Inblicken. I det här numret Äntligen student Fridagymnasiet släpper sina första treor

Transkript

1 Inblicken nummer 1/2009, elfte årgången I det här numret... Äntligen student Fridagymnasiet släpper sina första treor Vi i femman Uddevalla har svar på tal Bortom horisonten Är skolans framtid redan här? Att gå sin egen väg Områdesarbete i Trollhättan m.m.

2 Nästan, nästan i TV Uddevallas femmor om Vi i femman Var det någon som missade det? Förmodligen inte, åtminstone om man lyssnade på lokalradion i början av året, Uddevallas femmor, som tog sig hela vägen till länsfinal i årets upplaga av radioprogrammet Vi i femman. Vi i femman var en riktig upplevelse som jag tror att hela klassen gillade ända från första början till länsfinalen i Göteborg. Mellan alla tävlingar läste vi många tidningar och spelade frågespel i skolan. Men mamma förhörde mig mycket hemma också, så nu kan jag nästan alla frågor på vi i femmanspelet. Det var ganska jobbigt men det var en anledning varför det gick så bra. En annan anledning till varför det gick så bra är ju alla i klassen som har peppat oss och hejat på oss genom alla tävlingar. Benny reflekterar I varje tävling har det känts tryggt och vinna första poängen, för då har man fått en bra start och kände det här vinner vi. Precis innan en tävling skulle börja kändes det som när jag spelade innebandy mot Partille och låg under med 3-2 och tog ut målvakten (alltså väldigt pirrigt). Det bästa med tävlingen var när vi vann länsfinalen och vann 5000 kr! / Samuel Arvidsson, klass 5 Fridaskolan i Uddevalla När jag förberedde mig inför Vi i femman hade jag läst tidningar, tittat på nyheterna, spelat vi i femman-spelet och Samuel kunde väldigt mycket innan. Och det var därför vi kunde så många frågor i Vi i femman. Du missar 100% av de skott du aldrig skjuter, som Gretzky sa Tidningen Inblicken ges ut av Frida Utbildning AB med syfte att spegla verksamhet och aktuell debatt vid skolorna. Jag tyckte att det var jättespännande och ifall vi hade klarat den sista frågan hade vi varit i tv nu. För mig så var det inte så pirrigt inför Vi i femman, bara den sista gången. Det bästa med Vi i femman var att vi vann 5000 kronor så att vi kanske kan åka till Liseberg någon dag. Jag tycker att det var jätteroligt att vara med för att vi kom så långt och att vi var bäst i Radio Väst.... Och vi hade nog klarat av den sista frågan om vi hade tänkt lite mera för att den var ju rätt lätt egentligen. / Alva Blomberg, klass 5 Fridaskolan i Uddevalla Birgitta Arosenius är ansvarig utgivare. Anders Nord är redaktör. Redaktion Frida Utbildning AB, Box 225, Vänersborg. Inblicken@fridaskolan.se Samtligt material är skyddat av upphovsrätt tillhörande Frida Utbildning AB. 2

3 Kåseri för nya tågluffare 40 nya förskoleplatser i Vänersborg - tag plats! De sista spadtagen till den nya förskoleavdelningen har tagits. En perrong börjar ta form under vårsolens leende, om än täckt av slipdamm och ännu utan fasta tidtabeller. I luften surrar frågor, förväntningar, förmodanden och förhoppningar som nykläckta sommarknott: Vad hinner hit först, barnen eller matborden? Är lavendel en färg? Hur gammal är du i glaset? Att översätta tågluffarmetaforen på de minsta barnen är inte särskilt svårt. Ta tre egenskaper som du tycker kännetecknar en tågluffare och föreställ dig sedan en 2-åring. Alltid på väg, litet bagage samt en benägenhet att smaka på allt. Där har du dem. Lika som bär. Men det finns en extra dimension när det gäller småfolket. De är inte bara nya i förskolan. De är nya på jorden, i universum, och skinnet under fötterna har ännu inte bildat den där lite hårdare skorpan på huden. Det ska vi komma ihåg. De minsta är ytterst noga med att följa det som känns i magen, fjärilarna, trumpeterna och den där idisslade korvmackan ni vet Småfolket är nyfikna, forskningstokiga och väldigt oförutsägbara. Det är något att bejaka. Med en större förskola väntar vi oss att våra möjligheter ska växa. Nya arbetskamrater, nya barn, större mångfald och naturligtvis tillskott av energi. Fler tågluffare Goda chanser att utveckla vårt sätt att organisera oss och vårt sätt att tänka. Och en sak vet vi med säkerhet med de skisser som lämnat ritbordet, vårt kära Paradis ska bli förskolegård. Det tackar vi för. Inom de gränserna ryms världens alla underverk, från kinesiska muren till Machu Picchu. Så lyssna lite extra nästa gång du går förbi förskolan. För snart hörs det nya spadtag, vilda tjut och bubblande skratt. Det har kommit nya tågluffare / Mikael Bornström 3

4 Berlin, Krakow, Världen Kort om årets europaresor I slutet av mars reste niorna i Trollhättan till Berlin, så här berättar Johannes Broborn, 9X När vi äntligen kom fram till Berlin så hade det hunnit bli mörkt och staden glänste av ljus och prakt. Vi hade åkt i 14 timmar så man var lite mör. Staden kändes oändlig. Nästa morgon släppte bussen av oss vid Reichstagen (Riksdagen). Vi kollade runt lite och sen ställde vi oss på kö för att få komma in. Kön var lång och tog sin tid, och när vi äntligen kom in var vi alla nyfikna på att utforska. Vi fick gå upp på taket och se den vackra utsikten. Sedan begav vi oss till Brandenburger Tor. När vi kommit fram fick vi kika oss omkring och till slut sa lärarna att det här skulle vara vår mötesplats. Vi fick gå och hitta nåt ställe att äta på. Vi bestämde oss för att äta på ett typiskt McDonalds eller Burger King men hur långt vi än gick tycktes vi inte hitta något. Vi fick till slut fråga i en affär och då sa de att det låg en Burger King vid järnvägstationen. Det var ett litet ställe och vi fick beställa på engelska. Nästa dag skulle vi åka till koncentrationslägret Sachsenhausen. När vi väl kom in så fanns det massor med häpnadsväckande byggnader, minnesstenar och annat. Och en sak som jag minns mycket väl var grinden till koncentrationslägret. När man kom in genom grinden tappade man nästan hakan för det var så otroligt stort. Och när man såg hur omöjligt det var att fly blev man nästan skräckslagen. Tiden i Sachsenhausen var mycket intressant och väldigt sorglig. Nu när vi har kommit hem tänker jag att jag verkligen kommer att sakna vår fina tid tillsammans och kompisarna och lärarna har varit helt underbara. Så, jag antar att detta är slutet på dagboken. Peace, Love and Understanding! Det här är ett utdrag från Johannes dagbok. Läs hela på i Vänersborg kommer årets nior att resa till Krakow i slutet av maj. Sofia Edlundh och Frida Rundberg, 9B, om resan: Fridaskolan håller starkt på att man kan lära sig mycket även utanför skolan, det är därför alla nior får möjligheten att åka ut i Europa. Syftet med själva resan är att fördjupa förståelsen för vad som hände under talet med fokus på världskrigen och få kontakt med andra ungdomar i Europa. Fridaskolan samarbetar med en skola i Zdunska Wola och vi har redan haft en del kontakt med eleverna via mail. Vi kommer att besöka deras skola när vi är nere i Polen och ska då diskutera viktiga miljö- och framtidsfrågor. Att ha kontakt med elever från ett annat land är bra när man tänker på de kunskapsmål som finns i läroplanen och dessutom är det en väldigt rolig upplevelse. Att åka och besöka något i verkligheten ger en bra uppfattning om vad som egentligen hände. Det är lättare att ta in det som hänt om man ser det med egna ögon. Efter Zdunska Wola ska vi ta oss till Krakow, där vi tillbringar större delen av vår vistelse i Polen. I Krakow ska vi bl.a. besöka en saltgruva, ett barnhem och koncentrationslägren Auschwitz och Birkenau. För att vår resa skulle bli möjlig så har vi bl.a. under längre tid samlat in pengar i vårt skolkafé där vi bakat och sålt. Vi har också fått flera stipendier. Vi ser verkligen fram mot den här resan! 4

5 Som en del i det samarbete med en gymnasieskola i Krakow som Fridagymnasiet arbetat med under de senaste två åren, passade man också på att besöka de polska vännerna på plats i Krakow. Emma Lantz, Fridagymnasiet om detta: Nästan två år av förberedelser, två år isär. Om att göra de där resorna som man aldrig trott man skulle göra. Aldrig kunde vi tro att fem dagar skulle innehålla så många positiva intryck och upplevelser! Minns ni vilket tjabbel det blev när lärarna skulle få sova på vandrarhemmet ALLA nätterna? Tack Gud att vi bara behövde vistas där en natt, även om just den natten var den längsta på hela resan (och dyraste?). Arton tjejer i samma rum och i genomsnitt fyra timmar sömn säger nog allt! Det började bra, klasskassan som vi tjänat in blev stulen inom loppet av en timma efter att vi landat i Warszawa. Det blev till att spärra kortet och skaka av sig känslan som infunnit sig. Man riktigt såg hur alla höll andan... När vi till slut kommit på rätt tåg mot Krakow, började det faktum att vi faktiskt inte längre var hemma att sjunka in. De kilometerlånga kålstånden skrämde vettet ur många men vad jag har hört efter resan så vet jag ingen som blev bjuden på kål... Ryktet om att de lever på kål dagarna i ända dog där och då. Det var underbart att träffa min värd Pati igen efter så lång tid och det otroliga var att hon kom ihåg vem jag var! Lugnet jag kände när jag kramade om henne försvann snabb när hon sa att vi var försenade... Min chockade själ och jag begav oss direkt till acting class, fem minuter efter att tåget rullat in på perrongen i det kalla Krakow. Där möttes vi av fyra fnittriga tjejer och en något överambitiös kille - alla redo att lära mig uttrycka polska ord med kroppen som enda hjälpmedlet! Tro det eller ej I survived, eller som jag säger när jag pratar engelska i Polen Aj survajvd. Det blev många utekvällar, mest för att man skulle få träffa de andra svenskarna och polackerna visade oss snällt runt. De var fantastiska! Jag fick trots mina protester, sova i en av familjens två sängar. Patis mamma sov i soffan medan jag låg i hennes varma säng, med huvudet och fötterna stadigt mot väggen. Det obligatoriska besöket på Auschwitz fick ner oss på jorden ett tag. Det är skönt att vara med folk man tycker om när man möter så hemska intryck. Det var första gången jag var där och ja, vad ska man säga? Det blev många tysta minuter. En sak som är säker är att det blev fem fartfyllda dagar med ett okänt antal besök på Donken, sms kors och tvärs samt kissepauser bland poliser och prostituerade... Fniss, fniss! Jag är övertygad om att alla med mig vill ta tillfället i akt och tacka våra polacker för ett besök som slog våra förväntningar med hästlängder och som så vänligt tog emot oss i sina hem! 5

6 Våra första studenter Nu kommer den första kullen Fridastudenter Sjungom studentens lyckliga dag... Så lyder början av den kända texten som våra första, stolta och till den framgången väl förtjänade studenter skall sjunga. För att sätta lite perspektiv på den stundande ceremonin kanske det är på sin plats att återberätta delar av historien bakom Fridagymnasiets tillkomst. Idén om att starta en gymnasieskola går faktiskt så långt tillbaka i tiden som till Fridaskolornas första år. Vi sa ofta att när vi har tre fullt utbyggda grundskolor, ja då skall vi starta en gymnasieskola. Och det var också vad vi gjorde våren 2005, då vi lämnade in ansökan om att starta en gymnasieskola. Ett av de första dokumenterade planeringstillfällen vi har sker i en bil under hemfärden från Kumla. Nu undrar ni säkert vad man kan mena med en hemfärd från Kumla. Sanningen är att en delegation bestående av två från Fridaskolorna hade genomfört en utbildningsdag med skolpersonal i just Kumla hösten Den konkreta planeringen, eller kanske antecknade drömmar, rymdes på en väldigt litet papper. Grundtankarna från papperslappen ligger dock fortfarande kvar. En rad av mer seriösa planeringsmöten gick av stapeln. En liten första modig personalgrupp på fyra personer växte fram under hösten I tidiga anteckningar från de träffarna kan man till exempel läsa att marknadsföringsidéer börjar ta form: Tröjor med namn och bricka med Fridagymnasiets logga, pennor och kola till mässan i Trollhättan. Inbjudan till Öppet Hus den 23/11. Presenningsidén inför utställningen den 11/ och så kontakta Grästorp, Mellerud för info om gymnasiet. Låtom oss fröjdas... Hösten 2006 var alla planer och alla tankar omsatta till en mycket spännande verklighet, då vi hade 42 spända och förväntansfulla nyblivna gymnasielever på plats framför personalen. Redan vid den officiella invigningen tackade vi för elevernas engagemang och vilja att bidra till starten av Fridagymnasiet. Utan det fortsatta engagemanget från våra elever och från vår utomordentligt motiverade personal hade det givetvis inte kunnat bli den nyskapande aktör inom gymnasieverksamhet som vi idag faktiskt är. 6

7 Goda historier att hålla vid liv Goda historier att hålla vid liv kan vi inte få för många av. Hur skall man någonsin glömma vår första kick-off på Lurö? Som till exempel träningen på konkretisering av våra riktlinjer: Elevansvar: Jamän,kom och ät nu då! Mångfald skall prägla verksamheten: Evolution... Eller det här... att höra två mörkrädda tjejer i ord, ganska starka ord, beskriva hur mycket de hatade spindlar. Detta sagt innan de besökte den finurligt utformade och småkrypsrika utetoaletten. klarar jag verkligen av att gå Samhällsprogrammet? Självklart, svarade vi. Idag har hon kunnat välja den högskola som hon önskade. matlagning med olika nivåer av ansvar och innehåll. en våghalsig personal som genomförde ett välövat konstsim i en höstkylig Vänern, om än med viss dödsskräck. fortsättning på sidan 8 7

8 Vad händer efter studenten? Studentfirandet på Fridagymnasiet Nu ser vi fram emot ett värdigt och glatt firande av vår första student. Vi inleder med en gemensam middag den 2 juni där studenterna har bjudit in personalen. Den 5 juni är det sedan dags för lift-off. Dagen inleds med ceremonier med tacktal och visdomsord på vägen ut i den stora världen. Vi avslutar med att studenterna springer ut från Fridagymnasiet till respektive anhöriga klockan klockan 15:00. Givetvis är så många som har lust och tillfälle att bevittna när våra första historiska studenter springer ut varmt välkomna! Cecilia Danielsson - Sommarlov! Det behövs! Sen sticker jag till Frankrike, till Lyon för att plugga franska i tre månader. Till er, våra första studenter! Den ljusnande framtid är vår! Vi hoppas av hela vårt hjärta att det blir så för er, våra nybakade studenter. Använd de egenskaper och kvaliteter ni visat vid så många tillfällen under tiden hos oss så är vi övertygade att det också blir så. - Var beredda på utmaningar och oförutsedda händelser - Ansträng er för att skaffa sig information och lösa problem - Inta ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ - Arbeta för att åstadkomma en skapande och kreativ miljö för lärande Hurra, och Lycka till! / Fridagymnasiets personal genom Tomas Borgvall och Filippa Johansson Fritiof Hedman - Först ett välbehövligt sommarlov, sen blir det datateknik på Chalmers, i fem år, så jag längtar redan Fridagymnasiets erbjuder för närvarande två program, Samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Till vår glädje fortsätter båda programmen att växa i antal studerande inför läsåret 2009/2010. Linus Anna Silferstolpe Möller - Jag Att funderar det finns på speglar! att åka till Inte så, USA men det som är au ju pair, rätt praktiskt kul att prova att ha. nåt Annars annorlunda. är det bästa Sen blir att det det är högskola, större, det psykologi, känns roligare kanske då. Läsåret därefter ser vi fram mot att elevantalet skall öka ytterligare, och förhoppningsvis också ett utökat programutbud. Självklart med lika goda studieresultat som våra elever presterar redan idag. Välkommen till Fridagymnasiet! info@fridagymnasiet.se

9 Emma... räknar ned till studenten! I skrivandets stund är det exakt femtio dagar kvar av mitt liv som gymnasiestuderande. Femtio dagar! Helt otroligt känns det. Varje gång man råkar tänka på framtiden går en kall ilning längs ryggraden... Alla är vi olika, vissa har i åtanke att bege sig ut i världen och söka lyckan och andra vill stanna kvar här hemma och studera vidare - något som vi allihop i slutändan skulle behöva göra för att få en bra chans, eftersom alla i trean läser studieförberedande gymnasielinjer. En del har redan fått jobb som de ska börja sitt liv som vuxen med, andra letar febrilt arbete utan vidare framgång. Trots olikheterna har vi i alla fall en sak gemensamt; förhoppningen om att livet efter gymnasiet ska bli så bra som möjligt. När jag gjorde mitt gymnasieval gjorde jag ett val som verkligen påverkade mitt liv. Jag valde en skola som har lärt mig med en av de viktigaste sakerna i livet, nämligen att följa sina drömmar och inte nöja sig med saker som är medelmåttiga. Därför vill jag här försöka förmedla några ord som kanske förändrar någons sätt att se på livet eller ger någon annan en spark i baken. Jag har insett att vi måste leva livet med baktanken om att vi bara lever en gång. Jo, visst tror vissa att man återföds eller rent av fortsätter leva i en annan värld efter denna - men vem vet egentligen hur det är?! Varför chansa? Lev livet så som du vill minnas det, och för mig betyder det att jag i slutet ska känna att jag levt livet. Då menar jag inte bara allt det vackra, att jag rest över hela världen, skaffat vänner i jordklotets alla hörn... nej, jag vill minnas både misstag och uppfyllda drömmar. Jag tror att man lär sig av sina misstag, så för att kunna uppleva mycket måste man klanta till det alldeles för många gånger för att det egentligen skall vara nyttigt för självkänslan - om man nu inte gör som jag säger; tänker man att man bara lever en gång, då får man ursäkter och förklaringar till väldigt mycket. Precis som jag redan förklarat är vi alla olika, men vore det inte roligt att pröva olika yrken om det nu är så att man bara lever en gång? Vore det inte roligt att vakna i olika sängar, bära olika kläder och bada i olika vatten? Möta soluppgången mot olika horisonter och testa smaker du aldrig kan säga är mindre goda före du smakat dem? Vore det inte enklare att hitta din livskamrat om du mötte fler personer än du gjort hittills? Visst kan det kännas tryggt att stanna kvar här, välja ett jobb med stadig inkomst och strunta i alla grodor du kunde kysst i stället för den finniga mannen med hyfsad bil som du valde i matkön? Frågan som alltid kommer finnas kvar om du väljer den enkla vägen är: Tänk om där ute finns något bättre? Så kom igen nu, väv ditt liv som en trasmatta med miljoner olika händelser och upplevelser, ta risker och gör saker du aldrig gjort förr - för du får kanske bara möjlighet att göra det en gång! Tänk samtidigt på att det gäller för alla, ta vara på tiden vi har och umgås med dem du tycker om. Lär dig av andra, av dig själv och av livet. Ta chansen och lycka till! / Emma Lantz Emma Lantz - Emma har gått det naturvetenskapliga programmet på Fridagymnasiet och har nu många idéer inför framtiden - kanske att utbilda sig till läkare, veterinär eller polis. Men först väntar ett sommarjobb inom vården, och till hösten bär det av till USA för att arbeta som au-pair. Emma om tio år då? Just nu känns det väldigt avlägset och man kan förstås bara att gissa vad man har för sig då. Kanske befinner hon sig utomlands, någonstans och i något sammanhang där hon på något vis kan hjälpa människor..., och om tiden på Fridagymnasiet sammanfattar hon det med tre ord; unikt, roligt och minnesvärt! Grattis Emma, och lycka till! 9

10 Gäst i det ovanliga Om studiebesöken på Fridaskolorna Att ta emot studiebesök är väl numera en ganska vardaglig del av verksamheten på Fridaskolorna. I olika former tar vi emot besöksgrupper varje vecka och de kommer i stort sett från hela landet. Vad är det egentligen som folk är så nyfikna på? Antalet studiebesök som besökt Fridaskolorna börjar nu närma sig 3000, och det stora antalet är inte en slump. För att hantera det här på ett vis som både innebär att besökaren skall uppleva ett intressant och välorganiserat besök samtidigt som det inte skall inverka störande på verksamheten fordras naturligtvis en väl fungerande organisation kring studiebesöken, och det är där som Lena Larsson, lärare på Fridaskolan i Vänersborg, finns som spindeln i nätet. Lena är också anställd i vårt dotterbolag DidaktikCentrum, och det är i den rollen hon arbetar med våra studiebesök. Samordning av studiebesöken I rollen som samordnare av studiebesök inleder Lena Larsson läsårets arbete med att göra en förfrågan hos respektive skolas och förskolas utvecklingsledare: Vilka möjligheter finns det att ta emot studiebesök under året? Av olika anledningar kan vissa tider under ett läsår passa bättre att ta emot studiebesök än andra, och det är viktigt att Lena har en uppfattning om när detta är, för att kunna matcha studiebesökens omfång och behov mot en verksamhet på ett så bra vis som möjligt. Detta betyder att hon är beredd när förfrågningar börjar strömma in, vilket i huvudsak brukar vara i början och i slutet av terminerna. Studiebesökare hör av sig både via e-post och telefon, och det gäller då för Lena att lyssna in beställningarna noggrant. För att kunna ro i hamn ett lyckat och uppskattat studiebesök, är det tvivelsutan väsentligt att idén om vad man tror att man kommer att få uppleva, också är någonting som Fridaskolorna faktiskt kan erbjuda. Lena är därför också noga med att låta blivande studiebesök få beskriva var de är i sin process och varför de har blivit intresserade av Fridaskolan. I samma takt som efterfrågningarna når Lena Larsson, dubbelkollar hon med respektive utvecklingsledare för att se om det fungerar att ta emot de aktuella beställningarna. När det är gjort, ska beställningarna bekräftas, och sedan ska datum och program sättas. De detaljerade önskemålen vidarebefordras till utvecklingsledarna, som delegerar de praktiska arrangemangen på skolorna. Genom Lena får skolorna också det materiel som behövs, till exempel broschyrer och formulär för feedback. När allt är grönt, bekräftar Lena programmen till besökarna. När besöken så småningom är gjorda, tar Lenas efterarbete vid. Detta innefattar bland annat att läsa samtliga besökares utvärderingar, sammanställa och bolla tillbaka till utvecklingsledarna. Lena gör sedan, när studiebesöken är över för året, en egen utvärdering tillsammans med Didaktikcentrum. Till denna läggs idéer och synpunkter från ledningsteamet, och till sist innan årscykeln är komplett är det dags att tänka nytt och utveckla studiebesökens innehåll och form inför nästa läsår. Varpå allt börjar om 10

11 Vilka är intresserade av studiebesök? Ja, det varierar oerhört. Nästan alla typer av besökare finns. Allt från enskilda pedagoger (som ibland till och med har betalat ur egen ficka!) till enstaka arbetslag till samtliga pedagoger på en skola. Till det kommer skolledare, utvecklingsledare och skolchefer. En och annan skolpolitiker har varit på besök, nyfikna representanter från Skolverket likaså. Till och med hela kommuner har i omgångar varit på studiebesök på Fridaskolorna. Sedan läsåret har många besök ingått i en större kompetensutveckling som Didaktikcentrum ansvarar för, bland annat i Linköpings, Värnamos, Höganäs, Mörbylångas och Olofströms kommuner. I dessa fall handlar det om ett totalupplägg som syftar till långsiktiga verkningar, och det blir ett växelspel: Didaktikcentrum (ofta med tillskott från Frida Utbildnings aspirantutbildning) är ute på olika skolor, och dessa skolor kommer också på besök som en del av sin kompetensutveckling. Hur får alla besökare nys om oss? Sätten är tveklöst legio, och utan inbördes rangordning kan man nämna Fridaskolornas deltagande på olika mässor som Skolforum och Matematikbiennalen, och olika artiklar i tidningar och böcker, skrivna av bland andra Håkan Johansson och Jan Blomgren. Många anger att de blivit intresserade av studiebesök för att de har hört talas om Fridaskolan av andra som redan varit på besök. Likaså har arbetet med portfolio, individuell utvecklingsplan och nu på senare tid matematikutvecklingsschema lockat besökare. En hel del skolor återkommer också, vilket förstås är glädjande och hedersamt. Det kan handla om att man vill att hela personalen ska få möjlighet att göra ett studiebesök, och det är också ofta så att samma personer kommer tillbaka för att kunna vidga intrycken och fördjupa diskussionerna. Det som gjorde starkast intryck på mig är utvecklingen av skolan. Jag hade förmånen att besöka er Fantastiskt hur man fått kulturen att leva vidare, som en gäst uttryckte det i sin utvärdering. Och vad är det nu då som studiebesöken är så nyfikna på? Svaret är även här inte ett, utan många och de har förändrats över tid. I början på 2000-talet var många besök inriktade på portfolio, och drygt tre år senare hade fokus skiftat till att istället gälla områdesarbete och hur man dokumenterar elevers lärande och utveckling. Just områdesarbete har efterfrågats konstant, liksom organisation av lärande. Runt 2005 var både elevinflytande och elevansvar något som studiebesökare ville veta mer om, men framförallt ville man veta mer om hur vi hade arbetat med målstyrning var den individuella utvecklingsplanen mitt på tapeten och många besök var nyfikna på vilka möjligheter som Fridaskolorna såg. Under 2007 och 2008 fanns fortfarande en tyngdpunkt på efterfrågningar av IUP och målstyrning, och då närmast hur man kunde göra undervisning av IUP:n. Många besökare under de senaste åren har också varit intresserade av hur man utvecklar en verksamhet. Engagemanget och den positiva skolsynen har gjort starkast intryck på mig. Hur kan man skapa detta engagemang i en vanlig skola? Jag har varit på alla tre Fridaskolorna och det är samma bild på alla skolorna skrev en studiebesökare. Från 2008 har även många efterfrågat studiebesök med inriktning på betyg, bedömning och skriftliga omdömen. Det börjar alltså med en liten förfrågan från Lena Larsson till utvecklingsledarna om möjligheterna att ta emot besök, och slutar med en utvärdering från en förhoppningsvis inspirerad, nöjd och taggad studiebesökare. Som det stod i en utvärdering: Det som gjort starkast intryck på mig är att alla är så positiva, trygga och glada, både personal och elever. Hur startar man en sån här skola? Lena Larsson 11

12 Behövs rektorsutbildningen? Om DidaktikCentrums rektorsutbildningar Frida Utbildning har för tillfället runt 250 skolledare under utbildning i åtta kommuner runt om i landet. Längden på utbildningarna varierar från 6 till 30 dagar och löper över flera år. Men varför behövs det egentligen en rektorsutbildning? Svensk skola är till synes inne i en fas av stark utveckling. Arbetet med att skapa hållbara system för målstyrning och kvalitetssäkring pågår på flera olika plan. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har publicerat skrifter om utvärdering och kvalitetsarbete i en aldrig sinande ström. Konferenser kring kvalitet och utvärdering är vanligt förekommande företeelser. Skolchefer och skolledare diskuterar skolplaner, arbetsplaner, utvecklingsdialoger, balanserade styrkort, kvalitetsredovisning, uppföljning, utvärdering, utveckling, förbättring Regeringen tar nya grepp för att få fart på skolans utveckling nya mål för åk 3 i sv och ma, obligatoriska nationella prov i åk 3 och åk 5, nationella prov i fysik, kemi och biologi i åk 9, skriftliga omdömen för alla elever i grundskolan, ny betygsskala, en reviderad gymnasieskola och så vidare Mycket tid och stora resurser satsas vilket, måste man förmoda, förväntas ge goda effekter. Nu kanske man inte ska vara alltför optimistisk stora satsningar har gjorts kontinuerligt under de senaste 50 åren och effekten av satsningarna måste ändå sägas vara måttliga i förhållande till nedlagda resurser. I ett historiskt perspektiv har således sådana här satsningar mestadels gett låg avkastning eller för att uttrycka sig en aning mer fyndigt rätt som det är blir det fel. De nya läroplaner vi har ligger rätt i tiden och bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet det stora problemet är metoden eller sättet som de sjösätts på. Det finns nämligen bara en väg för en skolreform att bli framgångsrik den måste ta vägen genom klassrummet! Hur ser DidaktikCentrum på situationen? Håkan Johansson på DidaktikCentrum berättar om hur han ser på svensk skolutveckling, och han beskriver han arbetet i skolor och kommuner på följande sätt: I vårt arbete möter vi kloka människor som tar sin uppgift på allvar och som idogt arbetar för att åstadkomma bestående förbättringar. Dock ser vi sällan eller aldrig en rejäl samordning av resurser och insatser som skulle kunna utgöra ett stöd för dessa personer. Trenden är istället att ansvar och resurser sprids på allt fler händer, vilket ofta får till följd att olika satsningar tar ut varandra och att medarbetarna i organisationen inte vare sig hinner eller orkar följa med i svängarna. På många skolor finns det således alltför många projekt igång samtidigt för att en positiv effekt ska komma till stånd. Den förväntan som finns om att det ska ske en utveckling infrias därför sällan och dessutom saknas det vanligen kunskap om hur långsiktig skol- 12

13 utveckling bedrivs. Det paradoxala är att det ofta är en uppriktig vilja att utveckla skolan som ligger bakom den snåriga situationen. Med en fast struktur för långsiktig skolutveckling och uttalade verksamhetsnivåer som bygger på ett systemteoretiskt resonemang skulle man dock kunna undvika att gå i den här fällan. Varför händer det så mycket just nu? Bakgrunden till alla de förslag som nu duggar tätt från utbildningsdepartementet står att finna i utbildningsdepartementets oro för den svenska skolan. Det spelar mindre roll vilken aspekt man lägger på trovärdigheten i departementets/utbildningsministerns marknadsföring av den svenska skolans försämrade resultat oavsett sanningshalten i påståendena att den svenska skolan har försämrat sitt resultat vid en jämförelse över tid, eller ej. Måluppfyllelsen i den svenska måste sannolikt ändå öka det finns ingen tveksamhet eller motsättning i den här ambitionen, möjligen kan det finnas olika idéer om hur det ska gå till. Tomas Borgvall, utvecklingschef vid Fridaskolorna, får frågan om vad som krävs. Han svarar: För att komma vidare och för att nå en ökad måluppfyllelse bland våra elever väljer vi nu att utnyttja den kompetens som finns i vårt systerbolag Didaktikcentrum AB. Didaktikcentrum AB arbetar för närvarande med ledarskapsutveckling i ett stort antal kommuner i Sverige. Vi som är ansvariga för att driva ledarskapsutvecklingen inom Frida Utbildning är övertygade om att vi kan vända den trend som svensk skola befinner sig i. Inom Frida Utbildning är vi nämligen övertygade om att alla som arbetar i förskolan/fritidshemmet/skolan vill och kan utveckla verksamheten, att alla elever vill och kan lära och att alla föräldrar vill och kan stödja sitt barns lärande. En viktig resurs i arbetet med att förändra till det bättre är våra skolledare. Vi bedriver därför en långsiktig rektorsutbildning på systemteoretisk grund för samtliga skolledare. Rektorsutbildningen ska stärka rektors förutsättningar att vara en god och proaktiv pedagogisk ledare och att fullt ut ta resultatansvar för sin verksamhet. De bärande kriterierna i utbildningen handlar om hur en långsiktig och hållbar utveckling kan skapa trygghet i vår organisation. Utbildningen ska också ge en fördjupad insikt kring skolutveckling och ha en nära vardagsanknytning. Kort sagt ska fokus vara hur ett ledarskap i en målstyrd, värdegrundsbaserad verksamhet ska se ut. Det övergripande målet för utbildningen är att ge fördjupad kunskap om grundförutsättningar och redskap för systematisk skolutveckling. I målet ligger också att få viss kännedom om organisationer som system och exempel på användbara redskap i ett förändringsarbete. På vilken grund vilar rektorsutbildningen? Frida Utbildning AB, med dotterbolagen Fridaskolorna AB och Didaktikcentrum AB, är ett värdegrundsbaserat företag där det systemteoretiska perspektivet utgör grunden för verksamheten. Som avslutning är det därför på sin plats att fritt citera Oscar Öquist, en av Sveriges ledande systemteoretiker och, bland annat, ansvarig för de senaste nationella utvärderingarna i Skolverkets regi: Det finns en föreställning om systemteori och systemtänkande som något tekniskt, kyligt och främmande för humanvetenskapernas humanistiska ideal. Min idé är att ett systemiskt tänkande har en tydlig humanistisk och demokratisk udd. Ledaren eller läraren som har en systemisk utgångspunkt för sitt arbete tar inte parti för någon enskild del utan har hela systemets väl framför ögonen. Ett sådant förhållningssätt gagnar alla som ingår i systemet ett sant demokratiskt förhållningssätt ur mitt perspektiv! / Anders Nord, redaktör 13

14 Bortom horisonten... eller kanske redan nu? Vårt uppdrag är att förbereda eleverna för fortsatta framgångsrika studier och på sikt för ett innehållsrikt och föränderligt yrkesliv. Inom Fridakoncernen har vi därför en strategi som kortfattat innebär att vår verksamhet ska utvecklas i takt med de förändringar som sker i omvärlden. Merparten av Sveriges skolor är relativt traditionellt uppbyggda med fokus på studier i ämnen strikt skilda från varandra. Om man i det perspektivet sneglar på arbetsmarknaden och hur den förändras är det enkelt att inse att den här strategin (eller avsaknaden av strategi) inte duger. Signalerna från statsmakterna gör dessutom att den traditionella skolan, med sitt fokus på enskilda ämnen, riskerar att ytterligare cementeras. Utmaningar Det är ingen enkel utmaning att bygga en skola som lever upp till behoven på en framtida arbetsmarknad. Men vare sig det är enkelt eller ej finns det inget annat alternativ än att ta ansvar och arbeta målmedvetet för att ge våra barn och ungdomar de kunskaper de behöver för att de väl rustade ska kunna möta framtiden. En av utmaningarna är att på ett strukturerat och klokt sätt inlemma IKT (Informations- och Kommunikations-Teknologi) i skolan. Användningen av teknik i skolan utvecklas och förändras ständigt. Många pedagoger använder idag tekniken kanske mest för att presentera fakta som ett komplement till den vanliga undervisningen. Andra har upptäckt nya möjligheter med tekniken och inser att den öppnar vägar till ett mer flexibelt och verklighetsnära lärande. Långsiktighet För att vi ska lyckas med att integrera modern teknik med aktuell forskning kring lärande krävs långsiktiga insatser. Pedagogerna behöver stöd och kompetensutveckling för att på ett naturligt sätt kunna integrera IKT i elevernas lärande. Skolledarna behöver utbildning för att kunna fungera som pedagogiska ledare i en värld där de tekniska redskapen utvecklas i en allt snabbare takt. Som jag antydde tidigare går signalerna från statsmakterna, när det gäller lärande, på tvärs med vad arbetsmarknaden kräver i framtiden. När det gäller IKT däremot, finns det egentligen inga tydliga signaler i vilken riktning skolan bör gå. Det finns idag ingen nationell identitet när det gäller hur vi ska inlemma modern teknik i undervisning och lärande. Däremot finns det mängder med goda initiativ på olika håll. Problemet är dock att det är svårt för enskilda skolor att dra lärdom av alla goda tankar eftersom det inte finns en sammanställd och samlad bild. Strategi I väntan på att en nationell strategi får vi, i gott sällskap med andra skolor och kommuner, lita till det vi själva kan åstadkomma. Fridas strategi går ut på att IKT är ett (av många) verktyg för att ytterligare främja och variera 14

15 lärandet. I vår långsiktiga IKT-strategi finns därför bland annat: väsentligt utökade investeringar i ny teknik, utveckling av pedagogernas kompetens, utveckling av pedagogiska verktyg kopplat till en satsning på att öka kunskapen om vilka källor som finns när det gäller digitalt innehåll. Systematik Fridaskolorna arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten, bland annat genom årliga lägesanalyser. Med stöd av våra utvärderingar gör vi upp en strategisk utvecklingsplan där vi fastställer vilka effekter vi förväntar oss av de insatser vi planerar att genomföra. I planen gör vi också strategiska val, det vill säga i vilken ordning vi ska genomföra olika insatser och vilka investeringar som krävs, samt hur vi ska gå tillväga för att uppnå goda effekter. Några av de frågeställningar vi utgår från är vilken insikt det finns om hur IKT kan främja lärandet hos våra barn och ungdomar, hur tillgängligheten ser ut, det vill säga hur dagsläget är när det gäller tillgång till datorer/trådlösa nätverk/projektorer och digitala skrivtavlor. Vi tittar också på pedagogernas roll med fokus på flexibelt lärande där vi tänker att våra pedagoger vill få nya utmaningar som fördjupar och utvecklar idén om hur lärande kan gå till. Demokrati och mångfald Vi på Frida (i likhet med andra aktörer) kan inte veta exakt varthän utvecklingen är på väg. Det vi däremot kan göra är att ständigt spana och strukturerat pröva nya vägar. Nästa generation lärande handlar inte om ett nytt sätt att lära utan om nya och spännande redskap som kan variera och göra lärandet mer lustfyllt. I grunden handlar det också om tillgänglighet för alla, det vill säga ett demokratiskt perspektiv på kunskap och lärande. Som ni säkert lagt märke till handlar den här artikeln inte om en tro på ny teknik som kommer att lösa alla våra problem. Snarare handlar det om att vi tillsammans, pö om pö, förändrar vårt sätt att se på lärande. På Frida står vi för att kunskap är viktigt men, och ett viktigt men kunskap kan inte isoleras i olika öar/ämnen. Nu, och i framtiden, är det helheten som måste stå i fokus. På Frida tänker vi att mångfald ska omfatta vår verksamhet inte enfald. / Håkan Johansson, Koncernchef Frida Utbildning AB 15

16 Att få gå sin egen väg Om ett områdesarbete i Trollhättan Inblicken nummer 1/2009 I januari startade sjuorna i Trollhättan ett nytt områdesarbete. Det speciella med just det här området var att det skulle vara egenplanerat. Det innebar att eleverna skulle utgå från läroplanens mål och sedan själva bestämma vad de skulle jobba med under de sju veckor som området pågick. Syftet med området var att eleverna skulle få prova på att ta ett personligt ansvar för sin inlärning och att få prova olika arbetssätt och metoder. Syftet var också att få vara med och planera och utvärdera undervisningen. En del visste med en gång vad de skulle arbeta med, medan några andra inte hade en blekaste aning. Manfred Klug, Peggy Wedin och William Buller valde att spela in en egen film tillsammans: Vi valde att göra en film därför att vi aldrig gjort någonting liknande förut och för att vi tänkte att det skulle vara kul att testa på, och det var det! Det var kul att få välja själv vad man skulle jobba med. Hanna Liljeblad valde att ha hemkunskap: Jag valde det därför att jag gillar att laga mat och baka. Jag tyckte att detta området var jätteroligt! Kul att känna att lärarna litar så på oss elever så att dom vågar ge oss ett sånt stort ansvar. Jag tycker också att det var kul att man fick vara så delaktig. Mentorn Mårten Kolsmyr blev otroligt imponerad av elevernas drivkraft: Det här området har verkligen gått grymt bra! Jag blev otroligt imponerad av elevernas drivkraft och att dom klarade av att planera och avsluta sitt arbete, dom gav aldrig upp. Det var även väldigt roligt att se att alla gjorde så olika grejer och jobbade inom så många olika ämnen. Det var lite pirrigt precis i början av området eftersom man inte alls visste hur det skulle sluta, men när man har kollat på alla olika redovisningar så undrar man ju nästan varför det var det, alla fixade det hur bra som helst. Jag är otroligt stolt! / Klara Grahn, 7z Fridaskolan i Trollhättan Mattias Söderqvist och Rikard Dävehed valde att tillverka en go-kart. Efter cirka hundra arbetstimmar var den färdig för sin premiärtur. Bild och form, grundkurs, vt Handen sitter i vanliga fall fast på Amanda Jonasson