Varför universitet? Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför universitet? Innehållsförteckning"

Transkript

1 Varför universitet? (Lars Brandell september 2007 rättad ) Termen universitet har kommit i centrum av debatten om den högre utbildningen och forskningen i vårt land. Det sägs ofta att vi har för många universitet. Samtidigt är det flera högskolor som har som centralt mål att bli universitet. Men universitet är inte ett entydigt begrepp. I denna rapport har jag undersökt den roll begreppet universitet genom åren haft i den svenska högskolepolitiken. Ett viktigt skäl för att flera högskolor vill bli universitet är att de menar att de därigenom kan få större forskningsanslag. Rapporten innehåller därför en analys av fördelningen av forskningsintäkterna för de svenska lärosätena (både universitet och högskolor). Den innehåller också en kartläggning av hur dessa intäkter utvecklats sedan år 1997 mätta i fast kostnadsläge. Med detta som bakgrund diskuteras slutligen om sammanslagning av dagens självständiga lärosäten är en lämplig väg till rationalisering och profilering av det svenska högskolesystemet. Jag menar att så inte är fallet. Istället ges några förslag till andra systemförändringar som kan bidra till en profilering av de olika lärosätenas verksamheter. Innehållsförteckning Inledning...1 Universitet ett nygammalt begrepp...2 Före år 1977 Universitet ett lärosäte med flera fakulteter års högskolereform: Alla lärosäten var Högskoleenheter års reform: Fria universitet och högskolor...5 År 1998 Det blir viktigt att vara universitet...6 Sammanfattning...8 Strukturen i dagens högskolesystem...8 Lärosätenas resurser för forskning...9 Forskningsintäkterna år Den historiska utvecklingen av lärosätenas forskningsresurser...13 Sammanfattning...15 Kommentarer...16 Några observationer och synpunkter...16 Sammanslagning eller samarbete och profilering?...17 Tabeller...20 Bilaga 1 Lärosäten 1993 med fakulteter...25 Inledning Under de senaste åren har begreppet universitet fått en allt större betydelse i politiken för den eftergymnasiala utbildningen i Sverige. År 1950 fanns det två läroanstalter i landet som var universitet. Idag finns det sexton. Till detta finns ytterligare minst fyra läroanstalter som klart har deklarerat att man vill bli universitet. Det har också blivit vanligare att man markerar en skillnad mellan universiteten å ena sidan och högskolorna å den andra. Inte minst gäller detta den nya regeringen. Högskole- och 1

2 forskningsminister Leijonborg har sagt att man nu vill satsa på universiteten. Det finns också markerat i budgetpropositionen 2006 där den nya regeringen fördelade 200 miljoner kronor extra för forskning och forskarutbildning som ett påslag med 2,4 procent för alla universitet men inte för övriga lärosäten. Under den senaste tiden har situationen tillspetsats genom den nya universitetskanslerns (Anders Flodström) utspel att vi har alldeles för många universitet i Sverige. I den debatt som följt har man i allmänhet förbigått att den svenska högskolesektorn inte bara består av 16 universitet med varierande profil utan också av lika många högskolor, som även de har en viktig roll i dagens utbildnings- och forskningssamhälle. Denna rapport är tänkt som ett underlag för en bredare debatt om den högre utbildningens framtida struktur. Inledningsvis går jag kortfattat igenom tillkomsten av dagens universitet, och den roll som begreppet universitet har haft i de senaste högskolereformerna. Det visar sig att uppfattningen av vad ett universitet är och vilka rättigheter som är kopplade till begreppet har varierat kraftigt under de senaste 30 åren. Därefter ger jag i ett kort avsnitt en beskrivning av strukturen, som jag ser den, i dagens system av universitet och högskolor. Nästa avsnitt handlar om lärosätenas resurser för forskning och forskarutbildning. Här finns ganska många förutfattade meningar. Det är naturligt att man tror att andra (lärosäten eller grupper av lärosäten) har det bättre än man själv. Vi har ju också sedan länge en debatt mellan företrädare för lärosätena och regeringen om forskningsresurserna har ökat eller ej under senare år. Rapporten innehåller därför en kartläggning av hur intäkterna till forskning och forskarutbildning var fördelade mellan olika lärosäten och grupper av lärosäten år Jag har också sammanställt utvecklingen sedan år 1997 av dessa intäkter (räknat i fast kostnadsvärde). Lösningen på dagens problem har sagts vara sammanslagning av lärosäten.. Det fanns med i Anders Flodströms utspel. Även Dan Brännström som utreder en rad frågor inför nästa forskningsproposition har markerat att det finns för många högskolor i dagens Sverige. Men sammanslagningar av dagens självständiga lärosäten löser inte problemen. I en intervju på ledarsidan i Svenska Dagbladet (den 19 augusti 2007) argumenterar Magnus Henrekson för att lösningen istället ligger i flera nischade (utbildnings-) och forskningsenheter. Personligen instämmer jag i att lösningen inte ligger i en sammanslagning och centralstyrning av dagens lärosäten utan istället i en profilering och en arbetsfördelning mellan dem. Men dagens ramar och regler motverkar en sådan utveckling. I en avslutning av rapporten har jag pekat på några olika åtgärder och regelförändringar som kan förbättra förutsättningarna för en profilering. Universitet ett nygammalt begrepp Före år 1977 Universitet ett lärosäte med flera fakulteter Historiskt sett har det i Sverige funnits två universitet, ett i Uppsala (grundat 1477) och ett i Lund (grundat 1668) 1. De var lärosäten med forskning och utbildning inom 1 Under stormaktstiden fanns det ytterligare tre universitet på svenskt territorium: I Dorpat, Åbo och Greifswald. 2

3 de traditionella fakulteterna: Teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk. (Den filosofiska fakulteten blev så småningom uppdelad i tre: den humanistiska, den matematisk-naturvetenskapliga och den samhällsvetenskapliga fakulteten.) Vid sidan av de två universiteten fanns kring år 1950 andra statliga utbildningsanstalter på eftergymnasial nivå som bedrev både utbildning och forskning. Det fanns fackhögskolor bl.a. Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Båda grundades på 1800-talet. Karolinska institutet, (grundat år 1810) var en fackhögskola för medicinsk utbildning och forskning. Dessutom fanns år1950 bl.a. flera tandläkarhögskolor, flera konstnärliga högskolor, en socialhögskola i Stockholm och tre högskolor som administrativt lydde under jordbruksdepartementet (Veterinärhögskolan, Skogshögskolan och Lantbrukshögskolan). Andra läroanstalter med utbildning och forskning (inklusive forskarutbildning) var de två högskolorna i Stockholm och i Göteborg som båda startats genom lokala initiativ under slutet av 1800-talet. Vid Stockholm högskola bedrevs utbildning och forskning inom de filosofiska och juridiska fakultetsområdena. Vid Göteborgs högskola förekom utbildning och forskning inom de filosofiska fakultetsområdena. Under och 1970-talen startades nya tekniska högskolor i Lund, Linköping och Luleå. Vi fick då också flera nya socialhögskolor. År 1954 slogs Göteborgs högskola ihop med Göteborgs medicinska högskola som bildats några år tidigare till landets tredje universitet inkorporerades också den tidigare självständiga handelshögskolan i Göteborg. År 1960 tog staten över det fulla ansvaret för Stockholms högskola som därmed bytte namn till Stockholms universitet. Några år senare (år 1963) inrättades Sveriges femte universitet i Umeå. Basen var tidigare startade utbildningar i Umeå av tandläkare och läkare som kompletterades med utbildning och forskning i samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora. I slutet av 1960-talet startades teknisk och medicinsk utbildning i Linköping 2. Dessutom inrättades i Linköping en filial till Stockholms universitet med undervisning inom humaniora, samhällsvetenskap och matematik-naturvetenskap. Dessa enheter sammanfördes år 1970 till Linköpings högskola. Den bytte namn år 1975 och blev Linköpings universitet, som initialt hade en medicinsk, en teknisk och en (sammanhållen) filosofisk fakultet. Forskningen inom den senare organiserades tvärvetenskapligt inom olika TEMA -projekt. Under perioden fram till år 1977 fanns det tre (outtalade) kriterier för att ett lärosäte skulle få beteckningen universitet: Lärosätet skulle ha statlig huvudman. Undervisning och forskning skulle förekomma inom mer än ett fakultetsområde. 3 2 Under något år fanns en självständig teknisk högskola i Linköping. 3 Däremot behövde inte lärosätet ha alla de fyra ursprungliga fakultetsområdena. 3

4 Vid lärosätet skulle det förekomma utbildning och forskning inom de filosofiska fakultetsområdena års högskolereform: Alla lärosäten var högskoleenheter År 1977 samordnades all eftergymnasial utbildning i den nya Högskolan. Det innebar en kraftigt förändrad struktur för hela den eftergymnasiala utbildningen i Sverige. I princip skulle all statlig eftergymnasial utbildning på en ort (ibland två närliggande orter) sammanföras till en högskoleenhet. På de orter där det redan fanns ett universitet eller en fackhögskola integrerades dessa med de olika specialhögskolor (lärarhögskolor, förskoleseminarier, journalisthögskolor, socialhögskolor, konstnärliga högskolor etc.) som fanns på orten 5. De universitetsfilialer som tidigare varit delar av universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg blev självständiga och slogs samman med övrig statlig eftergymnasial utbildning på filialorten till en högskoleenhet. Undantaget från principen med en högskoleenhet per ort gällde i Stockholm, där Stockholms Universitet, KTH, Karolinska Institutet och Lärarhögskolan blev kvar som fristående enheter, liksom också de flesta konstnärliga specialhögskolorna i staden och i Göteborg, där man fick två högskoleenheter: Chalmers tekniska högskola och Universitetet i Göteborg. År 1977 skapades också genom sammanslagning av de tre högskolor som lydde under jordbruksdepartementet. Veterinärhögskolan, Skogshögskolan och Lantbrukshögskolan ett nytt universitet: Sveriges lantbruksuniversitet(slu), med tre fakulteter. I 1977 års högskolesystem var alla lärosäten högskoleenheter och samma regler gällde för deras grundutbildning, även om staten bestämde vilken typ av utbildningar som skulle finnas på de olika enheterna. Dessa benämndes som högskolan i X. (Ex Högskolan i Sundsvall/Härnösand) eller för de enheter som innehöll ett tidigare universitet universitetet i Y (Ex Universitetet i Stockholm) Vissa av de tidigare fackhögskolorna fick behålla sitt tidigare namn (Chalmers tekniska högskola och Karolinska institutet). Andra fick modifierade namn (Kungliga tekniska högskolan blev (efter inkorporering av sjöbefälsskolan i Stockholm) Tekniska högskolan i Stockholm) medan andra inkorporerades i högskolan i (Luleå tekniska högskola blev tillsammans med lärarhögskolan i Luleå och Musikhögskolan i Piteå Högskolan i Luleå.) 4 När Linköpings högskola mer eller mindre på egen hand började kalla sig universitet fanns ingen forskningsöverbyggnad inom det samhällsvetenskapliga och det humanistiska området. (och inom naturvetenskap bara i den mån det tillgodosågs inom den tekniska fakulteten). Staten var inte beredd att bygga upp nya humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsfakulteter i Linköping. Istället satsade man på tvärvetenskaplig forskning inom TEMA som forskningsöverbyggnad för fil-fak-området. 5 Redan tidigare hade sådana sammanslagningar kommit till stånd. Tandläkarhögskolan i Malmö som startats år 1948 inkorporerades i Lunds universitet år Tio år senare blev tandläkarhögskolan i Stockholm en odontologisk fakultet vid Karolinska institutet. Lunds tekniska högskola som var ett självständigt lärosäte blev det senare året en teknisk fakultet vid Lund universitet. 4

5 1977 års reform innebar ingen väsentlig förändring av villkoren för forskning och forskarutbildning. Högskolor som bildades utifrån lärosäten som tidigare hade bedrivit forskning och forskarutbildning inom en eller flera fakulteter fick fortsätta verksamheten inom dessa fakultetsområden. De fick också i statsbudgeten resurser för detta genom anslagsposter i olika fakultetsanslag. Högskolor på orter där det tidigare inte förekommit forskning och forskarutbildning fick inte del av dessa fakultetsanslag. Däremot fanns det vissa resurser för forskningsanknytning vid de fakultetslösa högskolorna års reform: Fria universitet och högskolor År 1993 var det åter dags för en genomgripande reform av ramarna för den svenska högre utbildningen. Framförallt skedde stora förändringar av reglerna för grundutbildningen vid lärosätena. Vidare fick högskolor och universitet en administrativt friare ställning. De var inte längre enheter i en allmän nationell Högskola. En följd blev en större frihet för benämningen av de olika lärosätena. (Ex: Tekniska högskolan i Stockholm blev Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och efter några år Kungl. Tekniska högskolan, Universitetet i Stockholm blev Stockholms universitet, Högskolan i Eskilstuna/Västerås blev Mälardalens högskola o.s.v.) Vidare blev Chalmers tekniska högskola (CTH) och högskolan i Jönköping stiftelseägda. Anslagssystemet förändrades också. Varje högskola fick egna anslag (och inte bara anslagsposter). 6 I 1993 års högskolesystem fanns, liksom i 1977 års system, ingen formell skillnad mellan de läroanstalter som kallades universitet och de som kallades högskolor. Däremot var det, liksom tidigare, en skillnad mellan de lärosäten som hade en eller flera fakulteter och de som saknade sådana. Ett lärosäte med fakultet hade rätt att bedriva forskarutbildning inom fakultetens område. Man fick också fakultetsanslag som kunde användas för forskning och forskarutbildning inom fakultetens ämnen. Varje lärosäte med fakultet hade alltså en egen forskningsprofil definierade genom fakultetsstrukturen. I bilaga 1 finns en förteckning (från UFB 3 år 1993/94) över fördelningen av fakulteter på olika högskolor och universitet som den såg ut år Exempelvis fanns vid Uppsala universitet farmaceutisk, humanistisk, juridisk, medicinsk, samhällsvetenskaplig, teknisk-naturvetenskaplig och teologisk fakultet, medan KTH enbart hade teknisk fakultet, vilket också gällde den dåvarande Högskolan i Luleå. För var och en av de högskolor som inte hade någon fakultet fanns mindre anslagsposter i statens budget som kunde användas för forskning och forskarutbildning. Men man hade inte rätt att dela ut doktors- och licentiatexamen. I en särskild förordning(sfs 1993:1153) preciserades vidare att Chalmers tekniska högskola hade rätt att ge doktors och licentiatexamen (utan precisering av fakultets- 6 Istället för att t.ex. sortera forskningsanslagen först efter fakulteter och därefter för varje fakultet i anslagsposter för de olika högskoleenheterna fick nu varje lärosäte med fakulteter ett anslag som sedan delades upp i ramar för de fakulteter som fanns vid just detta lärosäte. 5

6 område) och att Högskolan i Jönköping fick ge doktorsexamen i vissa ämnen med ekonomisk inriktning. Under andra hälften av 1990-talet blev också vårdhögskolorna en del av den statliga högskolestrukturen. Vårdhögskolorna, som svarade för större delen av de medellånga vårdutbildningarna (till sjuksköterska, sjukgymnast m.m.) hade tidigare lytt under landstingen, men inkorporerades nu i närmaste universitet eller högskola. Till 1993 års reform hör också skapandet av det som numera kallas de statliga forskningsstiftelserna. År 1998 Det blir viktigt att vara universitet Under de allra sista åren på 1990-talet ändrades högskolelagen och högskoleförordningen på nytt. Från år 1999 försvann formellt fakulteterna (och fakultetsområdena). Istället ifördes ett enhetligt system med fyra vetenskapsområden för forskning och forskarutbildning: Humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. 7 Samtidigt gjordes en förteckning över de läroanstalter som skulle ha beteckningen universitet. Då fick även tidigare fackhögskolor som KTH och Karolinska Institutet universitetsstatus. I samband med inrättandet av de nya Högskoleverket 1995 ansökte högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro och Mitthögskolan om att få bli universitet. Trots att den av Högskoleverket tillsatta expertgruppen ansåg att bara högskolan i Karlstad kunde bli universitet, beslöt regering och riksdag i anslutning till 1998 års val att de tre förstnämnda skulle bli universitet. Senare har också Mitthögskolan ombildats till Mittuniversitetet. I anslutning till behandlingen av de fyra högskolornas universitetsansökningar tilldelades högskolan i Luleå som redan hade det tekniska vetenskapsområdet även det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, och fick samtidigt beteckningen Luleå tekniska universitet. Flera högskolor har velat följa efter Karlstad, Växjö, Örebro och Mitthögskolan och föreslagit regeringen att de ska få universitetsstaus. (Det är Södertörns högskola, Malmö högskola, Högskolan i Borås och Mälardalens högskola). Men den förra regeringen slog till bromsarna framförallt under sin tredje mandatperiod och lät förstå att man inte var villig att inrätta fler universitet. Varför blev det plötsligt så angeläget för högskolorna att få beteckningen universitet? En förklaring är att begreppet universitet år 1998 fick en högskolejuridisk innebörd, som inte hade funnits tidigare. Högskolelag och högskoleförordning ändrades i anslutning till övergången från fakultetsområden till vetenskapsområden. I Högskoleförordningen infördes 7 Undantaget var och är Sveriges lantbruksuniversitet, för vilket stadgas Vid Lantbruksuniversitetet bedrivs forskning, utbildning på forskarnivå, avancerad nivå och grundnivå inom jord- och trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedelsproduktion, naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, vattenbruk samt veterinärmedicin och husdjursskötsel (SFS 1993;221 3 kap 1 ) 6

7 Utbildning på forskarnivå får anordnas av universitet. (HSF: 6 kap 28 par ) 8 I Högskolelagen preciserades: För utbildning på forskarnivå finns de vetenskapsområden som riksdagen bestämmer. Dessa vetenskapsområden finns vid universiteten. (HL 2 kap 5 par) Det finns inte någon bestämmelse om vilka vetenskapsområden som ska finnas på de olika universiteten. I princip finns därmed alla fyra vetenskapsområden på alla universitet. Alltså: De lärosäten som fått beteckningen universitet har rätt att bedriva forskarutbildning (numera kallas det utbildning på forskarnivå) inom alla vetenskapsområden. De lärosäten som inte har beteckningen universitet får inte ha forskarutbildning (och naturligtvis inte heller dela ut doktorsexamen). En befordran från vanlig högskola till universitet måste därför uppfattas som en väsentlig statushöjning som ger helt andra möjligheter till utveckling. Dessutom innebär det att man automatiskt får rätt att ge den nya mastersexamen i alla högskoleämnen, medan ett lärosäte som inte är universitet bara kan få denna rätt separat för ett enskilt ämne - och då endast efter prövning av Högskoleverket. Det är alltså mer eller mindre Bingo för en högskola om man lyckas bli universitet. Därför är det inte så underligt att de flesta högskolor idag har som sitt viktigaste mål att bli universitet. Men det räcker inte för en högskola att få status som universitet. Det behövs också resurser för forskning och forskarutbildning om man ska kunna dra nytta av sin befordran. Jag återkommer till detta. Det finns (eller kanske snarare har funnits) dock ett kryphål för en högskola som inte lyckats bli universitet. Man kan komma en bit på väg mot universitetsstatus: På ansökan av en högskola som inte är universitet kan regeringen besluta att ett eller flera vetenskapsområden skall finnas vid den högskolan. (HL 2 kap 5 par). En högskola som inte är ett universitet får anordna utbildning på forskarnivå inom de vetenskapsområden som finns vid den högskolan. (HSF: 6 kap 28 par) Det finns också idag fyra statliga högskolor som har fått varsitt vetenskapsområde, inom vilket de får anordna forskarutbildning. Det är högskolan i Kalmar (naturvetenskapligt vetenskapsområde), Blekinge tekniska högskola och Mälardalens högskola (tekniskt vetenskapsområde) och Malmö Högskola (medicinskt vetenskapsområde 9 ). Dessutom har högskolan i Jönköping rätt att examinera för doktorsexamen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. 8 Citaten från högskolelag och högskoleförordning är hämtade från den senaste versionen (från år 2007). Men exakt samma bestämmelser fanns från år Den enda skillnaden var att det som idag kallas utbildning på forskarnivå tidigare betecknades forskarutbildning. 9 Malmö högskola svarar bl.a. för den tandläkarutbildning som avknoppats från Lunds universitet. 7

8 Sammanfattning Under de senaste trettio åren har strukturen för den högre utbildningen förändrats ett antal gånger. Men fram till mitten av 1990-talet skedde inga stora förändringar när det gäller forskning och forskarutbildning. Det fanns sex universitet (med flera fakulteter) och sex fackhögskolor, varav en ( SLU) kallades universitet. För vart och ett av dessa lärosäten fanns preciserat vilka fakultetsområden man arbetade inom. Men de senaste åren har man släppt lös systemet. Alla tidigare universitet och fackhögskolor och dessutom fyra tidigare högskolor kallas numera universitet och har rätt att bedriva forskarutbildning inom alla vetenskapsområden. Dessutom har ytterligare fem högskolor fått samma status i förhållande till forskarutbildningen som de tidigare fackhögskolorna. Strukturen i dagens högskolesystem Det är vanligt att man ser dagens högskolesystem som bipolärt. Det finns Universitet och det finns Högskolor. Men det är en alltför grov uppdelning. Därför har jag i detta avsnitt strukturerat alla läroanstalter utifrån deras ursprung och deras varierande verksamhet. Idag finns det sammanlagt 14 statliga läroanstalter som har beteckningen universitet. Dessutom har den stiftelseägda Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm i praktiken samma status som de statliga universiteten. Det finns alltså idag 16 lärosäten som har obegränsad rätt att ge utbildning (och examinera) till doktorsexamen i godtyckliga forskarutbildningsämnen. Jag har delat upp dem i tre grupper: Det är sex Traditionella universitet. (i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping). Jag kommer också att kalla dessa lärosäten gamla universitet. sex Fackhögskolor (KTH, Chalmers, Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet och SLU). fyra nya universitet (Karlstad, Växjö, Örebro och Mittuniversitetet). Det finns vidare fem högskolor som har partiell rätt att bedriva (och examinera i) forskarutbildning. (Högskolor med vetenskapsområde). Det är Blekinge tekniska högskola, högskolorna i Kalmar och Jönköping, Malmö högskola och Mälardalens högskola. Det finns också tio statliga (regionala) högskolor som inte har rätt att bedriva forskarutbildning överhuvudtaget. Jag kallar dem Övriga statliga högskolor. (Snart är det bara nio eftersom en av dem, Lärarhögskolan i Stockholm, kommer att slås samman med Stockholms universitet). I Stockholm finns dessutom inom det statliga högskolesystemet åtta små specialhögskolor med i de flesta fall konstnärlig utbildning (Specialhögskolor i Stockholm). Slutligen finns sammanlagt tio Övriga läroanstalter som är icke-statliga men statsunderstödda. En förteckning över alla av staten finansierade läroanstalter på högskolenivå finns i Tabell 1. 8

9 En jämförelse av antalet högskolor i de olika grupperna säger inte allt. De olika enheterna varierar i storlek. I Tabell 1 har jag redovisat de olika läroanstalternas andel av antalet studenter och av ett antal ekonomiska indikatorer. Man kan konstatera att Nära 70 procent av alla grundutbildningsstudenter finns vid de 16 lärosäten som har universitetsstatus. Dessa enheter har mer än 80 procent av de totala intäkterna för högskolesektorn. Mer än 80 procent av alla studenter läser vid något lärosäte där det förekommer forskarutbildning. (d.v.s. universiteten och de högskolor som har vetenskapsområde). Dessa lärosäten har nära 90 procent av alla resurser inom högskolesektorn. Övriga enheter, (10 statliga högskolor 8 specialhögskolor i Stockholm och 10 icke statliga läroanstalter) svarar för knappt 20 procent av studentantalet och för tio procent av de totala intäkterna. De läroanstalter som är universitet svarar alltså för merparten av den högre utbildningen och forskningen i vårt land. En ensidig och generell satsning på universiteten i motsats till högskolorna är därför inte en satsning på elit eller på excellens Däremot tror jag att en del betraktare skulle se en sådan satsning som en diskriminering av alla högre läroanstalter som av historiska och andra skäl inte fått status som universitet. Lärosätenas resurser för forskning Idag har alltså en majoritet av alla större lärosäten (21 av 31) rätt (helt eller delvis) att ordna utbildning och examination för doktorsexamen. Men man behöver inte bara rätten att ge forskarutbildning. Det behövs också, som redan nämnts, resurser för forskning och forskarutbildning. Även de lärosäten som inte har rätt att ordna forskarutbildning kan behöva resurser som kan användas för forskning. Det behövs forskningsresurser för utveckling av lärarpersonalen. Det kan behövas forskningsresurser för att lärosätet ska svara upp mot de krav som ställs av den tredje uppgiften 10 o.s.v. Forskningsintäkterna år 2006 Alla lärosäten har idag resurser som ska användas för forskning (och i förekommande fall för forskarutbildning). Dessa är dock mycket ojämnt fördelade mellan de olika lärosätena. I tabell 2 (hämtad från Högskoleverkets NU-databas) redovisas de intäkter för forskning och forskarutbildning som de olika lärosätena hade år År 2006 hade de svenska lärosätena sammanlagt 24,5 miljarder kronor som intäkter för forskning och forskarutbildning 11. Av dessa fanns nära 90 procent vid de tolv lärosäten som före 1998 hade rätt att bedriva forskarutbildning. 12 De nio lärosäten som helt eller delvis fått rätten till forskarutbildning efter år 1998 hade knappt sju procent av intäkterna. Övriga enheter hade 3,5 procent. 10 Alla universitet och högskolor har en tredje uppgift: Att samverka med det omgivande samhället. 11 Intäkterna för grundutbildning var 22 miljarder kronor. 12 Det är de lärosäten som i tabell 2 kallas traditionella universitet och fackhögskolor. 9

10 Lunds universitet hade 2006 de största intäkterna för fofu 13-3,2 miljarder kronor. Nästan lika mycket hade Karolinska institutet. Universiteten i Uppsala och Göteborg hade intäkter i storleksordningen 2,5 miljarder. Sex enheter hade intäkter som låg mellan en och två miljarder. Det minsta lärosätet bland de tolv ursprungliga (om man bortser från Handelshögskolan i Stockholm) var Luleå tekniska universitet som hade intäkter för fofu på drygt 600 miljoner kronor. Tre av de nya universiteten hade intäkter på ca: 265 miljoner kronor vardera. Det fjärde (Växjö) låg strax över 200 miljoner. För samtliga nya universitet är det alltså långt kvar till man intäktsmässigt kan konkurrera med övriga lärosäten med universitetsstatus. De fem högskolorna med vetenskapsområde har vardera forskningsintäkter mellan 110 och 140 miljoner kronor, medan den grupp som jag kallat övriga statliga högskolor har forskningsintäkter som vanligen ligger mellan 50 och 70 miljoner kronor. Ett undantag är den relativt nystartade Södertörns högskola som redovisar forskningsintäkter på över 200 miljoner kronor. Det förklaras till större delen av att en av de statliga forskningsstiftelserna, Östersjöstiftelsen har till enda uppgift att stödja forskning och utbildning vid Södertörns högskola. Sammanfattningvis: Av de 24,5 miljarder kronor som svenska universitet och högskolor använder till forskning finns mer hälften eller 13,2 miljarder vid de sex traditionella universiteten. De sex fackhögskolorna har nära 9 miljarder. De fyra nya högskolorna har sammantagna en miljard kronor. De fem högskolorna med vetenskapsområde har 650 miljoner. Södertörns högskola har 200 miljoner och återstående nio enheter i gruppen övriga statliga högskolor delar på 550 miljoner kronor. (se vidare tabell 2). Basanslag och övriga forskningsintäkter Det finns flera typer av intäkter för ett lärosätes forskning. Man kan skilja på det jag kallar basanslag och det jag kallar övriga forskningsintäkter. Basanslag är pengar som läroanstalten får direkt i statsbudgeten och som får användas relativt fritt till forskningsverksamhet (inklusive forskarutbildning) och dess kringkostnader 14. Det är resurser där fördelningen mellan olika lärosäten styrs direkt av regering och riksdag. Men ett lärosäte får också forskningsmedel på andra vägar. Det kallar vi här övriga forskningsintäkter 15. Större delen är det som kallas bidrag. Det är ofta offentliga me- 13 Forskning och forskarutbildning förkortas ibland fofu. 14 Det som jag har kallat basanslag anvisas lärosätena i flera av statsbudgetens anslag. Många lärosäten har ett eget anslag för forskning och forskarutbildning. Andra får sitt basanslag son en post i statens anslag för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. De universitet som har läkarutbildning och Karolinska institutet får också en del av sitt basanslag från anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning. 15 Övriga intäkter kallas också i redovisningssammanhang för externa intäkter. Även en stor del av de externa intäkterna kommer ursprungligen från staten. 10

11 del, som tilldelas lärosätet för speciella projekt av exempelvis Vetenskapsrådet, Vinova eller någon av de statliga forskningsstiftelserna. Under rubriken bidrag ryms även forskningsmedel som lärosätet får från icke-statliga organisationer (som t.ex. Cancerfonden). En annan del av det som vi här kallat övriga forskningsintäkter är de pengar lärosätena får för uppdragsforskning. 16 De övriga forskningsintäkterna tilldelas ofta enskilda institutioner på lärosätena för olika projekt eller ändamål. Det är alltså inte pengar som fördelas centralt efter någon form av nationell rättvisa utan beror på varje lärosätes och dess institutioners förmåga att dra in pengar. År 2006 fick lärosätena sammantaget 11,3 miljarder kronor i form av basanslag och 13,1 miljarder som övriga forskningsintäkter. Basanslagen var alltså mindre än hälften (46 procent) av lärosätenas sammantagna forskningsresurser. Fördelning av basanslagen på lärosätena År 2006 fick alltså universitet och högskolor sammanlagt 11,3 miljarder kronor som basanslag. 94 procent gick till de 16 läroanstalter som har universitetsstatus. De fem högskolor som har ett vetenskapsområde fick tillsammans 2,5 procent. Det betyder att bara 3,2 procent av statens anslag till forskning går till högskolor som inte har rätt att dela ut doktorsexamen. (Se vidare tabell 1). Nästan 90 procent av basanslagen gick till de 12 lärosäten som år 1997 hade rätt att dela ut doktorsexamen, medan de nio lärosäten som efter år 1997 fått rätten att ge doktorsexamen får dela på 8 procent. 5,5 procent går till de fyra nya universiteten och 2,5 procent till de fem högskolor som har vetenskapsområde. Som jämförelse kan nämnas att de 12 gamla lärosätena med 90 procent av forskningsanslagen har sammanlagt mindre än 60 procent av studenterna. De nya universiteten med 5,5 procent av basanslagen har 11 procent av studenterna (se vidare tabell 1). De som hoppats att de nya universiteten skulle få basanslag i samma proportioner som de traditionella universiteten måste därför känna sig besvikna. Fyra lärosäten har mer än en miljard kronor i basanslag. Det är universiteten i Lund, Uppsala, Göteborg och Karolinska institutet. Basanslagen för universiteten i Stockholm och Umeå och SLU ligger något under en miljard kronor. KTH och Linköpings universitet har basanslag kring 600 miljoner. De nya universitetens basanslag ligger kring 150 miljoner. För högskolorna med vetenskapsområden ligger basanslaget mellan 40 miljoner och 80 miljoner. (Se vidare tabell 4). Man kan fråga sig varför basanslagens storlek ibland varierar kraftigt mellan lärosäten som åtminstone utifrån sett har samma omfattning av sin verksamhet. Exempel: Varför är basanslaget för Linköpings universitet bara två tredjedelar av det för Umeå universitet? Varför är basanslaget för Mälardalens högskola bara 70 procent av basanslagen vid Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska högskola? Jag har inte någon förklaring, men en faktor som sannolikt spelat in är den statsfinansi- 16 En mer omfattande analys av källorna för lärosätenas forskningsintäkter finns i Högskoleverkets årsrapport år 2007 (Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R.) 11

12 ella situationen vid den tidpunkt som lärosätet inrättades (eller i det senare fallet när man fick sitt vetenskapsområde). Umeå universitet inrättades under 1960-talet, då statens ekonomi var god, Linköpings universitet kom till under 1970-talet, då staten hade betydligt mindre friska pengar till högre utbildning och forskning. Fördelning av övriga forskningsintäkter på lärosäten Storleken på basanslagen bestäms centralt i ett sammanhang av det politiska systemet i budgetpropositioner och forskningspropositioner och vid tillhörande riksdagsbehandling. Storleken på resten av en högskolas forskningsresurser (det som här har kallats övriga forskningsintäkter) är resultatet av ett stort antal beslut av olika aktörer oftast kopplade till projekt vid olika enheter vid lärosätet. På något sätt är det ett mått på attraktiviteten i lärosätets verksamhet. Men med en väsentlig reservation. Storleken på posten övriga forskningsintäkter i relation till lärosätets verksamhet varierar med forskningsprofilen. Det finns mera externa pengar att hämta för teknisk eller medicinsk forskning än för exempelvis humanistisk och teologisk forskning. Även 90 procent av det som här har kallats övriga forskningsmedel går till de 12 läroanstalter som år 1997 hade rätt att dela ut doktorsexamen. Tre procent går till de nya universiteten och 2,5 procent till de högskolor som har ett vetenskapsområde. De externa medlen tilldelas, som redan nämnts, lärosätena för speciella projekt. Här är det den fördelande organisationen som bestämmer vilka projekt och högskolor som ska få bidragen. Ett undantag gäller Östersjöstiftelsen vars resurser är öronmärkta för projekt vid Södertörns Högskola. Det innebär att Södertörns högskola får 1,5 procent av alla externa medel, vilket placerar högskolan på tolfte plats i detta avseende bland alla lärosäten (se tabell 1). Största intäkten av externa forskningsmedel har Karolinska institutet med 2 miljarder kronor vilket är 15 procent av de för alla lärosäten sammanlagda externa intäkterna. Därefter kommer Lunds universitet (13 procent) och Uppsala universitet (11 procent). Övriga traditionella universitet och de större fackhögskolorna (KTH, Chalmers och SLU) har en andel som varierar mellan fem och nio procent. De nya universiteten har alla en andel under en procent. Ungefär samma andel har Högskolan i Jönköping och Mälardalens högskola medan andelen för övriga tre högskolor med vetenskapsområde ligger lägre. Andelen för lärosätena i gruppen Övriga statliga högskolor ligger per lärosäte på 0,3 procent eller mindre (med undantag för Södertörns högskola) (se vidare tabell 1). Relationen mellan övriga forskningsintäkter och basanslaget I tabell 2 redovisas för varje lärosäte fördelningen av forskningsintäkterna på basanslag och övriga forskningsintäkter. Där finns också framräknat kvoten mellan de två intäktstyperna. Bland de 21 lärosäten som har rätt att ge doktorsexamen har tio större andel externa medel än anslag. Det är (ordnade efter kvoten externa medel/basanslag) Handelshögskolan i Stockholm (kvot 5,5), Högskolan i Jönköping (2,4), Chalmers tekniska högskola (2,4), Mälardalens högskola (1,9), Karolinska institutet (1,7), KTH (1,6), Luleå 12

13 tekniska universitet (1,4), Linköpings universitet (1,2) och Lunds och Uppsala universitet (båda 1,1). Den lägsta andelen externa medel för forskning bland de 21 lärosäten som har rätt att ge doktorsexamen har de fyra nya universiteten och Blekinge tekniska högskola (kvoten externa medel/anslag varierar för dem mellan 0,4 och 0,7). Se vidare tabell 2. Den historiska utvecklingen av lärosätenas forskningsresurser Det finns många varierande uppfattningar om de senaste årens utveckling av lärosätenas forskningsresurser. Har de ökat eller har de minskat? Vilka lärosätesgrupper har fått en ökning och vilka har fått betala dessa ökningar? Det kan därför vara motiverat att analysera hur forskningsresurserna har utvecklats över tid. Som utgångspunkt för detta har jag använt data om lärosätenas intäkter för åren från Högskoleverkets NU-databas. Liksom i Högskoleverket rapporter (av Marie Kahlroth) har alla data är omräknats till ett fast kostnadsläge (relaterat till SCB:s implicita prisindex för statlig konsumtion.). I detta fall gäller det 2006 års kostnadsläge. De totala intäkterna tkr Diagram 1: Universitet och högskolor. Totala intäkter för forskning (2006 års kostnadsläge) (källa hsv) år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 Nioårsperioden kan delas upp i två delar med väsentligt olika utveckling: De första fem åren karakteriseras av en relativt kraftig ökning av lärosätenas samlade intäkter till forskning. Under den därefter kommande fyraårspe- 13

14 rioden har däremot de samlade forskningsintäkterna legat i stort sett stilla. (Se diagram 1). I min analys har jag delat upp nioårsperioden i två delar: dels de första sex åren ( ) dels de senaste tre ( ) Under ökade resurserna för forskning vid de svenska lärosätena sammantagna med 4,5 miljarder kronor eller 22 procent. Under den sista treårsperioden minskade däremot resurserna med 300 miljoner kronor (mätt i fast kostnadsvärde). Av ökningen under perioden hamnade 2,8 miljarder på de 12 lärosäten som före 1998 hade rätt till forskarutbildning. (Traditionella universitet och fackhögskolor). Nära 1,1 miljarder kronor av ökningen gick till de nio lärosäten som sedan år 1998 har fått rätt (helt eller delvis) att bedriva forskarutbildning. De fyra nya universiteten fick tillsammans en ökning med nära 700 miljoner kronor, de fem högskolor som fått ett vetenskapsområde ökade med 400 miljoner kronor. 17 Övriga högskolor fick en ökning med 550 miljoner kronor. För den största ökningen under perioden svarar Karolinska institutet (+734 miljoner kronor), men procentuellt var ökningen störst för de nya universiteten och vissa högskolor. (se vidare tabell 3). Under perioden minskade forskningsresurser för de 12 gamla lärosätena (traditionella universitet och fackhögskolor) med knappt 200 miljoner kronor. De nya universitetens resurser minskade med 50 miljoner kronor och övriga läroanstalters med 60 miljoner kronor. För högskolorna med vetenskapsområde kan man notera en ökning under perioden med runt 20 miljoner kronor, som i huvudsak förklaras av att resurserna ökade för Mälardalens högskola med mer än 30 miljoner kronor. I övrigt redovisas för de olika lärosätena över lag minskningar eller mycket små ökningar. Ett undantag är Karolinska institutet som fortsatte den kraftiga ökningen från den tidigare perioden med ett plus på 234 miljoner kronor. De största minskningarna under perioden drabbade Lunds universitet och KTH. (tabell3). Utvecklingen av lärosätenas basanslag Under den första undersökningsperioden ( ) ökade basanslagen med sammanlagt 825 miljoner kronor. Mer än hälften av denna ökning lades på de fyra nya universiteten 18 Övriga ökningar tillföll till större delen högskolorna (med eller utan vetenskapsområde). De 12 traditionella lärosätena fick bara små relativa förändringar av sina anslag. Under perioden har förändringarna av basanslagen varit relativt små. Totalt ökade basanslagen under treårsperioden med 140 miljoner kronor eller lite mer än en procent. Största ökningarna (mer än 30 miljoner i fast penningvärde) har tillfallit 17. Då är att märka att Malmö högskola som är en avknoppning av Lunds universitet står för en ökning med 150 miljoner kronor. Den kan till en del förklaras av överflyttningen av det som tidigare hette den odontologiska fakulteten från Lunds universitet till Malmö högskola. 18 Vän av ordning kan med rätta påpeka att Mitthögskolan under perioden ännu inte hade blivit universitet. Men redan före år 2003 var det klart att regeringen avsåg att ge mitthögskolan universitetsstatus och att man därför redan hade börjat bygga upp forskningsanslagen för lärosätet. 14

15 universiteten i Göteborg och Linköping, Lantbruksuniversitetet och Mittuniversitetet. Övriga nya universitet har inte fått någon väsentlig ökning. Tillskottet för Mittuniversitet kan nog ses som ett sista steg i kompensationen för universitetsbefordran. Den kraftiga förstärkningen av basanslagen för de nya universiteten under perioden fortsatte alltså inte (Se vidare tabell 4) Utvecklingen av Övriga forskningsintäkter Under perioden ökade lärosätenas externa intäkter för forskning (=övriga forskningsintäkter) med 3,6 miljarder kronor eller med 36 procent. Större delen (2,8 miljarder kronor) tillföll de traditionella universiteten och fackhögskolorna. Karolinska institutets intäkter ökade med 700 miljoner. Därefter kom i storleksordning universiteten i Lund (+450 miljoner kronor), Uppsala (+370 miljoner kronor) och Göteborg (+ 270 miljoner kronor), SLU (+235 miljoner kronor) och Södertörns högskola (+220 miljoner kronor) 19 Vart och ett av de nya universiteten fick under perioden ett tillskott på posten övriga forskningsintäkter med mellan 55 och 75 miljoner kronor. Tillskottet för de fem högskolorna med vetenskapsområde varierar från 73 miljoner kronor för Malmö högskola ner till 9 miljoner kronor för Blekinge tekniska högskola. (tabell 5). Under de senaste tre åren har de externa intäkterna minskat med sammantaget 450 miljoner kronor. De flesta lärosäten har också fått minskade externa intäkter. Bland det fåtal som fått ökningar märks Karolinska institutet (+240 miljoner kronor) Umeå universitet (+37 miljoner kronor), Mälardalens högskola (+31 miljoner kronor), Uppsala universitet (+13 miljoner kronor) och Högskolan i Skövde (+12 miljoner kronor). Se också tabell 5. Sammanfattning Nära 90 procent av forskningsintäkterna år 2006 tillföll de gamla universiteten och fackhögskolorna (de tolv lärosäten som jag kallat traditionella universitet och fackhögskolor). De nya universiteten svarade för fyra procent. De femton högskolorna och övriga läroanstalter hade tillsammans inte mer än sex procent. Basanslagen, d.v.s. de pengar som staten fördelar genom direkta riksdagsbeslut fördelades år 2006 på följande sätt. Gamla universitet och fackhögskolor 88,5 %, Nya universitet 5,6 %, Högskolor och övriga lärosäten 5,9%. Posten övriga forskningsintäkter fördelades Gamla universitet och fackhögskolor 90,8 %,Nya universitet 2,9 %, Högskolor med vetenskapsområde 2,7 %, Övriga enheter 3,6%. Mätt i fast kostnadsläge ökade de svenska universitetens och högskolornas sammanlagda intäkter för forskning under perioden med 4,5 miljarder kronor eller 22 procent. Under perioden däremot har intäkterna minskat med c:a 300 miljoner kronor. Under perioden ökade basanslagen i fast kostnadsläge med knappt en miljard. Nästan hälften av ökningen (467 miljoner) har tillfallit de fyra nya universiteten. Högskolor med vetenskapsområde har fått en ökning 19 Den höga summan för Södertörns högskola kan, som tidigare nämnts till stor del förklaras av de för högskolan öronmärkta pengar som finns i Östersjöfonden. 15

16 med 200 miljoner kronor och övriga lärosäten också med 200 miljoner kronor. Gamla universitet och fackhögskolor har sammantagna bara fått en marginell förstärkning. För hela perioden ökade lärosätenas övriga forskningsintäkter (= de externa intäkterna) med sammantaget 3,2 miljarder kronor (i fast kostnadsläge). 2,5 miljarder gick till Gamla universitet och fackhögskolor. De nya universiteten ökade sammantagna med 160 miljoner kronor och högskolorna med vetenskapsområde med 210 miljoner kronor. Övriga enheter fick ett tillskott på c:a 320 miljoner kronor (varav mer än hälften gick till Södertörns högskola). Kommentarer Några observationer och synpunkter En mycket liten del av statens anslag till universitetsforskningen går till de lärosäten som inte har universitetsstatus. Det finns alltså inga stora pengar att hämta från högskolorna för att förstärka universitetens forskningsresurser. Samma slutsatser gäller även för den som vill räkna de nya universiteten till högskolegruppen. De nya universiteten fick en resursförstärkning i anslutning till befordringsbesluten. Men sedan dess har utvecklingen för dem inte varit särskilt positiv. De högskolor som har som sitt viktigaste mål att bli universitet riskerar därför att bli besvikna om de mot förmodan skulle lyckas med sitt mål att utnämnas till universitet av staten. Det som här har kallats övriga forskningsintäkter (dvs de externa intäkterna) är sammantagna större än de direkta anslagen. De har också ökat betydligt snabbare sedan år 1997 än anslagsintäkterna. Man frågar sig om inte det för många lärosäten vore en bättre strategi att satsa på åtgärder för att öka de externa intäkterna istället för att lägga stor kraft på att övertyga statsmakterna om att man ska få ökade anslag till forskningsverksamheten. Jag är medveten om att de externa intäkterna i allmänhet är bundna till speciella projekt vilket gör att de inte kan disponeras av lärosätenas ledningar lika fritt som anslagsintäkterna. Det kan också vara internt kontroversiellt för en högskoleledning att satsa speciellt på verksamheter och projekt som har möjligheter att också få stöd med externa medel. Men det kan vara den bästa vägen att utveckla lärosätets verksamhet. Dagens situation och problem (både för staten och för de olika lärosätena) är resultatet av den högskolepolitik som fördes under slutet av 1990-talet. Då ökade kraven på att ge de nya lärosätena forskningsresurser och rätt till forskarutbildning. Det är i sig inte förvånande att detta blivit aktuellt när antalet studenter vid de nya lärosätena hade vuxit och utbildningsutbudet hade utvecklats. Nu i efterhand kan man se ett antal olika strategier som staten kunde ha valt för att möta dessa krav: 1. Att inte göra något alls och vidhålla principen att forskningsresurser bara skulle gå till de tidigare universiteten och fackhögskolorna. 2. Att fortsätta den långsamma utbyggnaden av de resurser som de nya lärosätena fick för forskningsanknytning men inte ge forskarutbildningsrättigheter till nya lärosäten. 16

17 3. Att ge forskarutbildningsrättigheter (och forskningsresurser) till vissa lärosäten i speciella ämnen. (Högskolan i Jönköping fick sådana rättigheter när den blev stiftelsehögskola 1994). 4. Att låta vissa nya lärosäten utvecklas till fackhögskolor, med forskningsresurser och forskarutbildningsrättigheter. 5. Att göra vissa av de nya lärosätena till universitet med forskarutbildning och forskning inom flera fakultetsområden. Den dåvarande regeringen valde i huvudsak strategi nr 5, med vissa inslag från nr 4. Man förvandlade fyra högskolor till universitet med rättighet att ge forskarutbildning inom alla vetenskapsområden. Dessutom blev en fackhögskola (Luleå) universitet. Vidare har fem högskolor fått samma forskarutbildningsrättigheter som de tidigare fackhögskolorna. Men dessa reformer genomfördes (skulle många anse) utan att de berörda lärosätena fick tillräckliga basresurser för att leva upp till sina nya roller. Särskilt har några av de högskolor som fått vetenskapsområden bara fått en måttlig förstärkning av basanslaget, vilket gör att de resursmässigt inte kan jämföra sig med de tidigare fackhögskolorna. Nu i efterhand kan man ifrågasätta om det inte hade varit mer realistiskt, med tanke på de ekonomiska ramar som fanns, att satsa på strategi nr 3 d.v.s. att efter prövning ge högskolor forskarutbildningsrättighet inom ämnen eller områden som de själva byggt upp. Detta kunde ha kompletterats med vissa inslag enligt strategierna 4 och 5, t.ex. genom att bara skapa ett nytt universitet och en eller två nya fackhögskolor men samtidigt ge dessa ett större ekonomiskt stöd än man nu kunnat ge. För de forskande lärosätena fanns tidigare(fram till år 1997) en arbetsfördelning dem emellan genom att det för varje enhet fanns en uppsättning fakultetsområden, som gav en ram för lärosätets forskning och forskarutbildning. Detta gäller inte längre. Alla universitet inklusive de tidigare fackhögskolorna och de nya universiteten har idag formell rätt att examinera inom alla forskarutbildningsområden. Det kan också starta utbildning på mastersnivå inom alla områden utan någon förhandsgranskning från Högskoleverket. Det är då inte konstigt att många högskolor har som ett viktigt mål att antingen själva bli universitet eller att bli del av en organisation som ger universitetsrättigheter. Sammanslagning eller samarbete och profilering? Mycket av det som skett kan inte göras ogjort. Frågan nu är hur fortsättningen ska se ut? Idag talar man om sammanslagning, samarbete och profilering. Många har hävdat att en sammanslagning av olika lärosäten till större enheter är lösningen på dagens problem. Men de som talar för sammanslagning har olika uppfattning om vad detta ska leda till. Jag ska bara nämna några förslag som har förekommit den senaste månaden: Den nye universitetskanslern ville ha en sammanslagning för att skapa enheter som är tillräckligt kraftiga för att skapa forskning av världsklass. Därigenom skulle vi till Sverige kunna rekrytera de bästa forskarna och de bästa studenterna. Han har talat om en koncentration till ett mindre antal enheter ge- 17

18 nom sammanslagning av lärosätena inom olika regioner i landet. Detta leder sannolikt till att forskningsresurserna, mer än idag, koncentreras till de orter där de gamla lärosätena finns. Mälardalens högskola vill bilda allians tillsammans med Örebro universitet och eventuellt några andra högskolor/universitet för att man därigenom skulle kunna bli universitet och komma åt de pengar som man anser man inte kan få idag. Syftet är här snarast att ytterligare sprida forskningsresurserna över landet. Ett annat byråkratiskt argument för sammanslagning av högskolor som också anförs är Vi kan inte i ett längre perspektiv ha 37 lärosäten i landet. Detta är, enligt min mening, ett riktigt svagt argument. Självklart kan vi inte ha 37 lärosäten med samma struktur som universiteten i Lund eller Uppsala: Men det är inte svårt att se ett system med både 40 och 50 enheter för högre utbildning under förutsättning att var och en har rimliga ansvarsområden och arbetsuppgifter. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg har visserligen framhållit att regeringen inte tänker kommendera universitet och högskolor att gå samman men vi ser mycket positivt på kombinationen sammanslagning eller samarbete och profilering att man i varje region söker ett tätt samarbete och att varje lärosäte därmed kan profilera sig Regeringens mål är alltså att skapa en profilering av de olika lärosätena så att alla inte försöker ägna sig åt allt. Det är ett rimligt mål. Men sammanslagningar av lärosäten behöver inte medföra profilering och rationalisering. De kan lika gärna leda till att vart och ett av de lärosäten som slås ihop istället vill bredda sig och utnyttja de ökade rättigheter som man får genom sammanslagningen. Det finns också ett egenvärde i lärosäten som är knutna till en egen region eller ort och som inte upplever sig vara fjärrstyrda från en avlägsen centralort. Det är inte heller säkert att ett lärosäte blir mer kreativt och nyskapande ju större det är. Ibland tycker man sig se motsatsen. Att idag slå samman lärosäten på olika orter till större enheter är därför en tvivelaktig metod om man vill skapa ett profilerat och samtidigt effektivt system. Det universitets och högskolesystem som infördes i slutet av 1990-talet premierar inte de lärosäten som vill profilera sig. Tvärtom är det mera inriktat på att alla universitet så långt det går ska vara lika. Det går inte idag att riva upp alla beslut om nya universitet m.m. som fattats de senaste tio åren. Men man kan ändra politiken och vissa regler i högskolelagen och högskoleförordningen för att uppmuntra till profilering och utveckling inom hela högskolesystemet. Innan detta är gjort ska man, menar jag, se skeptiskt på förslag till sammanslagningar av lärosäten. Vad skulle man då kunna göra? Här är några förslag: Precisera för alla lärosäten som idag har forskarutbildning inom vilka vetenskapliga områden de förväntas bedriva forskarutbildning. Det är inte nödvändigt att återinföra fakultetsområden. Det finns säkert andra sätt att beskriva den allmänna inriktningen på forskarutbildningen vid ett lärosäte. 18

19 Premiera vid fördelningen av statens anslag lärosäten som satsar på profilering av sin verksamhet (Det kan gälla såväl utbildning som forskning). Gör det vidare möjligt för lärosäten att få examensrätt i forskarutbildning i ett eller flera avgränsade ämnesområden utan att man får motsvarande vetenskapsområde. Detta borde vara en möjlighet för alla lärosäten som utvecklat tillräcklig vetenskaplig kompetens i ett ämne. Bokför doktorsexamina inte bara på de lärosäten där examen har avlagts utan även på det lärosäte som svarat för doktorandens studiefinansiering. Idag finansierar många högskolor från sina anslag forskarutbildningen för ett antal av sina anställda i ämnen där man inte har examensrätt bl.a. genom att inrätta doktorandtjänster. Men när doktoranden tar sin examen bokförs denna enbart på det lärosäte som delar ut examen. Det borde inte vara svårt att modifiera rapporteringen så att även den finansierande högskolan får credit för den avlagda examen. Ge alla statliga lärosäten rätt att kalla sig universitet, men koppla inga speciella rättigheter till detta namn. Det har i Sverige under de senaste åren gått troll i beteckningen universitet. Nästan alla högskolor vill kunna kalla sig universitet, som är det internationellt gångbara namnet. Vi har fått för många universitet, om vi med universitet menar ett traditionellt universitet typ Humboltuniversitet i Berlin. Men idag kan universitet internationellt sett betyda mycket annat. Eftersom man inte kan ta tillbaka en universitetsutnämning, och eftersom universitetsbegreppet har utvecklats internationellt under senare år, kan en lösning vara att i likhet med Storbritannien och Australien göra alla högre utbildnings- och forskningsanstalter som vill det till universitet, men betona att detta inte betyder att lärosätet automatiskt får några nya rättigheter eller resurser. 19

20 Tabeller Tabell 1: Universitet och högskolor Lärosätenas andel (procent) av några olika indikatorer. (Källa NU-databasen) Studentantal (GU) (Helårsst) Intäkter totalt (tkr) varav Grundutbildning (tkr) varav Forskn. o forsk.-utb. (tkr) varav Forsknanslag (tkr) varav Övriga intäkter. för forskn. (tkr) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Göteborgs universitet 8,75 9,46 8,76 10,08 11,51 8,86 Linköpings universitet 6,04 5,63 6,14 5,16 5,17 5,15 Lunds universitet 8,96 11,11 8,72 13,25 13,36 13,16 Stockholms universitet 7,84 6,31 5,26 7,25 8,75 5,96 Umeå universitet 5,66 6,54 6,45 6,62 7,84 5,58 Uppsala universitet 7,27 9,16 6,30 11,73 12,08 11,42 "Traditionella" universitet 44,52 48,20 41,64 54,10 58,71 50,12 Chalmers tekniska högskola 2,97 4,67 3,44 5,77 3,70 7,56 Handelshögskolan i Stockholm 0,50 0,45 0,46 0,44 0,15 0,69 Karolinska institutet 2,03 8,69 3,79 13,09 10,53 15,29 Kungl. Tekniska högskolan 4,16 5,86 4,56 7,03 5,88 8,02 Luleå tekniska universitet 2,57 2,59 2,69 2,50 2,23 2,73 Sveriges lantbruksuniversitet 1,21 4,67 2,29 6,80 7,35 6,33 Fackhögskolor 13,43 26,92 17,24 35,63 29,84 40,63 Karlstads universitet 2,78 1,70 2,40 1,07 1,37 0,82 Mittuniversitetet 2,63 1,63 2,19 1,12 1,46 0,83 Växjö universitet 2,54 1,59 2,41 0,85 1,29 0,46 Örebro universitet 3,01 1,92 2,87 1,07 1,43 0,75 Nya universitet 10,96 6,84 9,87 4,11 5,55 2,86 Blekinge tekniska högskola 1,25 0,88 1,37 0,44 0,59 0,32 Högskolan i Jönköping 2,29 1,35 2,22 0,56 0,36 0,74 Högskolan i Kalmar 2,07 1,37 2,32 0,50 0,60 0,42 Malmö högskola 3,65 2,16 3,92 0,58 0,69 0,48 Mälardalens högskola 2,84 1,53 2,58 0,58 0,43 0,71 Högskolor med vetenskapsomr. 12,10 7,28 12,41 2,67 2,68 2,66 Högskolan Dalarna 1,90 0,90 1,59 0,28 0,34 0,23 Högskolan i Borås 1,84 1,00 1,84 0,24 0,30 0,20 Högskolan i Gävle 2,11 1,03 1,74 0,39 0,59 0,22 Högskolan i Halmstad 1,79 0,86 1,46 0,31 0,33 0,30 Högskolan i Skövde 1,44 0,79 1,40 0,24 0,23 0,25 Högskolan Kristianstad 1,74 0,85 1,52 0,25 0,26 0,25 Högskolan på Gotland 0,72 0,34 0,62 0,09 0,15 0,04 Högskolan Väst 1,41 0,69 1,23 0,20 0,21 0,19 Lärarhögskolan i Stockholm 2,18 1,25 2,34 0,28 0,26 0,30 Södertörns högskola 2,20 1,14 1,42 0,89 0,19 1,50 Övr statliga högskolor 17,32 8,85 15,14 3,19 2,85 3,47 Danshögskolan 0,05 0,12 0,21 0,03 0,03 0,03 Dramatiska institutet 0,06 0,20 0,39 0,03 0,03 0,03 Gymnastik- och idrottshögskolan 0,15 0,18 0,27 0,10 0,14 0,06 Konstfack 0,22 0,30 0,62 0,02 0,04 0,01 Kungl. Konsthögskolan 0,08 0,13 0,26 0,02 0,02 0,01 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 0,21 0,32 0,65 0,02 0,04 0,00 Operahögskolan i Stockholm 0,01 0,05 0,09 0,01 0,03 0,00 Teaterhögskolan i Stockholm 0,03 0,07 0,13 0,01 0,03 0,00 Specialhögskolor i Sthlm 0,81 1,37 2,62 0,25 0,37 0,15 Beckmans designhögskola 0,04 0,03 0,07 0,00 0,00 0,00 Ericastiftelsen 0,01 0,02 0,03 0,00 0,00 0,00 Ersta Sköndal högskola 0,29 0,20 0,38 0,04 0,00 0,07 Gammelkroppa Skogsskola 0,01 0,02 0,05 0,00 0,00 0,00 Johannelunds Teologiska högskola 0,03 0,03 0,06 0,00 0,00 0,00 Röda Korsets högskola 0,14 0,09 0,19 0,00 0,00 0,00 Sophiahemmet högskola 0,12 0,09 0,17 0,02 0,00 0,03 Stockholms Musikpedagogiska Institut 0,03 0,02 0,05 0,00 0,00 0,00 Teologiska Högskolan, Stockholm 0,08 0,03 0,06 0,00 0,00 0,00 Örebro teologiska högskola 0,06 0,02 0,04 0,00 0,00 0,00 Övriga läroanstalter 0,81 0,55 1,09 0,06 0,00 0,10 20

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Framtiden för Mälardalens högskola

Framtiden för Mälardalens högskola Framtiden för Mälardalens högskola Sammanfattning Ett debattinlägg av Lars Brandell (April 2007, reviderad maj 2007 och juli 2007) Detta inlägg är en kommentar till planerna att slå ihop Mälardalens högskola

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss.

Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Vad världen behöver är fl er ödmjuka genier. Det fi nns så få kvar av oss. Oscar Levant, 1906 1972 Foto: Ina Agency Press AB / BE&W Högre utbildning Universitet och högskolor forskarutbildning 278 Det

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux)

Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) STATISTIK & ANALYS Torbjörn Lindqvist 2004-02-16 Fortsatt hög andel av nybörjarna vid universitet och högskolor har studerat i kommunal vuxenutbildning (komvux) Nära hälften av de nya studenterna vid universitet

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Redovisning av basårutbildningen våren 2005

Redovisning av basårutbildningen våren 2005 Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverkets rapportserie 2005:22 R Redovisning av basårutbildningen våren 2005 REGERINGSUPPDRAG REG.NR 61-1346-05 Högskoleverket

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer

Antalet anställda har minskat det senaste året. Stor ökning av antalet professorer. Liten andel kvinnliga professorer UF 23 SM 0501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2004 Higher Education. Employees in Higher Education 2004 I korta drag Antalet anställda har minskat det senaste året I oktober

Läs mer

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2013 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2013:04 Diarienummer: V 2013/357 Göteborgs Göteborg, april 2013 Övergripande beskrivning av Urank Den fristående associationen Urank (Stig Forneng,

Läs mer

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Urank 2011 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank. Urank 2011 En analys av s- och högskolerankingen Urank. PM 2011:04 Göteborg, mars 2011 PM 2011:04 URANK 2011. EN ANALYS AV UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLERANKINGEN URANK. Diarienr: Götabergsgatan

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13. STATISTISK ANALYS 1(13) Avdelning / löpnummer 2015-09-01 / 4 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 hakan.andersson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 UF 21 SM 1101 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2010 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2010 I korta drag Oförändrat antal doktorandnybörjare År 2010 börjar

Läs mer

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad )

Om 50 procentmålet. Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell , rättad ) 1 Om 50 procentmålet Inledning Hur är det nu och hur blir det i framtiden? (Lars Brandell 2005-12-18, rättad 2006-01-04) Denna rapport handlar om målet att på sikt skall 50 procent av varje årsklass ha

Läs mer

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-563 086 71 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 2008-11-20 Analys nr 2008/11 Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor Antalet nybörjare

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige

Läs mer

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men

Den innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 UF 21 SM 1301 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2012 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2012 I korta drag Ökning av antalet doktorandnybörjare År 2012

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Rapport 2013:6 Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor www.uk-ambetet.se Disciplinärenden 2012 vid universitet och högskolor

Läs mer

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning

1 VERKSAMHET. 1.1 Verksamhetsstyrning Bilaga 4: Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om anslagen till Göteborgs universitet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Färre helårsstudenter i högskolan 2016

Färre helårsstudenter i högskolan 2016 STATISTISK ANALYS 1(11) Avdelning / löpnummer 2017-03-14 / 2 Analysavdelningen Handläggare Johan Gribbe 08-563 087 54 johan.gribbe@uka.se Färre helårsstudenter i högskolan 2016 Universitetskanslersämbetets

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna

Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi Idn ingarna ~~ -----1---- REG ERI NG SKAN Stl ET 2011-06-09 U2011/3726/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Enligt sändlista Information om regeringsbeslut som berör lärar- och förskollärarutbi

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 UF 21 SM 1001 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2009 I korta drag Antalet nybörjare oförändrat Bland doktoranderna

Läs mer

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning

Fler meriteringsanställda får en tillsvidareanställning STATISTISK ANALYS 1(23) Avdelning /löpnummer / Nr 1 Analysavdelningen Handläggare Annika Haglund och Per Gillström 08-563 087 28 annika.haglund@uka.se, per.gillstrom@uka.se Universitetskanslersämbetets

Läs mer

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006

Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 UF 21 SM 0701 Universitet och högskolor. Forskarstuderande och examina i forskarutbildningen 2006 Higher Education. Graduate students and graduate degrees awarded in 2006 I korta drag Antalet doktorander

Läs mer

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03

Basåret inom högskolan: situationen våren 2004. Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Basåret inom högskolan: situationen våren 2004 Regeringsuppdrag Reg.nr 61-2401-03 Innehållsförteckning Sammanfattning...5 Basårets omfattning...5 Övergång till högskolan...5 Basåret i högskolan: situationen

Läs mer

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete

Rapport. Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden. Enheten för statistik om utbildning och arbete Enheten för statistik om utbildning och arbete Rapport Forskarexaminerades utbildning och inträde på arbetsmarknaden Postadress Besöksadress Telefon Fax Box 24 300, 104 51 STOCKHOLM Karlavägen 100 08-506

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 UF 21 SM 1401 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2013 I korta drag Minskning av antalet doktorandnybörjare År 2013

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3453 av Ulrika Carlsson i Skövde m.fl. (C) Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Fler helårsstudenter 2015 första gången sedan 2010

Fler helårsstudenter 2015 första gången sedan 2010 STATISTISK ANALYS 1(12) Avdelning /löpnummer 2016-03-15 / Nr 4 Analysavdelningen Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en Handläggare av formerna för att löpande redovisa utvecklingen inom

Läs mer

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten

Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika

Läs mer

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning

:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning PROP. 0/: UTGIFTSOMRÅDE 6 Tabell 8.: Härledning av anslagsnivån 0 05 0 0 0 05 Anvisat 0 59 9 59 9 59 9 59 9 5 8 805 77 7 6 Beslut -5 5-6 78-8 0-9 66 anslag 559-5 -70-8 58 Övrigt -80-80 anslag 56 76 565

Läs mer

Fyra år med studieavgifter

Fyra år med studieavgifter STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning /löpnummer 2015-09-22/5 Analysavdelningen Handläggare Keili Saluveer 08-563 086 80 keili.saluveer@uka.se Fyra år med studieavgifter Universitetskanslersämbetets statistiska

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade

Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande pedagogisk utbildning för forskarutbildade -- RE G E R l N G S KAN S L l E T Utbildningsdepartementet 2014-06-24 U2014/4167/UH Enligt sändlista statssekreteraren Peter Honeth Inbjudan att anmäla intresse om att anordna en särskild kompletterande

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar

Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Sid 1 (11) Vetenskapsrådets underlag för indikatorn vetenskaplig produktion och citeringar Inledning Vetenskapsrådet fick i uppdrag av regeringen januari 2009, att ta fram underlag för beräkning av indikatorn

Läs mer

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå

Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Dnr: FAK 2011/467 Principer vid prövning av ämne för examensrätt på forskarnivå Fastställda 2011-12-16 av ordförande i Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap (FHSAB) Fakultetsnämnden

Läs mer

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m.

Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Bilaga 1 Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer m.m. Denna bilaga innehåller anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer, tabeller över tilldelade utbildningsområden

Läs mer

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010 Erasmus Totalt antal Erasmusstudenter i Europa per år sedan Erasmus startade 1987 (Sverige med sedan 1992/93) 180 000 168 191 160 000 140 000 120

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011. Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap UF 21 SM 1201 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2011 Doctoral students and degrees at third cycle studies 2011 I korta drag Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

Läs mer

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1601 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2015 Higher Education. Employees in Higher Education 2015 I korta drag Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR UNIVERSITET &HÖGSKOLOR HÖGSKOLEVERKETS ÅRSRAPPORT 2003 TABELLBILAGA Innehållsförteckning sid Table of contents page Inledning 5 Introduction Definitioner av vissa begrepp 5 Definitions List of terms 6

Läs mer

Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.

Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Bilaga 37: Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 25:74 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. (ramanslag) Disponeras

Läs mer

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU

250 år av erfarenhet. HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 250 år av erfarenhet HSS15 Jan Sandred, VINNOVA Jan Axelsson, LiU Håkan Spjut, KaU Emma Hermansson, LnU 2005 2004 2005 E-legitimation införs av skatteverket YouTube lanseras Big Brother sänds för första

Läs mer

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009

Beslut om MFS-stipendier 2009 per lärosäte och institution Beviljat 2009 Blekinge tekniska högskola International Office/ Enheten för Externa Relationer 14 10 4 396 000 Chalmers tekniska högskola Teknikens Ekonomi & Organisation 6 6 0 168 000 Chalmers tekniska högskola Institutionen

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel

Årlig revision Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel Årlig revision 2010 Hfr möte 5-6 maj 2011 Tylösand Carin Rytoft Drangel 1 Innehåll Ny ansvarig revisor Uppdaterad revisionsmetodik 2010 Iakttagelser från granskningen 2010 2 Ansvariga för revisionen av

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet

Blivande akademiker har rätt till jämförbar information och bättre vägledning till arbetslivet Juseks undersökning bland nyexaminerade jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare år 2007! Bara hälften av alla nyexaminerade upplevde att de fick tillräcklig information

Läs mer

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA

250 år av erfarenhet. Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 250 år av erfarenhet Innovation by Collaboration SNITTS Jan Sandred, VINNOVA 2005 För tio år sedan iphone finns inte Spotify finns inte YouTube finns inte World of Warcraft finns inte Fler känner till

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2009

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2009 Sid 1 (6) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2009 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

Högskoleutbildningens regionala fördelning

Högskoleutbildningens regionala fördelning 1 Högskoleverket 26 februari 2002 Stig Forneng Högskoleutbildningens regionala fördelning Efter den utbyggnad som skett de senaste femton åren är högskoleutbildningen relativt jämnt fördelad över landet.

Läs mer

Budgetpropositionen för 2008

Budgetpropositionen för 2008 Fyra prioriterade områden Självständigare lärosäten Förbättrad kvalitet i högre utbildning Utökade forskningsresurser Universitet och högskolor som attraktiva arbetsplatser Nils-Fredrik Ankarcrona 26 september

Läs mer

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12

Dnr A-~ ~~'tf/o1. Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation punkt 12 Dnr A-~ ~~'tf/o1 Inför styrelsens beslut om lärarutbildningens organisation Nedanstående kortfattade information syftar till att ge styrelsen en viss bakgrund till varför lärarutbildningens organisation

Läs mer

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010.

Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret 2010. Bilaga 3 Göteborgs universitet Riksdagen har beslutat om Göteborgs universitets verksamhet för budgetåret. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret för Göteborgs universitet och nedan

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

Hur många platser finns det i högskolan?

Hur många platser finns det i högskolan? STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2013-12-10 / 13 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner

Verksamhetsgren Grundläggande högskoleutbildning med stödfunktioner Bilaga 2: Lunds universitet Riksdagen har beslutat om Lunds universitets verksamhet för budgetåret 2006. Regeringen beslutar att följande skall gälla under budgetåret 2006 för Lunds universitet och nedan

Läs mer

6.Tandvårdsutbildningar i Sverige

6.Tandvårdsutbildningar i Sverige 6.Tandvårdsutbildningar i Sverige Hans Sundberg och Susanna Axelsson Tandläkarutbildningen fram till 1964 Redan 1699 hade tandläkarutbildning påbörjats vid College de Saint Come i Paris. I examensdiplomet

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:615 Utkom från trycket den 28 oktober 2003 utfärdad den 9 oktober 2003. Regeringen föreskriver 1 följande.

Läs mer

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick

Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick Erasmus Charter for Higher Education Analys av svenska lärosätens ansökningar om att få delta i Erasmus+, med nordisk utblick 25/9-2015 Anders Ahlstrand Analys av ansökningar om Erasmus Charter for Higher

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014: Högskola och utbildning Blekinge tekniska högskola Ersta Sköndal högskola Göteborgs universitet

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU)

Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) BESLUT 2006-12-14 UFV 2006/1972 Konsistoriet Antagningsordning för utbildning på forskarnivå vid Uppsala universitet (AFUU) Med antagningsordning avses enligt 6 kap 3 högskoleförordningen (2006:1053),

Läs mer

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Utbildning och. 16 universitetsforskning Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Utbildning på forskarnivå

Utbildning på forskarnivå Utbildning på forskarnivå Flera lärosäten har under de senaste åren avvecklat utbildningsbidrag och beslutat att doktoranderna ska ha en doktorandanställning eller en annan anställning vid lärosätet. Förändringen

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets

Läs mer

Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle"

Remiss av rapporten Metoder och kriterier för bedömning av. prestation och kvalitet i lärosätenas samverkan med omgivande samhälle Regeringskansliet Remiss 2017-01-31 N2017/00055/IFK Näringsdepartementet Enheten för innovation, forskning och kapitalförsörjning Michael Jacob Remiss av rapporten "Metoder och kriterier för bedömning

Läs mer