Omfattningen av administration i vården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omfattningen av administration i vården"

Transkript

1 1 Omfattningen av administration i vården Förord I mars 1999 uppdrog regeringen åt Socialstyrelsen att utreda omfattningen av administrativt arbete i vården och lämna förslag till åtgärder för att få bort onödig administration i hälso- och sjukvården. Utredningen har genomförts i form av strukturerade intervjuer samt medföljandebesök. Därutöver har personliga kommentarer från de intervjuade noterats. Det underlagsmaterial som erhållits har legat till grund för arbetsgruppens förslag i denna rapport. Utredningen har letts av f.d. överdirektören Olof Edhag. I arbetsgruppen har även ingått professor emeritus Sven Dahlgren, f.d. chefsjuristen Gunnar Fahlberg, samordnare Per-Anders Sunesson samt f.d. sjukvårdsdirektören Gunilla Åberg. Per-Anders Sunesson har varit utredningens sekreterare. Stockholm i januari 2000 Olof Edhag F.d. överdirektör

2 2 Innehåll Förord 1 Inledning 1.1 Uppdraget Avgränsning Disposition 1.3 Tidigare studier 2 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 1990-talet 2.2 Primärvård 2.3 Somatisk akutsjukvård 2.4 Psykiatrisk vård 2.5 Reformer under 90-talet 2.6 Statens roll 2.7 Rätten till information 2.8 Personal 2.9 Utbildning 2.10 IT i hälso- och sjukvården 3 Lagstiftning 3.1 Dokumentation av patientuppgifter Den ursprungliga dokumentationsskyldigheten Nyheter fr.o.m. den 1 januari Några ytterligare regler Socialstyrelsens föreskrifter m.m. 3.2 Läkemedelslagstiftning 3.3 Information Information till patienter Information i anledning av Ädelreformen Information till andra myndigheter 3.4 Intyg 3.5 Kvalitetsarbete

3 3 4 Metodik 4.1 Grunddragen i metodiken 4.2 Besök i verksamheten Pilotstudie Urval av verksamheter Intervjuer Intervjumall Verksamhetschefer Icke verksamhetschefer Medföljandebesök Övriga besök 4.3 Sammanträden 4.4 Diskussion av metodiken 5 Kartläggning 5.1 Inledning 5.2 Dokumentation i patientjournaler 5.3 Intygsskrivning och kontakter med andra myndigheter Läkare Sjuksköterskor 5.4 Andra interna administrativa insatser 5.5 Kvalitetsarbete 5.6 Sammanlagd beräknad tid för administration 5.7 Signering 5.8 Läkemedel och apotekskontakter Läkare Sjuksköterskor 5.9 Fortbildning Sjuksköterskor Läkare Övrig personal Kommentarer från de intervjuade

4 Interna konferenser 5.11 Spilltid 5.12 Könsperspektiv 5.13 Kontakter med anhöriga 5.14 IT Besöket vid Sunderbyns sjukhus Besöket vid IT-enheten, Hälso- och sjukvårdsnämnden i Stockholm 5.15 Besök vid privata vårdinrättningar 6 Överväganden 6.1 Inledning 6.2 Dokumentation Dokumentation på ledningsnivå Onödig patientdokumentation Datajournaler och sekretess 6.3 Signering 6.4 Intyg 6.5 Läkemedelshantering 6.6 Kvalitetsarbete 6.7 Föreskrifter m.m. från olika myndigheter 6.8 IT 6.9 Anhörigkontakter 6.10 Personalvård 6.11 Privat bedriven hälso- och sjukvård 7 Förslag

5 5 1 Inledning Under senare år har man från olika håll, och framför allt från verksamma i vården, framfört att administration av allehanda slag tar allt större del av arbetstiden i anspråk till förfång för det direkta patientarbetet. De stora förändringar som skett inom framför allt den slutna sjukvården under det senaste decenniet på grund av Ädelreformen, strukturförändringar, effektiviseringar och besparingar med stor minskning av personal och vårdplatser som följd har medfört att tempot i vården höjts betydligt. Samtidigt har kraven på journaldokumentation, verksamhetsutveckling, resultatredovisningar och kvalitetsarbete tillkommit eller skärpts. Det är givetvis nödvändigt med en ändamålsenlig patientdokumentation när många är inblandade, när vårdepisoderna är korta och när flera enheter och ibland flera vårdnivåer är involverade. Det är dock viktigt för ansvariga på alla nivåer att identifiera och ta bort eller förändra de moment i vården som inte är ändamålsenliga och kostnadseffektiva eller som är onödiga. Bland annat mot denna bakgrund uppdrog regeringen den 18 mars 1999 åt Socialstyrelsen att analysera omfattningen av administrativt arbete i vården och att, efter samråd med Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet, lämna förslag på åtgärder för att få bort onödig administration i hälso- och sjukvården. 1.1 Uppdraget Enligt direktiven skall omfattning och inriktning av det administrativa arbetet som utförs i och för vården av patienter kartläggas och syftet med olika administrativa åtgärder klargöras. Vidare skall anges på vilken nivå beslut om en åtgärd fattas. Med utgångspunkt från en sådan kartläggning fick Socialstyrelsen i uppdrag att bedöma värdet av det administrativa arbete som utförs och lämna förslag på hur icke ändamålsenliga regelverk och rutiner i hälso- och sjukvården skall kunna minskas.

6 Avgränsning Enligt direktiven för uppdraget skulle Socialstyrelsen kartlägga omfattning och inriktning av det administrativa arbete som utförs i och för vården av patienter. Den arbetsgrupp som tillsattes att genomföra uppdraget (i fortsättningen benämnd utredningen ) har valt att avgränsa begreppet för vården till den administration som krävs för vården av den enskilde patienten. Administration i vården är då det arbete som äger rum inom en enhet/avdelning för en grupp av patienter. Utredningen har inte ansett det vara möjligt att inom utredningens tidsram studera den administration som sker för vården på central administrativ nivå. I uppslagsböcker definieras administration som planering, urval, samordning, allmän förvaltning, ledning och övervakning (Norstedts uppslagsbok, P A Norstedts & Söners förlag, 1982). Arbetsgruppen har valt en något vidare definition, nämligen att administration är allt som inte rör det direkta patientarbetet inklusive rondarbete. Sålunda har till administration hänförts dokumentation i journal(er), inbegripet signering, utfärdande av intyg, förfrågningar och konsultationer om patienten hos annan personal, andra vårdenheter/nivåer och apotek samt utfärdande av recept och intyg. Även konsultationer från kollegor om hur vård och behandling av deras patienter eller andra förfrågningar av mer administrativ art har hänförts till administration. Arbetsgruppen har dessutom undersökt hur mycket tid som ägnas åt internt kvalitetsarbete, DRG-arbete, ekonomiska rapporter, personalrapporter, deltagande i anställningsintervjuer, kontakter med olika myndigheter samt deltagande i interna sammanträden och i utbildning. Slutligen har arbetsgruppen undersökt hur mycket tid per vecka som kan betecknas som spilltid. För vissa arbetsmoment har det varit en grannlaga uppgift att försöka särskilja vad som är administration och vad som är direkt patientarbete. Som exempel kan nämnas arbetsmomentet vårdplanering, som flertalet intervjuade sjuksköterskor upplever vara en tung administrativ belastning i deras dagliga verksamhet. Med vårdplanering avses i detta sammanhang den process som syftar till att tillsammans med patienten samordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan. Denna process består av flera moment som att överföra information till de särskilda boendena och den öppna hälso- och sjukvården, bekräfta mottagen information,

7 7 ta ställning till om och när företrädarna för de olika vårdnivåerna skall mötas för planering samt att genomföra planeringen. Planeringen omfattar således ett flertal olika moment av administrativ karaktär samordning, utskrivningsmeddelande, skriva epikris (både medicinsk epikris och omvårdnadsepikris), faxöverföringar av dokument m.m. Utredningen har valt att behandla hela denna process som administration. När det gäller anhörigkontakter är de så integrerade i det direkta patientarbetet att utredningen har valt att anse att den tiden ägnas åt patientarbete. Tid ägnad åt anhöriga är sålunda inte inräknad i administrativ tid Disposition Rapporten består av tre delar. I den första delen (kapitel 2, 3 och 4) ges en kortfattad bakgrundsbild över hur hälso- och sjukvården har förändrats under 1990-talet - organisatoriskt, legalt och utbildningsmässigt. Framför allt beskrivs vilka författningar som är av betydelse i utredningen. I kapitel 4 redovisas den metodik som använts. I den andra delen (kapitel 5) redovisas arbetsgruppens kartläggning av det administrativa arbetet som utförs av hälsooch sjukvårdspersonal i samband med direkt patientarbete. I tredje delen (kapitel 6 och 7) analyseras och värderas det administrativa arbete som kartlagts i denna utredning. Där redovisas också förslag till åtgärder. 1.3 Tidigare studier Sökningar har gjorts i Spriline, Libris och Nordiska hälsovårdshögskolans databaser i syfte att utröna vilka studier som under det senaste decenniet gjorts i Sverige, beträffande arbetstidens fördelning för hälso- och sjukvårdspersonal. Sökningarna har visat att det endast finns ett fåtal studier och antalet har ytterligare reducerats genom att en del av dessa endast har behandlat andra personalkategorier än hälso- och sjukvårdspersonal. Ett ytterligare problem är att administrativ tid definieras olika i studierna. Några av studierna refereras kortfattat i det följande. I en studie "Läkares arbetstid till vad används den?" (Revisionsrapport, Komrev 1994; H. Lindahl och J. Larsson) har man mätt tidsåtgången för olika arbetsuppgifter för läkare vid sex medicinkliniker. Tiderna har erhållits genom att läkarna dagligen under två veckor har fyllt i en självdeklarationsblankett.

8 8 Andelen patientrelaterad arbetstid varierade mellan 66 procent och 81 procent. Vid två kliniker har det patientrelaterade arbetet analyserats i detalj. Icke patientrelaterad administration angavs till endast 2 procent för båda klinikerna och utbildning och konferenser till 7 procent på respektive klinik. Till indirekt patientarbete ägnade läkarna vid dessa båda klinikers 22 procent respektive 12 procent av sin tid. I studien "Vad gör distriktsläkaren? En tidsanvändningsstudie i SSO" (Utvecklingsenheten för primärvård; rapport 6;1992; Y. Skånér och S. Modin) har man analyserat hur distriktsläkare utan administrativa uppdrag i Stockholms södra sjukvårdsområde använder sin arbetstid. Den administrativa tiden angavs till 11 procent. I denna tidsangivelse ingick dock inte indirekt patientarbete som journalskrivning, provsvarshantering, telefon- och brevkontakt med patienter, recept- och intygsskrivning, vårdplaneringsmöten, rehabiliteringsmöten och konsultmöten. Detta indirekta patientarbete utgjorde 23 procent av arbetad tid. Utbildning och handledning upptog 13 procent av arbetstiden för hela läkargruppen. I en enkät till privata läkare (Resultat från en enkätstudie om privata husläkares verksamhet. Landstinget i Uppsala län 1995; K. Thalén) angav 26 läkare att de ägnade i genomsnitt 71 (40-95) procent av sin arbetstid till direkt patientarbete. Indirekt patientarbete tog i genomsnitt 14 procent, ekonomi, administration, intern och extern information 11 procent och fortbildning 4 procent. Landstingsförbundet har i en avrapportering av projektet "Produktivitet i primärvården" redovisat direkt sjukvårdstid för läkarna vid tio vårdcentraler. (Att mäta produktivitet i primärvården, Huvudrapport, Landstingsförbundet 1999) Direkt sjukvårdstid definieras i denna studie som den del av arbetstiden som är relaterad till enskilda patienter. Förutom det direkta mötet med patienten räknades även förberedelser före och efter besöket in här, t.ex. genomläsning, journalskrivning, kontakter med remissinstanser m.m. Den direkta sjukvårdstiden varierade mellan 27 procent och 47 procent med ett genomsnitt på 33 procent. En annan siffra som redovisas i denna studie var relationen kringpersonal per läkare vid distriktsläkarmottagningarna. Relationen läkare och övrig personal varierade mellan 0,8 och 1,5. Landstingsförbundet har vidare i rapporten "Kostnadsjämförelser privata & offentliga läkarmottagningar" (Per-Axel Svalander m.fl., Landstingsförbundet, 1997) redovisat resultaten från en studie där drygt 40 privatmottagningar inom sex specialiteter jämförts med knappt 20 offentliga sjukhusmottagningar. I studien ingår en jämförande analys av hur personaltiden disponeras vid en

9 9 offentlig och en privat mottagning inom hud- respektive öron-näsa-halsspecialiteten. I en studie av arbetstidens fördelning bland vårdpersonalen på medicinklinikens vårdavdelningar på Lindesbergs lasarett (Sjukskötersketidningen 1997;12/2/:50). redovisas att 30 procent av tiden användes till direkt vård och 70 procent till indirekt vård. När ett flödesorienterat arbetssätt introducerades minskade den administrativa tiden. I studien "Svart på vitt Hur arbetsuppgifter fördelar sig på avdelning 38, Mölndals sjukhus" (1994; M. C. Lilja och M-L Jonsson), har aktivitetsstudier genomförts på en internmedicinsk avdelning med hjälp av det s.k. ZEBRAsystemet. Andelen tid för direkt omvårdnad för sjuksköterskor utan administrativa uppdrag varierade på vardagar mellan 30 procent och 50 procent, i genomsnitt 40 procent. Den procentuella andelen indirekt omvårdnad var av samma storleksordning. Vid Akademiska sjukhusets öron-näsa- halsklinik genomfördes i oktober 1992 en tidsanvändningsstudie inom ramen för det s.k. Balansprojektet,. I studien kontrollerades tidsåtgången för direkt patientrelaterade uppgifter, indirekt patientrelaterat arbete och övrigt arbete. Med övrigt arbete avsågs väntetid, förrådsarbete, möten, personlig tid, personaladministrativt arbete, undervisning, forskning och utveckling, fackligt arbete, arbete på annan klinik, ledighet samt m.m. Till detta övriga arbete gick ca 24 procent av arbetstiden åt för såväl läkare som sjuksköterskor. Fackförbundet SKTF genomförde under hösten 1999 en intervjuundersökning i vilken totalt 103 läkare ombads uppge bl.a. hur mycket tid de ägnar åt administration under en normal arbetsdag. Ungefär 25 procent uppges därvid ha svarat att de ägnar tre timmar eller mer per dag åt administrativa uppgifter. Arbetsgruppen har dock inte kunnat värdera denna uppgift, eftersom definitionen av vad som räknats som administrativ tid inte redovisats.

10 10 2 Hälso- och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Allmänt Samhällsförändringar under 1900-talets senare hälft har naturligtvis påverkat hälso- och sjukvårdssystemet. Inte minst har Sveriges finansiella förutsättningar ett direkt samband med förändringar inom svensk sjukvård. Från en 4:e plats i OECD:s jämförelse mellan ländernas ekonomiska positioner låg Sverige i slutet av 90-talet på 15:e plats. Mot denna bakgrund har ett omfattande arbete i syfte att begränsa statens utgifter och därmed också sjukvårdens utgifter pågått under de senaste åren. Sjukvårdens andel av bruttonationalprodukten (BNP) har i stort sett legat oförändrad under 90-talet, samtidigt har dock andelen hälso- och sjukvårdspersonal inom landstingen reducerats med ca 15 procent. Under förra delen av decenniet ökade produktiviteten uttryckt som antal vårddagar och öppenvårdsbesök i sjukvården mer än kostnaderna. Den senare hälften av 90-talet har däremot visat en stagnation och en tillbakagång av produktiviteten. Tendensen är nu att produktiviteten ligger still medan kostnaderna verkar öka. Variationerna i landet är dock stora. Den mest påtagliga strukturförändringen av sjukvården under 90-talet är satsningen på öppenvård och sjukvård i hemmet, den minskande andelen slutenvård samt som en följd därav kraftigt förkortade medelvårdtider inom såväl somatik som psykiatri. För vårdpersonalen innebär detta att mängden beslut och åtgärder totalt är betydligt fler än tidigare. In- och utskrivningar ökar på klinikerna, andelen undersökningar och behandlingar per tidsenhet ökar liksom kraven på mer avancerad vård och behandling. En annan trend i utvecklingen är inriktningen mot ökad regional och lokal självständighet. Det statliga inflytandet är numera koncentrerat till lagstiftning, föreskrifter och generella råd medan operativa system, organisationsmodeller, vårdstrukturer och bemanningsfrågor beslutas av regionala och lokala politiska församlingar eller nämnder. 1 Se Hälso- och sjukvården i Sverige 1998, Socialstyrelsen

11 Primärvård Primärvårdens verksamhet har utvecklats under de senaste årtiondena till att i dag framför allt bestå av mottagning på vårdcentral för ett områdes invånare och/ eller för listade personer som valt sin doktor/distriktssköterska. Förutom mottagningsarbete arbetar läkaren och distriktssköterskan m.fl. med hembesök. Till detta kommer rehabiliteringsarbete i samarbete med försäkringskassan, samarbete med sjukhus och socialtjänst i anslutning till patientärenden samt fortbildning och utbildning av andra personalkategorier. Primärvårdens personal deltar i folkhälsoarbetet på olika sätt förutom det individrelaterade sjukdomsförebyggande arbetet. Läkarbesöken i primärvården har ökat från ca 9 milj till ca 12 milj Under motsvarande tid har antalet besök vid sjukhusens öppna mottagningar konstant varit drygt 9 milj. Landstingens nettokostnader för primärvård har successivt stigit och dess andel av sjukvårdskostnaderna har ökat till mellan 14 och 21 procent av totalkostnaderna. Distriktsläkarna är de som oftast utför läkarinsatser på kommunens olika boendeformer för äldre och handikappade. I viss utsträckning svarar dock sjukhusanknutna eller privatpraktiserande läkare för dessa insatser. På olika håll i landet delar geriatriker detta ansvar med allmänläkarna. 2.3 Somatisk akutsjukvård Inom den somatiska akutsjukvården har olika strukturella förändringar i landstingen pågått under hela 1990-talet och pågår fortfarande. För allmänhetens inledande kontakter med sjukvården finns sjukvårdsupplysning och larmcentraler. Till sjukhusens akutmottagningar kommer såväl lättare som allvarligare akutfall, men genom bättre samverkan mellan primärvården, jourorganisationer och slutenvården tenderar besöken på akutmottagningarna att bestå av mer vårdkrävande patienter medan de lättare akutfallen söker andra öppna mottagningar. Denna tendens är dock inte entydig över hela landet. För viss verksamhet såsom internmedicin utgör det övervägande antalet patienter akutfall, vilket får till följd att verksamheten näst intill är omöjlig att planera.

12 12 Antalet vårdplatser har minskat radikalt under 90-talet. Orsakerna till detta är flera. Kommunernas övertagande av vård och behandling av äldre med kroniska sjukdomar har betytt färre vårdplatser inom landstingens slutenvård. En annan viktig orsak är nya möjligheter till dagkirurgisk eller annan poliklinisk behandling samt den utbyggda hemsjukvården, inte minst den avancerade sjukvården i hemmet. 2.4 Psykiatrisk vård 1995 beslutades om en reform som överförde ansvaret för de psykiskt funktionshindrade till kommunerna. Men redan tidigare dess hade en omstrukturering av den psykiatriska vården skett genom att de stora mentalsjukhusen lagts ned och en öppenvård med stöd i det egna boendet i stället byggdes ut. Antalet vårdplatser har minskat med ca 13 procent mellan åren 1991 och Reformer under 90-talet År 1992 övertog kommunerna genom Ädelreformen ansvaret för stora delar av hälso- och sjukvården för äldre och funktionshindrade tillkom även ett ökat ansvar för de psykiskt långtidssjuka ( psykädel ). Ädelreformen innebar att sjukhemmen för långtidssjuka överfördes till kommunerna. Sjukhemmen kom därmed att anses som en särskild boendeform för service och omvårdnad för äldre enligt 20 andra stycket socialtjänstlagen (SoL). Kommunerna fick även ansvar för viss sjukvård vid dessa hem och vid andra särskilda boendeformer för äldre liksom vid bostäder med särskild service för funktionshindrade. Kommunerna fick även rätt att ta ansvar för sjukvårdsinsatser i enskilda hem. Ansvaret för sjukvårdsinsatser kom dock inte att omfatta sådana insatser som kräver läkares medverkan. Omfattningen av det kommunala ansvaret för sjukvårdsinsatser framgår av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). I ansvaret ligger även en skyldighet att inrätta tjänster för sjuksköterskor med ett särskilt medicinskt ansvar (MAS). De medicinskt ansvariga sjuksköterskorna har enligt 24 HSL och 4 förordningen (1998:153) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område vissa medicinska ledningsuppgifter som inom övrig sjukvård tillkommer verksamhetschefen.

13 13 Kommunerna fick även ett ansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter. Kommunerna fick betalningsansvar för patienter inom somatisk akutsjukvård, som inte längre behöver den vård och behandling som sjukhuset har att erbjuda. Efter viss karenstid skall en kommun betala för en medicinskt färdigbehandlad patient som ligger kvar på sjukhuset. Avsikten är att kommunerna därigenom skall få ett tydligare incitament att erbjuda sådana patienter plats i en kommunal boendeform eller erbjuda sådana sociala insatser att patienten kan återvända till sitt hem. Mer än 70 procent av dem som vårdas inom akutsjukvården är över 70 år. För dessa personer har kommunerna således ett särskilt ansvar när de inte längre behöver den medicinska vård och behandling som sjukhuset kan erbjuda. Det innebär naturligtvis inte att patienterna inte längre behöver några sjukvårdsinsatser. Men i de fall patienten är medicinskt färdigbehandlad vid sjukhusets kliniker ska sjukvårdsbehovet tillgodoses genom primärvården och/eller genom polikliniska besök vid sjukhuset. Effekterna av Ädelreformen syns bl.a. i ett ökat krav på överföring av information mellan sjukhus - socialtjänst - primärvård för att åstadkomma en så smidig vårdkedja som möjligt. Sjukvårdens och socialtjänstens kulturer skiljer sig åt och kan i vissa fall komplicera samarbetet kring den enskilde patientens vård. Samverkan är dock en förutsättning för att riksdagens intentioner, som de kommer till uttryck i såväl HSL som SoL, om självbestämmande, integritet, trygghet och valfrihet ska kunna infrias. Psykiatrireformen trädde i kraft Genom denna reform fick kommunerna ett ökat ansvar för medicinskt färdigbehandlade patienter som vistats mer än tre månader i sluten psykiatrisk vård. Med medicinskt färdigbehandlad avses i detta fall psykiskt funktionshindrade som kan få sitt psykiatriska vårdbehov tillgodosett på annat sätt än genom kvalificerad psykiatrisk dygnetruntvård. Psykiskt funktionshindrade som inte längre har behov av sluten psykiatrisk vård har rätt att få sitt behov av sociala insatser tillgodosett genom kommunens socialtjänst i form av bostäder med särskild service och andra sociala tjänster. Behovet av psykiatrisk vård ska tillgodoses av landstingen i öppna former genom läkare och annan psykiatriskt kunnig personal i nära samverkan under långa och återkommande perioder. Liksom beträffande Ädelreformen innebär således Psykädel krav på integration och samverkan mellan huvudmännen, ett arbete som kommit att utvecklas mer och mer.

14 Statens roll De gemensamma nationella riktlinjerna för 90-talet lades fast under det förra årtiondet. De handlar framför allt om hur vårdköer skall åtgärdas, om samarbetet mellan huvudmän omkring gemensamma patientgrupper och om vissa högspecialiserade sjukdomars behandling. Arbetet med nationella riktlinjer för patienter med svåra kroniska sjukdomar pågår och redan framtagna riktlinjer revideras med jämna mellanrum. 2 Den nationella kontrollen över hälso- och sjukvården har till syfte att garantera medborgarna en vård och omsorg av god kvalitet och på lika villkor för alla i landet. Den centrala myndighetens kontroll och insyn över säkerhet och kvalitet motiveras av den starkt decentraliserade, landstingsorganiserade sjukvården i landet. Den utveckling som nu sker, åtminstone i storstadsområdena, mot en ökad mångfald av vårdproducenter innebär att politikerrollen förändras. Från att ha haft monopol på all produktion blir politikerns roll mer koncentrerad till huvuduppgiften; att definiera hälso- och sjukvårdens uppgifter i stort och skapa förutsättningar för att dessa uppfylls. Detta sker bl.a. genom generell reglering och styrning i stället för direkt politisk styrning av verksamheterna. När politikerna drar sig tillbaka från produktionen ökar i stället deras krav på reglering och tillsyn. Resultaten av sjukvårdens åtgärder och effektiviteten i den medicinska organisationen är ett ansvar som kan sägas delas mellan sjukvårdshuvudmännen - landstingen och kommunerna - och staten. En viktig aspekt är hur yrkesutövarnas vardag och arbetsbetingelser påverkas av kraven på dokumentation och vilka konsekvenser detta får för vården av patienterna. Strukturförändringarna i den svenska sjukvården har således inneburit att arbetet vid de somatiska och psykiatriska sjukhusen i huvudsak består av mycket aktiv vård och behandling av svårt sjuka människor med korta vårdtider. Många beslut fattas av personalen under pressad tid. Subspecialiseringar leder till att en stor mängd personal involveras i varje patients vård. Vård inom och utom sjukhusen av svårt sjuka eller gamla människor med behov av behandling kräver samverkan i väl fungerande vårdprocesser. Dokumentation har därmed blivit ett allt viktigare instrument för hälso- och sjukvårdspersonalen. 2 Se Socialstyrelsens Nationella riktlinjer, bl.a. publicerade på Socialstyrelsens webbplats på Internet.

15 Rätten till information En annan viktig förändring som skett i Sverige, liksom i de flesta andra jämförbara länder, är patientens allt större inflytande över sin vård. 3 Detta har inneburit en ökad dialog mellan personal och patienter; samtal som tar tid och ställer krav på personalen. Denna pedagogiska uppgift har hälso- och sjukvårdspersonalen alltid haft, men den tydliggörs nu alltmer och sätter sina spår i det faktum att information direkt till patienterna, till anhöriga och till allmänheten tar och måste ta betydande utrymme i de olika yrkesgruppernas arbete. Det finns en risk för att läkare, sjuksköterskor, paramedicinare m.fl. på grund av patienttryck och tidspress tillmötesgår patientens förväntan på en snabb åtgärd i form av recept, remiss etc. i stället för att redovisa alternativ och ge patienten möjlighet att själv fatta viktiga val. Informationsskyldigheten är en del av vårdarbetet. Denna kommer bl.a. till uttryck i anhörigkontakter. Det är helt naturligt att läkare, sjuksköterskor, paramedicinare m.fl. har kontakt med anhöriga. Vårdpersonalen ägnar betydande tid för detta och gör det som en integrerad del av vården. Stundtals kan arbetet bli betungande då många anhöriga inte samordnar sina kontakter utan kräver individuell information. I framsynta delar av sjukvården använder man anhörigintresset till utbildning av olika slag. Detta förbättrar vårdförloppet och kan i betydande grad minska tidsåtgången hos läkare och sjuksköterska i det längre perspektivet. Information till patienter och anhöriga är alltså en allt viktigare del av vårdpersonalens arbete. Information till allmänheten om tillgång till vårdutbudet men också i preventivt upplysande syfte är en annan del av informationsansvaret som ligger både hos de olika producenterna och hos finansiärerna beställarna. Att tänka i vårdprocesser blev påtagligt inte minst genom Ädelreformernas genomförande 1992 och 1996, då kommunerna fick ett eget sjukvårdsansvar och därmed ofta ansvar för uppföljning av landstingets sjukvårdsinsatser. Inte minst inom psykiatrireformens vårdområde måste ett nära samarbete mellan landsting och kommuner utvecklas, liksom informationen mellan de båda huvudmännen. Ansvarsgränserna har under 90-talet blivit mer diffusa i fråga om var landstingens uppdrag slutar och kommunernas börjar. Detta lägger ett stort ansvar på de lokala och regionala myndigheterna att besluta om sådana samarbetsöverenskommelser att vården av och omsorgen om medborgarna blir optimal. 3 Se avsnitt 3.3.1

16 Personal Personaltillgången i sjukvården varierar i olika delar av landet. På många håll redovisas personalbrist. Ser man tillbaka kan man dock konstatera att antalet läkare och sjuksköterskor har mer än fördubblats mellan 1970 och Mellan 1990 och 1999 har inga stora förändringar skett fanns läkare och sjuksköterskor att jämföras med år 1970 då det fanns läkare och sjuksköterskor. 4 Övrig personal har inte minskat under samma tid men inte heller ökat i motsvarande omfattning. Vårdinnehållet har förändrats under 1990-talet. Därmed har också vårdpersonalens arbete förändrats. Antalet undersköterskor har minskat och vårdbiträden inom akutsjukvården har mer eller mindre försvunnit. Sjuksköterskor är i dag den största yrkesgruppen på en somatisk vårdavdelning. För inneliggande patienter med korta vårdtider krävs en aktiv kvalificerad behandling och omvårdnad som kräver goda fackkunskaper förutom omsorg. Långliggarna och de äldre patienterna har nu flyttat ut till de särskilda boendeformerna. Sverige har ett förhållandevis högt antal personer sysselsatta i hälso- och sjukvården. I relation till befolkningen har Sverige t.ex. dubbelt så många läkare och dubbelt så många sjuksköterskor som Storbritannien. Dessa personalmått säger mer om resurspotentialen än om den faktiska resursinsatsen. Dvs. effekterna och nyttan av resurserna påverkas av vilka prioriteringar, normer, incitament till att arbeta etc. som finns i sjukvården. Det är här som man kan diskutera hur läkares och sjuksköterskors kompetens används. Som det ser ut i dag finns det framöver en betydande risk för personalbrist inom vård och omsorg. Möjligheter att rekrytera ny personal varierar inom landet på grund av demografiska förhållanden. På grund av begränsningar i tillväxten kommer nya arbetsformer, arbetsinnehåll och incitament för att rekrytera och behålla personal att initieras. 2.9 Utbildning Innehåll och inriktning av utbildningen för hälso- och sjukvårdspersonal har stor betydelse för hur den nyutexaminerade tar sig an sina arbetsuppgifter och även för hur sjukvårdsarbetet organiseras på arbetsplatsen. I det följande ges därför en kortfattad beskrivning av vilka viktigare förändringar i hälso- och sjukvårdsutbildningarna som bedöms vara av betydelse för denna utredning. 4 Se Hälso- och sjukvården i Sverige 1998, Socialstyrelsen

17 17 Läkarutbildningen och undersköterskeutbildningen har, precis som övriga hälso- och sjukvårdsutbildningar, efterhand lagt allt större vikt vid frågor som rör betydelsen av att involvera patienterna på ett allt mer aktivt sätt i sjukvården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) ska patienten ges upplysningar om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds och, från och med den 1 januari 1999, även om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning. Sjuksköterskeutbildningen är den utbildning som har förändrats mest under de senaste decennierna. År 1977 genomfördes en reform som förändrade sjuksköterskeutbildningen radikalt. Ett stort antal vårdutbildningar fick högskolestatus och den kommunala högskolan i landstingens regi skapades. Enligt högskolelagen är forskning, utveckling och utbildning verksamhetens grundstenar, och reformen innebar att de nya utbildningarna skall bygga på specifika karaktärsämnen, som skall utvecklas och förmedlas enligt vetenskapliga regler för kunskapsutbildning. Högskolereformen tvingade fram en förändring, som kan tolkas i termer av ökad professionalism, genom kraven på vetenskaplig och teoretisk ämnesgrund, dvs. ett explicit och väldefinierat paradigm. Yrkesroll och utbildningsinnehåll utsattes för kritisk granskning och omvärdering. Den ideologi som präglade sjuksköterskerollen formulerades nu i termer av helhetssyn, förmåga till empati och engagemang i förhållande till patienten samt professionellt eget ansvar. Yrkesroll och utbildningsinnehåll förändrades totalt. Hälso- och sjukvårdslagen angav riktlinjerna för det professionella arbetet. Människan i vården blev en viktig med- och samverkanspart i arbetet. En precisering av sjuksköterskornas yrkeskunskap efterlystes i de kompetenskrav som Socialstyrelsen utfärdade 1993 och förtydligades ytterligare i Socialstyrelsens allmänna råd från 1995 (SOSFS 1995:15). Det tidigare oklara omvårdnadsbegreppet preciserades och relaterades till sjuksköterskans professionella kunskap på ett tydligare sätt. I nämnda allmänna råd anges att sjuksköterskan har primärt omvårdnadsansvar. Sjuksköterskan skall kunna argumentera för sina beslut i vetenskapliga och teoretiska termer, kunna utvärdera sitt arbete och följa sitt arbete på forskningsfronten. Assistentrollen gentemot läkaren kom att bytas mot en forskande, kritisk vetenskaplig attityd, kombinerad med eget ansvar och beslutsfattande. År 1993 förtydligades kraven ytterligare i en ny högskolelag och förordning. Utbildningen skulle nu ge en bred generalistkompetens och motsvara 120 högskolepoäng i ett utbildningsprogram. Yrkeskunskapen beskrivs i termer av

18 18 självständigt arbete, professionell omvårdnad, självkännedom, kunskaper i organisation och ekonomi samt internationalisering och forskningsförberedelse. Även om sjuksköterskor alltid har fört anteckningar om sin verksamhet så har omfattningen av dokumentationen, bl.a. till följd av förändringarna av sjuksköterskerollen, ökat markant under senare år. Enligt nu gällande bestämmelser, Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) om patientjournallagen, skall patientjournalen innehålla en tydlig omvårdnadsdokumentation. Omvårdnadsdokumentationen skall, utifrån patienternas individuella behov, beskriva vårdens planering, genomförande och resultat. Dokumentationen skall vara utformad så att den bidrar till att trygga patientens säkerhet och ge ett underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av omvårdnadsinsatserna. Omvårdnadsåtgärderna skall sammanfattas i en omvårdnadsepikris i samband med utskrivning av patienten IT i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvården är i dag relativt välförsörjd vad gäller informationsteknologi (IT). Datorstöd för patientadministration, ekonomi- och personaladministrativa rutiner finns på det stora flertalet vårdinrättningar och dessa lokala persondatornät är i sin tur ofta kopplade till landstingens centrala datorsystem. Datajournalsystem finns i stort sett inom hela primärvården. I den sjukhusbaserade vården förekommer däremot datajournaler ännu inte i någon större utsträckning, men blir allt vanligare. Avsaknaden av etablerade standarder har dock lett till att IT-användningen ofta är fragmenterad, även hos en och samma huvudman. Detta innebär att information som borde vara gemensam inte kan samutnyttjas av olika delsystem eller för uppföljning och utvärdering av exempelvis vårdens innehåll, kvalitet, tillgänglighet och kostnader. Landstingens utveckling av gemensamma system har av tradition inriktats på systemstöd för administration och uppföljning. Även utvecklingen av journalsystem har fokuserat på journalens legala och formella roll, vilket lett till att journalsystem inte blivit något stöd för utveckling av vårdverksamheten eller för effektivisering. Det vanliga begreppet datoriserad journal antyder att det handlar om att utnyttja ordbehandlingsprogram i stället för skrivmaskin för att automatisera ett traditionellt sätt att föra journal, i stället för att utnyttja IT för att effektivisera verksamhetens processer och informationsförsörjning. Först under senare år har systemen börjat få sådana funktioner och egenskaper som

19 19 gör att de kommer att kunna användas i och ge stöd för det dagliga vårdarbetet. Flera landsting och sjukhus har på senare tid gått ut i upphandlingar för att få till stånd ett sammanhållet IT-stöd som kan stödja och effektivisera vårdens verksamhetsprocesser och samtidigt ligga till grund för redovisning, uppföljning och utvärdering av metoder, kvalitet, effektivitet och kostnader. Erfarenheterna från dessa upphandlingar visar dock att det i dag inte finns någon leverantör som kan erbjuda en sådan sammanhållen lösning i form av färdiga standardprodukter anpassade för den svenska marknaden. Huvudorsakerna till detta torde vara dels att hälso- och sjukvårdsmarknaden i Sverige är för liten för att bära kostnaderna för en nationellt anpassad utveckling, dels att det saknas nationella standarder för begrepp, termer och datautväxling mellan systemen. Det finns dock tecken på en ökad förståelse för behovet av en standard för IT-system inom hälso- och sjukvården. Efter flera år av relativt vaga initiativ från de centrala instanserna pågår nu aktiviteter som syftar till en ökad överensstämmelse vad gäller struktur, begrepp och termer. Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-stiftelsen) och landstingssektorn (dvs. Landstingsförbundet, landstingen och LFTP) beslutade 1997 att tillsammans bidra till att utveckla en nationell plattform för information och kommunikation inom hälso- och sjukvården genom att vardera satsa 75 miljoner kronor på ett nationellt treårigt FoU-program med benämningen "IT inom Hälso- och Sjukvården". Programmet stödjer projekt som bedöms få stor betydelse för sjukvården generellt och som på sikt förväntas ge resultat som kan utnyttjas av samtliga landsting i Sverige. Programmets övergripande syfte är att samordna den kompetens samt de forsknings- och utvecklingsidéer som finns kring utnyttjandet av informationsteknologin i bred bemärkelse inom hälso- och sjukvården. Syftet är också att få ökad kvalitet och effektivitet, organisatorisk och strukturell utveckling samt stöd till svenskt näringsliv genom nära samarbete mellan hälso- och sjukvården, universitet och högskolor samt andra forskningsinstitut, myndigheter och industrin. Programmet syftar vidare till att en gemensam infrastrukturell plattform ska kunna skapas; en plattform som även är anpassad till behoven inom äldreomsorgen inom kommuner och andra vårdgivare. Ett stort steg i riktning mot ett ökat samarbete i IT-användningen mellan sjukhusen och primärvården i landstingen, äldreomsorgen i kommunerna, de privata vårdgivarna och apoteken togs den 10 december 1999 i och med att Landstingsförbundets styrelse beslutade att en ny organisation för ITsamverkan i hälso- och sjukvården skall påbörjas år I det nya IT-

20 samarbetet deltar landstingen, staten och Apoteket AB. Avsikten är att vidga samarbetet och att under år 2000 bilda en fristående IT-samverkansorganisation, i vilken även kommunerna och de privata vårdproducenterna skall ingå. Syftet är dels att skapa förutsättningar för en bättre kommunikation och samspel mellan olika vårdenheter och vårdgivare, såväl offentliga som privata, dels att förbättra samarbetet mellan vårdgivarna och hälso- och sjukvårdens IT-leverantörer. 20

21 21 3 Lagstiftning 3.1 Dokumentation av patientuppgifter Den ursprungliga dokumentationsskyldigheten I patientjournallagen (1985:563) föreskrivs när och i vilken omfattning patientuppgifter ska dokumenteras. Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvård ska patientjournal föras. Med hälso- och sjukvård avses åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Dokumentationsskyldigheten omfattar såväl offentlig som enskild hälso- och sjukvård. Medicinsk utredning och behandling är i princip individinriktad. I sådana fall föreligger ingen tveksamhet i fråga om skyldigheten att föra patientjournal. Förebyggande insatser ska dokumenteras om de avser individinriktade insatser. Det gäller t.ex. allmänna och riktade hälsokontroller, vaccinationer, hälsoupplysning samt mödra- och barnhälsovård. Journal ska även föras i samband med olika rättsmedicinska insatser, t.ex. aborter och steriliseringar. Till medicinska insatser hör även omvårdnad och paramedicinska åtgärder. Journal ska föras för varje patient. Den får inte vare gemensam för flera patienter. Det innebär dock inte att det bara kan finnas en patientjournal. För samma patient kan flera journaler föras. Lämpligheten av att föra olika journaler vid samma klinik eller vid olika verksamheter inom ett sjukhus är en fråga som kommit att uppmärksammas i denna utredning. Med patientjournal avses alla de handlingar som upprättats eller inkommit under vården och som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd eller personliga förhållanden. Till patientjournalen räknas således inte bara de löpande anteckningar som sker i ett och samma dokument vid en klinik eller en vårdcentral utan även de handlingar som inkommer till kliniken eller vårdcentralen eller som upprättas där och som innehåller särskild information om patienten, t.ex. röntgen- och provsvar. Ibland dokumenterar olika personalgrupper i skilda handlingar, vilka läggs samman i en gemensam pärm. Vad en patientjournal ska innehålla framgår av 3 i lagen. I journalen ska - om uppgifterna finns - antecknas - uppgift om patientens identitet - väsentliga uppgifter om bakgrunden till vården - uppgift om ställd diagnos och anledning till mera betydande åtgärder - väsentliga uppgifter om vidtagna eller planerade åtgärder

22 22 Ursprungligen föreslogs i propositionen 1984/85:189 - i överensstämmelse med vad som föreslagits i utredningen SOU 1984:73 Patientjournalen - inte någon föreskrift om att journalanteckningar skulle signeras. Förslaget i propositionen var att uppgift om vem som gjort en viss anteckning och när denna skett skulle anges i journalen. Under riksdagsbehandlingen av förslaget om patientjournallag väcktes genom ett antal motioner frågan om inte journalanteckningen även borde signeras av den som svarat för anteckningen. Socialutskottet föreslog i betänkandet SoU 1984/85:33 att det i lagen skulle skrivas in ett uttryckligt krav på att journalanteckningar ska signeras av den som svarar för uppgiften. Endast om det förelåg synnerliga hinder härför skulle signering kunna underlåtas. Förslaget antogs av riksdagen. Angående kravet på signering anförde utskottet bl.a. följande: Utgångspunkten för patientjournallagen är att det skall finnas ett tillförlitligt underlag för den vård och behandling som ges patienten. Sådana regler som är av särskilt stor betydelse för patientens trygghet bör tas in i själva lagen. Till dessa viktiga regler måste enligt utskottets mening räknas ett krav på genomläsning av anteckningar som läggs till grund för behandlingsåtgärder och medicinering. Missförstånd och felskrivningar kan här bli ödesdigra. Utskottet har förståelse för att ett sådant krav i vissa lägen kan ge upphov till praktiska problem. Detta får dock inte hindra en regel som är så starkt motiverad av hänsyn till patienternas säkerhet. Hur omfattande de uppgifter som förs in i journalen ska vara bestäms av i vilken utsträckning de behövs för en god och säker vård av patienten. Uppgifterna i journalen ska i första hand användas av hälso- och sjukvårdspersonalen för att planera, genomföra och följa upp vården. Uppgifterna kan emellertid användas även i andra viktiga sammanhang, t.ex. i klinisk eller epidemiologisk forskning. Uppräkningen i 3 av vilka uppgifter som ska antecknas i journalen är därför inte uttömmande. Kravet på en god och säker vård kan innebära att ytterligare uppgifter måste dokumenteras. Som framgår av propositionen 1984/85:189 (sid. 39) behöver dock inte var och en föra in samma uppgift i journalen då en journal förs gemensamt av flera olika yrkesutövare. Det räcker således med att en av dem, som gör anteckningar i journalen, för in uppgift om patientens identitet eller andra uppgifter, t.ex. i samband med anamnesupptagning. En fråga som tas upp av denna utredning är därför om det är möjligt att undvika dubbla anteckningar om faktiska förhållanden, t.ex. om patientens sociala situation.

23 Nyheter fr.o.m. den 1 januari 1999 Sedan den 1 januari 1999 gäller utöver vad nu sagts att en patientjournal även ska innehålla uppgift om den information som lämnats till patienten och om de ställningstaganden som gjorts om val av behandlingsalternativ och om möjligheten till en förnyad medicinsk bedömning. Angående bakgrunden till detta tillägg i 3 patientjournallagen anges i propositionen 1998/99:4 (sid. 32) att Socialstyrelsen konstaterat att det vid utredningar av anmälningar och klagomål från patienter inte sällan framkommer brister i dokumentationen i patientjournalerna. Dessa brister gör det svårt att rekonstruera skeendet och fastställa om något fel begåtts och vem som i så fall varit ansvarig. Kommittén HSU 2000 hade i delbetänkandet SOU1997:154, som låg till grund för förslaget i propositionen, föreslagit en vidgad skyldighet att dokumentera vilken information som lämnats till patienten samt dennes ställningstagande med anledning av informationen. Den individuellt utformade information som patienten fått borde enligt kommittén - i sina huvuddrag - medföra motsvarande noteringar i journalen. Särskilt viktigt ansåg kommittén det vara att dokumentera resonemang som lett fram till val av behandlingsalternativ, de situationer där patienter avstår från behandling samt ställningstaganden angående en förnyad bedömning. Regeringen, som inte gick riktigt så långt som kommittén föreslog i fråga om krav på individualiserade noteringar i journalen, betonade emellertid att kommunikationen mellan patient och anhöriga å ena sidan samt vårdpersonal av alla kategorier å den andra är av stor vikt för en säker och kvalitativt god hälso- och sjukvård. Inte minst patienternas ökade grad av medverkan i val av behandlingsalternativ samt skyldigheten för hälso- och sjukvården att i olika situationer medverka till att patienten får en förnyad medicinsk bedömning ställde enligt regeringen krav på att sådan information dokumenteras. Regeringens samlade bedömning av det som framförts av Socialstyrelsen, HSU 2000 samt remissinstanserna var att det fanns ett behov av att komplettera 3 patientjournallagen med en skyldighet att dokumentera sådana uppgifter som angetts ovan.

24 Några ytterligare regler I 4 patientjournallagen föreskrivs att uppgift i journalhandling ska utformas så att patientens integritet respekteras. Avsikten med denna regel är att erinra om betydelsen av att utforma uppgifterna i patientjournalen på ett sådant sätt att patienten inte känner sig kränkt av dem eller att helt utelämna sådana uppgifter om de inte har betydelse för ställningstagande i vården. Ovidkommande värdeomdömen om patienten eller hans anhöriga av allmänt nedsättande eller kränkande karaktär får inte förekomma. Respekten för patientens integritet förutsätter allmän återhållsamhet när det gäller uppgifter om dennes privatliv. Det är också av vikt att patienten kan ta del av de anteckningar som görs i journalen och förstå vad de innebär för hans del. I 5 föreskrivs därför att journal-handlingar ska vara skrivna på svenska, vara tydligt utformade och så långt det är möjligt vara skrivna så att patienten kan förstå innebörden av anteckningen. Den som svarar för uppgifterna i journalen måste därför bemöda sig om att utforma anteckningen så enkelt och lättbegripligt som möjligt. Patienten ska ha en reell möjlighet att själv kunna begripa vad som står skrivet i journalen. Uppgiften måste även utformas så att den är faktiskt läsbar för patienten eller andra som behöver ta del av journalen. Den får därför inte skrivas för hand med svårläsbar stil. Det bästa är naturligtvis att anteckningarna skrivs på maskin eller i dator. Vissa daganteckningar som förs löpande och som måste skrivas för hand ska vara tydliga och utan obegripliga förkortningar Socialstyrelsen föreskrifter m.m. Utöver de föreskrifter om dokumentation som följer av patientjournallagen har Socialstyrelsen meddelat ett antal föreskrifter och allmänna råd om journalföring. I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1993:20) om patientjournallagen beskriver styrelsen inledningsvis syftena med att föra journal. Först och främst är journalen avsedd att vara ett stöd för den eller de personer som ansvarar för patientens vård och behandling. Den utgör arbetsverktyg och underlag för bedömning av de åtgärder som behöver vidtas av personal som inte tidigare träffat patienten. Journalen är också en informationskälla för patienten själv. Den är vidare ett viktigt instrument i kvalitets-, säkerhets-, uppföljnings- och utvärderingsarbetet inom vården samt ett underlag för tillsyn och kontroll. Den kan även ha betydelse som underlag i olika rättsliga sammanhang och för forskningen.

25 25 Den som utfärdat ett intyg ska anteckna detta i journalen. Den som är chef vid en enhet inom hälso- och sjukvården ska se till att det finns betryggande rutiner för dokumentation av all läkemedelshantering samt utforma rutiner för förvaring av patientjournaler och om hur utlämnandet av journaluppgifter via telefax eller modem ska gå till. Från kravet på att en journal ska vara skriven på svenska har vissa undantag meddelats. Särskilda föreskrifter finns om journalföring i enskild verksamhet. I fråga om datajournaler gäller att det ska finnas ett tillfredsställande back-upsystem och sådana rutiner att föreskrifterna om förande av journaler med IT kan följas. I fråga om omvårdnadsdokumentation har särskilda föreskrifter meddelats i författningen. Styrelsen har föreskrivit att - en patientjournal ska innehålla en tydlig omvårdnadsdokumentation, - sådan dokumentation ska beskriva vårdens planering, genomförande och resultat och sammanfattas i en omvårdnadsepikris, - dokumentationen ska vara tillgänglig för berörda personalgrupper på ett överskådligt sätt utan att en uppgift behöver dokumenteras flera gånger, - det ska beaktas att omvårdnadsdokumentationen kan få rättslig betydelse för att visa vad som verkligen utförts. Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation av patientuppgifter förekommer även i en rad andra författningar utfärdade av Socialstyrelsen. Några exempel på sådana föreskrifter och allmänna råd från styrelsen är följande: - SOSFS 1979:72 rörande journalföring vid vissa ingrepp och undersökningar - SOSFS 1982:2 om det medicinska språket i bl.a. journaler - SOSFS 1982:8 om markering i journal av intolerans och allvarlig överkänslighet mot läkemedel - SOSFS 1989:1 om åtgärder för att förhindra förväxlingar inom den slutna vården - Socialstyrelsens och Riksarkivets allmänna råd (SOSFS 1991:22) om handhavande av patientjournaler i vissa fall - SOSFS 1993:17 om omvårdnad inom hälso- och sjukvården - SOSFS 1995:19 om läkemedelshanteringen inom landstingens m.fl. hälsooch sjukvård och den enskilda hälso- och sjukvården inklusive enskild tandvård.

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014

Kommittédirektiv. Betalningsansvarslagen. Dir. 2014:27. Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Kommittédirektiv Betalningsansvarslagen Dir. 2014:27 Beslut vid regeringssammanträde den 27 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun.

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. 2008-08-15 1 (6) Reviderad 2010-04-21 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Järfälla kommun. Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården

Informationshantering och journalföring. nya krav på informationssäkerhet i vården Informationshantering och journalföring nya krav på informationssäkerhet i vården Sammanhållen journalföring! Förklaring av symbolerna Patient Verksamhetschef Hälso- och sjukvårdspersonal samt övriga befattningshavare

Läs mer

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Riktlinje för hälso- och sjukvårdsdokumentation Journalhandling En journalhandling är alla handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens tillstånd och de åtgärder som genomförts eller

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation

Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2014-06-27 Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation BAKGRUND Vid vård av patienter ska det föras patientjournal. En patientjournal

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september 2012. Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm SOSFS 2012:9 Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun

4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun 1(5) 4.1 Riktlinje för dokumentation och informationsöverföring i hälsooch sjukvården i särskilt boende i Tyresö kommun Nedanstående lagar, förordningar allmänna råd ligger till grund för omvårdnadsdokumentationen.

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun

Riktlinjer för informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården i särskilt boende i Solna kommun 2012-07-16 SID 1 (9) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från revideras 2016-07-25 Riktlinjer för informationshantering och journalföring i

Läs mer

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi?

Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Vilka rättigheter har Esther och vilka skyldigheter har vi? Flera lagar som styr O Socialtjänstlagen - SoL O Hälso- och sjukvårdslagen- HSL O Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Läs mer

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel

Kommunal hälso- och sjukvård Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel Kommunal hälso- och sjukvård 2012-09-25 Medicinskt ansvarig sjuksköterska Lena Lindberg Schlegel God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen SVERIGES Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG Kvalitetssäkra patientjournalen Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Ett uppdrag växer fram

Ett uppdrag växer fram Ett uppdrag växer fram Den 2 juni 1994 slog riksdagen fast att människor som har psykiska funktionshinder vill, kan och skall leva i samhället. Beslutet hade föregåtts av en längre tids utredande, först

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Riktlinjer för hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i patientjournalen RIKTLINJER 1 Riktlinje för dokumentation i patientjournalen Ersätter Riktlinjer för hälso- och sjukvårdsdokumentation i

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Jens Larsson,

Jens Larsson, Patientdatalagen, journaler på nätet, patientintegritet, sociala medier uppdatering lagar och regler Jens Larsson, 0706-110179 jens.larsson@lul.se Jens Larsson, Chefsjurist Offentlighetsprincipens syften

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun

Riktlinjer för dokumentation och informationshantering inom hälsooch sjukvårdens område i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Annika Jansson, Anna- Karin Tholerus Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Giltig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldreomsorgen Vård- och omsorgsförvaltningen i Ulricehamns kommun 1 av 5 Innehåll 1. Bakgrund...

Läs mer

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN NÄMND (VÅRDGIVARE), LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE

Läs mer

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum:

Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: Cirkulärnr: 2002:88 Diarienr: 2002/1956 Handläggare: Gabriella Kollander Fållby Sektion/Enhet: Sektionen för äldreomsorg och sjukvård Datum: 2002-09-26 Mottagare: Äldreomsorg Sjukvård Omsorg/Handikapp

Läs mer

Patientlag (SOU 2013:2)

Patientlag (SOU 2013:2) 1 (4) Socialdepartementet Enheten för folkhälsa och sjukvård Patientlag (SOU 2013:2) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Patientlag (SOU 2013:2).

Läs mer

ABCDE. stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH

ABCDE. stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH Norrmalms stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH STÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2002-01-07 DNR 530-751/01 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 08 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Granskning

Läs mer

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län Utarbetad av Utvecklingsgruppen Vårdkedjan somatik Ersätter Riktlinjer till överenskommelse om vårdkedjan i Uppsala län somatik, 2008-11-14 Version

Läs mer

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen

Informationshantering och journalföring. Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen Informationshantering och journalföring Maria Jacobsson, Hälso- och sjukvårdsavdelningen 1. Målet för hälso- och sjukvården 2 HSL Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård Samverkansrutin i Östra Östergötland Del 1 Den överenskomna processen Del 2 Flödesschema Del 3 Författningen

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Rättskällor. Hälso- och sjukvårdens regelsystem

Rättskällor. Hälso- och sjukvårdens regelsystem Hälso- och sjukvårdens regelsystem En del av den offentliga rätten. Ramlag med många föreskrifter. Ett särskilt ansvarsystem. Många olika aktörer. I ständig utveckling. Rättsregler; en modell för konflikthantering

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende.

Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. 2012-10-26 Avtal om läkarmedverkan inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende. Samverkansavtal mellan Kommunförbundet Norrbotten och landstinget i Norrbotten. 1 Bakgrund Från den 1 januari 2007 regleras

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientlag; utfärdad den 19 juni 2014. SFS 2014:821 Utkom från trycket den 1 juli 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Denna lag

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne

BESLUT. Datum Dnr Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Region Skåne Regiondirektören Jonas Rastad +46 44 309 39 25 +46 708 46 70 67 Jonas.rastad@skane.se BESLUT Datum 2014-06-25 1 (5) Tillämpningsanvisningar om Rätt att ta del av patientuppgifter inom Följande tillämpningsanvisningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Kommittédirektiv Patientens rätt i vården Dir. 2007:90 Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall lämna förslag på hur patientens ställning och inflytande

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län April 2013 Inledning Vilgotgruppen beslutade i mars 2012 att anta Aktivitetsplan

Läs mer

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt

Effektivare vård. Göteborgsregionens kommunalförbund Göran Stiernstedt Effektivare vård Göteborgsregionens kommunalförbund 160127 Göran Stiernstedt Effektiv vård (SOU 2016:2) Göran Stiernstedt Anna Ingmanson Daniel Zetterberg Uppdraget enligt dir 2013:104 Ge förslag på åtgärder

Läs mer

Maria Åling. Vårdens regelverk

Maria Åling. Vårdens regelverk 2016-01 19 Maria Åling Vårdens regelverk Föreskrift, En föreskrift är bindande REGLER som skapats genom ett beslut i något offentligt organ. En föreskrift meddelas genom LAG eller FÖRORDNING eller, på

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling.

Med vård avses i denna lag även undersökning och behandling. Patientjournallag SFS nr: 1985:562 Utfärdad: 1985-06-13 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:298 Inledande bestämmelser 1 Vid vård av patienter inom hälso- och sjukvården skall föras patientjournal. Patientjournal

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter Antagen i socialnämnden 2009-04-07 46 Riktlinjerna är framtagna i samarbete med flertalet medicinskt ansvariga sjuksköterskor i Nordvästra Skåne.

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR

Läs mer

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län.

Samarbetsformer gällande samordnad vårdplanering mellan Jämtlans läns landsting och kommunerna i Jämtlands län. Kommunförbundet Jämtlands län Ersätter dokument, Vårdplaneringsrutiner mellan Jämtlands läns landsting och kommunerna i Jämtland/Härjedalen Fastställd av, Karin Strandberg Nöjd, landstingsdirektör och

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Vårdadministrativa resurser - läkaradministration

Vårdadministrativa resurser - läkaradministration Vårdadministrativa resurser - läkaradministration Erik Bergström Prof emeritus Institutionen för klinisk vetenskap Pediatrik Umeå Universitet 1 Projekt Balans Västerbottens läns landsting Delprojekt Läkaradministration

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2010-10-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Rutinen är gemensam för Västra Götalandsregionen och alla kommuner

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen

Information till legitimerade tandhygienister. Kvalitetssäkra patientjournalen Information till legitimerade tandhygienister Kvalitetssäkra patientjournalen TANDHYG SVERIGES Inledning En legitimerad tandhygienist måste utöver sitt yrkeskunnande om tandvårdens innehåll och processer

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION UNDER GENOMFÖRANDET av bistånd och insats enligt SoL/LSS och HSL för personal inom äldre- och handikappomsorgen 1. Bakgrund 1.1 Syfte med dokumentation vid genomförande av

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 3 2014-12-23 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Svensk hälso- och sjukvård

Svensk hälso- och sjukvård Svensk hälso- och sjukvård Värdsledande succé eller krisigt renoveringsobjekt? Anna-Lena Sörenson, vice ordf. Socialutskottet samt gruppledare (S) Mål för regeringens hälso- och sjukvårdspolitik Politiken

Läs mer

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen

Rätt information på rätt plats i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar till kommunstyrelsen Enskede-Årsta-Vantörs Stadsdelsförvaltning Avdelningen egen regi Tjänsteutlåtande DNR1.5.1.-406/2014 Sida 1 (7) 2014-09-04 Handläggare Cecilia Schönewald Telefon: 08-508 14 061 Till Enskede-Årsta-Vantörs

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Sammanhållen journalföring

Sammanhållen journalföring SOCIALFÖRVALTNINGEN RIKTLINJE Annika Nilsson, annika.nilsson@kil.se 2016-06-28 Beslutad av SN 84 2016-08-31 Sammanhållen journalföring Via nationella e-tjänster, t.ex. NPÖ, Pascal eller Svevac Gäller för

Läs mer

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter

Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter 2003-03-27 rev 2006-03-22 Överenskommelse om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård samt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter Inledning Ändringar i Lag (1990:1404) om

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun

Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun Kvalitetskrav för daglig verksamhet och sysselsättning i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för daglig verksamhet enligt lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning

RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER. Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning Äldreomsorg och omsorg kring personer med funktionsnedsättning RIKTLINJER FÖR DOKUMENTATION I GENOMFÖRANDET AV INSATSER Socialtjänstlagen (SoL, 2001:453) Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst

Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2013-11-28 Dnr 228/2013 1 (6) Falköpings kommun 521 81 Falköping Påstått konkurrensproblem Falköpings kommuns valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut Falköpings

Läs mer

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20)

Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) 2015-05-10 Dnr 2015/0269 Landstingsdirektörens stab Avdelningen för kunskapsstöd Ingrid Hoffmann Dnr S2015/1650/FS Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissvar Trygg och effektiv utskrivning från sluten

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Patientdatalag; utfärdad den 29 maj 2008. SFS 2008:355 Utkom från trycket den 11 juni 2008 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens tillämpningsområde m.m.

Läs mer

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård.

Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Äldreenheten Definition av vissa begrepp utifrån lagen (2002/03:20) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Inskrivningsmeddelande 10 a När en patient skrivs in i landstingets slutna

Läs mer

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård Blekingerutin för samverkan i samband med möjlighet till egenvård. Socialstyrelsen gav 2009 ut en föreskrift om bedömningen av om en hälso- och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Kommittédirektiv. Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning. Dir. 2011:25. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Kommittédirektiv Stärkt ställning för patienten genom en ny patientlagstiftning Dir. 2011:25 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur patientens

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska

Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SID 1 (7) 2010-03-01 Bilaga 2 Ledningssystem för skolhälsovård/skolläkare, skolsköterska (Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso-

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats

Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Revisionsrapport* Äldre med omfattande vårdbehov utan kommunal insats Kompletteringsgranskning till Hallandsgemensam granskning Landstinget Halland Mars 2007 Christel Eriksson Bo Thörn Innehållsförteckning

Läs mer

Strategi för vårddokumentation i LiÖ

Strategi för vårddokumentation i LiÖ Pär Holgersson, projektledare., Dokumenthistorik Utgåva nr Giltig fr o m Giltig t o m Kommentar till ny utgåva Godkänd av (titel, namn, datum ) 1 Verksamhetsrådet i LiÖ, 2 Förtydligande av exempel på verksamheter

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria

MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria MAS Riktlinje Utredning och anmälan enligt Lex Maria Definition på vårdskada Ur Patientsäkerhetslag (2010:659) Med vårdskada avses i denna lag lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt

Läs mer

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10 (M och S) och allmänna råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104

Kommittédirektiv. En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Dir. 2013:104 Kommittédirektiv En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården Dir. 2013:104 Beslut vid regeringssammanträde den 21 november 2013 Sammanfattning En nationell samordnare

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer