Väg 190, delen Gunnilseås-Angereds Kyrkväg

Transkript

1 GRANSKNINGSHANDLING Väg 190, delen Gunnilseås-Angereds Kyrkväg Göteborgs Stad, Västra Götalands län PM Hydrogeologi, Projektnummer: Figur 1 Grundvattenrör GW2901 söder om Janssons grop, Gunnilse

2 Objektdata Vägnamn Väg 190 Objektnamn: Gunnilseås Angereds kyrkväg Objektnr: Kommun Göteborgs stad Län: Västra Götalands län Dokumentdata Titel: PM Hydrogeologi, delen Gunnilseås Angereds kyrkväg Utgivningsdatum: Utgivare. Trafikverket Region Väst, GÖTEBORG, Kontaktpersoner: Carl Dalman, projektledare Trafikverket, Otto Graffner, hydrogeolog Konsult: Ramböll Sverige AB Kontaktpersoner: Hans Wiktorson, uppdragsledare, Olov Sjöbergh, hydrogeolog,

3 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Utfört arbete Förutsättningar Resultat och analys Enskild dricksvattenförsörjning Jordlager och grundvattennivåer Deponin Janssons grop Kontroll av vägport Slutsats och rekommendation Referenser Bilaga 1 Vattendelare utmed vägsträckan - översiktskarta Bilaga 2 Jordarts- och hydrogeologiska kartan utsnitt (Bilaga 2:1-2:2)

4 1. Sammanfattning I denna handling sammanfattas de hydrogeologiska förutsättningarna och resultaten från utförda undersökningar av hydrogeologin på delsträckan Gunnilseås Angereds kyrkväg. På den västra delen av denna delsträckan domineras jordlagren av silt med inslag av skikt med sand. Östra delen av sträckan domineras av mäktiga lerlager som underlagras av mäktiga friktionslager. Norr om befintlig sträckning förekommer flera större avlagringar av isälvssediment som delvis har grävts ur och fyllts igen med deponimassor. Yt- och grundvatten utmed sträckan avvattnas huvudsakligen söderut till Äsperedsbäcken. Vid deponin Janssons grop bedöms del av strömningen ske åt norr mot Lärjeåns dalgång. Yt- och grundvatten i denna del är påverkat av deponimassorna. Trycknivån på grundvattnet inom den västra delen av delsträckan har i undersökta grundvattenrör uppmätts till mer än 5 meter under markytan. Söder om deponin Janssons grop och väg 190 har grundvattennivån i övre och undre magasinet uppmätts ligga under nivån 71,5 meter över havet (möh). I deponins centrala delar har nivån i underliggande friktionslager uppmätts till cirka 63 möh. I sydöstra delen av deponin har grundvattnets trycknivå uppmätts till cirka 74 möh. Geologin och hydrogeologin är komplex på och vid deponin Janssons grop. Risken för bottenupptryckning i samband med schakt för ny väg och vägport vid Janssons grop bedöms som liten om lägsta avvattningsnivå för vägporten (terrassnivån) placeras över 68 möh. För att minska risken för att ytligt lakvatten når omgivande dagoch ytvatten föreslås att tätning utförs av vägportens terrassyta och slänter upp till markytan eller minst upp till nivån 75 möh. Deponin Janssons grop innehåller ytligt och djupt lakvatten. Jordlagren vid läge för ny vägport i Gunnilse bedöms vara grumlingsbenägna vid schakt. I samband med schaktningsarbeten i byggskedet finns risk för att lakvatten och grumlat vatten sprids till Äsperedsbäcken och i förlängningen till Lärjeån. Fiskebeståndet i Lärjeån är känsligt för grumling. Lärjeån är reservvattentäkt för Göteborgs Stad. Åtgärder för att minska grumling och omhänderta och rena byggvatten/lakvatten bör därför utföras i byggskedet. Inför byggskedet bör ett kontrollprogram för yt- och grundvatten tas fram. 2. Inledning Trafikverket skall bygga om Väg 190 förbi Linnarhult, Lärjeåns dalgång och Gunnilse. Ramböll har fått i uppdrag att ta fram en vägplan för sträckan Angereds Storåsväg Angereds Kyrkväg. Objektet är uppdelat i 2 delsträckor. I denna handling sammanfattas de hydrogeologiska förhållandena utmed den östra delsträckan, Gunnilseås Angereds kyrkväg. De hydrogeologiska förhållandena utmed den västra delsträckan, Angereds Storåsväg Gunnilseås, redovisas i Projekterings - PM Geoteknik. Gränsen mellan de bägge delsträckorna går strax väster om blivande cirkulationsplats vid Vippärtsvägen.

5 Vägen görs om till väg på sträckan och vägkorsningar görs om till cirkulationsplatser. Mellan infarten till Äspereds industriområde och Angereds kyrkväg skall en ny väg byggas parallellt med den gamla. I höjd med deponin Janssons grop kommer ny väg att korsa den nuvarande väg 190 i en vägport. 3. Utfört arbete Under perioden hösten 2012 våren 2013 har hydrogeologiska utredningar och undersökningar utförts inom uppdraget. Resultaten från hydrogeologiska utredningar utförda under hösten och vinter har tidigare redovisats i PM Hydrogeologi, skisskede, daterad , samt i PM kompletterande grundvattenrör, daterad , se Referenser. Under våren 2013 har ytterligare grundvattenrör installerats utmed sträckan. Avläsning av grundvattennivåer utmed sträckan har utförts i samtliga grundvattenrör under maj och juni Följande arbeten rörande hydrogeologin har utförts på delsträckan: Identifiering av avrinningsområde samt yt- och grundvattenströmning Översiktig identifiering av jordlagerförhållanden Identifiering av grundvattenförekomster Installation av grundvatten- och miljörör Utredning om grundvattenförhållandena och föroreningar på och vid före detta deponin Janssons grop Mätning av grundvattennivåer i nya och äldre grundvattenrör Funktionstest i grundvattenrör Beräkning av k-värde i grundvattenrör på deponin Janssons grop Uppföljning av utförda geotekniska sonderingar Bedömning av risk för hydraulisk bottenupptryckning vid läge för ny vägport, Janssons grop Förslag till skyddsåtgärder 4. Förutsättningar Denna delsträcka startar cirka 200 meter väster om blivande cirkulationsplats vid Vippärtsvägen. Den slutar i öster i höjd med Angereds kyrkväg. Topografin är mycket varierande utmed delsträckan. De lägsta marknivåerna utmed delsträckan påträffas i anslutning till Äsperedsravinen (cirka 50 möh). De högsta nivåerna påträffas på höjderna runt deponin Janssons grop i Gunnilse (> 100 möh). Översiktligt avrinningsområde framgår av Bilaga 1. Söder om aktuell sträcka finns en höjdrygg i väst-ostlig riktning. Ytvatten och delar av grundvattnet norr om bergryggen avvattnas till Äsperedsravinen och vidare till Lärjeån. Äsperedsbäcken som avvattnar dalgången söder om väg 190 är kulverterad under industriområdet i Äspered. En

6 ytvattendelare går tvärs över Janssons grop i sydväst nordostlig riktning. Vattenkartans (Länsstyrelsens) vattendelare tvärs dalgången i Äspered har justerats österut efter studier i fält. Lärjeåns dalgång, Äsperedsravinen och området söder om Janssons grop/väg 190 är utströmningsområde för grundvatten. Utsnitt ur jordartskartan (SGU:s, Sverige Geologiska Undersökning) utmed sträckan, framgår av Bilaga 2. Kartan visar att i området norr om delsträckan utgörs jordlagren av isälvssediment. Dessa har ställvis grävts ut och fyllts igen med deponimassor vid Ekeredsdeponin och vid Janssons grop. Söder om aktuell delsträcka, i höjd med deponin Janssons grop, består jordlagren i huvudsak av mäktiga lerlager som underlagras av mäktiga friktionslager. Förhållandena styrks av de utförda geotekniska sonderingarna, se MUR GEO och tidigare Hydrogeologiska PM i Referenser. Norr om Äspereds industriområde utgörs jordlagren mest av silt med inslag av sandiga skikt. Äspereds industriområde underlagras och omges i övrigt av postglacialt grus och sand. Utfyllnad har skett för industriområdet. Utsnitt ur hydrogeologiska kartan (SGU, Sverige Geologiska Undersökning) utmed sträckan, framgår av Bilaga 2. Av kartan framgår att två nedlagda deponier förekommer utmed delsträckan. Dessa är Ekeredsdeponin och deponin vid tidigare Janssons grop. Kartan anger också att det utmed delsträckan skall finnas Grundvattentillgång i sandoch gruslager eller i lucker morän under jordlager som är täta eller har dålig genomsläpplighet, vanligen lera. Sättningar kan uppstå vid avsänkning av grundvattennivån. Grundvattentillgång anges vara måttlig, vilket bedömts motsvara 1 5 l/s. Liknande jordlagerförhållanden har bekräftats vid installation av djupa grundvattenrör söder om deponin vid Janssons grop och Väg Resultat och analys 5.1 Enskild dricksvattenförsörjning Enligt underlag från Göteborg Vatten är alla fastigheter utmed delsträckan anslutna till kommunalt vatten. Enstaka äldre grävda eller borrade brunnar bedöms kunna förekomma. De används sannolikt främst till bevattning. 5.2 Jordlager och grundvattennivåer Planer, sonderingsresultat och grundvattennivåer redovisas i Markteknisk undersökningsrapport, Geoteknik MUR/Geo. Grundvattenrörens placering och trycknivåer framgår av MUR/Geo. På den östra delen av delsträckan består jordlagren av mäktiga lerlager som underlagras av mäktiga friktionslager. Ställvis förekommer skikt av friktionslager (silt, sand) i leran. Väster om Janssons grop består jordlagren av silt med enstaka skikt av sand. På den västra delen av delsträckan har grundvattennivån i friktionsjordlagren uppmätts till cirka 8 meter under markytan. Grundvattennivån vid Janssons grop redovisas nedan. 5.3 Deponin Janssons grop Vid Janssons grop har de tidigare naturliga isälvssedimenten delvis grävts bort. Urgrävning har skett till som mest 20 meters djup och fyllts igen med deponimassor.

7 Deponin har täckts med tunnare jordlager. Deponimassorna underlagras sannolikt av icke utgrävt isälvsmaterial eller bottenmorän. Nya grundvattenrör och miljörör har installerats på och i anslutning till Janssons deponi för att bestämma grundvattennivåer och för att utreda lakvattnets sammansättning. Funktionstester och avläsning av grundvattennivåer har utförts i grundvattenrören. Grundvattnets trycknivåer framgår av Figur 2, Tabell 1 och av Geoteknik MUR. Resultaten från utvärdering av funktionstester i grundvattenrör 3006 och 3007 framgår av tidigare PM kompletterande grundvattenrör, se Referenser. I bottenfriktionen under deponimassorna i Jansson deponins centrala delar har ett k-värde utvärderats som ligger i intervallet 1x x10-7 m/s. Grundvattennivåer vid och på deponin "Janssons grop" Uppmätt grundvattennivå (möh) _ Datum Figur 2 Uppmätta grundvattennivåer vid och på deponin Janssons grop

8 Tabell 1 Mätpunkt/ datum Grundvattenrör vid Janssons grop med trycknivåer Trycknivå (möh) Markytans nivå Nivå rörspets (möh) (möh) ,16 70,81 70,81 71,49 67, * torr torr 75,30 52, _PEH 70,36 71,00 69,14 67,10 71,64 57, _2 55,84 54,21 71,74 52, ,89 67,93 67,91 torr 75,99 67, ,36 62,82 Hittades 75,50 68,00 inte 2909 torr torr torr 75,80 72, ,37 67,36 67,36 67,39 75,76 67, ,34 62,15 63,00 74,20 49, torr torr torr 72,40 65, ,25 59,50 61,60 75,80 55, ,70 62,32 59,08 75,60 54, ,60 73,41 72,95 75,40 62,20 *Tidigare benämnd 2902_2 63,37: Vattennivån inte säkerställd, troligen vatten från installationen. Resultaten av undersökningarna indikerar att det finns ett djupare och ett ytligare grundvattenmagasin. Bägge är sannolikt påverkade från lakvatten, se PM skisskede Förorenade områden i Referenser. I deponins centrala del har grundvattennivåerna uppmätts till nivån möh. Det motsvarar meter under markytan, se tidigare rapporter i Referenser nedan. Det ytligare, lokala grundvattenmagasinet i deponins sydöstra del uppvisar en grundvattennivå som högst på cirka 74 möh, cirka 3 meter under markytan. Detta magasin bedöms ha hydraulisk förbindelse med berget och jordlager norr om ICA affären. Söder om deponin och väg 190 är lerlagren mellan meter mäktiga och underlagras av ett fast och mäktigt friktionsjordlager. Trycknivån på grundvattnet i detta friktionslager har inte kunnat säkerställas med gjorda undersökningar. Det bedöms dock inte överstiga 71,5 möh, vilket i stort sett motsvarar artesiska förhållanden.

9 Figur 3 Området söder om deponin Janssons grop och läget för ny vägport Gunnilse Det har inte varit aktuellt att undersöka eventuell hydraulisk förbindelse mellan grundvatten i deponin och i friktionsmaterialet under leran, söder om väg 190. Eventuellt finns det en negativ hydraulisk gräns (täta jordlager) mellan Janssons deponi (centrala delarna) och det djupa grundvattenmagasinet söder om väg 190. En grundvattendelare förekommer sannolikt på deponin vid Janssons grop. Grundvattendelarens läge för det djupa grundvattnet i och runt Janssons grop är inte känd. Sannolikt sker ett flöde av djupt grundvatten från deponin åt norr mot Lärjeån men också åt söder mot Äspereds dalgång. Hydrogeologin är komplex på och i anslutning till deponin vid Janssons grop. Fördjupad hydrogeologisk utredning av förhållandena på plats har inte varit aktuella för att bestämma ny vägs plan och profil. Vid Janssons grop förekommer deponimassor som kan vara mindre eller mer förorenade. Deponimassorna genererar lakvatten i de bägge grundvattenmagasinen (ytligt och djupare). Lakvattnet sprids idag till omgivningen genom utläckage av ytligt markvatten och grundvatten. Kompletterande undersökningar av ytliga deponimassors utbredning utmed ny vägport samt undersökning av det ytliga lakvattnets spridningsvägar, har föreslagits för beställaren. Mer information om undersökningarna gjorda på Janssons grop, framgår också av PM skisskede Förorenade områden, se Referenser. Lokalt bedöms instängda vattenvolymer förekomma i de ytliga jordlagren/deponimassorna på Janssons deponi. Detta lakvatten kan komma att läcka ut vid schakt för ny väg och vägport. Lakvattnet fylls på av mer nederbörd, eftersom deponins täckning bedöms vara otillräcklig. Planer finns på att täcka deponin med schaktmassor från byggnationen av ny väg Kontroll av vägport Vid schaktarbeten kan höga trycknivåer på grundvattnet i underliggande jordlager öka risken för hydraulisk bottenupptryckning. För att vägens profil skall kunna bestämmas

10 har lägsta nivån för vägens terrassyta (avvattning) beräknats utifrån resultaten från undersökningarna och med hänsyn till risken för bottenupptryckning. Med en dimensionerande trycknivå på 63 möh (deponins centrala delar) kan portens terrassyta läggas som lägst på nivån 61 möh, utan att bottenupptryckning riskeras. Med en dimensionerande trycknivå på 71,5, (söder om väg 190) kan portens terrassyta läggas som lägst på nivån 66 möh, utan att bottenupptryckning riskeras. Detta med en antagen densitet av ovanliggande jordarter på 1,7 ton/m 3. I sydöstra hörnet av deponin har grundvattennivåer på cirka 74 möh uppmätts. En samlad bedömning gör att det är rimligt att terrassnivån inte placeras lägre än nivån 68 möh. Djupa schakter vid passage av Janssons deponi ökar risken för att större mängder deponerat avfall och lakvatten måste omhändertas. För att minska risken för att lakvatten når omgivande dag- och ytvatten föreslås att tätningsåtgärder utförs vid vägportens terrassyta och slänter. Detta görs på en sträcka av totalt cirka 280 meter och upp till markytan eller minst nivån 75 möh. 6. Slutsats och rekommendation Inom centrala delen av Janssons grop i Gunnilse har högsta säkerställda grundvattennivå i underliggande friktionslager uppmätts till cirka 63 möh. Trycknivån i övre och underliggande friktionslager på södra sidan av väg 190 har inte säkerställts. Med gjorda undersökningar bedöms den dock inte vara högre än 71,5 möh. I sydöstra hörnet av deponin har grundvattennivåer på cirka 74 möh uppmätts. Deponin Janssons grop innehåller ytligt och djupt lakvatten. Det ytliga och djupa lakvattnets strömningsvägar har inte undersökts i uppdraget. Spridning av lakvatten bedöms ske åt norr mot Lärjeån men också åt söder mot Äsperedsbäcken. Jordlagren vid läge för ny vägport är grumlingsbenägna. Inslag av silt, lera, fyllnads- och deponimassor samt inläckande lakvatten kan förekomma vid kommande schaktarbeten vid Janssons grop. I byggskedet finns risk för att lakvatten och grumlat vatten sprids till Äsperedsbäcken och i förlängningen till Lärjeån, som har höga naturvärden (Natura 2000). Lärjeån är reservvattentäkt för Göteborgs Stad. Åtgärder för att minska grumling och omhänderta och rena byggvatten/lakvatten bör därför utföras i byggskedet. Grundvattennivån varierar såväl mellan olika årstider som mellan olika år. Inför byggskedet bör ett kontrollprogram för yt- och grundvatten tas fram. Upprepade mätningar av grundvattennivåerna vid läge för ny vägport bör utföras innan byggstart samt i driftskedet. Mätningar bör ske vid minst 3 tillfällen spridda under ett kalenderår. Kontrollprogrammet bör också omfatta referensprovtagning i Äsperedsbäcken uppströms Äspereds industriområde. Då kan eventuell påverkan från spridning av lakvatten och grumling i byggskedet uppmärksammas och tillräckliga insatser utföras i rätt tid. Risken för bottenupptryckning i samband med schakt för ny väg och vägport vid Janssons grop bedöms som liten om lägsta avvattningsnivå för vägporten (terrassnivån) placeras över 68 möh. Tätningsåtgärder föreslås på slänter och terrassyta för vägporten

11 vid Janssons grop. Detta för att minska risken för spridning av lakvatten till dagvatten och till omgivningen i driftskedet. 7. Referenser Markteknisk undersökningsrapport Geoteknik, MUR GEO, PM Hydrogeologi, skisskede. Ramböll, PM kompletterande grundvattenrör. Ramböll, PM skisskede Förorenade områden, Ramböll, Jordartskartan, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), digitalt utsnitt 2013 Hydrogeologiska kartan över Linnarhult, Lärjeån och Gunnilse (utsnitt ur SGU serie Ah nr 12, 1998)

12

13

14

15

16 TRAFIKVERKET Väg 190, Gunnilseås - Angereds kyrkväg Vägplan PM Hydrogeologi Utsnitt ur hydrogeologiska kartan (SGU) Del av SGU:s Hydrogeologiska karta över Linnarhult, Lärjeån och Gunnilse (utsnitt ur SGU serie Ah nr 12, 1998). Unr laga 2_2.doc

17

18 Trafikverket, Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17. Telefon: , Texttelefon: