MARKNADSNYTT

Transkript

1 Sida 1 av 8 Internationellt MARKNADSNYTT Marknaden har lugnat ner sig en hel del efter föregående veckas kraftiga nedgångar på Paris- och Chicagobörsens spannmåls- och oljeväxtnoteringar. Det noteras visserligen nedgångar men de är betydlig mindre och man finner också smärre uppgångar. Veckans förändringar blev: Vete på Paris -1,5% till 161,50/ton och på Chicago -2,0% till 399,25c/b= 131,50/ton. Majs på Paris -0,7% till 162,50/ton och på Chicago +1,1% till 328,50c/b = 115,80/ton. Raps på Paris +0,7% till 377,00/ton och soja på Chicago -1,5% till 952,50c/b= 313,65/ton. Raps på Winnipeg +1,1% till CAD 465,00/ton= 320,50/ton. Euro/USD -0,7% till 1,1165. Observera att terminerna ovan nu är november och december varför jämförelse med föregående veckas noteringar inte kan göras. Dessa var huvudsakligen septemberterminer vilka nu har avslutats. Under den gångna veckan har EU sänkt den beräknade veteproduktionen jämfört med föregående år med 18,3 milj. ton till 133,3 milj. ton. Om man spekulerar i att man skall hålla lagren på oförändrad nivå och inte öka importen skulle detta innebära att exportbehovet minskar drastiskt. Man säger också att årets franska veteproduktion blir den lägsta sedan En ytterligare, för vetepriset, positiv nyhet är att marknaden börjat spekulera över importbehov i Indien. De senaste två åren har Indiens veteproduktion minskat vilket inneburit reducerade lager. Syn för sägen, Indien rapporteras i veckan köpt ton vete från Ukraina. Det spekuleras i marknaden om att Rysslands veteskörd inte kommer att nå upp till vad som tidigare sagts. Spekulationerna pekar på 4-5 miljoner ton lägre och bitvis även en lägre kvalitet. Vad som däremot inte är positivt för vetepriset är att Ryssland rapporteras ha tagit bort exportskatten. Detta kan innebära att mer och billig vete kommer ut på världsmarknaden i konkurrens med bl.a. EU. Som det ser ut nu kommer USA att kunna skörda rekordskördar av majs och soja. EU:s skörd av majs kommer att bli lägre än vad som tidigare förutspåtts. Veteskörden i Kanada ser ut att bli riktigt bra och Australien ser ut att kunna få en mycket bra veteskörd.

2 Sida 2 av 8 Inom en kort framtid kommer vi att få ett nytt vetekontrakt, i konkurren med Matif (Euronext), att handla över börsen. Liksom Matif-kontraktet är det ett kontrakt med specifikationer som inte kan betraktas som kvarnvete. Skillnaden är att man specificerar falltal till min.170 sek. och protein till 10,5%. En annan skillnad är sättet att leverera vara när kontrakt går till leverans. Denna skillnad kanske inte får så stor betydelse eftersom mycket få kontrakt går till leverans. Om detta nya kontrakt skall få någon betydelse för europeiska veteproducenter och vetehandel är det viktigt att banker och andra som tillhandahåller börshandel gillar kontraktet. Det kommer att fordras ordentlig marknadsföring och en positiv inställning om man skall kunna konkurrera med Matif-kontraktet. Mer om det nya kontraktet finns att läsa i en rapport utgiven av Torbjörn Ivarsson över LRFmedia. Nya skörden i Europa Efter denna vecka är huvuddelen av skörden bärgad inom EU. Även vi nordbor börjar se slutet av skördesäsongen. Det glädjande är att Sverige generellt tycks ha kommit bra ut när det gäller kvalitet. Den största grödan, vete, har inte drabbats av regn och falltalsproblem. Detta innebär att merparten av vetet har god kondition som det heter. Svensk vete kommer under säsongen att stå sig väl i den internationella konkurrensen. Detta innebär kanske inte att vi kommer att kunna få de där riktigt höga priserna, men samtidigt behöver vi inte heller risker att nå den bottennivå som en låg kvalitet skulle ha inneburit. Prisnivån i stort avgörs ju av den globala marknaden och dess syn på tillgång och efterfrågan, men utifrån den globala prisnivån finns det sedan variationer. Matifbörsen utgör ett slags riktmärke för de priser som det går att handla till. Nästa faktor är vilka storlekar på båtar som man kan presentera för marknaden. Det är normalt alltid så att större skeppningar (> ton) ger ett bättre pris eftersom de kan nå fjärran destinationer. Mindre båtar (ca ton) benämns coasters och kan bara nå de angränsande länderna. Mindre båtar får därför finna sig i att vara värda mindre. Om man har ett kanonvete med min. 12,5 % protein, som t.ex. tyskarna brukar ha som standard, uppnår man naturligtvis det bästa priset. Stora båtar med över ton toppvara betingar i höst ett pris på ca 167 /ton fob. Det innebär att hur man än räknar så blir det maximalt 1,60 kr/kg lastat och klart för toppkvalitet. Sedan återstår det att kalkylera alla kostnader bakåt i logistikkedjan. Det handlar om lastningskostnader i hamnarna, transporter till hamnen, handelsmarginaler etc. Från detta maximum för storbåtarna finns en trappa neråt för alla varianter. Har man t.ex. bara en coaster som tar sina ton får man förvänta sig ett prisavdrag. Har man sedan en kvalitet som inte uppnår toppkvalitet, typ min 12,5 % protein, uppstår ytterligare prisavdrag.

3 Längst ner i kedjan hamnar det s.k. fodervetet. Det är ett vete som inte kan användas i kvarnsammanhang av olika skäl. Sida 3 av 8 Om vi konstaterar att Matif-noteringen för december ligger på cirka 161 /ton, så har alltså toppbåten ovan ett prispåslag av +6. Går man längst ner i pristrappan till fodervete på en liten båt så handlar det snarare om ett prisavdrag mot Matif på ca 24 /ton. Det finns alltså ett totalt prisspann på ca 30 /ton eller 0,28 öre/kg att förhålla sig till. Detta sätter spelreglerna för vad som går att betala ute på gårdarna. Men som vi kan konstatera så har den svenska veteskörden generellt sett bärgats med en bra kvalitet. Det innebär att vi i alla fall slipper hamna på den lägsta delen av pristrappan. Vad som sedan har en stor inverkan på priset, utöver båtstorlekar och kvalitet, är i vilken marknadsbalans de olika regionerna befinner sig i. Råkar man ha sin gård i en överskottsregion så får man naturligtvis räkna med extra fraktkostnader för att skeppa ut varorna, befinner man sig i stället i en underskottsregion blir det i stället att kalkylerna med frakter för att få hem varorna. Sverige är varje år ett typiskt överskottsland, förutsatt att vi får en hyfsad skörd. Vi måste alltid kalkylera med extra frakter för att kunna konkurrera med andra länder som har närmare till slutkunden. Till exempel har de flesta av våra konkurrentländer närmare till de stora köparländerna som t.ex. Egypten, Iran, Irak. Det som är extra intressant i år är att vi i Sverige har bra vetekvalitet, vilket innebär att vi i princip saknar billig fodervete. Vi måste som sagt kalkylera vårt vete efter exportkalkylen, vilket drar ner priset. Samtidigt måste vi i kalkylera fodervetet efter en slags importkalkyl, vilket höjer priset rejält. Om vi för enkelhets skull kalkylerar med 0,10 kr/kg i sjöfraktskostnader för att skeppa ut överskottsvarorna och samma 0,10 kr/kg för att ta hem underskottsvarorna uppstår en spännande kalkylsituation. Konsekvensen bör bli att vi i Sverige får ett lägre prisspann mellan hög och låg kvalitet. I alla fall bör inte fodervete kunna betinga ett lågt pris. Detta för att vi helt enkelt saknar den kvaliteten i år. Om vi som i inledningen konstaterade att skillnaden i pristrappan var 0,30 kr/kg så borde fodervete i Sverige kunna närma sig toppkvaliteten i pris. Det innebär att svenska odlare inte skall behöva hamna på den lägsta pristrappstegen. Samtidigt kommer effekten att bli att vi inom landet får ett mindre prisspann beroende på kvalitet. I Sverige Vi tror att det i år blir möjligt att exportera bra kvarnvete. Det gäller hela båtlaster med min 12% i proteinhalt och billaster till Danmark med min 13% proteinhalt. Eftersom processen med analysering och provbakning ofta tar tid så vill vi redan nu få fram prov på vete med

4 Sida 4 av 8 höga proteinhalter. Anmäl till oss på info@bmagi.se så tar vi kontakt med er och berättar mer om denna marknad. Maltkornet är ännu inte färdigskördat i Mellansverige men analysvärden från södra Sverige visar på mycket höga proteinhalter vilka i många fall är högre än det allmänna gränsvärdet max 11,5%. Andra viktiga analysvärden såsom rymdvikt och sortering uppvisar stora variationer. Det finns i år en hel del grönskott i maltkornet vilket har försenat tröskningen. Foderkornet har i delar av västra och södra Sverige haft en dålig avkastning. Detta kan komma att medföra en relativt god efterfrågan på foderkorn förutsatt att priset på vete kan hållas uppe på en klart högre nivå med hjälp av export. Meddela vad du har till salu. Grynhavren är heller inte skördad men tidigt skördade partier indikerar lägre rymdvikter än föregående år då vi hade höga rymdvikter. Ärter och åkerbönor finns det gott om i år och tillgången har ökat ytterligare i och med att odling av ärter till Findus skall upphöra. Alla utsädesodlingar av dessa ärter kommer i stället att levereras till foderindustrin. BM Agri håller nu på att undersöka möjligheten att exportera ärter eller bönor i hela båtlaster för att minska på trycket. Meddela oss vad du har till salu. Prisnivåer Här nedan har vi försökt att ange ungefärliga prisnivåer på skörd 2016 i Sverige. Priserna avser en standardkvalitet fritt gård och relativt omgående leverans om inget annat anges. Vid leverans direkt till slutkund eller exportkund är betalningskapaciteteten naturligtvis högre än när inköp sker till en lagringssilo där man måste kalkylera med en lagringskostnad. Att priserna kan variera kraftigt beror på transportavstånden. I de flesta fall kan BM Agri vara med och köpa till dessa prisnivåer men beroende på det geografiska läget eller att vår tilltänkte slutkund inte alltid är i marknaden så kan vi inte alltid vara med och bjuda. Höstvete (kvarnråvara) med min 11,5 % proteinhalt: 1,20-1,30 kr/kg. Proteinreglering över och under proteinhalt 11,5%. Det medför 1,25-1,35 vid 12% proteinhalt. Priserna fritt förbrukare eller exporthamn hamnar då på nivån 1,30-1,40 beroende på var i landet köparen finns. Vårvete: Min 13% proteinhalt har en prisnivå som varierar kraftigt beroende av transportavståndet till närmsta kvarn. Med tanke på den goda tillgången på höstvete med hög proteinhalt kommer sannolikt tillägget att bli relativt lågt. Fodervete, stärkelsevete och etanolvete: 1,17-1,22 Rågvete: 1,10-1,15 Kvarnråg: 1,20-1,30 Foderhavre: 1,10-1,20 och 1,25-1,30 för Grynhavre med god kvalitet. Foderkorn: 1,05-1,15 men 1,25-1,30 fritt hamn eller förbrukare vid relativt omgående export.

5 Sida 5 av 8 Maltkorn 1,30-1,45 men cirka 1,70 fritt mälteri vid direktleverans på eftersäsong. Foderärt 1,35-1,50 samt Åkerbönor 1,40-1,55 Linfrö 3,40-3,60 Raps: Varierande dagspriser beroende på börspriset och leveranstid. Grundpris cirka 3,38 fritt Karlshamn eller exporthamn och omgående leverans. Vid leverans efter årsskiftet är motsvarande pris cirka3,49. Prisdiagram Vete Paris & Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Parisvete svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicagovete är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Raps Paris och soja Chicago (närmsta termin). I nedanstående diagram är Paris rapssvart linje (och avläses mot den högra axeln) och Chicago soja är röd linje (och avläses mot den vänstra axeln).

6 Sida 6 av 8 Växelkurs Euro/Sek och USD/Sek I nedanstående diagram har Euro svart linje (och avläses mot den högra axeln) och Dollar har röd linje (och avläses mot den vänstra axeln). Mineralgödsel Internationellt Prisindex kväve världen ovan: Konstruerat från produkters andel av världens handel, urea, N 34, N 30, ammoniumsulfat och 10 % ammoniak

7 Sida 7 av 8 Urea Vi ser stabila ureapriser. Kina kör med mindre än 60 % av sin kapacitet. I Ukraina har en fabrik stängts ned på grund av att leverans av gas stängts av. Detta påverkar andra marknader. Brasilien och USA handlar till läge nivåer. Det finns lite gammal urea från tidigare prisnivåer i juli som dyker upp. I Europa avvaktar köparna. Fortfarande tror vi dock att botten är nådd men det finns ett spann nedåt när alla fabriker åter kör. Nitrat Vi ser att industrin höjer sina priser men det är fortfarande få som köper. Man handlar dock i Baltikum. Det kommer troligen att visa sig vara ett misstag att vänta med att köpa. Vi har idag mycket låga priser jämfört med ett år tillbaka. Vi har visserligen mycket lägre spannmåls priser men det påverkar bara till en viss del. Diagrammet ovan visar tydligt kräftgången där stängd kapacitet blir följden. Detta kompenseras bara delvis av lägre energipriser. I Sverige Nu när är det dags att tänka på höstens inköp. Vi är beredda. BM Agri har ett fullsortiment av mineralgödsel med lager på ett elva platser från Umeå till Skåne vilket ger en god service. Välkommen att kontakta oss angående gödsel för skörd 2017 på telefon eller kontakt@bmagri.se. Dessutom finns alltid någon på plats som kan ta hand om Din förfrågan och ge ett priserbjudande. Yara information/nyheter: Yara har till den nya gödselsäsongen tagit fram en två nya produkter i sitt sortiment. En av dessa är Yara Mila Denna NPK-produkt, med mycket fosfor och kalium, är avsedd som grundgödsling till maltkorn och annan vårsäd, där en senare komplettering med Kalksalpeter planeras. Den andra produkten heter Polysulphate. Denna produkt innehåller kalium (11,6%), magnesium (3,6%), kalcium (12,2%) och svavel (19,2%). Den är tänkt att användas till potatis, grönsaker, vall och baljväxter. Yara är vår huvudleverantör, med sin välkänt goda kvalitet. Yaras sortiment levereras från fyra terminaler, Åhus, Landskrona, Lidköping och Norrköping. Yaras sortiment är välkänt och behöver ingen närmare presentation BM Agri har dessutom ett intressant importsortiment med nedanstående Vi anstränger oss att fylla i storsäck 1000 kg, eftersom efterfrågan är stor. Kväve-produkter:

8 Sida 8 av Falkenberg, Vänersborg, Västerås samt Sölvesborg. -7 Västerås Uddevalla) GRANULERD -8 Umeå, kommer erbjudas från fler orter NPK produkter med svavel och mycket låg kadmiumhalt: NPK S Norrköping NPK S Umeå S Sölvesborg, Västerås, Falkenberg o Vänersborg BM Agris kontaktuppgifter Ni är välkomna att kontakta nedanstående personer avseende våra produkter. Namn Telefon Växel info@bmagri.se Jonatan Wilsson jonatan@bmagri.se Björn Järpemo bjorn@bmagri.se Jan-Erik Carlsson jan-erik@bmagri.se Magnus Larsson magnus@bmagri.se Kenneth Normark (spannmål & raps) kenneth@bmagri.se Jenny Eriksdotter jenny@bmagri.se Lasse Kuusiniemi (gödsel) lasse@bmagri.se Janne Kuusiniemi (gödsel) janne@bmagri.se Johan Hårleman (gödsel & raps) johan@bmagri.se Matilda von Rosen matilda@bmagri.se Mats Eriksson mats@bmagri.se