MARKNADSNYTT

Transkript

1 MARKNADSNYTT Sida 1 av 7 Internationellt Spannmål och raps Vi kan notera fortsatta uppgångar på Paris och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxthandel förutom på soja. Vi har även fått en nedgång på raps i Winnipeg. Marknaden är frågande till om uppgångarna är baserade på tillgång/efterfrågan eller om det är tekniska uppgångar baserade på spekulanters handel. Vad som kan tala för det senare är att spekulanterna har ganska stora innehav av sålda kontrakt av vete och majs medan man har ganska stora innehav av köpta kontrakt av soja. När de sålda kontrakten köps tillbaka kan det ge uppgångar och köpta kontrakt nergångar. Veckans förändringar och slutkurser blev: Vete på Paris +2,2% till 171,75/ton och på Chicago +3,7% till 423,25c/b= 147,35/ton. Majs på Paris +0,3% till 169,75/ton och på Chicago +1,7% till 358,00c/b = 133,45/ton. Raps på Paris +1,5% till 415,25/ton och soja på Chicago -0,9% till 994,75c/b= 346,30/ton. Raps på Winnipeg -1,1% till CAD ton= 356,90/ton. Euro/USD -0,1%till 1,0561. Den gångna veckans rörelser på spannmålsbörserna har förmodligen till stor del påverkats av att USDA tisdag 12 jan kl publicerar sin månatliga rapport över produktion/konsumtion och lager av spannmål och oljeväxter i världen. Man publicerar också beräkningen av fysiska lager i USA per 1 december. Vad som kommer att tilldra sig stor uppmärksamhet är om USDA justerar avkastningssiffrorna för majs och soja i USA och om man gör justeringar av veteproduktionen i Australien och Argentina. I marknaden är man osäker på rapportens innehåll. Om det skulle bli ytterligare uppskrivningar av världens utgående lager finns det risk för ytterligare prisfall. Man kan tycka att nuvarande ordentligt låga priser på vete och majs inte kan gå ner så mycket men de två senaste veckornas uppgång kan säkert lätt raderas. För soja och raps är situationen en annan. Priserna är för närvarande, jämfört med vete och majs, ganska höga varför potentialen för större prisnedgångar finns. I marknaden använder man ibland riktmärket att om lagren är 20% av konsumtionen är det prisneutralt. I USDA:s rapport i december är världslagren för vete 34%, för majs 22% och för sojabönor 25%. Till del kan de stora vetelagren läggas ihop med majs eftersom vete och majs som fodervara konkurrerar. Om man lägger samman lager och konsumtion för vete och majs blir resultatet 27%. Det finns med andra ord fog för de låga priser som för närvarande noteras. För att vi skall få uppgångar som baseras på tillgång och efterfrågan behövs det ordentliga problem i något betydande odlingsområde. För närvarande syns inga sådana problem. För några veckor sedan fanns farhågor om besvärande torka i betydande delar Sydamerika. Detta infriades inte. Man har för

2 Sida 2 av 7 tillfället fått regn och i vissa områden till och med för mycket. Detta är kanske inget problem. Man brukar ju inom handeln säga att rain makes grain. De senaste två veckornas kraftiga uppgång för vete på Chicago kan även ha påverkats av inofficiella rapporter om risk för utvintring. Det är i delar av USA samt även i Ukraina p.g.a kyla i kombination med ett tunt snötäcke. Det är normalt att utvintring konstateras på våren men det är oftast under vårvintern då man har stora växlingar mellan tö och köldknäppar som förorsakar den mesta utvintringen. Det återstår att se hur vetet kommer att övervintra men till dess att facit finns, kan vi säkert glädjas åt att utvintringsrykten kan ge upphov till prisuppgångar. I Sverige Det har varit ett tufft och jobbigt år för både odlare och handel med fallande priser under hela 2016 fram t.o.m. skördeperioden. De som har haft lager har därmed fått vidkännas förluster när priserna senare på säsongen sjunkit. Många tog beslutet att överlagra och det beslutet har varit mycket lyckat för främst raps och maltkorn. Efter skördeperioden har prisnivån stabiliserats och stigit något. På raps har vi fått en mycket kraftig prisökning och på maltkorn har priserna också hållits uppe mycket bra. Vetepriserna är klart högre nu än vad de var i somras men vi kan ännu inte tala om någon prisökning som betalar kostnader för lagring. Vi ser nu fram mot att köparna efter helgerna åter skall komma tillbaka och lyfta priset på vete och foderspannmål samt att behålla prisnivån på raps och maltkorn. Perioden januari-mars brukar under de flesta åren vara en bra period för den fysiska handeln. När nu börspriserna antagligen har bottnat så borde dessa inte heller kunna hålla tillbaka priserna i den fysiska handeln. Studera nedanstående prisdiagram. När det gäller vete kan man se att prisnedgången på Parisvetet har upphört och att vi nu har den högsta noteringen sedan i augusti. Vi ser även att förstärkningen av dollarn har medfört ett stort prisfall för Chicagovetet jämfört med Parisvetet. När det gäller priskurvan på raps i så kan man tydligt se att det finns ett klart samband med priskurvan för soja i samt även här syns det tydligt att dollarförstärkningen medfört en förskjutning av priskurvorna. Om vi får en prisnedgång på soja så kan vi förvänta oss en prisnedgång även på raps. Vi har under 2016 fått se en fortsatt koncentration till allt färre aktörer på den svenska marknaden samt att de stora aktörerna med egna industrier i allt större utsträckning använder egna inköpare vilka köper direkt av odlare. Mindre handelsaktörer har antingen fått bli underleverantörer till de stora eller måste nischa in sig och jobba med specialkvaliteter. BM Agri är också en liten aktör och vår potentiella marknad i Sverige har kraftigt reducerats i och med att Lantmännens industrier inte längre konkurrensutsätter sina inköp. Samtliga inköp till Lantmännens industrier sker nu via Lantmännen Lantbruk. Därtill har även våra leveranser till

3 Sida 3 av 7 Kalmar Lantmän försvunnit samt att flera privata industrier antingen köpts upp av våra konkurrenter eller att de engagerat egna inköpare som fokuserar på att köpa direkt av odlare. BM Agri har till viss del kompenserat detta bortfall med att öka vår handel med maltkorn, raps och ekologisk spannmål samt kraftigt ökat vår export. Det är dock inte bra att hemmamarknaden krymper därför att det är viktigt att ha en bra bas när man skall jobba med export. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo där man måste kalkylera med en lagringskostnad. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Kvarnvete (Jordbruksverkets exportnotering FOB södra Sverige v.52 är 1552 kr/ton. Höstvete (kvarnråvara) med cirka 11,5 % proteinhalt: 1,35-1,45 kr/kg. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,50-1,60 beroende på var i landet köparen finns. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som varierar kraftigt beroende av transportavståndet till närmsta kvarn. Pris 1,40-1,55 fritt gård. Priset på vårvete med proteinhalt över 14% är klart högre. Det finns intresse för vårvete Qvarna med proteinhalt min 15% för både export och svenska kvarnar. Prisnivå är 1,85-2,00 fritt gård. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,30-1,40 Rågvete: 1,20-1,25 Kvarnråg: 1,40-1,45 Foderhavre: 1,15-1,20 och 1,20-1,40 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,15-1,20. Maltkorn 1,50-1,60 men cirka 1,75 fritt mälteri vid direktleverans på eftersäsong. Foderärt 1,60-1,70 samt Åkerbönor 1,55-1,70 Linfrö 3,20-3,40 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 3,85 fritt Karlshamn vid leverans i februari. Priset på ny skörd och leverans i juli/augusti 2017 är 3,46.

4 Prisdiagram Sida 4 av 7 Jordbruksverkets exportnotering på svenskt vete (gul linje) jämfört med andra internationella noteringar. Vete Paris & Chicago (närmsta termin) I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

5 Sida 5 av 7 Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris rapssvart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Växelkurs Euro/SEK och USD/SEK I nedanstående diagram har EUR svart linje (och avläses mot den högra axeln) och USD har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

6 Sida 6 av 7 Mineralgödsel Diagram: Brasiliens priser är nu högre än de i Mexikanska Golfen p.g.a nuvarande låg import. Det förväntas ske en fortsatt prishöjning i Nord/Latin Amerika. Urea Diagrammet talar sitt tydliga språk vad gäller stark urea marknad. År 2017 inleds med mycket höga priser och stor efterfrågan, trots helger i Europa och USA. Nitrat Yara har åter höjt priset på Kalkammonsalpeter (CAN) N 27 med 10 EUR till 220 EUR/ton i europeisk lossande hamn. Startpriset sommaren 2016 var cirka 150 EUR/ton. Det har alltså skett en nästan 50 % höjning. Vi kan gratulera de som handlat för flera års behov. I Sverige Gödselindustrin har under den tiden gjort mycket stora prishöjningar. Vi har dock fortfarande kvar gödsel från tidiga inköp vilket gagnar köpare. När vi åter måste göra nya inköp så kommer priset på t.ex. Axan eller annan NS att ha ökat med cirka 1 kr/kg N och hamna på nivån 9,30 kr/kg N. Detta medför därför att det under den närmsta tiden kan uppstå mycket stora prisskillnader mellan olika aktörer beroende hur de väljer att prissätta gamla lager. Det gäller därför för alla odlare att redan nu passa på att köpa den gödsel som behövs för skörd Priserbjudande Vi kan nu även erbjuda NS 27-4,5 i kombination med N34 från Uddevalla/Vänersborg. N34 kostar 2,26 kr/kg och NS kostar 2,15 fritt lastat på bil. Det är en granulerad N34 i 600 kg SS från den franska tillverkaren Borealis och NS 25-4,5 i 750 kg SS kommer från Anwil i Polen. Båda dessa produkter är av absolut högsta kvalité som finns tillgängligt på marknaden. Vi kan

7 Sida 7 av 7 leverera dessa produkter över hela Sverige. Det låga priset tål frakt på även längre avstånd. Anmäl omgående ditt intresse. Vi behöver även utrymme för nya produkter i Sölvesborg och Falkenberg. Därför får du nu speciellt bra priser på NPK S samt NS Hör av dig snart, det lönar sig! BM Agri tillgång till det sortiment som marknaden behöver. Med väl placerade leveranspunkter får vi väl fungerande logistik. Välkommen att kontakta oss angående gödsel för skörd 2017 på telefon eller kontakt@bmagri.se. Dessutom finns alltid någon på plats som kan ta hand om Din förfrågan och ge ett priserbjudande. Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Yaras sortiment är välkänt och behöver ingen närmare presentation. Vi erbjuder även produkter från andra tillverkare. Dessa är Anwil i Polen, Borealis i Frankrike och Rossosh i Ryssland. De är alla kända för produkter med bra kvalité. Kväve-produkter: NS 27-4 Falkenberg (även kg SS), Vänersborg, Västerås, Sölvesborg (även kg SS), Umeå samt Oxelösund. N 34 Uddevalla GRANULERD NPK med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK S Sölvesborg. NPK S erbjuds nu i Oxelösund och Umeå. Vi testar nu att frakta gödsel till Umeå med RoRo (role on role off) fartyg. Vi lastar en vagn ombord på reguljär linjetrafik som går varje vecka. I detta fall är det Oxelösund som är lastningshamn. BM Agris kontaktuppgifter Namn Telefon Växel info@bmagri.se Jonatan Wilsson jonatan@bmagri.se Henrik Berndtsson henrik@bmagri.se Jan-Erik Carlsson jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) janne@bmagri.se Matilda von Rosen matilda@bmagri.se Mats Eriksson mats@bmagri.se