténs

Läs mer

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE

REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE REMISSVAR PÅ DET GRÄNSREGIONALA SAMARBETSPROGRAMMET INTERREG SVERIGE-NORGE 1. Beskrivning av ärendet Näringsdepartementet har lagt fram ett erbjudande för Samverkansorganen i Värmlands, Dalarnas och Jämtlands

Läs mer

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014

KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM OCH FRILUFTSLIV 13 OKTOBER 2014 KUNSKAPSDAG MARITIM TURISM Vilka intressekonflikter kan uppstå i mötet mellan betalande turister, frilufts människor och vattenbrukare? Får alla

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2010 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. Miljöpolicy

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Hogia Transport Systems

Hogia Transport Systems Hogia Transport Systems Lösningar för miljöanpassade transporter hjälper företag utvecklas Hogia Transport Systems och miljön Vi lever idag i en värld med ett ständigt ökat behov av transporter för både

Läs mer

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström

SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN. Johan Gahnström SSPA. LNG ETT NYTT BRÄNSLE FÖR SJÖFARTEN Johan Gahnström SSPA SSPA bildades 1940 som Statens Skeppsprovningsanstalt Ägs idag av Stiftelsen Chalmers Tekniska Högskola (vi är alltså dotterbolag till Universitetet)

Läs mer

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014

Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar

Läs mer

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013

hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 hållbarhet Agilitys miljöarbete under 2013 Om Agility Agility, ett företag med rötterna i marknader under utveckling, effektiviserar varuflödeskedjor i några av världens mest utmanande miljöer. örnsköldsvik

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är

Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Hur bra ska vi bli? Om 4 år är 50% av alla ute i arbetslivet 80- och 90-talister. Deras viktigaste drivkraft är Sammanfattning meningsfullhet hållbarhet från den och 31 delaktighet. augusti 2015 Detta

Läs mer

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad

Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Ett transportnav växer fram i Sundsvall - Norrlands huvudstad Flexibla transporter för framtiden När marknaden för många branscher blir allt mer global, måste transporterna effektiviseras för att du som

Läs mer

Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland. Effektivare. livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen

Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland. Effektivare. livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen Miljölogistiskt initiativ i Västra Götaland Effektivare livsmedelstransporter för minskad klimatbelastning och fler arbetstillfällen På väg mot en livsmedelsregion med fler jobb, starkare näringsliv och

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt

KS Ärende 19. Karlskoga Engineering Cluster Projekt KS Ärende 19 Karlskoga Engineering Cluster Projekt Tjänsteskrivelse 2014-11-08 KS 2014.0000 Handläggare: Kommunstyrelsen Projekt KEC Karlskoga Engineering Cluster g:\kansliavdelningen\ks\kallelser\ks 2014-11-24\tjänsteskrivelse

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs

prometheus Clustering to increase Green Energy SMEs Ökad konkurrenskraft Clustering to increase med av gröna thekluster competiveness of Green Energy SMEs energitjänsteföretag Att samla leverantörer av gröna energitjänster och produkter till kluster för

Läs mer

The No.1 port in Scandinavia

The No.1 port in Scandinavia THE PORT OF SCANDINAVIA 57 42 N 11 56 E The No.1 port in Scandinavia Porten mot världen Göteborgs Hamn är Skandinaviens största hamn med direktlinjer till 140 destinationer globalt. Det gör oss till Skandinaviens

Läs mer

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden

Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Godsets hållbara resa Distribution till storstaden Göteborg, 29 November 2012 Ulf Hammarberg, Environmental Affairs DHL Freight (Sweden) AB Sustainability Day Göteborg DHL Freight Sweden AB 29 nov 2012

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december 2012. Koordinator Skånes Hav och Vatten Havet som resurs 12 december 2012 Ann Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Punkter Skånes Hav och Vatten Resurscentrum Simrishamn Havet i ÖP utgångspunkt resurs Östersjön Vem är jag? Några ord

Läs mer

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer.

Vår verkstad. Utvecklar människor och affärer. Vår verkstad Utvecklar människor och affärer. Västerås Science Park är en inspirerande och innovativ miljö och mötesplats för företag i tillväxt där människor, idéer, kunskap och kapital kan mötas och

Läs mer

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt

Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Ansökan om driftfinansiering 2016 och framåt Bakgrund NOSP För att sätta framtiden för Norrköping Science Park måste man titta på vilka förutsättningar som finns i Norrköping och hur spelplanen ser ut.

Läs mer

Gröna Korridorer Nov 2011

Gröna Korridorer Nov 2011 Gröna Korridorer Nov 2011 Gröna Korridorer är ett initiativ från EU Kommissionen som syftar till att stärka näringslivets konkurrenskraft och skapa hållbara lösningar. 2 2011-11-07 3 2011-11-07 Gröna Korridorer

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Att vända motgångar till möjligheter

Att vända motgångar till möjligheter Att vända motgångar till möjligheter En affärsplan för Östersjön med ett svenskt perspektiv 2.7.2014 Sammanfattande perspektiv 1. Kritiskt läge i Östersjön på grund av övergödning, farliga ämnen och överfiske,

Läs mer

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till? Den maritima strategiprocessen, Victory Hotel, Stockholm 2012-03-08 Sjöfartsforum Intresseförening för det maritima klustret

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge?

Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Kan dit projekt løse fælles udfordringer i Danmark, Sverige og Norge? Om finansiel støtte fra EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2014-2020 Hvad er Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak? Et

Läs mer

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad

Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Nu bygger vi en unik innovationsarena i Halmstad Följ med! ETT SAMARBETE MELLAN HÖGSKOLA, KOMMUN, REGION, BRANSCHORGANISATIONER OCH NÄRINGSLIV 1 Gör du som vi ser potentialen i 50 miljarder uppkopplade

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Ecoex West Swedish Environmental Export

Ecoex West Swedish Environmental Export Ecoex West Swedish Environmental Export Sustainable solutions from West Sweden Ecoex presentation för miljönämnden & regionutvecklingsnämnden 20 mars 2012 Projektledning: Medfinansiärer: Ecoex i korthet

Läs mer

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan

Omvärldsanalys. Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Värmland kraftsamlar inför EU:s nästa programperiod 2014-2020: Omvärldsanalys Tula Ekengren och Lovisa Mellgren, Ecoplan Enheten för regional tillväxt Dag Hallén April /Maj 2014 www.regionvarmland.se Det

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg

Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Kombiterminaler Kombiterminaler Fyrbodal Sammanfattning Kjell Norberg Figur 1: Bilden kommer från presentationsbroschyren för Marco Polo programmet. Marco Polo är Europeiska Unionens program för projekt

Läs mer

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016

Kommunikationsplan Blå öp och maritim näringslivsstrategi. Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Kommunikationsplan Blå översiktsplan och maritim näringslivsstrategi 2013-2016 Blå öp och maritim näringslivsstrategi Mål - Ansats Målgrupper Kanaler Budskap - essensen

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson

GreCOR Green Corridor in the North Sea Region. Nicklas Hansson GreCOR Green Corridor in the North Sea Region Nicklas Hansson White Paper 2011 & TEN-T Senast 2050: Ökade transporter och förbättrad rörlighet med 60 % utsläppsminskning som mål. Jämfört med 1990 års nivåer.

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020

DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 DHL Freight Sweden GODSETDAGEN 2013 Utmaningar på väg och järnväg för att nå miljömål 2020 Stockholm 5 Mars Ylva Öhrnell Miljö- och Kvalitetschef DHL TRANSPORTER PÅ JÄRNVÄG Viktigt för att nå vårt miljömål

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020?

Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? Vad gör vi för att möta utmaningarna 2015-2020? och en inbjudan till innovationspris 2013 Presentation Kalmar November 2012 Vision Maritime Transport Strategy 2009-2018 Vision zero Ingen modal back-shift

Läs mer

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP

Sol(s)ting Innovatum 150414. Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP Sol(s)ting Innovatum 150414 Intressanta exempel på affärsmodeller och teknik Martin Warneryd SP What energy crisis? In less than 20 years, solar power will be so inexpensive and widespread that it will

Läs mer

Västsvenska Turistrådet AB

Västsvenska Turistrådet AB Anders Svedberg Västsvenska Turistrådet AB Helägt av Västra Götalandsregionen. Uppdrag att utveckla och marknadsföra Västra Götaland som turistdestination. Västra Götaland ska vara Skandinaviens mest besökta,

Läs mer

Hur tjänar man. Hur säljer man svensk teknik utanför Sverige? Hur säljer man där den behövs som bäst, samt där man betalar bäst.

Hur tjänar man. Hur säljer man svensk teknik utanför Sverige? Hur säljer man där den behövs som bäst, samt där man betalar bäst. Hur tjänar man pengar på forskning Hur säljer man svensk teknik utanför Sverige? Hur säljer man där den behövs som bäst, samt där man betalar bäst. Copyright 2009, Joachim Davidsson, B-Open Nordic. All

Läs mer

InItIatIvet för. miljö ansvar

InItIatIvet för. miljö ansvar InItIatIvet för miljö ansvar Initiativet för miljöansvar Initiativet för Miljöansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna fungera

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare

Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens

Läs mer

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass!

Företag, akademi och samhälle i samverkan automation i världsklass! Vad är Automation Region? Nya initiativ Automation Region är ett företagskluster som arbetar för att synliggöra och stärka Sveriges automationsindustri. Automationsbranschen har stor strategisk betydelse

Läs mer

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84

Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm. Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 2014-05-16 Näringsdepartementet Remiss nr: N2014-7434-E 103 33 Stockholm Yttrande över Fossilfrihet på väg SOU 2013:84 kemiindustrierna i Sverige och Skogsindustrierna har valt att gemensamt yttra sig

Läs mer

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara

Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Testanläggning för värdehöjande av marin råvara Mia Dahlström Sjögren SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Photo: Lena Holmberg Photo: Photo: Kristina Kristina Sundell Sundell Vi som arbetar med detta

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt Björne Hegefeldt Tillväxtverket 1 Östersjöstrategin i Sverige Vad är det? Vad gör vi? 2 Varför Östersjöregionen? Gemensamma utmaningar kring miljö,

Läs mer

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg

Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Owe Westberg Beredningen Näringsliv Minnesanteckningar Beredningsansvarig: Tid: Fredagen den 18 oktober 2013, kl. 09:00 15:15 Plats: Närvarande: Förhindrade: Ordförande: Sekreterare: Innovatum hus 74 och företagsbesök

Läs mer

Möjlighet och nödvändighet

Möjlighet och nödvändighet Möjlighet och nödvändighet Hans Leghammar Miljö- och affärskonsult Design Region Sweden - Initiativtagare & projektledare för tävlingen Miljöinnovation 1995-2010 Har granskat framgångsfaktorer för över

Läs mer

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson

Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Innovation i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak Workshop Rebild 1 september Linda Reinholdsson Disposition Innovation i Öresund-Kattegat-Skagerrak varför? Programmets mål inom innovation vad? Projektexempel

Läs mer

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram

STOCKHOLM. Världens mest. ekonomi. Stockholmsregionens handlingsprogram 2025 STOCKHOLM Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholm 2025: Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionen ska gå från nuvarande styrkeposition till att vara världens mest innovationsdrivna

Läs mer

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN

UTBILDNINGSKATALOG. För utveckling av besöksnäringen ALUN UTBILDNINGSKATALOG F Ö R E L Ä S N I N G W O R K S H O P A F F Ä R S U T V E C K L I N G För utveckling av besöksnäringen ALUN VIKTEN AV ATT UTVECKLAS! I framtiden gäller det inte bara att ha rätt kunskaper

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011

HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND. Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 HANDLINGSPROGRAM GRÄNSKOMMITTÉN ØSTFOLD-BOHUSLÄN/DALSLAND 2012 2014 Fastställts av Gränskommitténs styrelse 7/10-2011 1 Innehåll 1. Bakgrund 3 2. Vision.. 3 3. Detta vill vi Övergripande mål.... 3 4. Roll/uppgift..

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vi antar utmaningen! Är du också med?

Vi antar utmaningen! Är du också med? Vi antar utmaningen! Är du också med? Klimatneutrala godstransporter på väg Ett samarbete för ett bättre klimat Preem Petroleum AB x Schenker AB x Volvo Lastvagnar AB x Vägverket Göteborgs miljövetenskapliga

Läs mer

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson

Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen. Per Kågeson Effekter på kust- och inlandssjöfarten av likabehandling av transportslagen Per Kågeson Hypoteser 1. Ett likvärdigt utformat kostnadsansvar för infrastruktur, miljöpåverkan och olyckor leder till att kust-

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram

Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram 1(5) 2012-05-09 Landsbygdsavdelningen Anteckningar från arbetsmöte den 25 april med referensgruppen för nästa fiskeriprogram Inledning Lina Andersson, som är projektledare för att ta fram ett tekniskt

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare

Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Projekt Tillgängligt Friluftsliv 2009-12/2011-12 Naturligt lönsamt för näring och besökare Delfinansieras av Europeiska Unionen,, Interreg IVA Sverige-Norge 2007-2013. Allmänna uppgifter Delområde: Prioriterat

Läs mer

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg.

Sjöfartsforum. Godstrafik och fartyg. Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet och utmärkta inre vattenvägar (IWW) med stor kapacitet att ta ytterligare volymer. 1. Utvecklingen av nuvarande närsjöfart. 2. Utvecklingen av (ny) inlandssjöfart.(iww)

Läs mer

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5)

Per Sommarin Protokollförare: Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Anders Svensson 2013-09-25 Sida 1 (5) Minnesanteckningar från uppstartsmöte 2013-09-25 Tid: 09:30-16:00 Deltag are, Swerea SWECAST. Anna Lundberg, Swerea SWECAST. Karin Wilson, Swerea IVF. Johan Klinteskog,

Läs mer

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området Vindenergi till havs Källa: wpd offshore AG, Offshore Windpark

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

ett nytt steg i energiforskningen

ett nytt steg i energiforskningen ett nytt steg i energiforskningen MAGNUS OLOFSSON, VD Ett samlat forsknings och kunskapsföretag Vår nya verksamhet spänner över hela energisystemet. Att kunna möta efterfrågan på ny kunskap från forskningen

Läs mer

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29

- mer än bara en informationsplats. - Dalsjöfors 2013-01-29 - mer än bara en informationsplats - Dalsjöfors 2013-01-29 I Borås står möten mellan människor i fokus Möten där tillit och respekt är honnörsord och där vi tar till vara individernas unika kraft, kunskap,

Läs mer

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning

Västsverige i Sverige - Norden - Världen. Verksamhetsinriktning Västsverige i Sverige - Norden - Världen Verksamhetsinriktning Uppdrag och verksamhet Västsvenska Turistrådet har det regionala uppdraget att med tydlig målsättning driva en hållbar, och en för besöksnäringens

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning

EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning EN UNIK MÖJLIGHET. Småland och Blekinge gör gemensam satsning för att marknadsföra regionen och dess näringsliv på en internationell arena. 2010 deltar man i världsutställningen i Shanghai, Expo 2010.

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef

Lantmännen. Anders Jideklev. Koncernlogistikchef Lantmännen Anders Jideklev Koncernlogistikchef Lantmännen Internrevision Styrelse Juridik Vd & koncernchef Strategi & affärsutveckling, FoU Ekonomi & Finans Varuflöde Human Resources Division Lantbruk

Läs mer

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik. arne.smedberg@biofuelregion.se Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik arne.smedberg@biofuelregion.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården

Läs mer