Varför universitet? Innehållsförteckning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför universitet? Innehållsförteckning"

Transkript

1 Varför universitet? (Lars Brandell september 2007 rättad ) Termen universitet har kommit i centrum av debatten om den högre utbildningen och forskningen i vårt land. Det sägs ofta att vi har för många universitet. Samtidigt är det flera högskolor som har som centralt mål att bli universitet. Men universitet är inte ett entydigt begrepp. I denna rapport har jag undersökt den roll begreppet universitet genom åren haft i den svenska högskolepolitiken. Ett viktigt skäl för att flera högskolor vill bli universitet är att de menar att de därigenom kan få större forskningsanslag. Rapporten innehåller därför en analys av fördelningen av forskningsintäkterna för de svenska lärosätena (både universitet och högskolor). Den innehåller också en kartläggning av hur dessa intäkter utvecklats sedan år 1997 mätta i fast kostnadsläge. Med detta som bakgrund diskuteras slutligen om sammanslagning av dagens självständiga lärosäten är en lämplig väg till rationalisering och profilering av det svenska högskolesystemet. Jag menar att så inte är fallet. Istället ges några förslag till andra systemförändringar som kan bidra till en profilering av de olika lärosätenas verksamheter. Innehållsförteckning Inledning...1 Universitet ett nygammalt begrepp...2 Före år 1977 Universitet ett lärosäte med flera fakulteter års högskolereform: Alla lärosäten var Högskoleenheter års reform: Fria universitet och högskolor...5 År 1998 Det blir viktigt att vara universitet...6 Sammanfattning...8 Strukturen i dagens högskolesystem...8 Lärosätenas resurser för forskning...9 Forskningsintäkterna år Den historiska utvecklingen av lärosätenas forskningsresurser...13 Sammanfattning...15 Kommentarer...16 Några observationer och synpunkter...16 Sammanslagning eller samarbete och profilering?...17 Tabeller...20 Bilaga 1 Lärosäten 1993 med fakulteter...25 Inledning Under de senaste åren har begreppet universitet fått en allt större betydelse i politiken för den eftergymnasiala utbildningen i Sverige. År 1950 fanns det två läroanstalter i landet som var universitet. Idag finns det sexton. Till detta finns ytterligare minst fyra läroanstalter som klart har deklarerat att man vill bli universitet. Det har också blivit vanligare att man markerar en skillnad mellan universiteten å ena sidan och högskolorna å den andra. Inte minst gäller detta den nya regeringen. Högskole- och 1

2 forskningsminister Leijonborg har sagt att man nu vill satsa på universiteten. Det finns också markerat i budgetpropositionen 2006 där den nya regeringen fördelade 200 miljoner kronor extra för forskning och forskarutbildning som ett påslag med 2,4 procent för alla universitet men inte för övriga lärosäten. Under den senaste tiden har situationen tillspetsats genom den nya universitetskanslerns (Anders Flodström) utspel att vi har alldeles för många universitet i Sverige. I den debatt som följt har man i allmänhet förbigått att den svenska högskolesektorn inte bara består av 16 universitet med varierande profil utan också av lika många högskolor, som även de har en viktig roll i dagens utbildnings- och forskningssamhälle. Denna rapport är tänkt som ett underlag för en bredare debatt om den högre utbildningens framtida struktur. Inledningsvis går jag kortfattat igenom tillkomsten av dagens universitet, och den roll som begreppet universitet har haft i de senaste högskolereformerna. Det visar sig att uppfattningen av vad ett universitet är och vilka rättigheter som är kopplade till begreppet har varierat kraftigt under de senaste 30 åren. Därefter ger jag i ett kort avsnitt en beskrivning av strukturen, som jag ser den, i dagens system av universitet och högskolor. Nästa avsnitt handlar om lärosätenas resurser för forskning och forskarutbildning. Här finns ganska många förutfattade meningar. Det är naturligt att man tror att andra (lärosäten eller grupper av lärosäten) har det bättre än man själv. Vi har ju också sedan länge en debatt mellan företrädare för lärosätena och regeringen om forskningsresurserna har ökat eller ej under senare år. Rapporten innehåller därför en kartläggning av hur intäkterna till forskning och forskarutbildning var fördelade mellan olika lärosäten och grupper av lärosäten år Jag har också sammanställt utvecklingen sedan år 1997 av dessa intäkter (räknat i fast kostnadsvärde). Lösningen på dagens problem har sagts vara sammanslagning av lärosäten.. Det fanns med i Anders Flodströms utspel. Även Dan Brännström som utreder en rad frågor inför nästa forskningsproposition har markerat att det finns för många högskolor i dagens Sverige. Men sammanslagningar av dagens självständiga lärosäten löser inte problemen. I en intervju på ledarsidan i Svenska Dagbladet (den 19 augusti 2007) argumenterar Magnus Henrekson för att lösningen istället ligger i flera nischade (utbildnings-) och forskningsenheter. Personligen instämmer jag i att lösningen inte ligger i en sammanslagning och centralstyrning av dagens lärosäten utan istället i en profilering och en arbetsfördelning mellan dem. Men dagens ramar och regler motverkar en sådan utveckling. I en avslutning av rapporten har jag pekat på några olika åtgärder och regelförändringar som kan förbättra förutsättningarna för en profilering. Universitet ett nygammalt begrepp Före år 1977 Universitet ett lärosäte med flera fakulteter Historiskt sett har det i Sverige funnits två universitet, ett i Uppsala (grundat 1477) och ett i Lund (grundat 1668) 1. De var lärosäten med forskning och utbildning inom 1 Under stormaktstiden fanns det ytterligare tre universitet på svenskt territorium: I Dorpat, Åbo och Greifswald. 2

3 de traditionella fakulteterna: Teologisk, juridisk, medicinsk och filosofisk. (Den filosofiska fakulteten blev så småningom uppdelad i tre: den humanistiska, den matematisk-naturvetenskapliga och den samhällsvetenskapliga fakulteten.) Vid sidan av de två universiteten fanns kring år 1950 andra statliga utbildningsanstalter på eftergymnasial nivå som bedrev både utbildning och forskning. Det fanns fackhögskolor bl.a. Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm och Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Båda grundades på 1800-talet. Karolinska institutet, (grundat år 1810) var en fackhögskola för medicinsk utbildning och forskning. Dessutom fanns år1950 bl.a. flera tandläkarhögskolor, flera konstnärliga högskolor, en socialhögskola i Stockholm och tre högskolor som administrativt lydde under jordbruksdepartementet (Veterinärhögskolan, Skogshögskolan och Lantbrukshögskolan). Andra läroanstalter med utbildning och forskning (inklusive forskarutbildning) var de två högskolorna i Stockholm och i Göteborg som båda startats genom lokala initiativ under slutet av 1800-talet. Vid Stockholm högskola bedrevs utbildning och forskning inom de filosofiska och juridiska fakultetsområdena. Vid Göteborgs högskola förekom utbildning och forskning inom de filosofiska fakultetsområdena. Under och 1970-talen startades nya tekniska högskolor i Lund, Linköping och Luleå. Vi fick då också flera nya socialhögskolor. År 1954 slogs Göteborgs högskola ihop med Göteborgs medicinska högskola som bildats några år tidigare till landets tredje universitet inkorporerades också den tidigare självständiga handelshögskolan i Göteborg. År 1960 tog staten över det fulla ansvaret för Stockholms högskola som därmed bytte namn till Stockholms universitet. Några år senare (år 1963) inrättades Sveriges femte universitet i Umeå. Basen var tidigare startade utbildningar i Umeå av tandläkare och läkare som kompletterades med utbildning och forskning i samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora. I slutet av 1960-talet startades teknisk och medicinsk utbildning i Linköping 2. Dessutom inrättades i Linköping en filial till Stockholms universitet med undervisning inom humaniora, samhällsvetenskap och matematik-naturvetenskap. Dessa enheter sammanfördes år 1970 till Linköpings högskola. Den bytte namn år 1975 och blev Linköpings universitet, som initialt hade en medicinsk, en teknisk och en (sammanhållen) filosofisk fakultet. Forskningen inom den senare organiserades tvärvetenskapligt inom olika TEMA -projekt. Under perioden fram till år 1977 fanns det tre (outtalade) kriterier för att ett lärosäte skulle få beteckningen universitet: Lärosätet skulle ha statlig huvudman. Undervisning och forskning skulle förekomma inom mer än ett fakultetsområde. 3 2 Under något år fanns en självständig teknisk högskola i Linköping. 3 Däremot behövde inte lärosätet ha alla de fyra ursprungliga fakultetsområdena. 3

4 Vid lärosätet skulle det förekomma utbildning och forskning inom de filosofiska fakultetsområdena års högskolereform: Alla lärosäten var högskoleenheter År 1977 samordnades all eftergymnasial utbildning i den nya Högskolan. Det innebar en kraftigt förändrad struktur för hela den eftergymnasiala utbildningen i Sverige. I princip skulle all statlig eftergymnasial utbildning på en ort (ibland två närliggande orter) sammanföras till en högskoleenhet. På de orter där det redan fanns ett universitet eller en fackhögskola integrerades dessa med de olika specialhögskolor (lärarhögskolor, förskoleseminarier, journalisthögskolor, socialhögskolor, konstnärliga högskolor etc.) som fanns på orten 5. De universitetsfilialer som tidigare varit delar av universiteten i Uppsala, Lund och Göteborg blev självständiga och slogs samman med övrig statlig eftergymnasial utbildning på filialorten till en högskoleenhet. Undantaget från principen med en högskoleenhet per ort gällde i Stockholm, där Stockholms Universitet, KTH, Karolinska Institutet och Lärarhögskolan blev kvar som fristående enheter, liksom också de flesta konstnärliga specialhögskolorna i staden och i Göteborg, där man fick två högskoleenheter: Chalmers tekniska högskola och Universitetet i Göteborg. År 1977 skapades också genom sammanslagning av de tre högskolor som lydde under jordbruksdepartementet. Veterinärhögskolan, Skogshögskolan och Lantbrukshögskolan ett nytt universitet: Sveriges lantbruksuniversitet(slu), med tre fakulteter. I 1977 års högskolesystem var alla lärosäten högskoleenheter och samma regler gällde för deras grundutbildning, även om staten bestämde vilken typ av utbildningar som skulle finnas på de olika enheterna. Dessa benämndes som högskolan i X. (Ex Högskolan i Sundsvall/Härnösand) eller för de enheter som innehöll ett tidigare universitet universitetet i Y (Ex Universitetet i Stockholm) Vissa av de tidigare fackhögskolorna fick behålla sitt tidigare namn (Chalmers tekniska högskola och Karolinska institutet). Andra fick modifierade namn (Kungliga tekniska högskolan blev (efter inkorporering av sjöbefälsskolan i Stockholm) Tekniska högskolan i Stockholm) medan andra inkorporerades i högskolan i (Luleå tekniska högskola blev tillsammans med lärarhögskolan i Luleå och Musikhögskolan i Piteå Högskolan i Luleå.) 4 När Linköpings högskola mer eller mindre på egen hand började kalla sig universitet fanns ingen forskningsöverbyggnad inom det samhällsvetenskapliga och det humanistiska området. (och inom naturvetenskap bara i den mån det tillgodosågs inom den tekniska fakulteten). Staten var inte beredd att bygga upp nya humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningsfakulteter i Linköping. Istället satsade man på tvärvetenskaplig forskning inom TEMA som forskningsöverbyggnad för fil-fak-området. 5 Redan tidigare hade sådana sammanslagningar kommit till stånd. Tandläkarhögskolan i Malmö som startats år 1948 inkorporerades i Lunds universitet år Tio år senare blev tandläkarhögskolan i Stockholm en odontologisk fakultet vid Karolinska institutet. Lunds tekniska högskola som var ett självständigt lärosäte blev det senare året en teknisk fakultet vid Lund universitet. 4

5 1977 års reform innebar ingen väsentlig förändring av villkoren för forskning och forskarutbildning. Högskolor som bildades utifrån lärosäten som tidigare hade bedrivit forskning och forskarutbildning inom en eller flera fakulteter fick fortsätta verksamheten inom dessa fakultetsområden. De fick också i statsbudgeten resurser för detta genom anslagsposter i olika fakultetsanslag. Högskolor på orter där det tidigare inte förekommit forskning och forskarutbildning fick inte del av dessa fakultetsanslag. Däremot fanns det vissa resurser för forskningsanknytning vid de fakultetslösa högskolorna års reform: Fria universitet och högskolor År 1993 var det åter dags för en genomgripande reform av ramarna för den svenska högre utbildningen. Framförallt skedde stora förändringar av reglerna för grundutbildningen vid lärosätena. Vidare fick högskolor och universitet en administrativt friare ställning. De var inte längre enheter i en allmän nationell Högskola. En följd blev en större frihet för benämningen av de olika lärosätena. (Ex: Tekniska högskolan i Stockholm blev Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm och efter några år Kungl. Tekniska högskolan, Universitetet i Stockholm blev Stockholms universitet, Högskolan i Eskilstuna/Västerås blev Mälardalens högskola o.s.v.) Vidare blev Chalmers tekniska högskola (CTH) och högskolan i Jönköping stiftelseägda. Anslagssystemet förändrades också. Varje högskola fick egna anslag (och inte bara anslagsposter). 6 I 1993 års högskolesystem fanns, liksom i 1977 års system, ingen formell skillnad mellan de läroanstalter som kallades universitet och de som kallades högskolor. Däremot var det, liksom tidigare, en skillnad mellan de lärosäten som hade en eller flera fakulteter och de som saknade sådana. Ett lärosäte med fakultet hade rätt att bedriva forskarutbildning inom fakultetens område. Man fick också fakultetsanslag som kunde användas för forskning och forskarutbildning inom fakultetens ämnen. Varje lärosäte med fakultet hade alltså en egen forskningsprofil definierade genom fakultetsstrukturen. I bilaga 1 finns en förteckning (från UFB 3 år 1993/94) över fördelningen av fakulteter på olika högskolor och universitet som den såg ut år Exempelvis fanns vid Uppsala universitet farmaceutisk, humanistisk, juridisk, medicinsk, samhällsvetenskaplig, teknisk-naturvetenskaplig och teologisk fakultet, medan KTH enbart hade teknisk fakultet, vilket också gällde den dåvarande Högskolan i Luleå. För var och en av de högskolor som inte hade någon fakultet fanns mindre anslagsposter i statens budget som kunde användas för forskning och forskarutbildning. Men man hade inte rätt att dela ut doktors- och licentiatexamen. I en särskild förordning(sfs 1993:1153) preciserades vidare att Chalmers tekniska högskola hade rätt att ge doktors och licentiatexamen (utan precisering av fakultets- 6 Istället för att t.ex. sortera forskningsanslagen först efter fakulteter och därefter för varje fakultet i anslagsposter för de olika högskoleenheterna fick nu varje lärosäte med fakulteter ett anslag som sedan delades upp i ramar för de fakulteter som fanns vid just detta lärosäte. 5

6 område) och att Högskolan i Jönköping fick ge doktorsexamen i vissa ämnen med ekonomisk inriktning. Under andra hälften av 1990-talet blev också vårdhögskolorna en del av den statliga högskolestrukturen. Vårdhögskolorna, som svarade för större delen av de medellånga vårdutbildningarna (till sjuksköterska, sjukgymnast m.m.) hade tidigare lytt under landstingen, men inkorporerades nu i närmaste universitet eller högskola. Till 1993 års reform hör också skapandet av det som numera kallas de statliga forskningsstiftelserna. År 1998 Det blir viktigt att vara universitet Under de allra sista åren på 1990-talet ändrades högskolelagen och högskoleförordningen på nytt. Från år 1999 försvann formellt fakulteterna (och fakultetsområdena). Istället ifördes ett enhetligt system med fyra vetenskapsområden för forskning och forskarutbildning: Humanistisk-samhällsvetenskapligt, medicinskt, naturvetenskapligt och tekniskt. 7 Samtidigt gjordes en förteckning över de läroanstalter som skulle ha beteckningen universitet. Då fick även tidigare fackhögskolor som KTH och Karolinska Institutet universitetsstatus. I samband med inrättandet av de nya Högskoleverket 1995 ansökte högskolorna i Karlstad, Växjö och Örebro och Mitthögskolan om att få bli universitet. Trots att den av Högskoleverket tillsatta expertgruppen ansåg att bara högskolan i Karlstad kunde bli universitet, beslöt regering och riksdag i anslutning till 1998 års val att de tre förstnämnda skulle bli universitet. Senare har också Mitthögskolan ombildats till Mittuniversitetet. I anslutning till behandlingen av de fyra högskolornas universitetsansökningar tilldelades högskolan i Luleå som redan hade det tekniska vetenskapsområdet även det humanistisk-samhällsvetenskapliga området, och fick samtidigt beteckningen Luleå tekniska universitet. Flera högskolor har velat följa efter Karlstad, Växjö, Örebro och Mitthögskolan och föreslagit regeringen att de ska få universitetsstaus. (Det är Södertörns högskola, Malmö högskola, Högskolan i Borås och Mälardalens högskola). Men den förra regeringen slog till bromsarna framförallt under sin tredje mandatperiod och lät förstå att man inte var villig att inrätta fler universitet. Varför blev det plötsligt så angeläget för högskolorna att få beteckningen universitet? En förklaring är att begreppet universitet år 1998 fick en högskolejuridisk innebörd, som inte hade funnits tidigare. Högskolelag och högskoleförordning ändrades i anslutning till övergången från fakultetsområden till vetenskapsområden. I Högskoleförordningen infördes 7 Undantaget var och är Sveriges lantbruksuniversitet, för vilket stadgas Vid Lantbruksuniversitetet bedrivs forskning, utbildning på forskarnivå, avancerad nivå och grundnivå inom jord- och trädgårdsbruk, landskapsplanering, livsmedelsproduktion, naturvård, skogsbruk och vedråvarans förädling, vattenbruk samt veterinärmedicin och husdjursskötsel (SFS 1993;221 3 kap 1 ) 6

7 Utbildning på forskarnivå får anordnas av universitet. (HSF: 6 kap 28 par ) 8 I Högskolelagen preciserades: För utbildning på forskarnivå finns de vetenskapsområden som riksdagen bestämmer. Dessa vetenskapsområden finns vid universiteten. (HL 2 kap 5 par) Det finns inte någon bestämmelse om vilka vetenskapsområden som ska finnas på de olika universiteten. I princip finns därmed alla fyra vetenskapsområden på alla universitet. Alltså: De lärosäten som fått beteckningen universitet har rätt att bedriva forskarutbildning (numera kallas det utbildning på forskarnivå) inom alla vetenskapsområden. De lärosäten som inte har beteckningen universitet får inte ha forskarutbildning (och naturligtvis inte heller dela ut doktorsexamen). En befordran från vanlig högskola till universitet måste därför uppfattas som en väsentlig statushöjning som ger helt andra möjligheter till utveckling. Dessutom innebär det att man automatiskt får rätt att ge den nya mastersexamen i alla högskoleämnen, medan ett lärosäte som inte är universitet bara kan få denna rätt separat för ett enskilt ämne - och då endast efter prövning av Högskoleverket. Det är alltså mer eller mindre Bingo för en högskola om man lyckas bli universitet. Därför är det inte så underligt att de flesta högskolor idag har som sitt viktigaste mål att bli universitet. Men det räcker inte för en högskola att få status som universitet. Det behövs också resurser för forskning och forskarutbildning om man ska kunna dra nytta av sin befordran. Jag återkommer till detta. Det finns (eller kanske snarare har funnits) dock ett kryphål för en högskola som inte lyckats bli universitet. Man kan komma en bit på väg mot universitetsstatus: På ansökan av en högskola som inte är universitet kan regeringen besluta att ett eller flera vetenskapsområden skall finnas vid den högskolan. (HL 2 kap 5 par). En högskola som inte är ett universitet får anordna utbildning på forskarnivå inom de vetenskapsområden som finns vid den högskolan. (HSF: 6 kap 28 par) Det finns också idag fyra statliga högskolor som har fått varsitt vetenskapsområde, inom vilket de får anordna forskarutbildning. Det är högskolan i Kalmar (naturvetenskapligt vetenskapsområde), Blekinge tekniska högskola och Mälardalens högskola (tekniskt vetenskapsområde) och Malmö Högskola (medicinskt vetenskapsområde 9 ). Dessutom har högskolan i Jönköping rätt att examinera för doktorsexamen inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet. 8 Citaten från högskolelag och högskoleförordning är hämtade från den senaste versionen (från år 2007). Men exakt samma bestämmelser fanns från år Den enda skillnaden var att det som idag kallas utbildning på forskarnivå tidigare betecknades forskarutbildning. 9 Malmö högskola svarar bl.a. för den tandläkarutbildning som avknoppats från Lunds universitet. 7

8 Sammanfattning Under de senaste trettio åren har strukturen för den högre utbildningen förändrats ett antal gånger. Men fram till mitten av 1990-talet skedde inga stora förändringar när det gäller forskning och forskarutbildning. Det fanns sex universitet (med flera fakulteter) och sex fackhögskolor, varav en ( SLU) kallades universitet. För vart och ett av dessa lärosäten fanns preciserat vilka fakultetsområden man arbetade inom. Men de senaste åren har man släppt lös systemet. Alla tidigare universitet och fackhögskolor och dessutom fyra tidigare högskolor kallas numera universitet och har rätt att bedriva forskarutbildning inom alla vetenskapsområden. Dessutom har ytterligare fem högskolor fått samma status i förhållande till forskarutbildningen som de tidigare fackhögskolorna. Strukturen i dagens högskolesystem Det är vanligt att man ser dagens högskolesystem som bipolärt. Det finns Universitet och det finns Högskolor. Men det är en alltför grov uppdelning. Därför har jag i detta avsnitt strukturerat alla läroanstalter utifrån deras ursprung och deras varierande verksamhet. Idag finns det sammanlagt 14 statliga läroanstalter som har beteckningen universitet. Dessutom har den stiftelseägda Chalmers tekniska högskola och Handelshögskolan i Stockholm i praktiken samma status som de statliga universiteten. Det finns alltså idag 16 lärosäten som har obegränsad rätt att ge utbildning (och examinera) till doktorsexamen i godtyckliga forskarutbildningsämnen. Jag har delat upp dem i tre grupper: Det är sex Traditionella universitet. (i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Umeå och Linköping). Jag kommer också att kalla dessa lärosäten gamla universitet. sex Fackhögskolor (KTH, Chalmers, Handelshögskolan i Stockholm, Karolinska institutet, Luleå tekniska universitet och SLU). fyra nya universitet (Karlstad, Växjö, Örebro och Mittuniversitetet). Det finns vidare fem högskolor som har partiell rätt att bedriva (och examinera i) forskarutbildning. (Högskolor med vetenskapsområde). Det är Blekinge tekniska högskola, högskolorna i Kalmar och Jönköping, Malmö högskola och Mälardalens högskola. Det finns också tio statliga (regionala) högskolor som inte har rätt att bedriva forskarutbildning överhuvudtaget. Jag kallar dem Övriga statliga högskolor. (Snart är det bara nio eftersom en av dem, Lärarhögskolan i Stockholm, kommer att slås samman med Stockholms universitet). I Stockholm finns dessutom inom det statliga högskolesystemet åtta små specialhögskolor med i de flesta fall konstnärlig utbildning (Specialhögskolor i Stockholm). Slutligen finns sammanlagt tio Övriga läroanstalter som är icke-statliga men statsunderstödda. En förteckning över alla av staten finansierade läroanstalter på högskolenivå finns i Tabell 1. 8

9 En jämförelse av antalet högskolor i de olika grupperna säger inte allt. De olika enheterna varierar i storlek. I Tabell 1 har jag redovisat de olika läroanstalternas andel av antalet studenter och av ett antal ekonomiska indikatorer. Man kan konstatera att Nära 70 procent av alla grundutbildningsstudenter finns vid de 16 lärosäten som har universitetsstatus. Dessa enheter har mer än 80 procent av de totala intäkterna för högskolesektorn. Mer än 80 procent av alla studenter läser vid något lärosäte där det förekommer forskarutbildning. (d.v.s. universiteten och de högskolor som har vetenskapsområde). Dessa lärosäten har nära 90 procent av alla resurser inom högskolesektorn. Övriga enheter, (10 statliga högskolor 8 specialhögskolor i Stockholm och 10 icke statliga läroanstalter) svarar för knappt 20 procent av studentantalet och för tio procent av de totala intäkterna. De läroanstalter som är universitet svarar alltså för merparten av den högre utbildningen och forskningen i vårt land. En ensidig och generell satsning på universiteten i motsats till högskolorna är därför inte en satsning på elit eller på excellens Däremot tror jag att en del betraktare skulle se en sådan satsning som en diskriminering av alla högre läroanstalter som av historiska och andra skäl inte fått status som universitet. Lärosätenas resurser för forskning Idag har alltså en majoritet av alla större lärosäten (21 av 31) rätt (helt eller delvis) att ordna utbildning och examination för doktorsexamen. Men man behöver inte bara rätten att ge forskarutbildning. Det behövs också, som redan nämnts, resurser för forskning och forskarutbildning. Även de lärosäten som inte har rätt att ordna forskarutbildning kan behöva resurser som kan användas för forskning. Det behövs forskningsresurser för utveckling av lärarpersonalen. Det kan behövas forskningsresurser för att lärosätet ska svara upp mot de krav som ställs av den tredje uppgiften 10 o.s.v. Forskningsintäkterna år 2006 Alla lärosäten har idag resurser som ska användas för forskning (och i förekommande fall för forskarutbildning). Dessa är dock mycket ojämnt fördelade mellan de olika lärosätena. I tabell 2 (hämtad från Högskoleverkets NU-databas) redovisas de intäkter för forskning och forskarutbildning som de olika lärosätena hade år År 2006 hade de svenska lärosätena sammanlagt 24,5 miljarder kronor som intäkter för forskning och forskarutbildning 11. Av dessa fanns nära 90 procent vid de tolv lärosäten som före 1998 hade rätt att bedriva forskarutbildning. 12 De nio lärosäten som helt eller delvis fått rätten till forskarutbildning efter år 1998 hade knappt sju procent av intäkterna. Övriga enheter hade 3,5 procent. 10 Alla universitet och högskolor har en tredje uppgift: Att samverka med det omgivande samhället. 11 Intäkterna för grundutbildning var 22 miljarder kronor. 12 Det är de lärosäten som i tabell 2 kallas traditionella universitet och fackhögskolor. 9

10 Lunds universitet hade 2006 de största intäkterna för fofu 13-3,2 miljarder kronor. Nästan lika mycket hade Karolinska institutet. Universiteten i Uppsala och Göteborg hade intäkter i storleksordningen 2,5 miljarder. Sex enheter hade intäkter som låg mellan en och två miljarder. Det minsta lärosätet bland de tolv ursprungliga (om man bortser från Handelshögskolan i Stockholm) var Luleå tekniska universitet som hade intäkter för fofu på drygt 600 miljoner kronor. Tre av de nya universiteten hade intäkter på ca: 265 miljoner kronor vardera. Det fjärde (Växjö) låg strax över 200 miljoner. För samtliga nya universitet är det alltså långt kvar till man intäktsmässigt kan konkurrera med övriga lärosäten med universitetsstatus. De fem högskolorna med vetenskapsområde har vardera forskningsintäkter mellan 110 och 140 miljoner kronor, medan den grupp som jag kallat övriga statliga högskolor har forskningsintäkter som vanligen ligger mellan 50 och 70 miljoner kronor. Ett undantag är den relativt nystartade Södertörns högskola som redovisar forskningsintäkter på över 200 miljoner kronor. Det förklaras till större delen av att en av de statliga forskningsstiftelserna, Östersjöstiftelsen har till enda uppgift att stödja forskning och utbildning vid Södertörns högskola. Sammanfattningvis: Av de 24,5 miljarder kronor som svenska universitet och högskolor använder till forskning finns mer hälften eller 13,2 miljarder vid de sex traditionella universiteten. De sex fackhögskolorna har nära 9 miljarder. De fyra nya högskolorna har sammantagna en miljard kronor. De fem högskolorna med vetenskapsområde har 650 miljoner. Södertörns högskola har 200 miljoner och återstående nio enheter i gruppen övriga statliga högskolor delar på 550 miljoner kronor. (se vidare tabell 2). Basanslag och övriga forskningsintäkter Det finns flera typer av intäkter för ett lärosätes forskning. Man kan skilja på det jag kallar basanslag och det jag kallar övriga forskningsintäkter. Basanslag är pengar som läroanstalten får direkt i statsbudgeten och som får användas relativt fritt till forskningsverksamhet (inklusive forskarutbildning) och dess kringkostnader 14. Det är resurser där fördelningen mellan olika lärosäten styrs direkt av regering och riksdag. Men ett lärosäte får också forskningsmedel på andra vägar. Det kallar vi här övriga forskningsintäkter 15. Större delen är det som kallas bidrag. Det är ofta offentliga me- 13 Forskning och forskarutbildning förkortas ibland fofu. 14 Det som jag har kallat basanslag anvisas lärosätena i flera av statsbudgetens anslag. Många lärosäten har ett eget anslag för forskning och forskarutbildning. Andra får sitt basanslag son en post i statens anslag för forskning och konstnärligt utvecklingsarbete vid vissa högskolor. De universitet som har läkarutbildning och Karolinska institutet får också en del av sitt basanslag från anslaget Ersättning för klinisk utbildning och forskning. 15 Övriga intäkter kallas också i redovisningssammanhang för externa intäkter. Även en stor del av de externa intäkterna kommer ursprungligen från staten. 10

11 del, som tilldelas lärosätet för speciella projekt av exempelvis Vetenskapsrådet, Vinova eller någon av de statliga forskningsstiftelserna. Under rubriken bidrag ryms även forskningsmedel som lärosätet får från icke-statliga organisationer (som t.ex. Cancerfonden). En annan del av det som vi här kallat övriga forskningsintäkter är de pengar lärosätena får för uppdragsforskning. 16 De övriga forskningsintäkterna tilldelas ofta enskilda institutioner på lärosätena för olika projekt eller ändamål. Det är alltså inte pengar som fördelas centralt efter någon form av nationell rättvisa utan beror på varje lärosätes och dess institutioners förmåga att dra in pengar. År 2006 fick lärosätena sammantaget 11,3 miljarder kronor i form av basanslag och 13,1 miljarder som övriga forskningsintäkter. Basanslagen var alltså mindre än hälften (46 procent) av lärosätenas sammantagna forskningsresurser. Fördelning av basanslagen på lärosätena År 2006 fick alltså universitet och högskolor sammanlagt 11,3 miljarder kronor som basanslag. 94 procent gick till de 16 läroanstalter som har universitetsstatus. De fem högskolor som har ett vetenskapsområde fick tillsammans 2,5 procent. Det betyder att bara 3,2 procent av statens anslag till forskning går till högskolor som inte har rätt att dela ut doktorsexamen. (Se vidare tabell 1). Nästan 90 procent av basanslagen gick till de 12 lärosäten som år 1997 hade rätt att dela ut doktorsexamen, medan de nio lärosäten som efter år 1997 fått rätten att ge doktorsexamen får dela på 8 procent. 5,5 procent går till de fyra nya universiteten och 2,5 procent till de fem högskolor som har vetenskapsområde. Som jämförelse kan nämnas att de 12 gamla lärosätena med 90 procent av forskningsanslagen har sammanlagt mindre än 60 procent av studenterna. De nya universiteten med 5,5 procent av basanslagen har 11 procent av studenterna (se vidare tabell 1). De som hoppats att de nya universiteten skulle få basanslag i samma proportioner som de traditionella universiteten måste därför känna sig besvikna. Fyra lärosäten har mer än en miljard kronor i basanslag. Det är universiteten i Lund, Uppsala, Göteborg och Karolinska institutet. Basanslagen för universiteten i Stockholm och Umeå och SLU ligger något under en miljard kronor. KTH och Linköpings universitet har basanslag kring 600 miljoner. De nya universitetens basanslag ligger kring 150 miljoner. För högskolorna med vetenskapsområden ligger basanslaget mellan 40 miljoner och 80 miljoner. (Se vidare tabell 4). Man kan fråga sig varför basanslagens storlek ibland varierar kraftigt mellan lärosäten som åtminstone utifrån sett har samma omfattning av sin verksamhet. Exempel: Varför är basanslaget för Linköpings universitet bara två tredjedelar av det för Umeå universitet? Varför är basanslaget för Mälardalens högskola bara 70 procent av basanslagen vid Högskolan i Kalmar och Blekinge Tekniska högskola? Jag har inte någon förklaring, men en faktor som sannolikt spelat in är den statsfinansi- 16 En mer omfattande analys av källorna för lärosätenas forskningsintäkter finns i Högskoleverkets årsrapport år 2007 (Högskoleverkets rapportserie 2007:33 R.) 11

12 ella situationen vid den tidpunkt som lärosätet inrättades (eller i det senare fallet när man fick sitt vetenskapsområde). Umeå universitet inrättades under 1960-talet, då statens ekonomi var god, Linköpings universitet kom till under 1970-talet, då staten hade betydligt mindre friska pengar till högre utbildning och forskning. Fördelning av övriga forskningsintäkter på lärosäten Storleken på basanslagen bestäms centralt i ett sammanhang av det politiska systemet i budgetpropositioner och forskningspropositioner och vid tillhörande riksdagsbehandling. Storleken på resten av en högskolas forskningsresurser (det som här har kallats övriga forskningsintäkter) är resultatet av ett stort antal beslut av olika aktörer oftast kopplade till projekt vid olika enheter vid lärosätet. På något sätt är det ett mått på attraktiviteten i lärosätets verksamhet. Men med en väsentlig reservation. Storleken på posten övriga forskningsintäkter i relation till lärosätets verksamhet varierar med forskningsprofilen. Det finns mera externa pengar att hämta för teknisk eller medicinsk forskning än för exempelvis humanistisk och teologisk forskning. Även 90 procent av det som här har kallats övriga forskningsmedel går till de 12 läroanstalter som år 1997 hade rätt att dela ut doktorsexamen. Tre procent går till de nya universiteten och 2,5 procent till de högskolor som har ett vetenskapsområde. De externa medlen tilldelas, som redan nämnts, lärosätena för speciella projekt. Här är det den fördelande organisationen som bestämmer vilka projekt och högskolor som ska få bidragen. Ett undantag gäller Östersjöstiftelsen vars resurser är öronmärkta för projekt vid Södertörns Högskola. Det innebär att Södertörns högskola får 1,5 procent av alla externa medel, vilket placerar högskolan på tolfte plats i detta avseende bland alla lärosäten (se tabell 1). Största intäkten av externa forskningsmedel har Karolinska institutet med 2 miljarder kronor vilket är 15 procent av de för alla lärosäten sammanlagda externa intäkterna. Därefter kommer Lunds universitet (13 procent) och Uppsala universitet (11 procent). Övriga traditionella universitet och de större fackhögskolorna (KTH, Chalmers och SLU) har en andel som varierar mellan fem och nio procent. De nya universiteten har alla en andel under en procent. Ungefär samma andel har Högskolan i Jönköping och Mälardalens högskola medan andelen för övriga tre högskolor med vetenskapsområde ligger lägre. Andelen för lärosätena i gruppen Övriga statliga högskolor ligger per lärosäte på 0,3 procent eller mindre (med undantag för Södertörns högskola) (se vidare tabell 1). Relationen mellan övriga forskningsintäkter och basanslaget I tabell 2 redovisas för varje lärosäte fördelningen av forskningsintäkterna på basanslag och övriga forskningsintäkter. Där finns också framräknat kvoten mellan de två intäktstyperna. Bland de 21 lärosäten som har rätt att ge doktorsexamen har tio större andel externa medel än anslag. Det är (ordnade efter kvoten externa medel/basanslag) Handelshögskolan i Stockholm (kvot 5,5), Högskolan i Jönköping (2,4), Chalmers tekniska högskola (2,4), Mälardalens högskola (1,9), Karolinska institutet (1,7), KTH (1,6), Luleå 12

13 tekniska universitet (1,4), Linköpings universitet (1,2) och Lunds och Uppsala universitet (båda 1,1). Den lägsta andelen externa medel för forskning bland de 21 lärosäten som har rätt att ge doktorsexamen har de fyra nya universiteten och Blekinge tekniska högskola (kvoten externa medel/anslag varierar för dem mellan 0,4 och 0,7). Se vidare tabell 2. Den historiska utvecklingen av lärosätenas forskningsresurser Det finns många varierande uppfattningar om de senaste årens utveckling av lärosätenas forskningsresurser. Har de ökat eller har de minskat? Vilka lärosätesgrupper har fått en ökning och vilka har fått betala dessa ökningar? Det kan därför vara motiverat att analysera hur forskningsresurserna har utvecklats över tid. Som utgångspunkt för detta har jag använt data om lärosätenas intäkter för åren från Högskoleverkets NU-databas. Liksom i Högskoleverket rapporter (av Marie Kahlroth) har alla data är omräknats till ett fast kostnadsläge (relaterat till SCB:s implicita prisindex för statlig konsumtion.). I detta fall gäller det 2006 års kostnadsläge. De totala intäkterna tkr Diagram 1: Universitet och högskolor. Totala intäkter för forskning (2006 års kostnadsläge) (källa hsv) år 1997 år 1998 år 1999 år 2000 år 2001 år 2002 år 2003 år 2004 år 2005 år 2006 Nioårsperioden kan delas upp i två delar med väsentligt olika utveckling: De första fem åren karakteriseras av en relativt kraftig ökning av lärosätenas samlade intäkter till forskning. Under den därefter kommande fyraårspe- 13

14 rioden har däremot de samlade forskningsintäkterna legat i stort sett stilla. (Se diagram 1). I min analys har jag delat upp nioårsperioden i två delar: dels de första sex åren ( ) dels de senaste tre ( ) Under ökade resurserna för forskning vid de svenska lärosätena sammantagna med 4,5 miljarder kronor eller 22 procent. Under den sista treårsperioden minskade däremot resurserna med 300 miljoner kronor (mätt i fast kostnadsvärde). Av ökningen under perioden hamnade 2,8 miljarder på de 12 lärosäten som före 1998 hade rätt till forskarutbildning. (Traditionella universitet och fackhögskolor). Nära 1,1 miljarder kronor av ökningen gick till de nio lärosäten som sedan år 1998 har fått rätt (helt eller delvis) att bedriva forskarutbildning. De fyra nya universiteten fick tillsammans en ökning med nära 700 miljoner kronor, de fem högskolor som fått ett vetenskapsområde ökade med 400 miljoner kronor. 17 Övriga högskolor fick en ökning med 550 miljoner kronor. För den största ökningen under perioden svarar Karolinska institutet (+734 miljoner kronor), men procentuellt var ökningen störst för de nya universiteten och vissa högskolor. (se vidare tabell 3). Under perioden minskade forskningsresurser för de 12 gamla lärosätena (traditionella universitet och fackhögskolor) med knappt 200 miljoner kronor. De nya universitetens resurser minskade med 50 miljoner kronor och övriga läroanstalters med 60 miljoner kronor. För högskolorna med vetenskapsområde kan man notera en ökning under perioden med runt 20 miljoner kronor, som i huvudsak förklaras av att resurserna ökade för Mälardalens högskola med mer än 30 miljoner kronor. I övrigt redovisas för de olika lärosätena över lag minskningar eller mycket små ökningar. Ett undantag är Karolinska institutet som fortsatte den kraftiga ökningen från den tidigare perioden med ett plus på 234 miljoner kronor. De största minskningarna under perioden drabbade Lunds universitet och KTH. (tabell3). Utvecklingen av lärosätenas basanslag Under den första undersökningsperioden ( ) ökade basanslagen med sammanlagt 825 miljoner kronor. Mer än hälften av denna ökning lades på de fyra nya universiteten 18 Övriga ökningar tillföll till större delen högskolorna (med eller utan vetenskapsområde). De 12 traditionella lärosätena fick bara små relativa förändringar av sina anslag. Under perioden har förändringarna av basanslagen varit relativt små. Totalt ökade basanslagen under treårsperioden med 140 miljoner kronor eller lite mer än en procent. Största ökningarna (mer än 30 miljoner i fast penningvärde) har tillfallit 17. Då är att märka att Malmö högskola som är en avknoppning av Lunds universitet står för en ökning med 150 miljoner kronor. Den kan till en del förklaras av överflyttningen av det som tidigare hette den odontologiska fakulteten från Lunds universitet till Malmö högskola. 18 Vän av ordning kan med rätta påpeka att Mitthögskolan under perioden ännu inte hade blivit universitet. Men redan före år 2003 var det klart att regeringen avsåg att ge mitthögskolan universitetsstatus och att man därför redan hade börjat bygga upp forskningsanslagen för lärosätet. 14

15 universiteten i Göteborg och Linköping, Lantbruksuniversitetet och Mittuniversitetet. Övriga nya universitet har inte fått någon väsentlig ökning. Tillskottet för Mittuniversitet kan nog ses som ett sista steg i kompensationen för universitetsbefordran. Den kraftiga förstärkningen av basanslagen för de nya universiteten under perioden fortsatte alltså inte (Se vidare tabell 4) Utvecklingen av Övriga forskningsintäkter Under perioden ökade lärosätenas externa intäkter för forskning (=övriga forskningsintäkter) med 3,6 miljarder kronor eller med 36 procent. Större delen (2,8 miljarder kronor) tillföll de traditionella universiteten och fackhögskolorna. Karolinska institutets intäkter ökade med 700 miljoner. Därefter kom i storleksordning universiteten i Lund (+450 miljoner kronor), Uppsala (+370 miljoner kronor) och Göteborg (+ 270 miljoner kronor), SLU (+235 miljoner kronor) och Södertörns högskola (+220 miljoner kronor) 19 Vart och ett av de nya universiteten fick under perioden ett tillskott på posten övriga forskningsintäkter med mellan 55 och 75 miljoner kronor. Tillskottet för de fem högskolorna med vetenskapsområde varierar från 73 miljoner kronor för Malmö högskola ner till 9 miljoner kronor för Blekinge tekniska högskola. (tabell 5). Under de senaste tre åren har de externa intäkterna minskat med sammantaget 450 miljoner kronor. De flesta lärosäten har också fått minskade externa intäkter. Bland det fåtal som fått ökningar märks Karolinska institutet (+240 miljoner kronor) Umeå universitet (+37 miljoner kronor), Mälardalens högskola (+31 miljoner kronor), Uppsala universitet (+13 miljoner kronor) och Högskolan i Skövde (+12 miljoner kronor). Se också tabell 5. Sammanfattning Nära 90 procent av forskningsintäkterna år 2006 tillföll de gamla universiteten och fackhögskolorna (de tolv lärosäten som jag kallat traditionella universitet och fackhögskolor). De nya universiteten svarade för fyra procent. De femton högskolorna och övriga läroanstalter hade tillsammans inte mer än sex procent. Basanslagen, d.v.s. de pengar som staten fördelar genom direkta riksdagsbeslut fördelades år 2006 på följande sätt. Gamla universitet och fackhögskolor 88,5 %, Nya universitet 5,6 %, Högskolor och övriga lärosäten 5,9%. Posten övriga forskningsintäkter fördelades Gamla universitet och fackhögskolor 90,8 %,Nya universitet 2,9 %, Högskolor med vetenskapsområde 2,7 %, Övriga enheter 3,6%. Mätt i fast kostnadsläge ökade de svenska universitetens och högskolornas sammanlagda intäkter för forskning under perioden med 4,5 miljarder kronor eller 22 procent. Under perioden däremot har intäkterna minskat med c:a 300 miljoner kronor. Under perioden ökade basanslagen i fast kostnadsläge med knappt en miljard. Nästan hälften av ökningen (467 miljoner) har tillfallit de fyra nya universiteten. Högskolor med vetenskapsområde har fått en ökning 19 Den höga summan för Södertörns högskola kan, som tidigare nämnts till stor del förklaras av de för högskolan öronmärkta pengar som finns i Östersjöfonden. 15

16 med 200 miljoner kronor och övriga lärosäten också med 200 miljoner kronor. Gamla universitet och fackhögskolor har sammantagna bara fått en marginell förstärkning. För hela perioden ökade lärosätenas övriga forskningsintäkter (= de externa intäkterna) med sammantaget 3,2 miljarder kronor (i fast kostnadsläge). 2,5 miljarder gick till Gamla universitet och fackhögskolor. De nya universiteten ökade sammantagna med 160 miljoner kronor och högskolorna med vetenskapsområde med 210 miljoner kronor. Övriga enheter fick ett tillskott på c:a 320 miljoner kronor (varav mer än hälften gick till Södertörns högskola). Kommentarer Några observationer och synpunkter En mycket liten del av statens anslag till universitetsforskningen går till de lärosäten som inte har universitetsstatus. Det finns alltså inga stora pengar att hämta från högskolorna för att förstärka universitetens forskningsresurser. Samma slutsatser gäller även för den som vill räkna de nya universiteten till högskolegruppen. De nya universiteten fick en resursförstärkning i anslutning till befordringsbesluten. Men sedan dess har utvecklingen för dem inte varit särskilt positiv. De högskolor som har som sitt viktigaste mål att bli universitet riskerar därför att bli besvikna om de mot förmodan skulle lyckas med sitt mål att utnämnas till universitet av staten. Det som här har kallats övriga forskningsintäkter (dvs de externa intäkterna) är sammantagna större än de direkta anslagen. De har också ökat betydligt snabbare sedan år 1997 än anslagsintäkterna. Man frågar sig om inte det för många lärosäten vore en bättre strategi att satsa på åtgärder för att öka de externa intäkterna istället för att lägga stor kraft på att övertyga statsmakterna om att man ska få ökade anslag till forskningsverksamheten. Jag är medveten om att de externa intäkterna i allmänhet är bundna till speciella projekt vilket gör att de inte kan disponeras av lärosätenas ledningar lika fritt som anslagsintäkterna. Det kan också vara internt kontroversiellt för en högskoleledning att satsa speciellt på verksamheter och projekt som har möjligheter att också få stöd med externa medel. Men det kan vara den bästa vägen att utveckla lärosätets verksamhet. Dagens situation och problem (både för staten och för de olika lärosätena) är resultatet av den högskolepolitik som fördes under slutet av 1990-talet. Då ökade kraven på att ge de nya lärosätena forskningsresurser och rätt till forskarutbildning. Det är i sig inte förvånande att detta blivit aktuellt när antalet studenter vid de nya lärosätena hade vuxit och utbildningsutbudet hade utvecklats. Nu i efterhand kan man se ett antal olika strategier som staten kunde ha valt för att möta dessa krav: 1. Att inte göra något alls och vidhålla principen att forskningsresurser bara skulle gå till de tidigare universiteten och fackhögskolorna. 2. Att fortsätta den långsamma utbyggnaden av de resurser som de nya lärosätena fick för forskningsanknytning men inte ge forskarutbildningsrättigheter till nya lärosäten. 16

17 3. Att ge forskarutbildningsrättigheter (och forskningsresurser) till vissa lärosäten i speciella ämnen. (Högskolan i Jönköping fick sådana rättigheter när den blev stiftelsehögskola 1994). 4. Att låta vissa nya lärosäten utvecklas till fackhögskolor, med forskningsresurser och forskarutbildningsrättigheter. 5. Att göra vissa av de nya lärosätena till universitet med forskarutbildning och forskning inom flera fakultetsområden. Den dåvarande regeringen valde i huvudsak strategi nr 5, med vissa inslag från nr 4. Man förvandlade fyra högskolor till universitet med rättighet att ge forskarutbildning inom alla vetenskapsområden. Dessutom blev en fackhögskola (Luleå) universitet. Vidare har fem högskolor fått samma forskarutbildningsrättigheter som de tidigare fackhögskolorna. Men dessa reformer genomfördes (skulle många anse) utan att de berörda lärosätena fick tillräckliga basresurser för att leva upp till sina nya roller. Särskilt har några av de högskolor som fått vetenskapsområden bara fått en måttlig förstärkning av basanslaget, vilket gör att de resursmässigt inte kan jämföra sig med de tidigare fackhögskolorna. Nu i efterhand kan man ifrågasätta om det inte hade varit mer realistiskt, med tanke på de ekonomiska ramar som fanns, att satsa på strategi nr 3 d.v.s. att efter prövning ge högskolor forskarutbildningsrättighet inom ämnen eller områden som de själva byggt upp. Detta kunde ha kompletterats med vissa inslag enligt strategierna 4 och 5, t.ex. genom att bara skapa ett nytt universitet och en eller två nya fackhögskolor men samtidigt ge dessa ett större ekonomiskt stöd än man nu kunnat ge. För de forskande lärosätena fanns tidigare(fram till år 1997) en arbetsfördelning dem emellan genom att det för varje enhet fanns en uppsättning fakultetsområden, som gav en ram för lärosätets forskning och forskarutbildning. Detta gäller inte längre. Alla universitet inklusive de tidigare fackhögskolorna och de nya universiteten har idag formell rätt att examinera inom alla forskarutbildningsområden. Det kan också starta utbildning på mastersnivå inom alla områden utan någon förhandsgranskning från Högskoleverket. Det är då inte konstigt att många högskolor har som ett viktigt mål att antingen själva bli universitet eller att bli del av en organisation som ger universitetsrättigheter. Sammanslagning eller samarbete och profilering? Mycket av det som skett kan inte göras ogjort. Frågan nu är hur fortsättningen ska se ut? Idag talar man om sammanslagning, samarbete och profilering. Många har hävdat att en sammanslagning av olika lärosäten till större enheter är lösningen på dagens problem. Men de som talar för sammanslagning har olika uppfattning om vad detta ska leda till. Jag ska bara nämna några förslag som har förekommit den senaste månaden: Den nye universitetskanslern ville ha en sammanslagning för att skapa enheter som är tillräckligt kraftiga för att skapa forskning av världsklass. Därigenom skulle vi till Sverige kunna rekrytera de bästa forskarna och de bästa studenterna. Han har talat om en koncentration till ett mindre antal enheter ge- 17

18 nom sammanslagning av lärosätena inom olika regioner i landet. Detta leder sannolikt till att forskningsresurserna, mer än idag, koncentreras till de orter där de gamla lärosätena finns. Mälardalens högskola vill bilda allians tillsammans med Örebro universitet och eventuellt några andra högskolor/universitet för att man därigenom skulle kunna bli universitet och komma åt de pengar som man anser man inte kan få idag. Syftet är här snarast att ytterligare sprida forskningsresurserna över landet. Ett annat byråkratiskt argument för sammanslagning av högskolor som också anförs är Vi kan inte i ett längre perspektiv ha 37 lärosäten i landet. Detta är, enligt min mening, ett riktigt svagt argument. Självklart kan vi inte ha 37 lärosäten med samma struktur som universiteten i Lund eller Uppsala: Men det är inte svårt att se ett system med både 40 och 50 enheter för högre utbildning under förutsättning att var och en har rimliga ansvarsområden och arbetsuppgifter. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg har visserligen framhållit att regeringen inte tänker kommendera universitet och högskolor att gå samman men vi ser mycket positivt på kombinationen sammanslagning eller samarbete och profilering att man i varje region söker ett tätt samarbete och att varje lärosäte därmed kan profilera sig Regeringens mål är alltså att skapa en profilering av de olika lärosätena så att alla inte försöker ägna sig åt allt. Det är ett rimligt mål. Men sammanslagningar av lärosäten behöver inte medföra profilering och rationalisering. De kan lika gärna leda till att vart och ett av de lärosäten som slås ihop istället vill bredda sig och utnyttja de ökade rättigheter som man får genom sammanslagningen. Det finns också ett egenvärde i lärosäten som är knutna till en egen region eller ort och som inte upplever sig vara fjärrstyrda från en avlägsen centralort. Det är inte heller säkert att ett lärosäte blir mer kreativt och nyskapande ju större det är. Ibland tycker man sig se motsatsen. Att idag slå samman lärosäten på olika orter till större enheter är därför en tvivelaktig metod om man vill skapa ett profilerat och samtidigt effektivt system. Det universitets och högskolesystem som infördes i slutet av 1990-talet premierar inte de lärosäten som vill profilera sig. Tvärtom är det mera inriktat på att alla universitet så långt det går ska vara lika. Det går inte idag att riva upp alla beslut om nya universitet m.m. som fattats de senaste tio åren. Men man kan ändra politiken och vissa regler i högskolelagen och högskoleförordningen för att uppmuntra till profilering och utveckling inom hela högskolesystemet. Innan detta är gjort ska man, menar jag, se skeptiskt på förslag till sammanslagningar av lärosäten. Vad skulle man då kunna göra? Här är några förslag: Precisera för alla lärosäten som idag har forskarutbildning inom vilka vetenskapliga områden de förväntas bedriva forskarutbildning. Det är inte nödvändigt att återinföra fakultetsområden. Det finns säkert andra sätt att beskriva den allmänna inriktningen på forskarutbildningen vid ett lärosäte. 18

19 Premiera vid fördelningen av statens anslag lärosäten som satsar på profilering av sin verksamhet (Det kan gälla såväl utbildning som forskning). Gör det vidare möjligt för lärosäten att få examensrätt i forskarutbildning i ett eller flera avgränsade ämnesområden utan att man får motsvarande vetenskapsområde. Detta borde vara en möjlighet för alla lärosäten som utvecklat tillräcklig vetenskaplig kompetens i ett ämne. Bokför doktorsexamina inte bara på de lärosäten där examen har avlagts utan även på det lärosäte som svarat för doktorandens studiefinansiering. Idag finansierar många högskolor från sina anslag forskarutbildningen för ett antal av sina anställda i ämnen där man inte har examensrätt bl.a. genom att inrätta doktorandtjänster. Men när doktoranden tar sin examen bokförs denna enbart på det lärosäte som delar ut examen. Det borde inte vara svårt att modifiera rapporteringen så att även den finansierande högskolan får credit för den avlagda examen. Ge alla statliga lärosäten rätt att kalla sig universitet, men koppla inga speciella rättigheter till detta namn. Det har i Sverige under de senaste åren gått troll i beteckningen universitet. Nästan alla högskolor vill kunna kalla sig universitet, som är det internationellt gångbara namnet. Vi har fått för många universitet, om vi med universitet menar ett traditionellt universitet typ Humboltuniversitet i Berlin. Men idag kan universitet internationellt sett betyda mycket annat. Eftersom man inte kan ta tillbaka en universitetsutnämning, och eftersom universitetsbegreppet har utvecklats internationellt under senare år, kan en lösning vara att i likhet med Storbritannien och Australien göra alla högre utbildnings- och forskningsanstalter som vill det till universitet, men betona att detta inte betyder att lärosätet automatiskt får några nya rättigheter eller resurser. 19

20 Tabeller Tabell 1: Universitet och högskolor Lärosätenas andel (procent) av några olika indikatorer. (Källa NU-databasen) Studentantal (GU) (Helårsst) Intäkter totalt (tkr) varav Grundutbildning (tkr) varav Forskn. o forsk.-utb. (tkr) varav Forsknanslag (tkr) varav Övriga intäkter. för forskn. (tkr) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Andel (%) Göteborgs universitet 8,75 9,46 8,76 10,08 11,51 8,86 Linköpings universitet 6,04 5,63 6,14 5,16 5,17 5,15 Lunds universitet 8,96 11,11 8,72 13,25 13,36 13,16 Stockholms universitet 7,84 6,31 5,26 7,25 8,75 5,96 Umeå universitet 5,66 6,54 6,45 6,62 7,84 5,58 Uppsala universitet 7,27 9,16 6,30 11,73 12,08 11,42 "Traditionella" universitet 44,52 48,20 41,64 54,10 58,71 50,12 Chalmers tekniska högskola 2,97 4,67 3,44 5,77 3,70 7,56 Handelshögskolan i Stockholm 0,50 0,45 0,46 0,44 0,15 0,69 Karolinska institutet 2,03 8,69 3,79 13,09 10,53 15,29 Kungl. Tekniska högskolan 4,16 5,86 4,56 7,03 5,88 8,02 Luleå tekniska universitet 2,57 2,59 2,69 2,50 2,23 2,73 Sveriges lantbruksuniversitet 1,21 4,67 2,29 6,80 7,35 6,33 Fackhögskolor 13,43 26,92 17,24 35,63 29,84 40,63 Karlstads universitet 2,78 1,70 2,40 1,07 1,37 0,82 Mittuniversitetet 2,63 1,63 2,19 1,12 1,46 0,83 Växjö universitet 2,54 1,59 2,41 0,85 1,29 0,46 Örebro universitet 3,01 1,92 2,87 1,07 1,43 0,75 Nya universitet 10,96 6,84 9,87 4,11 5,55 2,86 Blekinge tekniska högskola 1,25 0,88 1,37 0,44 0,59 0,32 Högskolan i Jönköping 2,29 1,35 2,22 0,56 0,36 0,74 Högskolan i Kalmar 2,07 1,37 2,32 0,50 0,60 0,42 Malmö högskola 3,65 2,16 3,92 0,58 0,69 0,48 Mälardalens högskola 2,84 1,53 2,58 0,58 0,43 0,71 Högskolor med vetenskapsomr. 12,10 7,28 12,41 2,67 2,68 2,66 Högskolan Dalarna 1,90 0,90 1,59 0,28 0,34 0,23 Högskolan i Borås 1,84 1,00 1,84 0,24 0,30 0,20 Högskolan i Gävle 2,11 1,03 1,74 0,39 0,59 0,22 Högskolan i Halmstad 1,79 0,86 1,46 0,31 0,33 0,30 Högskolan i Skövde 1,44 0,79 1,40 0,24 0,23 0,25 Högskolan Kristianstad 1,74 0,85 1,52 0,25 0,26 0,25 Högskolan på Gotland 0,72 0,34 0,62 0,09 0,15 0,04 Högskolan Väst 1,41 0,69 1,23 0,20 0,21 0,19 Lärarhögskolan i Stockholm 2,18 1,25 2,34 0,28 0,26 0,30 Södertörns högskola 2,20 1,14 1,42 0,89 0,19 1,50 Övr statliga högskolor 17,32 8,85 15,14 3,19 2,85 3,47 Danshögskolan 0,05 0,12 0,21 0,03 0,03 0,03 Dramatiska institutet 0,06 0,20 0,39 0,03 0,03 0,03 Gymnastik- och idrottshögskolan 0,15 0,18 0,27 0,10 0,14 0,06 Konstfack 0,22 0,30 0,62 0,02 0,04 0,01 Kungl. Konsthögskolan 0,08 0,13 0,26 0,02 0,02 0,01 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 0,21 0,32 0,65 0,02 0,04 0,00 Operahögskolan i Stockholm 0,01 0,05 0,09 0,01 0,03 0,00 Teaterhögskolan i Stockholm 0,03 0,07 0,13 0,01 0,03 0,00 Specialhögskolor i Sthlm 0,81 1,37 2,62 0,25 0,37 0,15 Beckmans designhögskola 0,04 0,03 0,07 0,00 0,00 0,00 Ericastiftelsen 0,01 0,02 0,03 0,00 0,00 0,00 Ersta Sköndal högskola 0,29 0,20 0,38 0,04 0,00 0,07 Gammelkroppa Skogsskola 0,01 0,02 0,05 0,00 0,00 0,00 Johannelunds Teologiska högskola 0,03 0,03 0,06 0,00 0,00 0,00 Röda Korsets högskola 0,14 0,09 0,19 0,00 0,00 0,00 Sophiahemmet högskola 0,12 0,09 0,17 0,02 0,00 0,03 Stockholms Musikpedagogiska Institut 0,03 0,02 0,05 0,00 0,00 0,00 Teologiska Högskolan, Stockholm 0,08 0,03 0,06 0,00 0,00 0,00 Örebro teologiska högskola 0,06 0,02 0,04 0,00 0,00 0,00 Övriga läroanstalter 0,81 0,55 1,09 0,06 0,00 0,10 20

Framtiden för Mälardalens högskola

Framtiden för Mälardalens högskola Framtiden för Mälardalens högskola Sammanfattning Ett debattinlägg av Lars Brandell (April 2007, reviderad maj 2007 och juli 2007) Detta inlägg är en kommentar till planerna att slå ihop Mälardalens högskola

Läs mer

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor

Koncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet

Läs mer

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010

Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 Sid 1 (5) Sammanfattning av regeringens budgetproposition 2010 I denna promemoria sammanfattas regeringens budgetproposition avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning. Avslutningsvis

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Introduktion till den svenska högskolan

Introduktion till den svenska högskolan Introduktion till den svenska högskolan Uttryckt i antal anställda är högskolan den största statliga verksamheten i Sverige, och cirka 415 000 studenter studerade på heltid eller deltid läsåret 2012/13.

Läs mer

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 UF 21 SM 1501 Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2014 Third-cycle students and third-cycle qualifications 2014 I korta drag Antalet doktorandnybörjare i stort sett oförändrat

Läs mer

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter att öka UF 23 SM 1501 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2014 Higher Education. Employees in Higher Education 2014 I korta drag Andelen personal med utbildning på forskarnivå fortsätter

Läs mer

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009

EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 EN SVENSK UNIVERSITETSRANKING 2009 Stig Forneng, Ingemar Lind, Thorsten Nybom Författarna är grundare till Urank, som är en fri och obunden association för studier i och utförande av svenska universitets-

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet

78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Sid 1 (5) 78 procent av Umeå universitets granskade utbildningar är av hög kvalitet/mycket hög kvalitet Psykologi Nationalekonomi Medie- och kommunikationsvetenskap Journalistik Geovetenskap och kulturgeografi

Läs mer

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor

www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor , www.uka.se Rapport 2014:3 Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Disciplinärenden 2013 vid universitet och högskolor Rapportnummer: 2014:3 Utgiven av Universitetskanslersämbetet 2014 Pontus

Läs mer

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004

Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 STATISTISK ANALYS Marie Kahlroth Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2008-06-17, Analys nr 2008/8 Forskningsanslagen har inte ökat sedan 2004 Universitetens

Läs mer

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter Statistisk analys Per Gillström Analysavdelningen 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se www.hsv.se 2011-12-09 2012/1 Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter I analysen

Läs mer

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557

1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007 (kkr) Anslag 2006 1 186 040 Pris- och löneomräkning (0,8 %) 9 517 Delsumma 1 195 557 Sid 1 (7) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2006-10-16 Rektors stab Lars Rydberg Sammanfattning av budgetpropositionen för 2007 1. Grundutbildningen 1.1. Härledning av LiU:s grundutbildningsanlag och takbelopp 2007

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut I:12 Utbildningsdepartementet 2013-12-12 U2013/5575/UH U2013/7500/UH U2013/7484/SAM (delvis) Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende universitet och högskolor 6bilagor

Läs mer

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013

Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent. Antal lektorer omräknade till helårspersoner, per kön under perioden 2003 2013 UF 23 SM 1401 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2013 Higher Education. Employees in Higher Education 2013 I korta drag Antalet kvinnliga lektorer har ökat med 82 procent

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:5 Utbildningsdepartementet 2014-12-22 U2014/7521/SAM (delvis) U2014/6413, 7553/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor 8bilagor Riksdagen

Läs mer

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet.

Kvinnor med en utbildning på forskarnivå. Per Gillström, Universitetskanslersämbetet, tfn 08-563 085 16, per.gillstrom@uk-ambetet. UF 23 SM 1301 Universitet och högskolor Personal vid universitet och högskolor 2012 Higher Education. Employees in Higher Education 2012 I korta drag Personalen allt mer välutbildad Den forskande och undervisande

Läs mer

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014) Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Fredrik Lindström Statistiker 1-4755 fredrik.lindstrom@uhr.se PM Datum 213-1-17 Diarienummer 1.1.1-393-213 Postadress Box 4593 14 3 Stockholm

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

En doktorands rätt att disputera

En doktorands rätt att disputera Lunds universitet, rektor Box 117 221 00 Lund Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Teresa Edelman 8534 teresa.edelman@hsv.se

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet.

Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18. Korrigering 2012-06-18 Tabell 4B på sidan 62 har korrigerats i sin helhet. UF 23 SM 1201 Universitet och högskolor, korrigerad 2012-06-18 Personal vid universitet och högskolor 2011 Higher Education. Employees in Higher Education 2011 I korta drag Korrigering 2012-06-18 Tabell

Läs mer

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05

Tabeller. Teckenförklaring Explanation of symbols. Noll Zero. Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Universitetskanslersämbetet och SCB 28 UF 23 SM 1401 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning

Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning Rapport 2006:44 R Kartläggning av stipendier som studiefinansiering i forskarutbildning Redovisning av ett regeringsuppdrag Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) UTLYSNING NU 15 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering PLANERINGSBIDRAG FÖR STRATEGIUTVECKLING Programmet Nätbaserad utbildning för internationell positionering syftar till

Läs mer

Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen

Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen, Universitetskanslersämbetets prövning av ansökan om tillstånd att utfärda masterexamen Reg.nr Utgiven av Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader

Nytt mått tydliggör bilden av sjunkande prestationsgrader Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 08-5630 8671 lena.eriksson@ukambetet.se www.uk-ambetet.se 2013-03-12 2013/2 Uppdatering december 2013: I denna statistiska analys är uppgifter om helårsstudenter

Läs mer

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar

Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En kartläggning av resurser och undervisningsti d inom högskolan och yrkeshögskolan Olika förutsättningar för eftergymnasiala utbildningar En eftersatt

Läs mer

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remiss av Högskolestiftelser en ny verksamhet för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) YTTRANDE 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Teresa Edelman 08-5630 8534 teresa.edelman@uk-ambetet.se Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss av Högskolestiftelser

Läs mer

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga

2009-02-19 U2009/973/UH. Enligt sändlista. 1 bilaga Regeringsbeslut II:8 2009-02-19 U2009/973/UH Utbildningsdepartementet Enligt sändlista Uppdrag att utarbeta strategier för innovationskontor 1 bilaga Regeringen uppdrar åt Uppsala universitet, Lunds universitet,

Läs mer

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005)

Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Lunds universitet Rektor Box 117 221 00 Lund Juridiska avdelningen Teresa Edelman Ansvar för studiefinansiering för en s.k. industridoktorand (universitetets reg.nr IA31 419/2005) Anmälan Lunds Doktorandkår

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla program och kurser, samt för att inrätta eller avveckla huvudområden Fastställd av rektor 2015-05-19 Dnr: FS 1.1-707-15 Denna handläggningsordning

Läs mer

Universitetens diarieföring

Universitetens diarieföring Juridiska avdelningen Caroline Cruz BESLUT Universitetens diarieföring Sammanfattning Justitiekanslern (JK) har i beslut den 17 mars 1999 bett Högskoleverket att ta initiativ till att skapa större enhetlighet

Läs mer

Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid?

Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid? , www.uk-ambetet.se Effektivitetsanalys 2014:1 Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid? En studie baserad på årsverkesdata Hur använder lärare, forskare och doktorander sin arbetstid?

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola

Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola BESLUT 1(2) 8 Avdelning Utvärderingsavdelningen Jana Hejzlar Till rektor 08-563 088 19 Jana.hejzlar@uka.se Uppföljning av produktutveckling och design - högskoleingenjör vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Anställningsformer för doktorander

Anställningsformer för doktorander 2007-04-02 BESLUT LiU 455/07-50 1(1) Anställningsformer för doktorander Med hänvisning till föreliggande skriftligt underlag beslutar universitetsstyrelsen härmed att utbildningsbidrag fr o m 1 juli 2007

Läs mer

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv

2014:27. Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv 2014:27 Forskningsanslagen ur ett jämställdhetsperspektiv MISSIV DATUM DIARIENR 2014-12-01 2013/257-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-11-14 U2013/6713/JÄM Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet

BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134. Modell för fördelning av statsanslag från konsistoriet till områdesnämnderna vid Uppsala universitet BESLUT 1(5) 2011-09-28 UFV 2011/134 Box 256 SE-751 05 Uppsala Besöksadress: S:t Olofsgatan 10 B Handläggare: Anna Wennergrund Telefon: 018-471 18 11 www.uu.se Anna.Wennergrund@ uadm.uu.se Modell för fördelning

Läs mer

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör

Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen. Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Samverkan mellan universitet och kommunen stärker regionen Jens Schollin, rektor Staffan Isling, kommundirektör Örebro en av de snabbast växande kommunerna 142 000 invånare 2014 Vi växer ca 2 000 invånare

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

12,8 miljarder till forskning oanvända

12,8 miljarder till forskning oanvända Svenska Dagbladet, 10 februari 2011 12,8 miljarder till forskning oanvända Hela 12 miljarder kronor i forskningsmedel ligger på hög på landets universitet. Nu slår Riksrevisionen larm om den kraftiga ökningen

Läs mer

Tandläkarsiffror 2013

Tandläkarsiffror 2013 8000 Tandläkarsiffror 2013 7000 6000 Totalt antal tandläkare sysselsatta i svensk tandvård 5000 4000 3000 2000 1000 Varav antal specialister 1995 2000 2005 2010 I din hand håller du en presentation av

Läs mer

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS

Anseendeindex lärosäten 2015 TNS Anseendeindex lärosäten 2015 Bakgrund och metod Medborgarnas förtroende för svenska lärosäten är över tid viktigt för lärosätenas attraktivitet och trovärdighet. Det blir lättare att rekrytera personal

Läs mer

1999 2000 2001 (regl brev)

1999 2000 2001 (regl brev) 1 (7) Universitetsstyrelsen Controller Cecilia Jansson 1999-02-19 Doss 113 Dnr 3170/98 Regeringen Utbildningsdepartementet Förslag till finansiering av verksamheten budgetåren 2000-2002 1 Intäkter 1.1

Läs mer

Universities in Sweden

Universities in Sweden Universities in Sweden Blekinge tekniska högskola Office/Enheten för Externa Relationer Postadress: Blekinge Tekniska Högskola, 371 79 Karlskrona Telefon: 0455-38 50 00 Fax: 0455-38 52 07 Enhetschef: Lena

Läs mer

Hållbar utbildning vid LTU

Hållbar utbildning vid LTU Hållbar utbildning vid LTU Loka brunn, 2014-02-06 space main campus art/media wood science o 1 Fakta LTU 46 % Utbildning Grundat 1971 5:e tekniska högskolan Omsättning 1,6 miljarder SEK 19 200 studenter

Läs mer

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar

Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i grundutbildningen till sjuksköterska Resultatredovisning från två undersökningar Vårdinformatik i sjuksköterskeutbildningarna / David Liljequist 1 Bakgrund och syfte Idag införs IT-system

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen.

Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Nuvarande lön för nyexade studenter. Nuvarande månadslön (meddellön) från bästa till sämsta placeringen. Område Ämne Lärosäte Nivå Lön Juridik och samhällsvetenskap Data- och systemvetenskap Uppsala universitet

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands

Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14. Fler svenskar studerar utomlands UF 20 SM 1402 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2013/14 Higher education. International mobility in higher education from a Swedish perspective 2013/14 I korta drag

Läs mer

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning

Anmälan mot Karolinska institutet för en viss uppdragsutbildning Karolinska institutet Rektor 171 77 STOCKHOLM Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Mikael Herjevik 08-563 087

Läs mer

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter

Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter UF 20 SM 1003 Universitet och högskolor Högskolenybörjare 2009/10 och doktorandnybörjare 2008/09 efter föräldrarnas utbildningsnivå Higher education. Level of parental education among university entrants

Läs mer

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015

Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 MITTUNIVERSITETET Fakultetskansliet för humanvetenskap Ramverk för utbildningsutbud vid fakulteten för humanvetenskap 2012 2015 dnr MIUN 2012/361 Fastställt av humanvetenskapliga fakultetsnämnden 2012

Läs mer

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar

Myndigheternas rekommendationer gällande SFO-stödet och framtida riktade satsningar Vetenskapsrådet Box 1035 101 38 Stockholm Skrivelse diarienummer 5.1-2015-5959 2015-04-29 Till Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Näringsdepartementet Socialdepartementet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010

Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Akademiskt ledarskap i balans? Kvinnor på ledande positioner vid svenska universitet och högskolor 19902010 Rapport från IDAS Helen Peterson Institutionen för Tema, Linköpings universitet Helen.Peterson@liu.se

Läs mer

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13

Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 UF 20 SM 1302 Universitet och högskolor Internationell studentmobilitet i högskolan 2012/13 International mobility in higher education from a Swedish perspective 2012/13 I korta drag Fler svenskar studerar

Läs mer

Regeringens budgetproposition 2015. ur ett studentperspektiv. Sveriges förenade studentkårer granskar regeringens budget.

Regeringens budgetproposition 2015. ur ett studentperspektiv. Sveriges förenade studentkårer granskar regeringens budget. Regeringens budgetproposition 2015 ur ett studentperspektiv Sveriges förenade studentkårer granskar regeringens budget. Innehåll 1. Högskoleutbildning... 2 14 300 nya utbildningsplatser till 2018... 2

Läs mer

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen

'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring i högskoleförordningen Carl Larsson Från: Carl Larsson Skickat: den 15 oktober 201418:16 Till: 'utbildningsdepartementet.registrator@regeringskansliet.se' Ämne: Synpunkter på förslag angående ändring

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Lunds universitet Regeringsbeslut I:25 Utbildningsdepartementet 2013-12-19 U2013/4248/UH U2013/6131/UH U2013/6543/UH U2013/7793/UH U2013/7484/SAM(delvis) Lunds universitet Box 117 22100Lund Regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus

Luckor i lagen. Examensbevis i fokus Luckor i lagen Examensbevis i fokus En granskning av 23 lärosäten utförd våren 2011 SFQ och författarna bakom denna granskning. Sveriges Förenade HBTQ-studenter är riksförbundet för homosexuella, bisexuella,

Läs mer

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05

Linköpings universitet Rektor. Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn BESLUT 2005-05-31 Reg.nr 31-88-05 Linköpings universitet Rektor Juridiska avdelningen Marie Stern Wärn Kostnader för uppsatser vid ekonomiska institutionen, Linköpings universitet Anmälan N N har anmält Linköpings universitet för att det

Läs mer

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna

Fler sökande, antagna och nybörjare på lärarutbildningarna STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2014-12-09/11 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 08-563 087 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå

Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Antagningsordning för Högskolan Dalarna utbildning på forskarnivå Beslut: Högskolestyrelsen 2013-04-22 Revidering: 2015-04-16 Dnr: DUC 2013/639/10 Gäller fr.o.m.: 2013-04-22 Ansvarig för uppdatering: Ordförande

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Dnr: L 2015/93 Fastställd av FUN: 2015-06-04 Versionsnr: 3 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Signal- och systemteknik Området och ämnet Området Examensområdet informationsteknologi definieras

Läs mer

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag Kompensation för förlorad studietid för doktorander vid internationella och nationella förtroendeuppdrag

Läs mer

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Sid 1 (7) Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet Föredragande Universitetsdirektör Lars Lustig, akademisekreterare Daniel Andersson Bakgrund Kårobligatoriet

Läs mer

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD

1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD 1 (6) FAKTABLAD FAKTABLAD vid lärosäten i Stockholmsregionen 2010-2011 Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla

Läs mer

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus

UTBILDNINGSRÅD HT 2012. Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus UTBILDNINGSRÅD HT 2012 Ultuna 19-20 oktober ULS kårhus SCHEMA Lördag 07.30 Frukost 08.30 Mötet inleds, punkt 1-6 Kort bensträckare 10.00 Utvärdering med prorektor 11.00 Fika 11.15 Intern kommunikation-

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1

FöreskrUnivHögsk06_4.doc 1 1 Verksamhetsstyrning 1.1 Politikområde Utbildningspolitik Mål Sverige skall vara en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. 1.1.1

Läs mer

20 åren. indre och medelstora. högskolor Mindre och medelstora. mindre och medelstora högskolorna sedan 1977

20 åren. indre och medelstora. högskolor Mindre och medelstora. mindre och medelstora högskolorna sedan 1977 indre och medelstora högskolor Mind indre och medelstora högskolor Mindr indre och medelstora De högskolor första Mindre indre och medelstora högskolor 20 åren Mindre indre och medelstora högskolor Mindre

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Universitet och högskolor i Stockholms län nuläge och trender RAPPORT 9:2007

Universitet och högskolor i Stockholms län nuläge och trender RAPPORT 9:2007 Universitet och högskolor i Stockholms län nuläge och trender RAPPORT 9:2007 Regionplane- och trafikkontoret (RTK) ansvarar för regionplanering, översiktlig trafikplanering och regionala utvecklingsfrågor

Läs mer

Rättssäkerheten för doktorander på högskolor utan relevant vetenskapsområde

Rättssäkerheten för doktorander på högskolor utan relevant vetenskapsområde Rapport 2006:30 R Rättssäkerheten för doktorander på högskolor utan relevant vetenskapsområde Tillsynsrapport Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fax 08-563 085

Läs mer

Socialdemokraternas vallöften till studenterna

Socialdemokraternas vallöften till studenterna Socialdemokraternas vallöften till studenterna Löfte i valrörelsen En trygg sjukförsäkring. Alla studenter ska omfattas av sjukförsäkringen, studenter ska kunna sjukskrivas på deltid, karenstiden ska kortas

Läs mer

Statistiken med kommentarer

Statistiken med kommentarer Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 20 SM 1302 Statistiken med kommentarer Internationell mobilitet en övergripande bild Syftet med detta Statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av den internationella

Läs mer

Strategiska rekryteringar 14

Strategiska rekryteringar 14 Sida 1 (8) UTLYSNING Strategiska rekryteringar 14 KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för strategiska rekryteringar. Stödformen innebär

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina

Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde och examina RIKTLINJER Diarienummer: 40-387/12 Datum: 2012-08-15 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-08-22 Revidering: 2015-01-30 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av nya ämnen, huvudområde

Läs mer

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005

NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Osbecksgymnasiet NÄR-VAR-HUR Vecka 23-24 2005 Matsedel v 23 Må: Lovdag Ti: Tonfisksallad, sås, ris On: Kökets special To: Korv m bröd Fr: Lovdag Kalendariet Måndag 6/6 Nationaldag, ledig dag. Torsdag 9/6

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet.

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet. LÄRARUTBILDNINGS- KONVENTET PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2003-09-23 Tid: Tisdagen den 23 september 2003 kl 10.00 16.00 Lokal: Arlandia, Stockholm Närvarande ledamöter: Laila Mattsson Högskolan Dalarna,

Läs mer

Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1 Anslag 1.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr)

Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. 1 Anslag 1.1 Tilldelade anslag/anslagsposter (belopp angivna i tkr) Bilaga 36 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m. Riksdagen har beslutat om och anslaget 2:54 för budgetåret 2010. Regeringen beslutar att följande ska gälla under budgetåret 2010 för nedan

Läs mer

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för

Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Promemoria U2012/2475/UH 2012-04-19 Utbildningsdepartementet Förslag till åtgärder för att förbättra doktoranders studiesociala villkor vid universitet och högskolor som staten är huvudman för Sammanfattning

Läs mer

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011

Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften. Emil Görnerup, Svenskt Näringsliv Dec 2011 Samhällsnytta eller kullerbytta? Svenska forskares syn på samverkansuppgiften Emil Görnerup, Dec 211 Innehåll 1 Innehåll Förord.... 2 Sammanfattning...3 Inledning och bakgrund... Syfte och mål...5 Metod....

Läs mer

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet

Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS. Vetenskapsrådet Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige FOKUS Vetenskapsrådet Hearings maj 2014 Disposition Bakgrund Arbetsprocess Förslag till modell just nu Fortsatt arbete Tidsplan Frågor och diskussion UoH intäkter

Läs mer

Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling

Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling Fakultetsnämnden MNT 2008-06-04 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Teknisk fysik med inriktning mot vågutbredning/ signalbehandling Studieplanen har föreslagits av Matematiska och systemtekniska

Läs mer

Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi

Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi Fakultetsnämnden för naturvetenskap, teknik och medier Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i kemi Fastställd av forskarutbildningsrådet vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer