TROLLÄNGSSKOLANS Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Transkript

1 Askim - Frölunda - Högsbo Trollängsskolan TROLLÄNGSSKOLANS Plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Förskoleklassen Åk 1-5 Fritidshemmen Läsö Ansvarig: Kerstin Kloo, rektor FN:s konvention om barns rättigheter: Barnkonventionen sätter barnperspektivet och rätten till likabehandling i fokus. Konventionen bygger på perspektivet att barnens bästa alltid ska komma i främsta rummet.

2 Innehåll Vår vision 2 Så här gör vi på skolan om elev behandlas orättvist eller illa 2-3 Policy, Upptäcka När en elev kränks av annan elev Utreda och åtgärda Om personal utsätter elev för kränkande behandling 3 Rutin för rapportering till huvudman Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandling? 3-4 Diskriminering, Diskrimineringsgrunder, Direkt diskriminering, Indirekt diskriminering, Trakasserier, Sexuella trakasserier, Kränkande behandling Utrednings- och anmälningsskyldighet Repressalier Delaktighet 5 Elevernas delaktighet, Personalens delaktighet, Vårdnadshavarnas delaktighet Kartläggning - Så här har vi det på vår skola 6 Elevenkäter Trivselenkät, Nöjd - Kund - Index Så här gör vi för att ha ett bra klimat på skolan och 6-10 förhindra att elever behandlas orättvist eller illa Främjande insatser, utvärdering av främjande insatser Förebyggande insatser, utvärdering av förebyggande insatser Utvärdering av förra årets plan, kompetensutveckling 10 Bilaga 1 Här kan du läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder Bilaga 2 Händelserapport 15 1

3 2

4 Vår Vision På Trollängsskolan vill vi att alla skall trivas och känna sig trygga genom ett respektfullt bemötande av varandra. Vi vill främja samarbete, kamratskap och delaktighet, där alla får utvecklas utifrån sina förutsättningar i en miljö fri från diskriminering, trakasserier och kränkningar. Så här gör vi på skolan om elev behandlas orättvist eller illa Policy På vår skola råder det nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och kränkningar. Upptäcka Om en elev är utsatt för kränkning eller trakasseri, tar denne kontakt med sin klassföreståndare, eller någon annan vuxen. Om en elev upplever sig diskriminerad, tar denne kontakt med rektor eller annan vuxen. Om någon uppmärksammar att någon elev blir utsatt för kränkning, trakasseri eller diskriminering, ska denne genast berätta detta för klassföreståndaren, rektor eller annan vuxen. Personal skall vara uppmärksam på om elev har återkommande frånvaro, inte leker med andra barn eller säger sig vara utsatt av kompisar. Föräldrarna skall vara uppmärksamma på om elev inte vill gå till skolan, säger sig ha ont i magen/huvudet, berättar att han/hon är utsatt eller att någon annan elev är utsatt. Föräldern tar då kontakt med skolan. När en elev kränks av annan elev Utreda och åtgärda 1. Personal som ser eller får vetskap om kränkning, skall genast ingripa. Då den akuta situationen stoppats meddelas elevens klassföreståndare. 2. Ansvarig personal skall skapa en bild av situationen genom samtal med berörda. Arbetet dokumenteras i händelserapport. 3. Vårdnadshavare informeras. Om händelsen bedöms allvarlig anordnar ansvarig personal ett möte med den utsatte samt vårdnadshavare. Mötet skall ske i enskilt rum. Det skall vara två av skolans personal närvarande. Syftet med mötet är att få mer information av elev/vårdnadshavare/skola. Den utsatte skall få stöd och försäkran om att utsattheten skall upphöra. Arbete dokumenteras i händelserapport. Uppföljningsmöte ska bokas. 4. Möte skall snarast anordnas, med utsättande elev med vårdnadshavare. Två av skolans personal skall vara närvarande. Budskapet om att stoppa utsattheten skall 3

5 bli framfört med allvar och tyngd, och klara besked skall ges om att det kommer att bli konsekvenser om kränkningen inte upphör. En handlingsplan skall upprättas för att komma till rätta med problemet. Beslutade åtgärder dokumenteras i händelserapport. Uppföljningsmöte bokas. 5. Efter uppföljningsmötet lämnas händelserapporten till rektor. 6. Upphör inte kränkningarna kallar rektor vårdnadshavare och elev/er som utsätter, till ännu ett möte och upprättar en ny plan för åtgärder. Rektor dokumenterar. 7. Upphör inte kränkningarna kan rektor göra en anmälan till Individ- och Familjeomsorgen och eventuellt även till polisen. Om personal utsätter elev för kränkande behandling Det är i lag förbjudet för personal att utsätta barn eller elev för kränkande behandling (Skollagen 6 kap. 9) Vid indikation på att detta ändå skett ska 1. Händelsen omedelbart anmälas till rektor 2. Rektor samtalar med utsatt elev eller uppgiftslämnare samt med elev och vårdnadshavare tillsammans 3. Samtal med aktuell personal 4. Vårdnadshavare informeras av rektor. 5. Rektor utreder, åtgärdar och följer upp ärendet och dokumenterar händelsen. 6. Rektor följer upp ärendet med eleven och dennes vårdnadshavare. 7. Rektor träffar regelbundet den personal som kränkt eleven och samtalar om hur det fungerar. 8. Om åtgärderna inte är tillräckliga agerar arbetsgivaren utifrån gällande arbetsrättsliga rutiner. Elev kan vända sig till Barn- och elevombudsmannen ( Rutin för rapportering till huvudman Rektor skriver in varje ärende i PMO och rapporterar varje fall av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling till områdeschef för vidarerapportering till den politiska nämnden den 7 varje månad utom i juli. Rapporteringen innefattar datum för anmälan, datum för utredning, datum för åtgärder och datum för avslut. 4

6 Vad är diskriminering, trakasserier och kränkande behandlig? Diskriminering Diskriminering innebär att skolan missgynnar en elev och det har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. I skolan kan bara personalen vara ansvarig för diskriminering. Diskrimineringsgrunder Det är förbjudet i lag att diskriminera eller trakassera någon i samband med o kön o könsidentitet eller könsuttryck o etnisk tillhörighet o religion eller annan trosuppfattning o funktionsnedsättning o sexuell läggning o ålder Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och det har ett direkt samband med någon diskrimineringsgrund. En elev får inte delta i idrottsdag eftersom hon sitter i rullstol. Indirekt diskriminering Skolan behandlar alla lika men kan i verkligheten missgynna någon elev utifrån någon diskrimineringsgrund. Om skolan serverar samma mat till alla elever kan skolan diskriminera de elever som har allergier och därför behöver annan mat. Trakasserier Trakasserier innebär att någon kränker en annan människas värdighet och kränkningen har samband med någon diskrimineringsgrund. Trakasserier kan vara: o fysiska (knuffar, slag) o verbala (hot, svordomar, öknamn, ryktesspridning) o psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) o texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, foton, meddelanden på ex. Facebook) Det är trakasserier även om en elev blir retad på grund av en vårdnadshavares sexuella läggning, funktionshinder etc. Sexuella trakasserier Det finns också sexuella trakasserier. 5

7 Att tafsa, skämta, skicka blickar och bilder med sexuella anspelningar och som kan upplevas kränkande. Kränkande behandling Kränkande behandling innebär att någon kränker en annan människas värdighet men till skillnad mot trakasserier har det inte samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkande behandling kan utföras av både elever och personal och kan liksom trakasserier vara: o fysiska (knuffar, slag) o verbala (hot, svordomar, öknamn, ryktesspridning) o psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) o texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, foton, meddelanden på ex. Facebook) Utrednings- och åtgärdsskyldighet Lagen säger att skolan snabbt måste agera om någon i personalen får veta att någon elev känner sig utsatt för trakasserier eller kränkande behandling. Skolan skall utreda vad som hänt och vidta åtgärder för att förhindra att det händer igen. Personalen skall omgående meddela rektor som i sin tur meddelar sin chef för vidarebefordran till stadsdelens politiker som ansvarar förskolan. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan negativ behandling för att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för att eleven utsatts för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Samma sak gäller om eleven har sett att någon annan elev drabbats och berättar vad man sett eller hört. Delaktighet Elevernas delaktighet Eleverna skall aktivt vara med och upprätta, följa upp och utvärdera planen vid klassråd Eleverna besvarar trivselenkäter höst och vår Elevrådet följer upp och utvärderar planen, trivselenkäten och förebyggande åtgärder Personalens delaktighet Inför varje läsårstart gås planen igenom och revideras. Personal lämnar in synpunkter Diskussion på APT Utvärdering vid varje läsårs slut i juni Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldramöte på Ht Planen diskuteras på Brukarrådet. Utvärdering sista brukarrådet på våren 6

8 Förankring av planen Process med alla på skolan som omfattas med planen genom APT, klassråd, elevråd, skol IF, föräldramöte, brukarråd samt att planen läggs ut på Trollängsskolans hemsida. Kartläggning Så här har vi det på vår skola Elevenkäter Trivselenkät Åk F-6 Verktyg Resultat och analys Delaktiga Datum Trivselenkät 2ggr/år Trivselenkät görs en ggr/termin Resultat november -14 Elever besvarar enkäten. Resultat diskuteras i Elevhälsan, klassråd, elevråd, brukarråd och APT November v. 48, 2014 P 98 st. =56 % F 77 st. = 44 % Totalt 175 st elever 1 % = 1,75 elever April v Frågeställningar Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Kommentar 1. Hur trivs du i 0 % skolan? P 22 % F 14 % Totalt 35 % P 28 % F 26 % Totalt 55 % P 6 % F 3 % Totalt 9 % 2. Hur trivs du i din klass? P 21 % F 17 % Totalt 38 % P 32 % F 25 % Totalt 57 % P 1 % F 2 % Totalt 3 % P 2 % F 1 % Totalt 3 % 3. Brukar någon vara elak mot dig i skolan? JA P 11 % F 11 % Totalt 22 % NEJ P 48 % F 30 % Totalt 78 % 4. Finns det några ställen på skolan/ skolgården där du känner dig rädd eller otrygg på? P 1 % F 0 % Totalt 1 % P 96 % F 77 % Totalt 99 % Fler aktiviteter på rasterna TL Fler rastvärdar Kommentarer till fråga 3 Mest frekvent där eleven kunde välja flera av alternativen; 10 st. varav 4 pojkar, upplever att de är avundsjuka på mig, 11 st. varav 8 pojkar andra tycker jag gör konstiga saker Hur ofta har det förekommit? 34 svar 14/15 7

9 Någon enstaka gång 38 % Varje månad 26 % Varje vecka 21 % Varje dag 15 % Övrigt Av de 34 svaren är det 15 % som upplever det mer frekvent Varje dag som någon är elak eller retas Var skedde det? Fotbollsplanen, 10 st. elever. Korridoren har 6 st. elever svarat. Klassrum har 4 st. elever svarat. Idrottens omklädningsrum har 7 st. elever svarat. Kommentarer till fråga 4 Enkätsvaren visar att tryggheten på skolgården har ökat. Där man trots allt känner sig otrygg är tysta gården, sandlådan, klassrummet, toan och fotbollsplanen. Fotbollsplanen är inte längre den mest otrygga platsen. Vi har alltid en rastvärd vid planen Några har svarat på väg till och från skolan, sms/internet på fritiden och bamba Kommentarer till fråga 5 Vem vänder du dig till om någon är elak/retas? Lärare, kompisar, fadder på skolan, föräldrar, mig själv, har aldrig hänt. Analys De båda mätningarna i november/april visar dock mycket små marginella skillnader. 91 % av elevsvaren trivs mycket bra eller bra på skolan. Det vi dock sett en liten förändring i är att de elever som känner att någon är elak mot dem sker oftare, varje dag. Likaså har vi sett bland händelsedokumenten att under vissa perioder sker fler kränkningar dagligen vilket stämmer när perioden för trivselenkäten har gjorts. Vi har också sett att de raster när TL(trivselledaraktiviteter) har sina lekaktiviteter, förekommer färre konflikter. Läsåret 15/16 kommer vi att utöka aktiviteterna ytterligare. Enkäten har gällt hela skoldagen Fritidshem Verktyg Resultat och analys Delaktiga Datum Så här arbetar vi för att ha ett bra klimat på skolan och förhindra att elever behandlas orättvist eller illa 8

10 Främjande och förebyggande insatser skiljer sig åt. Främjande insatser ska riktas till alla på skolan, de bedrivs utan förekommen anledning och är en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det skall finnas främjande insatser för varje diskrimineringsgrund. Förebyggande insatser, däremot, ska bara omfatta områden där skolan har konkreta problem. Varje förebyggande insats måste motiveras med vad som kommit fram i en kartläggning på skolan. Främjande insatser Kön Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Se varje elev som en individ oavsett kön. Främja ökad jämställdhet genom att ge flickor och pojkar lika stort inflytande, utrymme och värde. Pågår hela året Alla pedagoger Erbjuda varierat lekmaterial. Vuxeninitia-tiv till lekar så barnen vågar prova. Ha aktiva skolvärdar som går runt och observerar och engagerar sig i eleverna på skolgården. Medvetenhet om våra förväntningar och kring hur vi väljer böcker. Analys av resultat på nationella prov utifrån ett könsperspektiv. Fördela ordet. Könsidentitet eller könsuttryck Uppmuntra pojkar och flickor att delta i aktiviteter utifrån intresse. Vara medveten om att alla elever både flickor och pojkar får uppmärksamhet. Utifrån ålder göra analys av läromedel och/eller skönlitteratur ur ett jämställdhetsperspektiv. Mål: Insats: Elevers delaktighet Klart datum: Ansvarig: Alla elever ska känna sig respekterade oavsett könsidentitet. Eleverna skall göras medvetna om att skolan inte tolererar könsuttryck eller tillmälen avseende könstillhörighet Oavbrutet agera genom samtal vid varje könsord. Kontakta vårdnadshavare angående språkbruk. Föra diskussion om barns rättighet att välja könsidentitet. Alltid ha en rastvärd vid eller med på fotbollsplanen där många språkkonflikter uppstår. Bjuda in undomsledare/tränare. Kontinuerliga samtal och diskussioner kring ämnet. Uppföljning under klassråd/elevråd av hur situationen är. Pågår hela året Pedagoger 9

11 Etnisk tillhörighet Mål: Insats: Elevers delaktighet: Klart datum: Ansvarig: Ge barnen medvetenhet kring hur lika vi är trots olikheter. Tema och samling i oktober. Övriga aktiviteter pågår hela året. Pedagoger Diskutera vilka behov som är lika olika för barn/elever. FN-dagen med samling Tema i oktober kring barns rättigheter och barns levnadsvillkor i världen. Diskutera rasism Religion eller annan trosuppfattning Läsa, se filmer och göra grupparbeten kring barnkonventionen och om olika barn i världen, Diskussioner och rollspel, Etiska samtal Mål: Insats: Elevers delaktighet: Klart datum: Ansvarig: Alla ska ha rätt till egen religion eller trosuppfattning. Ge barnen inblick och förståelse för olika religioner även ateism Undervisning kring religiösa högtider, kultur, religion och sedvänjor i världen. Samtala, se film som väcker intresse Ev. besök av eller besöka personer med olika trosuppfattningar. Pågår hela året Pedagoger Funktionsnedsättning Mål: Insats: Elevers delaktighet: Klart datum: Ansvarig: Eleverna ska uppleva att alla på skolan är lika mycket värda. Alla skall komma fram överallt oavsett funktionsnedsättning. Eleverna skall känna till olika funktionsnedsättningar, även osynliga t.ex. neuro-psykiatriska och utveckla förståelse och strategier. Anpassa undervisningen och utflykter så att alla kan delta. Information om olika funktionsnedsättningar Samtal i klasserna. Lära eleverna struktur och strategier för hur vi hjälper varandra. Pågår hela året Rektor och pedagoger. Sexuell läggning Mål: Insats: Elevers delaktighet: Klart datum: Ansvarig: Elever och personal ska vara medvetna om och med självklarhet acceptera att människor har olika sexuell läggning. Varje termin läsa eller berätta om olika familjekonstellationer. Utifrån ålder diskutera hur personer med olika sexuell läggning upplever sin situation. Se film, läsa en bok, vara med i diskussioner. Pågår hela året Alla pedagoger Ålder Mål: Insats: Elevers delaktighet: Klart datum: Ansvarig: Alla elever skall känna sig respekterade oavsett ålder. Pågår hela året Alla pedagoger Återkommande åldersintegrerade aktiviteter såsom utflykter, sångsamlingar, teman och julpyssel. Etiska Arbetslagen samlar in synpunkter/ förslag från de klasser som är delaktiga i planeringen. 10

12 Kränkande behandling samtal såväl inplanerade som på förekommen anledning. Fritidshemmet är åldersintegrerat. Mål: Insats: Elevers delaktighet: Klart datum: Ansvarig: Att kunna leva sig in i och förstå andra människors situation och utveckla en vilja att handla med deras bästa för ögonen Lgr 11 Noll-tolerans gällande alla former av kränkande behandling. Konfliktlösning, Utredande samtal, händelserapporter Fadderverksamhet åk 1 och förskoleklassbarnen Aktiviteter som främjar arbetet mot kränkningar. Trivselledarprogramme t med flera aktiviteter på rasterna under veckorna. Nya trivselledare ska väljas med jämn könsfördelning. Alla klassföreståndare går igenom reglerna i klasserna. Delaktiga i samtal Värderingsövningar Rollspel Skolans enkätfrågor Fritidsråd, Elevråd Pågår hela året Alla pedagoger. Utvärdering av främjande insatser Temaveckorna utvärderas tillsammans med eleverna vid temaarbetets slut. Elevrådet sammanställer klassernas utvärderingar och kommer med synpunkter. Utvärdering med personal i arbetslag och på APT i juni. Utvärdering med Brukarrådet på våren Förebyggande insatser Anledning: Mål: Insats: Elevers delaktighet: Klart datum: Ansvarig: Kartläggningen över var eleverna kände sig mindre trygga visade sig vara: Öka tryggheten på raster. Vuxna ska finnas där Aktiva rastvärdar sprider ut sig och är synliga med västar på, på Pågår under hela året barnen ÄR. dessa ställen. Fotbollsplanen Omklädningsrum Bäcken Skolgården Säkra tryggheten genom dialog mellan barn och vuxna. Schemalägga fotbollsplanen. Extra tillsyn av skolvärdar på de platser eleverna känner som mindre trygga. Alltid en vuxen vid fotbollsplanen. Vara extra uppmärksam på om man ser någon elev som är ensam. Arbeta för att få in dessa elever i gemenskapen. Eleverna har i enkäten skrivit var vi har våra otrygga miljöer. Vi diskuterar i klasserna och på elevråd. Vi utvärderar i juni/ dec. Pågår under hela året. Alla som är rastvärd. Alla pedagoger All personal 11

13 Andelen elever på skolan som känner sig trygga skall öka. TL ledarna gör schema på aktiviteter Utvärdering av förebyggande insatser Elevrådet sammanställer klassernas utvärderingar och kommer med synpunkter i slutet av maj. Utvärdering med personal i arbetslag och på APT i juni. Utvärdering med Brukarrådet på våren (april). Utvärdering av förra årets plan Planen skall förankras bättre både i klasser och på klassmöten med vårdnadshavare. Ny genomgång av planen vid varje termin så att ny personal blir förtrogen med planen. Vt-14 gick skolan med i Trivselledarprogrammet. Förberedde och tränade vissa lekarna med eleverna på ID-lektionerna. De flesta eleverna uppskattar lekarna, vi har dock haft några elever som inte följt TL-ledarens regler. Där har vuxna rastvärdar ryckt in. Arbetat med att utreda och dokumentera konflikter och kränkningar. Varje APT har Händelsedokumentet varit en punkt. Fler rapporteringar under mars-april. Kan delvis bero på att vi har blivit mycket bättre på att dokumentera. Vi har ändrat på några frågeställningar i trivselenkäten och det blir svårt att jämföra med den året innan. Det vi kan se är att; o 94 % av eleverna trivs bra/mycket bra på skolan. o 96 % trivs bra/mycket bra i sin klass o 17 % upplever sig bli retade i skolan. Av de 23 st. elever som svarat(4%=en elev) är 40 % enstaka gång, 30 % varje månad, 22 % varje vecka och 4 % varje dag. Kompetensutveckling Utbildning behövs för både personal och vårdnadshavare om kränkningar i bl.a. sociala medier 12

14 13

15 Bilaga 1 Här kan du läsa mer om lagar, begrepp och diskrimineringsgrunder Lagar Sedan 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen. Skolan ska varje år upprätta en plan mot diskriminering och annan kränkande behandling (enligt 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) och en årlig plan mot kränkande behandling (enligt 6 kap i skollagen). Dessa båda planer kan sättas ihop till en plan. Diskrimineringsombudsmannen har tillsyn över diskrimineringslagen och Barn och elevombudet har tillsyn över den del i skollagen som rör kränkande behandling (6 kap). Begrepp Diskriminering Diskriminering sker när skolan på osakliga grunder behandlar en elev sämre än andra elever och detta har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder Det är även diskriminering om eleven blir särbehandlad och det har samband med anhörigs sexuella läggning, funktionsnedsättning m.m. Det är huvudmannen eller personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Eleverna kan inte diskriminera varandra i juridisk mening. Direkt diskriminering Med direkt diskriminering menas att en elev missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. En pojke nekas tillträde till en viss klass med motiveringen att det redan går så många pojkar i just den klassen. Indirekt diskriminering Skolan kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Indirekt diskriminering sker när en skola tillämpar en bestämmelse som verkar neutral, men som i praktiken missgynnar en elev. Om alla elever serveras samma mat, kan skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver äta annan mat. Trakasserier Trakasserier är ett uppträdande som kränker en elevs värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. 14

16 Trakasserierna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografer msn, och meddelanden på olika sociala medier) Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en elev känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Elev kan bli utsatt för trakasserier både från andra elever och från personal. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller absolut förbud för skolans personal att utsätta elever för trakasserier. Generaliseringar av homosexuella eller bosniska, egenskaper som att någon blir kallad blatte, mongo eller liknande. Sexuella trakasserier Trakasserier kan också vara av sexuell art. Det kan vara ovälkomna beröringar, tafsningar skämt förslag, blickar eller bilder som är sexuellt anspelade och upplevs som kränkande. Det kan också handla om sexuell jargong. Det är personen som är utsatt som avgör om det är kränkande. Kränkande behandling Kränkande behandling definieras i skollagen som ett uppträdande som kränker elevs värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningarna kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografer msn, och meddelanden på olika sociala medier) Elev kan bli utsatt för kränkning både från andra elever och från personal. Både diskrimineringslagen och skollagen innehåller absolut förbud för skolans personal att utsätta elever för kränkningar. Olle har slutat fråga om han får vara med och leka på rasterna. Han är hellre ensam än att behöva höra de andra säga att han inte får vara med. Skolans personal tror att Olle är ensam för han tycker om det. Olle orkar inte förklara hur det egentligen ligger till. Någon lägger ut kränkande bilder och meddelanden på till exempel Facebook. Mobbning Det kallas mobbning när en elev vid upprepade tillfällen blir utsatt av en eller flera elever. Det råder en obalans i maktförhållandet. Den mobbade är den svagare. Repressalier Personalen får inte utsätta en elev för straff eller annan form av negativ behandling På grund av att eleven eller vårdnadshavaren har anmält skolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling, Det gäller även när en elev, exempelvis som vittne, medverkar i en utredning som rör diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Straff som inte får förekomma är kvarsittning eller sämre betyg. 15

17 Bevisbörda Om elev upplever att han/hon är utsatt för kränkande behandling eller repressalier och det finns anledning att tro att detta stämmer, så är det huvudmannen (den som äger skolan) som ska bevisa att kränkande behandling eller repressalier inte har hänt. Diskrimineringsgrunderna Kön Med kön menas enligt diskrimineringsgrunderna att någon är kvinna eller man Arne blir retad av kompisarna på fritishemmet för att han är den ende killen som valt att gå i dansgruppen (trakasserier på grund av kön) Några elever på skolan sprider ett rykte om Gudrun, att hon beter sig som en hora och hånglar med vem som helst (sexuella trakasserier) Könsidentitet eller könsuttryck I lagen står det könsövergripande identitet eller uttryck, men diskrimineringsmannen Har valt att använda sig av begreppet könsidentitet och könsuttryck. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses enligt diskrimineringslagen att någon inte identifierar sig som flicka eller pojke eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Urban blir förlöjligad och hånad av en grupp killar i skolan eftersom han sminkar sig med mascara och läppglans (trakasserier). Kim, som identifierar sig som intergender, söker upp skolkuratorn för att tala om problem i familjen. Skolkuratorn ifrågasätter Kims könsidentitet och istället för att få prata om sina problem hemma, måste Kim förklara och försvara vad intergender betyder och innebär (diskriminering). Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet menas enligt diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera etniska tillhörigheter. Thomas, som är svart, får många kommentarer från de andra eleverna om sitt hår och sin hudfärg. Många vill ta och känna på honom. Klassföreståndaren avfärdar honom med att Ja, men du vet ju att du är annorlunda. De menar inget illa. (trakasserier) Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringslagen definierar inte religion eller annan trosuppfattning. Enligt regeringens proposition (2002/03:65) bör endast sådan trosuppfattning som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning som till exempel buddism eller ateism omfattas av diskrimineringsskyddet. Andra etniska, politiska eller filosofiska uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför. Sven, vars familj är med i Pingstkyrkan, blir ofta retad för det. Klasskamraterna säger det på skämt, men han tycker inte att det är roligt. (trakasserier) Läraren nekar Leila att bära huvudduk på lektionen med motiveringen Huvudduk är ett tecken på kvinnoförtryck. Det innebär att Leila utestängs från sin utbildning. (diskriminering) 16

18 Funktionsnedsättning Med funktionsnedsättning menas i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. På skolavslutningen ropade skolans rektor upp alla elever individuellt och tackade av var och en förutom särskoleklassen, som han ropade upp som grupp (diskriminering). Elenas pappa har en CP-skada. Hon blir arg och ledsen när andra elever i skolan ropar Din pappa är djävla CP (trakasserier). Sexuell läggning Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Några elever i skolan brukar kalla Johanna äckliga lebb. (trakasserier) Det har gått bra i skolan för James tills hans två pappor kom på besök. Efter det får han inte vara med i grupparbeten. James vill inte vända sig till sin lärare eftersom läraren ser att de andra fryser ut honom, men inte gör något. (trakasserier). Ålder Med ålder avses enligt diskrimineringslagen uppnådd levnadslängd. Hans är ett år yngre än sina klasskamrater och blir ofta retad på grund av detta. (trakasserier). Sylvias pappa är mycket äldre än de andra papporna i hennes klass. Hon blir sårad när de andra klasskamraterna skämtar om det. Hon har sagt ifrån att hon blir ledsen, men de fortsätter i alla fall (trakasserier). 17

19 Trollängsskolan Bilaga 2 HÄNDELSERAPPORT Enligt Skollagen 14 a, Diskrimineringslagen Datum för anmälan: Trakasserier Kränkning som kan kopplas till någon av de sju diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck, ålder Annan kränkande behandling 1 Kränkande tillmälen, ofredande, utfrysning, olaga hot, misshandel etc. Den drabbade elevens namn och personnummer: Klass Datum (ååmmdd) Tidpunkt (hh: mm) Övriga inblandades namn och personnummer Beskrivning av vad som hänt Analys Vidtagna åtgärder Datum Planerade åtgärder Datum Uppföljning Datum Vårdnadshavare underrättad/e Datum: Tid: Vårdnadshavare till såväl den kränkta som den/de kränkande underrättas på telefon så snart som möjligt efter att samtalen har genomförts. Bor vårdnadshavarna inte ihop underrättas båda. Utredare av ärendet Denna blankett sänds digitalt till rektor. 1 Kränkningar, fysiska eller psykiska, som inte direkt kan knytas till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Mobbning står för upprepade kränkningar och kan förekomma både som trakasserier och annan kränkande behandling. Även misshandel, ofredande etc. kan förekomma både som trakasserier och annan kränkande behandling. 18