Projekteringshandbok YTONG Energy+

Transkript

1 Projekteringshandbok YTONG Energy+

2 Denna publikation är tryckt på FSC-märkt papper i enlighet med Xellas hållbarhetspolicy

3 Innehåll Sida Sida Innehåll... 3 YTONG Energy + YTONG Energy Hållbarhet...5 Sortiment YTONG Energy Prefabricerad YTONG Energy + balk...8 Universell betongbalk...8 Ytong Lim och Grundputs...9 YTONG Energy + beslag m.m...9 YTONG Energy + YTONG Energy + tekniska data CE-certifiering Ytong Grundputs Ytong Grundputs produktdata Ytong Grundputs säkerhetsdatablad Statik Grund...20 Pelare...23 Punktlaster...24 Planläggning av väggkonstruktionens understöd Vågrät lastfördelning på hålmur...26 Dimensionering av bjälkupplag...27 Värmeisolering Grund...58 Köldbryggor Det termiska inomhusklimatet...64 Energikrav på bygget...66 Minsta värmeisolering...66 U-värden...68 Fuktsäkring Grundbegrepp betr. fukt i byggnationer...70 Fuktpåverkan...72 Invändig efterisolering...73 Brand Brandförhållanden Ytong byggnadsdelar enligt EC Ljud Ljudisolering för Ytong-väggar...79 Ljud - principlösningar...81 Detaljer YTONG Energy + Konstruktionsdetaljer massiv yttervägg...83 Montage av YTONG Energy + Allmänt Montage...96 Ytong putssystem - utförande Pelarlängd...28 Robusthet/tjockleksförhållande...28 Glidning...28 Stabilitet generellt...29 Projektering av lodrät och vågrät belastning...30 Dimensionering av väggfält mot vältning och glidning.37 Bärförmåga hos fältvägg till schema...38 Eftervisning av glidning...39 Elinstallationer...57 YTONG Energy + 3

4 YTONG Energy + YTONG Energy + YTONG Energy + är resultatet av ett målinriktat utvecklingsarbete: ett superisolerande byggblock till bärande ytterväggar med Ytong lättbetong s goda fuktreglerande och värmeabsorberande egenskaper. Samtidigt har hållbarhet i alla led från råvaruutvinning, produktion och användning till återanvändning varit i fokus. Produkten kan återanvändas till 100 % och ger därför nya möjligheter till hållbart byggande. YTONG Energy+ är Cradle-to-Cradle-certifierat. YTONG Energy + består av 3 lager innerst ett bärande lager Ytong lättbetong med densitet 340 kg/m³, i mitten ett högisolerande lager Ytong Multipor lättbetong med densitet 115 kg/m³ och ytterst en klimatavskärmning av Ytong lättbetong 340 kg/m³ som ger fasaden den nödvändiga stabiliteten. De 3 lagren gjuts under ett arbetsmoment till ett block. Den här produktionsmetoden är unik för YTONG Energy + och ger byggblocken en rad goda egenskaper som skiljer dem åt från alla andra lösningar: n 100 % ickeorganiskt material n Samma material genom hela blocket n Ingen avdunstning av skadliga ämnen n..ingen hälsorisk, varken vid bearbetning eller användning n..100 % återanvändbart som råmaterial för nya lättbetong produkter n Enkel projektering n Säkert uppförande ett arbetsmoment n U-värde 0,11 god värmeisolering n Säkerställer bekvämt inomhusklimat n Ekonomisk lösning Massiva ytterväggar med U-värde på bara 0,11 W/mK YTONG Energy + används till massiva, bärande ytterväggar upp till 2 våningars höjd som bärande ytterväggar eller alternativt som utfyllnadsmaterial. Den enkla byggmetoden, där bärande konstruktion och isolering är en integrerad lösning, garanterar en tät byggnad. YTONG Energy + blocken kompletteras med Ytong Balk och Ytong Grundputs. Våningsdäck och platt tak kan med fördel utföras med Ytong däckelement isolerat med Ytong Multipor, så att hela råhuset uppförs i lättbetong och utan att fuktspärr behöver användas. YTONG Energy + håller 25 cm i modulmått. Efter uppmurning putsas väggarna på båda sidor. Energy + som lösning har en rad fördelar utöver den suveräna isoleringsegenskapen och det sunda och behagliga inomhusklimatet: n..massiv yttervägg i ett material är lätt att dimensionera vad gäller både stabilitet, värme, fukt och ljud. n..färre arbetsuppgifter, enklare logistik. n..en leverantör. n Få material. n..det går lätt och snabbt att bygga med YTONG Energy + block. Bärande mur och isolering utförs i ett enda arbetsmoment, tidskrävande fuktspärrar behöver inte sättas upp och de stora lätthanterliga blocken, som är enkla att bearbeta med skärande och slipande handverktyg, garanterar ett snabbt bygge. n..väggen utan fuktspärr kan ta upp och ge ifrån sig fukt från rummet. n..det är säkert att bygga med YTONG Energy +. Risken för fel minimeras när man inte bygger i flera lager och olika material. n..det är enkelt att uppföra starka och snygga ytor. Ytbehandlingen av de måttbestämda blocken med glatt yta går lätt och snabbt. n..allt spillmaterial kan återanvändas som råmaterial för nya Ytong-produkter. n..ytong lättbetongs goda värmeackumulerande egenskaper förhindrar överuppvärmning i rum med stora fönsterytor. n..ytong lättbetongs förmåga att ta upp och ge ifrån sig fukt från rumsluften minimerar behovet av bortventilering av inomhusfukt. YTONG Energy + tillverkas som block i 2 tjocklekar: 40 cm med värmeledningsförmåga, lambda på 0,07 W/mK och 50 cm med lambda på 0,06 W/mK. Produktionen av YTONG Energy + är miljöcertifierad i enlighet med ISO YTONG Energy +

5 Hållbarhet Att skapa utan att skada För Xella är hållbarhet en integrerad del av verksamhetens produktutveckling och produktion. Inte bara som begrepp, utan som ett praktiskt redskap för utvecklare och ledning. YTONG Energy + är utvecklat och producerat i överensstämmelse med tankegången om hållbarhet. Hållbarhet innebär därmed att miljön skonas i alla faser, från råvaruutvinning, produktion, användning, nedtagning och återanvändning, och att det använda materialet ska vara 100 % återanvändbart. YTONG Energy+ är Cradle-to-Cradle-certifierat. Hållbarhet Definitionen på hållbarhet är att alla material ska ingå i ett vagga-till-vagga kretslopp, där materialen efter användning kan återgå till jorden som biologiskt näringsmaterial, eller användas i nya produkter eller processer som tekniskt näringsämne. För Xella betyder detta att avfall är lika med råmaterial. Råämnen YTONG Energy + framställs av kalk, sand, vatten samt en liten del cement. Utvinningen av kalk, sand och vatten sker i öppna bruk, som återetableras som naturområden efter brytning. Sand utvinns lokalt, medan de övriga råmaterialen utvinns lokalt eller så nära fabriken som möjligt. Xella har som det första företaget i världen utvecklat en förbränningsmetod där kalkslam, som är en restprodukt från kalktillverkningen, ingår i ett kretslopp som energikälla. Denna energiproduktion täcker mer än väl Xellas egen förbruktning, och överproduktionen av miljövänlig energi säljs på den fria energimarknaden. Under framställningen av Ytong blandas små mängder (0,05 0,1 %) aluminiumpulver in från industriåtervinning för att framställa porerna. Framställning Finmalen sand blandas med de övriga råmaterialen. Vatten tillsätts som, för att skona de begränsade resurserna av helt rent vatten, inte tas från dricksvattensbrunnar eller -reservoarer. Aluminiumpulver reagerar med det hydratiserade, brända kalket och väte uppstår, som får massan att lyftas med små, jämnt fördelade porer. 2Al + 3Ca(OH)2 + 6 H2O bliver til 3 CaO + Al2O3 + 6 H2O + 3H2 Därefter blir massan långsamt fast, och under torkningen försvinner det flyktiga vätet, så att det bara finns kvar värmeisolerande luft i porerna. Poruppkomsten innebär att det ur 1 m 3 råmaterial blir 5-8 m³ färdig YTONG lättbetong. De halvfasta råblocken skärs till med trådskärare och profileras - bl. a. med utfräsning av greppfördjupningar. Allt material som skärs bort slammas upp med vatten och återanvänds i efterföljande blandningar för att begränsa resursförbrukningen. De tillskurna blocken och elementen härdas i autoklav - d.v.s. under fukttryck, vilket kräver tillförsel av energi. Det är dock frågan om relativt låga temperaturer, omkring o C, och CO 2 -utsläppet är därför betydligt begränsat i förhållande till produktion av tegel eller betong. Vattnet som används i härdningsprocessen återvänds flera gånger med upp till %. Energi som inte längre kan ingå i tillverkningsprocessen används till uppvärmning - t.ex. för man vid Werk Brück varmt vatten i m rörledning till företaget Paul Harmann AG, som använder det till uppvärmning i sin produktion. Bearbetning YTONG Energy + kräver minimal anpassning av byggplatsen. Inpassningsavfallet, som vanligen utgör mindre än 1 % av den totala leveransen, kan hanteras som allmänt, ofarligt byggavfall, men Xella kan också erbjuda en returhantering där avfallet hämtas upp och återanvänds i tillverkningen av nya block. Ytong Energy + skärs till lätt med bandsåg eller handsåg med hårdmetallklinga, varmed det enbart avges grovt damm. För uppmurning används tunnfogsbruk i ett tunt, 2 mm tjockt lager i både ligg- och stödfog. Murbruket är cementbaserat (mineraliskt). Inga organiska lösningsmedel eller mjukgörare är tillsatta, och därför sker ingen avdunstning av skadliga ämnen. YTONG Energy + vägg ytbehandlas utvändigt med Ytong Grundputs. Invändigt spacklas och målas eller tapetseras. YTONG Energy + levereras på EU-pallar eller på Xella returpallar, vilka återsänds och används flera gånger. Pallarna är inpackade med Inseroh-folie, vilket kan returneras och återanvändas. Användning YTONG Energy + avger inga skadliga avdunstningar eller partiklar - inte heller om brand skulle uppstå. Detsamma gäller Ytong tunnfogsbruk. YTONG Energy + är certifierat för inomhusklimat i likhet med andra Ytong-produkter. YTONG Energy + 5

6 Ytong lättbetong är utvecklat med hänsyn till lång livstid och bevarar sina byggtekniska egenskaper i många generationer. Efter nedrivning kan rensorterat YTONG Energy + returneras till Xella och återanvändas i nya lättbetongprodukter. Koldioxidfotavtryck - CO 2 -utsläpp Xella ser på minskning av CO 2 -belastningen som en del av hållbarhetsbegreppet. I vetskap om behovet av att minska på CO 2 -utsläppen kraftigt, har Xella tillsammans med några av Tysklands största företag bl.a. Deutsche Bahn, Puma och Otto Group stiftat 2SDgr Foundation med målet att hitta långsiktiga, konkreta lösningar på klimatförändringarna i ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle. För Xella är klimatskydd och ekonomisk utveckling inte några motstridiga behov. Genom ett målinriktat engagemang har vi lyckats med stora CO 2 -minskningar, och samtidigt investerar vi för stunden i utveckling av helt ny teknik, där restprodukter från kalkutvinning ingår i ett slutet kretslopp, som helt utan CO 2 -utsläpp framställer energi. Xellas naturliga kretslopp Utveckling av råmaterial Sand och kalk utvinns från grustag och nyttjas till produktion. Ecoloop producerar energi av restprodukter. Återanvändning Produkterna kan återanvändas som kattsand eller kan ingå i produktion av nya produkter. Framställning av material Välutnyttjat råmaterial utan spill. 1 m³ råmaterial blir till 5-8 m³ färdig produkt p.g.a. utvidgning. Färdigt bygge Energivänliga byggen med låg energiförbrukning, gott inomhusklimat och lång livstid. Tillverkning av produkter CO 2 -minskning tack vare tillverkning vid låga temperaturer. Överskottsvärme säljs. 6 YTONG Energy +

7 Sortiment YTONG Energy + Densitet 340 kg/m³ +/- 10 kg. Lättbetong λ 10dry = 0,083 W/mK Multipor λ 10dry = 0,042 W/mK TUN B H L cm St. per m² mur Pallformat St. per pall m²/ pall Vikt kg/st. Innehåll m³/pall Limåtgång kg/st /1 18 2,25 15,5 0,90 1, /1 18 2,25 17,3 1,13 1, * 60 1/1 60-6,4 1,13 - * Stenen används vid hörnavslut och i fönster och dörrkarmar. Skovbrynet, som omfattar 23 bostäder, är projekterat av Arkitektfirma Gudnitz & Partnere A/S. De massiva ytterväggarna uppförs med YTONG Energy +. YTONG Energy + 7

8 Prefabricerad YTONG Energy + Balk Densitet 575 kg/m +/- 25 kg. Upplag massivbygge min cm TUN Balk B H L cm Multipor Isolering cm Lättbetong fals cm Bärförmåga kn/m ,5 6,5 33, ,5 6,5 33, ,5 6,5 32, ,5 6,5 27, ,5 6,5 24, ,5 6,5 21, ,5 6,5 18, ,5 6,5 15, ,5 6,5 11,7 158 Vikt kg/st ,5 6,5 33, ,5 6,5 33, ,5 6,5 32, ,5 6,5 27, ,5 6,5 24, ,5 6,5 21, ,5 6,5 18, ,5 6,5 15, ,5 6,5 11,7 161 Universell Betongbalk Levereras med 14 eller 24 cm Ytong Multipor och 10 cm lättbetongfals till eftermontering. Lättbetong Ytong Multipor Lättbetong Betongbalk TUN T H L cm Ljusvidd max. cm Bärförmåga kn/m se tabell s se tabell s se tabell s se tabell s se tabell s se tabell s Vikt kg/st. 8 YTONG Energy +

9 Ytong Lim och Grundputs Anpassat för Ytong-produkterna TUN Vara Användning Innehåll Lagerenhet Dünnbett- Lim Mörtel Ytong Lim Ytong Plattor och block, +5 till +30 C 15 kg säck fix P Vinter Ytong Lim, Vinter Ytong Plattor och block, -10 till +5 C 15 kg säck Ytong Grundputs YTONG Energy + och Ytong Multipor +5 till 30SDgrC 20 kg säck YTONG Energy + Beslag m.m. Anpassat för YTONG Energy + produkterna TUN Vara Användning Innehåll Lagerenhet Murfolie Fuktsäkring över sockel 9,5 500 cm rl Fasadnät 100 cm Putsarmering 50 m 100 cm rl Fogarmering 38 cm Armering av limfog 100 m rl Fogarmering 45 cm Armering av limfog 100 m rl Droppnäsprofil med putsnät, 250 cm Hörnprofil med putsnät, 250 cm Dilatationsprofil, 250 cm med nät Dilatationsprofil, hörn 250 cm med nät Muras in över sockel st. st. Hörnförskalning st. st. Montering över dilatationsfog st. st. Montering över dilatationsfog st. st Dübler, STR U 155 Väggen reno/nybyg 80 mm 100 kartong Dübler, STR U 175 Väggen reno/nybyg 100 mm 100 kartong Dübler, STR U 195 Väggen reno/nybyg 120 mm 100 kartong Dübler, STR U 275 Väggen reno/nybyg mm 100 kartong YTONG Energy + 9

10 YTONG Energy+ YTONG Energy + Tekniska data YTONG Energy + är lättbetongblock som används för bärande och icke-bärande fasader och bakmurar i alla typer av byggnationer. 40 cm massiv yttervägg med U-värden ned till 0,15 W/mK, 50 cm massiv yttervägg ned till 0,11 W/mK. n..passar bra till massivbyggen med U-värden ned till 0,11 n..bärande yttervägg n..god värmeisolering n..god ljudisolering n..bra inomhusklimat n..optimalt brandskydd n..snabbt uppbyggt tack vare lätthanterliga, stora format n..enkel infräsning av installationer n..enkel ytbehandling n..idealiska fästmöjligheter n..100% återanvändbart som råmaterial till Ytong lättbetong efter nedplockning och krossning Produkt YTONG Energy + framställs av naturliga råmaterial: sand, kalk och vatten. Blockens 3 lager lättbetong med olika densitet gjuts samman till ett block. - Innerst 15,5 cm bärande lager, 340 kg/m3, -..därefter 18 eller 28 cm isolerande lager Multipor densitet 115 kg/m³ - och ytterst 6,5 cm densitet 340 kg/m3. YTONG Energy + fås som block i tjocklekar om 40 och 50 cm Höjden är 25 och längden 50. Ytan är jämn. Egenskaper YTONG Energy + är formstabilt, har bra styrka, låg vikt, liten värmeledningsförmåga. Blocken är brandsäkra. De är framställda av ickeorganiskt material, vilket är motståndskraftigt mot fukt och angrips inte av röta. Montage YTONG Energy + limmas med Ytong Lim / Ytong Lim, vinter i enlighet med EC-6. Blocken kan formas med vanliga handverktyg eller Ytong bandsåg. Till hanteringen används Ytong tång. Ytbehandling Invändiga väggar kan ytbehandlas med glasmosaik och målning, sandspackel, gips- eller kalk/gipsputs. Utvändigt blockmurverk kan stå obehandlat eller putsat med avvägt finputs. Transport och förvaring YTONG Energy + levereras packat i folie på pallar. På byggplatsen förvaras YTONG Energy + torrt. 10 YTONG Energy +

11 6,5 6, ,5 YTONG Energy + Tekniska data 15,5 CE-märkta data Lättbetong byggsten enligt DS/EN 771-4:3/A1:5 Benämning. Byggsten kategori 1 Densitet [kg/m³]. 340 ± 10 Tryckstyrka [MPa] Mitten f b. 2,6 Bas f k. 1,9 Böjdragstyrka [MPa] Liggfog f xk1. 0,50 Stödfog f xk2. 0,18 Stödfog utan lim f xk2. 0,05 Kohesion ck f vk0 [MPa] EN Bilaga C. 0,30 Värmeledningsförmåga Ytong λ 10,dry invändig [W/mK]. 0,083 Ytong Multipor λ 10,dry [W/mK]. 0,042 Krympmått [mm/m]. 0,20 Diffusionsmotstånd μ. 5/10 E-modul E ok [MPa] Måttolerans [mm/m] Längd. ± 1,5 Bredd. ± 0,5 Höjd. ± 0,5 Brandmotstånd. Icke brännbar.... E190 från tjocklek d=75 mm Brandklass. A1 Dessa angivelser meddelas och ges ut av Xella Danmark A/S. Vi ger råd och informerar i vårt informationsmaterial efter nuvarande kännedom vid publiceringstidpunkten. Användningen av lättbetong är underställd gällande bestämmelser, regler, godkännanden och ändringar av dessa, och våra upplysningar är inte juridiskt bindande. Det är den projekterandes ansvar att se till att lagar och regler (statik) upprätthålls vid varje moment. YTONG Energy + 11

12 12 YTONG Energy +

13 YTONG Energy + 13

14 Ytong Grundputs Produktdata Ytong Grundputs Produkt Mineraliskt putsmurbruk till nätarmerad grundputs på fasader av Ytong lättbetong och Ytong Multipor Mineraliska Isoleringsplattor. Användning n..som grundputs på Ytong lättbetong och Ytong Multipor Mineraliska Isoleringsplattor Egenskaper n..naturligt vitt mineraliskt lättmurbruk n..vattenavvisande n..frost- och väderbeständigt n..kan blandas maskinellt Kvalitet n Bindemedel efter DS EN 197 n..tillsatsmedel i kornstorlek 0 1 mm efter DIN 4226 n..en 998-1:3 Putsbruk (murbruksgrupp PII) n..framställt och kontrollerat efter DIN n Lågt krominnehåll Utförande Krav på underlaget Ytan ska vara torr, fast, jämn och dammfri enligt DIN Ojämnheter planas ut, lösa delar tas bort samt starkt sugande underlag grundas. Blandning n Med alla gängse putsmaskiner n Med tvångsblandare n Manuellt med elvisp Pulvret tillsätts den angivna mängden rent vatten och blandas till en jämn, klumpfri massa. Omröres väl efter 10 minuters väntetid. Putsning n..grundputs dras ut heltäckande på underlaget med tandspackel (tandning 10 mm). Nätet läggs i det våta bruket och trycks fast med stålbräde. Sedan påförs ytterligare grundputs tills nätet är helt täckt. Nätet bör sitta i den yttersta 1/3 av putslagret. Ytan putsas jämn och tät med putsbrädet. Vattenåtgång n..till normal plastisk konsistens 7,5 till 8 l per 20 kg-säck (kallt kranvatten) n..till placering av hörnskenor, sockelskenor och diagonal armering o.s.v. Användningstid n..inom c:a 1,5 timme, utifrån vattentillsättning och väderlek n..murbruket rörs om då och då utan ytterligare tillsättning av vatten Åtgång n..c:a 30 l murbruk per 20 kg-säck n..c:a 6 m² vid 5 mm lagertjocklek Lagring på pallar, torrt och frostfritt max 12 månader i försluten förpackning. Säkerhetsanvisningar Murbruk reagerar starkt alkaliskt med fukt, därför ska hud och ögon skyddas. Vid kontakt skölj grundligt med vatten. Vid ögonkontakt ska läkarhjälp uppsökas direkt. Se säkerhetsdatabladet. Tekniska data Lättmurbruk enligt EN Tryckstyrka Motståndsfaktor diffusion µ 10 1,5 5 N/mm² Kapillär vattenupptagning c < 0,2 kg/m² min 0,5 Värmeledningsförmåga Brandklass Användningstid Användningstemperatur Lagring Leverans λ dry = 0,18 W/mK A2, icke brandfarlig c:a 1,5 timmar 5SDgrC Torrt på pall,. 12 månader 20 kg-säck 14 YTONG Energy +

15 YTONG Energy + 15

16 Sikkerhedsdatablad Udarbejdet: Ytong Grundpuds Side 1 af 4 1. Identifikation af stoffet/det kemiske produkt og af selskabet/virksomheden Handelsnavn: Ytong Grundpuds PR-nr.: Anvendelse: Produktet anvendes som grundpuds til Ytong porebeton og Ytong Multipor mineraluldsisoleringsplade samt som slutpuds med filset overflade Indholdet af vandopløselig chromat er mindre end 2 mg/kg tør cement. Ved tør opbevaring er holdbarheden 6 måneder fra produktionsdato Leverandør: Xella Danmark A/S Helge Nielsens Allé 7, 3 DK-8723 Løsning Tlf: (+45) Fax: (+45) Xella-danmark@xella.com Producent: Fels-Werke GmbH, Geheimrat-Ebert-Strasse 12, D Goslar 2. Fareidentifikation Materialet er lokalirriterende. Indånding af støv irriterer åndedrætsorganerne. Ved øjenkontakt med støv er der risiko for varige øjenskader. Støv virker irriterende på fugtig hud. 3. Sammensætning/oplysninger om indholdsstoffer Kemisk karakter: Produktet indeholder portlandcement og calciumhydroxyd Stofbetegnelse: % CAS-nr. Einics nr. Symbol R-sætninger Note Portlandcement > Xi R37/R38 R41 Calciumdihydroxyd < Xi R37/R38 R41 Methylhydroxypropylcel lulose < Førstehjælpsforanstaltninger Indånding: Hudkontakt: Øjenkontakt: Indtagelse: Sørg for frisk luft. Søg lægehjælp ved utilpashed og medbring sikkerhedsdatabladet. Fjern forurenet tøj og skyl huden grundigt med vand Gnid ikke i øjet. Skyl straks grundigt med rent vand. Fjern evt. kontaktlinser og spil øjet godt op. Ved fortsat irritation fortsættes skylningen under transport til skadestue/læge. Skyl straks munden og drik rigelige mængder vand. Søg lægehjælp 5. Brandbekæmpelse Egnede slukningsmidler: Uegnede slukningsmidler: Særlige farer: Produktet kan ikke brænde. Brandslukningsmiddel vælges under hensyntagen til evt. andre kemikalier Ingen Slukningsvand, der har været i kontakt med produktet kan være ætsende Personlige værnemidler: 16 YTONG Energy +

17 YTONG Energy + 17

18 18 YTONG Energy +

19 YTONG Energy + 19

20 Statik Grund Projektförutsättningar Vi förbehåller oss eventuella fel i följande anvisningar och uträkningar. Statisk dimensionering av det konkreta projektet är upp till varje rådgivares ansvar. Aktuell information finns på Av hänsyn till projekteringen, som är beroende av utförandet och de enskilda tjänsterna och normala byggavtalsskillnader, är nedanstående riktlinjer uppställda. Normgrunder, senaste utgåva av: EN 1996, 1-1 EN 1996, 1-2 EN 1996, 2 DS/INF 167 EN DS/INF 169 Samt tillhörande nationella bilagor och nationella vägledningar. Konsekvensklasser som räknas till normal konsekvensklass CC2. Materialparametrar CE-deklarerade data används för de aktuella byggstenarna. Var uppmärksam på att det är de karaktäristiska grundstyrkorna som ska användas från de CE-märkta värdena. Tekniska data hittar du på vår hemsida under de enskilda produkterna. I den här anvisningen förutsätts att väggarna står på stabilt och bärkraftigt underlag. När väggar på terrängdäck används, med underliggande hård isolering, hänvisar vi till den respektive isoleringsleverantörens anvisningar, och denna vägledning kan då inte användas. Väggens fäste/stöd Det gäller att väggarna hålls fästade på så många platser som möjligt för att undgå extra åtgärder och/eller dimensionssprång t.ex längs trösklar, våningsskillnad, vind, spärrhuvud, spärrfot, kanter o.dyl. Undgå om möjligt murpelare som inte är tväravstyvda, då dessa kan kräva inbyggning av avstyvda stålpelare. Väggfälten bör vara minst 3-sidigt understödda för att undvika extraåtgärder i form av avstyvande pelare o.dyl. Undvik spänningar/dragningar i bygget. Väggar bör disponeras på så vis att spänningsdeformation inte resulterar i sprickbildningar i svaga tvärsnitt. Bräder läggs upp med inbördes avstånd mellan bräderna på 10 mm, på så vis att de kan röra sig oberoende tjockleksvis, särskilt under byggnationen, då nederbörd och liknande kan medföra olämpligt fuktinnehåll. Kom ihåg att distansklossar mellan spår och gavel inte får sitta tätare vid korsande vägg än en meter, så att de kan röra sig oberoende tjockleksvis under byggandet, då nederbörd kan medföra olämpligt fuktinnehåll. Skivverkan i respektive vågräta vindkonstruktioner och våningsskillnader Under projekteringen ska hänsyn tas till att de nödvändiga tvärväggarna är på plats för att överföra vågräta krafter, och att nödvändiga kraftöverförande samlingar mellan vägg och vindskiva/våningsskillnad utförs. Är detta inte fallet måste stabiliteten säkras på annat vis med t.ex. stålramar i murpelare, där det i förväg måste finnas en pelare. 20 YTONG Energy +

21 Murpapp under yttervägg Normalt används murpapp, minimikvalitet som PF0, under lättbetongväggar där väggarna byggs upp på en terrängdäckskonstruktion med golvvärme som går ut under bakmurarna. Detta är särskilt viktigt då terrängdäckskonstruktionen utvidgas i längdriktning när den värms upp. - viktigt att man bör värma upp långsamt vid cirka 20 grader. Murpappen bidrar på så vis till att koppla ifrån några av dragkrafterna härrörande från längdutvidgningen från terrängdäcket. Temperaturutvidgningarna är vanligen störst vid första uppvärmningen av vinterbyggen och i långa byggnader. Eller använd murpappslösningar som vanligt för murade byggen. Lim-papp-lim-lösning kan användas, där bärande väggar inte vilar på terrängdäck. Murpapp under skiljevägg Normalt används murfolie eller papp då detta förhindrar kohesion, d.v.s. vidhäftning mot terrängdäcket, då terrängdäck kan deformera. Härmed undgås att väggarna påverkas olämpligt från dragkrafter härrörande från terrängdäcken i mesta möjliga omfattning. Fundament: Alla väggar ställs upp på stabilt och bärkraftigt underlag. Fundament och andra underlag ska vara permanent formstabila och ska kunna bära både väggarna och överliggande laster, utan att skadliga sättningar/differenssättningar o.dyl. förekommer. Fundament ska säkras på rostfritt djup. Våningsdäck (däckelement av lättbetong, lättklinkerbetong, betong och annat) Våningsdäck har underlag på bakmuren och normalt på en huvudskiljevägg. Andra mellanunderstöd får inte förekomma. Däck dimensioneras så att nedbuktningen minimeras på lämpligt vis. Väggar på våningsdäck, ej bärande Där det står sekundära väggar på däcket, och där man förväntar sig nedbuktning/deformation, ska väggarna projekteras med elastiska samlingar vid anslutningar och korsande väggar, på så vis att väggarna kan följa med däckens nedböjning och olämpliga dragkrafter undviks. Däckdeformationen kan normalt ge en lunka mellan understöden, varvid väggar från olika sidor kommer att "tippa/tvingas" in mot mitten. Det är också viktigt för sekundära väggar att åtskiljande underlag används, som t.ex. murfolie eller Fibertex F4M för att undgå vidhäftning, på så vis att det inte uppstår olämpliga dragspänningar i väggens nedersta del. Använd inte asfaltpapp under sekundära väggar. Vi rekommenderar därför alltid att så korta däck som möjligt används, gärna mellanunderstödda på tvärväggar, så att deformationerna därmed kan minskas betydligt, och väggarna därför hålls mer på plats. Fönsterfals Falsarna (lättbetong) projekteras efter projekt med Ytong och Ytong Multipor Fals, bidrag och egenskaper: n Väggkonstruktionen är massiv och av ickeorganiskt material n..goda möjligheter att göra fast fönstret n..valfrihet avseende fönsterplacering (betydelse för linjeförlust och skuggverkan) n..snabb och enkel montering (ger bra, täta lösningar) n..lättbetong limmas med Ytong lim på den lodräta sidan av YTONG Energy + (ger en tät lösning/inga samlingar) n..skarpa hörnavslut n..ingen köldbrygga n..inga sprickbildningar runt fönstret, vilket kan förekomma om plattfalsar används n..fönstret monteras efter tillverkarens anvisningar Falsen projekteras allt efter projekt Väggar på våningsdäck, bärande och stabiliserande Där väggar står lika över varandra i våningsskillnaden, och däckelementen har understöd från den nedanstående väggen, kan den ovanstående väggen ingå i stabiliteten (skivberäkning) samt användas som bärande vägg. Alla väggar ska vara på fundament. YTONG Energy + 21

22 Dimensionering av vägg Bärförmåga Bärkraft beräknas optimalt via programmet Murværksprojektering, som du hittar på eller kontakta Murværkscenteret på Teknologisk Institut på Programmet är uppdaterat med tanke på gällande danska normer EN och EN 1996, 1-1 Underlag Där behov finns av att ta upp punktlaster från balkarna beskrivs på sidan 24 tre klassiska metoder vilka kan ge stor kapacitet och robusthet. Stabilitet Lättbetong är ett isolerande byggmaterial och därför är det ett mycket lätt byggmaterial. För att kompensera för bristande tyngd används förankringar i kombination med säkring mot glidning. Lättbetongens goda styrkeparameter ger också fin skivstyrka. Det finns därmed vanligen rikligt med kapacitet i väggarna för vanliga byggen. Men skulle styrkan saknas för att uppnå nödvändig stabilitet dras skiljeväggar in i stabiliteten. Detta ger nya möjligheter för stabilitet i byggnader där byggnadsdesignen saknar effektiva stabiliserande väggskivor i fasaderna. Bidragen från skiljeväggarna kan vara ganska stora, då skiljeväggarna primärt består av längre oanvända/reguljära väggstycken. Se även tabellerna för väggfältens kapacitet och bidrag för anstödjande väggar i katalogen. Nedan följer anvisningar för projektering av väggfält som påverkas av vågrät och lodrät belastning. Konsekvensklasser som räknas till normal konsekvensklass CC2. Terrängklass, vind När väggar ska dimensioneras är det till största delen terrängklassen som är den dimensionsgivande faktorn. Skillnaden från vindtrycket i den låga zonen till vindtrycket i den höga zonen kan betyda ungefär en fördubbling av vindtrycket. Var därför mycket noggrann med valet av korrekt terrängklass, då det kan medföra motsvarande dimensionssprång. Glidningsäkring För att undgå glidning kan det vara nödvändigt att montera extra beslag. Väggarnas glidningssäkring ska eftersynas och etableras/kontrolleras i nödvändig omfattning. Det är avgörande att vara uppmärksam på att om plastfolier används som fuktspärr på lecasockelsten, så ökar glidningskoefficienten med c:a 50 % i förhållande till vanlig murpapp. Se: www. mur-tag.dk. Fogarmering I väggar av YTONG Energy + limmas Ytong armeringsnät i alla liggfogar. Stabiliserande förankringar Förankringar fastgörs bara i respektive fundament och takverk. Förankringar fästs inte i väggarna, varpå man undviker spänningar i väggarna som härrör från förankringarna. Förankringar kan byggas in i skiljeväggar, varmed stora stabiliserande bidrag uppnås, då skiljeväggarnas väggfält normalt är obrutna av fönsterhål och liknande. Stängerna i skiljeväggarna förs med ett flexrör, som man har i elinstallationers tomrörssystem. Se också avsnitten: n..projektering. Konstruktion. Fodrade förankringsstänger i skiljeväggar. n..utförande. Installationer. Montering av el, rör och förankringsstänger. Normgrunder, senaste utgåva av: EN 1996, 1-1 EN 1996, 1-2 EN 1996, 2 DS/INF 167 EN DS/INF 169 Samt tillhörande nationella bilagor och nationella vägledningar. 22 YTONG Energy +

23 T1 T2 T3 Rem forstærkes til 2 x 4 fra spær til spær. Toplap med huller til 5 stk. 40/40 karmsøm. Indspændt Type T1B1 Type T2B2 Type T3B3 Pelare 2 x 4 trimbel monteret på topplade mellem hosliggende spær. Indstøbt Montering av stålpelare: Boltet på spærside og sikres med to lasker. Søjletop- og søjlefodsløsningerne kan normalt kombineres efter ønske. Boltet og understøbt B1 B2 B3 Topløsning Indspændt T1 Forstærket rem mellem spær Indstøbt T2 Type T1B1 HE-ankre Type T2B2 LapType T3B3 Topløsning Bundløsning Bindere jævnt fordelt 2 lodrette binderrækker med max. 300 mm lodret afstand. B1T1 B2 B3 T2 Forstærket rem mellem spær Boltet og understøbt HE-ankre Lap Indspændt Nedstøbt Fodplade OBS: Bindere jævnt fordelt Säkring av kontakt mellan pelare och bakmur: Det är av stor vikt att pelaren har kontakt med bakmur mitt på väggen, där max. utbuktningen 300 mm lodret är störst. 2 lodrette binderrækker med afstand. Rem forstærkes til 2 x 4 fra spær til spær. Toplap med huller til 5 stk. 40/40 karmsøm. T1 T2 T3 Søjletop- og søjlefodsløsningerne kan normalt kombineres efter ønske. T1 Søjlen strammes ind mod Som modhold mellem søjle Indspændt Indstøbt Boltet og rem med HE-135 anker og og rem monteres understøbt 1 stk. monteres Type T1B1 i rem med 4 stk. Type T2B2 vinkelbeslag Type 90 T3B3 - ribbe 40/40 kamsøm i hvert med 5 stk. 40/40 karmsøm anker sømmet i rem. 2 x 4 trimbel monteret på topplade mellem hosliggende spær. Remmen forstærkes med 1 x 4 sømmet pr. 300 mm inkl. i begge ender med 38/100. Boltet på spærside og sikres med to lasker. B1 B2 B3 T1 sømmet i rem. Kontakt mellan pelare och vägg uppnås genom anpassad Bundløsning EPS. B1 B2 B3 Indspændt Nedstøbt Fodplade Remmen forstærkes med 1 x 4 sømmet pr. 300 mm Topløsning inkl. i begge ender med T1 T2 38/100. Forstærket rem Søjlen strammes ind mod mellem Som spær modhold mellem søjle rem med HE-135 anker og og rem monteres 1 stk. monteres i rem med 4 HE-ankre stk. vinkelbeslag Lap 90 - ribbe 40/40 kamsøm i hvert med 5 stk. 40/40 karmsøm anker sømmet i rem. sømmet i rem. Bindere jævnt fordelt T1 Bundløsning 2 lodrette binderrækker med max. 300 mm lodret afstand. YTONG Energy + B1 B2 B3 23

24 Punktlaster Vid punktlaster ska underlagsplattor användas med centreringsplattor för att undgå kantavskalningar och sprickbildning, på så vis att lasten centreras över väggens mitt, varvid bärförmågan optimeras tack vare minimal excentricitet. Kom ihåg att beräkna för spaltkrafter. Kom ihåg bidrag för ev. linjelaster. Där t.ex. däckelement ska ligga av på både väggar och balker, ska överkantsvägg vara i överkant med stålbalkens fläns. Normalt ingår följande komponenter: -..Balken med kroppsavstyvning över underlagscentrering. (över centreringsplattan) -..Centreringsplatta tvärs över balk min mm bjälkbredd. Använd ev. ett hålband -..Underlagsplatta av stål c:a 20 mm tjocklek (plattan bör vara min. 20 cm längre än balken) Plattorna läggs i Ytong lim för att säkra tryckfördelningen. -..Vid större laster lokalt förstärks med betongkloss eller (väggändar) eller betongbalk (väggfält) I alla lägen gäller att en dimensionering måste utföras: - Kom ihåg: Lastfördelningen 1:2. - Underlagstrycket överst på väggen kontrolleras. - Underlagsplattan läggs i Ytong Lim. - Lastfördelning mitt i vägghöjd finns i kn/m. - Eftersyning av spaltkrafter. 1) Vid parallell vägg 2) Vid ändvägg med korsande balker 3) Vid korsande vägg 24 YTONG Energy +

25 Planläggning av väggkonstruktionens understöd Det är viktigt att man redan i skissfasen planlägger och väljer de rätta konstruktionsutformningarna för att därmed uppnå optimala och ekonomiska lösningar. Därmed undviks extra omkostnader för förbättring av mindre bra konstruktioner. och botten (2-sidigt) understöds på en eller två lodräta sidor (3- eller 4-sidigt). Det är viktigt att eftersyna bärkraften hos fristående murpelare (2-sidigt). Tväravstyvning kan antingen utföras som en vägg eller med hjälp av stålprofil. När skissprojektet är klart kan man använda nedanstående principteckning som visar kombinationsmöjligheter för säkring av att alla grundplaner med olika understödsomständigheter är optimerade med tanke på pelarförbrukning. Väggarnas bärkraft optimeras genom att understödja dem på så många platser som möjligt. Utöver understöd i toppen Nedanstående figurer illustrerar olika utformningar av väggar, vilka fungerar som antingen 3- eller 4-sidigt understödda. Där delgrundplan möts placeras dörrar och fönster. På så vis undviker man murpelare där man normalt ska sätta in en avstyvande stålprofil. Kortare väggfält har en bättre bärkraft. Efter fastgörande av väggarna påbörjas de statiska beräkningarna. Först eftersynas stabiliteten och därnäst undersöks det eller de mest kritiska väggfälten. YTONG Energy + 25

26 Vågrät lastfördelning på hålmur Vågrät lastfördelning på hålmur Vindlasten kan fördelas på för- och bakmur efter sin inbördes styvhet E I. När vindlasten fördelas på en traditionell hålmur bestående av 108 mm tegel i för muren och resp. 100 och 125 Ytong-platta i bakmur så ser lastfördelningen ut på följande sätt. Tabell 1 Lastfördelning Ytong bakmurstycke Förmurens stenklass med följande murbrukstyper: KC 50/50/700, KC 35/65/650, KC 20/80/550 Procentvis fördelning mellan förmur/bakmur 100 mm 15 43/ mm 20 55/ mm 25 64/ mm 30 69/ mm 35 71/ mm 15 28/ mm 20 39/ mm 25 48/ mm 30 53/ mm 35 56/44 Där flera konstruktionselement som bakmur, förmur, stålprofiler o. likn. räknas som sammanverkande, fördelas den resulterande vågräta lasten på de enskilda konstruktionselementen på följande vis: E I E Förmur I Förmur E n 1 n Där: E = Elasticitetsmodulen I = Inertimomentet Vindlasten på de enskilda konstruktionsdelarna i kn/m² utgör: t.ex för förmur. Total 26 YTONG Energy +

27 Dimensionering av bjälkupplag Bestämning av underlagslängden u pba ljusvidd (L c ) och räknemässigt lodrät last (p d ) L c p d (kn/m) (mm) Obs. Värdena kan interpoleras sinsemellan. I de tomma fälten är bärkraften inte tillräcklig. Exempel Enkel understödd balk: p d = 40 kn/m L c = mm Här ses i tabellen att underlagslängden ska vara 390 mm, vilket vill säga att den totala bjälklängden (Ltotal) ska vara: L total Mellanunderstödd balk: p d = 20 kn/m L c1 = mm L c2 = mm b = 250 mm Av hänsyn till optimering av balkers längd i förhållande till balkers deklarerade underlag ska fönstrens storlek beställas efter nedanstående princip. Ex. Råhusmått 1210 mm (2 10 mm puts) (2 12 mm fog) = 1166 mm utvändig fönsterram. Samma princip gäller för höjdmått. b är bredden på mellanunderstödet Av tabellen kan utläsas u 1 = 100 mm u 2 = 114 mm Den samlade längden på balken ska alltså vara: n..om bjälkunderlaget inte kan upprätthålla min. 100 mm så ska en längre balk väljas. n..om beräkningen av underlaget överskrider underlagsbärkraften så ska längre balker väljas. L total ( ) mm b mm (uppfyllt då b är 250 mm) Underlag, se tabell 10 mm puts 12 mm fog A B C mm A) mm fönstermått B) 1190 mm fönsterhålmått inkl. fogar runt fönster C) 1210 mm max. råhusmått YTONG Energy + 27

28 Pelarlängd Krav på väggens pelarlängd Pelarlängden h s för en vägg eller pelare sätts normalt lika som avståndet mellan fasthållningspunkterna, där väggens utbuktning kommer. Vid bestämning av pelarlängden h s för murverk kan hänsyn tas till eventuella tvärväggar under förutsättning att dessa har murats i förband eller på annat vis fastgjorts effektivt med tväravstyvningarna. Tvärväggarna ska ha tillräcklig styvhet. Pelarlängden för ett 4-sidigt understött murfält t.ex. två våningsskillnader och två tvärväggar kan beräknas efter 1,0 enl. DS/Inf. 169 för h 1,15 l (m) eller för h > 1,15 l (m) Icke bärande vägg räknas som följande h s /t d < 40 En icke bärande 0, m tjock vägg med rumshöjd på 5,6 m Ex. 5,6/0, = 37,3 < 40 OK Glidning Vid bestämning av glidningskapaciteten kan man räkna med skalmur/förmur vinkelrätt på en stabiliserande vägg, om man tar höjd för detta i projekteringsfasen, där det ska tillses att det finns tillräckligt antal bindare för att överföra krafterna. Detta kräver dock normalt bindare i hörnet, och som följd därav dilatationsfogar i hörnen. Friktion: (botten och i block) Brukfog i förh.t. MUC 0,60 (blockdensitet 290 kg/m³ ) Brukfog i förh.t. MUC 1,00 (andra blockdensiteter) Murpapp allmänt 0,40 Monarfol 0,62 Där h är våningshöjden i meter (m) och l är avståndet mellan tväravstyvningarna i meter (m) Kohesion vid botten: Lim/papp/Lim 0,20 MPa Pelarlängden för ett 3-sidigt murfält t.ex. två våningsskillnader och två tvärväggar kan beräknas efter. Förskjutningsstyrka vid limfogar Lättbetongblock densitet 340 kg/m³ eller högre Lättbetongblock densitet 290 kg/m³ 0,40 MPa 0,30 MPa för h 3,5 l (m) för h > 3,5 l (m) där h är våningshöjden i meter och l är avståndet från tväravstyvningarna till den fria kanten i meter (m). Robusthet/tjockleksförhållande Robusthet/tjockleksförhållande Av hänsyn till väggens robusthet finns krav angivet på minimiväggtjocklek utifrån väggens pelarlängd (h s ) Bärande vägg räknas som följande h s /t d < 27 En bärande 0,1 m tjock vägg med rumshöjd på 2,6 m Ex. 2,6/0,1 = 26 < 27 OK Friktion för rumshöga väggelement, lättbetong Brukfog i förh.t. MUC 1,00 Murpapp allmänt 0,40 Monarfol 0,62 Förskjutningsstyrka/kohesion för element Kohesion Lim/papp/Lim 0,40 MPa 0,20 MPa Fastgöring med L-beslag För att hålla fast en vägg för att motverka glidning kan man inlemma L-beslag av stål i lodräta fogar. Man använder stålbeslag med en tjocklek på 2 mm, som ligger an tätt mot limfogen. Tabell 1: Horisontell bärförmåga L-beslag, inlemmat Ytong fk Bärförmåga [kn] [MPa] Strongtie AB70, 55 mm L-beslag, 100 mm = 340 kg/m³ 1,9 0,80 1,45 = 535 kg/m³ 3,4 1,43 2,59 28 YTONG Energy +

29 Stabilitet generellt Ändamålet med eftersyning av byggnadens stabilitet är att säkra att de vågräta krafterna kan tas upp av väggfälten och därmed föra ned krafterna i byggets fundament. Dimensioneringsgrund för bakmur och skiljevägg är EN 6, 1996, 1-1 og EN För optimalt utnyttjande av konstruktionerna kan man med stor fördel använda beräkningsprogram, som t.ex. murverksprojektering, De vågräta krafterna ska kunna överföras till de utvalda stabiliserande väggarna, därför är det viktigt att dessa också kan tas upp av väggen. Vidare är det av stor vikt att de utvalda väggarna som ska ingå i byggnadens stabilitet också är jämnt fördelade i byggnationen, så att man på så vis undviker ytterligare momentpåverkan av takskivan. I avsnittet "Projektering av lodrät och vågrät belastning" presenteras väggfält som påverkas av dessa krafter. I avsnittet "Dimensionering av väggfält mot vältning och glidning" behandlas uteslutande de vågräta krafter - från vinden - som påverkar byggnaden (Pd=0). Vidare kan det förekomma uppåtriktade krafter från takkonstruktionen (sug) som takkonstruktionen ska förankras för. Dessutom ska väggen dimensioneras för pelarbärkraft. Detta har inte höjd tagits ut för i avsnittet. Stabiliserande väggfält Väggfältens längd ska vara med hänsyn till normen eller SBI-anvisning 186, småhusstabilitet, d.v.s. att den maximala längden inte får vara större än två gånger väggens höjd, vilket normalt är 5 meter, men eftersom vi i det här avsnittet inte tar med lodrät last används 7 meter som maximum. För vägglängder över 5 meter som är belastat av en väsentlig lodrät last, ska man eftersyna så att det inte förekommer förskjutningsbrott i väggen. Eftersyning av förskjutningsbrott, spräckt tvärsnitt Kontroll EN /EC 6 Τ d = (G + P d (L-L e ) + F) / (h t) f vd0 MPa. (f vd0 för ett väggelement f vd0 =0,4/1,7=0,24 MPa) Fördjupning av de olika faktorer som ingår i formeln, se avsnittet som behandlar vältning. uppstår förskjutningsbrott i väggen enligt följande formel. V d V d. = (G + P d (L-L E ) + F) A b K m f b /γ m.= är i det här sammanhanget förskjutningskraften (inte att förväxla med vindlasten) K m = 0,20 för lättbetong A b..= Byggstenens tvärsnittsareal i snittet med största möjliga antal stödfogar,..= ½ h t, h=vägghöjden, t=väggtjocklek och ½ motsvarar stödfogar i vartannat skifte f b = Byggstenens tryckstyrka γ m = 1,6 f vd = Max (K m f b /γ m eller 1,5 MPa) minsta värde användas Fördjupning av de olika faktorer som ingår i formeln, se avsnittet som behandlar vältning. Tvärstabilitet Vindlastens räknemässiga storlek ( W d, kn/m ) kan vid kanten av taket och överst vid väggen beräknas på följande vis: W d..= vindens räknemässiga last på fasaden = γ m q p(z) c pe,10 A (kn/m²) γ m = 1,5 partialkoefficienten q p(z) = det maximala karakteristiska hastighetstrycket A = arealen som är vindpåverkad c pe,10 = är den samlade formfaktorn för vinden Samlad vindlast på huset är V d = W d V d = 1/2 W d /L.. Kom ihåg att fördela vinden på de stabiliserande väggarna, därefter ska väggens bärförmåga eftersynas för vält- och glidning. Längdstabilitet påverkar gaveln. Vindlastens räknemässiga storlek ( W d, kn/m ) bestämmer man genom den areal som verkar vid kanten av taket och den översta halvan av vägghöjden och beräknas enligt följande: W d..= vindens räknemässiga last på fasaden = γ m q max c pe,10 A (kn/m²) γ m = 1,5 partialkoefficienten q max = det maximala karakteristiska hastighetstrycket A = arealen som är vindpåverkad c pe,10 = är formfaktorn för vinden Då vi här betraktar plattor, block och element som murverk, räknas dessa efter murverksnormen EC 6, avsnitt 6.7 (4), där man ska eftersyna att förskjutningsspänningarna paralllellt med liggfogen inte överstiger förskjutningsstyrkan. Om lasten verkar väsentligt lodrät ska man eftersyna att det inte Samlad vindlast på huset är V d = W d V d = 1/2 W d /L.. Kom ihåg att fördela vinden på de stabiliserande väggarna, därefter ska väggens bärförmåga eftersynas för vält- och glidning. Lodrät belastning som kommer att fungera gynnsamt för väggen är inte medräknad YTONG Energy + 29

30 Projektering av lodrät och vågrät belastning Efterföljande grafer är ett verktyg som kan användas i anslutning till projekteringen av lodrät och vågrät belastade väggfält som består av lättbetongblock. Verktyget är för fasader och invändiga väggar. Graferna är uppdelade i: - höjderna: 2,6 m; 2,8 m och 3,0 m. - rumsvikten 340 kg/m³ med tjocklekarna och 365 mm -..rumsvikten 535 kg/m3 med tjocklekarna 100*, 125*, och mm *för dessa tjocklekar räknar man vidare med en förmur av tegel, murad av sten och torrbruk. Man räknar med följande styrkeparametrar: - ƒ b = 15 MPa - ƒ m,xk1 = 0,25 MPa - ƒ m = 5,0 MPa Graferna för rumsvikt 535 kg/m³ gäller även för etagehöga element med rumsvikt 575 kg/m³, eftersom styrkorna för dessa element minst överensstämmer med motsvarande blockmurverk. Graferna är framtagna med hjälp av edb-programmet Murverksprojektering, version Figur 1. Ett 2-sidigt understöttat väggfält. Dvs. inga lodräta understöd. Här är q ekv = q d utan öppningar. Figur 2. Ett 3-sidigt understöttat väggfält. Dvs. 1 lodrät understöd. Här är q ekv = q d med den visade dörröppningen. Metodiken i projekteringen är enligt följande: 1...Den beräkningsmässiga vindbelastningen på fasaden bestäms. Denna består typiskt av ett yttre sug samt ett invändigt övertryck. Denna sammanlagda vindbelastning benämns q d 2...Den lodräta belastningens maxvärde bestäms. I beräkningarna förutsätts att minimivärdet för den lodräta belastningen är 0, eftersom vindsug på tak ofta upphäver takets egenvikt. Man räknar inte med något negativt värde, eftersom man förutsätter att ett eventuellt sug tas upp via dragband eller liknande som är förankrade i fundamentet. 3...Normalt beräknas ett väggfält mellan 2 öppningar. Den lodräta belastningen proportioneras så att den täcker ett belastningsplan som motsvarar "att belastningen fördelas utanför öppningarna". Lägg märke till att denna proportionering endast används för den lodräta belastningen. Förhållandena för vindbelastningen beskrivs senare. 4...För den aktuella väggen ska maxvärdet för den lodräta belastningen (i kombination med den aktuella vindbelastningen) vara mindre än grafens värde som anges på Y-axeln (markerat "Maximal lodrät belastning (kn/m) ). 5...Öppningarna och understödsförhållandena jämförs med exemplen som anges i figur Om det värderas att öppningarna i väggfältet har en storlek, som i kombination med antalet av eller avstånden mellan de lodräta understöden, ger "svagare" väggfält än de som visades i figuren, proportionernas den totala beräkningsmässiga vindbelastningen uppskattningsvis. (Exempel anges senare). 6...Såvida det är tal om en invändig bärande vägg (t.ex. en huvudskiljevägg) i aktuellt angivet område, används endast maxvärden (dvs. värden som motsvarar q d = 0,5 kn/m²). Figur 3. Ett 4-sidigt understöttat väggfält. Dvs. 2 lodräta understöd. Här är q ekv = q d med de visade fönster- och dörröppningarna. Figur 4. Ett 4-sidigt understöttat väggfält. Dvs. 2 lodräta understöd. Här är q ækv = q d med de visade fönsteröppningarna. Signaturförklaring Fri kant Enkelt understödd kant Inspänd kant Ytterligare förutsättningar och beräkningar som ligger till grund för figurerna, återfinns på: under Lösningar projektering. 30 YTONG Energy +

31 Lodräta och vågräta belastningar, vid täckningsunderlag i toppen = halv väggtjocklek. Limning: Båda vågräta och lodräta fogar räknas som limmade. t/2 t/2 t t Dæk Däck Styrkeparametrar: Där det förutsätts en förmur av tegel, räknas denna ha följande styrkeparametrar, som är beräknade med de inledningen förutsatta styrkeparametrarna för delmaterialen som bakgrund: ƒ k = 5,93 MPa ƒ xk1 = 0,19 MPa ƒ xk2 = 0,47 MPa E k0 = MPa Styrkeparametrarna för lättbetong densitet 340 och 535 kg/ m³ återfinns i produktdatabladet. Underlag: Utsträckningen av underlaget i toppen räknas som halva väggtjockleken. Underlaget kan vara slappt eller styvt.. I botten räknas väggen som stöd i full bredd av ett styvt. fundament. Se figur 5. Aktuel væg Aktuell vägg Stift fundament eller dæk i fuld bredde Styvt fundament eller däck i full bredd Figur 5. Underlagsförhållande i topp och botten Invändig vindbelastning: Formfaktorer för: n utvändig vindbelastning (sug) är typiskt maximalt 1,2 n invändigt övertryck i kombination med detta är normalt 0,2 n..den sammanlagda belastningen på en invändig vägg är normalt 0,4 Förhållandet mellan utvändig och invändig vindbelastning blir därmed: 0,4/1,4 = 0,286 Invändiga väggar: Endast väggar > mm räknas som invändiga bärande väggar. YTONG Energy + 31

32 Maksimal lodret lodret last Maksimal last (kn/m) (kn/m) lodret last (kn/m) 100 Dens = 340 kg/m³ t = mm 90 Dens = 340 kg/m³ t = 365 mm Dens = 535 kg/m³ t = 100 mm Dens 340 kg/m³ mm Dens 340 kg/m³ mm Dens = kg/m³ t = mm Dens = 340 kg/m³ t = 365 mm Dens = 535 kg/m³ t = 100 mm Dens = 535 kg/m³ t = 100 mm Dens = 535 kg/m³ t = mm Dens = 535 kg/m³ t = 125 mm Dens = 535 kg/m³ t = mm Dens = 535 kg/m³ t = mm 0,5 1 1, Dens = 535 kg/m³ t = mm Total regningsmæssig vindlast på facade (kn/m²) 20 Dens = 535 kg/m³ t = mm ,5 1 1,5 2 0,5 Total regningsmæssig 1 vindlast på 1,5facade (kn/m²) Total regningsmæssig vindlast på facade (kn/m²) Dens = 340 kg/m³ t = mm 90 Figur 6. Vägghöjd, H = 2,6 m Dens = 340 kg/m³ t = 365 mm Dens = 535 kg/m³ t = 125 mm Dens 340 kg/m³ mm (formur tegl) Dens 340 kg/m³ mm Dens = kg/m³ t = 365 mm Dens = 340 kg/m³ t = 365 mm Dens = 535 kg/m³ t = 125 mm (formur tegl) Dens = 535 kg/m³ t = 125 mm (formur Dens = 535 tegl) kg/m³ t = mm Dens = 535 kg/m³ t = mm Dens = 535 kg/m³ t = mm Dens = 535 kg/m³ t = mm 0,5 1 1, Total regningsmæssig vindlast på facade (kn/m²) Maksimal lodret lodret last Maksimal last (kn/m) (kn/m) lodret last (kn/m) ,5 1 1,5 2 0,5 Total regningsmæssig 1 vindlast på 1,5facade (kn/m²) 2 Total regningsmæssig vindlast på facade (kn/m²) Figur 7. Vägghöjd, H = 2,8 m Maksimal lodret lodret last Maksimal last (kn/m) (kn/m) lodret last (kn/m) 100 Dens = 340 kg/m³ t = mm 90 Dens = 340 kg/m³ t = 365 mm Dens = 535 kg/m³ t = 125 mm Dens 340 kg/m³ mm (formur tegl) Dens 340 kg/m³ mm Dens = kg/m³ t = 365 mm Dens = 340 kg/m³ t = 365 mm Dens = 535 kg/m³ t = 125 mm (formur tegl) Dens = 535 kg/m³ t = 125 mm (formur Dens = 535 tegl) kg/m³ t = mm Dens = 535 kg/m³ t = mm Dens = 535 kg/m³ t = mm Dens = 535 kg/m³ t = mm 0,5 1 1, Total regningsmæssig vindlast på facade (kn/m²) Figur Vägghöjd, H = 3,0 m 0 0 0,5 1 1,5 2 0,5 Total regningsmæssig 1 vindlast på 1,5facade (kn/m²) 2 32 Total regningsmæssig YTONG Energy vindlast + på facade (kn/m²)