Miljörapport 2014 Stora Enso Skoghall AB Skoghalls Bruk Anläggningsnummer

Transkript

1 Miljörapport 2014 Stora Enso Skoghall AB Skoghalls Bruk Anläggningsnummer Naturvårdsverkets föreskrift om miljörapport NFS 2006:

2 Villkor och utsläppssammanställning Utsläppssammanfattning Utsläppssammanfattning Skoghalls Bruk Produktion kartong, ton Vattenutsläpp Parameter Enhet Utsläpp Villkor Typ Totalt i år (m³, ton) Avloppsvatten m³/dygn SÄ ton/dygn 2,2 4,2 Gränsv. år 803 TOC ton/dygn 8 10/12 Gränsv år/mån 2920 BOD7 ton/dygn 4, AOX ton/dygn 0,04 0,15 Gränsv. år 14,6 Klorat ton/dygn 0,01 0,2 Begr. mån 3,7 Total Kväve kg/dygn Gränsv. år 78,5 Total Fosfor kg/dygn 20,4 30 Gränsv. år 7,4 Komplexbildare kg/ton kartong 0,41 0,8 Gränsv. år 282 Luftutsläpp Parameter Enhet Utsläpp Villkor Typ Totalt i år (m³, ton) Svavel process ton svavel Begr. mån* 53 Svavel diffust** ton svavel Gränsv. År 14 Svavel energi ton svavel 4 4 Svavel totalt ton svavel Kvävoxider process ton NO Kväveoxider energi ton NO Kväveoxider P12 mg/mj tillfört bränsle Gränsv. år Kväveoxider (exkl P12) ton NO Gränsv. År 422 Kväveoxider totalt ton NO NH3 mg/mj 7,1 10 Begr. månad* 7,1 N2O mg/mj 1,7 10 Begr. månad* 1,7 Svavelväte sodapanna 5 >10 mg/nm³ 0,1 max 5 % avgränsv. mån. Svevalväte mesaugn >50 mg/nm³ 0,1 max 5 % avgränsv. mån. Stoft från sodapanna 5 mg/nm³ tg 10,7 30 Gränsv. år Stoft från mesaugn mg/nm³ tg 31,3 70 Gränsv. år Stoft från barkpanna P12 mg/nm³ (vid 6% O2) 3,0 30 Begr. månad Klor och klordioxid kg aktivt klor/dygn 11,7 50 Gränsv. år 4,3 * Senaste gångna 12 månaders period ** 0,05 kg ptm oblekt sulfatmassa 2

3 Innehållsförteckning 1. Beskrivning av verksamheten Översiktlig beskrivning av verksamhetens påverkan på miljön Gällande tillstånd Redovisande utredningar under året Anmälda förändringar under året Produktion Utsläpp till vatten Utsläpp till luft Köldmedia och andra gaser som omfattas av SFS 2007: Buller Energi Avfall och restprodukter Interna fordonsparkens avgasreningsutrustning Kvalitetssäkring av miljökontrollen Överskridande av riktvärde och gränsvärde Incidenter och haverier med risk för miljökonsekvenser Klagomål under året Kemikalier Miljöförbättrande åtgärder Utförda mätningar, besiktningar och undersökningar under Övrigt

4 1. Beskrivning av verksamheten Stora Enso äger och driver en anläggning för skogsindustriell verksamhet vid Skoghalls Bruk i Hammarö kommun i Värmlands län. Industriområdet är beläget på en i Vänern (Kattfjorden) utskjutande udde invid den s.k. Skoghallsådran (en gren av Klarälven). I öster gränsar industriområdet till Skoghalls tätort med ca 7000 invånare. Norr om industriområdet ligger Vidön där Skoghalls Bruk äger och driver två deponier. På Vidön ligger också bolagets luftade damm samt vedrenseriet. På industriområdet finns en hamn för mottagning av olja. Oljan lagras i invallade cisterner i anslutning till hamnen. Övriga transporter till och från bruket sker via järnväg och landsväg. Vid anläggningen tillverkas kartong. Massan som används i kartongen består av oblekt och blekt sulfatmassa samt oblekt och blekt CTMP-massa. All massatillverkning vid fabriken är baserad på barrved som råvara. En del av massabehovet inköps. Vatten till fabriken tas från Vänern. Avloppsvattnet från fabriken renas i flera olika steg genom sedimentering, biologisk rening och kemisk fällning. En del av avloppet från renseriet och CTMP-tillverkningen leds till indunstning och förbränning i sodapannan. Efter reningen släpps vattnet ut i Kattfjorden via en 500 meter lång avloppstub. Överskottsvärme från sulfatfabriken levereras till Hammarö och Karlstads kommuns fjärrvärmenät. För mer information om fabrikens reningsanläggningar, avfallshantering och kontroll hänvisas till det aktuella kontrollprogrammet. Skoghalls Bruk har certifiering för miljö (ISO och ISO 17025), kvalitet (ISO 9001), energi (ISO 50001), spårbarhetsystem för fiberråvara (FSC och PEFC), produktsäkerhet (ISO 22000) samt arbetsmiljö (OHSAS 18001). Interna miljörevisioner bedrivs och verksamheten revideras en gång per år av extern revisor. Förbättringsarbetet ingår som en del i det dagliga arbetet. 2. Översiktlig beskrivning av verksamhetens påverkan på miljön Verksamheten ger upphov till miljöpåverkan i form av utsläpp till vatten och luft samt i form av buller och avfall. Dessutom används råvaror i form av ved, kemikalier, energi och vatten. Transporter in och ut från bruket ger en indirekt miljöpåverkan. Utsläpp till luft utgörs i huvudsak av kväveoxider, svaveldioxid, fossil koldioxid, stoft, svavelväte och andra illaluktande svavelföreningar. Inga gällande miljökvalitetsnormer överskrids eller riskerar att överskridas till följd av bolagets verksamhet. Till recipienten Kattfjorden sker utsläpp av syreförbrukande ämnen (TOC och BOD 7 ), suspenderat material (SÄ), klorerade organiska föreningar 4

5 (AOX), klorat, kväve, fosfor och komplexbildare. Dessutom släpps en del av vedens metallinnehåll ut i recipienten. Kartongen som tillverkas används huvudsakligen som livsmedelsförpackning och har därför mycket höga kvalitetskrav när det gäller hygien och produktsäkerhet. Möjlighet finns för återvinning av förpackningar efter användning i form av material- och energiåtervinning. Mätning av deponimängder och provning av lakvatten genomförs enligt punkter upptagna i kontrollprogram för Skoghalls Bruk samt kontrollprogram för de två deponierna. 3. Gällande tillstånd Vattendomstolen Vattenintag, daterad Miljödomstolen Utsläppsvillkoren härrör från M daterad Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen Värmland M daterad (tillstånd för utökad produktion av massa och kartong). M daterad (slutliga villkor från prövotidsutredning). Deldom M daterad (tillstånd för att bygga nytt renseri). Dom M daterad (M ändrad med avseende på tillstånd för massaproduktion). Dom M daterad (tillfällig ändring av utsläppsvillkor för SÄ). 4. Redovisande utredningar under året lämnades en komplettering av prövotidsredovisningen avseende buller i mål M till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen lämnades en statusrapport enligt 23 i industriutsläppsförordningen (SFS 2013:250) till Länsstyrelsen. 5. Anmälda förändringar under året lämnade bolaget in en anmälan om en mindre ändring inom ramen för de flaskhalselimineringar som under året har genomförts i sulfatfabriken. Ändringen lämnades till Länsstyrelsen och avsåg en installation av en värmeväxlare som skall minska risken för luktstörningar från flisimpregneringen. 5

6 Anmälan av krossning av det gamla vedrenseriet lämnades till Länsstyrelsen och kompletterades lämnade bolaget in ett förslag till reviderad schaktningsinstruktion till Länsstyrelsen. Bolaget lämnade in en ansökan om ett ändringstillstånd för att få uppföra och driva ett nytt syrahus. Ansökan lämnades till Vänersborgs tingsrätt, Mark- och miljödomstolen. Ansökan kompletterades Produktion Produktion av massa och kartong visas i nedanstående tabell, liksom tillståndsgiven produktion. År Produktion (ton) 2014 Sulfat- varav CTMP- varav Kartong massa blekt massa blekt Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Summa Tillstånd År Diff Produktion av kartong, sulfatmassa och CTMP minskade under 2014 jämfört med föregående år. Andelen inköpt massa var ton och ökade något jämfört med föregående år ( ton 2013). Produktion av massa och kartong var lägre och mängden inköpt massa var högre på grund av haveriet i sodapannan och förlängt årligt underhållsstoppet. 6

7 Ur avskild såpa i sulfatfabriken tillverkades ton tallolja vilket motsvarar 29,5 kg per ton sulfatmassa. Tillverkningen av råterpentin uppgick till 546 ton vilket motsvarar 1,9 kg per ton sulfatmassa. 7. Utsläpp till vatten Fabrikens anläggningar för rening av avloppsvatten har varit i drift hela året med undantag under ca ett dygn ( ) i samband med en ställverksbrand som orsakade stopp i reningsanläggningen. Produktionen stoppades omedelbart vid detta tillfälle, för att minimera miljökonsekvenserna. Mängden föroreningar i avloppsvattnet som gick till Vänern under de aktuella timmarna kunde uppskattas och adderades till de rapporterade utsläppen. Utsläppen rymdes inom villkoren. Nedanstående tabell visar en sammanfattning för funktionen över de olika reningsanläggningarna under året. Reduktionen av suspenderande ämnen (SÄ) och totalt organiskt kol (TOC) var 95% respektive 67 %. Reningen totalt över de olika reningsstegen har fungerat bra under året. Reningssteg SÄ TOC In Ut Diff Reduktion In Ut Diff Reduktion ton/dygn ton/dygn ton/dygn % ton/dygn ton/dygn ton/dygn % Bassäng 4 21,3 1,9 19,4 91,0 17,8 11,9 5,9 33,0 Bassäng 3 23,3 2,2 21,1 90,8 4,3* 5,1 Luftad damm 3,3 1,9 1,4 42,9 13,5 4,5 8,9 66,5 Kemisk fällning 4,0 2,1 1,9 47,6 9,6 7,9 1,7 17,6 Totalt rening 46,0 2,1 43,9 95,4 23,7 7,9 15,8 66,7 * Stickprov på ingående avlopp till Bassäng 3 vilket inte speglar verkligheten. Ingen TOC-reduktion sker i Bassäng 3. 7

8 Reningsresultat räknat som TOC-reduktion över den luftade dammen visas i månadsdiagram nedan. Reduktionen av TOC i luftad damm var 66,5% vilket är högre än föregående år (57,5 % 2013). Förbättringen är ett resultat av optimerad försedimentering, vilket ger minskad belastning till dammen, samt god tillgänglighet av luftarsystemet. Närsalter doseras vintertid för att kompensera den minskade nedbrytningen av slam (temperaturberoende) och tillgängligt kväve och fosfor. 8

9 Den totala reduktionen av TOC över reningsanläggningen visas i diagrammet nedan. Med reningsanläggningar avses inte indunstningen av avloppsvatten. TOC-reduktion totalt efter reningen var något lägre än föregående år (67 % jämfört med 70 % 2013). Detta förklaras av att kemfällningen körts i mindre omfattning, med lägre konsumtion av kemikalier. Fokus under året har främst varit SÄ, då detta var ett problemområde Vid kemfällning finns en viss risk för flytslam som kan ge högre utsläpp av SÄ. 9

10 Det totala utsläppet till Vänern av alla bestämda parametrar under året visas i nedanstående tabell. Samtliga villkor för utsläpp till vatten innehölls. Mån Flöde TOC BOD SÄ Tot-N Tot-P Klorat AOX Komplexb. TOC Kondensat till m3/d t/d t/d t/d kg/d kg/d ton/d ton/d kg/ton kart LD kg/ton massa MV ,7 4,2 3, ,9 0,01 0,03 0,38 0,57 Jan ,1 5,1 3, ,2 0,01 0,02 0,58 0,63 Feb ,7 5,6 2, ,8 0,02 0,03 0,66 0,40 Mar ,5 5,8 2, ,7 0,01 0,04 0,47 0,49 Apr ,0 4,6 2, ,3 0,01 0,03 0,36 0,46 Maj ,7 2,9 1, ,6 0,01 0,04 0,28 0,53 Jun ,2 3,2 1, ,2 0,01 0,05 0,25 0,44 Jul ,9 3,3 1, ,2 0,01 0,05 0,38 0,49 Aug ,9 3,5 2, ,9 0,01 0,04 0,40 0,87 Sep ,5 3,4 2, ,9 0,01 0,05 0,27 0,64 Okt ,2 3,3 1, ,4 0,01 0,01 0,26 0,59 Nov ,0 7,2 2, ,3 0,02 0,04 0,62 0,72 Dec ,3 3,2 2, ,2 0,01 0,05 0,35 0,67 Mv ,0 4,3 2, ,4 0,01 0,04 0,41 0,58 Villkor 10/12 år/månad 4,2 år 300 år 30 år 0,2 månad 0,15 år 0,8 år Beräkning COD 24,0 13,69 Skillnader i utsläpp mellan olika månader beror på en kombination av flera olika faktorer. Varierad massa- och kartongproduktion samt eventuella variationer i vedråvaran är några av dessa. Även årstiden påverkar reningsresultatet. Årstiden påverkar nämligen vedråvarans innehåll av extraktivämnen liksom den påverkar temperatur och effektivitet i det biologiska reningssteget. Utsläpp av TOC månadsvis till recipient visas i diagrammet nedan. 10

11 Utsläppen av TOC som medelvärde för året var 8,0 ton per dygn vilket motsvarar 4,2 kg TOC per ton kartong, vilket är en ökning jämfört med föregående år (7,7 ton per dygn resp. 3,8 kg TOC per ton kartong år 2013). Utsläpp av SÄ till recipient (exkl. mixeriavlopp) visas i diagrammet nedan. SÄ från mixeriet ingår inte i totalutsläppet och uppgick till 0,4 ton per dygn under året. Medelvärdet för året uppgick till 2,2 ton per dygn (3,0 ton år 2013). 11

12 Utsläpp av kväve till recipient för året uppgick till 215 kg per dygn och minskade något jämfört med föregående år (236 kg per dygn år 2013) vilket beror på bättre funktion i luftad damm. Utsläppen varierar beroende på vedsammansättning och produktmix i reningsanläggningen. Se diagrammet nedan. Utsläpp av fosfor till recipient visas i diagrammet nedan. Utsläppen var något högre jämfört med föregående år, vilket beror på att vi använde kemisk fällning mindre, och uppgick till 20,4 kg per dygn medel för året (16,9 kg per dygn år 2013). Utsläppet visar god marginal till villkoret. Se diagrammet nedan. 12

13 Utsläppen av klorat var 0,01 ton/dygn som årsmedelvärde vilket är samma nivå som Se diagrammet nedan. Utsläppen av klorerade organiska föreningar (AOX) var 0,04 ton per dygn och klart under gränsvärde Se diagrammet nedan. 13

14 Utsläppen av komplexbildare var 0,4 kg/ton kartong och på ungefär samma nivå som föregående år. Se diagrammet nedan. Utsläppen av elfilterstoft från sodapannan till vatten uppgick till ton (3 846 år 2013). Reningsanläggning för att ta bort kadmium och andra tungmetaller ur elfilterstoftet var i drift under hela året. Principen för denna är att tungmetaller faller ut ur stoftet vid högt ph. Slurryn med tungmetaller pumpas till mixeriet, där det behandlas tillsammans med grönlutsslammet. Tungmetallerna i slurryn övergår i sulfider och återfinns i grönlutsslammet, som sedan deponeras. Den uppmätta reningseffekten avseende tungmetaller i elfilterstoft var något lägre jämfört med föregående år. Mängd tungmetaller borttagna från elfilterstoftet samt den procentuella ökningen av tungmetaller till grönlutsslammet visas i nedanstående tabell. Cd Ni Pb Zn Reningseffekt % Avskild mängd, kg 7,1 3,1 4,1 231 Ökning i grönlutsslam, % Trots detta var totala utsläppen ungefär på samma nivå som tidigare år. Utsläppen av metaller till recipient mäts årligen på ett samlingsprov. 14

15 8. Utsläpp till luft Utrustning för reningen av rökgaser har varit i drift under hela året. Under några tillfällen stoppades gaspannan för sotning vilket medförde tillfälligt ökade utsläpp av svaveldioxid. I tabellen nedan visas utfall villkor för utsläpp till luft. Samtliga villkor innehölls under året. Mån NOX exkl P12 NOX P12** Stoft SP5 Stoft MU Svavelväte SP5 Svavelväte MU Klor+Klordioxid NH3 P11 N2O P11 Stoft P12*** Svavel diffust Svavel process mätt som NO 2 mätt som NO 2 mg/m³ tg mg/m³ tg % av driftstid % av driftstid mg/m³ tg ton/år mg/mj (6% O 2) (6% O 2) > 10 mg/nm³ > 50 mg/nm³ kg aktivt klor/dygn mg/mj mg/mj (6% O 2) ton Svavel ton Svavel Utfall , ,0 0,1 7,3 2,0 4 17,5 70,5 Jan 32,4 90,3 0,0 0,0 7,3 2,0 1,01 66,0 Feb 28,5 95, ,0 0,0 7,9 7,4 2,0 0,97 67,1 Mar 40,2 95,0 32 0,0 0,0 7,6 2,1 1,48 66,9 Apr 37,1 95, ,0 0,0 0,4 7,5 2,1 1,90 65,4 Maj 39,4 95,0 27 0,0 0,0 8,2 1,4 2,00 65,2 Jun 36,7 95, ,0 0,0 18,8 6,7 1,4 1,50 65,9 Jul 37,5 95,0 32 0,0 0,0 6,9 1,5 1,56 66,1 Aug 35,9 95, ,0 0,0 7,6 6,8 1,6 1,27 66,1 Sep 39,1 93,8 11 0,0 0,0 6,8 1,7 3 1,96 64,5 Okt 22,3 93, ,0 0,0 27,4 6,2 1,8 0,16 65,9 Nov 34,1 92,9 16 0,0 0,0 6,0 1,5 3 0,25 58,6 Dec 39,2 92, ,0 0,0 7,9 6,4 1,8 0,37 53,2 Medel 92,9 10,7 31,3 0,0 0,0 11,7 7,6 2,1 3,0 53,20 Summa ,4 Villkor max 5 % av driftstid max 5 % av driftstid *) Rullande 12 månadersmedelvärde **) Rullande årsmedelvärde ***) Mätt år år år år månad månad år månad* månad* månad månad månad* Överskridande av villkor Totalutsläppet av kväveoxider (NO x ) uppgick till 437 ton varav422 ton var exklusive P12 (431 resp. 399 ton under år 2013). Gränsvärdet 550 ton per år (exklusive P12) innehölls och utsläppen ökade något jämfört med föregående år. Utsläppen av kväveoxider från P12 var 92,9 mg/mj tillfört bränsle och villkoret 100 mg/mj innehölls (78,7 mg/mj år 2013). Ökningen på P12 i mg/mj beror på kort drifttid med följd att tiden för driftoptimering var begränsad. Mängden blev dock därför lägre 15 ton jämfört med föregående år (32 ton 2013). 15

16 I diagrammet nedan visas utsläppen av NO x för respektive panna (SP5=sodapanna, P12=barkpanna och P11=biobränslepanna). Totala utsläppen av svavel var 71 ton vilket är en minskning jämfört med föregående år (94 ton år 2013). Fördelning mellan utsläppskällor visas i diagrammet nedan. 16

17 Fördelning av svavelutsläppen från reservbrännkammaren och sodapannan, samt totala mängden från process visas i diagrammet nedan. Utsläppen av processvavel (syrahus, mesaugn, reservbrännkammare, gaspanna och sodapanna) uppgick till 53 ton. Villkoret 80 ton/år för senaste 12 månaders perioden innehölls samtliga månader och minskade jämfört med föregående år (70 ton år 2013). De minskade utsläppen under 2014 berodde på högre tillgänglighet på gaspannan. Utsläppen av diffust svavel var 14 ton och villkoret 30 ton/år innehölls (18 ton år 2013). En svaggaskartering genomfördes under året (Bilaga 5). Utsläppen av svavelväte var mycket låga från mesaugn och sodapanna under året och villkoren innehölls. Gränsvärdet för utsläpp av klor och klordioxid innehölls under året, se tabellen ovan. Stoftmätningar visade låga stofthalter som medeltal under året för samtliga pannor, se tabellen ovan. Totala utsläppet av stoft var 27 ton under året. Utsläppen av fossil koldioxid uppgick till ton och minskade jämfört med föregående år ( ton under 2013). Utsläppen av biogen koldioxid var ton ( ton under 2013). Se CO2 rapport (Bilaga 4). Mer information om minskade utsläpp beroende på minskad oljeanvändning finns i kapitel 11 och Bilaga 6. Totala utsläppen av CO var 517 ton under året. Villkoret för utsläppen av ammoniak och lustgas från P11, 10 mg/mj vardera som begränsningsvärde månad, innehölls under samtliga månader. 17

18 Medelvärdet för året var för ammoniak 7,6 mg/mj och för lustgas 2,1 mg/mj. Biobränslepannan P11 omfattas av Naturvårdsverkets föreskrift om förbränningsanläggningar NFS 2002:26/SFS 2013:252. Resultat och kommentarer under året redovisas i tabellen nedan. SO 2 Resultat Inget validerat dygnsmedelvärde får överskrida 200 (bio) respektive 228 (olja) mg/nm3 vid 6 % O2 0 Dygn Minst 95 % av alla validerade timmedelvärden underskrider 200 % av utsläppsgränsvärdena 100 % Validerat värde är uppmätt värde - 20 % Borträknade dygn på grund av brister i mätsystem 5 Dygn Anmärkning: NO X Inget validerat dygnsmedelvärde får överskrida 300 (bio) respektive 167 (olja) mg/nm3 vid 6 % O2 0 Dygn Minst 95 % av alla validerade timmedelvärden underskrider 200 % av utsläppsgränsvärdena 100 % Validerat värde är uppmätt värde - 20 % Borträknade dygn på grund av brister i mätsystem 5 Dygn Anmärkning: STOFT Inget validerat dygnsmedelvärde får överskrida 30 (bio) respektive 25 (olja) mg/nm3 vid 6 % O2 0 Dygn Minst 95 % av alla validerade timmedelvärden underskrider 200 % av utsläppsgränsvärdena 99,97 % Validerat värde är uppmätt värde - 30 % Borträknade dygn på grund av brister i mätsystem 8 Dygn Borträknade timmar på grund av onormal drift 0 Dygn Anmärkning: Mätvillkor Panna i drift om ångflödet >15 ton/h och ångtemperatur> 330 grader C under mer än 40 minuter av timmen. Inget godkänt mätvärde vid fel på mätutrustning mer än 20 minuter under timmen. Onormal drift får inte ha längre varaktighet än 24 timmar och årssumman får inte överstiga 180 timmar. Onormal drift definieras som en timme då gränsvärdet för stoft har överskridits samtidigt som fler än 2 kammare i elfiltret har varit ur drift under minst 5 minuter. Dygn med instrumentfel > 3 timmar räknas inte med. Drifttid = Tid för panna i drift + godkänt uppmätt mätvärde. 9. Köldmedia och andra gaser som omfattas av SFS 2007:846 9,4 kg köldmedia av typen HFC har fyllts på under året och omhändertagen mängd var 8,4 kg. Total installerad mängd HFC var 709,25 kg. Rapporter och sammanställning återfinns i bilaga 2. 18

19 Under 2014 har certifierad extern operatör fyllt på 0,1 kg SF6-gas i ställverk på Skoghalls Bruk. 10. Buller Bullermätningar 2014 har endast genomförts inom ramen för den kompletterade prövotidsredovisningen. Bullermätningar enligt överenskommet kontrollprogram genomförs vartannat år. 11. Energi Under året förbrändes biobränslen och olja vid fabrikens olika pannor för generering av ånga. Totala ångproduktionen var TJ (7 719 TJ år 2013). Fördelningen av tillförda bränslen inklusive olja till mesaugn framgår av diagrammet nedan. 93 % av det tillförda bränslet bestod av biobränsle vilket är samma som föregående år. Oljeförbrukningen uppgick till m³ under året vilket är en minskning jämfört med föregående år ( m³). Minskningen kan förklaras med stabil drift på sulfatfabriken och bränsleförsörjningen till biobränslepanna P11. Elförbrukningen uppgick till 924 GWh, en minskning jämfört med föregående år (988 GWh). 27 % av förbrukad el genererades internt vilket är en minskning jämfört med år 2013 (28 %) orsakad framförallt av en turbinrevision utförd under året. Energirapport med detaljerad beskrivning av energiflöden och förbättringsarbeten gjorda på Skoghalls Bruk återfinns i (Bilaga 6). 19

20 12. Avfall och restprodukter Mängden avfall och restprodukter uppgick till ton. Under året har 204 ton farligt avfall skickats för destruktion. Fördelning av de olika fraktionernas hantering internt och externt visas i nedanstående tabell. Internt Externt Deponering Materialåtervinning Energiutvinning Övrigt omhändertagande 204 Till avlopp Totalt I bilaga 3 återfinns en detaljerad sammanställning över den totala hanteringen av avfall och restprodukter under året. 13. Interna fordonsparkens avgasreningsutrustning Villkor för avgasreningsutrustning på interna fordonsparken innehölls, Minst 80 % av fordon med förbränningsmotorer skall uppfylla kraven i förordning SFS 1998:1709 eller vara försedda med partikelfilter och katalysator i syfte att uppnå likvärdigt resultat. 14. Kvalitetssäkring av miljökontrollen Sulfatlab är ackrediterat för provtagning, flödemätning och tillämpliga vattenanalyser. Laboratoriets ackrediteringsnummer är Swedac genomförde en revision Laboratoriet rekommenderades fortsatt ackreditering. Sulfatlab utför flertalet av de vattenanalyser som ligger till grund för miljörapporten, i överensstämmelse med ackrediteringens omfattning. Av kontrollprogrammet framgår vilka analyser som utförs av sulfatlab och vilka som utförs av externt ackrediterade laboratorier. Av kontrollprogrammet framgår också vilken analysmetod som används. Sulfatlab deltar i flera provningsringar för vattenanalyser, som en del av kvalitetssäkringen. Sulfatlab utför även manuella mätningar för övervakning av luft enligt gällande kontrollprogram. Laboratoriet är inte ackrediterat för luftmätningar varför en extern luftbesiktning av ackrediterad provtagare genomförs årligen. 20

21 15. Överskridande av riktvärde och gränsvärde Inget överskridande av riktvärde och gränsvärde har skett under året. 16. Incidenter och haverier med risk för miljökonsekvenser Följande incidenter har under året anmälts till Länsstyrelsen: Anmälan om explosion i sodapanna SP5, Anmälan om utsläpp av tallolja vid två tillfällen, och Anmälan om skyfall som spolade med sig mesa till Vänern, Anmälan om utsläpp av svaglut, Anmälan om brand i ställverk, Anmälan om läckage av väteperoxid via invallningen, Under året har även bolaget kommuncerat med Länsstyrelsen vid påträffande av förorenad mark, enligt miljöbalkens kapitel 10, Klagomål under året Under året har totalt nio klagomål inkommit till fabriken vilket är en minskning jämfört med tidigare år (totalt 26 klagomål under 2013). Fyra klagomål rörde luktstörningar orsakade av störningar vid kokeri och kemikalieåtervinningen för sulfatmassatillverkning, två klagomål rörde bullerstörningar från luftad damm, två klagomål rörde incidenterna med utsläpp av tallolja och ett klagomål rörde spill av mesa från transport på väg. 18. Kemikalier Bedömningen av nya kemikalier görs av kemikaliegruppen och styrs bland annat av villkor 19 i vårt miljötillstånd. Riskminskningsarbetet rörande hanteringen av kemikalier är ett pågående arbete och styrs bland annat av Sevesolagstiftningen och av villkor 20 i vårt miljötillstånd. Under året har säkerhetsrapporten enligt Seveso-direktivet uppdaterats, i samband med att ansökan om tillstånd för ett nytt syrahus lämnades till Mark- och miljödomstolen. 21

22 19. Miljöförbättrande åtgärder Ett antal energiinvesteringar har utförts under året, se bilaga 6 Energirapport. All energibesparing anses som miljöförbättrande. Ett provisoriskt bullerplank har satts upp vid blåsmaskinerna vid luftad damm, för att minska bullret mot Vänern. Åtgärden genomfördes efter ett klagomål från sommarstugeägare. Inom ramen för projektet med flaskhalselimineringar i sulfatfabriken har investeringar genomförts i mesaugnen. Investeringarna innebär bland annat en högre kapacitet av ugnen samt installation av en extra kammare i elfiltret. Inom samma projekt har det installerats en reboiler (värmeväxlare) som gör att flisen på ett energieffektivt sätt kan impregneras med färsk ånga vilket minskar risken för luktstörningar. Ny slampress för utökad kapacitet togs i drift under våren vilket ger en högre torrhalt på slammet som sen förbränns i P11. Filtratet från den nya pressen är också renare än från vår gamla silbandspress som nu endast används som reserv. 20. Utförda mätningar, besiktningar och undersökningar under 2014 Periodisk besiktning av emissioner till luft (Bilaga 1) Köldmedierapport (Bilaga 2) Avfall och restprodukter (Bilaga 3) Rapportering av utsläpp av koldioxid enligt 2004:1199 (Bilaga 4) Svagaskartering. (Bilaga 5) Energirapport (Bilaga 6) 21. Övrigt Under höststoppet installerades en s.k. TRS-skrubber, för att reducera svavelhalten i starka gaser då dessa leds till reservbrännkamrarna (RBK), enligt dom i M daterad (prövotidsredovisning). Skrubbern är ännu inte tagen i drift Stora Enso Skoghall AB Skoghalls Bruk Lennart Vieweg Miljöingenjör 22