Mötesbok: Folkhälsorådet ( ) Folkhälsorådet. Datum: Plats: Bryggan Stadshuset. Kommentar:

Transkript

1 Mötesbok: Folkhälsorådet ( ) Folkhälsorådet Datum: Plats: Bryggan Stadshuset Kommentar:

2 Dagordning Föredragningslista 0 Föredragningslista Folkhälsorådet Val av justerare Tillkommande och utgående ärenden Information från sektorerna 5 Ansökan regionala sociala investeringar Aktuell situation Komarken 43 Ärenden som stannar i rådet 7 Förstudie familjecentral 44 8 LUPP Följeforskning sociala översiktsplan Uppföljning social översiktsplan/välfärdsbokslut Möte Framtidsgrupp 30 november Utåtriktat arbete hösten

3 Denna behandling har inget tillhörande dokument

4 Kallelse Sammanträdesdatum Plats Bryggan Stadshuset Tid Onsdagen den 7 september kl. 9:00-12:00 Ledamöter Miguel Odhner (S) Ordförande Kent Lagrell (M) Vice ordförande Gun-Marie Daun (KD) Fredrik Gullbrantz (S) Maria Kjellberg (MP) Charlotta Windeman (M) Kerstin Petersson (L) Övriga deltagare Teodor Smedius Lokalpolisområdeschef för Kungälv och Ale Jonas Arngården Sektorchef Arbetsliv och Stöd Agneta Hamilton Chef Kustensvårdcentral Patrik Skog Utvecklingsledare kommunledningssektor Lars Berfenhag Utvecklingsledare sociala investeringar Åsa Lökegård Utvecklingsledare folkhälsa Miguel Odhner (S) Ordförande Johan Sjöholm Sekreterare FOLKHÄLSORÅDET ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON vx FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

5 Kallelse Sammanträdesdatum Dagordning Förslag till beslut 1 Upprop 2 Val av justerare Utses till justerare 3 Tillkommande och utgående ärenden 4 Information från sektorerna 5 KS2016/ Ansökan regionala sociala investeringar 2016 Vidareutvecklad familjecentral/familjehus 7-15 år Föredragande Agneta Hamilton och Jonas Arngården 6 Aktuell situation i Komarken Föredragande Jonas Arngården och Teodor Smedius Antecknas Antecknas Ärenden som stannar i rådet 7 KS2016/ Förstudie familjecentral Föredragande Jonas Arngården 8 KS2016/ LUPP 2017 Johan Sjöholm 9 KS2015/ Följeforskning social översiktsplan Föredragande Lars Berfenhag och Johan Sjöholm Antecknas Antecknas Antecknas 10 KS2016/ Uppföljning social översiktsplan/välfärdsbokslut 3.0 Antecknas Föredragande Patrik Skog, Lars Berfenhag och Johan Sjöholm 11 Möte Framtidsgruppen den 30 november Antecknas Rapporter FOLKHÄLSORÅDET

6 Kallelse Sammanträdesdatum Utåtriktat arbete hösten 2016 Föredragande Åsa Lökegård Antecknas FOLKHÄLSORÅDET

7 Kallelse Sammanträdesdatum FOLKHÄLSORÅDET

8 Tjänsteskrivelse 1(5) Handläggarens namn Johan Sjöholm och Lars Berfenhag Ansökan regional sociala investering vidareutvecklad familjecentral 2016 Dnr KS2016/ Sammanfattning Västra Götalandsregionen avsätter under 2016 sociala investeringsmedel till hälsofrämjande och förebyggande insatser som på sikt förbättrar barns och ungas förmåga att klara grundskolan med godkända betyg. Insatserna ska ha direkt bäring på målgruppen barn och unga upp till 15 år, vara långsiktiga och bygga på gemensamma insatser mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna. Det handlar om att tillsammans utveckla eller pröva nya metoder eller skapa nya arbetssätt. Tillsammans med Kustens Vårdcentral ansöker Kungälvs kommun om regionala investeringsmedel för utveckling av Familjehus 7-15 år. Syftet med social investering Familjehus, som innovationsarena, är att utveckla ett integrerat och familj orienterat evidensbaserat arbetssätt, som skapar förutsättningar för att alla ungdomar går ut grundskolan med godkända betyg. Via Familjehuset ska ett effektivare hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt implementeras som leder till tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser avseende psykisk ohälsa, men även som främjar barns och ungas framtida utveckling och hälsa. Arbetssättet ska utvecklas i samverkan med samhällets olika aktörer, speciellt inom vård och omsorg. Kungälvs kommun och Kustens vårdcentral ansöker om för social investering Familjehus. Under projekttiden ska ett tvärsektoriellt team, med kompetenser från skolan, socialtjänsten och primärvården, initieras Kungälvs kommun har antagit en social översiktsplan, där den sociala hållbarheten kartlagts utifrån geografiska områden. Föreslagna investering riktar sig mot ett av dessa utsatta områden. Bostadsbolag, hälso-och sjukvården, näringslivet, polisen, civila samhället, räddningstjänsten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan har ställt sig bakom Samhällskontrakt 2020 i Kungälv. Investeringen Familjehuset är en av de prioriterade åtgärderna för att realisera Samhällskontrakt Förslag till beslut: Informationen antecknas till protokollet. UPU ADRESS Stadshuset Kungälv TELEFON FAX E-POST kommun@kungalv.se HEMSIDA

9 2(5) Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har valt att investera i tidiga insatser för barn och ungas framtida hälsa och utveckling. Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel (SIM) ligger i regionutvecklingsnämnds (RUN) budget för 2016 och det är RUN beslutar om insatserna. Uppdraget är regiongemensamt. Västra Götalandsregionens sociala investeringar ska genomföras i VGR:s utförarverksamheter inom hälso- och sjukvården tillsammans med kommunerna. Sociala investeringar som genomförs i Västra Götalandsregionen ska ses som ett verktyg för att nå de mål om social hållbarhet som olika styrdokument lyfter upp som bland annat VG2020 och Samling för social hållbarhet. En viktig del med sociala investeringar är att förvalta gemensamma resurser på ett sätt som leder till att politiska målsättningar uppfylls på effektivaste sätt. Verksamhetens bedömning Barn- och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under och talet. För att möta detta ökade behov krävs en kedja från hälsofrämjande och förebyggande åtgärder till tidiga insatser, vård och behandling. Samverkan mellan olika huvudmän och enheter bedöms som en grundläggande förutsättning för att effektivt och långsiktigt möta utmaningarna. Den föreslagna investeringen stämmer väl överens med prioriteringarna av det fortsatta arbetet med social översiktsplan, där den sociala hållbarheten kartlagts utifrån geografiska områden. Föreslagna investering riktar sig mot ett av dessa utsatta områden och bör därmed prioriteras för en ansökan om externt stöd. Inriktningen att med stöd av dessa investeringsmedel, dvs. vidareutveckling av Familjecentralen till Familjehus 7-15 år, stämmer väl överens med Västra Götalandsregionens fastställda kriterier för sociala investeringar, enligt följande: Problemanalysen ska baseras på evidens eller beprövad erfarenhet och kunskap Tidsperioden för investeringen ska specificeras och kan pågå mellan ett och tre år. Vara utvärderingsbara, det vill säga vara möjliga att beräkna, värdera och mäta Tydligt och trovärdigt beskriva vilka effekter som kan förväntas, under vilken tidsperiod effekterna förväntas inträffa samt hur och med vilken frekvens dessa effekter ska mätas. Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra investeringen, se särskild skrivning på hemsidan) Redovisa en kalkyl för kostnader och intäkter, samt hur de sociala effekterna omvandlas till ekonomiska effekter för regionen/kommunen Redovisa hur insatsen kan implementeras i den ordinarie verksamheten vid avslutad investering. Bedömning utifrån kommunfullmäktiges strategiska mål Den sociala investeringen möter följande strategiska mål: Minskad segregation Gör rätt från början - investera i barn och unga

10 3(5) Strategiska förutsättningar (balans mellan ekonomi, kvalitet och behov) Ansökan tar även sin utgångspunkt från kommunstyrelsens resultatmål: Barnfattigdomen ska minska Öka integrationen för nyanlända och minska utanförskapet. Bedömning i relation till barnperspektivet Barnkonventionens artiklar kan sammanfattas utifrån tre rättighetsområden: Respekt Trygghet Utveckling Investeringen tar sin utgångspunkt i dessa tre rättighetsområden och specifikt artikel 2,3 och Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras 3. Barnets bästa ska alltid komma i första rummet. 24. Barnet har rätt till hälso- och sjukvård. Barnrättsperspektiv ska prägla investeringens värdegrund. Fokus i ansökan är samverkan mellan professionella, men även gentemot föräldrar, barn och ungdomar. Samverkan är avgörande för att minska skillnader i barns livsvillkor. Utgångspunkt är generella insatser, med högre dosering där behoven är som störst. Investeringens värdegrund utgår från att relationen barn och föräldrar är central för samhället att stödja för att möjliggöra att varje barn får en bra start i livet och goda förutsättningar genom skolåren. Genom detta stöd kan skillnader i barns livsvillkor minska. Ett riktat och anpassat stöd till barn, ungdomar och föräldrar stödjer en positiv utveckling och skapar därmed förutsättningar att klara skolgången bättre. Barnrättsperspektivet ska genomsyra investeringen genom att; respektera barnets integritet, bejaka barnets utveckling och rättigheter samt utgå från barnets bästa när beslut som rör barnet ska fattas. Medarbete från alla samverkande verksamheter ska ha föreståelse för investeringens värdegrund, dvs. god kunskap om barns utveckling och vara väl införstådda i FN:s konvention om barns rättigheter. Bedömning i relation till jämställdhetsperspektivet Social investering Familjehuset kommer att främja jämställdhet och integration. Goda skolresultat är en främjande faktor för minskad segregation och ökad integration. Investeringen ska syfta till alla ungdomar lämnar grundskolan med godkända betyg. Under 2015 tog Kungälvs kommun emot 126 flyktingbarn och under 2016 förväntas kommunen ta emot 40 barn. Många av dessa barn är traumatiserade från flykten vilket kan

11 4(5) komplicera vägen in i det svenska samhället och möjligheten att klara av skolan. Det behövs därför adekvat stöd från flera verksamheter för att stödja barnen in i det nya livet som de står inför. Kommunens arbete med nyanlända har hittills haft ett stort fokus på boende. Nästa fas är att även arbeta med integration utifrån mer mjuka värden, såsom samverkan med civilsamhällets föreningar och olika former av aktiviteter. För att klara detta behöver hela samhället hjälpas åt Familjehuset ska skapa förutsättningar för ökad samverkan mellan primärvård, socialtjänst och skola, för tidigt att upptäcka barn- och ungdomar med särskilda behov och erbjuda adekvat stöd. För att främja integration är det viktigt att få ett naturligt sammanhang i samhället, ge förutsättningar att lära sig det svenska språket samt säkerställa skolgången. Familjehuset ska fungera som en mötesplats där integration och jämställdhet främjas. Strategin för att minska och motverka social utsatthet samt främja jämställdhet och integrering är att ge tidiga, allmänna insatser generellt och ge större doser av riktat stöd och insatser till dem med störst behov. Genom att göra Familjehuset till en neutral mötesplats där familjer från olika kulturer och socioekonomiska bakgrunder kan träffas, utvecklas och lära känna varandra ska arbetet för ökad jämställdhet och integration utvecklas. Teknisk bedömning/genomförandeplan En hållbar, samverkande, organisering är en förutsättning för ett effektivt och långsiktigt genomförande av investeringen. Utgångspunkt för organisering av den sociala investeringen, vidareutvecklad familjecentral/familjehus 7-15 år, är styrningen av genomförande av steg 3 för social översiktsplan. Planen har en väl förankrad och bred samverkansstruktur för ett hållbart genomförande av den sociala investeringen Juridisk bedömning Ärendet är en kommunal angelägenhet och bidrar till en ekonomi i balans, för Kungälvs Kommun. Ekonomisk bedömning Investeringen ska medfinansieras från sökande parter. Den egna insatsen ska motsvara ca 50 procent av den totala kostnaden. Kungälvs kommuns medfinansiering beräknas motsvara tre miljoner kronor för åren Till Västra Götalandsregionen ansöker Kungälvs kommun och Kustens vårdcentral kr för social investering Familjehus. Kungälvs kommun egen finansiering, utgörs av egen arbetstid vid berörda funktioner i sektorerna Skola samt Arbetsliv och Stöd. Resterande egen finansiering berör Kustens Vårdcentral. Förslag till beslut Informationen antecknas till protokollet.

12 5(5) Patrik Skog Sektorschef Kommunledningssektorn Jonas Arngården Sektorschef Arbetliv och Stöd Expedieras till: För kännedom till:

13 Riktlinjer för sociala investeringsmedel 1

14 Syftet med dessa riktlinjer är att skapa en enhetlighet i hanteringen av sociala investeringsmedel. Bakgrund Västra Götalandsregionen (VGR) har valt att investera i tidiga insatser för barn och ungas framtida hälsa och utveckling. Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel (SIM) ligger i regionutvecklingsnämnds (RUN) budget för 2016 och det är RUN beslutar om insatserna. Uppdraget är regiongemensamt. Västra Götalandsregionens sociala investeringar ska genomföras i VGR:s utförarverksamheter inom hälso- och sjukvården tillsammans med kommunerna. Sociala investeringar som genomförs i Västra Götalandsregionen ska ses som ett verktyg för att nå de mål om social hållbarhet som olika styrdokument lyfter upp som bland annat VG2020 och Samling för social hållbarhet. En viktig del med sociala investeringar är att förvalta gemensamma resurser på ett sätt som leder till att politiska målsättningar uppfylls på effektivaste sätt. Ur budget 2016 med budgetunderlag Det förebyggande arbetet med tidiga insatser ska prioriteras och skillnaderna i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper i Västra Götaland ska minska. Satsningen på sociala investeringar syftar till att genom tidiga insatser främja barn och ungas framtida utveckling och hälsa. Investeringarna är inriktade på att öka andelen barn och ungdomar som slutför grundskolan med godkända betyg. Stöd ges till verksamheter där Västra Götalandsregionen och kommunerna samverkar för barnens bästa. I verksamheterna kommer nya metoder och arbetsmodeller att utvecklas och utvärderas. Sociala investeringsmedel (SIM) Västra Götalandsregionen har avsatta medel för sociala investeringar, som förvaltas av regionutvecklingsnämnden. Arbetet med sociala investeringsmedel är gemensamt och spänner över flera nämnder och kommittéer. Syfte Syftet med VGRs sociala investeringar är att hitta effektivare hälsofrämjande och förebyggande insatser för att främja barns och ungas framtida utveckling och hälsa med fokus på att gå ut grundskolan med godkända betyg. Centrala begrepp Ett socialt investeringsperspektiv innebär en förskjutning från att betrakta sociala insatser som kostnader till att betrakta dem som investeringar i människor som kan ge positiva effekter på framtida utgifter. Nyttan är ökad livskvalité för individen och besparingar för kommun/region och samhället i stort. Sociala investeringar innebär att: göra insatser tidigt i ålder eller tidigt i en process möjliggöra en struktur för att testa nya arbetssätt samverkande parter emellan: väljer metoder, prövar metoder och drar lärdom av de prövade metoderna. Specifikt för sociala 2

15 investeringar är ett fokus på uppföljning och utvärdering av sociala och ekonomiska effekter av insatsen. Inriktning 2016 VGR modell Västra Götalandsregionens modell för sociala investeringar har två spår där spår 1 baseras på utlysning av projektmedel. Spår 2 är strategiskt och utgår från ett prioriterat geografiskt område. Prioriteringen baseras på gymnasiebehörighet bland avgångselever i grundskolan. Spår 2 syftar till att skapa en infrastruktur för samverkan mellan region och kommun på längre sikt. De två spåren bildar tillsammans en helhet och är beroende av varandra då vissa huvudsakligen lämpar sig för projekt medan andra kräver en större grad av långsiktighet och samverkan mellan jämbördiga parter. Idéträff Ansökan Bedömning Beslut Genomförandestöd Behovsanalys Val av delregionalt område Gemensam planering Gemensamt genomförande Samhällsekonomisk modell Figur 1. VGRs modell för sociala investeringar skillnader mellan spår 1 och 2. Grundkriterier Samtliga sociala investeringar som beviljas medel ska uppfylla följande grundkriterier: Uppfylla Västra Götalandsregionens syfte med sociala investeringar Problemanalysen ska baseras på evidens eller beprövad erfarenhet och kunskap Tidsperioden för investeringen ska specificeras och kan pågå mellan ett och tre år. Vara utvärderingsbara, det vill säga vara möjliga att beräkna, värdera och mäta Tydligt och trovärdigt beskriva vilka effekter som kan förväntas, under vilken tidsperiod effekterna förväntas inträffa samt hur och med vilken frekvens dessa effekter ska mätas. Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra investeringen, se särskild skrivning på hemsidan) 3

16 Redovisa en kalkyl för kostnader och intäkter, samt hur de sociala effekterna omvandlas till ekonomiska effekter för regionen/kommunen Redovisa hur insatsen kan implementeras i den ordinarie verksamheten vid avslutad investering. Målgrupp Målgruppen för sociala investeringar är barn och unga, med särskilt fokus på individer som riskerar att hamna i utanförskap. Även insatser som indirekt påverkar barn och unga räknas in om de på sikt ökar barns och ungas möjligheter att klara grundskolan. Det kan till exempel handla om insatser riktade till föräldrar. Organisation Organisation, roller och beslutsprocess Regionutvecklingsnämnden (RUN) tar beslut om vilka ansökningar som slutligen ska tilldelas medel. En styrgrupp bestående av chefer på koncernstab regional utveckling, koncernavdelning data och analys samt koncernavdelning kvalitetsstyrning/primärvård har till uppgift att aktivt följa och bevaka arbetet med sociala investeringar, samt ta del av ansökningar som inkommer. Ansvaret för hanteringen av sociala investeringsmedel har tjänstemän på koncernstab regional utveckling, avdelning folkhälsa. De ansvarar för inkomna idéer och ansökningar, fungerar som stödfunktion till investeringarna, vägleder och utbildar. En politisk referensgrupp med representanter från hälso- och sjukvårdsnämnderna, folkhälsokommittén, rättighetskommittén och regionutvecklingsnämnden har till uppgift att ge inspel till RUN, tar beslut om riktlinjer och svarar för förankringen till sin nämnd respektive kommitté. En intern referensgrupp med representanter från respektive avdelning fungerar som bollplank till arbetsgrupp/ansvariga för genomförandet. Figur 2. Beslutsprocess 4

17 En särskild bedömningsgrupp med representanter från regionens egna verksamheter och sakkunniga bedömer de inkomna ansökningarna och ger förslag på prioritering av dessa utifrån urvalskriterier och en granskningsmall. Ansökan Vem kan ansöka? Verksamheter inom Västra Götalandsregionen, till exempel familjecentraler, mödra- och barnhälsovård, ungdomsmottagningar, barn- och ungdomspsykiatrin, barn- och ungdomsmedicin och privata vårdgivare med vårdavtal kan ansöka om medel tillsammans med kommunerna. En part utses som ägare och ansökan undertecknas av båda parter. Samverkan med andra aktörer såsom ideella sektorn, kommunalförbund med flera ses som positivt. Ansökningsprocess Idéträff Inför utlysningstillfället bjuds de sökande in till en idéträff på fyra delregionala platser. Syftet med idéträffen är att ge kunskap och stöd inför ansökningsförfarandet om Västra Götalandsregionens sociala investeringar. Den verksamhet som har en idé till en social investering fyller i en idéblankett för att beskriva vilket problem som satsningen ska lösa, vilken metod eller arbetssätt som ska användas samt vilka positiva effekter som satsningen kommer att resultera i. samtidigt som man anmäler sig till idéträffen. Det räcker med att en part gör en anmälan däremot ska båda parter delta vid idéträffen. Om flera aktörer/verksamheter är med i investeringen ska det framgå. Platsantalet är begränsat. Den sökande har också möjlighet att inkomma direkt med en ansökan. Ansökningsblankett En fullständig ansökan ska inkomma på en särskild ansökningsblankett finns på hemsidan. Urvalskriterier När flera ansökningar kommer in behöver en prioritering göras utifrån hur väl de uppfyller nedanstående urvalskriterier. Kriterierna är inte viktade. 1. Relevans 2. Verkningsgrad 3. Genomförbarhet 4. Kostnadseffektivitet 5. Uthållighet 6. Resultat och uppföljning 7. Varaktighet 8. Implementeringsbarhet 5

18 Besluts- och genomförandeprocess 1. Det är ett krav att ansökan är fullständigt ifylld. 2. Bedömningsgruppen gör en individuell bedömning av varje ansökan utifrån en bedömningsmall. 3. Därefter följer ett gemensamt möte med bedömningsgruppen där varje ansökan gås igenom. 4. Bedömningsgruppen lämnar ett förslag till styrgruppen om vilka ansökningar som ska beviljas medel. 5. Förslag till beslut behandlas på styrgruppen och i den politiska referensgruppen. 6. Därefter tas beslut i RUN. Efter beslut i regionutvecklingsnämnden ska beviljade insatser inkomma med projektplan och en utvärderingsmall som bifogas beslutet, senast två månad efter beslut. Ansvariga för SIM stödjer beviljade insatser under insatstiden. Varje investering ska utse en styrgrupp för investeringen samt en projektledare/kontaktperson som tillika är ansvarig mot Västra Götalandsregionen. Projektledaren ska inte vara en extern person. Uppföljning och utvärdering Alla satsningar kommer kontinuerligt följas upp. Uppföljningen ska utgå från ansökans syfte samt de resultat som presenteras i de inkomna rapporterna. För att underlätta uppföljningen är det även viktigt att beskriva mätmetoden för att kartlägga satsningens effekter. Projektledaren ansvarar för att utvärderingsarbetet genomförs och har stöd från regionens ansvariga tjänstemän. I vissa fall kan det även bli aktuellt att ta stöd från forskare i att designa och utvärdera insatsen. När halva projekttiden har gått ska projektledaren lämna in en rapport som innehåller reflektioner kring en eventuell implementering i ordinarie verksamhet. Redan i planeringsfasen är det nödvändigt att organisera insatsen så att eventuella effekter kan mätas och datainsamling kan ske. Datainsamlingen sker under genomförandefasen. Insatsen ska stämma av med sin styrgrupp för att effektivt kunna styra investeringen. Vid utvärderingen analyseras insamlade data, såväl effektmått som processmått. Den färdiga utvärderingen ligger till grund för eventuell uppskalning och implementering av insatsen. 6

19 Samhällsekonomiskberäknings modell Arbetet med Västra Götalandsregionenssociala investeringar ska ge möjligheter att utveckla en modell för att bättre kunna beräkna effekterna av insatser i förhållande till vad det kostar att genomföra dem och vilka förändringar i framtida kostnader som insatserna kan medföra. En sådan samhällsekonomisk beräknings modell baseras på hälsoekonomiska metoder och kännetecknas av att man försöker bedöma kostnadseffektivitet i insatser som syftar till att förebygga ogynnsamma utfall. Figur 3. Principskiss på en samhällsekonomisk kalkylmodell för att beräkna kostnadseffektiviteten av en viss intervention. Det innebär att ett av villkoren för att bevilja medel är förknippat med ett ansvar för projektledningen att registrera effekter av investeringen samt förändringen i kostnader som investeringen medför. Exakt hur detta går till beror på investeringens karaktär och utformas för varje enskild investering. Ansvariga för SIM kommer att ge varje projektledning stöd i detta. Ekonomi Ekonomiska villkor Investeringen ska medfinansieras från sökande parter. Medfinansieringen kan vara både likvida medel och egen insats. Medel för ordinarie verksamhet eller befintliga projekt finansieras inte. Ekonomisk redovisning Den ekonomiska redovisningen för investeringen görs av ansvarig huvudman på Västra Götalandsregionens rekvisitionsblankett. Till rekvisitionen bifogas projektspecifik huvudbok samt sammanställning av direktfinansiering samt en lägesrapport. Rekvisitionen lämnas in minst en gång per halvår. Utbetalning sker med ett belopp som motsvaras av Västra Götalandsregionens beslutade finansieringsandel. 7

20 ANSÖKAN OM SOCIALA INVESTERINGSMEDEL På nästkommande sidor hittar du vår blankett för ansökan om stöd till insatser inom Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel. Insatserna ligger inom ramen för Västra Götaland 2020 strategin för tillväxt och utveckling i Västra Götaland För att ansökan ska kunna beredas krävs att alla uppgifter lämnas direkt i blanketten. Det är viktigt att ansökan fylls i så noggrant som möjligt. Följ anvisningarna som anges i blanketten och fyll i alla uppgifter. Det som skrivs i blanketten är det som beaktas vid beslutet, hänvisa därför inte till eventuella bilagor. Projektplan kan bifogas, men ansökningsblanketten behöver vara ifylld i sin helhet. Den ifyllda och underskrivna ansökan sänds till: Västra Götalandsregionen Regionutvecklingssekretariatet Box GÖTEBORG Förutom ansökan i underskrivet original önskas också, för att underlätta handläggningen, en elektronisk kopia i wordformat till e-postadress: regionalutveckling@vgregion.se

21 Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland Målet med Västra Götaland 2020 är att ge invånarna i Västra Götaland bästa möjliga förutsättningar att utvecklas. Syftet är att ytterligare stärka Västra Götaland som en attraktiv, ansvarsfull och internationellt konkurrenskraftig kunskapsregion för kvinnor och män. Strategin har fyra huvudområden: En ledande kunskapsregion, En region för alla, En region där vi tar globalt ansvar och En region som syns och engagerar. Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland finns i sin helhet på: Sociala investeringsmedel Västra Götalandsregionens sociala investeringsmedel är en del av genomförandet av VG2020 inom prioriterat område att bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingarna mellan utbildning och arbetsliv. Sociala investeringsmedel är också en del av Samling för social hållbarhet där det i föreslagna åtgärder finns att skapa verktyg för att underlätta implementering av insatser vars effekter blir synliga först efter längre tid, t.ex. att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv. Genom sociala investeringar vill Västra Götalandsregionen hitta effektivare insatser för att främja barns och ungas utveckling och hälsa, och på så sätt förebygga ett framtida utanförskap. Investeringarna utgår ifrån forskning och beprövad erfarenhet. Inriktning: hälsofrämjande och förebyggande investeringar som på sikt förbättrar barns och ungas förmåga att klara grundskolan med godkända betyg. Sociala investeringar är ett sätt att arbeta med samordnade insatser i tidig ålder för barn och ungdomar. Sociala investeringar förväntas ge en vinst för de barn som nås av insatserna genom förbättrad hälsa och ökat välbefinnande samt generera en framtida vinst till samhället. Sociala investeringsmedel kan sökas av Västra Götalandsregionens egna utförarverksamheter inom hälso- och sjukvården i samverkan med kommuner i Västra Götaland

22 Ankomst ANSÖKAN OM STÖD TILL SOCIAL INVESTERING 1. Allmänna uppgifter Investeringens namn: Familjehus 7-15 år Tidsperiod: Ange investeringens start- och slutdatum. Kostnader som uppkommer före eller efter denna period är inte stödberättigade. Slutredovisning av investeringen ska ske inom två månader från slutdatum. Sökt belopp från Västra Götalandsregionens Sociala investeringsmedel: kronor Investeringens totalkostnad: kronor Ansökt om medel: Har ni ansökt om Sociala investeringsmedel i tidigare utlysningar? Om ja, ange diarienummer? Har ni ansökt om medel för er idé hos andra nämnder/kommittéer i Västra Götalandsregionen? Om ja, beskriv hos vem och beloppet ni ansökt om. Kustens vårdcentral har ansökt om att vara delaktiga i projekt kring "första linjen" Har ni ansökt om medel för er idé hos andra finansiärer/myndigheter? Om ja, beskriv hos vem och beloppet ni ansökt om. 2. Uppgifter om sökanden Utbetalning av medel kan endast ske till sökande (den juridiska personen) och denne ska stå som ansvarig för det plus- eller bankgironummer eller bankkonto som anges. Ägare av investeringen: Sökande VGR: Kungälvs kommun Org. nummer: Vårdcentralen Kusten i Ytterby, Kärna och Marstrand! Postadress: Stationsgatan 1 Telefon: 0303/ Postnummer/ postort: Ytterby Webbadress: Sökande kommunen: Kungälvs kommun Org. nummer: Postadress: Ytterbyvägen 2 Telefon: Postnummer/ postort: Kungälv Webbadress:

23 Plusgiro/ Bankgiro: sökandens pg nr: sökandens bg nr: Är sökande momspliktig? Ja Nej 3. Kontaktpersoner Kontaktperson VGR: Agneta Hamilton Telefon: Mobil: E-post: Kontaktperson Kommun: Jonas Arngården Telefon: Mobil: E-post: Kontaktperson ekonomi: Lars Berfenhag Telefon: Mobil: Sammanfattande beskrivning av investeringen Beskriv kortfattat vad som ska göras (max 150 ord). E-post: Kungälvs kommun och Kustens vårdcentral ansöker om för social investering Familjehus 7-15år. Syftet med social investering Familjehus, som innovationsarena, är att utveckla ett integrerat och familjeorienterat evidensbaserat arbetssätt. Målet är att skapa förutsättningar för att alla ungdomar går ut grundskolan med godkända betyg. Under projekttiden ska ett tvärsektoriellt team, med kompetenser från skolan, socialtjänsten och primärvården, initieras. Via Familjehuset ska ett effektivare hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt implementeras. Effekten förväntas leda till tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser avseende psykisk ohälsa, men även främja barns och ungas framtida utveckling och hälsa. Arbetssättet ska utvecklas i samverkan med samhällets olika aktörer, speciellt inom vård och omsorg. Bostadsbolag, hälso-och sjukvården, näringslivet, polisen, civila samhället, räddningstjänsten, arbetsförmedlingen, försäkringskassan har ställt sig bakom Samhällskontrakt 2020 i Kungälv. Investeringen Familjehuset är en av de prioriterade åtgärderna för att realisera Samhällskontrakt Problemanalys Beskriv det bakomliggande behov som motiverar investeringen och sätt in det i ett vidare omvärldsperspektiv. Beskriv vilka positiva effekter som insatsen kommer att bidra till att lösa/minska problemen. Vilka är orsakerna till problemet? Vilken forskning och evidensbaserad praktik som investeringen baseras på? Hur relaterar insatsen till befintlig verksamhet? Flera rapporter har fastslagit att barns och ungdomars psykiska ohälsa har ökat under en följd av år. Ökningen tycks ske inom hela gruppen och inte enbart bland barn och ungdomar som är särskilt utsatta på grund av psykosociala faktorer. Detta tyder på att det kan ha skett förändringar i exempelvis skolmiljön, familjemiljön, och/eller miljön på samhällelig nivå som bidrar till den ökande psykiska ohälsan (1). Det är viktigt att upptäcka psykisk ohälsa tidigt hos barn och ungdomar. Att i unga år insjukna i psykisk sjukdom kan medföra allvarliga konsekvenser senare i livet, inte enbart vad gäller hälsa utan det kan även bli svårt att tillgodogöra sig utbildning, få arbete eller att knyta relationer och exempelvis bilda familj. Detta kan utgöra problem för samhället (1). Forskning visar att barn och ungdomar som mår dåligt under uppväxten löper större risk att även göra det som vuxna (2). För att bryta den psykiska ohälsan poängterar forskare att det är viktigt att sätta in insatser i ett tidigt skede (3)

24 5. Problemanalys Beskriv det bakomliggande behov som motiverar investeringen och sätt in det i ett vidare omvärldsperspektiv. Beskriv vilka positiva effekter som insatsen kommer att bidra till att lösa/minska problemen. Vilka är orsakerna till problemet? Vilken forskning och evidensbaserad praktik som investeringen baseras på? Hur relaterar insatsen till befintlig verksamhet? Den enskilt viktigaste faktorn för barns och ungdomars framtid och hälsa, är att klara skolan (4). Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre tenderar framtidsutsikterna att bli. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem. För att förbättra framtidsutsikterna för utsatta barn och unga är det nödvändigt att ge dem ett kraftfullt stöd under skolgången (5). Skolresultat och psykisk hälsa har en ömsesidig relation till varandra. Misslyckanden i skolan leder till psykisk ohälsa samtidigt som psykisk ohälsa leder till skolmisslyckanden (6). Forskning visar även på ett samband mellan goda skolresultat och psykisk hälsa. Att gå ut skolan med godkända betyg är en stark skyddsfaktor för ohälsa (7). I Umeå kommun har man genomfört en satsning (Hälsa, lärande och trygghet) med syfte att påverka risk- och skyddsfaktorer på ett sätt så att den psykiska hälsan bland unga stärks och måluppfyllelsen i skolan ökar genom förebyggande och tidiga insatser (8). Det liknar den investering som Kungälvs kommun vill uppnå genom att vidareutveckla befintlig familjecentral till ett Familjehus. Inom Gävleborgs landsting har det tillsammans med fyra kommuner, bland annat Sandviken utvecklats ett samarbete för att hjälpa barn med neuropsykiatriska symtom. "Bryggan" handlar om att i ett mulitkompetent team identifiera barn med svårigheter och sätta in åtgärder. (9) Flera andra exempel på framgångsrika arbetssätt finns redovisade i uppföljning och utvärdering av SKL arbete med modellområdesprojekt runt om i landet, t ex Gustavsbergs Vårdcentral inom Stockholms läns landsting (se vidare nedan under punkt 10 - organisering) Vår investering tar sin utgångspunkt i evidensbaserad praktik samt den forskning som finns kring vikten och betydelsen av att samhällets olika aktörer samverkar. För att förbättra den psykiska hälsan hos barn och ungdomar, krävs en väl fungerande samverkan inom och mellan kommuner, landsting och regioner där utgångspunkten bör vara att sätta barnets och den unges behov i centrum. Samverkan mellan olika verksamheter är extra viktigt vid övergångar kopplade till barnets ålder (10). Högskolan Väst har under följt projekt "Team Agera" som genomförts i Grästorps kommun pch som ingår i Folkhälsomyndighetens nationella satsning på förbättrat stöd till barn i familjer där det förekommer missbruksproblem, psykisk ohälsa och våld. Projektet har varit en resurs i identifieringen och stödjandet av barn i gråzonen genom att erbjuda hjälp direkt till barnet eller indirekt till föräldrar och professionella. (11) Europeiska socialfonden (ESF) finanserade under åren projektet "SamTidigt" med sju kommuner inom Göteborgsregionen. I detta utvecklades metoder för att skapa samverkansformer mellan förvaltningar oc professioner för samordnande tidiga insatser för barn i utsatta situationer. (12) Befolkningen i Kungälvs kommun tycks i det stora hela vara välmående och vid god hälsa. Både i jämförelse med Västra Götalandsregionen och nationellt ligger Kungälv kommun över genomsnittet utifrån flera indikatorer så som arbetslöshet, barnfattigdom, sjukskrivningar med mera. Tittar man på samma indikatorer inom kommunen ser man dock att det skiljer sig stort mellan olika områden. För att kartlägga och analysera hur situationen ser ut i de olika områdena har kommunen tagit fram en social översiktsplan (SÖP). I denna analyseras olika indikatorer, som exempelvis standardinkomst, arbetslöshetstid, försörjningsstöd, meritvärde årskurs 9, utbildningsnivå, sjukskrivningar, allmänna visstidsanställningar och lokalt aktivitetsstöd. Kungälvs kommun utgörs av ca 340 nyckelkodsystem/ geografiska delområden (NYKO). Fokus för analysen är de delområden, som utifrån olika indikatorer ligger dubbelt så högt jämfört med det genomsnittliga värdet. I 15 av dessa är marginaliseringen påfallande hög och i 5 av dem är den mycket högre än medelvärdet i kommunen. Av den totala befolkningen bor ca 10 procent i dessa bostadsområden, där låga skolresultat, hög arbetslöshet, försörjningsstöd och sociala insatser av olika slag är koncentrerade. Konkret visar den sociala översiktsplanen att:

25 5. Problemanalys Beskriv det bakomliggande behov som motiverar investeringen och sätt in det i ett vidare omvärldsperspektiv. Beskriv vilka positiva effekter som insatsen kommer att bidra till att lösa/minska problemen. Vilka är orsakerna till problemet? Vilken forskning och evidensbaserad praktik som investeringen baseras på? Hur relaterar insatsen till befintlig verksamhet? - Av totalt 597 antal unika ärenden kring försörjningsstöd visar kartläggningen att 201 finns i de fem områden som är mest utsatta. - Av totalt 324 barn i hushåll med försörjningsstöd finns 150 barn i de fem områden som är mest utsatta. - Av totalt 812 arbetslösa finns 158 i de fem områden som är mest utsatta (13). Social översiktsplan redovisar även meritvärde i årskurs 9, där relationen mellan utbildningsresultat och områdets övriga socioekonomiska indikatorer finns beräkande. Sett till samtliga elever i Kungälvs kommun som uppnått kunskapskraven i alla ämnen ser utvecklingen ut på följande sätt under de tre senaste åren: 2014: 82 % uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. 2015: 86 % uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. 2016: 76 % uppnådde kunskapskraven i alla ämnen. Slutsatsen är att cirka en femtedel per år inte blivit godkända i samtliga ämnen (13) Sedan 2011 finns en familjecentral för barn 0-6 år på Ytterby torg i Kungälvs kommun som drivs i samverkan mellan kommunen och vårdcentralen Kusten, som riktar sig till alla familjer i hela kommun. Om ansökan antas skulle den vidareutvecklade familjecentralen/familjehus 7-15 år vara placerad i en angränsande lokal till familjecentralen. Den är geografiskt placerad nära ett av det mest utsatta områdena utifrån SÖP. I detta område kan man se en tyngd av barn- och ungdomsärenden, barn i hushåll med försörjningsstöd och föräldrar som är arbetslösa. Av totalt 256 barn och ungdomsärenden inom socialtjänsten ( ) var 59 ärenden relaterat till detta område (13). Notera att denna satsning dock inte är unikt riktad till befolkningen i detta område, utan ska ses som en resurs för alla barn och ungdomar 7-15 år, samt deras föräldrar inom Kungälv kommun. Vidare har Vårdcentralen Kusten hela skolläkaruppdraget för åldresgruppen 6-19 år. Detta ger en unik möjlighet till tidig samverkan med skolans och elevhälsans uppdrag, där tidiga kontakter med kommunens barn och unga säkerställs. Uppdraget med hälsoundersökningar och vård för ensamkommande barn- och ungdomar har övertagits av vårdcentralerna sedan sommaren Dessutom har Kustens Vårdcentral sedan flera år uppdraget att i samverkan med Kungälvs kommun genom att läkarbemanna socialmedicinsk mottagning. Det pågår för närvarande ett utvecklingsarbete för målgruppen år, för tidig upptäckt och förebyggande insatser mot missbruk/beroende. Kungälvs kommun kommer under hösten inleda en förstudie kring "ung hälsa" år, där bland annat nuvarande samverkan med ungdomsmottagningen och en utvecklad socialmedicinsk mottagning ska belysas. Får Kungälvs kommun medel att vidareutveckla familjecentralen till att även rikta sig till barn och unga 7-15 år skulle det bidra till flera positiva effekter. Genom en välarbetad samverkan skulle denna skapa förutsättningar för tidig upptäckt av psykisk ohälsa, det höga trycket på BUP och skolhälsovårdens öppna mottagning skulle minska och barnen och den unge skulle få stöd och insatser i ett tidigare skede. Familjehuset skulle även vara en användbar arena för att möta upp nyanlända flyktingbarn och familjer. I och med att det idag redan drivs familjecentral i den tilltänkta lokalen skulle föräldrar känna till verksamhet och personal och därmed veta var de kan vända sig för att få hjälp och stöd. Genom att stärka skyddsfaktorerna och minska riskfatorerna för psykisk hälsa kan Kungälvs kommun och Kustens Vårdcentral tillsammans öka måluppfyllelsen för eleverna i grundskolan. Tillskapande av Familjehus 7-15 år innebär en påbyggnad och fortsatta insatser utifrån befintlig familjecentral 0-6 år. Konkret innebär detta förutsättningar att: - Följa barnet, den unge och förälderna med återkommande insatser under hela uppväxttiden (0-15 år). - Ge stöd och behandlingsinsatser utifrån uppkomna behov under hela uppväxttiden (0-15 år). - Vidmakthålla det förebyggande arbete som utvecklats vid Familjecentralen (0-6 år)

26 5. Problemanalys Beskriv det bakomliggande behov som motiverar investeringen och sätt in det i ett vidare omvärldsperspektiv. Beskriv vilka positiva effekter som insatsen kommer att bidra till att lösa/minska problemen. Vilka är orsakerna till problemet? Vilken forskning och evidensbaserad praktik som investeringen baseras på? Hur relaterar insatsen till befintlig verksamhet? Familjehuset, som innovationsarena, innebär: - Ett nytt integrerat - och familjeorienterat arbetssätt, som ökar förutsättningarna markant, för att identifiera och erbjuda tidiga insatser för de barn och unga som är behov av dessa. - Det tvärsektoriella teamet skapas utifrån professionell expertis, som grundar sig ifrån de samverkande partneras bästa tillgänglig kunskap, barnens och familjens egna erfarenheter och önskemål samt anpassning till aktuellt sammanhang. (14) - Redan idag finns en välutbyggd vårdverksamhet vid befintlig vårdcentral kring vuxnas psykisk hälsa. Familjehuset förväntas uppnå en tydlig tilläggseffekt för hela familjen. - Kustens Vårdcentral är en av de aktörer som skrivet under "Samhällskontrakt 2020", som är ett samverkansprojekt i Kungälvs kommun mellan privata, offentliga och ideella aktörer med syfte att minskat utanförskap. Utveckling av Familjehuset är en av åtgärder i steg tre social översiktsplan. Referenser: 1.Psykisk ohälsa bland unga 2.Mental health problems in childhood and adolescence 748/ns c Building the capacity of family day care educators to promote children's social and emotional wellbeing: an exploratory cluster randomised controlled trial 4.Sambandet mellan psykisk ohälsa, skolmiljö och skolresultat 5.School, Learning and Mental Health pdf 6.Skolresultat och psykisk hälsa, ett spiralformat samband 7.Uppdrag psykisk hälsa 8.Samverkan för tidigt stöd till unga med risk för psykisk ohälsa - Hälsa, lärande och trygghet (HLT) skohalsa/samverkanfortidigtstod.4.6cb02deb13d3f84af7a9e9f.html 9. Slutrapport Bryggan och BNS, samverkan kring barn med neuropsykiatriska behov. pwc, Larsson mfl. 10.Samverka för barns bästa Högskolan Väst, rapport "Team Agera" - ett utökat och fördjupat barn- och elevhälsoarbete genom tvärprofessionell samverkan. Emma Sorbrin, Anette Bolin, Metodhandbok "SamTidigt - guide för samverkansprojekt" 13.Kungälvs kommun (2015) Social översiktsplan steg Socialstyrelsen (2016) Att arbeta evidensbaserat htp://

27 6. Målgruppsanalys Ange vilken målgrupp insatsen vänder sig till. Redogör för hur målgruppen ser ut. Ange hur många barn och unga insatsen riktar sig till. Ange eventuell sekundär målgrupp (t ex skolpersonal, föräldrar, sjuksköterskor). Målgruppen är barn- och ungdomar i Kungälvs kommun, I åldersintervallet 7-15 år finns totalt barn och ungdomar i Kungälvs kommun. År Flicka Pojke Totalt Totalt Enligt beräkningar som gjorts och presenterats av SKL (Sveriges kommuner och landsting) kommer ca 25 % av alla barn och ungdomar någon gång under sin uppväxt ha behov av insatser från första linjens hälsooch sjukvård. Utifrån detta antagande utgör den primära målgruppen således 1206 barn och ungdomar 7-15 år. För att få ökad kunskap kring målgruppen bör beaktas att Kungälvs kommun har tagit emot 39 flyktingbarn i åldersgruppen 7-15 år Dessa barn är ofta i behov av extra insatser av olika karaktär, för att bearbeta upplevelserna från uppbrottet från hemlandet. För att öka förståelse kring målgruppen och behovet av tidiga insatser bör även beaktas Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog och deras generella antagande att 12.8 procent riskerar att hamna i ett framtida och ofta livslångt utanförskap. Hypotetiskt innebär denna kalkyl att av de 526 sexåringar som börjar i grundskolan hösten 2016, kommer 67 av dessa att riskera ett framtida utanförskap till en kostnad av kr per årskull (1, 2, 3, 4). Sekundärt kommer satsningen även att gynna vårdnadshavare/föräldrar och personal inom verksamheter som genom första linjen har kontakt med Familjehuset. En sekundär grupp är också representanter från civila samhället exempelvis organisationer som har skrivit under Samhällskontraktet 2020 i Kungälvs kommun (t ex Rädda Barnen, Röda Korset och idrottsrörelsen) Referenser: 1. Nilsson - "Sociala investeringar kring barn och unga", t ex sid 43 (2012) 2. Nilsson&Wadeskog - "Handbok i beräkningar av sociala investeringar" ( Nilsson - "Helhetssyn och långsiktighet, strategier baserade på socioekonomiskt tänkande. Skandia försäkringsbolag: Idéer för livet.(2011) 4. Nilsso&Wadeskog - "Individen i centrum: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån". Skandia försäkringsbolag: Idéer för livet (2012) 7. Syfte Ange investeringens syfte. Syftet med social investering Familjehus, som innovationsarena, är att utveckla ett intregrerat och familjeorientierat evidensbaserat arbetsätt, som skapar förutsättningar för att alla ungdomar går ut grundskolan med godkända betyg

28 7. Syfte Ange investeringens syfte. Via Familjehuset ska ett effektivare hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt implementeras som leder till tidig upptäckt och tidiga behandlingsinsatser avseende psykisk ohälsa, men även som främjar barns och ungas framtida utveckling och hälsa. Arbetssättet ska utvecklas i samverkan med samhällets olika aktörer, speciellt inom vård och omsorg. "Det behövs flera slags insatser för att barn och unga ska må bra; sådana som främjar psykisk hälsa samt sådana som förebygger och behandlar psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd" (1) Referens 1. Begrepp, mätmetoder och förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga" Bremberg, Dalman, (En kunskapsöversikt finansierad av de fyra myndigheterna Forte, Formas, Vetenskapsrådet samt Vinnova) 8. Projektmål Projektmålet är anledningen till att investeringen genomförs och beskriver den situation som förväntas råda efter projekttidens slut. Målet ska vara mätbart och möjligt att följa upp. Social investering Familjehus överensstämmer med kommunfullmäktiges strategiska mål gör rätt från början investera i barn och ungdomar och "minska segregation". Investeringen harmonierar med social översiktsplan (SÖP). Övergripande mål med SÖP är att sträva efter att skapa ett socialt hållbart samhälle för medborgarna i Kungälvs kommun. Delmålen är att: 1) innan 2020 minska utanförskapet med 20 % 2) innan 2020 ska utanförskapet halveras i de mest utsatta områdena i Kungälvs kommun. 3) nyanlända vuxna ska, efter avslutad etableringsperiod (2 år), finnas i arbete alternativt utbildning. Västra Hälso- och sjukvårdsnämnden har i Mål och inriktning 2017, gett uppdraget att samverka med Kungälvs kommun utifrån prioriteringar i social översiktsplan och målgruppen 0-24 år. Social investering Familjehus är helt i linje med detta uppdrag. Effektmålet med Familjehuset är att via utvecklade metoder och samverkan nå barn, ungdomar och deras familjer så tidigt som möjligt, för att uppnå: - förbättrad hälsa och välmående, minskat utanförskap, stärkt självkänsla - god skolnärvaro för alla - fullföljd grundskola med godkända betyg för alla Resultatmål: - Åstadkomma en samverkan genom tillskapandet av ett gemensamt Familjehus mellan kommunala och regionala hälso- och sjukvårdsaktörer. - Tillskapa ett tvärsektoriellt team med olika kompetenser som ska: 1) samverka med befintlig vårdcentral och dess resurser 2) samverka med kommunens- och regionala hälso- och sjukvårdsaktörer övriga instanser. - Framtagagande av vägledningsdokument generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa, sömnstörning, utåtagerande beteende etc. för kunskapsspridning. - Effektiva handlläggningstider. - Utifrån målgruppens behov utveckla en gemensam kompetensplattform (ex. digitala verktyg), där evidensbaserade/beprövade metoder används för att uppnå största möjliga nytta för målgruppen. - Kontinuerligt följa upp insatsernas effekter för målgruppen genom att använda instrument för självskattning

29 9. Metod och aktiviteter Beskriv den/de metoder ni kommer arbeta med. Ange aktiviteter som ni planerar att göra. Beskriv hur metoden på sikt bidrar till att förbättra barns och ungas förmåga att klara grundskolan med godkända betyg. Familjehuset ska ses som en social innovationsarena ska utgå från både allmän- och riktad prevention. Ansatsen är att kartlägga målgruppens behov och möta upp dessa med adekvata insatser. Fokus är att använda evidensbaserade/beprövade metoder och kunskap i praktik för att uppnå största möjliga nytta för målgruppen. Familjehuset innebär ett nytt integrerat - och familjeorienterat arbetssätt, som ökar förutsättningarna markant, för att identifiera och erbjuda tidiga insatser för de barn och unga som är behov av dessa. Familjehuset förväntas vara en samlokaliserad verksamhet för möten mellan elevhälsan, kommunens socialtjänst (ej myndighetsutövning) och vårdcentralens personal, i första hand barnpsykolog men också arbetsterapeut för funktionsbedömning och hjälp med strukturering av vardagen, även socionom för psykosociala insatser kommer att erbjudas. I Familjehuset sker möten mellan elevhälsan, kommunens socialtjänst och vårdcentralens personl för stöd till barnen och deras familjer. En utvecklad familjecentral förutsätter bara till en del nya resurser, främst är det ett gemensamt arbete mellan olika verksamheter. I Familjehuset sker samordning och regelbundna möten kring enskilda ärenden med föräldrarnas samtycke. I Umeå kallas dessa möten för HLT- möten (hälsa lärande trygghet). Medarbetare från skola, elevhälsa och socialtjänst samt vårdcentralen möts i en samverkansstruktur med tvärprofessionell kompetens. Därefter ger man förslag på insatser för barn och ev. föräldrar vilket planeras i samverkan mellan dessa och de professioner som fortsatt följer barnet. Ärenden initieras från någon av de deltagande verksamheterna (ofta elevhälsan eller primärvården) där många söker för t.ex. sömnbesvär, oro, ont i magen etc. och där man inte finner någon somatisk orsak till besvären) eller från barn eller föräldrar direkt. Konceptet innebär regelbundna möten kring enskilda ärenden med föräldrarnas samtycke. Medarbetare från skola, elevhälsa och socialtjänst samt vårdcentralen möts i en samverkansstruktur med tvärprofessionell kompetens. Huvudinriktningen vid Familjehuset är korta behandlingsinterventioner och vid behov lotsa vidare till annan vårdnivå. Vid behov erbjuds även en somatisk läkarbedömning på ordinarie vårdcentral. Man ska erbjuda verksamma och strukturerade insatser som är evidensbaserade eller utgå från beprövad erfarenhet.. Familjehuset ska också medverka till framtagande av vägledningsdokument generellt om vård av barn och unga med psykisk ohälsa, sömnstörning, utagerande beteende etc för kunskapsspridning i vårt område och arrangera fortbildningstillfällen för SIMBA området i samarbete med BUP. Det är viktigt att vården är kunskapsbaserad och att det finns kännedom om vad som visat sig vara evidensbaserat så att vi vet att våra insatser gör nytta och är möjliga att utvärdera. Tid för första besök ska i normalfallet kunna erbjudas inom en vecka. Telefontillgänglighet får ske dels med eget nummer till mottagningen men också via vårdcentralen. Huvudinriktningen är korta behandlingsinterventioner och vid behov ska kunna lotsas vidare till annan vårdnivå. Vid behov erbjuds en somatisk läkarbedömning på ordinarie vårdcentral. Familjehuset kommer att utgå från följande konkreta metoder: Individuell behandling Socialstyrelsens riktlinjer från 2010 rekommenderar starkt KBT, individuellt eller i grupp, både vid lindrig och medelsvår egentlig depression. Även vid de vanligaste ångest-diagnoserna generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi har KBT starkt stöd enligt denna publikation. Behandlingen kan erbjudas både individuellt och i grupp med internetinslag. (1)