Bakgrund. Mobilnät. GSM:s arkitektur. Mobilnätets princip. Basstationssystemet. Centralsystemet. Sidorna i boken

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bakgrund. Mobilnät. GSM:s arkitektur. Mobilnätets princip. Basstationssystemet. Centralsystemet. Sidorna 533-572 i boken"

Transkript

1 Bakgrund Mobilnät Sidorna i boken Framgången av första generationens mobiltelefoner visade att det fanns ett behov för mobil kommunikation ARP (AutoRadioPuhelin) i Finland NMT (Nordic Mobile Telephone) i norden En andra digital generation utvecklades på basen av dessa (2G) Skild utveckling i Europa och USA på 1980-talet Resultatet av den europeiska utvecklingen var GSM Global System for Mobile Communications Togs i bruk på 1990-talet Viktigaste tjänsterna: Ljud, 3,1 khz Data, 9,6 kb/s SMS-textmeddelanden Mobilnätets princip GSM:s arkitektur Målet är att få en täckande trådlös kommunikationstjänst på ett geografiskt stort område Möjlighet att kommunicera medan man rör sig Området delas in i celler och i varje cell byggs en en sändtagare som täcker cellen Det använda frekvensområdet delas mellan cellerna så att samma frekvens inte används i närliggande celler När en mobilapparat rör sig från en cell till en annan, noterar nätet detta och ber apparaten byta kommunikationsfrekvens mobilterminal (MS), SIM-kort basstationssytem (BSS) bassändarstation(bts) basstationsstyrenhet (BSC) centralsystem (NSS) mobiltelefocentral (MSC), gästregister (VLR) gateway- MSC hemregister (HLR) PSTN Basstationssystemet Centralsystemet Base Station Subsystem (BSS) Basstationssystemet sköter mobilnätets funktioner som har med radiogränssnittet och mobilitet att göra Basstationsstyrenheten, Base Station Controller (BSC) styr en eller flere bassändarstationer Allokerar tidsintervall i radionätet Kontrollerar byte av basstation Informerar MSC/VLR om mobiltelefoner på sitt område Vet inte exakt läge för mobilterminalen förrän det behövs Bassändarstationen, Base Transceiver Station (BTS) Styr sändtagare, en eller flere Varje sändtagare använder ett frekvensområde och 8 tidsintervall En BTS kan ha högst sex frekvensområden, så en cell kan hantera 45 samtal (3 tidsintervall av 48 reserveras för signalering) Transcoding Rate and Adaptation Unit (TRAU) kodar om telefonnätets 64 kb/s PCM-data till 13 kb/s för GSM-nätet Network and Switching Subsystem (NSS) Bygger på traditionella telefonnätet SS7-signallering, intelligenta nätets tjänster och ISDN-digitalteknologi Mobiltelefoncentralen, Mobile Switching Center (MSC) Nätet har en eller flere MSC:n ISDN-telefoncentral utvidgad för mobilkommunikation Gästregister, Visitor Location Register (VLR) En databas kopplad till MSC, med information om mobilterminaler under denna MSC med BSC:s noggrannhet Hemregister, Home Location Register (HLR) Abonnentinformation för olika tjänster, t.ex. International Mobile Subscriber Identity (IMSI) MSISDN (Mobile Subscriber ISDN number) Samt Location Area Code, som berättar under vilken MSC terminalen är Autentikeringscentralen Authentication Center (AuC) i samband med HLR innehåller den information som behövs för autentikering av klienten Apparatidentifieringsregister, Equipment Identity Register (EIR) T.ex. International Mobile Station Equipment Identity (IMEI) -koder för stulna apparaters spärrlista

2 Mobilterminal Övriga delar i nätet Mobile Station (MS) MS består av två delar Mobilapparaten, Mobile Equipment (ME) Radiosändtagare Användargränssnitt Minne och databehandlingskapacitet för signalering, kryptering, textmeddelanden o.s.v. SIM-kort, Subscriber Identity Module(SIM) Smart kort, d.v.s. har egen centralenhet och minne Innehåller identifieringsinformation för autentikering till AuC Driftstödsystem, Operations Support System (OSS) Styrsystem för hela systemet (t.ex. lägga till nya användare och tjänster) Tillverkarberoende, icke standardiserad Mervärdestjänster Utnyttjar bl.a. intelligenta nät Svarartjänst, vidarekoppling, telefonkonferens o.s.v. Textmeddelandetjänst, Short Message Service (SMS) SMS-central, SMSC Sparar och skickar vidare SMS-meddelanden SMSC fungerar lika som en e-postserver GSM-nätets struktur Uppdatering av position Nätet består av olika delar, som alla har sin uppgift Delarnas uppgifter är noga definierade så att olika tillverkares komponenter kan kombineras Mellan delarna finns definierade gränssnitt och överenskomna protokoll Strukturen är betydligt mer invecklad är t.ex. Internets arkitektur Kretskoppling Användning kostar Tillförlitlighet och (drifts)säkerhet Nätet är planerat för investeringscykler på tiotals år och nya egenskaper kan läggas till En väsentlig del av mobilnätet mobilitetsstyrning Cellerna är överlappande och typiskt kan flere basstationer (BTS) höra meddelandet Basstationerna sänder en identifierare enligt den basstationscontroller (BSC) som styr dem När telefonen inte är i bruk men påkopplad, följer den med identifieraren När telefonen märker att BSC-identifieraren ändras, ber den uppdatering av position av den nya BSC:n BSC informerar MSC om att telefonen har kommit on på dess område MSC sparar i gästregistret (VLR) information om terminalens position och skickar dessutom informationen till den gamla BSC:n Såhär har nätet ungefärlig kontroll på var terminalen befinner sig Kompromisslösning Överräckning (handover) Besök (roaming) När ett samtal är i gång blir uppdatering av position mera krävande Under en basstationskontroller (BSC) är det BSC som kontrollerar radiogränssnittet och följer terminalen rörelse När det blir aktuellt att byta basstation, reserverar BSC en kanal (frekvens och tidsintervall) från den nya basstationen och skickar terminalen ett kommando att byta kanal Detta kallas hård överräckning (hard handover) I en mjuk överräckning skulle terminalen vara i kontakt med flere basstationer samtidigt MSC sköter bytet från en BSC:s område till en annan Mobilterminalen kan kan utnyttja även andra operatörers nät, ifall operatörerna har kommit överens om detta Autentikeringen förmedlas från SIM-kortet till den egna operatorna AuC

3 Koppling av samtal till mobiltelefonen När ett samtal från telefonnätet kommer till mobiltelefonen, kommer det förs till GMSC GMSC frågar HLR under vilken central telefonen befinner sig och styr samtalet till denna MSC MSC frågar VLR under vilken BSC telefonen är BSC skickar ett sökmeddelande till basstationen och ber telefonen anmäla sig När telefonen svara känner nätet dess position (med basstationens sändtagares noggrannhet) och samtalet kan kopplas Användning av radiolänken Olika kodningsmetoder FDMA, Frequency Division Multiple Access En frekvens per användare T.ex.. NMT TDMA, Time Division Multiple Access Flere användare på samma frekvens T.ex. GSM CDMA, Code Division Multiple Access En bit kodas till flere symboler som en mottagare med samma kod kan urskilja ur bakgrundsbruset Flere samtidiga sändningar T.ex. UMTS GSM:s frekvensområde Radionätets planering Ursprungligen planerades GSM för 900 MHz frekvensen Från telefonen till basstationen MHz Från basstationen till telefonen MHz 124 kanaler med en bandbredd på 200 khz och 100 khz skyddsband i båda kanterna av området Varje kanal kan innehålla 8 TDMA-förbindelser I allmänhet får inte en enstaka operator hela frekvensområdet i bruk GSM-teknologi används nuförtiden även på andra frekvenser 450, 800, 1800, 1900 MHz På grund av tidsmultiplexeringen är maximala räckvidden 35 km Handtelefonen största sändningseffekt är 2 W Efter att har fått tillstånd till vissa frekvenser på ett område, försöker operatorn utnyttja resurserna så effektivt som möjligt Täckande nät överallt Tillräcklig kapacitet Om kunden inte får betjäning får operatorn inte inkomst Grundidén är att använda olika frekvenser i närliggande celler och återanvända frekvenserna längre borta Cellerna är inte runda (eller sexkantiga) utan i praktiken används nästan alltid riktade antenner Stark huvudkägla och sidokäglor Cellen kan formas också med att justera sändningseffekten Picoceller inom byggnader Mikroceller för t.ex. en gata Makroceller för glest bebodda områden Eftersom det kostar att bygga radionätet är detta en optimeringsfråga Utmaningar i trådlös kommunikation GSM:s datatjänster Signalen dämpas och försvinner Byggnader, träd o.s.v. hindrar eller dämpar Signalen reflekteras Framför allt mångvägsstörning där signalen mottas mångdubbelt längs olika rutter och alltså olika tid Interferens kan dämpa signalen Klientens beteende Eftersom terminalen är mobil kan nätet lätt överbelastas Olyckor Flash crowd -fenomen I GSM-nätets första skede definierades även digital kretskopplad dataöverföring Användande ett tidsintervall liksom ett samtal 9,6 eller 14,4 kb/s Tidsbaserad fakturering Slutar ofta via modem i telefonnätet High Speed Circuit Switched Data (HSCSD) utnyttjar flere tidsintervall Upp till 57,6 kb/s GSM data verkar vara en återvändsgränd Paketdata har kört förbi

4 Global Packet Radio Service GPRS och UMTS GPRS är en utvidgning till GSM "2,5 G" Fria tidsintervall används för förmedling av paketdata Transmissionskapaciteten beror på telefontrafiken Teoretisk maximikapacitet är 171,2 kb/s I praktiken kb/s Enhanced Data rates for Global Evolution (EDGE) höjer transmissionskapaciteten "2,9 G" Upp till 348 kb/s Kräver utrustning som stöder EDGE i både BTS och telefon, och programuppdatering i BSC I ett tidsintervall kodas mera data än i vanlig GPRS GPRS-nätet GPRS GPRS utnyttjar samma radionät som GSM Radio Access Network (RAN) En enhet som förmedlar paket läggs till i BSS-systemet från basstationen skickas GPRS-paketen i tunnel över samma nät som övrig GSM-data (samtal) GPRS för med nya element till nätet Serving GPRS Support Node (SGSN) är en växel (router) Följer terminalens position Förmedlar trafik Känner igen terminalen och sköter övriga kontrollfunktioner Gateway GPRS Support Node (GGSN) Förmedlar trafik till andra nät T.ex. IP-paket till Internet GPRS använder GSM:s VLR- och HLR-register MS basstationssystemet BTS BSC MSC, VLR centralsystemet GMSC HLR PSTN Internet SGSN GGSN Basstationsbyte i GPRS-systemet GPRS Connection Protocol Stack Eftersom GPRS inte är kretskopplad så som samtalen, är bytet enklare Terminalen ber om cellbyte och trafiken växlas till den nya cellen Tillämpning IP/X.25 SNDCP LLC RLC MAC GSM RF Relay RLC BSSGP MAC Network GSM RF L1bis LLC L1bis Relay SNDCP BSSGP Network GTP UDP /TCP IP L2 L1 IP/X.25 GTP UDP/ TCP IP L2 L1 MS BSS SGSN GGSN

5 GPRS-protokollen UMTS Dessa protokoll överför användarens TCP/IP-trafik från terminalen till Internet BSSGP, BSS GPRS Protocol GTP, GPRS Tunneling Protocol LLC, Logical Link Protocol RLC, Radio Link Control Inkluderar återsändande felkorrigering MAC, Medium Access Control GSM RF, GSM:s fysiska skikt på radiofrekvenser SNDCP, Subnetwork Dependent Convergence, ofta IP UDP, TCP ja IP i sina vanliga uppgifter X.25, ett nätskiktets protokoll som motsvarar IP, inte nödvändigtvis implementera Universal Mobile Telecommunications System Eller 3G Mera av samma som GSM/GPRS/EDGE Datatransmission 2 Mb/s eller mer 144 kb/s mera realistisk uppskattning VoIP ersätter eventuellt kretskopplade samtal Videosamtal och andra multimedietjänster Effektivare utnyttjande av radiofrekvenserna UMTS UMTS RAN GERAN MS BTS BSC UTRAN UE BS RNC kretskopplad PSTN GMSC MSC, VLR HLR paketförmedlad Internet SGSN GGSN UMTS definierar ett nytt radionät UTRAN (Universal Terrestrial RAN) baserad på bredbands-cdma MHz (uplink) MHZ (downlink) GSM/EDGE:s GERAN-nät kan fungera parallellt med UMTS Möjligt att UMTS aldrig sprider sig utanför stadsområden Några nya komponenter och termer Radio Network Controller ersätter BSC Base Station ersätter BTS User Equipment ersätter MS Nya egenskaper Större transmissionskapacitet Cellandning Mjuk överräckning (handover) Cellandning Mjuk överräckning W-CDMA (Wideband Code Division Multiple Access) -teknologin ersätter i sändningen en bit med flere symboler Sändaren och mottagaren har samma kod Bandspridningsteknik som använder brett frekvensband Trafik från andra användare på samma frekvens är bakgrundsbrus för CDMA-trafiken SNR inverkar fortfarande på kanalens kapacitet (Shannon) I samband med CDMA-teknikerna används termen Signal to Interference Ratio (SIR) Eftersom SNR/SIR är beror på mängden trafik, kommer cellens storlek att minska när trafikmängden ökar (bittakten hålls konstant) Kallas cellandning CDMA kan flexibelt hantera en större mängd klienter, men cellstorleken varierar enligt trafikenmängden Soft Handover Terminalens (UE) bredbands bandspridningsradio kan ha kontakt med flere basstationer samtidigt Därför kan överräckningen skötas så att terminalen lägger till en basstation till mottagarna och tar senare bort den förra basstationen Dessutom kan terminalen utnyttja samma flere basstationers metod för att styra transmissionens kvalitet (QoS)

6 Konvergens Viktigaste idéerna i mobilnät I UMTS definieras ett IPv6-baserat stamnät istället för de traditionella telefonnätets teknologier I operatorns slutna nät är garanterad tjänstekvalitet inte ett problem På kommande är också IMS, IP Multimedia Subsystem, som ersätter MSC och sköter samtal och multimedietjänster utnyttjande TCP/IP-familjens protokoll Idéerna i fjärde generationens nät (4G) för konvergensen vidare Förutom horisontellt basstationsbyte (horizontal handover) även vertikalt byte från en teknologi till en annan (vertical handover) Flyttning av SIP/RTP-baserade VoIP-samtal från WLANförbindelse till UMTS- eller GSM-samtal 4G termen är inte ännu definierad, utan är än så länge närmast hype Datakommunikation för mobila klienter Terminalen rör sig i radionätet Klienten kan identifieras (SIM-kort) Nätet följer terminalens position och reserverar resurser (kanal) för kommunikationen Tjänsten avbryts inte när terminalen flyttar mellan sändtagare Systemet är standardiserat och kan utvecklas vidare GSM GPRS EDGE UMTS 4G Nya generationers apparater och tjänster utnyttjar existerande teknologi

Mobilnät. Sidorna 533-572 i boken

Mobilnät. Sidorna 533-572 i boken Mobilnät Sidorna 533-572 i boken Bakgrund Framgången av första generationens mobiltelefoner visade att det fanns ett behov för mobil kommunikation ARP (AutoRadioPuhelin) i Finland NMT (Nordic Mobile Telephone)

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. T-110.249 Introduktion till modern telekommunikation 01.11.2004.

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. T-110.249 Introduktion till modern telekommunikation 01.11.2004. Föreläsning 7 Mål Förstå begreppen PDH, SDH, SONET Känna till grundprinciperna bakom ATM Känna till protokollnivåerna i ATM Känna till anpassningsskikten i ATM Förstå svagheterna i ATM Förse en översikt

Läs mer

Wearable Computers 10p GPRS

Wearable Computers 10p GPRS 10p GPRS av da00mlm@ing.umu.se Handledare Björne Lindberg Ulf Brydsten Lars Karlsson Sammanfattning Detta dokument behandlar General Radio Packet Service (GPRS) och visar på hur GPRS arkitekturen är uppbyggd

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander Per Wallander Per Wallander 1 Per Wallander Första upplagan ISBN 91-86296-09-4 Innehållet i denna bok är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729, och får inte reproduceras eller spridas i någon form

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter

Mobilteknik. Begränsningar och möjligheter Mobilteknik Begränsningar och möjligheter Mobilteknik Begränsningar Skärmstorlek, läsbarhet i solljus Datahastighet i luften Batteritid, Prestanda, minnesstorlek Olika tekniker/standarder Möjligheter Beräkningar

Läs mer

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. Introduktion till modern telekommunikation 25/10/2002.

Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. Introduktion till modern telekommunikation 25/10/2002. ATM Mobila nätverk Föreläsning 7 Bengt Sahlin 1 Standardiserade multiplexeringsnivåer Framsteg inom tekniken högre kapacitet (t ex genom att använda optisk fiber) har lett till standardisering av multiplexeringsförfaranden,

Läs mer

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät

Föreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät Föreläsning 4 Multiplexering Närnät 10/8/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Multiplexering (1/2) En länk bör kunna användas av flera sändare multiplexering = uppdelning av länken varje sändare allokeras

Läs mer

Tentamen i Trådlös Internet-access

Tentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-08- Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare: Stefan

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

Säkerhet inom UMTS. Säkerhet inom IP-baserad mobiltelefoni. Examensarbete: Mohamed Koleilat. LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg

Säkerhet inom UMTS. Säkerhet inom IP-baserad mobiltelefoni. Examensarbete: Mohamed Koleilat. LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Säkerhet inom UMTS Säkerhet inom IP-baserad mobiltelefoni LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Examensarbete: Mohamed Koleilat Copyright Mohamed Koleilat LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering

Telefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering Telefonnätet Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Tentamen i Trådlös Internet-access

Tentamen i Trådlös Internet-access Mittuniversitetet Inst. för IT och Medier, ITM Stefan Pettersson 005-04-30 Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: Kl 9.00-14.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:

Läs mer

1 Innehållsförteckning

1 Innehållsförteckning Studentlitteratur Studentlitteratur 1 Innehållsförteckning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 2 FÖRORD... 9 3 SPRÅKBRUK... 10 4 LÄSTIPS BOKENS UPPLÄGG... 13 5 REGISTRERADE VARUMÄRKEN... 16 6 REFERENSER... 17

Läs mer

Kapitel 13: Telefoninäten. Jämförelse med OSI-modellen. Data communication. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Jämförelse med OSI-modellen. Data communication. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?

2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer? 41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna

Läs mer

Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, intros i , 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.

Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, intros i , 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24. Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, 11.1+ intros i 11.2-4, 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.3, Följande Ethernet-ram bär ett TCP-segment (Preamble, SFD och

Läs mer

Det trådlösa stetoskopet. kardiovaskulär data över GPRS

Det trådlösa stetoskopet. kardiovaskulär data över GPRS Det trådlösa stetoskopet kardiovaskulär data över GPRS Tobias Asplund Rikard Hellerfelt 2004-08-30 LiTH-IMT/FMT20-EX- -04/368- -SE Linköpings tekniska högskola Institutionen för medicinsk teknik Rapportnr:

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net

1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Datum Vår referens Sida 2011-03-28 Dnr: 11-3053 1(5) 1 Förmedlingstjänsten Bildtelefoni.net Bilaga 1. Definitioner Kommunikationsmyndigheten PTS Post- och telestyrelsen Postadress:

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

Mobila Nätverk. Zdenek Becvar, Pavel Mach, Ivan Pravda

Mobila Nätverk. Zdenek Becvar, Pavel Mach, Ivan Pravda Mobila Nätverk Zdenek Becvar, Pavel Mach, Ivan Pravda Författarna: Zdenek Becvar, Pavel Mach, Ivan Pravda Titel: Mobila Nätverk Översatt av: Dalibor Svoboda Publicerad av: České vysoké učení technické

Läs mer

Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm.

Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm. Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm. Mobiltelefon?! Presentation gjord av: Jan G. Janne Westin Tel: 070-655 47 19 E-post:

Läs mer

MOBILTELEFONENS HISTORIA

MOBILTELEFONENS HISTORIA MOBILTELEFONENS HISTORIA Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 6 oktober 2004 Västerås Författare: Martin Rydberg Peter Winbo mrg02002@student.mdh.se pwo02001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2

Kihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder

Föreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder Föreläsning 7 förstå varför standardisering är viktig känna till standardiseringsorganisationer inom tele/datakommunikationsbranschen känna till varifrån specifikationer för centrala protokoll hittas Varför

Läs mer

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p

5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen 2013-10-22 14.00 19.00 (corrected version) Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje

Läs mer

Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl

Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl Fortsättning på Internetprotokoll Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, 11.1+ intros i 11.2-4, 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.3, Forouzan

Läs mer

Telefonnätet. Sidorna 97-144, 445-530 i boken

Telefonnätet. Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet

Läs mer

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet

Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet Särskilt informationsmöte om mobiltäckning och täckningskrav i 700-bandet 11 december, kl. 13.00-14.30 på PTS Post- och telestyrelsen Syftet och agenda Ge regionala aktörer och andra intressenter av ett

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2015-10-30, 08-13 Instruktioner : Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup jpförståelse för detta ämne. Presentera ert

Läs mer

Nödsamtal över IP. Nils Weidstam

Nödsamtal över IP. Nils Weidstam Nödsamtal över IP Nils Weidstam Dagens situation 112-samtal i Sverige transiteras alltid genom Telias tnät Inkopplingen mellan Telias transitväxlar och SOS-centralerna (PSAP = Public Safety Answering Point)

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30

Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut

Läs mer

Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät

Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät Rapportnummer PTS-ER-2015:7 Datum 2015-05-11 Rapport av uppdrag att samla in statistik om tillgången till mobila kommunikationsnät Rapportnummer PTS-ER-2015:7 Diarienummer 15-1180 ISSN 1650-9862 Författare

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration

Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation

Läs mer

Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl

Fortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl Fortsättning på Internetprotokoll Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, 11.1+ intros i 11.2-4, 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.3, Forouzan

Läs mer

Rapportnummer PTS-ER-2016:11. Datum 2016-03-16. Mobiltäckning 2015

Rapportnummer PTS-ER-2016:11. Datum 2016-03-16. Mobiltäckning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:11 Datum 2016-03-16 Mobiltäckning 2015 Rapportnummer PTS-ER-2016:11 Diarienummer 16-2526 ISSN 1650-9862 Författare Erik Ferngren Post- och telestyrelsen Box 5398 102 49 Stockholm

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

MOTIVERING TILL OCH TILLÄMPNING AV FÖRESKRIFT 53 A/2011 M FÖRESKRIFT OM SKYLDIGHET ATT LAGRA IDENTIFIERINGSUPPGIFTER MPS 53

MOTIVERING TILL OCH TILLÄMPNING AV FÖRESKRIFT 53 A/2011 M FÖRESKRIFT OM SKYLDIGHET ATT LAGRA IDENTIFIERINGSUPPGIFTER MPS 53 24.5.2011 MOTIVERING TILL OCH TILLÄMPNING AV FÖRESKRIFT 53 A/2011 M FÖRESKRIFT OM SKYLDIGHET ATT LAGRA IDENTIFIERINGSUPPGIFTER MPS 53 Kommunikationsverket 53 1 (7) INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 1 LAGSTIFTNING...

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade

Läs mer

Föreläsning 1. Information och data

Föreläsning 1. Information och data Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förse en kort

Läs mer

Datakommunikation I 5p

Datakommunikation I 5p kommunikation I 5p Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Datorkommunikation Många förkortningar Många detaljer (t.ex. protokollspecifikationer)

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

Att välja abonnemang

Att välja abonnemang Att välja abonnemang 1. Internetabonnemang (bredband) Fast anslutning o Telefonnätet (Telias gamla koppartråd) o Kabel-TV (t.ex. Comhem) o Fiber (t.ex. Stadsnät) Mobilt bredband Jag har av praktiska skäl

Läs mer

Föreskrift om tekniskt genomförande och säkerställande av nödtrafik

Föreskrift om tekniskt genomförande och säkerställande av nödtrafik 1 (5) Föreskrift om tekniskt genomförande och säkerställande av nödtrafik Utfärdad i Helsingfors den 17 december 2014 Kommunikationsverket har med stöd av 244 och 278 i informationssamhällsbalken av den

Läs mer

Utredning av nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen - Utveckling av en handdator applikation

Utredning av nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen - Utveckling av en handdator applikation Utredning av nyttan med applicering av mobil enhet i organisationen - Utveckling av en handdator applikation Examine the benefits of implementing a mobile unit in an organisation - Development of a PDA

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS3 Kommunikationsssystem Tentamen 24--25 8. 3. Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje fråga. Alla svar ska motiveras

Läs mer

4 Paket- och kretskopplade nät

4 Paket- och kretskopplade nät 4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade

Läs mer

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida

Datorkommunikation. Examination Översikt. Kurslitteratur. Datorkommunikation. Kursens hemsida Datorkommunikation ETS 302 Datorkommunikation Lärare: Christian Nyberg Föreläsningar: 12 st Övningar: 4 st Laborationer: 4 st Examination Översikt Betyg: godkänd eller underkänd För godkänd krävs: Godkänd

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

QSP. Karlskoga Radioklubb. Nr 7 September 2013

QSP. Karlskoga Radioklubb. Nr 7 September 2013 QSP Karlskoga Radioklubb Nr 7 September 2013 QSP är medlemsblad för Karlskoga Radioklubb, SK4KR. Notiser och meddelanden mottages tacksamt till nedanstående adress: Red. c/o Öman, Valåsen Gamla Jägmästargården

Läs mer

Fem instuderingsprov till GSM-boken

Fem instuderingsprov till GSM-boken Övningsprov 1 Fem instuderingsprov till GSM-boken 1.1a Vilka mobiltelefoninät fanns i Sverige 1982? Vilka frekvensband? 1.1b När fick vi en fungerande ficktelefontjänst med rikstäckning i Sverige? När

Läs mer

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson

Enum som en komponent i NGN. Gert Öster Ericsson Enum som en komponent i NGN Gert Öster Ericsson Samtal! Med Vem? Två dominerande address format för att identifiera en användare som man vill kommunicera med Nummer baserade addresser, tex Telefon nummer

Läs mer

Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg

Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg Teknisk presentation av VDL Mode 4 för allmänflyg EGOA Enhanced General Aviation Operation by ADS-B Disposition Tjänster ADS-B FIS-B Datalänk VDL Mode 4 Utrustning Transponder/Com-radio Cockpitdisplay

Läs mer

Digital kommunikation. Maria Kihl

Digital kommunikation. Maria Kihl Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll

Läs mer

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN

Föreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN Föreläsning 6 Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN 10/22/01 Bengt Sahlin 1 Nät management (1/3) Network management Nätet kräver styrning, operativ aktivitet,

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

MOBILTELEFONENS HISTORIA

MOBILTELEFONENS HISTORIA MOBILTELEFONENS HISTORIA Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 6 oktober 2004 Västerås Författare: Martin Rydberg mrg02002@student.mdh.se Peter Winbo pwo02001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING

Läs mer

CISPR-emission Fordon Blandat Produktstandarder, EMC Radioutrustning och System, EMC Radioutrustning och System, Tekniska egenskaper

CISPR-emission Fordon Blandat Produktstandarder, EMC Radioutrustning och System, EMC Radioutrustning och System, Tekniska egenskaper Ackreditering för EMC Ackrediteringar Generell standard FCC/ ANSI IEC-61000 CISPR-emission Fordon Blandat Produktstandarder, EMC Radioutrustning och System, EMC Radioutrustning och System, Tekniska egenskaper

Läs mer

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02

Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02 Konsument verket KO Protokoll Datum 2014-03-20 Dnr Protokoll fört efter förhandlingar mellan Konsumentverket och mobiloperatörer, BÖ 2014:02 Konsumentverket och mobiloperatörerna Telenor Sverige AB, TeliaSonera

Läs mer

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Utveckling av bredbandstekniker Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Innehåll 1. Fast bredband Kopparkabeltekniker Kabelmodem Fiber till hemmet 2. Trådlöst bredband 3. Slutsatser Omnitele

Läs mer

Fördjupningsuppgiften. Jens A Andersson

Fördjupningsuppgiften. Jens A Andersson Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31

POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41. Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 POST- OCH TELESTYRELSEN SVENSK TELEMARKNAD 2000 41 9 Marknadsdata 2000 9.1 Fast telefoni Tabell 1 Antal abonnemang och indirekt anslutna för fast telefoni (PSTN & ISDN) 2000-12-31 PSTN-abonnemang 3 870

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist<sst@kth.se> Bredband och VPN 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist 1 Vad är bredband? Hastighet Fast uppkoppling Via telenätet: xdsl Via kabeltv: Kabelmodem 2 Krav på bredband VoIP

Läs mer

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation: Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation

Läs mer

Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm!

Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm! 2016-05-10 och 11 Stöd till kommuner för att digitalisera trygghetslarm! Hur införs digitala funktioner och tjänster för trygghet, service och delaktighet för utförare i vård och omsorg? Kjell Thuné Varför

Läs mer

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation

Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation SVENSKA SAMMANFATTNING Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 1999-02-17 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Finanssektionen Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation Allmänt om radiokommunikation

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Godkännande av kundapplikationer

Godkännande av kundapplikationer samhällsskydd och beredskap 1 (9) Godkännande av kundapplikationer MSB-50.2 samhällsskydd och beredskap 2 (9) Innehållsförteckning 1 Alla applikationer måste godkännas... 3 1.1 Hur går ansökan om godkännande

Läs mer

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI

ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI ASCOM IP-DECT TRÅDLÖS IP-TELEFONI MED BEPRÖVAD TEKNOLOGI 2 ASCOM IP-DECT Ascom är ledande inom trådlös telefoni för professionella användare. Våra lösningar är kända för sin flexibilitet, tillförlitlighet

Läs mer

SNABB, SÄKER OCH LÖNSAM LARMÖVERFÖRING med Rakel eller Tetra Contal Security AB är ett av Sveriges ledande företag inom in- och utalarmering, integrerade säkerhetssystem och larmsändare. Med ett flexibelt

Läs mer

Datakommunikation. Magnus Jonsson. Workstation. Laptop computer. Ethernet. Magnus Jonsson, Halmstad University, Sweden. Upplägg

Datakommunikation. Magnus Jonsson. Workstation. Laptop computer. Ethernet. Magnus Jonsson, Halmstad University, Sweden. Upplägg Datakommunikation Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Upplägg Några begrepp och typer av nätverk och kommunikationssystem Alternativ

Läs mer

Plan of Mobile Network Codes (MNC) according to ITU-T Recommendation E.212/ Disposition över mobila nätkoder (MNC) enligt ITU-T rekommendation E.

Plan of Mobile Network Codes (MNC) according to ITU-T Recommendation E.212/ Disposition över mobila nätkoder (MNC) enligt ITU-T rekommendation E. Plan of Mobile Network Codes (MNC) according to ITU-T Recommendation E.212/ Disposition över mobila nätkoder (MNC) enligt ITU-T rekommendation E.212 Showing the plan of the assigned Mobile Network Codes

Läs mer

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010 IP-telefoni Velio Roumenov 790429-0777 Stefan Rådesjö 800717-7010 1.Introduktion Detta arbete beskriver IP-telefoni, författarna anser att IP-telefoni så småningom kommer vara den telefonityp som används

Läs mer

1. CEPT ECC/ERC-beslut

1. CEPT ECC/ERC-beslut Referensdokument 1. CEPT ECC/ERC-beslut ECC/DEC/(10)02: ECC Decision of 12 November 2010 on compatibility between the fixed satellite service in the 30-31 GHz band and the Earth exploration satellite service

Läs mer

Accesstekniker för f r radio

Accesstekniker för f r radio Accesstekniker för f r radio Mattias Heinze Network Expertise Sweden AB mattias.heinze@networkexpertise.com Network Expertise Sweden AB, NX 2004. All rights reserved. Innehåll Vad är r WiMAX och i vilket

Läs mer

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'

2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson 2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW YHUELIRJDWIRUPHOEODG PLQLUlNQDUHRFKVNULYPDWHULDO

Läs mer

Multipel access och kanalisering. Mobilnät och satellitnät. Mobilnät. Mobilnät. Mobilnät. Mobilnät GSM (Global System for Mobile communication)

Multipel access och kanalisering. Mobilnät och satellitnät. Mobilnät. Mobilnät. Mobilnät. Mobilnät GSM (Global System for Mobile communication) Multipel access och kanalisering och satellitnät Kanalisering: en gemensam kanal delas på något av följande sätt FDMA (Frequency Division Multiple Access) Indelning i frekvenser TDMA (Time Division Multiple

Läs mer

Trådlösa mikrofonsystem (Andreas Troedsson/Ludvig Blomgren - Grupp 6/5)

Trådlösa mikrofonsystem (Andreas Troedsson/Ludvig Blomgren - Grupp 6/5) Trådlösa mikrofonsystem (Andreas Troedsson/Ludvig Blomgren - Grupp 6/5) För att undvika onödigt trassel med diverse kablage som normalt kan uppstå vid olika live-sammanhang har det blivit en standard att

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer