Korsnäs Din skogliga partner

Transkript

1 Öka andelen lövträdsdominerade skogar a) Gynna inslag av lövträd på frisk o fuktig mark b) Korsnäs Din skogliga partner Avsätta skogsmark för fri utveckling f) Lämna högstubbar e) Skyddszon mot nyckelbiotoper Hänsyn i skog och mark Sveriges skogsägare Skyddszoner vid är väldigt duktiga på att ta hän syn till hur naturen ser ut och anpassa åtgärder efter vattendrag det. Men varför tar vi dessa hänsyn? 2 Skydd av ruiner Sortiment Död ved lämnas Skogen ger vid normalt skogsbruk ett antal olika produkter, som kallas sortiment och som grupperas efter sina användningsom Spara utvecklingsråden. 4 träd på hyggen d) Kolbottnar skyddas Naturlig föry t ex fröträd Skogsbränslen hetare än någonsin! Det skrivs väldigt mycket idag om biobränslen, men vad är det egentligen? 6 Aktuella frågan Finns det andra alternativ till kemiska behandlingar av skogsplantor? Informationsblad till skogsägare från Korsnäs Skog

2 Hänsyn i skog och mark Varför tar vi dessa hänsyn? Lövträd Det är viktigt för den biologiska mångfalden att öka andelen lövträd i barrträdsdominerade bestånd, men också att öka antal bestånd där lövträden dominerar. Mångfalden består i att se antalet arter av fåglar, växter och djur, som är beroende av lövträd, öka. Det är också lämpligt med lövträd i rekreationsområden, där man kan promenera och bedriva friluftsliv. Sveriges skogsägare är väldigt duktiga på att ta hänsyn till hur naturen ser ut och anpassa åtgärder efter det. Det blir tydligt när man tittar på att många andra länder först under senare år börjat diskutera dessa frågor, om kontinuitet och långsiktighet. Ett mål för oss som förvaltar Sveriges skogar är att så långt som möjligt efterlikna de naturliga processer som sker, t ex bränder, stormar och snöbrott. Här nedan ser ni exempel på både natur- och kulturhänsyn som tas i Sveriges skogar idag. Vissa av Naturvärdesträd/utvecklingsträd Naturvärdesträd är träd med höga naturvärden, t ex särskilt grova/gamla träd, trädformig sälg, rönn, oxel, lind m fl eller hålträd och träd med risbon. Utvecklingsträd är träd som ännu inte har höga naturvärden, men som lämnas för att bli evighetsträd, precis som naturvärdesträden. dessa åtgärder är lagstadgade och vissa är idag frivilliga. Naturligtvis är det inte möjligt för alla skogsägare att ta hänsyn till alla dessa faktorer. Var du har din skog, hur den ser och vad du har för mål med ditt skogsbruk, påverkar hänsyn och åtgärd. Öka andelen lövträdsdominerade skogar a) Gynna inslag av lövträd på frisk och fuktig mark b) Icke produktiv lämnas orörd Avsätta skogsmark för fri utveckling f) Lämna högstubbar e) Skyddszon mot nyckelbiotoper Skyddszoner vid vattendrag Skydd av ruiner Död ved lämnas Spara utvecklingsträd på hyggen d) 2 KORSNÄS SKOG 2.09 Kolbottnar skyddas Naturlig föryngring, t ex fröträd Högskärma träd lämnas föryngring)

3 Torrakor och högstubbar Träd och högstubbar som lämnas kommer att fylla många organismers behov i flera hundra år. Under nedbrytningsprocessen kommer både fåglar, svampar, insekter och andra organismer att, vid olika tidpunkter, använda sig av levande eller död ved för behov som näring, bohål och förökning. Skyddszoner Att använda sig av skyddszoner intill vatten eller nyckelbiotoper, är ett bra sätt att skydda känsliga miljöer. Zonen av träd gör att förändringen inte sker för snabbt, miljön anpassar sig eller påverkas inte alls. Avsättning av skogsmark och skydd av områden med höga naturvärden För att kunna skapa biologisk mångfald, kontinuitet och långsik- tigt skogsbruk, måste skogen ha ett mångfasetterat utseende. Det gäller att skapa ett landskap med variation, där alla organismer kan trivas. Det får vi bland annat genom att anpassa åtgärder och hänsyn i enlighet med bilden. I detta ingår också att avsätta skogsmark till fri utveckling. Då efterliknar vi den skog och de processer som har skapats under flera tusen år. Om du vill ha en diskussion om vad som kan göras på din mark, för att bidra till framtida naturvård, kontakta någon av oss virkesköpare. Johanna Ydringer Virkesköpare i Gästrikland mark Spara lövträd nära bebyggelse för rekreation Bränning av både stående skog och hyggen c) Exempel på villkor enligt FSC och PEFC: a) 5 % areal lövdominerade sko gar b) 5 20 % lövträd c) 5 % lämplig areal bränns (om >5000 ha) d) 10 naturvärdesträd/utveck lingsträd per ha e) 3 högstubbar per ha f) 5 % skogsmark avsatt Naturvärdesträd sparas d) Hänsyn till hotade arter Hänsyn till kulturmärken Skydd av strandzoner ar på fuktiga marker (vuxna s som frostskydd för Visste du att... Ca 30 % av Sveriges energi försörjning kommer från biobränslen, t ex fiberrester från skogsindustrin och trädrester (GROT)? Biobränslen ger faktiskt ett nästan lika stort energitillskott som vattenkraft och kärnkraft tillsammans, även om det är svårt att direkt jämföra produktion av värme och el. Användningen av biobränsle har ökat kraftigt sedan 90-talet och ska enligt en överenskommelse inom EU öka ännu mer. Prisras? Massavedspriserna har sjunkit med 24 % sedan det var som högst under juli till oktober Fortfarande är dock priset på barrved 6 % högre än när högkonjunkturen satte fart våren Timmerpriserna är något lägre nu än innan högkonjunkturen. Talltimmerpriset 6 % lägre och grantimmerpriset drygt 10 % lägre. Pristoppen under högkonjunkturen varade drygt ett år och mönstret liknar det som hände och på mitten av 80- och 70-talet. Det är alltså historiskt 10 till 12 år mellan pristopparna. Prisutvecklingen mellan dessa extremer har en stabilt försiktig ökningstakt. Priset på avverkningsrätter har ökat stabilt men inte lika försiktigt. I medierna låter det som att virkesmarknaden kollapsat men så är det inte. Sett över en längre tidsperiod är rotnettot fortfarande hyfsat bra. Har du avtal med Korsnäs har vi en bra premie som gör att du får ett bra rotnetto oavsett konjunktur. Ta därför kontakt med din virkesköpare och diskutera avverkningar. Skogens sortiment Vi fortsätter att informera om virkesfrågor och visar här i en artikel på de olika huvudsortimenten som faller ut vid våra avverkningar. Naturvård I det internationella perspektivet ligger svenskt skogsbruk mycket väl till i naturvårdsarbetet. Det finns en stor spännvidd på ambitionsnivåer allt ifrån lagens miniminivå och uppåt. Men kom ihåg att så länge du klarar miniminivån är det du som bestämmer hur högt ribban skall sättas för naturvården i din skog. Vi på Korsnäs önskar Er En skön sommar Mats Bysell Ansvarig för lokala köp KORSNÄS SKOG

4 Sortiment Skogen ger vid normalt skogsbruk ett antal olika produkter, som kallas sortiment. Dessa grupperas efter sina användningsområden, som i sin tur kan hänföras till typerna av förädlade slutprodukter. Sågbara sortiment Normaltimmer var det man tidigare gjorde av den grövre delen av trädet. Stockarna kapades efter de synliga kvalitetsgränserna inom längdintervallet 37 till 55 dm. Grovleken på toppdiametern var 15 cm och grövre. Detta är numera undantagsfall när man tillreder timmer. Idag har varje sågverk sin produktion inriktad på det virke deras vidareförädling och deras kunder El och telestolp vill ha. Därför är specifikationen från varje sågverk väldigt unik, vilket återspeglas i deras prislistor, som styr mot det timmer man vill ha. En hel del sågverk sågar endast ett trädslag, för att vara rationella. En uppdelning har också skett på hur grovt timmer man sågar. Vissa sågverk sågar endast det grövre timret och andra sågar endast det klena timret. En annan inriktning är att man bara sågar vissa längder inom Talltimmer given grovlek och det kallas kubbsågning De finaste, grova stockarna går till specialsågverk, som sågar stamblock. Det är en speciell sågteknik som tar fram maximalt av den kvistfria delen av stocken. Svarvbara sortiment Stolpar är den vanligaste produkten vid denna bearbetning av virket. De grövsta och längsta används till elstolpar, mellanklassen blir till telestolpar och de mindre blir till en mängd olika stängselstolpar. Någon form av impregnering görs alltid av stolparna. Mycket grova granstockar svarvas till granfaner. Kvalitetskraven på stockarna är inte så höga, då grankvisten blir mindre ju längre in i stocken man kommer. Grankubb och brännved Stamblock 4 KORSNÄS SKOG 2.09

5 Grotvälta De grova och absolut kvistfria tallstockarna blir knivfura, som svarvas till tallfaner av lyxkvalitet. Detta sortiment är avgjort det högst betalda i marknaden. Kok- och slipbara sortiment Av den klenare delen av stammen gör man massaved. För att frigöra fibern från övriga ämnen i veden används kokning eller slipning. Granmassaveden slipas för att ge papperet önskade egenskaper. Medan tall och lövmassaveden kokas. Den frigjorda fibern kallas massa, som vidareförädlas till en mängd olika produkter papper, kartong och hygienprodukter. Brännbara sortiment Vanlig brännved för husbehov har alltid tagits ut. Men med stigande energipriser har det blivit en allt vik- tigare produkt som saluförs kapad och kluven. Industriell brännved används av olika värmeverk och pelletstillverkare. Hit går inte leveransgill massaved. Klippta mindre stammar blir ett allt vanligare sortiment som tas ut efter igenväxta vägar och åkerkanter. Detta sortiment tas även ut i klena gallringar. Okvistade toppar tas ut i vissa avverkningar och körs till värmeverk eller pelletstillverkare. Grot är grenar och toppar som normalt har lämnats på hyggena. Numera anpassas avverkningen av virkesrika lämpliga bestånd så att det är lätt att köra ihop groten för torkning och senare flisning. Konkurrens Det har alltid funnits priskonkurrens mellan de olika sortimenten. Ibland har massaved bränts och klentimmer kokats. Stolpämnen har blivit timmer. Gränssnitten mellan sortimenten är rörliga och styrs efter marknadens efterfrågan och betalningsförmåga. Mätningsbestämmelser I kommande nummer kommer vi att beskriva tillredningskraven på de olika sortimenten. Mats Bysell Ansvarig för lokala köp Tallmassaved Grovtimmer KORSNÄS SKOG

6 Välta med trädrester som täckts med papp för att hålla låg fukthalt. Skogsbränslen växer Energimyndigheten anger att förnyelsebar energi år 2007 stod för hela 44 % av förbrukningen i Sverige. Det är mest i hela EU och mer ska det bli. Ökningen av förnyelsebar energi i Sverige ska enligt en överenskommelse inom EU fortsätta till 49 % år I denna ökning kommer skogsbränslet att ha stor betydelse. Men hur kommer då detta att gå till? Skogsbränslet kan, liksom rundvirket, bestå av flera olika sortiment. Detta innebär att teknik- och metodutvecklingen kommer att bedrivas på många olika sätt och påverka både lönsamhet och efterfrågan. Tillvaratagandet måste vara effektivt. Hänsynen till mark, vatten, skogsproduktion och ekologiska system måste fungera för att skogsbränslet ska växa i betydelse. Antalet bränslesortiment ökar Brännved, kvistad och kapad stamved, är ett vanligt sortiment. Många privata skogsägare tar som bekant själva vara på trädslag, dimensioner och kvaliteter som inte är lämpliga för massaproduktion. Men brännved är också ett gångbart sortiment att sälja vidare och kan då bestå av blandade trädslag och rötved. Träddelar är träd som avverkats och kapats utan att ha kvistats, t ex i gallringar. Detta var ganska vanligt för 20 år sedan, då man buntkvistade träddelarna senare i transportkedjan för att separera bränslematerialet från massaveden. Metoden blev dock utkonkurrerad av de effektivare gallringsskördarna. Trädrester från slutavverkning är ett stort sortiment, oftast kallat GROT för att det består av GRenar Och Toppar. Sedan 90-talet har avverkningsmetoderna med skördare anpassats så trädresterna kan samlas i högar för att undvika att maskinkörningen ger föroreningar i bränslet och för att effektivisera uttransporten. Andra sortiment är också under utveckling och ökar sannolikt efterhand: Klena träd från bestånd som inte röjts i tid och blivit konfliktbestånd, dvs egentligen inte är helt lämpliga för varken konventionell röjning eller gallring. Beroende på träddimensioner, tillgänglig teknik, prisrelationer mm kan det då bli aktuellt att ta ut träden som hela träd eller långa toppar ihop med Trädrester som buntats för att effektivisera hantering och transport. rundvirke. De kan också tas ut som bränsleträddelar som är okvistade eller har kvistarna knäckta efter att snabbt ha matats igenom en maskins skördarutrustning. Trädrester som komprimeras och buntas för att ge effektiv transport och hantering provas också idag. Stubbar är en potentiellt ganska stor energiråvara som knappt utnyttjas. Enligt forskare (Egnell, 2009) utgör hela stubben i genomsnitt 22 % av ett träds biomassa. Nu utvecklas tekniker och metoder för att ta tillvara en del stubbar vid slutavverkning. Särskilt viktigt är då att överväga vilka miljömässiga hänsyn som måste tas. Utvecklingen medför att du som skogsägare kommer att ha flera alternativ för uttag av skogsbränsle i framtiden. Korsnäs köper skogsbränsle Korsnäs är redan i dag en stor förbrukare av biobränslen. T ex till industrin i Frövi köper vi skogsbränsle som ger MWh energi per år, vilket grovt omräknat kan motsvara uttaget av trädrester från mer än ha. Utöver detta används t ex bark från industrins renseri (barkning) och s k lutar (fiberrester) från massaprocessen, motsvarande MWh. Detta innebär att energibehovet vid Korsnäs industrier till ca tre fjärdedelar täcks med biobränsle. Resten utgörs av el, från i första hand vattenkraft, samt lite fossilt bränsle. Vi vill ändå fortsätta öka användningen av biobränsle och på sikt eliminera användningen av fossila bränslen helt. Kontakta därför gärna våra virkesköpare för att se hur skogsbränsle kan passa in i affären. Bengt Brunberg Informations- och miljöansvarig 6 KORSNÄS SKOG 2.09

7 AKTUELLA frågan Finns det alternativ till kemiska behandlingar av skogsplantor? Beläggningsskyddet Bugstop lasmakande ämnen som ska fungera som gnagavskräckare. Att markbereda eller lämna kvar skärmträd är andra metoder. Mekaniska skydd De mekaniska skyddens uppgift är att fysiskt hindra snytbaggarna från att gnaga av plantans bark. Det finns två olika typer av skydd: barriär- och beläggningsskydd Barriärskydden består av hylsor, trattar, nät och liknade i material som papp och plast etc. Tanken är att de ska förhindra att snytbaggarna når plantan. Vid plantering av plantor försedda med barriärskydd bör man vara extra noggrann med att se till att skyddet kommer ned ordentligt i marken för att förhindra att snytbaggarna tar sig in under skyddet. Beläggningskydden appliceras direkt på stammen och kan bestå av exempelvis latex, vax etc. Varianter inom beläggningsskydd är att till exempel kombinera beläggningen med en insekticid (Flexcoat C) eller med gnaghindrande partiklar (Conniflex) Även om alternativ till insekticiderna är få ute på marknaden så finns t. ex. plantor behandlade med Flexcoat att köpa från Sydplantor. Från Bergvik kan man få plantor levererade med beläggningsskyddet Bugstop. Bugstop består av ett mineralvax som sprutas på stammen. Inom något år kan nog även Conniflex köpas från Svenska Skogsplantor Kostnaden för plantor med beläggningsskydd ligger kanske något högre eller i nivå med insekticidbehandlade plantor. Kostnaden för Conniflex kommer ligga i nivå med en insekticidbehandlad planta med ombehandling efter ett år. Skyddseffekten av de mekaniska skydden har varierat, men i flera Ett barriärskydd: Snäppskyddet. Det är en vanlig fråga från skogsägare till virkesköparna vid planering av plantering. Vi lät frågan gå vidare till Carina Härlin, forskare vid SLU, Enheten för skoglig fältforskning i Lammhult. Snytbaggar är ett stort problem vid föryngring av barrträd. Störst är risken för skador i södra och östra Sverige. Upp mot 80 % av plantorna dödas av snytbaggar om plantering görs i omarkberedd mark och ingen åtgärd görs för att skydda plantorna. Snytbaggen dödar plantorna genom att gnaga av barken runt stammen. Snytbaggarnas skadegörelse kostar skogsbruket årligen 100-tals miljoner. I Sverige är tre insekticider godkända för att skydda plantor mot snytbaggeangreppen: Forester, Hylobi Forest, båda godkända till och med 31 december 2011 och Merit Forest WG, godkänd till 31 januari Användandet av insektsgifter kan dock komma att förbjudas i Sverige. Forskning pågår för att finna nya metoder att skydda plantorna t.ex. med mekaniska skydd eller med ilfall har skyddseffekten varit jämförbar med en insekticidbehandling Fortfarande behövs dock ett utvecklingsarbete innan det finns mekaniska skydd som fungerar helt tillfredställande Mer information finns på hemsidan, Snytbaggen- biologi och aktuell forskning: För ytterligare information kontakta Carina Härlin, SLU, Asa försökspark. Beläggningsskyddet Conniflex. Fotona är tagna av Claes Hellqvist. KORSNÄS SKOG