Föreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. T Introduktion till modern telekommunikation
|
|
- Cecilia Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 7 Mål Förstå begreppen PDH, SDH, SONET Känna till grundprinciperna bakom ATM Känna till protokollnivåerna i ATM Känna till anpassningsskikten i ATM Förstå svagheterna i ATM Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Bengt Sahlin 1 Standardiserade multiplexeringsnivåer Framsteg inom tekniken högre kapacitet (t ex genom att använda optisk fiber) har lett till standardisering av multiplexeringsförfaranden, baserad på avancerad TDM PDH (Plesionhronous Digital Hierarchy) SONET (Synchronous Optical Network) SDH (Synchronous Digital Hierarchy) ide: multiplexera ihop flera kanaler för att utnyttja länkar med hög kapacitet (förflyttning över långa avstånd) Bengt Sahlin 2 PDH och SONET PDH E1 multiplexera ihop 31 kanaler (2048 kb/s) PCM ram med 32 tidsluckor T1 24 kanaler (1544 kb/s) SONET amerikansk standard STS - 1 (Synchronous transport signal 1) 51,840 Mb/s STS - 3 (155,520 Mb/s) Bengt Sahlin 3 Bengt Sahlin 1
2 SDH (1/2) Baserat på SONET introducerar begreppet transport network Begrepp: VC (Virtual Container) informationen som skall överföras packas i en virtuell kontainer POH (Path Overhead) - kontrollinformation STM (Synchronous Transport Module) SOH (section Overhead) AU (administrative pointer) VC + SOH = STM Bengt Sahlin 4 SDH (2/2) Exempel: STM-1 155, 52 Mb/s stor PCM ram med 2430 tidsluckor Bengt Sahlin 5 B-ISDN ISDN (narrowband-isdn) PRI kapacitet < 2Mb/s Broadband-ISDN högre kapacitet än PRI optisk fiber standarder baseras på ISDN Asynchronous Transfer Mode (ATM) definierat som teknik som skall användas i B-ISDN Bengt Sahlin 6 Bengt Sahlin 2
3 ATM val Multiplexering asynkron TDM förmedling virtuell förbindelse Adressering indirekt Paketformat fast Paketlängd liten Bengt Sahlin 7 ATM begrepp (1/2) Adresseringen hierarkisk: VCI - virtual channel identifier unik inom en VPI VPI - virtual path identifier en mängd VP:n med samma ändpunkt HEC - header error control felkontrollmekanism för ATM huvudet Bengt Sahlin 8 HEC verifiering Inget fel Flera bitfel, cellen kastas Flera bitfel, cellen kastas Korrigering Inget fel Detektering Ett bitfel, rättat Bengt Sahlin 9 Bengt Sahlin 3
4 ATM begrepp (2/2) UNI User-Network Interface NNI Network-Network interface Metasignalering ingen reserverad kanal för signalering metasignalering används för att sätta upp signaleringskanaler Bengt Sahlin 10 Protokollnivåer (1/2) ATM Adaptation Layer (AAL) CS (convergence layer) gränssnitt mot högre nivåer SAR (segmentation and reassembly) segmenterar paket hos sändaren, bygger upp paketet hos mottagaren ATM generisk flödeskontroll huvudgenerering och -extrahering VCI/VPI byte Multi- och demultiplex Bengt Sahlin 11 Protokollnivåer (1/2) PHY TC (Transmission Convergence) celltakt HEC - generering cellavgränsning anpassning till länkramar generering av länkramar PM (Physical Medium) Bitklockning fysiskt medium Bengt Sahlin 12 Bengt Sahlin 4
5 Anpassningsskikt (1/2) klass A (typ 1) synkronisering: nödvändig bittakt: konstant förbindelsetyp: virtuell förbindelse användning: audio, video, telefoni klass B (typ 2) synkronisering: nödvändig bittakt: variabel förbindelsetyp: virtuell förbindelse användning: kodad audio och video Bengt Sahlin 13 Anpassningsskikt (2/2) klass C (typ 3/4, typ 5) synkronisering: behövs ej bittakt: variabel förbindelsetyp: virtuell förbindelse användning: data utan tidskrav klass D (typ 3/4, typ 5) synkronisering: behövs ej bittakt: variabel förbindelsetyp: datagram användning: data utan tidskrav Bengt Sahlin 14 ATM protokoll Q.9231 versus UNI Q.2100, Q.2110, Q.2130 versus Service Specific Convergence Protocol (SSCOP) Bengt Sahlin 15 Bengt Sahlin 5
6 ATM kritik ATM är en komplex modell cellstorleken diskutabel kontrollinformationen en stor del av cellen celltiden kort, gör kontrollbeslut per cell komplicerat storleken inte en potens av 2 signaleringen är komplex paketen måste komma i ordning, cellförluster ett problem Bengt Sahlin 16 Mobila nätverk (1/5) ARP - autoradiopuhelinverkko 1971 landsomfattande räckvidd 1978 cellens diameter ca 30 km 147,9-154,875 MHz half-duplex inte mera i användning Bengt Sahlin 17 Mobila nätverk (2/5) Första generationens nätverk analog teknik NMT (Nordic Mobile telephony) första kommersiella allmänna mobila nätverk NMT 900 togs ur bruk i Finland årsskiftet 2000/2001, frekvenserna för GSM i stället AMPS (American Mobile Phone System) 1984, USA TACS (Total Access Communication System) efterföljare till AMPS Bengt Sahlin 18 Bengt Sahlin 6
7 Mobila nätverk (3/5) Andra generationen digital transmission GSM (Global System for Mobile Communication) första kommersiella nätverket i användning 1992 D-AMPS kommersiellt tillgänglig Bengt Sahlin 19 Mobila nätverk (4/5) Tredje generationen Universal Mobile Telecommunication System Initiativ av ITU Standardiseringsarbetet i 3GPP idag 144 kb/s 2 Mb/s Baserad på CDMA (WCDMA) Cdma kb/s 2 Mb/s Standardiseringsarbetet i 3GPP2 Baserad på CDMA, men skiljer sig från WCDMA Bengt Sahlin 20 Mobila nätverk (5/5) Trådlösa nätverk DECT (Digital Enhanced Cordless Telecommunications) standard för trådlös telefoni (ETSI) kommersiellt tillgänglig sedan 1992 liten räckvidd typisk användning är ett kontor Bengt Sahlin 21 Bengt Sahlin 7
8 Begrepp Frequency Division Multiple Access (FDMA) frekvensmultiplexering Time Division Multiple Access (TDMA) tisdmultiplexering Code Division Multiple Access (CDMA) koddelning Bengt Sahlin 22 GSM CEPT (The Conference of European Posts and Telecommunications administrations) grundade Groupe Special Mobile (GSM) uppgift: att utveckla standarder for mobil radiotelekommunikation digital transmission TDMA/FDMA kryptering av trafiken på radiolänken Maximal datatakt 9600 b/s Bengt Sahlin 23 GSM begrepp (1/2) Cell begränsad räckvidd i mobil kommunikation varje basstation har en viss räckvidd uppdelning av ett geografiskt område i celler Attach ~ ON Detach ~ OFF Location Area (LA) a grupp av celler inom vilken en mobil inte behöver registrera sig Service Area (SA) Bengt Sahlin 24 Bengt Sahlin 8
9 GSM begrepp (2/2) Paging sökning i nätet efter mobilen man ringer upp Roaming en mobil som är påsatt men passiv rör sig i nätet mellan olika celler Handover en mobil rör sig från cell till cell under samtal kräver omkopplingar i nätet Bengt Sahlin 25 Enheter i GSM (1/3) MS (Mobile Station) t ex en telefon BTS (Base Transceiver Station) andra ändpunkten i radiokommunikationen BSC (Base Station Controller) kontrollerar en eller flera BTS sköter bl a handover för de BTS den kontrollerar MSC (Mobile Services Switching Center) ansvarar för en eller flera BSC växling handover mellan MSC:n Bengt Sahlin 26 Enheter i GSM (2/3) GMSC (Gateway MSC) gränssnitt mot andra nätverk HLR (Home Location Register) permanent registrering av en abonnent VLR (Visitor Location Register) data hos en MSC om abonnenenter som för tillfället befinner sig inom MSC:s område AuC (Authentication Center) sparar säkerhetsinfo Bengt Sahlin 27 Bengt Sahlin 9
10 Enheter i GSM (3/3) OMC (Operations and Maintenance Center) OSS (Operation Support System) NMS (Network Management System) EIR (Equipment Identity Register) Bengt Sahlin 28 Tilläggstjänster SMS (Short Message Service) sköts av SMS-C (Short Message Service Centre) en populär, mycket använd tjänst t ex i Finland WAP (Wireless Application Protocol) erbjuder inte riktig Internetkontakt baserar sig inte på Internetprotokollen WML (Wirelesss Markup Language) imode NTT DoCoMO i Japan blivit mycket populär (format Compact HTML) Bengt Sahlin 29 Från 2:a till 3:e generationen HSCSD (High-speed circuit-switched data) GPRS (General Packet Radio Services) EDGE (Enhanced Data rates for GSM Evolution) UMTS ändring av radiogränssnittet CDMA ny linjekodning (flera faser utnyttjas i fasmoduleringen) Bengt Sahlin 30 Bengt Sahlin 10
11 Bluetooth Trådlös kommunikation på korta avstånd (< 10m) Exempel på potentiell användning trådlös headset kommunikation mellan tangentbord och dator kommunikation mellan printer och dator Frekvens 2,4 GHz frequency hopping ad hoc nätverk (piconets) en master, sju andra kan kommunicera i samma piconet alternativ till infraröd teknologi Bengt Sahlin 31 Bengt Sahlin 11
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)
Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)
Läs merFöreläsning 7. Standardiserade multiplexeringsnivåer. PDH och SONET. Introduktion till modern telekommunikation 25/10/2002.
ATM Mobila nätverk Föreläsning 7 Bengt Sahlin 1 Standardiserade multiplexeringsnivåer Framsteg inom tekniken högre kapacitet (t ex genom att använda optisk fiber) har lett till standardisering av multiplexeringsförfaranden,
Läs merFöreläsning 8. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Mål
Föreläsning 8 Mål Förstå nyttan av multiplexering Förstå olika multiplexeringssätt Förstå begreepet transportnätverk Förstå begreppen PDH, SDH, SONET Känna till grundprinciperna bakom ATM Multiplexering
Läs merTelefoninäten. Jens A Andersson
Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After
Läs merKapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning
Läs merFöreläsning 4. Multiplexering (1/2) Multiplexering (2/2) Multiplexering Närnät
Föreläsning 4 Multiplexering Närnät 10/8/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Multiplexering (1/2) En länk bör kunna användas av flera sändare multiplexering = uppdelning av länken varje sändare allokeras
Läs mer4 Paket- och kretskopplade nät
4 Paket- och kretskopplade nät Syfte: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade nätverk, virtuellt kretskopplade
Läs merINNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander
Per Wallander Per Wallander 1 Per Wallander Första upplagan ISBN 91-86296-09-4 Innehållet i denna bok är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729, och får inte reproduceras eller spridas i någon form
Läs merKapitel 13: (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande
Läs mer4 Paket- och kretskopplade nät
4 Paket- och kretskopplade nät Kommunikationssystem 2G1501 Syftet: Syftet med detta kapitel är att förstå egenskaperna hos, och skillnaderna mellan, de tre olika kopplade nätverkstyperna kretskopplade
Läs merBakgrund. Mobilnät. GSM:s arkitektur. Mobilnätets princip. Basstationssystemet. Centralsystemet. Sidorna 533-572 i boken
Bakgrund Mobilnät Sidorna 533-572 i boken Framgången av första generationens mobiltelefoner visade att det fanns ett behov för mobil kommunikation ARP (AutoRadioPuhelin) i Finland NMT (Nordic Mobile Telephone)
Läs merMobilnät. Sidorna 533-572 i boken
Mobilnät Sidorna 533-572 i boken Bakgrund Framgången av första generationens mobiltelefoner visade att det fanns ett behov för mobil kommunikation ARP (AutoRadioPuhelin) i Finland NMT (Nordic Mobile Telephone)
Läs merTelefonnätet. Telefonnätet. Analoga abonnentnätet. Telefonen. PCM-kodning av tal. Multiplexering
Telefonnätet Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet
Läs merOH Slides F: Wide Area Networks
OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,
Läs merTrådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB
Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika
Läs merFöreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN
Föreläsning 6 Nätstyrning Intelligenta nät Protokoll och protokollfamiljer Exempelsystem: ISDN 10/22/01 Bengt Sahlin 1 Nät management (1/3) Network management Nätet kräver styrning, operativ aktivitet,
Läs merKihl & Andersson: , 3.1-2, (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2
Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 Hej Hej Vad är klockan? 14.00 Hej då New connection Connection approved Request for data Data transfer End connection
Läs merDator- och telekommunikation. Dator- och telekommunikation. Radionät. Fasta nät. Kapacitet. Tjänster. Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster
Dator- och telekommunikation Höstterminen 2014 Lärare: Christian Nyberg Dator- och telekommunikation Protokoll Kapacitet Tjänster Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
Läs merSDH TJÄNSTEBESKRIVNING
SDH TJÄNSTEBESKRIVNING Innehåll 1 Trafikverkets SDH-tjänst...3 1.1 Sammanfattning...3 1.2 Definitioner...4 1.3 Beskrivning av Trafikverkets SDH-tjänst...4 1.3.1 Trafikverkets tjänst SDH enkel...5 1.3.2
Läs merDigital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 5.3, 8.1, 8.2 2 Protokoll När människor kommunicerar använder vi ett språk.
Läs merMobilteknik. Begränsningar och möjligheter
Mobilteknik Begränsningar och möjligheter Mobilteknik Begränsningar Skärmstorlek, läsbarhet i solljus Datahastighet i luften Batteritid, Prestanda, minnesstorlek Olika tekniker/standarder Möjligheter Beräkningar
Läs merTelefonnätet. Sidorna 97-144, 445-530 i boken
Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet
Läs merTentamen i Trådlös Internet-access
Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-08- Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare: Stefan
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merMobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm.
Mobiltelefon?! Välkommen till en presentation av om mobiltelefonens historia, teknik och funktioner och framtid mm. Mobiltelefon?! Presentation gjord av: Jan G. Janne Westin Tel: 070-655 47 19 E-post:
Läs merDigital kommunikation. Maria Kihl
Digital kommunikation Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 2.1-2.3, 3.1-2, 3.5-6 (ej CDM) Stallings: 3.1-4, 5.1, 5.2, 8.1, 8.2 Forouzan 5th: 3.1-3.4, 3.6, 4.1-4.2, 5.1, 6.1.1, 6.1.3 2 Protokoll
Läs merFöreläsning 6. Nät management (1/3) Nät management (2/3) T Introduktion till modern telekommunikation
Föreläsning 6 Mål: Förstå nätstyrningens betydelse i nätverket Känna till nätstyrningsfunktionerna Känna till trenderna i nätstyrning förstå begreppet Intelligenta nät Förstå begreppet protokoll och känna
Läs merKapitel 13: Telefoninäten. Jämförelse med OSI-modellen. Data communication. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Jämförelse med OSI-modellen OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande
Läs merMOBILTELEFONENS HISTORIA
MOBILTELEFONENS HISTORIA Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 6 oktober 2004 Västerås Författare: Martin Rydberg Peter Winbo mrg02002@student.mdh.se pwo02001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING
Läs merRapport i Mobila systemarkitekturer. Symbian
Rapport i Mobila systemarkitekturer med Symbian Kommunikation Datum: 2008-05-19 Namn: Kurs: Henrik Bäck HI101V Innehållsförteckning Inledning 3 Trådlös kommunikation 3 NMT 3 GSM 3 UMTS 3 802.15.1 (Bluetooth)
Läs merNät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:
Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation
Läs merDator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016
Dator- och telekommunikation (ETS601) Höstterminen 2016 Dator- och telekommunikation Radionät Protokoll Kapacitet Tjänster Radionät Historia Radiovågor, modulering och kodning Trådlösa LAN AdHoc-nät (Bluetooth,
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merFöreläsning 7. Varför Standardisera? Standarder
Föreläsning 7 förstå varför standardisering är viktig känna till standardiseringsorganisationer inom tele/datakommunikationsbranschen känna till varifrån specifikationer för centrala protokoll hittas Varför
Läs merVåglängd TJÄNSTEBESKRIVNING
Våglängd TJÄNSTEBESKRIVNING Innehåll 1 Trafikverkets våglängdstjänst...3 1.1 Sammanfattning...3 1.2 Definitioner...4 1.3 Beskrivning av Trafikverkets våglängdstjänst...4 2 er och gränssnitt...5 3 Servicenivåer...6
Läs merLösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Läs merTentamen i Trådlös Internet-access
Mittuniversitetet Inst. för IT och Medier, ITM Stefan Pettersson 005-04-30 Tentamen i Trådlös Internet-access Tid: Kl 9.00-14.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:
Läs merWearable Computers 10p GPRS
10p GPRS av da00mlm@ing.umu.se Handledare Björne Lindberg Ulf Brydsten Lars Karlsson Sammanfattning Detta dokument behandlar General Radio Packet Service (GPRS) och visar på hur GPRS arkitekturen är uppbyggd
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 131022 1. a. Det finns olika typer av störningar. De som finns beskrivna i boken är dämpning, distortion, och brus. Välj en av dessa och ge en kortfattad
Läs merKapitel 3 o 4. Tillförlitlig dataöverföring. (Maria Kihl)
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast
Läs merSIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING
, TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse
Läs merKapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring. Att göra. Att sända information mellan datorer
Kapitel 3 o 4 Att skicka signaler på en länk Tillförlitlig dataöverföring Jens A Andersson (Maria Kihl) Att göra Kursombud 2 Att sända information mellan datorer 11001000101 värd värd Två datorer som skall
Läs merFöreläsning 1. Information och data
Föreläsning 1 Mål Behandla grundläggande begrepp inom telekommunikation Förse ett högnivå-exempel på telekommunikationssystem Förse en inblick i telekommunikationen utvecklats (historia) Förse en kort
Läs merDator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018
Dator- och telekommunikation (EITG01) Höstterminen 2018 Kursupplägg Föreläsningar För att strukturera och hjälpa Er igenom litteraturen Computer Networking- A Top-Down Approach (6:e upplagan) James F Kurose
Läs mervad kan det göra för mobila användare?
artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara
Läs merTillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson
Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder Jens A Andersson Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta
Läs merUtveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009
Utveckling av bredbandstekniker Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Innehåll 1. Fast bredband Kopparkabeltekniker Kabelmodem Fiber till hemmet 2. Trådlöst bredband 3. Slutsatser Omnitele
Läs merDenna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: Trådlösa tekniker WLAN Utrustning Säkerhet Konfiguration Förutom trådbundna nätverk så finns det tekniker som möjliggör trådlös kommunikation Trådlös kommunikation
Läs merDATALINK-NÄTVERK. Hårdvarubyggklossar
2.1 DATALINK-NÄTVERK Fysisk koppling av värdar Hårdvarubyggklossar Ett nätverk uppbyggs av noder och länkar Noder: CPU Cache nätverks adaptor Minne I/O buss Nätverks adaptorn överför data mellan nätets
Läs merOmtentamen i Trådlös Internet-access
Mittuniversitetet Inst. för IT och medier, ITM Stefan Pettersson 005-06-0 Omtentamen i Trådlös Internet-access Tid: 08.00-13.00. Hjälpmedel: Valfri miniräknare. Bifogad formelsamling. Ansvarig lärare:
Läs merSwitchade nätverk. Förra föreläsningen. Switch. Hur förmedlar man data? Virtual Circuit Switching (VCS) Datagram (connectionless)
Switchade nätverk Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Switchkonstruktion Delade medier Ethernet Token Ring Trådlöst Förra föreläsningen 14/11-00 Datakommunikation
Läs merDA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se>
DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Jens A Andersson
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson Att göra Kursombud Williams bok???? Kolla schemat: Övningar flyttade Labanmälan ska funka nu 2 Att sända information
Läs merDet trådlösa stetoskopet. kardiovaskulär data över GPRS
Det trådlösa stetoskopet kardiovaskulär data över GPRS Tobias Asplund Rikard Hellerfelt 2004-08-30 LiTH-IMT/FMT20-EX- -04/368- -SE Linköpings tekniska högskola Institutionen för medicinsk teknik Rapportnr:
Läs meratt det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är
Läs merFöreläsning 3. Datakodning (Data encoding) Mål (fortsättning) Länk Mottagare. Sändare
Sändare Föreläsning 3 Länk Mottagare Mål Behandla procedurer som behövs för överföring på en länk Förstå linjekodningens grundprinciper Förstå hur modulering fungerar Förstå orsaken till inramning av information
Läs merKomSys Repetition. Emma Fitzgerald
KomSys Repetition Emma Fitzgerald Tenta måndag 29/10 Tid 14-19 Plats: MA10 Tillåtna hjälpmedel Skrivdon Räknare (tag med!) Matsäck Regler Tentor börjar prick! Kom senast inom första timmen Man får inte
Läs merETSF05 Repetition av KomSys
ETSF05 Repetition av KomSys Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och nollor 2 Digitalisering
Läs merFortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl
Fortsättning på Internetprotokoll Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, 11.1+ intros i 11.2-4, 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.3, Forouzan
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs merIPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com
IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6
Läs mer2 Vad händer när man ringer? 2 Vad händer när man ringer?
41 GSM-boken 2.1 Blockschema Bilden här intill visar ficktelefonen så som våra ögon ser den, ett hölje med antenn. I höljet finns ett hål att prata i, där sitter mikrofonen, och en massa småhål att lyssna
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merVirtuella kretskopplade nät Virtual circuit networks. Virtuella kretskopplade nät. Virtuella kretskopplade nät. Virtuella kretskopplade nät
Virtual circuit networks Blandning mellan kretskoppling och datagram Förbindelser har tre faser: Initiering Dataöverföring Nerkoppling Data skickas i paket med adress Alla paket i en förbindelse går samma
Läs merCISPR-emission Fordon Blandat Produktstandarder, EMC Radioutrustning och System, EMC Radioutrustning och System, Tekniska egenskaper
Ackreditering för EMC Ackrediteringar Generell standard FCC/ ANSI IEC-61000 CISPR-emission Fordon Blandat Produktstandarder, EMC Radioutrustning och System, EMC Radioutrustning och System, Tekniska egenskaper
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merSäkerhet inom UMTS. Säkerhet inom IP-baserad mobiltelefoni. Examensarbete: Mohamed Koleilat. LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg
Säkerhet inom UMTS Säkerhet inom IP-baserad mobiltelefoni LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Examensarbete: Mohamed Koleilat Copyright Mohamed Koleilat LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg
Läs mer5 Beräkna en fyra bitars checksumma för bitföljden 0101101011000011 2. Visa beräkningen. 4p
LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS130 Kommunikationsssystem Tentamen 2013-10-22 14.00 19.00 (corrected version) Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje
Läs merVarför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola
Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är
Läs merChrister Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merUTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM
UTVÄRDERING AV TRYGGHETSTELEFONERS SIGNALERING VIA GSM Tel.0921-570 40 info@itnorrbotten.se www.itnorrbotten. 2 (13) Utvärdering av trygghetstelefoners signalering via gsm Rapport för projekt Teknikstudier
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs merInformationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Läs merKihl & Andersson: , 4.5 Stallings: , , (7.3)
Kihl & Andersson: 4.1-4.3, 4.5 Stallings: 6.1-6.5, 7.1-7.2, (7.3) (eller digital signal) Om en sändare bara skickar en bitström över länken skulle mottagaren ha väldigt svårt för att tolka datan. Det krävs
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merKapitel 2 o 3. Att skicka signaler på en länk. (Maria Kihl)
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd äd 11001000101 värd äd Tåd Två datorer som skall kllkommunicera.
Läs merOSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet
OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen
Läs merFortsättning på Internetprotokoll. Maria Kihl
Fortsättning på Internetprotokoll Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, 11.1+ intros i 11.2-4, 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.3, Forouzan
Läs merNätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret
Föreläsning 3 Nätverksteknik A - Introduktion till Fysiska lagret Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-10-03 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion
Läs mer1 Innehållsförteckning
Studentlitteratur Studentlitteratur 1 Innehållsförteckning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 2 FÖRORD... 9 3 SPRÅKBRUK... 10 4 LÄSTIPS BOKENS UPPLÄGG... 13 5 REGISTRERADE VARUMÄRKEN... 16 6 REFERENSER... 17
Läs merBluetooth och Interoperabilitet
Bluetooth och Interoperabilitet Sven Larsson Business Manager 2001-02-15 www.mecel.se Översikt Mecel Vad är Interoperabilitet resp. Interferens? Varför är Interoperabiliteten viktig? Hur uppnås Interoperabilitet
Läs merMOBILTELEFONENS HISTORIA
MOBILTELEFONENS HISTORIA Institutionen för datateknik (IDt) Mälardalens högskola 6 oktober 2004 Västerås Författare: Martin Rydberg mrg02002@student.mdh.se Peter Winbo pwo02001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING
Läs merKapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk. Att sända information mellan datorer. Information och binärdata
Kapitel 2 o 3 Information och bitar Att skicka signaler på en länk Jens A Andersson (Maria Kihl) Att sända information mellan datorer värd 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. Datorer förstår
Läs merIngenjörsfirman Stéen 2001-12-13 ATM Sida 1 av 1
ATM Sida 1 av 1 Mål och syfte ATM Kursdeltagarna lär sig ATM från grunden på ett gediget sätt genom suggestopedi och traditonella studier. I denna kurs gör deltagarna en mer ingående studie i Asynchronous
Läs merMobila Nätverk. Zdenek Becvar, Pavel Mach, Ivan Pravda
Mobila Nätverk Zdenek Becvar, Pavel Mach, Ivan Pravda Författarna: Zdenek Becvar, Pavel Mach, Ivan Pravda Titel: Mobila Nätverk Översatt av: Dalibor Svoboda Publicerad av: České vysoké učení technické
Läs merTillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder. Jens A Andersson
Tillförlitlig dataöverföring Egenskaper hos en länk Accessmetoder Jens A Andersson Digitalisering av ljud Omvandling av ljud till binär data sker i tre steg: 1) Sampling 2) Kvantisering 3) Kodning Detta
Läs merEtt tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation
SVENSKA SAMMANFATTNING Bilaga 1 KOMMUNFÖRBUNDET 1999-02-17 Sektionen för Energi, Skydd och Säkerhet Finanssektionen Ett tryggare Sverige. Ett gemensamt system för mobil kommunikation Allmänt om radiokommunikation
Läs merKihl & Andersson: 7.7, 7.9, intros i , 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.
Kihl & Andersson: 7.7, 7.9, 11.1+ intros i 11.2-4, 12.1, 12.4, 17.1, 18.1 (endast ping och traceroute) Stallings: 14.3 (ICMP), 24.2, 24.3, Följande Ethernet-ram bär ett TCP-segment (Preamble, SFD och
Läs merProfilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se. www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation. se även länk från programmets profilwebbsida:
Profilen för Y, D & IT Kommunikation Profilansvarig: Lasse Alfredsson lasse@isy.liu.se www.isy.liu.se/edu/profiler/kommunikation se även länk från programmets profilwebbsida: LiU > LiTH > Civilingenjörsutbildning
Läs merAd-hoc-nätverk och spontana nätverk
1 Ad-hoc-nätverk och spontana nätverk CNA Computer and Network Architectures laboratory 2 Översikt Inledning Ad-hoc-nätverk Vägval och vägvalsprotokoll Strömförbrukning Prestandautvärdering Spontana nätverk
Läs merSidnr 1 (7) Security Public. 2 Geografisk täckning 2. 3 Kundlaster kbit/s kbit/s kbit/s Strömförsörjning 3
1 (7) DIGITEL 1 Inledning 2 2 Geografisk täckning 2 3 Kundlaster 2 3.1 64 kbit/s 2 3.2 1984 kbit/s 3 3.3 2048 kbit/s 3 3.4 Strömförsörjning 3 4 Gränssnitt och kontakttyper i Kundgränssnittet 4 5 Överlämning
Läs mer1 PROTOKOLL. Nätverk. Agenda. Jonas Sjöström
Nätverk Jonas Sjöström jonas.sjostrom@dis.uu.se Baserat primärt på kapitel 4 i Brookshear (2008) samt valda kapitel ur Gralla Agenda 1. Protokoll 2. LAN och WAN 3. Kort om infrastruktur 4. Paketering och
Läs merNätverksteknik B - Introduktion till Trådlösa nätverk
Föreläsning 3 Nätverksteknik B - Introduktion till Trådlösa nätverk Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 4 februari 2016 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik
Läs mer2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U'
Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson 2PWHQWDPHQL'DWRUNRPPXQLNDWLRQI U' MDQXDULNO 7LOOnWQDKMlOSPHGHOXW YHUELIRJDWIRUPHOEODG PLQLUlNQDUHRFKVNULYPDWHULDO
Läs mer