UTTRYCKSFULLA AVTRYCK. Tema mode. Tema idrott, elitsatsning KLARA, FÄRDIGA, KÖR! UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

Transkript

1 FÖRSTA NUMRET 2014 MARS - APRIL - MAJ Tema idrott, elitsatsning KLARA, FÄRDIGA, KÖR! Tema mode UTTRYCKSFULLA AVTRYCK UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND 1 ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV

2 2

3 NÄR DU VILL KOPPLA AV OCH FÅ INSPIRATION - TA TRYCK SOM MAGASIN! UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND Vad passar dig bäst för stunden? ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV NÄR DU VILL UPPDATERA DIG SNABBT OCH VETA VAD SOM HÄNDER I LÄNET - KOLLA IN TRYCK PÅ WEBBEN! 3 - VÄRMLANDS MEST OMFATTANDE ARRANGEMANGSKALENDER LANSERAS 21 MARS

4 FOTO: TOMMY ANDERSSON ordstajling formgivning profilering Alla behöver sätta avtryck och det hjälper vi er gärna med. Gärna i magasinformat. Tryck är en av våra produkter. ordstajling formgivning profilering 4 KREA TÖRE RNA typ FoglihtenNo07 din regular DET KOSTAR ATT LIGGA PÅ TOPP Jag står och kollar på en klänning som jag väldigt gärna vill ha. Men den är lite dyr. Jag känner på materialet. Det är bra kvalitet. Jag tittar på lappen vart den är tillverkad. Inte i Sverige, men jag frågade ju butikspersonalen och de sa att de hade koll på vart kläderna tillverkades och att produktionen skedde under goda förhållanden. Vi konsumenter har blivit allt mer medvetna om vad vi konsumerar. Vi ställer högre krav och vill känna till bakgrunden. Det får gärna kosta lite mer om det är tillverkat med omtanke och helst i Sverige. Att göra magasin är inte billigt. Speciellt inte när man har visionen att göra en så miljövänlig produkt som möjligt, behålla affärerna lokalt, satsar på papperskvaliteten, har utökat sidantalet för att kunna ge reportagen mer utrymme, samt limbunden rygg för att skapa en mer exklusiv känsla. Vi vill göra magasin och det är precis det vi kostar på oss att göra. Vi vill låta det redaktionella innehållet ta plats och i varje nummer lyfta speciella teman. I detta nummer undersöker vi till exempel vad mode egentligen är och på hur många olika sätt det begreppet kan tolkas. Våren börjar närma sig om den inte redan infunnit sig när du läser och folk snackar förmodligen om det kommande sommarmodet Men i och med att magasinet Tryck enbart kommer ut fyra gånger per år så lär modet hinna ändra sig flera gånger mellan utgivningarna. Därför ansåg vi att det istället för att uppmärksamma vissa speciella plagg var bättre att undersöka själva fenomenet och prata med olika aktörer i branschen. Möt moderockfotografen Per Olsson, lär dig skilja på vintage och second hand, kan mode kan vara konst? Få inspiration till att skapa egna kläder av Lisa Lokkin, som även är en talangfull boxare. Det andra temat vi fördjupar oss i är idrott och elitsatsning. Vi har varit i Torsby och träffat elitsatsande skidgymnasieelever, vi har snackat med en talangscout samt en ung kille som blivit uppmärksammad av en talangscout. Att vilja nå eliten kostar en del, både blod, svett och tårar. Men utifrån vad de som vi träffat har sagt så är det viktigt att även ha kul på vägen. Det får inte bli för hård press. Det måste vara kul att göra magasin också, även om det kräver mycket tid och energi. Men en sak är säker, det kostar att ligga på topp. Och ja, jag köpte klänningen. Jag föredrar alltid kvalitet framför kvantitet och betalar gärna lite extra för det. Vi har i detta, första numret för 2014, nya medarbetare som vi är glada att få presentera på intilliggande sida. Vi vill även presentera vårt samarbete med Sundstagymnasiet. I detta nummer har två av deras sistaårselever på medie- och fotoutbildningen gjort vår fram- och baksida (alternativa framsida). Mer om dem på sidorna Ha nu en riktig härlig vår och våga välj din egen stil! Läs mer om mina tankar kring mode på s. 10. Louise Alvarsson Chefredaktör och ansvarig utgivare louise@magasinettryck.se NYTT NUMMER OCH NY WEBB I första numret för året slår vi ytterligare ett slag för den enkla och restriktiva formgivningen. Här är det berättelsen som ska vara i fokus. 21 mars lanserar vi äntligen vårt digitala komplement till magasinet Tryck. tryckwebb.se. Den största anledningen till detta är att vi under en längre tid märkt att det finns ett behov att kunna hitta och ta del av arrangemang på en och samma plats. Vår förhoppning är att tryckwebb.se blir ert dagliga informationsval av värmländska event, konserter, aktiviteter m.m. Förutom det kommer ni även att finna fler spännande besöksanledningar som recensioner och reportage i både film- och textformat. Magnus Lersten AD/grafisk formgivare och redaktör magnus@magsinettryck.se

5 FÖRSTA NUMRET 2014 MARS - APRIL - MAJ Magasinet Tryck #4_CC.indd :11 Tema idrott, elitsatsning KLARA, FÄRDIGA, KÖR! Fram- och baksida (alternativ framsida) Av och med: Natalie Lindeskow och Joakim Lindqvist Tema mode UTTRYCKSFULLA AVTRYCK UTGÅNGSPUNKT VÄRMLAND MEDARBETARE I DETTA NUMMER ANNA SVENSSON ETT MAGASIN OM SAMHÄLLE, KULTUR OCH NÄRINGSLIV Konstvetare och kulturhistoriker från Karlstad, har bland annat arbetat på Kristinehamns konstmuseum. Som skribent har hon framför allt skrivit om modern konst och offentliga utsmyckningar. För närvarande arbetar hon med kulturhistoriska inventeringar av kyrkogårdar runt om i Värmland. 1 2 ANN EDLIDEN Journalist och expert på vintage, äger och driver en egen vintage-butik och café, mer om och med henne på s. 18. DAMIR CALUSIC Herren som livar upp det på webben, han är kung på ettor och nollor. När han inte programmerar gillar han att sporta. JONATAN BJÖRCK Har arbetat som sportjournalist i tio år och bevakat sport på alla möjliga och omöjliga ställen. Är idag kommunikatör och har intagit rollen som soffexpert. Har talang för långkok och gamla TV-shopsreklamer. PÅL JOHANSSON Vår webbredaktör som utgår från huvudstaden, men som kommer från de värmländska skogarna och som har många års erfarenhet inom tidningsbranschen. SIMONE SYVERSSON Fotografen som fånagr ögonblicket med känsla. MARIE NORDIN Hon flyttade till Karlstad från Sundsvall för drygt ett år sedan. Nu är hon medarbetare på Tryck och kommer att bistå med både text och form. Håll även utkik efter KIK på tryckwebb.se SÄTT AVTRYCK! Telefon: Mejl: annons@magasinettryck.se NY WEBB! Mejl: info@tryckwebb.se Magasinet Tryck utges av Kreatörerna. webb: kreatorerna.se Besöks- och postadress: Älvgatan 5, Karlstad. Mejl: redaktionen@magasinettryck.se Upplaga: exemplar Tryck: Strokirk-Knappen Magasinet Tryck distribueras på publiktäta platser i Värmland med omnejd. Levereras även i matkassar i samarbete med Bra Mat Hemma. Nya distrubitionsområden för detta nummer är Torsby och Åmål. 5 Tryck är ett oberoende och politiskt obundet magasin. För ev vinstskatt i tävlingar arrangerade av Tryck ansvarar vinnaren. Citera oss gärna, men ange källan.

6 UR INNEHÅLLET s Drömmen om att få spela på Camp Nou s Världsvan vinmästare s Lisa Lokkin s. Denna bild publicerades i första numret av Tryck 2013, uppmärksammades sedan av Vogue IT. Fotografen heter Per Olsson. Läs mer om honom i detta nummer. 6 DET BORDE MAN JU VETA! Svara på frågorna och ha chansen att vinna ett av fem spel. Hur allmänbildad är du? Kolla frågorna här nedan och skicka in dina svar till oss. Eftersom det är frågor som man borde kunna svara på så får man minuspoäng om man svarar fel. Den som har minst minuspoäng eller inga fel alls har möjlighet att vinna spelet Det borde man ju veta! från Kylskåpspoesi. Vi lottar ut 5 stycken (värde 219 kr st) 1. Vad mäter man i bequerel? (fel svar 6 minuspoäng) 2. Vad heter mannen som regisserade gudfadernfilmerna? (fel svar 5 minuspoäng) 3. Hur många revben har en människa? (fel svar 3 minuspoäng) 4. Vad är Cosa Nostra ett annat namn på? (fel svar 4 minuspoäng) 5. När gick Sverige med i EU? (fel svar 2 minuspoäng) Skicka dina svar till: redaktionen@magasinettryck.se Frågan från spelet Idiotkunskap som vi hade i tidigare nummer var svår. Ingen har svarat rätt. Därför har vi lottat ut fem vinnare av dem som svarat. Vi hoppas ni får glädje av fler idiotfrågor! Frågan löd: Om du ska köpa ett kilo av det som är absolut dyrast per kilo, vad ska du då köpa? Svar: Kontaktlinser Vinnare: Tony Engels, Arvika Inez Hjalmarsson, Koppom Birgitta Tamás, Karlstad Anders Thorén, Karlstad Anette Amén Larsson, Skoghall

7 Handla direkt på vår webb macforum.se Din lokala Appleexpert. GALLERIA D U VA N Vardagar: Lördagar: Söndagar: tre heta kampanjer Gäller så långt lagret räcker American Crew Passa på! Uniq One 1för129:2för299:Ordpris. 155:-/st Valfri vax 149:Ordpris. 209:- Victoria Secret Obs, begränsat antal 7 KARLSTADS STÖRSTA UTBUD AV HÅRVÅRDSPRODUKTER! VÄLKOMMEN TILL OSS I MITT I CITY OCH DUVANHUSET MITT I CITY GALLERIA DUVAN

8 Intryck Avtryck PACKMOPEDERNA GÖR COMEBACK FOTO: MAGNUS LERSTEN Då var det dags igen. Det räckte med ett års vila för packmopederna. Göran Samuelsson tar täten och med sig har han i år Jack Vreeswijk, Kajsa Grytt, Sofia Karlsson, Tina Ahlin och det kära husbandet som i år består av Fredrik Lindholm, Gian Kündig, Bengt Bygren, Bengan Blomgren och Love Tholin. Första stoppet blir Görans egna hemtrakter vid Västra Ämterviks kyrka den 25 juli. Därefter puttrar mopederna vidare runt om i Värmland fram till den 5 augusti då sista anhalten blir hos Cornelis i Grythyttan. MAGASIN, JA VISST! LJUSARE FRAMTID I LANDET 8 Enligt TS fjolårsrapport gick upplagssiffrorna nedåt för dagspress förra året. Magasinet och tidskriften gick det desto bättre för. Enligt TS Magasin är det inte printmediet generellt som har problem, utan affärerna kopplade till den betalda dagliga papperstidningen. SM I SCHACK TILL SUNNE Sunne blir spelort för Schack-SM Arrangör är Värmlands Schackförbund och spelplats blir Arena Sunne. Det blir första gången som SM spelas i Värmland sedan 1978 då Degerfors stor värd för turneringen. Speldatum 9-19 juli. EU-VALET Mellan den maj är det dags för EU-val. 400 miljoner europeiska väljare i 28 länder ska rösta fram ett nytt EU-parlament, där Sverige ska välja 20 parlamentariker. Sammanlagt ska 751 ledamöter röstas fram till EU-parlamentet för den kommande femårsperioden. Den ekonomiska återhämtningen sker i olika faser i olika delar av landet, men över lag så är den på uppgång. Detta enligt Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport. PORTOT HÖJS TILL SJU KRONOR Från och med den första april kommer ett inrikesfrimärke att kosta 7 kronor. Samtidigt höjs gränsen för hur mycket som får ligga i ett kuvert med bara ett frimärke på. GLIMTAR UR LÄNET I januari drog den nya kommersiella tv-kanalen Glimt TV i gång, med sändningar i och om Värmland. De kommer att ta upp aktuella händelser och företeelser och önskar gärna att tittarna är med och bidrar med idéer. De kommer att satsa lite extra på lokal livemusik, samt lokalt filmskapande. Glimt TV sänds på kvällstid i kabel-tv och IP-nät, men det går även att se programmen på webben. FOTO: MATS BÄCKER GREKISK MYT I NY TAPPNING PÅ OPERAN Mellan den första mars och femte april spelas L Orfeo, en av världens äldsta operor på Wermland Operas stora scen. Denna 1600-talsopera har en handling som bygger på den grekiska myten om Orfeo och hans älskade Eurydice och spänner från högsta lycka till djupaste sorg. Från glädjen då de gifter sig till förtvivlan när Eurydice dör under bröllopsfestligheterna. Bakom denna moderniserade produktion av L Orfeo står Hans Ek för den musikaliska bearbetningen och är dirigent. Kristoffer Steen för regi, Linus Fellbom för scenografi och Behnaz Aram för kostym. Orfeo och Eurydice sjungs av operasångarna Jan Kyhle och Anna-Maria Krawe. I övriga roller återfinns en spännande blandning av opera-, musikal-, jazz-, pop- och rockröster, såsom AnnLouice Lögdlund, Cecilie Nerfont, Birgit Bidder, Moto Boy, Christer Nerfont och Ole Bang.

9 LOKALA NYHETER PRESSAS Journalister ska kunna behärska allt mer samtidigt som redaktionerna skär ner. Det senaste vi hört, läst och sett är om SVTs prioriteringar. Enligt SVTs VD Eva Hamilton handlar det om att satsa mer på den lokala journalistiken på så vis att sprida ut redaktionerna över landet. Men de drabbade medarbetarnas reaktioner är att de känner sig pressade att de ska prestera mer på färre antal personal. Och hur kommer den lokala nyhetsbevakningen att påverkas av detta? LENNART NILSSONS A CHILD IS BORN VISAS PÅ SLIPERIET När Sliperiet öppnar den 4 maj visas för första gången i Värmland trettio av de välkända fotografierna ur Lennart Nilssons klassiska bildberättelse Ett barn blir till i storformat. Utställningen kommer att visas på Sliperiets 600 kvadratmeter stora vind i samarbete med Fotografiska Museet och pågår till den 28 september. Ett annat känt namn som återkommer till Sliperiet är glaskonstnären Kjell Engman. Andra utställare är Håkan Ludwigson och Andy Cowie, samt de tre värmländskorna Katrin Westman, Sara Sandström och Emelie Larsson. JESUS GÄSTADE KARLSTAD I slutet av februari sattes musikalen Jesus Christ Superstar upp i Löfbergs Arena. Åsikterna efteråt var delade, många tyckte inte att Ola Salo, som spelade Jesus, fick blomma ut ordentligt, utan att hans lärjunge Judas tog mer plats. Men frågan är ändå om någon någonsin kommer uppnå samma stjärnstatus som Jesus? HOTELLRUM INREDDA MED FRÖDING SOM TEMA Best Western Gustaf Fröding Hotell tyckte det var dags att piffa upp sina hotellrum och utlyste en tävling bland medlemmarna i Form i Värmland, som resulterat i fem nyinredda rum. Temat var Fröding av en självklar anledning och vinnare av tävlingen blev Mia Toresson med sitt rum (bilden längst upp till höger), inspirerat av en absint-hallucination. Frödings ord och skogen var andra inspirationskällor kronor var fick deltagarna i plånboken för att fixa till sitt rum. Men så långt som möjligt försökte de återanvända möbler och textilier som redan fanns på hotellet, berättar Anna Rongedal, Form i Värmland. 9

10 VAD ÄR MODE? TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON De klassiska modeveckorna passerade i början av året, de olika modellerna avlöste varandra på catwalken. Men vad är egentligen modet i år? Influenserna var många och stilarna vitt skilda. Men det är väl härligt om det finns något för alla så att alla kan känna sig moderna. Är mode kläder för det första? Nja, kläder är av material som går att ta på. Mode är ett abstrakt begrepp som inte går att ta på. Kläder kan dock ses som en del av modets process, där även andra faktorer ingår. Man kan även se mode som ett system, bestående av flera aktörer som skapar, påverkar, utvecklar och sprider modet. Magasinet, som informationskälla, är en utav dem. Andra aktörer i branschen kommer du att få möta på kommande sidor. Läs vad de har att säga om fenomenet mode. Det svenska ordet mode kommer från det latinska modus och franska la mode. Det engelska ordet fashion kommer ifrån det latinska factio som betyder fason, vilken i sin tur har utvecklats och förklarar handlingen, processen att göra, sättet, vanan och användningen av kläder. Det finns de som inte har ekonomi eller lust till att slaviskt följa modehysterin, de går sin egen väg och skapar sin egen stil istället. Förr var det kungligheter som satte modet, i dag hämtas inspirationen till stor del från catwalken och röda mattan. Men det hämtas även idéer från gatan, det så kallade gatumodet. För att göra en kort sammanfattning så är mode ett brett ämne som kan tolkas på många olika sätt. Det går till och med mode i namn. Vi får väl se hur många som kommer att döpa sina döttrar efter prinsessan Leonore Lilian Maria i år? Mode är något som kommer och går. En viktig ingrediens är detaljer som förändras, men under 1900-talet har modekarusellen snurrat på i allt högre hastighet och det är i dag nästintill omöjligt att hänga med från säsong till säsong. När man köpt ett nytt plagg ena dagen, reas det ut nästa dag. 10

11 11

12 UTTRYCKSFULLA AVTRYCK Det är inte bara att trycka av. Att fotografera en bra bild kräver mer. I rampljuset ställer vi nu fotografen som är mest känd för sina rockmodefoton och som haft bilder publicerade i de största modemagasinen, som Elle, Plaza, Vouge och Café, samt Tryck. Per Olsson heter han. TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON Ett urval av alla bilder Per Olsson fotat, en blandning av mode och reklam. Mer finns att se på perolsson.com 12 Det är viktigt att ljuset faller rätt, det kan handla om att fånga en viss tid på dygnet. Kompsitionen, färgen och formen är andra viktiga komponenter för bildspråket förklarar Per Olsson. Men de tekniska inställningarna avslöjar han inte. Han är uppväxt i norra Värmland, bor nu i Karlstad, men har rest runt i Världen och fotat det mesta. Mode, främst rockmodefotot är det han fastnat för och som han efter många år i karriären fortfarande brinner för. Han fotar helst realistiska situationer med konstnärlig touch, det som uppstår mellan konst och reportage, som kan resultera i mode. Men vad är mode? Enligt Per Olsson blir trender mode när kreatörer skapat något som medierna uppmärksammar. Fotografen är en del i detta led, som tillsammans med sitt team skapar trender och mode. Men att slaviskt följa vad som är trendigt och mode är inget Per Olsson föredrar. Istället vill han väcka nytt och skapa reaktioner. Till exempel som på den bilden där modellen får djävulsmask (s. 14). Per Olsson tycker att en bra bild ska vara bra från början och att den inte ska behöva kräva så mycket efterbearbetning. Däremot krävs bra förarbete, vilket bland annat stylister och make up-artister bidrar med.

13 En reklambild fotad i en realistisk situation med konstnärlig touch. 13 Per Olsson fotar även mycket band och artister.

14 Emma Green Tregaro Modellvalet är viktigt men det viktigaste är uttrycket. Per Olsson räds inte för att väcka reaktioner. 14

15 Att fota mode innebär inte enbart att fota av kläder, snarare att fånga en viss känsla och livsstil. 15

16 Bilden intill är tagen ur en av flera rockvideos, där Per inte bara står för fotot utan även regi. Rockfotot är det som Per Olsson brinner mest för. Här nedan ser vi honom själv in action. 16

17 DEN RÄTTA LOOKEN TEXT: LOUISE ALVARSSON FOTO: PER OLSSON På bilden ovan lägger Marie Lo Björnsson en make up på Sanna Hedman inför en fotning. Bilden intill är ett fotomontage, av Sanna, som både är modell och har gjort retuschen. Sanna Hedman är Per Olssons andra hälft och jobbar både som modell, stylist och Make up artist, men hjälper även till med en stor del av den efterbearbetning som krävs. Att vara modell kräver att man är anpassningsbar menar hon. Ibland får man vara sig själv, men ofta är det skådespeleri. Det gäller för modellen att leverera den känslan fotografen vill få fram. Detsamma gäller vid styling före och retuschering efter fotograferingen, att skapa rätt känsla. Alla modeller har olika utseenden och uttryck, nästan alltid krävs make up för att tona ner eller framhäva vissa drag. Make up artisten Marie Lo Björnsson hävdar dock att det alltid behövs en bra grundmake. Även om man kan retuschera bilder i efterhand så går inget upp emot en bra bild med bra make up från början. Ett knep som hon avslöjar är att man kan använda produkter på ett sätt som egentligen är gjorda för något helt annat. Till exempel läppglans på ögonlocken för att skapa en glossy look eller läppstift på kinderna istället för rouge. Make up artist Marie Lo. 17

18 SLIT & 18 ANN EDLIDEN OM VINTAGE OCH SECOND HAND TEXT: LOUISE ALVARSSON Hon har alltid gillat historia och under 60-talets mode-återkomst runt 2005 blev hon frälst. Men när 60-tals-stilen blev överkonsumerad började hon sträva bakåt. Först kläder från 50-talet, sedan 40-talet, som hon helst klär sig i i dag. Det är ingen tvekan om att det går mode även i vintagekläder, konstaterar hon. I Karlstad dominerar fortfarande 60-talsstilen, men i Stockholm går det mycket mer 40-och 50-talskläder. Ann Edliden har nämligen en egen vintagebutik, Tidens Melodi, och brukar åka runt på mässor och besöker andra butiker runt om i landet för att få inspiration och hitta nytt. Hur kommer det sig att du startade egen butik? Jag hade mycket egna vintagekläder hemma som jag sålde av och började köpa in nytt och kom på att det skulle kunna funka i butik. Det kändes som att det fanns en marknad för det. En annan anledning är att det är svårt att få något jobb som journalist, det jag är utbildad till egentligen. Vad är skillnaden på vintage och second hand? Second hand kan vara från i går. Vintage bör vara äldre, jag har satt gränsen vid Det var efter det som den svenska textilindustrin började gå nedåt och det blev billigare att producera kläder utomlands, samt billigare material. Det har såklart även påverkat kvaliteten. Förr köpte man mer sällan ett plagg och la då mer pengar på det, vilket innebar att det höll längre. I dag överkonsumerar man kläder och köper mycket slit och släng. Så med andra ord innefattar vintage i många fall bättre kvalitet. Behöver det vara speciella märken? Nej det behöver det inte vara, det är modellen och kvaliteten som är viktigast. Men visst, jag känner ju igen svenska kvalitetsmärken som inte tillverkas längre, de är guldkorn att få tag i. Fortsätt att läsa mer om second hand och vintage utifrån vad Ann har uppmärksammat och skrivit om här intill. SLOW TEXT: ANN EDLIDEN FOTO: MAGNUS LERSTEN, MIKAEL SVENSSON OCH MARIE NORDIN Slit och släng har varit ledordet för svenskarnas shoppingvanor sedan uttrycket myntades på 60-talet. Trenden att handla på större orter, i köpcentrum och på nätet är ett hot mot de små butikerna som har svårt att hävda sig mot de stora kedjorna. Men Veronica Svensson, bloggare på Arvika Shopping, har märkt av en motreaktion. Ur modesynpunkt så gick ju modet i raketfart för några år sen. Men så gick några designers ihop och började prata om slow fashion, att göra kläder som håller i flera säsonger. Jag tycker vi är mycket mer medvetna om att det borde vara kvalitet istället för kvantitet som gäller. Vi svenskar handlar fler och billigare kläder än tidigare. Mellan 2000 och 2009 ökade konsumtionen av textilier med 40 procent, men summan den genomsnittliga kunden lägger på pengar per år är densamma. Plaggen har alltså blivit billigare, något som märks inte minst hos second hand-butikerna. Det är en fruktansvärd konsumtion på kläder i karlstadstrakten, säger Ulf Skogsberg, butikschef på Gengåvan i Karlstad. Men vi kan se att folk är mer medvetna i dag än för bara två år sedan. Vi säljer enormt mycket kläder, det har gått spikrakt uppåt. Second hand och vintage är ord som numera används flitigt när det pratas mode. Det som för bara några år sedan var tabu i de flesta modekretsar är nu både trendigt och ett smart knep för att skapa sig en unik stil. Veronica Svensson är stylist och driver bloggen på uppdrag av Arvika Shopping, som är en centrumförening i Arvika där hon tipsar om plagg och trender i Arvikas egna butiker. Målet är att få kunderna att handla

19 SLÄNG VS FASHION Veronica Svensson, modebloggare och Linnea Persson, butiksinnehavare, tycker båda att det är viktigt att tänka på vad och hur man konsumerar. på orten i stället för på nätet eller i närmsta storstad. Jag tror inte någon går och köper allt jag tipsar om. Jag ser det mer som en upplysning. Konsumtionen får ju många personer i sysselsättning och vi kan ju inte helt räkna bort att en viss konsumtion är viktig för ekonomin. Det vi måste göra är fler miljömedvetna val. Tycker du att vi lever i ett slit och släng-samhälle? Ja, men det var värre för några år sedan. Nu börjar folk bli mer medvetna och second hand och vintage är på frammarsch. Vi köper plagg som vi tycker om och som håller längre. Vi kommer nog aldrig helt att komma i från partytoppen som man köper till helgen, men man kan ju använda den igen vid ett annat tillfälle. Linnea Persson driver butiken Utopia på Herrhagen i Karlstad. Butikens koncept är rockiga kläder och accessoarer, mixat med vintagekläder som Linnea själv väljer ut. Min tanke när jag startade var att vi slänger alldeles för mycket. Jag tycker att kläder ska användas tills de går sönder. Men det känns som att vi håller på att gå tillbaka till hur det var förr och laga kläderna i stället för att slänga. Åtminstone hoppas jag det. Vintagekläderna har däremot inte gått åt i den takt jag hade trott, det känns som att kunderna gör sina sällanköp här och handlar det mesta av sin garderob på kedjor. Hur tänker du själv när du shoppar? Jag shoppar inte alls längre. När jag handlar köper jag isåfall någonting dyrare. Köper du en billig t-shirt så håller den i två tvättar och sedan går den sönder. Jag skulle vilja se lite mer ekologiska kläder, men det känns som det är på frammarsch. 19

20 Vintage är däremot ett vinnande koncept hos Gengåvan, där en speciell avdelning för äldre plagg öppnade för ett par år sedan. Butiken är välbesökt och antalet sålda kläder ökar konstant, enligt Ulf Skogsberg. Vi har folk från hela Värmland som kommer och verkligen shoppar mängder med kläder. Men lika mycket som vi säljer skickar vi till utvecklingsländer som till exempel Bulgarien. Dit skickar vi nog ungefär 15 till 20 ton kläder per år. Märker du av att second hand blivit mer populärt? Vi märker att vi säljer mer kläder, men i dag köper folk också mer kläder och byter med rådande trender. Man gör sig av med det som ligger längst in i garderoben, även fast det är fullt användbart. Men vi är duktiga på att ta tillvara på saker, vi brukar säga att släng inte utan kom till oss i stället. Enligt en studie som gjorts på Högskolan i Borås slänger svenskarna i genomsnitt åtta kilo kläder per person och år. En stor del av dessa kläder förbränns, men det är ett dåligt alternativ för gamla kläder, enligt EU:s avfallshierarki. Där pratar man i stället om att i första hand förebygga uppkomsten av avfall, det vill säga att ta hand om och laga plagg i stället för att slänga dem. Detta är något som de flesta gjorde innan slit- och släng-samhället tog över. Att gå till exempelvis skomakaren med sina skor för att de skulle fortsätta hålla var kutym för de flesta. Förr fanns det betydligt fler skomakerier, men i och med plastvågen under 50/60-talet så försvann många. Jag har hört en gissning på att det fanns ungefär 40 skomakare i en stad av Karlstads storlek. Att köpa dyra skor som håller i flera år är inte lika vanligt nuförtiden och framför allt inte i de yngre generationerna. I vissa städer där skomakarna jobbat in det starkt finns det en tradition av att folk köper dyrare skor och lagar dem i stället för att köpa nya. Det finns ju kedjor som har renodlat dåliga skor, som du slänger direkt när de går sönder. Men de sista tio åren har det kommit en motvåg och jag vågar säga att riktigt bra skor säljs det fler av nu än för tio år sedan. Hur tycker du Karlstad utmärker sig när det gäller kläder och skor? Jag har tänkt på att det är väldigt få butiker som inte är kedjor. Skoförsäljningen som jag också har vid sidan av själva skomakeriet har gått bättre än vad jag trodde, men det är väldigt mycket klassiskt och inte så mycket utsvävningar. I Malmö känns det mer som att man vill sticka ut och det behovet verkar folk inte ha i Karlstad. Det är ganska enkelspårigt utbud i de vanliga butikerna, i mitt tycke. Robin Johansson är den yngsta skomakaren i Sverige. 20 Robin Johansson driver Wermlands skomakeri och är med sina 26 år den yngsta aktiva skomakaren i Sverige. För två år sedan tog han över skomakeriet i Karlstad, men han kommer ursprungligen från Malmö som har mer av en skomakartradition. Jag har dubbelt så mycket reparationer nu som när jag startade. Skomakerierna överlag i Sverige blir allt färre men större. På Gengåvan byts kläder in och ut kontinuerligt. På bilden: Butikschef Ulf Skogsberg.

21 ANDREAS EVELINA LOTTA MARIE LO. MIKAEL VI VÄLKOMNAR MARIE OCH AMANDA TILL OSS! ERBJUDANDE 15% på klippningar hos Marie och Amanda under mars och april. Marie Lundgren. Född och uppväxt i Dalarna. Arbetat som frisör i Stockholm innerstad samt vart egen företagare i Dalarna. Har gesällbrev och mästarbrev. Amanda Ling. Född och uppväxt i Årjäng. Jobbat på Holberg & Nielsen i 4 år som som frisör och butikschef. Har gesällbrev. FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK NYGATAN 5 (HAGA) KARLSTAD ÖPPETTIDER: MÅN-FRE 9-20 LÖR (SISTA I MÅNADEN) 9-14 HI-BROW PROFESSIONAL BRYNSTYLING, LASH PERFECT FRANSFÖRLÄNGNING MAKEUP TILL FOTO, CATWALK, BRÖLLOP, VAXNING ANSIKT - KROPP - BRASILIANSK & HOLLYWOOD DU HITTAR MIG PÅ Quality makes a difference, knowledge makes quality 21 NYGATAN 5 KARLSTAD

22 Hur ser du på konsumtion? Jag tror det i grunden är ett feltänk, folk köper för mycket och för kortvarigt. Saker görs inte för att hålla länge, så fort något går sönder så slänger man det. Folk är också sämre på att laga sina saker, hantverksskickligheten har ju gått ner. Köper du nya kläder? Ja, det är framför allt för att vintagemarknaden för män ser ut som den gör. Män har genom historien haft färre plagg än kvinnor och därför är det inte lika mycket kläder som blivit kvar. Namn: Elof Eklund Ålder: 20 år Bor: Uppsala, men kommer från Karlstad Gör: Studerar konstvetenskap Bästa köpet: Min svarta 20-talskostym som jag skaffade via Ebay för min student. Den är svart, tredelad och tysk från 20-talet i perfekt skick. Hur skulle du beskriva din stil? Jag skulle säga semi-formellt 40-tal, jag var tidigare mer inne på sekelskifte och använde mycket hög hatt och bonjour och sådär. Så länge man håller sig till 1910-talet och framåt, när män faktiskt burit kostym, så tar folk en för välklädd, men kommer man i hög hatt och bonjour tror folk direkt att man ska på maskerad eller är trollkarl. Men det är inte så att jag bara klär mig i 40-talskläder utan hittar jag något jag gillar så köper jag det, helst vintage då. Hur hittade du din stil? Den utvecklades gradvis, mitt intresse för äldre kläder, STILEN ÄR MIN! TEXT OCH FOTO: ANN EDLIDEN Hur ser du på konsumtion? Jag tycker ju att man ska handla saker i och med mitt yrke. Men det ska vara kärlek vid köpet och inte bara för sakens skull. När jag själv jobbar i butik är jag väldigt ärlig och försöker alltid göra en snabb analys av personen jag ska hjälpa i stället för att bara försöka sälja på dem en massa saker som de aldrig kommer att använda. 22 Namn: Zassa Voul Ålder: 28 år Bor: Karlstad, men kommer från Göteborg Gör: Jobbar som butikssäljare Bästa köpet: Om jag ska vara nostalgisk så är det nog mina Buffaloskor. Jag köpte mina första som 12-åring och det är de skönaste skorna som man kan ha året om. Hur ofta köper du nya kläder? Om inte varje så åtminstone varannan månad. Jag tycker det är kul att fynda och sedan så köper jag ju saker att ha på jobbet. Att sticka ut kostar pengar, det är ofta mycket dyrare att klä sig alternativt och lite dyrare material som äkta läder, PVC och lack. Jag handlar mycket via nätet från Polen, Berlin eller London. Sedan handlar jag nog inget på second hand förutom möbler. Eller jo, min väska är av vintageläder fast nyproducerad. Hur skulle du beskriva din stil? Jag har en rätt mörk stil, med vissa färgklickar till exempel i sminkväg eller i mina accessoarer. Jag har väl en alternativ stil kan man säga, som drar åt goth- och synthhållet. Jag får mycket av min inspiration därifrån. På jobbet får jag dock tona ner min stil lite för att inte skrämma i väg folk.

23 i och med att jag under högstadiet fick mer frihet att välja kläder själv och mer pengar att köpa kläder för. Min mor har alltid haft ett intresse för second hand så det har ju kommit naturligt. Hur mycket uppmärksamhet får du för din stil? Det är väldigt mycket positiv uppmärksamhet, det händer aldrig att någon säger något negativt. Så det är ju lite förvånande att inte fler klär sig såhär. Jag märker inte längre om folk kollar, det enda jag irriterar mig på är när folk kommer fram och ska rätta en, Du vet väl att man inte ska ha bruna skor efter klockan 18?. Den formella klädkoden har aldrig varit så stel som nu, nu finns det ju nästan bara svart och grå kostym, förr fanns det i allsköns färger. Tror du att du kommer skaffa dig en annan stil? Jag oroar mig ganska mycket för det där, vintagekläderna från 40-talet tar ju slut någon gång. Så det blir väl att jag får lära mig sy. Det blir nog lättare också när man blir mer vuxen och får mer pengar att gå och få något uppsytt hos skräddare. Man får bygga upp ett lager nu, medan det finns. KRÖNIKÖR CHARLOTT LENBACK EXPONERINGSDESIGNER VAD SER VI 2014? Vi är en bit in på året 2014 och har både Formex, som är en inredningsmässa, och möbelmässan i ryggen, båda bjuder på mycket inspiration och en stor dos av trendspaning. Otroligt kul att vi även representerar Värmland i sådana forum, med bland annat Form i Värmland som utställare. Vad ser vi då? Det ligger ett lugn över färgerna i år, dova nedtonade pasteller, grönt och blått. Man kan se det på möbler och accessoarer i kombination med svag struktur. Även väggar verkar fortsätta att bestrykas i grå skalor. Det är nu även dags att damma av den gamla läderfåtöljen eller skinn-soffan som har förflyttats till vinden. Läder, gärna i kombination med trä är möbeln som intar våra hem. Man kan även se de naturella träslagen i många accessoarer, som ljusstakar, förvaring och lampor. Det ligger en del naturell känsla över årets trender tycker jag, där materialvalen trä och kork kommer att dominera. Men misströsta inte ni som fyndat mässing och koppar på auktioner och loppis, eller ni som investerat i dyra fina Svenskt tenn-krukor och ljusstakar. Det finns absolut med i årets trendspaning, fast i mindre dos och som små detaljer. Hur hittade du din stil? Jag har en storasyster som alltid har haft en egen stil. Hon är gammal punkare och klädde sig mycket för att provocera pappa när vi var yngre. I högstadiet började jag experimentera och jag har alltid varit något av en religiös raveare. Jag klädde mig i skogsmullestilen med neonslingor i håret och det har som sagt också varit mer åt gothhållet. Hur mycket uppmärksamhet får du för din stil? Det är faktiskt mindre vanligt här i Karlstad än i Göteborg, där jag kommer ifrån. Här finns det fler som är inne på metal och kör den rockigare stilen så här stirrar inte folk lika mycket har jag en känsla av. Men jag tycker ju om att vara lite provocerande och ha en vass stil. Jag väljer ju att inte se ut som alla andra. På min lista inför årets investeringar står drinkvagn bland de första, vet inte riktigt i vilket material? Rotting eller kanske till och med krom, allt är av intresse. Jag bara väntar på att den ska uppenbara sig. Den ska helst inte vara ny, får gärna ha patina. Kan tänka mig att överta en maximalistisk kromad version, som tidigare kombinerats med stora porslins-hundar och vita svulstiga skinngrupper, placerade på ofraktbara, gigantiska mattor med äkthetsstämpel. Drinkvagnen fanns med under året som gick, men först nu ska den få en plats hos mig! Låt 2014 bli året då vi serverar drinkar från drinkbordet och plockar fram den ärvda kaffeservicen och serverar våra gäster både påtår och tretår. Harmoni! Tror du att du kommer skaffa dig en annan stil i framtiden? Jag kanske kommer att få andra influenser, men jag kommer nog alltid att vara mitt svarta jag. På sommaren kan jag ju till exempel ha orangea shorts men då har jag ändå kängor och svart i övrigt. Jag tror inte att jag kommer sluta klä mig alternativt bara för att jag blir äldre. Tvärtom så har det känts mer viktigt att inte tumma på stilen bara för att man åldras. 23

24 NÄR KONSTEN KLÄR OSS TEXT: ANNA SVENSSON FOTO: HÅKAN LARSSON, PER KRISTIANSEN As you know, in fashion, one day you re in and the next day - you re out! - Heidi Klum 24 Blommiga skjortor för modiga män av Inger Hallström Stinnerbom. Foto: Håkan Larsson E tt av mina personliga favoritprogram är Project Runway. Ett antal unga designers ska under extrem tidspress skapa unika och välskräddade kreationer, som sedan visas upp av modeller och nagelfars av en kritisk jury. Programmet leds av Heidi Klum, som inleder varje avsnitt med att säga: As you know, in fashion, one day you re in and the next day - you re out! oligast är det när deltagarna får till synes omöjliga uppdrag, som att plocka till sig saker i ett vanligt snabbköp eller ta delar från en bil - och av det skapa helt fantastiska kläder gjorda av oväntade saker som selleri eller bilbälten. På många sätt är dessa unga formgivare en sorts konstnärer. Med obändig kreativitet skapar de originella verk som ska uttrycka deras personliga stil. Men är det konst de skapar? Kan mode vara konst? Frågan är mer aktuell än någonsin. De stora modehusen har på senare år beretts utrymme på konstinstitutioner världen över. Hong Kong Museum of Art visade 2009 verk från Louis Vuitton, Alexander McQueen visades 2010 på Metropolitan i New York, och förra året visades Jean Paul Gaultier på Arkitektur- och designcentrum i Stockholm efter att dessförinnan ha visats i Montreal - ja, exemplen kan göras många. Dessutom blir det allt vanligare att modehusen öppnar egna, fristående, konstgallerier.

25 Fuldesigns Hijab för Sverigedräkt Foto: Per Kristiansen Bland exemplen finns Guccis ägare som har en konststiftelse i Venedig, Prada som har ställt ut samtidskonst i Milano och (återigen) Louis Vuitton, som snart öppnar konstmuseum i Bolognerskogen i Paris och har konstgallerier i bla Tokyo och München. Men intet nytt under solen. Beröringspunkterna mellan konst och mode har lett till uttalade samarbeten mellan klädskapare och konstnärer under mer än ett sekel. Ett exempel är målaren Gustav Klimt, som samarbetade med kläddesignern Emilie Flöge. Hon skapade de speciella, mosaikliknande tunikor som kan ses i bland annat Klimts berömda målning Kyssen (1908). Ett annat exempel är den italienska designern Elsa Schiaparelli, som samarbetade med konstnärer som Jean Cocteau, Salvador Dalí och Alberto Giacommeti. Bland annat gjorde hon på 1930-talet en lammkotlett-hatt som på sätt och vis förebådar Lady Gagas köttklänning på MTV-galan Schiaparelli skapade även en hatt med en sko snyggt på svaj, som förmodligen - även den - skulle passa Gaga som hand i handske. decennierna och att mode numera av många jämställs med andra konstformer: Att mode visas på museer är helt klart något som ger legitimitet och hjälper till att etablera mode som ett estetiskt uttryck, säger Patrik Steorn. Jag frågar om han ser några problem med att mode visas på konstmuseer. Som med allt annat finns det förstås både problem och fördelar, svarar han. Museernas uppgift kan väl sägas vara att följa med samtiden, men också ge perspektiv på det ytliga och kommersiella. I vissa fall har modemärkena givits väldigt stort utrymme på ett helt okritiskt sätt. Det är problematiskt när museet enbart blir en arena för varumärkesbyggande. Patrik Steorn berättar att han såg en utställning med Armanis verk på Guggenheim i New York för snart femton år sedan. Jag minns att jag bara blev förvirrad. Museet hade inte problematiserat utställningen alls. Det är klart att det blir ett problem när man som besökare inte vet var utställningen slutar och var butiken börjar. Däremot tyckte han att Gaultierutställningen i Stockholm var lyckad. Den var ambitiös och seriös, och hela produktionen var nyskapande, inte minst när det gällde den tekniska biten av presentationen. Jag säger att jag personligen undrar om det kan vara så att fler museer visar mode på grund av att man vill locka publik, och att det i sin tur hänger ihop med att kulturpolitiken blir alltmer strömlinjeformad. Visst, tröskeln på museerna har nog sänkts, och populärkulturen har gjort intåg i utställningarna. Men överhuvudtaget är nog populärkultur mer accepterat, och man har ju exempelvis börjat se även sådant som data- spelsproduktion som en konstform. Synsättet har överlag förändrats. Jag frågar honom också om hur han ser på mode ur ett hierarkiskt perspektiv - kläder kan ju ha ett stort symbolvärde och har betydelse som en markör för statusskillnad, och där kan mode fungera diversifierande. Man kan verkligen rikta en hel del kritik mot modebranschen - titta till exempel på synen på kön, kroppsideal, hållbarhet och konsumtionshets. Men företagen är faktiskt väldigt duktiga på att snappa upp kritiken, arbeta med svagheterna, och vända det till försäljningsargument. Modehusen vill hela tiden ligga i framkant. Man vill vara steget före kritikerna, och ofta lyckas man. Frågan är förstås om de verkligen tar till sig kritiken på djupet, säger Patrik Steorn. För i grund och botten är det naturligtvis så att modebranschen är beroende av att konsumenten hela tiden får en känsla av nyhet. Man ska uppleva att det är skillnad mellan årets höstkollektion i jämförelse med det som var nytt förra hösten - men är det så stor skillnad egentligen? Innan vi avslutar samtalet växlar vi några ord om verksamheten på Thielska galleriet och arbetet med kommande utställningar. Patrik Steorn avslöjar inga detaljer om utställningsprogrammet men säger, kanske inte oväntat: Det blir säkert någon utställning med koppling till mode framöver på Thielska! Här i Värmland kommer vi redan i sommar ha möjlighet att se mode, i en utställning med den namnkunnige couture-designern Lars Wallin. Utställningen kallas Fashion stories och den innehåller ett antal kreationer som Konstvetaren Patrik Steorn är nytillträdd chef för Thielska galleriet i Stockholm, men han har tidigare varit verksam vid Centrum för modevetenskap vid Stockholms universitet. Steorn har forskat om bland annat svenskt mode. Han menar att det inom kulturvärlden har skett en förändring de senaste Fashion stories med kreationer av Lars Wallin 25

26 26 Wallin skapat under två decennier. Det är konstmuseet i Kristinehamn som visar utställningen. På museets hemsida citeras Lars Wallins programförklaring för sin vandringsutställning. Jag vill att utställningen ska återspegla den passion jag har för mitt arbete och förhoppningsvis skänka lite flärd till besökarnas vardag och även inspirera andra som funderar på framtida yrkesval, skräddaryrket håller tyvärr på att dö ut. Jag fäster mig vid orden passion och flärd i Wallins text. Dessutom får jag syokonsulentsvibbar när han talar om framtida yrkesval. Helst hade jag velat tala med Kristinehamns konstmuseums chef Klas Hällerstrand, och lyssnat till hur han ser på relationen mellan mode och konst, men han är tyvärr bortrest på semester när jag söker honom. Så jag trevar vidare i begreppsträsket på egen hand. Det finns konstnärer som medvetet arbetar i skärningspunkten mellan konst, mode och klädbransch. Inte sällan förmedlar dessa konstnärer ett politiskt eller samhällskritiskt budskap. Ett aktuellt exempel är den uppmärksammade och skandalomsusade kedjan American Apparel, som säljer den så kallade menströjan, designad av den kanadensiska konstnären Petra Collins. Collins har sagt att hon vill skapa debatt om tabubelagda ämnen, och motivet med en menstruerande och onanerande kvinna har verkligen skapat reaktioner. Lady Gagas nämnda köttklänning är ett annat exempel på ett politiskt ställningstagande som görs med hjälp av ett klädesplagg. Enligt henne själv ville hon protestera mot att den amerikanska armén inte tillät homo- och bisexuella soldater. Klänningen skapades av designern Franc Fernandez och den visades senare på ett museum i Washington, vilket känns som ett erkännande av plaggets verkshöjd. Historien om den danska konstnären Nadia Plesner och hennes David och Goliat -strid mot jätten Louis Vuitton är unik men samtidigt mycket talande. År 2007 slog Plesner upp en tidning där det var ett stort reportage om Paris Hilton, illustrerad med en bild där Hilton bar en Vuitton-väska. I samma tidning fanns en text om svältkatastrofen i Darfur. En liten, kort notis. Plesner blev upprörd och tecknade en bild av en svältande pojke med en Vuitton-väska. Bilden tryckte hon på t-tröjor som såldes till förmån för Darfur. Egentligen var detta en kritik av medieklimatet, snarare än av Vuittons varumärke. Men när man hos Louis Vuitton upptäckte Plesners tilltag vidtog företaget rättsliga åtgärder. Efter flera års strid fick Nadia Plesner se slaget förlorat. Hon blev tvungen att dra tillbaka tröjan, efter att Vuitton övertygat henne om att de skulle krossa henne såväl som konstnär som privatekonomiskt. Hon gav dock inte upp, utan målade senare samma motiv som del i en stor målning. En målning var mindre problematisk än t-tröjor och trots att Vuitton än en gång försökte stämma henne var det jättens tur att besegras denna gång. Konstnärlig frihet vägde tyngre än varumärkesskydd. Att politisk design kan leda till oanade konsekvenser som det gjorde för Nadia Plesner bekräftar även Pernilla Klüft, som ingår i designgruppen Fuldesign. För en utställning 2009 skapade gruppen en särskild hijab som skulle passa till Sverigedräkten. Utgångspunkten var den ganska speciella historien bakom skapandet av Sverigedräkten. Pernilla Klüft berättar: - Sverigedräkten skapades i början av 1900-talet för att kunna användas av kvinnor som inte kom från en socken med egen dräkt. Var man en urban kvinna i Falun, till exempel, fanns ju ingen sockendräkt man kunde använda. Det var mycket diskussion kring dräkten när den togs fram, den ansågs inte äkta eftersom den inte hade samma genuina historia som de flera hundra år gamla sockendräkterna. Under en ganska lång tid föll Sverigedräkten i glömska. På 1970-talet lyftes den fram på en utställning på Nordiska museet, och samtidigt började drottning Silvia använda dräkten, vilket gjorde att den fick stort genomslag. - Det var egentligen självklart att drottningen började använda Sverigedräkten, säger Pernilla Klüft. Det fanns ingen annan dräkt hon kunde ha använt, eftersom hon kom ny till Sverige och inte kunde klä sig i en sockendräkt. När vi i Fuldesign funderade kring vilka som skulle kunna använda Sverigedräkten idag, kändes det jättelätt att skapa hijaben. Det var ett logiskt steg att ta när vi tänkte på hur vi skulle kunna modernisera och tillgängliggöra Sverigedräkten för den nya svenskan. När Fuldesigns nya sverigedräkts-hijab visades blev reaktionerna mycket starkare än gruppen hade räknat med. - Vi hade förstått att det var kontroversiellt i den meningen att det finns mycket konservatism kring folkdräkter, så vi var ju absolut ute efter att göra ett statement, att visa vårt Sverige, säger Pernilla Klüft. Men den upprördhet som sverigehijaben skapade hos extremhögern - den hade vi inte alls räknat med. Pernilla Klüft berättar att trots att det gått flera år så får Fuldesign fortfarande ta emot flera dödshot varje år, och på gruppens hemsida kan man ta del av det massiva näthat som drabbat dem när det gäller sverige-hijaben. Jag frågar om de var medvetna om att hijaben var politisk. - Allt är politik, menar vi. Vi tycker att det är viktigt att form har en mening. Alltför ofta är form ganska innehållslöst. Innehållslöst är verkligen inget ord man använder för att beskriva kostymerna som skapas av Västanåteaterns kostymör Inger Hallström Stinnerbom. Och hon följer i giganters fotspår, kan man gott säga. Jag tänker bland annat på konstnärerna Sonia Delaunay,

27 Léon Bakst och Pablo Picasso som på sin tid skapade banbrytande kostymer för Ryska baletten i Paris. Framför allt Delaunays kostymer fick stor betydelse för både konst- och modevärlden. Att arbeta med teaterkostym innebär att vara tvungen att ta hänsyn till många samverkande aspekter: manus, scenografi, regi, koreografi och musik. Inger Hallström Stinnerbom går en mästerlig balansgång där hon samverkar med det totala sceniska uttrycket och ändå skapar kläder som står på egna ben. Hennes kostymer visades på en stor utställning på Värmlands Museum 2002 och hon har också visats bland annat på textilmuseet i Borås. - Gränsen är hårfin mellan visst mode och konst, säger Inger Hallström Stinnerbom. Å andra sidan är det väldigt långt mellan annat mode och konst. Hon tycker att det har kommit fram flera svenska designers på senare år som absolut skapar mode som samtidigt är konst. Hit räknar hon bland andra Helena Hörstedt, som stickar sina kreationer, och Elin Eng som skapar smycken och kläder av gummi. Hon säger också att Lars Wallins utställning på Waldemarsudde och Charles Korolys utställning Koroly kostym drama på Dansmuseet har varit viktiga för många som jobbar med kostym. Vid sidan av arbetet som kostymör skapar Inger Hallström Stinnerbom även andra kläder. Hennes Blommiga skjortor för modiga män och Blommiga blusar för busiga brudar har blivit väldigt populära. Hon syr bara ett exemplar av varje skjorta eller blus, och det speciella med dem är de brokiga mönster hon väljer. Visst drar det projektet åt konst. Samtidigt är skjortorna lättburna och gjorda för vanligt folk som är lite modigare, säger hon. Sen lägger hon till, med emfas: Hela livet är ett drama och alla är vi på en scen. Men alla vill inte synas lika mycket. Själv frågar jag mig om det rentav är så att de blommiga skjortorna är anti-mode. För mig är mode något som är nytt och tillfälligt, och som följer en rådande trend. En blommig skjorta som inte bryr sig om trender står på något sätt ensam som ett utropstecken i bruset av kläder från de stora klädkedjorna. Men kanske har jag helt enkelt inte förstått vad mode är för något. Kanske är min tolkning alldeles för snäv. Lite skamsen (för att jag känner mig gammal, mossig och konservativ) läser jag Magnus af Petersens text till Moderna Museets utställning Fashination från Där skriver han bland annat: Tanken att konstens utveckling, de förändringar i uttryck och betydelser som den genomgår, skulle ha något att göra med mode är skrämmande för många av konstens mer asketiska förespråkare. En uppdelning i högt och lågt, elitistiskt och populärt, masskultur och avantgarde har sedan länge använts i diskussioner om modern kultur. Enligt dessa gamla värdeskalor står konsten högt och modet lågt, men att beskriva modet som populär masskultur är inte helt oproblematiskt: tänk på haute couture. Hur som helst är det ju inom både konst och mode ofta så att det som börjar som något subversivt och udda, så småningom omfamnas av allt fler. Det blir populärt i de breda lagren och är inte lika edgy längre. För att travestera Heidi Klum: In Art, one day you re out - and the next day, you re in. Så svänger pendeln tillbaka. Igen. Och faktum är att jag står fortfarande kvar där och kliar mig lite i huvudet. Kan kläder vara konst? Ja, det tycker jag absolut. Kan mode vara konst? Ja, kära nån. Jag vet inte. VÄRT ATT SE Lars Wallin Fashion Stories pågår 25 maj-31 augusti på Kristinehamns konstmuseum. Utställningen har tidigare visats bla på Waldemarsudde, Västerås konstmuseum och Dunkers kulturhus. Fuldesigns Hijab för Sverigedräkt är aktuell på utställningen Dressing Swedish som öppnar på Svenska ambassaden i Washington 19 februari, och därefter visas på Mångkulturellt centrum i Botkyrka från april Västanå teater ger Nils Holgersson under sommaren 2014, efter Selma Lagerlöf och i regi av Leif Stinnerbom NYTT MÄRKE! Nu har vi internetbokning 27 MAGASINSGATAN 7 ARVIKA TELE: