MARKNADSNYTT

Transkript

1 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT Den gångna veckans rörelser på Paris-och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar har till största delen handlat om positionering inför rapporten från USDA enligt nedan. Rapporten publicerades fredag kl och fick noteringarna att röra sig ganska mycket. Inledningsvis blev det ett stort prisfall men efterhand skedde det en återhämtning och vetepriset på Chicago stängde t.o.m. något uppåt medan Paris som stänger nästan två timmar tidigare stannade på minus. Facit för veckan blev: Vete på Paris -1,2% till 164,50/ton och på Chicago +1,6% till 422,5 c/b= 139,00/ton. Majs på Paris oför. till 165,25/ton och på Chicago -0,6% till 322,25c/b = 113,50/ton. Raps på Paris +0,8% till 369,25/ton och soja på Chicago +1,1% till 999,00c/b= 328,60/ton. Raps på Winnipeg +2,4% till CAD 461,40/ton= 318,90/ton. Euro/USD -0,6% till 1,1178. USDA-rapporten bjöd på några betydande överraskningar för majs och soja men också för vete. Jämfört med juli månads rapport ökades produktionen av vete med 5 milj. ton till drygt 743 milj. ton. Jämfört med föregående år är det en ökning med nästan 9 milj. ton. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion beräknas utgående lager till 253 milj. ton. Det är -1milj. ton mot föregående månad och + 11 milj. ton mot föregående år. De stora förändringarna var att man sänkte skörden i EU med 9 milj. ton mot föregående månad och med nästan 12 milj. ton mot föregående år. Detta uppvägdes med råge genom att skörden i Ryssland, Ukraina och Kazakstan ökades med 11 milj. ton mot föregående månad och drygt 12 milj. ton mot föregående år. Marknaden hade räknat med ett något lägre utgående lager men detta betyder inte så mycket. Hur man än vänder på beräkningarna och om de förverkligas kan man konstatera att världen har ett ordentligt stort lager av vete. Det som kan förändra bilden framåt är om det uppstår svårigheter för resterande skörd på norra halvklotet och att södra halvklotets skörd inte blir vad man beräknat. För majs bjöd rapporten på en rejäl överraskning. Eftersom USA är den i särklass största majsproducenten och majsexportören får skördenivån där en avgörande betydelse. Marknaden hade i snitt räknat med en nivå kring 10,8 ton/ha, rapporten anger 11,1 ton/ha. Med en areal på cirka 37 milj. ha betyder dessa extra 0,3 ton/ha cirka 11 milj. ton mer än vad marknaden räknat med. Produktionen totalt i världen ser för närvarande ut att gå mot rekord. Jämfört med föregående månad ökades den med 18 milj. ton till 1028 milj. ton och

2 Sida 2 av 8 mot föregående år med 69 milj. ton. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion beräknas utgående lager till 221 milj. ton. Detta är en ökning med drygt 12 milj. ton mot föregående månad och 11 milj. ton mot föregående år. Marknadens omedelbara reaktion på rapporten var att majs sjönk ganska mycket men efterhand återhämtades fallet. Man kan kanske tolka detta som att marknaden inte riktigt tror på de presenterade beräkningarna. Man skall ha minnet är att ingen majs ännu är skördad och södra halvklotets majs är ännu inte sådd. Även för sojabönor avvek rapporten ganska mycket från marknadens förväntningar. Arealskörden beräknas av USDA att bli rekordstor och klart över vad marknaden hade räknat med. Tillsammans med Brasilien produceras cirka 65% av totalskörden i världen varför skördenivån i USA får stor betydelse. Den totala världskörden anges till 330 milj. ton vilket är 5 milj. ton mer än föregående månad och nästan 18 milj. ton mer än motsvarande månad föregående år. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion beräknas utgående lager till 71 milj. ton. Det är 4 milj. ton mer än föregående månad men 2 milj. ton mindre än föregående år. Vad som gör förändringen mot föregående år är att konsumtionen beräknas bli betydligt högre i år. Världsskörden av raps beräknas till 67 milj. ton. Det är knappt 1 milj. ton högre än föregående månad och 1 milj. ton lägre än föregående år. Efter justeringar av ingående lager och konsumtion beräknas utgående lager till 3,9 milj. ton vilket är 1 milj. ton lägre än föregående år. Produktion och lager av raps har de senaste åren sjunkit ganska mycket, varför möjligheten för bättre priser borde finnas. Konkurrensen från andra oljeväxter kan dock bromsa en prisuppgång. Med denna rapport är möjligheterna för bättre priser för spannmål och oljeväxter i år inte stora. Man måste dock ha i minnet är att mycket är kvar att skörda på norra halvklotet och inget är skördat på södra halvklotet. Marknaden förefaller heller inte riktigt tro på beräkningar av skördenivåerna för majs och soja i USA. Sammantaget kan det ännu finnas möjligheter men tiden får utvisa. Nya skörden i Europa Medio augusti och vi kan konstatera att skördandet är på full gång runt omkring oss. Det är inte ett Europa som får några rekordskördar. Efter att under 2015 lyckats bärga en veteskörd på 160 milj. ton, blir alla naturligtvis besvikna när man får 8 % lägre veteskörd som sammantaget beräknas till 147 milj. ton. Eftersom vi inom EU ligger relativt konstant på vad vi förbrukar av cerealier och som djurfoder så uppstår en omfördelning av balanserna. Exporten ut ur EU blir per automatik begränsad samtidigt som importen ökar. Handelsblocket EU har genom systemet med

3 Sida 3 av 8 export- och importlicenser stenkoll på alla ton som passerar EU s gränser. Eftersom det tycks som om andra världsdelar har fått till det så uppstår ingen direkt brist. För vete beräknade USDA i fredags att världsskörden snarare ökade från 735 till 743 milj. ton. Detta samtidigt som nästa viktiga gröda, majsen, uppvisar rekordstora utgångslager. När amerikanarna släppte sin augustiprognos stod det helt klart att EU hade tappat, medan det forna östblocket hade ökat i skörd. Därför har inte priserna rusat, snarare tvärt om. Det är här hemma i Sverige också en lägre skörd totalt sett. Samtidigt så hör vi talas om skördeutfall på vissa gårdar och i vissa områden, där man är ganska nöjda med sina skördar på över 10 ton/ha. Så är det naturligtvis i flera andra länder, varför det är så svårt att generalisera. Om man skall fokusera på det positiva (för det skall man) så är kvaliteten på det hittills skördade god. Det gör att vi i Sverige kommer att ha en intressant gröda som kommer att lättare finna exportkunder än om vi suttit med fjolårets sämre kvaliteter. Överskottslandet Sverige är ju exportberoende även de år som inte skörderesultaten ligger på topp. Därför är det så viktigt att vi har en intressant kvalitet att erbjuda våra exportkunder. Därmed inte sagt att vi får ut de priser som vi önskar. Lite grovt så känns det som om vete skall betinga ett pris på 1,50 kr/kg för att kalkylerna skall se bra ut, men där är vi inte idag. I alla fall inte fritt hemma på gården. Förutom vår största gröda vete så har kornet lite brokiga förutsättningar. Det beror tydligen mycket på område och gård. Vi har sett överlag bra skördar ute t.ex. på Österlen, medan det varit sämre i västra Skåne. För kornets del så är det fortfarande spännande att se hur pass bra maltkornskvalitet det har. Maltkornsmarknaden i Europa har i pris snarare sjunkit de senaste veckorna än stigit, vilket borde tyda på att läget totalt sett är ganska stabilt. Under veckan som gick var en stor del av den europeiska maltkornsmarknadens aktörer ute på en s.k. crop-tour i Skandinavien. Det finns ett företag som arrangerar sådana fältvandringar i världens olika maltkorncentra, varav Skandinavien onekligen är ett. Rågen har bärgats med god kvalitet, men är i år en ganska liten gröda. För svensk del är havre också en mycket viktig gröda. Huvuddelen av havren odlas i Mellansverige och där har inte skördandet av havre knappt startat. Det är naturligtvis viktigt för odlingen att havren kan klassas som grynhavre i stället för foderhavre. Ännu är det inget som visar att vi inte skulle få till en bra kvalitet.

4 I Sverige Sida 4 av 8 Skörden av höstraps är nu snart avslutad även uppe i Mellansverige. Det är i år en större variation i utfallet är de senaste åren. Jag har hört nivåer på cirka 5 ton/ha i området söder om Mälaren samtidigt som andra odlare i sammaområde endast fått hälften. Det har t.o.m. rapporterats 5 ton/ha av KRAV-odlad raps. Det blir ett bra täckningsbidrag när man får betalt en bit över 7 kr/kg fritt gård. Direktleverans av raps till Karlshamn har i år fungerat bättre än förra året men det har även i år varit svårt att få fram tillräckligt många lossningstider. BM Agri har därför även i år lastat en exportbåt med 3300 ton raps i Trelleborg med raps från Skåne. Detta har medfört att vi i stället kunnat direktleverera fler billaster från Mellansverige direkt till Karlshamn. Bilden ovan visar lastning av raps för export i Trelleborg. Bilarna backar upp på en ramp och tippar direkt på ett transportband som för ombord rapsen. Det tar två dagar att lasta 3300 ton.

5 Sida 5 av 8 BM Agri har intresse av att köpa mer raps för direktleverans till Karlshamn eller för inlagring i något av våra lager. Välkommen att höra av er på via telefon eller info@bmagri.se Vi tar sedan kontakt med er. Lycka till med nya skörden av raps! Det är ett fortsatt starkt pristryck på foderkorn där det är svårt att finna avsättning till acceptabla prisnivåer. Vi ser framöver även betydande svårigheter att hitt köpare i Sverige till ärter och åkerbönor eftersom dessa grödor ser fina ut och att det finns betydligt större arealer av dessa grödor i år. Vi får återkomma till detta senare. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Höstvete (kvarnråvara) med min 11,5 % proteinhalt: 1,18-1,28 kr/kg. Proteinreglering över och under proteinhalt 11,5%. Det medför 1,23-1,33 vid 12% proteinhalt. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,30-1,38 beroende på var i landet köparen finns. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som ännu är svår att fastställa förrän vi vet mera om proteinhalterna på höstvete av kvarnkvalitet. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,20-1,25 Rågvete: 1,10-1,15 Kvarnråg: 1,15-1,25 Foderhavre: 1,10-1,20 och 1,25-1,30 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,05-1,15 men 1,20-1,25 fritt hamn vid relativt omgående export. Maltkorn 1,30-1,45 men cirka 1,70 fritt mälteri vid direktleverans på eftersäsong. Foderärt 1,50-1,60 samt Åkerbönor 1,50-1,60 Linfrö 3,40-3,60 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 3,23 fritt Karlshamn eller exporthamn och omgående leverans. Vid leverans efter årsskiftet är motsvarande pris cirka3,36. Prisdiagram Vete Paris & Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

6 Sida 6 av 8 Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris rapssvart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Växelkurs Euro/Sek och USD/Sek I nedanstående diagram har Euro svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Dollar har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

7 Sida 7 av 8 Mineralgödsel Internationellt Urea Det rapporteras om stabila och höjda priser på urea. Det har skett en höjning med cirka 5 % jämfört med den lägsta nivån i juli. Uppgången kan bero på tillfällig stängning av kapacitet. Det är svårt att sia om framtiden. Nitrat Det är fortfarande skördetid, renoveringar och semestrar som håller aktiviteter nere. Vi tror att nitratpriserna stiger om inget oförutsett sker på marknaden. Företagsnytt Yara förvärvar Tata Chemicals Ltd Babrala i Indien för tillverkning och distribution. Indien är världens näst största marknad för mineralgödsel och har en stark tillväxt. Kapaciteten är 0,7 miljoner ton ammoniak och 1,2 miljoner ton urea. Anläggningarna uppges vara av högsta klass. Eurochem, en av världens största kväveproducenter, anger sänkt omsättning under första halvåret I pengar är omsättningen 4 % lägre jämfört med samma period Detta trots att försäljningen i kvantitet ökat kraftigt av urea. Sänkta marknadspriser är orsaken och vinsten föll med 25 % jämfört med första halvåret Företaget hade dock fördel av en försvagad rysk valuta vid gasinköp. Eurochem har tillverkning i Ryssland, Litauen, Kazakstan, Belgien samt joint venture i Kina. I Sverige Vi sett en bra start på nya säsongen, med mycket låga kvävepriser. Priserna på marknaden i Sverige höjts något under sommaren då inköp gjorts i en volatil valutasituation. BM Agri har ett fullsortiment av mineralgödsel med lager på ett elva platser från Umeå till Skåne vilket ger en god service. Välkommen att kontakta oss angående gödsel för skörd 2017 på telefon eller kontakt@bmagri.se Det kan vara praktiskt att skicka ett mail till oss med uppgift på ditt inköpsbehov av gödsel eftersom vi nu går in i semestertider. Vi har alltid någon på plats som kan ta hand om förfrågan och ge ett priserbjudande. Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Yaras sortiment är välkänt och behöver ingen närmare presentation

8 Sida 8 av 8 BM Agri har dessutom ett intressant importsortiment med nedanstående Vi anstränger oss att fylla i storsäck 1000 kg, eftersom efterfrågan är stor. Kväve-produkter: -4 Falkenberg, Vänersborg, Västerås samt Sölvesborg. -7 Västerås Uddevalla) GRANULERD -8 Umeå, kommer erbjudas från fler orter NPK produkter med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK S Norrköping NPK S Umeå S Sölvesborg, Västerås, Falkenberg o Vänersborg BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon Växel info@bmagri.se Jonatan Wilsson jonatan@bmagri.se Björn Järpemo bjorn@bmagri.se Jan-Erik Carlsson jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) janne@bmagri.se Johan Hårleman (gödsel & raps) johan@bmagri.se Matilda von Rosen matilda@bmagri.se Mats Eriksson mats@bmagri.se