Kommunplan med Årsbudget 2017 och Utblick

Transkript

1 Kommunplan med Årsbudget 2017 och Utblick

2

3 Innehåll Beslutsförslag... 1 Politisk skrivelse... 2 Kommundirektörens skrivelse... 4 Vision Vår värdegrund... 7 Balanserad styrning... 9 Förvaltningsplan Omvärld Samhällsekonomisk utveckling Globalt Sverige Kommunsektorn Statliga beslut och åtgärder Förutsättningar för Gävle kommun Befolkningsutveckling/åldersstruktur Näringsliv Arbetsmarknad Bostadsbyggande Kommunens ekonomi i senaste bokslut/prognos Budgetmodell och kalkylförutsättningar Kommunövergripande mål Medborgare och kunder Medborgarna ska ha stort förtroende för den kommunala verksamheten och ges möjlighet till delaktighet och engagemang Kompetensnivån hos kommunens befolkning höjs och anpassas till arbetsmarknadens behov och samhällets utveckling Gävle ska uppfattas som attraktivt, tryggt och tillgängligt och vara en plats där medborgarna har en god folkhälsa Medarbetare Framgångsrika medarbetare som är engagerade, tar ansvar, har handlingsutrymme och är medskapande Ett inspirerande och utvecklande ledarskap Uppnå jämställda arbetsvillkor och löner Hållbar tillväxt Gävle ska ha en hållbar tillväxt som stimuleras av bostadsbyggande och en infrastruktur för god kommunikation Gävle kommun bidrar till att skapa goda förutsättningar för företagande och arbetstillfällen Gävle kommun ska bli en av Sveriges bästa miljökommuner Gävle kommuns verksamheter ska ha effektiva processer och ett högt kvalitetsmedvetande Ekonomi Kommunkoncernens verksamheter bedrivs kostnadseffektivt och inom tilldelade ramar Resultatet ska långsiktigt uppgå till minst 2 procent av skatteintäkterna Kommunkoncernen ska eftersträva en långsiktig tillväxt i balans Investeringar bör till 100 procent vara självfinansierad sett över en femårsperiod... 29

4 Finansiell analys sammanställd redovisning Årets resultat Investeringar Finansiering av nettoinvesteringar Finansiell analys kommunen Årets resultat Verksamhetens nettokostnader Pensionskostnadernas utveckling Skatteintäkter mm Finansiella intäkter och kostnader Tillgångar, skulder och eget kapital Investeringar och finansiering Likviditet Känslighetsanalys Kommunens nämnder Uppdrag till kommunens nämnder Kommunstyrelse Samhällsbyggnadsnämnd Kultur och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Näringslivs och arbetsmarknadsnämnd Socialnämnd Omvårdnadsnämnd Nämndöversikt Driftramar Resurstillskott Kommunstyrelse Valnämnd Överförmyndarnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kultur och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Näringslivs och arbetsmarknadsnämnd Socialnämnd Omvårdnadsnämnd Finansförvaltning Investeringsramar Kommunstyrelse Valnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Kultur och fritidsnämnd Utbildningsnämnd Näringslivs och arbetsmarknadsnämnd... 61

5 Socialnämnd Omvårdnadsnämnd Övrigt Kommunens bolag Ägardirektiv och ekonomi för de kommunala bolagen Gävle Stadshus AB Bolagets ägardirektiv (utdrag) Syfte med bolagets verksamhet Balanserad Styrning Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Budget och nyckeltal Gävle Energi AB Bolagets ägardirektiv (utdrag) Syfte med bolagets verksamhet Balanserad styrning Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Budget och nyckeltal AB Gavlegårdarna Bolagets ägardirektiv (utdrag) Syfte med bolagets verksamhet Balanserad styrning Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Budget och nyckeltal Gavlefastigheter Gävle kommun AB Bolagets ägardirektiv (utdrag) Syfte med bolagets verksamhet Balanserad styrning Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Budget och nyckeltal Gävle Hamn AB Bolagets ägardirektiv (utdrag) Syfte med bolagets verksamhet Balanserad styrning Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Budget och nyckeltal Gästrike Vatten AB Bolagets ägardirektiv (utdrag) Syfte med bolagets verksamhet Ekonomiska mål för bolagets verksamhet Gävle Vatten AB Bolagets ägardirektiv Syfte med bolagets verksamhet Ekonomiska mål för bolagets verksamhet... 71

6 Budget och nyckeltal Ekonomiska sammanställningar, kommunen Resultatbudget Balansbudget Kassaflödesbudget Notförteckning till resultatbudget Notförteckning till balansbudget Driftbudget Verksamhetens nettokostnad Investeringsbudget Kommunens investeringar Försäljning av anläggningstillgångar Exploateringsbudget Finansiering av verksamheterna Utgifternas fördelning i budget Inkomsternas fördelning i budget Ekonomiska sammanställningar, stadshuskoncernen Bolagsöversikt stadshuskoncernen Resultat efter finansiella poster Investeringar Försäljning av anläggningstillgångar Utdelningar/koncernbidrag, betalningar Finansieringsbehov efter utdelningar/koncernbidrag Bilaga 1 Investeringsbudget i detalj Bilaga 2 Exploateringsbudget i detalj Bilaga 3 Ombudgetering av investeringsanslag 2015 Bilaga 4 Ägardirektiv för de kommunala bolagen Bilaga 5 Förändringar i ägardirektiven för Gävle Hamn och Gävle Energi

7 Beslutsförslag 1. att fastställa Gävle kommuns utdebitering år 2017 till 22:26 per skattekrona. 2. att fastställa föreliggande förslag till kommunövergripande mål, indikatorer, uppdrag, samt ägardirektiv (bilaga 4), för nämnder och bolagsstyrelser åren att ägardirektiv för Gävle Hamn gäller omgående efter att Kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. 4. att fastställa kommunens resultat- och balansbudget för åren att fastställa föreslagna driftsramar till kommunens nämnder och styrelse, samt att dessa är skyldiga att inrymma verksamheten inom de tilldelade budgetramarna. 6. att bemyndiga kommunstyrelsen att förfoga över centrala anslag för oförutsedda behov, projektmedel mm. 7. att fastställa föreslagen investeringsplan och exploateringsbudget enligt bilaga 1 och 2 för kommunen, inklusive investeringar hos de kommunala bolagen som riktas mot den kommunala skattefinansierade verksamheten. 8. att fastställa föreslagna ombudgeteringar år 2016 av investerings- och exploateringsprojekt enligt bilaga 3 med totalt tkr avseende anläggningstillgångar i allmän platsmark, med tkr avseende nettoexploateringsutgift, med tkr avseende exploateringsresultat, med tkr avseende investeringar hos kommunen, med tkr avseende investeringar hos Gavlefastigheter riktade mot kommunens skattefinansierade verksamhet, samt med tkr avseende investeringar hos Gavlegårdarna riktade mot kommunens skattefinansierade verksamhet. 9. att bemyndiga kommunstyrelsen att medge igångsättningstillstånd för projekt med statsbidrag eller liknande, samt att ålägga kommunstyrelsen att till kommunfullmäktige rapportera om vidtagna åtgärder och samtidigt hemställa om medelsanvisning. 10. att uppmärksamma nämnderna på att investeringsobjekt överstigande 60 basbelopp inte får igångsättas utan kommunstyrelsens medgivande. 11. att godkänna förslag till budget åren för stadshuskoncernens bolag och Gävle Vatten AB. 12. att fastställa föreslagna investeringsramar för affärsinvesteringar avseende bolag inom stadshuskoncernen och Gävle Vatten AB, samt att den operativa beslutsordningen ska gälla inför investeringarnas verkställande inom stadshuskoncernen. 13. att uppmana nämnder och bolag att avlämna månads-, delårsrapporter och årsredovisning enligt anvisningar från kommunledningskontoret. Inger KällgrenSawela Kommunstyrelsens ordförande 1

8 Politisk skrivelse De beslut som fattas i en kommun griper in i varje människas vardag, varje dag. Det gäller alla från nyfödd ålder till vården i livets slutskede. Det är därför viktigt att vi förtroendevalda förstår det perspektivet och hela tiden har våra medborgares bästa för ögonen. Att vi skapar förutsättningar för en trygg uppväxt, skapar miljöer i förskolor och skolor som gör att alla elever kan nå de kunskapsmål som behövs för att klara ett självständigt liv och arbete med egen försörjning. Fler medborgare måste bli delaktiga och mer närvarande i de politiska processerna. Vi måste aktivt jobba med demokratifrågorna och lägga mer i gävlebornas egna händer och beslut. Gävle har ett fantastiskt geografiskt läge och god infrastruktur för att kunna utvecklas och växa på ett positivt sätt. Vi har en timme till Arlanda och drygt 80 minuter till Stockholm. Vi har vår geografiska placering där Europavägar möts, E4 och E16, samt en växande hamn, med möjligheter att nå hela världen. Vi kommer år 2017 att bli invånare och det ger också växtkraft. Våra grundläggande idéer och värderingar bygger på respekt för individer, människors lika värde och originalitet. Utgångspunkten när vi formar samhället är en tro på varje människa och på människans förmåga och vilja att ta ansvar för sig själva, sina nära och för samhället. Människor ska ha större makt över sin egen vardag och livssituation. Vi vill skapa en valfrihetsmodell för Gävle kommun som sätter individen i centrum. Det är viktigt med politiska prioriteringar och de utmaningar som vi ser och som kommer att bli våra fokusområden under planperioden är utbildning, arbete, företagande och bostäder. Den viktiga skolan ska ge förutsättningar för alla barn och ungdomar att ha tillgång till en bra utbildning varje dag. Vi ska erbjuda sådan arbetsmiljö, med trygghet och stimulans, så att alla når sina kunskapsmål. I Gävle har vi nolltolerans mot alla former av kränkande behandling. I Gävle bemöter vi andra som vi själva vill bli bemötta. Gävle kommun växer. Detta är i grunden oerhört positivt, eftersom det bottnar i framtidstro och optimism och skapar nya värden. Alliansen Gävle bejakar denna utveckling, men ser självklart också de stora utmaningar som det medför. Att arbeta med integration inom alla områden är en förutsättning för att vårt samhälle ska hålla ihop. Vi behöver en modern och anpassad förvaltning, som klarar framtidens behov, med bland annat stort ökat byggande. Det är av stor vikt att vi har fungerande processer mellan kommunledningskontoret, övergripande planering och Samhällsbyggnadsnämnden/förvaltningen. Vi behöver dessutom genomlysa Samhällsbyggnadsnämndens organisation. Vi vill se en stark, grön och långsiktigt hållbar tillväxt i Gävle kommun. En sådan tillväxt är en nödvändig förutsättning för att kunna bryta arbetslöshet och utanförskap och samtidigt förbättra miljön. Tillväxt ger de nya jobb som behövs, vilket i sin tur ger ekonomiskt utrymme för både individer och samhälle. Fler invånare ger också förutsättningar för bättre service, och det är bra att vi blir fler skattebetalare i Gävle som delar på gemensamma kostnader. Miljö och natur ska värnas när Gävle växer. Gävle har ett ambitiöst Miljöstrategiskt program som hela koncernen har att arbeta med i sin ordinarie verksamhet. Alliansen Gävle prioriterar att komma till rätta med gamla miljöskulder och motverka att nya uppstår. Vattenfrågorna och våra deponier är sådana områden där vi är direkt ansvariga och ska därför prioriteras. Gävle kommun har alla länkar i energikedjan och ska fortsätta arbeta aktivt för att hitta samverkansformer och tekniska lösningar för att påverka miljö och klimat på ett positivt sätt. Gävle kommun ska tillsammans med våra bolag säkerställa att förutsättningar finns för att leva, bo och resa miljövänligt i vår kommun. Det ska vara enkelt att vara miljövänlig. Samverkan mellan förvaltningar och bolag är en framgångsfaktor. Miljö handlar också om tryggt och snyggt. Detta är en mycket viktig fråga för att må bra, trivas, känna lugn och delaktighet, vilket i sig bidrar till hela kommunens utveckling. Andra områden som ligger som prioriterade för Alliansen Gävle är gatornas och parkernas standard, snöröjning, cykelvägar och skyltning. Detta med att sköta våra lekparker, klippa våra gräsmattor, laga våra gator gäller i hela kommunen, inte minst i våra ytterområden. En förutsättning för ett medmänskligt och tryggt samhälle är att människor bryr sig om varandra. Vi vill stärka civilsamhället och enskildas engagemang. Kommunen ska inte ha monopol på att hjälpa människor som behöver stöd. Tvärtom, vi är övertygande om att samhället blir bättre när enskilda 2

9 människor, näringsliv, samfund och föreningar också finns med i detta arbete. Alliansen Gävle står för ett tolerant och öppet samhälle, där vi tror att alla människor behövs och kan bidra. Ett generöst och välkomnande flyktingmottagande är självklart för oss. Bostad, utbildning och arbete är nyckelfaktorer för en god integration. Gävle ska vara en jämställd kommun där kvinnor och män har samma möjligheter. Vi måste arbete mer fokuserat på att skapa tryggare miljöer och motarbeta våld i alla sammanhang. Vi ska vara en attraktiv arbetsgivare. Gävle behöver stärka vårt arbete med företagen. Vårt företagsklimat måste bli bättre. Företagarna måste uppleva Gävle som en servicekommun. För det är företagarna som skapar arbetstillfällen och vi behöver företag av olika storlekar och inom alla olika branscher, och vi vill att företagen ska gå bra och lyckas. Därför ska vi arbeta mer aktivt med att förbättra och utveckla servicen till kommunens näringsliv. Under år 2017 ska näringslivsprogrammet revideras och detta ska göras tillsammans med de lokala företagen. Vi måste vara mer öppna för gemensamma investeringar med andra parter för att klara våra investeringsbehov under de kommande åren. Vi måste våga tänka nytt och prova nya lösningar för att hålla nere skuldnivån och samtidigt klara det som behöver byggas inom den skattefinansierade sektorn. Våra kommunala bolag ska bidra till samhällsutvecklingen. En kommun som ser nya möjligheter och tar tillvara på allas inneboende resurser, är en kommun i utveckling som vi vill se under kommande planperiod. Vi ska vara en kommun som tar ansvar för våra skattemedel, vi ska använda varje skattekrona effektivt och det ur tre mycket viktiga perspektiv: Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet. 3

10 Kommundirektörens skrivelse (Skrivelse läggs in i den kommande tryckta kommunplanen) 4

11 Vision 2025 Gävle kommun har tagit fram en framtidsvision för hur livet ska se ut i Gävle. Vision 2025 är en vision för hela Gävle både för det geografiska området och också Gävle kommunkoncern. Den beskriver känslan och bilden av att bo i Gävle och ska fungera som en ledstjärna för alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger spännande upplevelser och frihet att välja hur vi vill leva. Vi vågar oss ut på världshaven men återvänder gärna till livet i hemmahamnen. Visionen innehåller fem strategiska utvecklingsområden: Stärk ledarskapet och samverkan Stärk det formella och informella ledarskapet genom att i samverkan skapa samsyn kring viktiga utvecklingsfrågor. Bygg upp väl fungerande nätverk och mötesplatser för att möjliggöra samverkan. Ta vara på engagemang och kompetens hos medborgarna genom att bjuda in till delaktighet kring utvecklingen. Gävle måste agera utifrån sin naturliga roll som motor i omgivande region. Forma attraktiva livsmiljöer Forma attraktiva boendemiljöer för alla samhällsgrupper i stadsdelar som kan försörjas med hållbara transportlösningar och med ett utbud av service, mötesplatser och grön miljö i form av ren luft, mark, och vatten. Ge alla möjlighet att vara delaktiga i utvecklingen av sin närmiljö. Utveckla utbudet och kvaliteten i kommunal- och landstingsservice med skola, omsorg, hälso- och sjukvård. Stärk utvecklingen av en stadskärna präglad av mångfald i utbudet av mötesplatser, handel och upplevelser. Utveckla utbudet av och tillgängligheten till kultur och fritidsupplevelser såväl i stadskärnan som i stadsdelarna. Stimulera kompetens, innovationer och entreprenörskap Skapa en allmän positiv attityd till utbildning och entreprenörskap. Utveckla den högre utbildningen i Gävle och satsa på forskning och utveckling inom strategiska områden, vilket förutsätter en god grundutbildning i grund- och gymnasieskola. Ta vara på alla former av kompetens och kunskap, exempelvis olika typer av yrkes- och hantverksskicklighet. 5

12 Stötta utvecklingen av kreativa miljöer och ta vara på de mångkulturella resurserna i en alltmer internationell värld. Uppmuntra nyfikenhet och mod och att ta vara på innovationer inom både offentliga organisationer, privata företag och hos gävleborna. Utveckla kommunikationer och infrastruktur Utnyttja och utveckla Gävles goda kommunikationsläge med bra vägar, järnvägar och hamn samt närheten till en internationell flygplats för att bli ännu mer attraktiv som etableringsort. Utveckla hållbara regionala kommunikationer som möjliggör en utvidgning av arbetsmarknaden. Satsa på tidhållning, priser och framtida höghastighetslösningar för kollektiva persontransporter för att pendling ska bli hållbar och säker. Utveckla elektronisk kommunikation över hela kommunens yta och med omvärlden för utveckling inom utbildning, arbete och livsmiljö. Stöd en utveckling av gävlebornas stolthet över sin kommun och profilera Gävle utåt Satsa på ett mångkulturellt samhälle där kunskaper och erfarenheter värderas och uppskattas och som leder till tryggare och stoltare gävlebor. Stärk gävlebornas självbild och stolthet genom att lyfta fram alla tillgångar och goda arbeten som görs. Marknadsför och utveckla det Välkomnande Gävle och gör gävleborna delaktiga i att sprida detta budskap. Tydliggör Gävles roller utåt som motor för närregionen Gästrikland och för hela Gävleborg samt som en del av Stockholm-Mälardalsregionen. 6

13 Vår värdegrund För att göra rätt saker och agera klokt i vår vardag är det viktigt att vi utgår från gemensamt uttalade värderingar. Värderingar som uttrycker vår väg för att på bästa sätt tillgodose våra medborgares och kunders gemensamma intressen. Koncernen Gävle kommun har medborgarnas och kundernas gemensamma intressen i fokus. I koncernen arbetar vi med det som får vårt samhälle att fungera och för att göra Gävle till en ännu bättre kommun att leva och verka i. Alla medarbetare är viktiga för verksamhetens framgång och resultatet av det arbete vi utför är betydelsefullt för alla medborgare och kunder! Koncernen Gävle kommun sätter kvaliteten i fokus Kvalitet för oss är att med medborgaren och kunden i fokus ständigt arbeta med att förbättra verksamheten. Vi är professionella och bedriver en rättssäker myndighetsutövning i enlighet med gällande lagar och avtal. Bra kvalitet blir det när vi lever upp till, eller överträffar, medborgarnas och kundernas förväntningar i vår service- och tjänsteproduktion. Genom en öppen dialog med medborgare och kunder har vi möjlighet att resonera om vilka tjänster och vilken service vi kan och ska leverera. På arbetsplatsen för vi tillsammans en kontinuerlig dialog omkring hur vi ska utveckla och bedriva vår verksamhet, vad våra resurser räcker till och hur de ska fördelas för att möta förväntningarna från våra medborgare och kunder. Vi sätter mål som är tydliga för alla och följer systematiskt upp och utvärderar dessa. Vi medverkar aktivt i utveckling och effektivisering genom att bidra med förslag till förbättringar och utveckla vår kompetens. Vi vågar prova nya arbetssätt och lär av erfarenheterna. Genom att lyfta upp och tillvarata goda exempel i organisationen, inspirerar och motiverar vi varandra till fortsatt utveckling. Koncernen Gävle kommun sätter bemötandet i fokus Varje medarbetares insats är av avgörande betydelse för medborgarnas och kundernas upplevelse av vår service och våra tjänster. Resultatet av denna insats beror till stor del på hur vi bemöter medborgare, kunder och varandra. Vi sätter alltid medborgarens och kundens bästa i fokus. Vi är öppna och lyhörda för medborgarnas, kundernas och varandras åsikter och visar respekt. Vi visar öppet hur vi bedriver vår verksamhet, vilket skapar förtroende hos våra medborgare och kunder. På arbetsplatsen har vi ett stödjande och stimulerande klimat där vi hjälper varandra att få ut det mesta och bästa av oss själva. 7

14 Koncernen Gävle kommun sätter samarbete i fokus För att kunna ge den bästa servicen till våra medborgare och kunder är det viktigt att vi samarbetar, ett samarbete som bygger på en öppenhet och allas inflytande och delaktighet. Vi samarbetar med medborgare och kunder för att möjliggöra och förstärka deras delaktighet och inflytande över sin vardag. Vi samarbetar med näringsliv och andra offentliga verksamheter för att trygga tillväxt och långsiktig hållbarhet. Vi samarbetar över förvaltnings-, bolags- och yrkesgränser för att ta vara på den kompetens som finns i hela koncernen och tillsammans bli så effektiva som möjligt i vår service- och tjänsteutövning. Vi samarbetar på den egna arbetsplatsen och gör oss delaktiga genom att dela med oss av vår kompetens och vårt engagemang och vara öppna för andras. Vi tar ett gemensamt ansvar för verksamheten och dess resultat. 8

15 Balanserad styrning Balanserad styrning Gävle kommun och dess bolag tillämpar balanserad styrning som modell för ledning och styrning av verksamheten. Den balanserade styrningen är en strukturerad metod som omfattar flera styrperspektiv för att styra mot och följa upp strategiskt viktiga mål för att nå den gemensamma visionen. Syftet med en balanserad styrning är att bredda kommunens styrsystem och tydliggöra sambanden som har betydelse för kommunens utveckling. Modellen skapar förutsättningar för en tydlig struktur som underlättar dialog, delaktighet och en helhetssyn kring den egna organisationens styrning. Utifrån de kommunövergripande målen och övriga riktlinjer beslutar nämnderna och bolagen under hösten om målen, vilka inarbetas i de egna verksamhetsplanerna. Kommunfullmäktige fastställer med utgångspunkt från Vision 2025 kommunövergripande mål och uppdrag enligt modellen för balanserad styrning. Den balanserade styrningen i Gävle kommunkoncern omfattar fyra styrperspektiv. De perspektiv som valts är medborgare och kunder, medarbetare, hållbar tillväxt samt ekonomi. Inom de fyra perspektiven finns totalt 15 mål formulerade. Av de målen är sju obligatoriska för alla nämnder och bolag att bryta ner i sina verksamhetsplaner. Fem av målen är verksamhetsanpassade och ska brytas ned av de nämnder och bolag som bedömer det som strategiskt viktiga utvecklingsområden. Tre av målen (inom ekonomiperspektivet) mäts och analyseras endas på koncernnivå. Vilka som är obligatoriska respektive verksamhetsanpassade framgår av anvisningarna som skickas ut inför verksamhetsplaneringen. För att tydliggöra ambitionsnivå och inriktningen på målen och för att skapa förutsättningar för att mäta att vi är på rätt väg kompletteras målen med indikatorer. Dessa indikatorer ska målsättas över planeringsperioden och följs upp i samband med hel- och delårsrapporteringen. na på indikatorerna ska spegla vad som är realistiskt att uppnå för den närmaste tiden och byggas upp genom en omvärldsanalys och en bedömning om vad som är möjligt att prestera. Samtliga perspektiv genomsyras av den hållbara utvecklingen som består av tre delar: Ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Grundsyn hållbarhet beskriver att den sociala dimensionen är målet om det goda livet för alla och att den ekonomiska dimensionen är ett medel för att uppnå det goda livet. Den ekologiska dimensionen är ramen både för målet och medlen. De strategiska programmen som kommunfullmäktige fastställt inarbetas i den balanserade styrningen. 9

16 Det kopplas ihop med de övergripande målen och mäts med indikatorer. De operativa arbetet genomförs genom att koppla aktiviteter utifrån programmens inriktning och målsättning. Ett samlande och prioriterat område i kommunens verksamheter är begreppet "skolan är viktigast". Det berör alla våra fyra perspektiv och ska ses i ett större sammanhang där barn och ungdomar ges goda förutsättningar att utvecklas och klara sin skolgång. Att skapa dessa förutsättningar är en uppgift, inte bara för våra skolanordnare, utan berör alla våra kommunala verksamheter. Det är vår totala livsmiljö som skapar förutsättningar för individernas utveckling. Vår livsmiljö är där vi vistas och tillbringar våra liv, i boendemiljön, i stadsmiljön, i utbildnings- och arbetsmiljön, i en stimulerande fritidsmiljö etc. Skolan ska också fungera som en mötesplats för kommunens verksamheter, medborgare och näringsliv. Det innebär att hela samhället integreras med skolans elever på ett naturligt sätt redan från grunden. Det innebär också ett effektivt resursutnyttjande då skolans lokaler kan användas på ett mer effektivt sätt. Perspektiv Medborgare och kunder Målen inom detta perspektiv sätter medborgaren och kunden i fokus. Kommunens nämnder och bolag ska leverera den bästa möjliga servicen och kvaliteten inom de tjänster, produkter och uppdrag som ligger inom kommunkoncernens verksamhetsområde. Delaktighet och engagemang från den enskilde medborgaren/kunden är viktigt i detta perspektiv. Som svar på att det är efterfrågade tjänster och produkter med upplevd hög kvalitet görs mätningar genom olika typer av medborgar- och kundundersökningar men även uppföljning på om vi uppnår de volymmål vi har satt på våra tjänster och produkter. Att kompetensnivån är hög bland kommunen invånare är av högsta vikt och mäts genom att följa upp utbildningsresultatet för elever på olika nivåer. Medarbetare Målen inom medarbetarperspektivet utgår från arbetsgivarens och arbetstagarens synvinkel. Kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare med engagerade och kompetenta medarbetare som tar ansvar i varje situation och med ett ledarskap som ger utrymme till individens och verksamhetens utveckling. För att få svar på om utvecklingen går åt rätt håll och att målen uppfylls genomförs bl a en medarbetarundersökning varje år. Utifrån svaren ska handlingsplaner med aktiviteter genomföras för att ständigt höja lägsta nivån. Hållbar tillväxt Målen inom perspektivet hållbar tillväxt utgår från att det arbete vi gör inom kommunkoncernen ska hålla hög kvalitet och vara rätt anpassade utifrån uppställda krav och förväntningar. Processerna ska utvecklas och effektiviseras över tiden för att ge de bästa förutsättningarna för ett långsiktigt hållbart samhälle. Områden som är viktiga för hållbarheten är vår miljö, ett bra boende med möjlighet till ett bra kulturoch fritidsliv, en infrastruktur som anpassas till boende och arbete men också för att näringslivet ska kunna utvecklas på ett sätt som gynnar nya arbetstillfällen. Inom området utbildning ska kvaliteten inom skolans processer ständigt förbättras för att ge de bästa förutsättningarna för ett livslångt lärande. Vård och omsorg anpassas efter behoven och utvecklas med hög kvalitet. Kommunkoncernens verksamheter ska utvecklas med att ständigt ta hänsyn till omvärldsfaktorerna och inte bara följa utvecklingen utan också leda den. Ekonomi Målen inom ekonomiperspektivet ska säkerställa en långsiktig hushållning av skattemedel och andra intäkter, att en god ekonomisk balans råder inom kommunkoncernen och att verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt. En god styrning och kontroll är en förutsättning för att ge en rättvisande bild av verksamheten. Uppföljningen inom perspektivet ska spegla kostnadseffektiviteten, resultatet över tiden, den långsiktiga balansen i kommunkoncernen, skuldsättningsgrad och investeringsnivåer. 10

17 Förvaltningsplan 11

18 Omvärld Samhällsekonomisk utveckling Globalt Världsekonomin har under en följd av år utvecklats relativt svagt. I de länder med störst betydelse för svensk export har BNP i genomsnitt årligen ökat med endast 1,5 procent under de senaste fyra åren, vilket är en procentenhet lägre än normalt. Inledningen av år 2016 har präglats av osäkerhet kring den fortsatta utvecklingen. Frågetecken finns kring tillståndet i Kina, men även kring styrkan i den amerikanska återhämtningen. I USA dämpades tillväxten under det fjärde kvartalet 2015, inte minst inom tillverkningsindustrin. Detta tillsammans med stigande riskpremier för företagsobligationer leder till fråga om USA är på väg mot en ny recession. Denna oro har dock nu dämpats och det mest sannolika är att återhämtningen fortsätter. De låga råvaru- och oljepriserna tynger ett antal av de så kallade tillväxtekonomierna. Detta gäller inte minst Ryssland och Brasilien. I dessa länder föll BNP förra året och en nedgång förväntas även i år. När utvecklingen vänder de närmaste åren växer tillväxtekonomierna något snabbare än övriga länder. De låga råvarupriserna har dock även inneburit en stimulans för många länder och bidragit till att hålla nere inflationen. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att den kanske största risken för den globala ekonomin år en abrupt inbromsning av tillväxten i Kina. De senaste decenniernas investeringsledda expansion har troligen skapat stora obalanser i ekonomin. En omstrukturering sker inom den kinesiska ekonomin mot mer inhemsk konsumtion. Så länge utvecklingen inte leder till allvarliga störningar på den finansiella marknaden eller kraftigt minskad världshandel bedöms dock effekterna på svensk BNP-tillväxt bli begränsade. Återhämtningen i euroområdet går trögt och har inte kommit lika långt som i USA. Ändå får utvecklingen anses vara positiv. En starkt bidragande orsak är det förbättrade arbetsmarknadsläget. Minskad arbetslöshet, ökade reallöner med låg inflation leder till en ökad konsumtion hos hushållen. Samtidigt driver det stora antalet flyktingar på den offentliga konsumtionen. För hela euroområdet är effekten förhållandevis liten, men i vissa länder är den betydande. För svensk del har utvecklingen i våra grannländer stor betydelse. Både den finska och norska ekonomin brottas med problem kopplad till låga olje- och råvarupriser. Inte heller den danska ekonomin går för närvarande särskilt bra. Sammantaget beräknas BNP i dessa tre länder endast öka med 1 procent i år. Osäkerheten för den globala ekonomiska utvecklingen har medfört kraftiga svängningar på finansmarknaden. Industriproduktionen och varuhandeln har gått ned i inledningen av Statistik pekar dock mot att ekonomin fortsätter att stärkas i USA och även i stora delar av euroområdet. De låga räntenivåerna tillsammans med växande investeringsbehov driver på utvecklingen. Konjunkturinstitutet gör i sin marsprognos bedömningen att OECD-ländernas tillväxt hamnar kring 2 procent per år de närmaste åren. Sveriges Kommuner och Landsting gör motsvarande bedömning i sin ekonomirapport från april avseende utvecklingen i länder som har stor betydelse för Sverige. Konjunkturinstitutet gör dock bedömningen att riskerna för en svagare utveckling av ekonomin än beräknat i euroområdet dominerar. Detta till följd av att många banker fortfarande har svaga balansräkningar, svaga offentliga finanser i många länder, svårighet att hitt gemensamma lösningar kring flyktingfrågan, samt att EUsamarbetet ställs inför stora prövningar, inte minst i frågan kring Storbritanniens medlemskap med den kommande folkomröstningen. Sverige Den svenska ekonomin har varit dämpad under de senaste åren men har utvecklats starkt under I fjol beräknades BNP ha ökat med närmare 4 procent. Tillväxten var högre än genomsnittet för åren som låg på ca 2,1 procent. 12

19 Framöver beräknas tillväxten bli något lägre och BNP väntas i år och nästa år öka med omkring 3 procent. Den svenska ekonomin fortsätter därmed att utvecklas betydligt starkare än ekonomin i många andra länder. Förklaringen är en mycket stark utveckling av inhemsk efterfrågan. Investeringarna och inte minst byggnadsinvesteringarna växer snabbt. I år växer också den offentliga konsumtionen rejält som en konsekvens av den omfattande flyktinginvandringen. Det ser dock avsevärt sämre ut för åren BNP växer då långsammare och sysselsättningen beräknas öka väsentligt svagare. Den relativt svaga utvecklingen i omvärlden gör att också utvecklingen av svensk export blir ganska dämpad. Mellan 2011 och 2014 växte den svenska exporten med svaga 1,2 procent i genomsnitt per år, vilket kan jämföras med en genomsnittlig tillväxt på 5,6 procent mellan 1990 och Under fjolåret blev det bättre fart på exporten. En något förbättrad internationell konjunktur tillsammans med kronans försvagning har varit bidragande till utvecklingen. Exporten ökade med 5,6 procent år Kronan har under den senaste tiden stärkts, en utveckling som beräknas fortsätta. De flesta bedömare tror på fortsatt mycket låga räntor i år och nästa år. Få väntar sig någon radikal omläggning av penningpolitiken. Först i slutet av 2017 beräknas den svenska reproräntan ha nått upp till noll procent. De korta räntorna beräknas därför inte ändras nämndvärt i år och nästa år. De längre räntorna förutses däremot höjas mer markant. Trots en starkare tillväxt 2015 jämfört med 2014 ökade inte antalet arbetade timmar snabbare. Ökningen uppgick till 1,0 procent och får betraktas som relativt svag, istället utvecklades produktiviteten starkt. De två första månaderna 2016 har den ekonomiska statistiken överraskat negativt, även sysselsättningen uppvisar en relativt svag utveckling. SKL gör dock bedömningen att tillväxten tar bättre fart från andra kvartalet Under 2017 beräknas konjunkturen stärkas ytterligare. Den snabba ökningen av verksamhetsvolymen framför allt i kommunerna, men även i landstingen, innebär att kommunsektorn kommer att behöva ta i anspråk en stor andel av den totala ökningen av antalet arbetade timmar. Det kan därmed komma att bli svårt för kommunsektorn att rekrytera all den personal som behövs, vilket även kan komma att påverka vilka kompetenskrav som ställs vid anställningar. Som en följd av sysselsättningsökningen fortsätter arbetslösheten att minska ner till 6,5 procent under år En sjunkande arbetslöshet ner mot jämviktsläge leder normalt till löne- och prisökningar, vilket vi ännu inte ser några tydliga tecken på. Arbetslösheten förväntas dock komma att åter öka efter andra halvan av år En bidragande orsak till detta kan vara den kraftiga ökningen som skett i arbetskraften. Utrikes födda svarar för nästan hela ökningen, dessa personer har större risk för arbetslöshet, vilket leder till att jämviktsarbetslösheten blir högre. Arbetsmarknaden är tudelad. Det är i huvudsak bland inrikes födda som arbetslösheten minskar. Bland utrikes födda har arbetslösheten pendlat kring 16 procent ända sedan finanskrisen. Att integrera de nyanlända i samhället och till arbetsmarknaden blir därmed en nyckelfråga för den fortsatta utvecklingen. Inflationen har varit låg under den senaste femårsperioden. Inflationen har dock ökat något under de två senaste åren. Under årets inledning har tolvmånaderstalen för KPIF nått upp till 1,5 procent Rensat för effekterna av höjda skatter och minskade subventioner (KPIF-KS) ligger den beräknade inflationen en kvarts procentenhet lägre. En viktig faktor har varit den svaga konjunkturutvecklingen i omvärlden, men även en ökad globalisering och konkurrens har bidragit till utvecklingen. Trots en relativt snabb tillväxt i svensk ekonomi och ett allt högre resursutnyttjande beräknas inte inflationen öka mer än marginellt under den närmaste 12-månadersperioden. Detta beror på en gradvis starkare krona och fortsatt relativt begränsade löneökningar. SKL gör bedömningen att inflationen enligt KPIF- KS når upp till 2 procent förts en bit in i år SKL bedömer vidare att löneökningstakten uttryckt som timlön kommer att ligga kring 3,1 procent i år för att därefter successivt öka till ca 3,7 procent år Konjunkturinstitutet beräknar att löneökningstakten uppgår till i genomsnitt ca 3,5 procent per år

20 Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges BNP* 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Relativ arbetslöshet, nivå 7,4 6,8 6,5 6,6 6,8 Timlön, nationalräkenskaperna 3,3 3,1 3,4 3,6 3,7 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIF-KS 0,6 1,1 1,5 1,9 2,0 Konsumentpris, KPI 0,0 0,8 1,6 3,4 3,0 Realt skatteunderlag 2,2 2,2 2,1 1,1 0,7 Befolkning 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5 *Kalenderkorrigerad utveckling. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting cirkulär 16:17. Kommunsektorn Kommunernas resultat för år 2015 uppgick till 12 miljarder kr motsvarande 2,5 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och låg därmed något över sektorns tumregel för god ekonomisk hushållning. En bra utveckling av skatteunderlaget 2016 och extra statligt stöd innebär att Sveriges Kommuner och Landsting gör bedömningen att kommunerna klarar kostnadsökningarna i nivå med kraftigt ökade behov i verksamheterna För att klara ett resultat på 1 procent av skatter och generella statsbidrag 2019 krävs åtgärder motsvarande en skattehöjning på 1 krona i genomsnitt. Sammantaget har kommunerna haft positiva resultat under de senaste tio åren med i genomsnitt 2,8 procent i resultat av skatter och generella statsbidrag. SKL bedömer att kostnaderna nu kommer att öka i snabbare takt än skatteunderlaget. Det demografiska trycket kommer att vara högt många år framåt. Enligt SCB:s befolkningsprognos från april kommer det beräknade demografiska behoven att överstiga en konsumtionsökning med 1 procent i genomsnitt de närmaste femton åren. Fram till 2020 ligger genomsnittet på 1,6 procent per år. Det kan jämföras med 0,5 procent per år för åren Beräkningen av demografin baseras på SCB:s befolkningsprognos som består av folkbokförda personer. Men med rådande flyktinginvandring finns det även ett högt tryck på verksamhet för personer som inte är folkbokförda. Beräkningen av de demografiskt betingade behoven påverkas därmed först med något års eftersläpning. Kommunernas konsumtionsökning till följd av flyktingsituationen har till stor del hittills finansierats via statliga medel som tillförs under flyktingars asylperiod och etableringsperiod efter att uppehållstillstånd beviljats. Den stora utmaningen för kommunerna inträder när dessa statsbidrag upphör och när de nyanlända ska vara etablerade i samhället och på arbetsmarknaden. Detta inträffar ca 2-3,5 år efter att uppehållstillståndet har beviljats. Konjunkturinstitutet har i sin hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna i sitt huvudscenario antagit att de nyanlända successivt kommer i arbete under en tioårsperiod och når på sikt samma sysselsättning som utrikesfödda har idag. På lång sikt är det den stigande andelen äldre i befolkningen som är utmaningen för de offentliga finanserna. Kommunernas investeringar är enligt preliminära uppgifter lika stora 2015 som I de kommunala budgetarna planeras för en klart högre investeringsnivå de kommande två åren. År 2014 växte skatteunderlaget långsammare än det historiska genomsnittet. År 2015 tilltog ökningen väsentligt och den höga ökningstakten väntas bestå både i år och nästa år innan den avtar efter år Att skatteunderlagstillväxten avtar efter 2017 beror till stor del på att arbetsmarknadsläget leder till svagare sysselsättningstillväxt. Dessutom upphör grundavdragen att bidra till ökat skatteunderlag. 14

21 Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter Procent respektive procentenheter Sysselsättning, timmar Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: Skatteverket och SKL Sveriges Kommuner och Landsting betonar att den stora osäkerheten i den nu redovisade skatteunderlagsprognosen och den svårbedömda kostnadsutvecklingen innevarande och kommande år leder till slutsatsen att kommunerna bör tänka i termer av marginaler för oförutsedda händelser i det pågående arbetet med budget för Nyckeltal för kommuner Procentuell förändring om inte annat anges Medelskattekraft nivå i% Utfall 2015 Prognos Kalkyl (exkl Gotland) Skatteintäkter och generella statsbidrag, LP 4,2 6,3 4,4 6,3 6,9 Skatteintäkter och generella statsbidrag FP 1,6 3,2 1,1 2,9 3,2 Verksamhetens kostnader *, LP 5,5 8,8 5,9 6,4 6,0 Verksamhetens kostnader *, FP 2,7 5,7 2,6 3,0 2,4 Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) ** 2,6 3,0 3,2 3,3 3,6 Anm. FP = fasta priser LP = löpande priser *Kostnader för egentlig verksamhet exklusive bistånd ** Åren ingår lärarlönesatsningar med 0,3 procentenheter per år. Källa: Sveriges Kommuner och Landsting ekonomirapport april Ovanstående nyckeltal för generella statsbidrag är gjorda från antagande att dessa för åren årligen ökar med 2 procent utöver ökade löner och priser. Detta innebär ett antagande om att riksdagen tillför ytterligare 3,8 miljarder kronor år 2018 och 7,9 miljarder kronor På kostnadssidan utgår SKL från de demografiska behoven med ett antagande om en kostnadsökning på 0,5 procentenheter därutöver enligt den historiska utvecklingen. 15

22 Statliga beslut och åtgärder Regeringen presenterade den 21 september 2015 sin budgetproposition för år 2016 till riksdagen. Kort sammanfattning av de viktigaste förslagen för kommunernas verksamhet: Från höstterminen 2016 avsätts 1,5 miljard i ett riktat statsbidrag för höjda lärarlöner och 3 miljarder årligen från miljarder avsätts för ett riktat statsbidrag till äldreomsorgen årligen Det generella statsbidraget minskar med 850 miljoner för förändring i utjämningssystemet. Höjt tak för högkostnadsskyddet inom äldreomsorgen föreslås införas 1 juli 2016 och finansieras genom en minskning av det generella statsbidraget med 74 miljoner 2016 och 148 miljoner Barndelen i riksnormen föreslås öka med 181 miljoner från 2016 och fritidspengen avskaffas. Höjd schablonersättning för nyanlända föreslås samtidigt som den prestationsbaserade ersättningen avskaffas och höjd ersättning för asylsökande barns skolgång med 50 procent. Socialtjänsten får ett riktat statsbidrag om 250 miljoner årligen för förstärkning i barnärenden. För fritidshemmen införs ett riktat statsbidrag om 250 miljoner 2016 och 500 miljoner Rätt till Komvux införs och ett riktat statsbidrag införs från 2017 om 537 miljoner. Förbättrad utemiljö föreslås som ett engångsbidrag om 500 miljoner år En kommunbonus om 1,9 miljarder införs som stöd till ökat bostadsbyggande. Regeringen verkställer från år 2016 sparbetinget på gymnasieskolan och 470 miljoner dras bort från det generella statsbidraget. Den 13 april 2016 presenterade 2016 års vårändringsbudget och 2016 års ekonomiska vårproposition. Den ekonomiska vårpropositionen syftar till att ange politikens inriktning för perioden Nedan sammanfattas några satsningar: Satsning på skollokaler med 100 miljoner år 2016 Anslaget för ersättningar för särskilda kostnader för nyanlända ökas med 80 miljoner till 140 miljoner. Regeringen avsätter 40 miljoner för sfi och svenska som andra språk. Det riktade statsbidraget för specialpedagogik minskas med 100 miljoner för att finansiera andra ökningar. Det riktade statsbidraget för fler anställda i lågstadiet minskas med 658 miljoner för 2016, men tillförs 329 miljoner år 2017 och ytterligare 329 miljoner engångsbidraget om 500 miljoner för att rusta upp utemiljön för skolor senareläggs och sprids ut med 150 miljoner 2017 och 350 miljoner Utöver vårpropositionen görs en satsning på 10 miljarder i välfärdstjänster från år Pengarna till kommunsektorn kommer dels att fördelas på samma sätt som via det kommunala utjämningssystemet dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal asylsökande och nyanlända. Av det tillskott som fördelas per invånare erhåller kommunerna 70 procent och landstingen 30 procent. Av det tillskott som fördelas med hänsyn till asylsökande och nyanlända får kommunerna 80 procent och landstingen 20 procent. 16

23 Förutsättningar för Gävle kommun Befolkningsutveckling/åldersstruktur Folkmängden i Gävle kommun uppgick till invånare den 31 december 2015, vilket innebär en folkökning med 563 personer jämfört med årsskiftet 2014/2015. Det är en mindre ökning än föregående års rekordökning (+1 078). Folkökningen förklaras främst av positiva flyttnetton mot utlandet och det egna länet. Vidare har ett stort positivt födelseöverskott bidragit till folkökningen i kommunen. Totalt föddes barn under år 2015, vilket är lika med föregående år. Antalet dödsfall under aktuell period var 938. Därmed uppgick födelsenettot till +211 (+234 år 2014). Under år 2015 flyttade personer till Gävle och personer från Gävle, vilket innebär ett flyttningsnetto med Flyttningsnettot blev därmed lägre än föregående års netto på Kommunstyrelsen har fastställt att planeringsfolkmängden för Gävle kommun skall vara personer år eringsfolkmängden är den folkmängd som kommun ska ha beredskap för i all planering som är beroende av befolkningsutvecklingen. För år 2017 har invånarantalet i budgeten beräknats till som ökar till vid utgången av år Utvecklingen i åldersgrupperna 1-19 år respektive 80 år och äldre kommer att vara betydelsefull för kommunen. Åldersgruppen 1-15 ökar under hela perioden medan gruppen år ökar under senare delen av perioden. Gruppen 80 år och äldre fortsätter att öka under hela tidsperioden Inv år 6-15 år år 80- år Befolkningsprognos Näringsliv Näringslivsstrukturen i Gävle kommun bygger på en lång, framgångsrik industritradition. Skogsindustri och stålindustri utgör utöver logistik och handel den viktiga basen i kommunens näringslivsstruktur. Som residensstad har den offentliga sektorn också varit omfattande under åren. Växtkraften finns i de små- och medelstora företagen och dessa är därför påtagligt viktiga för näringslivsutvecklingen i Gävle kommun. Gävle kommun måste vara lyhörd för de förutsättningar som krävs för god tillväxt i de befintliga företagen, liksom skapa förutsättningar för att vara ett starkt alternativ för nya företags val av etableringsort. Gävle leder utvecklingen inom geografiska informationssystem, förnyelsebar energi och logistik. Idag har Gävle den högsta koncentrationen av kompetens i Europa inom geografisk informationsteknik och är en föregångare inom ledarskap för innovationer inom området. Klusterinitiativet Future Position X (FPX) har via Vinnovas program Vinnväxt fått långsiktigt finansiering för sin satsning på att utveckla Geo Life Region. Målen är att generera hundratals nya innovationer, 70 nya internationellt konkurrenskraftiga företag och över 1000 nya arbetstillfällen i regionen och många fler runt om i Sverige. Gävle har god tillgänglighet genom snabba och enkla kommunikationer och har dessutom närheten till Stockholm - Mälardalen, Västmanland, Dalarna och Hälsingland. Med utgångspunkt i Gävle Hamns utveckling är Mellan Sveriges Logistiknav en viktig satsning. 17

24 Ett strategiskt näringslivsarbete Under 2016 uppdateras det näringslivsprogam som Gävle kommun har arbetat fram tillsammans med näringslivet och andra aktörer och som har till syfte att tydliggöra vilka aktiviteter som ska genomföras för att nå de näringslivspolitiska målen. Det nya programmet gäller Under de senaste åren har ett flertal aktiviteter gjorts för att stärka Gävles attraktionskraft för företag som t.ex. utveckla Gävle kommuns service genom företagsservice och andra aktiviteter som förenklar, uppmärksamma Gävles företagare på olika typer av träffar samt ambassadörsträffar och informationskvällar för att öka kunskapen om till exempel offentliga upphandlingar. Arbetsmarknad Den öppna arbetslösheten i Gävle kommun uppgick i maj månad 2016 till personer, en ökning med personer från motsvarande period föregående år. Antalet arbetssökande i program med aktivitetsstöd uppgick till personer, en minskning med 116 personer. Antalet nyanmälda platser (lediga jobb) ackumulerat för 2016 fram till vecka 19 var vilket är en ökning med jobb från motsvarande period föregående år. Jobbmöjligheterna varierar, inom flera branscher ser jobbmöjligheterna hursomhelst goda ut. En del arbetsgivare har svårt att hitta nya medarbetare, detta gäller framförallt vård, omsorg och skola. Men även privata arbetsgivare har fått ökade problem att rekrytera. De yrken som arbetsgivarna upplever som svåra att rekrytera har höga utbildningskrav. Precis tvärt om är det för gruppen med svag utbildningsbakgrund, för den gruppen finns ingen eller en mycket svag efterfrågan på arbetsmarknaden. Bostadsbyggande Mot bakgrund av befolkningstillväxten ökar behovet av bostäder. Varje höst blir behovet av bostäder påtagligt i och med att nya högskolestuderande tillkommer. Av de regionala högskolorna är det endast Högskolan i Malmö som har ett högre sökandetryck än Högskolan i Gävle. Gävle är en attraktiv plats att leva och bo på, vilket bland annat återspeglas i prisutvecklingen på småhus. Medelpriset för småhus i Gävle kommun uppgick till tusen kronor för perioden februariapril Det innebär en prisökning med 12 procent jämfört med föregående år. I riket uppgick medelpriset till tusen kronor, vilket innebär en prisökning 11 procent jämfört med föregående år. Bostadsbyggandet har tagit fart i Gävle. Antalet beviljade bygglov för nybyggnation har ökat kraftigt och motsvarade 574 bostäder år Kommunledningskontoret bedömer att minst 500 lägenheter per år kommer färdigställas under perioden Under det första kvartalet 2016 har 126 bostäder färdigställts, varav 80 stycken är lägenheter i vårdoch omsorgsboende. 1 Statistiska centralbyrån, Småhusbarometern februari-april