Inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform"

Transkript

1 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum Vår referens Lovisa Hansson Stadsjurist Tjänsteskrivelse Inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform STK Sammanfattning Stadsbyggnadsnämnden har i skrivelse redovisat sitt utredningsuppdrag angående frågan om lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet. Nämnden har därvid föreslagit att kommunfullmäktiges godkänner att inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform bör vara ett kommunägt aktiebolag på sätt som redovisats i ärendet samt att kommunfullmäktige uppdrar åt stadsbyggnadsnämnden att återkomma till kommunfullmäktige med underlag för slutligt beslut i ärendet. Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen tillstyrker förslaget. Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att att godkänna att inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform bör vara ett kommunägt aktiebolag på sätt som redovisats i ärendet, samt uppdra åt kommunstyrelsen att, efter samråd med stadsbyggnadsnämnden, återkomma till kommunfullmäktige med underlag för slutligt beslut i ärendet senast våren Beslutsunderlag Redovisning från Stadsbyggnadsnämnden angående redovisning av uppdrag att utreda lämplig framtida organisationsform för Boplats Syds verksamhet PwCs slutrapport Foyens slutrapport Tjänsteskrivelse KSAU 21 sept 2015 Utredningen Boplats Syds framtida organisationsform Beslutsplanering KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen KS Fördelningsmöte KS Fördelningsmöte KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen SIGNERAD

2 Kommunfullmäktige (3) Ärendet Bakgrund Sedan Stefan Lindhe (M) i en motion lagt fram förslag om Boplats Syds utveckling beslutade kommunfullmäktige den 22 maj 2014, 136, att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att utreda frågan om lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet samt att redovisa uppdraget till kommunfullmäktige (om bakgrunden till beslutet, se bihang nr 91). Boplats Syds är idag en avdelning under stadsbyggnadsnämndens förvaltning stadsbyggnadskontoret. Stadsbyggnadsnämndens redovisning av utredningsuppdraget och nämndens förslag Stadsbyggnadsnämnden har i skrivelse redovisat utredningsuppdraget. Av skrivelsen framgår bl.a. följande. Två konsulter, Foyen advokatfirma KB och PWC, upphandlades för att genomföra oberoende utredningar som omfattade såväl associationsrättsliga (t.ex. olika typer av bolag) som offentligrättsliga (t.ex. kommunalförbund) alternativ av driften av verksamheten i Boplats Syd. Båda konsulterna har i sina rapporter dragit slutsatsen att aktiebolag utgör den lämpligaste organisationsformen för den framtida driften av Boplats syd (se stadsbyggnadsnämndens skrivelse och utredningsrapporterna i beslutsunderlaget). Boplats Syd har gjort bedömningen att det finns ett intresse från kommunerna och de kommunala bolagen i Skåne att samverka i bostadsförsörjningsfrågor. Intresset att medverka i förmedlingen uppges dock hittills varit sparsamt. Burlövsbostäder och Simrishamnsbostäder har lämnat lägenheter till förmedling och några andra har utryck intresse av att göra det. Den avgörande och vanligaste invändningen från övriga uppges vara att det är svårt eller rent av omöjligt för ett kommunalt bolag i en annan kommun än Malmö att samarbeta med den kommunala förvaltningen i Malmö Stad. Med stöd av vad som framkommit vid utredningen har Stadsbyggnadsnämnden gjort bedömningen att ett kommunägt aktiebolag bör bildas med Malmö kommun som ensamägare med det uttalade syftet att på sikt få med fler kommuner som ägare. Nämnden har vidare framfört att de närmare förutsättningarna för verksamhetsövergång och överföring av tillgångar behöver utredas närmare inför ett slutligt beslut i frågan. Stadsbyggnadsnämnden har i skrivelsen föreslagit att kommunfullmäktiges godkänner att inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform bör vara ett kommunägt aktiebolag på sätt som redovisats i ärendet och att kommunfullmäktige uppdrar åt stadsbyggnadsnämnden att återkomma till kommunfullmäktige med underlag för slutligt beslut i ärendet senast i mars Stadskontorets bedömning

3 Förslaget från Stadsbyggnadsnämnden innebär att en verksamhet som idag bedrivs inom Malmös stads förvaltning övergår till ett självständigt aktiebolag. Övergång av verksamheter till bolagsform kräver ett antal principiella överväganden från fall till fall som främst handlar om kommunstyrelsens kontroll och insyn. Huvudsaklig anledning till bolagiseringen uppges vara att attrahera andra kommunala bostadsaktiebolag att ingå i samarbete med Boplats Syd. 3 (3) Stadskontoret bedömer att bolagsbildningen kan ske enligt stadsbyggnadsnämndens beslut. Syftet eller ändamålet för bolaget kommer att utvärderas årligen så som för andra kommunala aktiebolag. Stadskontoret förordar att kommunstyrelsen tillstyrker nämndens förslag. Eftersom det är fråga om en ny bolagsbildning är det angeläget att ägaren, kommunstyrelsen, råder över frågan om det fortsatta utredningsarbetet. Det förordas därför att kommunstyrelsen, efter samråd med stadsbyggnadsnämnden, får i uppdrag att utarbeta beslutsunderlaget som slutligen ska behandlas av kommunfullmäktige. Ansvariga Tomas Bärring Chefsjurist Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

4 159/2015 Kommunfullmäktige Meddelande om beslut fattat vid Stadsbyggnadsnämndens sammanträde angående redovisning av uppdrag att utreda lämplig framtida organisationsform för Boplats Syds verksamhet SBN Beslut som redovisas nedan har fattats vid stadsbyggnadsnämndens sammanträde Protokollet från nämndens sammanträde justeras Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutade den 13 maj 2015 att föreslå kommunfullmäktige att godkänna att inriktningen för Boplats Syds framtida organisationsform bör vara ett kommunägt aktiebolag på sätt som redovisats i ärendet samt att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att återkomma till kommunfullmäktige med underlag för slutligt beslut i ärendet senast i mars Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade den 22 maj , att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att utreda frågan om lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet samt att redovisa uppdraget till kommunfullmäktige. Boplats Syd är idag en avdelning under Stadsbyggnadsnämndens förvaltning Stadsbyggnadskontoret. I ärendet föreslås att Boplats Syd framtida organisationsform bör vara ett kommunägt aktiebolag med Malmö stads som ensamägare med det uttalade syftet att på sikt få med fler kommuner som delägare samt att kommunfullmäktige ger Stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att närmare utreda frågor kring överföring av verksamheten till ett kommunägt bolag. Ärendet Efter att Stefan Lindhe (M) lagt fram en motion om Boplats Syds utveckling beslutade kommunfullmäktige den 22 maj , att uppdra åt stadsbyggnadsnämnden att utreda frågan om lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet samt att redovisa uppdraget till kommunfullmäktige. Boplats Syd är idag en avdelning under stadsbyggnadsnämndens förvaltning stadsbyggnadskontoret.

5 Genomförandet Två konsulter, Foyen advokatfirma KB och PWC, upphandlades för att genomföra oberoende utredningar som omfattade såväl associationsrättsliga (t.ex. olika typer av bolag) som offentligrättsliga (t.ex. kommunalförbund) alternativ och som omfattade alternativ med Malmö stad som ensamägare, bolagisering med fler kommuner, bolagisering med fastighetsägare etc. samt möjligheten för Region Skåne att ingå. Utredningsuppdraget omfattade också bedömningar för olika ägaralternativ vad gäller ekonomiska och juridiska aspekter, t.ex. ägarrisk, skatter, insyn och tillämpligheten av lagen om offentlig upphandling, konsekvenser vad gäller personal, arbetsrätt, ekonomi och överförande av verksamheten. I beredningen av ärendet har stadsbyggnadskontoret fört dialog med stadsjuristen Lovisa Hansson, stadskontoret rörande organisationsrättsliga frågor och finanschefen Ola Nyberg, enheten för finansiell styrning, angående organisationsrättsliga frågor kopplat till ekonomi. Konsulternas rapporter Båda konsultrapporterna rekommenderar att Boplats Syd övergår till organisationsformen kommunägt aktiebolag med möjlighet till gemensamt ägande för fler kommuner. Rapporterna anger sammanfattningsvis följande. Sammanfattning utredning från Foyen advokatfirma: Foyen advokatfirma anser att aktiebolag är den organisationsform som är lämpligast för den framtida driften av Boplats Syd under förutsättning att kommunen inte väljer att bibehålla verksamheten som den ser ut idag. Genom valet av att driva Boplats Syd i aktiebolagsform görs ett tydligt avskiljande mellan Malmö stad och Boplats syd, vilket som vi har förstått det kommer att kunna bidra till att locka till sig ytterligare samarbetspartners som tidigare varit kritiska till att ingå i samarbetet på grund av den nära anknytningen mellan verksamheten och Malmö stad. Att bedriva verksamheten i en avgränsad juridisk form har även fördelar ur ett konkurrensperspektiv. Löpande årsredovisningar och en lagstadgad beslutsordning för aktiebolagen gör det lättare för marknaden att följa verksamheten, samtidigt som risken för sammanblandning och korsfinansiering minskar. Som tidigare nämnts finns det från och med årsskiftet vidare ett lagstadgat krav att kommunfullmäktige ska tillse att allmänheten får insyn i verksamheten som överlåts till privata aktörer, vilket än mer ökar marknadens möjlighet till insyn. Dessa argument är vidare viktiga argument just för att faktiskt genomföra en omorganisering av verksamheten istället för att bibehålla dagens organisation. Om verksamheten i Boplats Syd överförs till ett privaträttsligt subjekt finns det möjlighet för kommunen att i tillräcklig utsträckning säkerställa insynen i 2 (4)

6 verksamheten vilket gör att offentlighetsfrågorna inte har någon direkt betydelse för vilken organisationsmodell som väljs. Sammanfattning utredning från PwC: Aktiebolag är den bästa organisationsformen som sammantaget bäst svarar upp mot den övergripande målsättningen att vidga Boplats Syd till att förmedla bostäder i fler kommuner. Boplats Syd bör gå från lokal till regional legitimitet genom att bilda ett aktiebolag med regional förankring i hela Skåne. Det finns ett övergripande mål i Skåne om en gemensam bostads- och arbetsmarknad. Dialogen med nyckelaktörerna bör därför även föras med ägarkretsen d.v.s. på kommunledningsnivå. Erbjud delägarskap för de allmännyttiga bostadsföretagen i några av de större kommunerna i Skåne Malmö, Helsingborg, Lund och Kristianstad. Eventuellt ytterligare någon kommun från sydöst för att få förankring i alla delar av Skåne. Fokusera på var knutarna sitter och försök hitta praktiska, affärsmässiga organisatoriska lösningar. Om de kritiska framgångsfaktorerna av någon anledning inte vinner framgång bilda ett AB med Malmö stad som ensamägare. Sammanfattning Båda konsultrapporterna föreslår att ett kommunägt aktiebolag bildas. PwC understryker vikten av att gå från lokal till regional legitimitet genom att bilda ett aktiebolag med regional förankring i hela Skåne. De större kommunerna ska erbjudas delägarskap. Dialogen bör föras på kommunledningsnivå. Marknadsbedömning Boplats Syd bedömer att det finns ett intresse från kommunerna och de kommunala bolagen i Skåne att samverka i bostadsförsörjningsfrågor. Intresset att medverka i förmedlingen har dock hittills varit sparsamt. Burlövsbostäder och Simrishamnsbostäder har lämnat lägenheter till förmedling och några andra har utryck intresse av att göra det. Den avgörande och vanligaste invändningen från övriga är att det är svårt eller rent av omöjligt för ett kommunalt bolag i en annan kommun än Malmö att samarbeta med den kommunala förvaltningen i Malmö Stad. Slutsats Stadsbyggnadsnämnden bedömer med stöd av vad som anförs i utredningarna och med stöd av vad som anges ovan att ett kommunägt aktiebolag bör bildas med Malmö som ensamägare och med det uttalade syftet att på sikt få med fler kommuner som ägare. De närmare förutsättningarna för verksamhetsövergång och överföring av tillgångar behöver dock utredas närmre inför ett slutligt beslut i frågan. Stadsbyggnadsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta om ett inriktningsbeslut att lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats 3 (4)

7 Syds verksamhet är kommunägt aktiebolag samt begära att kommunfullmäktige som nästa steg i processen ger Stadsbyggnadsnämnden fortsatt utredningsuppdrag i avsikt att utreda frågan om verksamhetens framtida verksamhetsövergång kopplat till ekonomi, personalfrågor m.m. Malmö På stadsbyggnadsnämndens vägnar Karolina Skog / Anna Westberg 4 (4)

8 Till Malmö kommun Stadsbyggnadskontoret PROMEMORIA Utredning av frågan om lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet. FOYEN ADVOKATFIRMA KB Södergatan 28, SE Malmö, Sweden / Tel / Fax / Org.nr /

9 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund Disposition Allmänna rättsliga utgångspunkter för bostadsförmedling Olika former för bostadsförmedling Aktiebolag Aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning Ekonomisk förening Stiftelse Handelsbolag Kommanditbolag Samarbetsavtal/Enkelt bolag Gemensam nämnd Kommunalförbund Upphandlingsfrågor Särskilt om offentlighet och sekretess Vissa transaktionsfrågor Sammanfattande analys och slutsats (38)

10 1. BAKGRUND 1.1. Boplats Syd är en kommunal bostadsförmedling i Malmö och är organiserad som en egen avdelning inom förvaltningen stadsbyggnadskontoret. Syftet med Boplats Syd är att tillhandahålla en samlad förmedlingstjänst för såväl kommunala som privata fastighetsbolags hyreslägenheter. Förmedlingen sker i enlighet med köregler som har antagits av kommunfullmäktige. Verksamheten finansieras huvudsakligen genom köavgifter som tas ut av bostadssökande Kommunfullmäktige har genom beslut av den 22 maj 2014 ( 136) gett stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att utreda frågan om lämplig framtida organisationsform för driften av Boplats Syds verksamhet och lämna redovisning härför till kommunfullmäktige senast under maj Utredning har främst föranletts av en utveckling mot ett ökat antal förmedlingsuppdrag och en ökad efterfrågan på förmedlingens tjänster Stadsbyggnadskontoret har mot bakgrund av ovan gett Foyen Advokatfirma i uppdrag att utreda och redovisa ett underlag för beslut om framtida organisationsform för Boplats Syd. Enligt uppdragsbeskrivningen ska utredningen omfatta såväl associationsrättsliga alternativ (bolagisering) som offentligrättsliga organisationsformer. Utredningen ska även beakta möjligheten till ett delat huvudmannaskap mellan Malmö kommun och andra intressenter, t.ex. privata fastighetsägare, Region Skåne och andra kommuner. Slutligen ska utredningen ange skillnader mellan alternativen vad gäller ekonomiska och juridiska aspekter samt även redovisa konsekvenser i dessa hänseenden vid en eventuell omorganisation. 2. DISPOSITION 2.1. I denna promemoria kommer vi att redovisa ett beslutsunderlag utifrån de för utredningsuppdraget uppställda frågeställningarna. Inledningsvis kommer vi att beskriva de legala krav som för närvarande uppställs på bostadsförmedlingsverksamhet i syfte att analysera de yttre ramarna och de allmänna förutsättningarna för verksamhetens bedrivande. I ett efterföljande avsnitt lämnar vi en beskrivning av de olika verksamhetsformer som Boplats Syd har att välja mellan. Denna redogörelse görs dels ur ett allmänt perspektiv, för att ge läsaren en översikt i respektive verksamhetsform, dels ur ett analytiskt perspektiv, för att utvärdera respektive verksamhetsforms lämplighet för Boplats Syd. 3 (38)

11 2.2. Efter att de möjliga verksamhetsformerna beskrivits följer en redogörelse av de specifika juridiska problem som bör beaktas i samband med valet av organisationsform. Vi kommer därvid att diskutera frågor som hur den upphandlingsrättliga lagstiftningen kommer att tillämpas, hur reglerna om offentlighet och sekretess ska tillämpas, samt slutligen vissa transaktionsrättsliga frågor för det fall att tillgångar och personal behöver överföras. Efter denna genomgång följer vår analys och slutsats i vilken vi kommenterar vilket alternativ vi anser vara bäst lämpat för den framtida driften av Boplats Syd. Till sist lämnar vi en kortare beskrivning av den praktiska process som vi rekommenderar i samband med övergången till den av oss föreslagna verksamhetsformen. 3. ALLMÄNNA RÄTTSLIGA UTGÅNGSPUNKTER FÖR BOSTADSFÖRMEDLING 3.1. Regler som direkt eller indirekt berör bostadsförmedling finns i ett antal lagar och föreskrifter. Dessa kommer att översiktligt redovisas nedan. Syftet är att ange de förutsättningar som gäller för verksamhetens bedrivande och vilken betydelse dessa regler kan ha vid val av organisationsform. Några inledande definitionsfrågor 3.2. Innan vi avhandlar vilka regler som gäller för bostadsförmedling finns anledning att definiera begreppet bostadsförmedling. Eftersom vårt uppdrag avser att utreda ny organisationsform för verksamhet som idag bedrivs av Malmö kommun finns det anledning att även försöka definiera vad som utgör kommunal bostadsförmedling. I vissa avseenden gäller som vi kommer att se särskilda lagar och andra regler för kommunal verksamhet, vilket innebär att förutsättningarna för kommunal förmedling kan skilja sig åt från förmedling i annan form Begreppet bostadsförmedling har tidigare inte varit definierat i lag. I den nya fastighetsmäklarlagen (2011:666) som trädde ikraft år 2011 finns dock numera en definition av begreppet förmedling. Där anges att förmedling är sådan verksamhet som grundar sig på ett uppdragsavtal och som syftar till att anvisa en motpart med vilken uppdragsgivaren kan träffa avtal om överlåtelse eller upplåtelse fastigheter, bostadsrätter, tomträtter, andelsrätter, arrenderätter och hyresrätter I normalt språkbruk torde sådan verksamhet som anges i fastighetsmäklarlagen vanligen kallas mäklarverksamhet och inte bostadsförmedling. För denna utrednings syfte är denna distinktion inte avgörande. Med begreppet bostadsförmedling kommer vi dock i denna framställning att avse verksamhet som primärt avser förmedling av hyresrätter även om vissa inslag kan finnas av t.ex. tomtanvisningar. Det vill säga i princip den verksamhet som idag bedrivs av Boplats Syd. 4 (38)

12 3.5. Med begreppet bostadsförmedling avses i denna utredning sålunda verksamhet som syftar till att skapa kontakt mellan en hyressökande och en hyresupplåtare som inte är identisk med förmedlaren. Gränsen mellan bostadsförmedling och uthyrning kan ibland vara svår att dra. En fastighetsägare som själv anvisar sina lägenheter bedriver inte bostadsförmedling. Det är då istället fråga om uthyrningsverksamhet. Om flera fastighetsägare bildar ett särskilt förmedlingsföretag i en fristående organisatorisk form bör verksamheten däremot enligt ett förarbetsuttalande kunna anses som bostadsförmedling. 1 Denna slutsats är inte helt ägnad att övertyga; vad är t.ex. en fristående organisatorisk enhet i förhållande till ett privatägt fastighetsaktiebolag? För förevarande utredning är dock den ovan presenterade definitionen av begreppet bostadsförmedling tillräcklig Begreppet kommunal bostadsförmedling är som sagt av betydelse för tillämpningen av vissa lagar och regler som gäller för bostadsförmedlingsverksamhet. Exempelvis gäller inte fastighetsmäklarlagen för kommunala tjänstemän som enbart ägnar sig åt kommunal förmedling av hyresrätter. Trots detta finns det ingen legaldefinition på vad som anses utgöra kommunal bostadsförmedling Bostadsförmedling som drivs inom ramen för en kommunal förvaltning måste självklart anses vara kommunal. Men vad gäller om verksamheten bedrivs i annan form? I förarbetena till den nuvarande bostadsförsörjningslagen uttalas i all korthet att den form i vilken verksamheten bedrivs inte bör inverka på om en bostadsförmedling ska anses vara kommunal eller inte. 2 Där anges att det avgörande istället är om bostadsförmedlingen är en sådan kommunal tjänst som kommunen har beslutat att tillhandahålla kommuninvånarna efter politiska riktlinjer och fastställda förmedlingsprinciper. Vilken verkshöjd det behöver vara på dessa riktlinjer och förmedlingsprinciper diskuteras dock inte. Med kommunal bostadsförmedling kommer vi i denna utredning därför att avse sådan verksamhet, som oavsett organisationsform, står under någon form av kommunalt inflytande. Någon mer entydig definition än så är för innehållet i detta avsnitt inte nödvändig. Däremot finns det anledning att längre fram återkomma till frågan när det gäller vilka olika krav som ställs på delägda bolag i förhållande till olika grader av kommunalt inflytande. Regeringsformen 1 Se exempelvis prop. 2000/01:26 Bostadsförsörjningsfrågor m.m. s. 19 (med följdhänvisningar till tidigare förarbetsuttalanden). 2 Prop. 2000/01:26 s 19 5 (38)

13 3.8. Befintlig verksamhet inom Boplats Syd bedrivs idag som ett frivilligt åtagande av Malmö kommun. Det kan därför vara lämpligt att börja med att notera att den rättsliga grunden för verksamheten ytterst har sitt ursprung i grundlagen. En kommuns organisation och verksamhetsformer enligt 8 kap 2 regeringsformen ( RF ) ska bestämmas i lag. Detsamma gäller vilka åligganden och befogenheter som tillkommer en kommun. Den centrala lagregleringen i dessa ämnen finns i kommunallagen. Den kompletteras dock av ett stort antal specialförfattningar inom olika områden, t.ex. vad gäller skola, socialtjänst, etc Vidare bör noteras att en viss kommunal verksamhet (förvaltningsuppgift) enligt 12 kap 4 RF förvisso kan överlämnas till ett s.k. privaträttsligt subjekt. Med privaträttsligt subjekt menas såväl fysiska som juridiska personer, t.ex. aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser, samfälligheter m.fl. En uppgift som innefattar myndighetsutövning får dock endast överlämnas till ett privaträttsligt subjekt om det finns uttryckligt stöd för detta i lag Det finns inte någon speciallagstiftning som direkt reglerar kommunal bostadsförmedling, t.ex. vad avser organisation eller arbetssätt. Det finns inte heller några uttryckliga lagregler i kommunallagen eller annan lag som reglerar vad som gäller om en kommun vill uppdra åt ett privaträttsligt subjekt att bedriva bostadsförmedling. Det innebär att det inte finns något lagstöd för att i privaträttslig form bedriva bostadsförmedling som innefattar myndighetsutövning En första principiellt viktig fråga vid en eventuell omorganisation av Boplats Syd blir mot bakgrund av ovan om verksamheten innefattar myndighetsutövning till någon del. Om någon del av verksamheten utgör myndighetsutövning saknas nämligen laglig grund för att bedriva den delen i privaträttslig form. Den delen måste vid en eventuell omorganisation sålunda brytas ut och även fortsättningsvis bedrivas under kommunalt beslutsfattande. 6 (38)

14 3.12. Vad som utgör myndighetsutövning är dessvärre inte helt lättfångat. Förenklat kan begreppet sammanfattas som att det ska vara fråga om en ensidig maktutövning mot en enskild (fysiska såväl som juridiska personer) som grundar sig på offentligrättsliga regler. Ett tydligt exempel på myndighetsutövning är t.ex. de beslut som kommunen fattar om rätt till bostad enligt socialtjänstlagen. Historiskt synes kommunala bostadsförmedlingar ha handlagt den typen av förtursärenden. Såvitt vi uppfattat så hanterar Boplats Syd inte några förtursärenden där en enskild tillhandahålls bistånd enligt den sociala rättighetslagstiftningen. Istället synes gälla att hela verksamheten uteslutande har sin grund i frivilliga avtal mellan kommunen och fastighetsägare samt mellan kommunen och de bostadssökande. Vår bedömning är därför att verksamheten som bedrivs av Boplats Syd inte innefattar någon myndighetsutövning som utgör hinder enligt RF för att verksamheten i dess helhet istället organiseras i privaträttslig form. Kommunallagen Ovan har konstaterats att grunderna för en kommuns organisation och verksamhet ska fastställas genom lag och att detta huvudsakligen sker genom kommunallagen (1991:900), såvida det inte finns speciallagstiftning på ett visst område. Det finns som sagt inte någon lagstiftning som specifikt reglerar kommuners åligganden och befogenheter när det gäller kommunal bostadsförmedling. Den befogenhet som kommuner har att bedriva sådan verksamhet härrör därför från den allmänna kompetensbestämmelsen i 2 kap 1 kommunallagen ( KL ) Här finns inte anledning att närmare utreda vad som innefattas i den kommunala kompetensen annat än konstaterandet att kommuner torde ha en oomtvistad rätt att bedriva bostadsförmedling. Som strax kommer framgå nedan gäller numera till och med att kommunen enligt bostadsförsörjningslagen i vissa fall är skyldig att bedriva bostadsförmedling Enligt KL gäller vidare att kommunerna i princip är fria att organisera sin verksamhet hur de vill. KL innehåller dock vissa regler om vilka förutsättningar som gäller när en kommun vill driva en verksamhet i privaträttslig form Av 3 kap 16 KL framgår att kommuner får överlämna vissa kommunala angelägenheter till en juridisk person eller enskild individ. Samtidigt erinras om att myndighetsutövning eller sådant som enligt lag ska bedrivas av en kommunal nämnd inte får överlämnas åt ett sådant privaträttsligt subjekt. Bestämmelsen innebär att sådant som ligger utanför den s.k. kommunala kompetensen inte kan överlämnas. 7 (38)

15 3.17. Det bör särskilt framhållas att den kommunala kompetensen är avgörande för om kommunen får bilda exempelvis ett aktiebolag för att driva en viss verksamhet, men att den kommunala kompetensen sedan bolaget väl är bildat inte är direkt styrande för bolagets verksamhet. Ett aktiebolag styrs enkelt uttryckt av aktiebolagen och inte av kommunallagen Det sagda öppnar för risken (eller möjligheten beroende på hur man ser det) att en kommun kan överskrida sin kompetens genom att driva verksamhet i bolag. Därför gäller enligt 3 kap 17 KL att kommunfullmäktige för att få överlämna vårdnaden av en kommunal verksamhet till ett direkt eller indirekt helägt aktiebolag måste: a) Fastställa det kommunala ändamålet med verksamheten; b) Tillse att det kommunala ändamålet och de kommunala befogenheter som utgör ram för verksamheten anges i bolagsordningen; c) Utse samtliga styrelseledamöter; d) Se till att det anges i bolagsordningen att kommunfullmäktige får ta ställning innan sådana beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt fattas; e) Utse minst en lekmannarevisor; och f) Se till att bolaget ger allmänheten insyn i den verksamhet som genom avtal lämnas över till privata utförare. Syftet med bestämmelsen i 3 kap 17 KL är naturligtvis att de uppgifter som lämnas över till aktiebolaget ska vara så preciserade att risken för kompetensöverskridanden framstår som ringa. Uppenbarligen har dock regleringen inte varit fullgod, eftersom underpunkter har tillkommit efterhand. Särskilt kan nämnas att bestämmelsen i underpunkt b) trädde ikraft 1 januari 2013 och underpunkt f) trädde ikraft 1 januari Bestämmelsen i 3 kap 17 KL utgör så att säga kopplingen mellan kommunallagen och aktiebolagsrätten. Särskilt framgår det av bestämmelsen om att de kommunala befogenheterna som utgör ram för verksamheten ska anges i bolagsordningen. Om de så kallade kommunalrättsliga principerna om självkostnad, lokalisering, likställighet, m.fl. som gäller i stort sett all kommunal verksamhet (utom på energiområdet och vissa andra specialfall) inte skrivs in i bolagsordningen blir dessa inte aktiebolagsrättsligt bindande för bolaget. Det innebär i sin tur bolaget ska drivas i enlighet med aktiebolagslagens förutsatta vinstsyfte och att styrelse är skyldiga att verka för detta ändamål. En många gånger överraskande insikt för en politiskt tillsatt styrelseledamot. 8 (38)

16 3.20. Bestämmelsen i 3 kap 17 KL gäller helägda aktiebolag. KL innehåller motsvarande bestämmelser för stiftelser och ekonomiska föreningar. Om det är fråga om en association (bolag, förening, stiftelse) som inte är helägt av kommunen, utan ägs tillsammans med andra så gäller enligt 3 kap 18 KL att kommunen ska se till att 3 kap 17 KL tillämpas i den utsträckning som är rimlig med hänsyn till andelsförhållandena, verksamhetens art och omständigheterna i övrigt. Hyreslagen I 12 kap jordabalken ( hyreslagen ) finns vissa bestämmelser som avser att skydda hyresgäster från otillbörliga krav på ersättning i samband med bostadsförmedling eller uthyrning av lägenheter Enligt 65 hyreslagen är det straffbart att ställa upp villkor om särskild ersättning för upplåtelse av bostadslägenhet eller för överlåtelse av hyresrätt till sådan lägenhet. Av 65 a hyreslagen följer att det i princip är förbjudet att ta emot, träffa avtal om eller begära ersättning av hyressökande för förmedling av bostadslägenhet för annat ändamål än fritidsändamål. Sådan ersättning får dock utgå vid yrkesmässig bostadsförmedling enligt grunder som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer Regeringen har i förordningen (1978:313) om taxa för yrkesmässig bostadsförmedling föreskrivit att ersättning får tas ut med högst kr inklusive mervärdesskatt för en lägenhet i ett en- eller flerfamiljshus och med högst kr inklusive mervärdesskatt för ett möblerat eller omöblerat rum. Ersättning får endast tas ut om förmedlingen leder till att hyresavtal träffas Ersättning enligt 65 a hyreslagen får tas ut vid yrkesmässig bostadsförmedling som bedrivs av såväl kommuner som privata förmedlare. I bestämmelsen finns också än erinran om att det vid kommunal bostadsförmedling även är tillåtet att ta ut en köavgift enligt vissa särskilda grunder som anges i den s.k. bostadsförsörjningslagen. Bostadsförsörjningslagen Av central betydelse för kommunernas befogenheter att bedriva bostadsförmedling är innehållet i lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ( BFL ). I 7 BFL finns vissa direkta regler om kommunal bostadsförmedling. Lagrummet stadgar att en kommun ska anordna bostadsförmedling om det behövs för att främja bostadsförsörjningen. Om två eller flera kommuner behöver en gemensam bostadsförmedling ska dessa kommuner anordna sådan. Om kommunen inte själv anordnar förmedling trots att behov finns kan regeringen förelägga kommunen att göra detta. 9 (38)

17 3.26. En kommun har sålunda en skyldighet (i vart fall i teorin) att anordna bostadsförmedling vid behov. En för denna utredning avgörande fråga blir därmed vad som kvalificerar som en kommunal bostadsförmedling. Detta begrepp är inte definierat i lagen. Av förarbeten till BFL framgår dock att den form i vilken verksamheten bedrivs inte bör inverka på om en bostadsförmedling ska anses vara kommunal eller inte. 3 Det avgörande synes istället vara om bostadsförmedlingen är en sådan kommunal tjänst som kommunen har beslutat att tillhandahålla kommuninvånarna efter politiska riktlinjer och fastställda förmedlingsprinciper. 4 Kommunen torde alltså kunna fullgöra sin skyldighet att anordna bostadsförmedling såväl genom förmedling i egen regi som genom ett privaträttsligt subjekt Enligt 8 BFL gäller vidare att en kommunal bostadsförmedling, utöver sådan ersättning som får tas ut enligt 65 a hyreslagen, även får ta ut en köavgift av den bostadssökande. För detta krävs dock att lägenheterna förmedlas i turordning efter kötid. Kommunen får bestämma avgiftens storlek och grunderna för hur avgiften ska tas ut. Andra bostadsförmedlingar än kommunala får inte ta ut köavgift BFL innebär, som antytts ovan, att den kommunala befogenheten att anordna bostadsförmedling går längre än de befogenheter som kommunen skulle ha haft enbart med stöd av kommunallagen. Även utan BFL skulle det dock ligga inom kommunens befogenhet att inrätta en bostadsförmedling. Fastighetsmäklarlagen En fysisk person som yrkesmässigt förmedlar hyresrätter är enligt 1 fastighetsmäklarlagen (2011:666) att anse som fastighetsmäklare och är skyldig att vara registrerad som sådan. Registrering kan avse antingen fullständig registrering eller enbart registrering som hyresförmedlare. Fullständig registrering innebär att lagen är tillämplig fullt ut, t.ex. vad gäller utbildningskrav m.m., och ger behörighet att förmedla alla typer av objekt. Beträffande den som är registrerad som hyresförmedlare ställer lagen inte lika stora krav. Den som underlåter att registrera sig och ändå utför förmedlingsuppdrag gör sig skyldig till straffbar gärning Med fastighetsmäklare avses alltså en fysisk person. Om det ändå skulle lämnas ett mäklaruppdrag (bostadsförmedling) till en juridisk person ska detta enligt lagens förarbeten ses som ett uppdrag till den juridiska personen att anvisa uppdragsgivaren en fysisk person att utföra uppdraget. Det verkliga civilrättsliga avtalsförhållandet uppkommer därmed mellan uppdragsgivaren och den anvisade fysiska personen. 5 3 Prop. 2000/01:26 s 19 4 Jfr SOU 1992:71 Bostadsförmedling i nya former s Prop. 1983/84:16 s (38)

18 3.31. Fastighetsmäklarlagen innehåller, förutom krav på registrering, ett antal regler som har betydelse för förmedlingsverksamheten, t.ex. att verksamheten ska bedrivas enligt god fastighetsmäklarsed, förbud mot förmedling till närstående, förbud mot att bedriva förtroenderubbande verksamhet, vissa rådgivnings- och upplysningsskyldigheter, skyldighet att kontrollera förfoganderätten av ett objekt m.m. Vid förmedling av hyresrätter tillämpas dock inte lagens bestämmelser om krav på objektsbeskrivning, upplysningsskyldighet om rätt till ersättning vid senare försäljning, samt bestämmelserna om mäklarens rätt till provision, ensamrätt och ersättning för utlägg. Som nämnts gäller inte heller lagens kvalifikationskrav fullt ut för den som endast förmedlare hyresrätter och är registrerad som hyresförmedlare För att fastighetsmäklarlagen ska vara direkt tillämplig krävs att förmedlaren/mäklaren är registrerad som fastighetsmäklare. I annat fall är lagen endast analogt tillämplig. 6 Som utgångspunkt omfattar lagen alltså även kommunala tjänstemän som förmedlar fastigheter, bostadsrätter, hyresrätter, etc. Enligt 5 andra stycket gäller dock undantag från skyldigheten att vara registrerad för den som ägnar sig enbart åt kommunal förmedling av hyresrätter, kostnadsfri förmedling av hyresrätter till studerande, förmedling av hyresrätter för fritidsändamål eller till lokaler eller till rum där hyrestiden uppgår till högst två veckor En i och för sig intressant fråga är att undantaget för kommunal bostadsförmedling i fastighetsmäklarlagen endast gäller kommunal förmedling av hyresrätter. Alltså inte kommunal bostadsförmedling avseende exempelvis tomträtter. Om tjänstemännen vid Boplats Syd sålunda förmedlar tomträtter t.ex. genom att administrera kommunens tomtkö torde alltså skyldighet föreligga att registrera sig som fastighetsmäklare och underkasta sig de krav på utbildning, etc. som följer därav. Denna fråga ska inte utredas vidare här, utan vi nöjer oss med konstaterandet att det vid val av organisationsform för Boplats Syd är av betydelse om verksamheten är att anse som kommunal. Om den inte är det t.ex. för att det privata inslaget blir för stort blir fastighetsmäklarlagen direkt tillämplig med allt vad det innebär. Sammanfattning Av ovan kan sammanfattningsvis följande konstateras. Malmö kommun har rätt (och teoretiskt även skyldighet) att bedriva bostadsförmedling. Ur ett rent offentligrättsligt perspektiv står det kommunen fritt att organisera denna verksamhet i vilken laglig organisationsform som helst. Om verksamheten organiseras i privaträttslig form måste kommunen dock iaktta vissa formföreskrifter i samband med att verksamheten överförs för att säkerställa efterlevnaden av den kommunala befogenheten. 6 Se rättsfallet NJA 2000 s (38)

19 3.35. Det står även kommunen fritt att samarbeta i större eller mindre utsträckning med andra intressenter. Det gäller såväl andra kommuner som privata fastighetsägare. Om samverkan drivs så långt att kommunen inte längre själv eller tillsammans med andra kommuner har ett bestämmande inflytande över verksamheten uppkommer risk för att det inte anses vara fråga om kommunal bostadsförmedling. I sådant fall kommer verksamheten inte längre kunna finansieras genom köavgifter och medarbetarna kommer sannolikt att behöva registrera sig som hyresförmedlare enligt fastighetsmäklarlagen samt tillämpa denna. Det finns därför sammanfattningsvis goda skäl för att oavsett vilken organisationsform som väljs säkerställa det kommunala inflytandet. 4. OLIKA FORMER FÖR BOSTADSFÖRMEDLING 4.1. Ovan har diskuterats de yttre förutsättningarna för att bedriva bostadsförmedling. Vi har därvid konstaterat att Malmö kommun i princip är fri att välja vilken organisationsform som helst, men att det finns goda skäl att säkerställa ett fortsatt kommunalt inflytande för att framförallt kunna finanseria verksamheten genom köavgifter Bostadsförmedlingsverksamheten inom Boplats Syd kan som framgått organiseras på en rad olika sätt. Den kan fortsätta att drivas i förvaltningsform. Det är också möjligt att välja organisatoriska lösningar som innebär att förmedlingen sker i privaträttslig form. I båda fallen kan samverkan med andra intressenter ske i olika utsträckning, observera dock att privata intressen är exkluderade från att delta genom ägande om verksamheten drivs i offentligrättslig form. Om förmedlingen sker i privaträttslig form kan dock såväl andra kommuner som privata fastighetsägare delta genom ägande av verksamheten I det följande kommer vi att redovisa ett antal olika organisatoriska former som kan användas för verksamheten i Boplats Syd. Syftet är att ange de förutsättningar som gäller för olika organisationsformer med avseende på fördelar och nackdelar samt hur samverkan med andra intressenter kan ske vid val av viss organisationsform. Ett alternativ som vi inte avser att gå in närmre på nedan är möjligheten att välja att fortsätta bedriva verksamheten i samma form som idag. Anledningen till detta är helt enkelt att beställaren får anses vara väl bekant med den nuvarande verksamhetsformen, varför det inte finns orsak att närmare gå in på en beskrivning av denna Kommuner har sedan lång tid bedrivit verksamhet inte bara i nämnd och förvaltningsform, utan även genom olika privaträttsliga associationsformer. Den helt dominerande formen när det gäller kommunala företag är aktiebolaget. Stiftelser, ekonomiska föreningar, handels- och kommanditbolag och ideella föreningar är således ovanliga företeelser inom det kommunala området. 12 (38)

20 4.5. När en kommun väljer att bedriva viss verksamhet i aktiebolagsform brukar det ofta motiveras av påståenden om att effektiviteten blir större, organisationen tydligare och redovisningen mer transparant. Effektivitetsfördelarna brukar motiveras med hänvisning till att aktiebolaget erbjuder ett utvecklat organisationsmönster med klara roller för aktieägare, bolagsstyrelse, VD och revisorer. Det finns också ett väl utvecklat regelverk för vad bolaget får och inte får eller bör göra. Ett annat skäl som brukar nämnas är att det är lättare driva näringsverksamhet i aktiebolagsform, t.ex. med avseende på ingående av avtal. Motparten har nämligen då lättare att avgöra vilken kompetens styrelsen eller VD har att ingå olika avtal, än om verksamheten bedrivs i förvaltningsform Den största fördelen med aktiebolag torde dock vanligen vara att det blir lättare att samverka med andra aktörer. Samverkan med privata aktörer måste ha privaträttslig form. Samverkan med andra kommuner kan äga rum i kommunalförbund eller gemensam nämnd, men det är tämligen omständliga organisationsformer med en lika utvecklade regler om ägarstyrning, etc. Bildas ett kommunalförbund utgör detta i princip en egen kommun, som bildarna inte får styra Det förtjänar i detta sammanhang återigen att påpekas att KL:s regler om kommunal företagsbildning och kommunalt ägande endast gäller just de krav som ställs på kommunerna i egenskap av bolagsbildare och ägare. Övriga frågor som rör de olika bolagens verksamhet och inre liv regleras istället inom ramen för den s.k. associationsrättsliga lagstiftningen, dvs. aktiebolagslagen (2005:551) för aktiebolag osv Aktiebolagen är alltså helt dominerande när det gäller kommunala verksamhet som förekommer i bolagsform. Med anledning av detta kommer vi nedan huvudsakligen fokusera på att beskriva aktiebolaget. För att ge en bild av vad som särskiljer de övriga verksamhetsformerna från aktiebolag kommer vart och ett av alternativen likväl att beskrivas kortfattat. Innan vi går in på en närmare beskrivning av de olika bolagsformerna kan följande tabell vara till stöd för att ge en överblick av särdragen för de olika associationsformerna som vi kommer att behandla: 7 Jfr Stattin D., Kommunal aktiebolagsrätt, 2 uppl., s. 22 f. 13 (38)

21 Aktiebolag Handelsbolag Enkelt bolag Ekonomisk förening Stiftelse Vilka lagar gäller? ABL BL BL FL Stiftelselagen Utgör det ett eget rättssubjekt? Ja Ja Nej Ja Ja Uppkommer organisationen genom avtal eller registrering? Registrering Registrering Avtal Registrering Avtal/förordn ande Krav på bundet kapital Ja Nej Nej Ja, insats utan misnta gräns Tvingande regler om organisationens interna förhållanden? Ja, i stora delar Nej, frånsett 2:5 BL Nej Ja, i stora delar Finns det ett krav på firma? Ja Ja Nej Ja Ja Styrelsen, VD och Tvingande regler om Styrelsen, VD och särskild ställföreträdare? särskild firmatecknare Avtalas mellan delägarna Nej (ej juridisk person) firmatecknare Ja - avskild egendom Ja, i stora delar Förvaltare/sty relse 5. AKTIEBOLAG 5.1. Aktiebolag är näst efter enskild näringsverksamhet (när privatperson ensamt äger och driver företag, ex. lantbrukare) den vanligaste företagsformen i Sverige. Kortfattat kan det konstateras att aktiebolag utgör en enskild juridisk person och ett eget skattesubjekt. Ägandet i bolaget kan utgöras av båda enskilda och flera aktörer vilka kan vara både fysiska- eller juridiska personer. Aktiebolagen särskiljer sig mot övriga företagetagsformer genom att ställa upp lagstadgade minimumkrav på ett startkapital, aktiekapital, om minst kr för privata aktiebolag (respektive kr för publika bolag). Aktiekapitalet ska betalas in i samband med registreringen av företaget. När bolaget väl registrerats vid Bolagsverket kan detta kapital sedan brukas i bolaget I och med att aktiebolaget utgör en självständig juridisk person är ägarrisken begränsad till det kapital som var och en av ägarna tillfört bolaget (satsat aktiekapital). Det kan dock nämnas att det finns enstaka undantag för denna ansvarsbegränsning bland annat då styrelsen eller aktieägare uppsåtligen eller av oaktsamhet orsakat skada för bolaget Genom bildandet av aktiebolag åtar sig bolaget att följa de regler som finns uppställda i ABL. Detta innebär utöver tidigare nämnda regler om bolagsordning, vari det går att utläsa syfte med verksamheten bland annat att det inledningsvis ska utses en styrelse, årlig årsredovisning ska upprättas och hållas en årlig bolagsstämma. Reglerna kring aktiebolag är omfattande och praxis väl utvecklad. Då reglerna är välutformade och bolagsformen väletablerad i samhället är det förhållandevis enkelt att upprätthålla de formkrav som ställs upp för verksamhetsformen i ABL. Vinstsyfte 14 (38)

22 5.4. Utgångspunkten i ABL är att aktiebolag ska drivas i vinstsyfte denna princip är dock inte tillämplig för kommunala bolag (med undantag av bl.a. elhandelsbolag). Detta då syftet med kommunala aktiebolag är att driva kommunal verksamhet och vinstsyfte inte får förekomma. Detta är dock viktigt att notera att det kommunala syftet särskilt måste specificeras i aktiebolagets bolagsordning. Det är vidare viktigt att uppmärksamma att förbudet mot ett vinstsyfte inte förhindrar ett kommunalt bolag från att få generera tillräcklig vinst för att vara konsoliderat och klara av löpande investeringar. Utgångspunkten är istället att de kommunala bolagen ska följa självkostnadsprincipen. Sysslomannaskap 5.5. Styrelsens ledamöter och de verkställande direktörerna i ett aktiebolag är sysslomän. Med detta avses att de självständigt ska förvalta bolagets angelägenheter utifrån de regler som ABL ställer upp. I egenskap av syssloman har styrelseledamot och VD en allmän lojalitets- och vårdnadsplikt i förhållande till sin uppdragsgivare. För styrelsens del är uppdragsgivaren ägaren och för de verkställande direktörerna är uppdragsgivaren bolagets styrelse. Även styrelseledamöter och verkställande direktörer i ett kommunalt bolag är sysslomän. Dock är styrelsens primära uppdragsgivare inte stämman utan kommunen (som genom fullmäktige bl.a. tillsätter styrelsen). Ägarstruktur 5.6. Ägarfördelningen i aktiebolag fördelas utefter antalet ägda aktier i bolaget. Dessa aktier ger i sin tur rösträtt vid bolagsstämmorna vid vilka fördelningen av de olika förtroendeposterna i bolaget görs. Det är möjligt att utfärda olika typer av aktieserier i bolaget varvid vissa aktieslag kan vara förenade med mer rättigheter än andra. Det bör dock observeras att röstskillnaden för de olika aktieslagen inte får överstiga tio gånger röstvärdet för någon annan aktie i bolaget Huvudregeln för aktier är att det står aktieägare fritt att erbjuda annan att köpa dessa. Detta kan dock enkelt begränsas i bolagsordningen, t.ex. genom en hembudsklausul vilken förpliktar säljaren att först erbjuda aktierna till tidigare aktieägare Framtida aktörer som vill köpa in sig i bolaget kan således köpa in sig i bolaget genom att köpa aktier från befintliga ägare (förutsatt att hembudsklausulen inte utnyttjas) alternativt genom att bolaget genomför en riktad nyemission varvid nya aktier erbjuds intressenten. Ägarinsyn 15 (38)

23 5.9. Vilken bestämmanderätt Malmö stad får beror till stor del på vilket upplägg man väljer för aktiebolaget. Det är dock relativt enkelt att säkerställa att Malmö stad vidhåller kontrollen av bolaget. Detta antingen genom att endast ett färre antal aktier erbjuds övriga intressenter eller genom att det utfärdas olika aktieserier, och Malmö stad står som ägare av aktierna förenade med en bättre rösträtt och förslagsvis även med särskilda rättigheter, ex. till att utse styrelsemedlemmar för bolaget För det fall att bolaget är ensamägt är insynen i stora delar oförändrad för Malmö stad i och med att det är kommunalfullmäktige som kommer till att utse styrelseledamöterna i bolaget. Skattefrågor Ett aktiebolag kommer att utgöra en egen juridisk person och därmed även ett eget och skattepliktigt skattesubjekt Vad gäller överföring av medel från ägarna till bolaget gäller som huvudregel att aktieägartillskott till ett kommunalt aktiebolag är skattefria, men driftsbidrag utgör dock skattepliktig inkomst. Gränsdragningen mellan dessa båda överföringar kan sammanfattas enligt följande: 8 Om en kommun tillskjuter medel till ett kommunalt bolag för investeringar eller för att stärka kapitalbasen grundar sig detta på kommunens ägaransvar, vilket leder till att tillskjutna medel räknas som ett skattefritt aktieägartillskott. Om ett bidrag är föranlett av att bolagen svarar för driften av en verksamhet som kommunen valt att bedriva och inte av att kommunen varit ägare till bolaget ska det anses som ett skattepliktigt driftsbidrag. Fördelar och nackdelar Som framgått är aktiebolag den vanligaste bolagsformen i Sverige. Som en följd av detta finns det en väl utvecklad och lätt tillämplig lagstiftning för denna typ av bolagsform. Det är vidare en organisationsform som är relativt lätt att forma och anpassa så att den optimeras för den framtida driften av Boplats Syd Som en nackdel kan nämnas att det rent praktiskt kommer att innebära att en överföring av verksamheten och personalen kommer att behöva ske från Malmö stad till aktiebolaget. Förhållandet mellan verksamheten och kommunen blir således mer avskilt. Detta innebär vidare att bolaget i betydligt större utsträckning kommer att behöva stå på egna ben vad gäller finansieringen av verksamheten. 8 Baserat på praxis (RÅ 2001 ref. 28 I-II). 16 (38)

24 5.15. Ur ett affärsmässigt perspektiv ser vi en fördel med denna bolagsform då den kommer innebära en särskiljning mellan Malmö stad och Boplats Syd, vilket troligtvis kommer att öka övriga kommuners vilja att delta i verksamheten. Med denna typ av bolagsform är det vidare förhållandevis enkelt att ta in ny ägare och det finns inga hinder för ett kombinerat ägandeskap med både kommuner, landsting och privata fastighetsägare som delägare i bolaget. 6. AKTIEBOLAG MED SÄRSKILD VINSTUTDELNINGSBEGRÄNSNING 6.1. Ett alternativ till ett vanligt aktiebolag är aktiebolag (svb) vilket är ett aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning. Bolagsformen regleras i ABL kap 32 och grundläggande för den är att bolagets verksamhet primärt drivs i ett annat syfte än att ge aktieägarna vinst. De särskilda regler som ställs upp för denna form av bolag syftar till att säkerställa att vinsten huvudsakligen stannar kvar i bolaget för nya investeringar Detta innebär inte att vinstutdelning från ett svb-bolag till ägarna är förbjudet, dock sätts ett tak för den utdelning som tillåts. På det kapital som ägarna tillskjutit får i svbbolag årligen maximalt utdelas ett belopp som beräknas med hjälp av statslåneräntan plus en procent. Bolag av denna typ förbjuds vidare att ta upp vinst- eller kapitalandelslån I syfte att förhindra kringgåenden ges begränsningsregler för koncernbidrag och andra värdeöverföringar till koncernbolag samt för fusion/fission. Ett svb-bolag tillåts vidare inte att ändra skepnad till publikt bolag eller till ett normalt privat bolag För Boplats Syds del ser vi inte att ett svb-bolag skulle vara att föredra framför ett ordinärt aktiebolag. Detta då organisationsformen endast skulle medföra diverse begränsningar vilket gör den svårare att hantera rent praktiskt. Vad gäller den fördel som bolagsformen innebär genom en tydliga vinstbegränsning är liknande effekt enkel att uppnå i ett ordinärt aktiebolag. Detta bland genom att tydligt i bolagsordningen definiera vad bolagets syfte kommer till att vara (varav det där ska framgå att det inte kommer att drivas i vinstsyfte). 7. EKONOMISK FÖRENING 7.1. En ekonomisk förening påminner mycket om ett aktiebolag men det finns vissa skillnader. Innan vi går in på dessa skillnad kan några grundläggande karaktärsdrag för en ekonomisk förening nämnas. 17 (38)

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende fastställande av verksamhetsområde i Malmö stad jämte allmänna bestämmelser

Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende fastställande av verksamhetsområde i Malmö stad jämte allmänna bestämmelser SIGNERAD 2014-03-20 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-03-26 Vår referens Lovisa Hansson Stadsjurist Tjänsteskrivelse Lovisa.Hansson@malmo.se Framställning från kommunalförbundet VA SYD avseende

Läs mer

Bolagsordning för Vidingehem AB

Bolagsordning för Vidingehem AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Vidingehem AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Vidingehem AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Vidingehem AB

Läs mer

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB

Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Giltighetstid 2008-04-03 2011-12-31 Styrdokument Ägardirektiv för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.07) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 91 Antagen av

Läs mer

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794

Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1 Beslutad av kommunfullmäktige 2006-05-17 417. Dnr 27/05.107 och 2003-05-14 93. Dnr 30/03.002. (punkt 23) Ägardirektiv för Älvkarleby Kommunhus AB, org.nr 556611-1794 1. Bolaget som organ för kommunal

Läs mer

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1

ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 ASSOCIATIONSRÄTT I OCH II 2013-10-09 1 VAD ÄR ETT BOLAG? En (i) sammanslutning av fysiska personer med ett (ii) gemensamt syfte Det gemensamma syftet bestäms i avtal Bolaget kan vara juridisk person med

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning

Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015. Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning Styrelseutbildning för koncernen Stockholms Stadshus AB 2015 Catharina Gyllencreutz, stadsjurist Stockholms stads juridiska avdelning The Capital of Scandinavia Väsentliga regelverk EU-rätten Regeringsformen

Läs mer

Ändring av bolagsordningar och ägardirektiv. (AU 302) KS 2014-283

Ändring av bolagsordningar och ägardirektiv. (AU 302) KS 2014-283 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-11-04 261 Ändring av bolagsordningar och ägardirektiv. (AU 302) KS 2014-283 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets

Läs mer

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB

Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB ÖSTERÅKERS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT 2013-03-20 AU 6:22 Dnr. KS 2013/94-107 Utdrag: akten, KS Ändring av bolagsordningar för samtliga bolag inom Armada Fastighets AB Ärende

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder

Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder 2013-05-15 Rev. 2013-05-27 Regler och ansvar Inledning Ägardirektiv för AB Ekerö Bostäder Kommunen äger AB Ekerö Bostäder för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten syftar ytterst till att skapa

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag.

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag. FÖRETAGSPOLICY B:2 1 Bakgrund Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse. (Kl 3 kap 16)

Läs mer

Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB

Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB Styrdokument Bolagsordning för Katrineholms Fastighets AB Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 5.01) Senast reviderad av kommunfullmäktige, 206 2 (6) Beslutshistorik Antagen av ordinarie bolagsstämman

Läs mer

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden

Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge n- heter på vindar i staden SIGNERAD 2013-12-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2013-12-10 Vår referens Anders Spjuth Utredare Tjänsteskrivelse Anders.Spjuth@malmo.se Motion av Stefan Lindhe (M) angående att tillskapa fler läge

Läs mer

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB

p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB p.2014.1209 2014-04-11 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Lindesbergsbostäder AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

Bolagsordning för Vara Bostäder AB

Bolagsordning för Vara Bostäder AB Bolagsordning för Vara Bostäder AB Antagen av kommunfullmäktige 1998-12-14 23/98:2 Justerad av kommunfullmäktige 2002-12-16 23/02:2 Reviderad av kommunfullmäktige 2003-10-20 54 Reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB

p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB p.2014.1208 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning för Fastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Ägardirektiv för Sollentuna Energi AB Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige 2010-06-09, 44 Fastställda av bolagsstämman 2010-06-22 att gälla från och med 2011-01-01 Antagna av Sollentuna kommunfullmäktige

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB)

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Energi AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Växjö

Läs mer

Hemställan från MKB fastighets AB gällande princip för tillsättande av styrelse samt bolagsordning för vissa dotterbolag STK-2015-1159

Hemställan från MKB fastighets AB gällande princip för tillsättande av styrelse samt bolagsordning för vissa dotterbolag STK-2015-1159 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2015-10-15 Vår referens Ola Nyberg Finanschef ola.nyberg@malmo.se Tjänsteskrivelse Hemställan från MKB fastighets AB gällande princip för tillsättande av styrelse

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen.

Kommunstyrelsens förvaltning redovisar i skrivelse 3 februari 2014 förslag till bolagsordningar för de rubricerade bolagen. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 12 (30) 2014-02-10 Ks 8. Bolagsordningar för Västerviks Kommuns Förvaltnings AB och de helägda dotterbolagen Västervik Miljö & Energi AB, Västerviks Kraft Elnät AB,

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns

Läs mer

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB

Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB BESLUTSUNDERLAG 1 (1) Marie Nordström 2012-01-03 LiÖ 2012-69 Landstingsstyrelsen Fastställande av ägardirektiv 2012 för HjälpmedelsCentrum AB Landstinget äger samtliga aktier i bolaget HjälpmedelsCentrum

Läs mer

Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB

Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB 2015-01-08 KS-2014/1079.112 1 (8) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Kommunstyrelsen Förslag om ändring av bolagsordningen för Huge Fastigheter AB Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet

Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv till ombudet 2014-12-23 KS-2014/1679.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björkbacka, Per-Erik Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i SRV återvinning AB innefattande direktiv

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 71 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara

Läs mer

Region Skåne Holding AB

Region Skåne Holding AB ÄGARDIREKTIV för Region Skåne Holding AB org. nr 556936-0877 2 1. Bakgrund 1.1 Region Skåne Holding AB är ett av Region Skåne helägt aktiebolag. 1.2 Som formellt instrument för att tydliggöra rollfördelningen

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning

Läs mer

Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB

Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB Ägardirektiv för Höörs Fastighets AB Ägardirektiv för verksamheten i Höörs Fastighets AB (556019-3350), nedan kallat Bolaget, antagna av kommunfullmäktige i Höörs kommun den 2011-12-14, 89 och fastställda

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB

Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Renhållning och Vatten AB Bolagsordning 2015-02-16, 22 Kommunfullmäktige

Läs mer

Ägardirektiv för AB Bollnäs Bostäder

Ägardirektiv för AB Bollnäs Bostäder Ägardirektiv för AB Bollnäs Bostäder Ägardirektiv för verksamheten i AB Bollnäs Bostäder, nedan kallat bolaget antagna av kommunfullmäktige 2007-12-17, 291, och fastställda av bolagsstämma den Följande

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Teateraktiebolag

Bolagsordning för Växjö Teateraktiebolag Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Teateraktiebolag Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig kommunkansliet Dokumentnamn Bolagsordning för Växjö Teateraktiebolag Fastställd/Upprättad

Läs mer

Bildande av parkeringsbolag

Bildande av parkeringsbolag FÖRSLAG 1(6) Siv Lejefors, koncernjurist 011-15 11 15, 073 030 1955 Kommunfullmäktige Bildande av parkeringsbolag Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att 1. Godkänna att Norrköping Rådhus AB

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB

Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB Bolagsordning för Tjörns Hamnar AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (THAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Hamnar AB. 2 Styrelsens

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr A 14:7 Kf 103/2014 Dnr Ks/K 2001.10441 REGLEMENTE FÖR TOMELILLA KOMMUN OCH DESS HELÄGDA FÖRETAG Antagen av kommunfullmäktige den 18 juni 2014, Kf 103. 1.

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG

BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG BOLAGSORDNING FÖR AB EIDAR, TROLLHÄTTANS BOSTADS- BOLAG Bolagets firma 1 Bolagets firma är AB Eidar, Trollhättans. Verksamhetens föremål 2 Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Trollhättans

Läs mer

Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB

Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-12-18 Ersätter: 2011-12-15 Gäller fr o m: 2015-04-21 Ägardirektiv för Karlstads Stadshus AB Ägardirektiv för

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB

Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-09-22 Dnr: RS 2015-632 Regionstyrelsen Ökning av det egna kapitalet i Scenkonstbolaget i Östergötland AB Bakgrund Regionfullmäktige beslutade den 21 april 2015 att tillsammans

Läs mer

p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB

p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB p.2014.1207 2014-04-11 Dnr.2014/149 Bolagsordning Linde Energi Försäljning AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och tidplan

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (5) Ersätter KFS 2011:35 2014:12 ÄGARDIREKTIV FÖR AB HÖGANÄSHEM Detta ägardirektiv avser AB HÖGANÄSHEM, (556104-9551), (nedan kallat bolaget) och har fastställts på bolagsstämma

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms kommun.

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Koncern AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt 1 CORPORATE GOVERNANCE Ägare Två viktiga principer: - Kommandokedja - Rollfördelning Styrelse

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-12-22 KS- 2014/1677.109 1 (5) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB,

Läs mer

Diarienummer KS2014.0296

Diarienummer KS2014.0296 Diarienummer KS2014.0296 Bolagsordning för Skövde Flygplats AB, 556297-7339 Nedanstående bolagsordning har godkänts av Skövde kommunfullmäktige den 27 oktober 2014 och fastställts vid bolagets ordinarie

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-04-15 Extra sammanträde Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2013-04-08 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2013:149 Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se

Läs mer

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB

BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB BOLAGSORDNING FÖR MORAVATTEN AB Bolagsordning för Moravatten AB Fastställd Kommunfullmäktige 2013-05-27, 38 Bolagsstämman 2013-10-02 Daterad 2013-04-11 Reviderad 2014-12-01, 165 Produktion Kommunledningskontoret

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB

Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Bolagsordning 2015-02-16, 21 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2005:812 Utkom från trycket den 2 december 2005 utfärdad den 24 november 2005. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Bildande av samägt aktiebolag för utveckling av infrastruktur och kommunikationer samt kapitalisering av sådant bolag

Bildande av samägt aktiebolag för utveckling av infrastruktur och kommunikationer samt kapitalisering av sådant bolag Dnr KS-2014-157 sid 1 (6) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Stadssekretariatet Tjänsteyttrande 2014-03-17 Dan Tågmark, 054-540 10 04 dan.tagmark@karlstad.se Kommunstyrelsen Bildande av samägt aktiebolag för utveckling

Läs mer

STYRDOKUMENT. Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag. Dokumentansvarig: Kommundirektör

STYRDOKUMENT. Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag. Dokumentansvarig: Kommundirektör STYRDOKUMENT Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag Dokumentansvarig: Kommundirektör STYRDOKUMENT 2 Bolagsordning för Håbo Marknads Aktiebolag 1 Firma Bolagets firma är Håbo Marknads aktiebolag. 2

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB

p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB p.2014.1210 2014-04-10 Dnr. 2014/149 Bolagsordning för Näringsfastigheter i Linde AB 1 Fastställt av: KF Datum: 2014-05-13 88 För revidering ansvarar: Kommunledningsstaben För eventuell uppföljning och

Läs mer

1. Inledning. 2. Sammanfattning ÄGARSTRUKTUR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN

1. Inledning. 2. Sammanfattning ÄGARSTRUKTUR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN PM ÄGARSTRUKTUR FÖR KOLLEKTIVTRAFIKEN 1. Inledning Västtrafik AB ( Västtrafik ) ägs idag till 50 procent av Västra Götalandsregionen ( Regionen ) och till 50 procent av de 49 kommunerna i länet ( Kommunerna

Läs mer

Ägardirektiv för kommunens bolag

Ägardirektiv för kommunens bolag KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1,2,3,4,7 1(6) Gäller från Diarienummer 2014-02-24 2011/870 107 Antagen: kommunfullmäktige 2004-04-26 60 och ändrad senast 2014-02-24 26 (ersätter: KF 2012-08-27 91) Ägardirektiv

Läs mer

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883)

SFS nr: 2001:883. Revisorslag (2001:883) SFS nr: 2001:883 Revisorslag (2001:883) 2 I denna lag avses med 1. revisor: en godkänd eller auktoriserad revisor, 2. godkänd revisor: en revisor som har godkänts enligt 4, 3. auktoriserad revisor: en

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Fastighetsmäklarlag; utfärdad den 19 maj 2011. SFS 2011:666 Utkom från trycket den 10 juni 2011 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens tillämpningsområde 1 Denna

Läs mer

Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 29 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0412 KF Revidering av bolagsordning för Strömstadsgaragen Kommunfullmäktiges presidiums förslag till beslut

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Diarienummer KS2015.0132

Diarienummer KS2015.0132 Diarienummer KS2015.0132 För den verksamhet som bedrivs i AB Skövdebostäder, nedan kallat Bolaget, gäller dessa ägardirektiv antagna av kommunfullmäktige i Skövde kommun den 24 september 2012 med ändring

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI ELNÄT AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Revidering av bolagsordningar

Revidering av bolagsordningar SÖDERTÄLJE Tjänsteskrivelse KOMMUNSTYRELSENS KONTOR 2009-02-02 " Kommunstyrelsen Revidering av bolagsordningar Sammanfattning av ärendet Koncernstyreisen i Telge har beslutat föreslå revideringar i bolagsordningarna

Läs mer

2. Anslutning fler kommuner eller kommunägda bolag

2. Anslutning fler kommuner eller kommunägda bolag Aktieägaravtal Sörmland Vatten och Avfall AB, org.nr. 556742-9302- Fastställd av Vingåkers kommunfullmäktige 33, 2015-04-20 Mellan 1. Katrineholms kommun och Katrineholm Vatten och Avfall AB, 2. Flens

Läs mer

Eksjö kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Granskningsrapport. Audit KPMG AB 2014-11-18 Antal sidor: 12 Antal bilagor: 0

Eksjö kommun. Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Granskningsrapport. Audit KPMG AB 2014-11-18 Antal sidor: 12 Antal bilagor: 0 ABCD Eksjö kommun Kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala bolagen Granskningsrapport Audit KPMG AB 2014-11-18 Antal sidor: 12 Antal bilagor: 0 ABCD Eksjö kommun Kommunstyrelsens uppsikt 2014-11-18 Innehåll

Läs mer

56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082)

56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082) Kom munstyrelsens a rbetsutskott Sa m ma nträdesprotokol I 2012-05-03 12 (16) 56s Ägardirektiv AB Össebyhus (KS 20tI.082) Beslut Arbetsutskottets förslag: Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige att fastställa

Läs mer

Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner Stockholms Sörmland AB

Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner Stockholms Sörmland AB Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-08-15 i(d LS 1205-0650 Landstingsstyrelsen r LANDSTINGSSTYRELSEN 12-08- 28 00 00 5 - Ändring av bolagsordning för ALMI Företagspartner

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO).

BOLAGSORDNING. Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO) Org.nr 556211-9007 1 Firma BOLAGSORDNING Bolagets firma är Regional avfallsanläggning i mellersta Bohuslän Aktiebolag (RAMBO). 2 Säte

Läs mer

Svar på motion om företrädare i kommunala bolag

Svar på motion om företrädare i kommunala bolag SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2010-02-08 Blad 16 Ks16 Au 7 Dnr 153/2009-101 Svar på motion om företrädare i kommunala bolag Från Kerstin Rosenkvist, c, Mats Öhgren, m, Göran Edlund,

Läs mer

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17

Innehåll. Förord 5. Förkortningar 17 Innehåll Förord 5 Förkortningar 17 1. Inledning 19 1.1 Privaträttsliga associationer och offentligrättsliga organisationer 19 1.2 Gemensamma regler för skilda associationsformer? 22 2. Kort historik 23

Läs mer

Framställan från Räddningstjänsten Syd avseende fastställande av tillsyns-

Framställan från Räddningstjänsten Syd avseende fastställande av tillsyns- SIGNERAD 2014-08-21 Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-08-21 Vår referens Lovisa Hansson Stadsjurist Lovisa.Hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Framställan från Räddningstjänsten Syd avseende fastställande

Läs mer

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB.

2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB. Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. Firma. Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2011:15 BOLAGSORDNING FÖR TIDAHOLMS ENERGI AB Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28. 1 Firma Bolagets firma är Tidaholms Energi AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Tidaholms kommun. 3 Föremål

Läs mer

Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning för innehav av kamphundar

Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning för innehav av kamphundar Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-08-21 Vår referens Claes-Inge Wennström Stadsjurist claesinge.wennstrom@malmo.se Tjänsteskrivelse Motion av Lars-Johan Hallgren (SD) - Inför lämplighetsprövning

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Datum 2014-12-17 Vår referens Anders Spjuth Utredare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Uppföljning av särskilda ägardirektiv MKB Fastighets AB STK-2014-1254 Sammanfattning

Läs mer

Svedala Kommuns 6:03 Författningssamling 1(7)

Svedala Kommuns 6:03 Författningssamling 1(7) Författningssamling 1(7) Ägardirektiv för Bostadsaktiebolaget Svedalahem antaget av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 Detta ägardirektiv avser Bostads AB Svedalahem, nedan kallat

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551); SFS 2014:539 Utkom från trycket den 25 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen

Läs mer

Bolagsordning för AB Strömstadslokaler

Bolagsordning för AB Strömstadslokaler STRÖMSTADS KOMMUN KALLELSE/ÄRENDELISTA Sida 20 (40) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2015-06-09 Kf 65 Ks 95 Au 104 KS/2014 0468 Bolagsordning för AB Strömstadslokaler Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige 2012-04-16 24 Sida Kf Dnr 55/2012 706 Patientavgift för inkontinenshjälpmedel Kommunstyrelsens beslut Förslag till kommunfullmäktige Förslag till

Läs mer

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst

Välja association för att driva företag tillsammans. En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans En vägledning till att hitta den företagsform som passar er bäst Välja association för att driva företag tillsammans Hitta en form som passar Du som

Läs mer

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223

Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 Bolagsordning för KumBro Utveckling AB Org.nr. 556914-8223 1 Firma Bolagets firma är KumBro Utveckling AB. 2 Säte Bolagets styrelse skall ha sitt säte i Örebro. 3 Verksamhetsföremål Bolaget har till föremål

Läs mer

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna

Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Fördjupad granskning avseende Kommunalt forum Region Jönköpings län Revisorerna Göteborg den 24 mars 2015 Attensum AB Jur.kand. Joakim Eriksson Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Iakttagelser och

Läs mer

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB

Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7 Styrelsens förslag till beslut om ändring av bolagsordning och aktiekapital i Götenehus Group AB Punkt 7:I - Beslut om ändring av aktiekapitalgränser och aktiekapital a) Förslag till beslut om

Läs mer