Innovationsplattform för framtidens vård

Transkript

1 Innovationsplattform för framtidens vård Sammanfattning av Innovationsplattform för framtidens vård Etapp ett. Det forskande läkemedelsföretaget Celgene har initierat arbetet Innovationsplattform för framtidens vård. Syftet är att fördjupa debatten om sjukvårdens framtid, låsa upp potentialen i nya vetenskapliga och farmakologiska landvinningar samt i dialog arbeta fram goda idéer om hur framtidens hälso- och sjukvård ska se ut. Den 14 september 2015 samlades en rad ledande företrädare för svensk hälso- och sjukvård för en första rundabordsdiskussion kring vetenskapliga och farmakologiska innovationer och hur de kommer att påverka vården. Vad krävs för att svensk hälsooch sjukvård ska ta tillvara de möjligheter som öppnas? I denna framställning redogör vi för de viktigaste insikterna och slutsatserna från detta rundabordssamtal. Först beskrivs processen kring innovationsplattformens första etapp. Utifrån diskussionerna på det första rundabordssamtalet har två övergripande observationer gjorts, som i sin tur leder till nedanstående förslag: Använd regeringens professionsmiljard för att förstärka nyckelkompetenser och undanröja flaskhalsar, t ex gällande patologer. Initiera erfarenhetsutbyte med Finland kring bioinformatiska forskningsprojekt. Överväg en aktörsövergripande grupp till stöd för implementeringen av den nya patientlagen. I 2016 års forskningsproposition bör medel anvisas för att aktivt understödja forskning kring patientinflytande med hjälp av ny teknik.

2 Etapp 1 Framtidens vård Etapp ett Framtidens vård Den 14 september 2015 samlades en rad ledande företrädare för svensk hälso-och sjukvård för en rundabordsdiskussion kring frågorna: Vilka vetenskapliga och farmakologiska innovationer sker och hur kommer de att påverka vården? Vad krävs för att svensk hälso- och sjukvård ska ta tillvara de möjligheter som öppnas. Under detta samtal diskuterades en rad intressanta vetenskapliga landvinningar, idéer och problemanalyser. De observationer som presenteras här bygger på denna dialog men de slutsatser och konkreta förslag som lyfts fram är Celgenes egna. Många av de innovationer och rön som lyfts fram kretsar kring cancer. Det betyder inte att de senaste årens genombrott är begränsade till just cancerforskningen. Cancer, i dess olika former och skepnader, är dock något som drabbar många människor varje dag. Det är en sjukdom som nästan alla känner till och har någon form av relation till. Kampen för att lösa cancerns gåta, och bota de som insjuknar i det, har därför blivit en av den medicinska vetenskapens största utmaningar. På så sätt utgör framsteg inom cancerforskningen en lämplig prisma genom vilken vi kan betrakta medicinska innovationer i stort. Diskussionerna på rundabordssamtalet utmynnade i två övergripande observationer. Utifrån observationerna extraherades sedan fyra konkreta förslag för hur sjukvården kan förbättras.

3 Innovationsplattform för framtidens vård Följande observationer/spaningar gjordes mot bakgrund av de innovationsexempel som diskuterades: 1. Flaskhalsar i form av kompetensbrist försvårar hälso- och sjukvårdens utveckling För att kunna ta tillvara potentialen i vetenskapliga landvinningar är det viktigt att kompetensutvecklingen och kompetensförsörjningen i vården hänger med. Ett exempel är tillgången till patologer inom svensk sjukvård. Idag saknas omkring tvåhundra patologer i Sverige. Detta blir inte minst problematiskt för cancervården. Bristen på patologer gör att tiden det tar att få vävnadsprov analyserade kan förlängas. I värsta fall kan möjligheterna att genomföra en lyckad behandling av patienten försvåras. Hur kan vi möta upp detta behov inom svensk sjukvård? Utvecklingen medför också krav på ökade resurser i form av personal på sjukhus och kliniker som Bristen på patologer gör att tiden det tar att få vävnadsprov analyserade kan förlängas hanterar det man kallar bioinformatik, det vill säga analyser av biologiska (särskilt molekylärbiologiska) data. Fältet har vuxit och utvecklats i takt med de stora landvinningar som gjorts inom datorteknologi under de senaste decennierna. Men för att bioinformatiken ska kunna utnyttja den fulla potentialen i växande datorkapacitet, och använda resultaten för att utveckla och förbättra sjukvård och medicinska behandlingar, måste rätt kompetens finnas på plats. Hur säkerställer vi att bioinformatisk kompetens finns inom det svenska sjukvårdssystemet? I Helsingfors i Finland har FIMM (Institutet för molekylärmedicin i Finland) byggt upp ett nationellt system för bättre kunna förstå mekanismerna bakom några allvarliga blodcancersjukdomar. Man samarbetar med finska Röda Korsets blodbank, som efter patienternas samtycke samlar och fryser ned små mängder blod från patienter med dessa sjukdomar. Genom dessa analyser, och tack vare avancerad bioinformatik, kan man bland annat se mönster för olika proteiner samt olika sjukdomsframkallande mutationer i arvsmassan. Man försöker kartlägga samband mellan de biologiska fynd man gör och om en viss medicin fungerar eller inte. Patienter, forskare, professionsföreträdare och industri samverkar på detta sätt för att tillsammans få ny kunskap som kan motverka cancer och andra sjukdomar. Steg för steg kan vi bättre förstå vilka patienter som bör behandlas direkt med ett visst läkemedel, men också vilka nya kemiska substanser som är värda att utveckla till nya cancerläkemedel. Hur kan Sverige lära mer av Finland och andra internationella föredömen? 2. Patienter i framkant - en tillgång men också en utmaning Utvecklingen mot en mer skräddarsydd och personcentrerad vård skapar nya utmaningar för svensk sjukvård. Samtidigt blir patienterna en tydligare kravställare, som förväntar sig kunna kommunicera med vården på moderna sätt och alltid ha tillgång till den nyaste vården, oavsett var man befinner sig. I takt med att t ex nya självtester görs kommersiellt tillgängliga för konsumenter kommer nya krav resas på hur sjukvårdssystemet ska förhålla sig till patienters egeninitierade tester. Om verktyg för självtester fortsätter bli billigare och mer lättillgängliga, hur påverkas den offentligt finansierade hälso- och sjukvården? Det finns flera lyckade exempel på att i större utsträckning involvera patienter själva i att rapportera in data som är till nytta i den individuella Patienter kommunicerar direkt med varandra i grupper på internet, delar kunskap och ideér, förvaltar data och liknande behandlingen. Patienter kommunicerar direkt med varandra i grupper på internet, delar kunskap och idéer, förvaltar data och liknande. Nya arenor kan ge patienter nya möjligheter att vara medskapare i sin egen vård och svensk hälso-och sjukvård har goda förutsättningar att stödja denna utveckling. Kommer framtidens vård kunna förena de möjligheter som finns till individanpassad vård, samtidigt som den ges på jämlika villkor i hela landet?

4 Etapp 1 Framtidens vård Observationerna beskrivna ovan utmynnade i följande konkreta förslag: 1. Använd regeringens professionsmiljard för att förstärka nyckelkompetenser och undanröja flaskhalsar, t ex gällande patologer. I regeringens budgetproposition för 2016 har man valt att avsätta en miljard kronor per år för en professionsmiljard. Syftet är att höja kvaliteten och effektiviteten i hälso- och sjukvården genom att förbättra förutsättningarna för rätt användning av professionernas kompetens samt att påverka landstingens kompetensförsörjning i positiv riktning. Professionsmiljarden bör användas för att förstärka nyckelkompetenser och undanröja flaskhalsar, som patologbristen, så att sjukvården bättre kan ta tillvara medicinska möjligheter. teknik behöver stärkas. I den forskningsproposition som regeringen väntas presentera under 2016 bör forskning som undersöker innovationer för ökat patientinflytande stödjas. I propositionen kan förslagsvis medel anvisas för att identifiera lämpliga sätt för den svenska sjukvården att förhålla sig till de nya verktyg, för exempelvis självtestning, som tillkommit de senaste åren. Forskningsprojekt bör stimuleras i samverkan mellan olika parter där såväl patientföreträdare som industri deltar. 2. Initiera erfarenhetsutbyte med Finland kring bioinformatiska forskningsprojekt. Sverige skulle kunna lära av hur man i Finland använder bioinformatik för att förbättra exempelvis cancervården. Ett första steg i ett forskningssamarbete skulle kunna vara ett studiebesök till Institutet för molekylärmedicin i Finland, med representation från svensk profession, forskning och politik. 3. Överväg en aktörsövergripande grupp till stöd för implementeringen av den nya patientlagen. Den nya patientlagen samlar många goda värden och idéer, och sätter patienten i centrum för svensk hälso- och sjukvård. Att faktiskt implementera lagen, och därmed gå från ord till handling, är dock en större utmaning. Regeringen bör därför undersöka förutsättningarna för att tillsätta en aktörsövergripande grupp med företrädare från industrin, huvudmännen, patientorganisationerna, professionen och berörda myndigheter. Gruppen ska ha till uppgift att följa och diskutera implementeringen av patientlagen. 4. I 2016 års forskningsproposition bör medel anvisas för att aktivt understödja forskning kring patientinflytande med hjälp av ny teknik. Hälso- och sjukvårdens möjligheter att aktivt understödja patientinflytande med hjälp av ny

5 Innovationsplattform för framtidens vård Diskuterade teman på rundabordssamtalet På rundabordssamtalet den 14 september diskuterades bland annat de teman som beskrivs nedan: MRD står för Minimal Residual Disease. Termen beskriver den minimala mängd tumörceller som överlevt och finns kvar i kroppen efter en cancerbehandling, det vill säga de celler som utgör grunden för eventuella återfall. Instrumenten som används för att mäta MRD har blivit allt känsligare samtidigt som kostnaderna för dessa har minskat. I vissa fall har sådana metoder tagit steget över från forskningsstudier till klinisk rutinanvändning. Genom att mäta MRD-nivåer kan vi kort sagt förstå sjukdomen bättre och därmed använda sjukvårdens resurser och verktyg på ett mer optimalt sätt. Epigenetik är en relativt ny gren inom genetiken som söker förstå vilka delar av arvsmassan som cellens eget maskineri läser av. Detta nyupptäckta maskineri påverkas till stor del av hur vi lever, samt av olika mutationer som eventuellt kan uppträda i arvsmassan. Dessa nya epigenetiska upptäckter har lett till insikten att det faktum att en gen är påslagen eller avslagen till viss del också kan ärvas från en generation till en annan. Den mat du äter är ett exempel på något som påverkar vilka proteiner som kroppen drar igång. Dessa proteiner lägger sig i sin tur på arvsmassan och påverkar vilka gener som är påslagna respektive avslagna och inte bara för dig, utan även för dina barn och barnbarn. Stamcellsforskningen. Den medicinska vetenskapen har länge sökt finna medel som skulle kunna påverka stamceller att utvecklas till specifika celler i kroppen. Stamceller används redan idag i benmärgstransplantationer. Syftet är då att dessa nya stamceller skall vara friska och kunna utvecklas till normala blodceller utan cancer. I framtiden kan man tänka sig att olika typer av stamceller ges till patienter med exempelvis infektionssjukdomar, neurologiska sjukdomar, cancersjukdomar eller ryggmärgsskador. Cellsignalering är ett annat spännande område. Alla celler sänder signaler, såväl inom cellen, som till sin omgivning i kroppen. Många av de senare årens framgångsrika och målinriktade terapier har varit utformade för att påverka sådana signalsystem. Bioinformatik är en tvärvetenskaplig disciplin där algoritmer för analys av biologiska (särskilt molekylärbiologiska) data utvecklas. Bioinformatikens främsta syfte är att öka förståelsen för biologiska processer. Det som skiljer det bioinformatiska fältet från andra förhållningssätt är dock dess fokus på att utveckla och tillämpa beräkningsintensiva tekniker för att uppnå detta mål.

6 Etapp 1 Framtidens vård Innovationsplattform för framtidens vård Bakom initiativet Innovationsplattform för framtidens vård står det forskande läkemedelsföretaget Celgene. Syftet är att fördjupa debatten om sjukvårdens framtid, låsa upp potentialen i nya vetenskapliga och farmakologiska landvinningar samt i dialog arbeta fram goda idéer om hur framtidens hälso- och sjukvård ska se ut. Förhoppningen är också att kunna bidra med konkreta policyinspel till beslutsfattare på olika nivåer. Dessa kommer att tillgängliggöras kontinuerligt på plattformens webbsida: En del av arbetet med Innovationsplattformen sker i form av fyra dialogmöten med olika intressenter och experter. Dessa äger rum under år 2015 och Teman för kommande diskussioner inom ramen för Innovationsplattformen är bland andra: Hur kommer trender och samhällsförändringar att påverka vården? Hur skapar vi en hälso- och sjukvård som klarar av framtidens utmaningar? Hur kan Sverige återta sin position och stärka sin framtida ställning inom Life scienceområdet? Hur formuleras en inspirerande vision för svensk hälso- och sjukvård år 2020?

7 Celgene AB Kista Science Tower Färögatan KISTA NS-CELG160002