Inblicken. I det här numret... Äntligen student Fridagymnasiet släpper sina första treor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inblicken. I det här numret... www.fridaskolorna.se www.fridagymnasiet.se. Äntligen student Fridagymnasiet släpper sina första treor"

Transkript

1 Inblicken nummer 1/2009, elfte årgången I det här numret... Äntligen student Fridagymnasiet släpper sina första treor Vi i femman Uddevalla har svar på tal Bortom horisonten Är skolans framtid redan här? Att gå sin egen väg Områdesarbete i Trollhättan m.m.

2 Nästan, nästan i TV Uddevallas femmor om Vi i femman Var det någon som missade det? Förmodligen inte, åtminstone om man lyssnade på lokalradion i början av året, Uddevallas femmor, som tog sig hela vägen till länsfinal i årets upplaga av radioprogrammet Vi i femman. Vi i femman var en riktig upplevelse som jag tror att hela klassen gillade ända från första början till länsfinalen i Göteborg. Mellan alla tävlingar läste vi många tidningar och spelade frågespel i skolan. Men mamma förhörde mig mycket hemma också, så nu kan jag nästan alla frågor på vi i femmanspelet. Det var ganska jobbigt men det var en anledning varför det gick så bra. En annan anledning till varför det gick så bra är ju alla i klassen som har peppat oss och hejat på oss genom alla tävlingar. Benny reflekterar I varje tävling har det känts tryggt och vinna första poängen, för då har man fått en bra start och kände det här vinner vi. Precis innan en tävling skulle börja kändes det som när jag spelade innebandy mot Partille och låg under med 3-2 och tog ut målvakten (alltså väldigt pirrigt). Det bästa med tävlingen var när vi vann länsfinalen och vann 5000 kr! / Samuel Arvidsson, klass 5 Fridaskolan i Uddevalla När jag förberedde mig inför Vi i femman hade jag läst tidningar, tittat på nyheterna, spelat vi i femman-spelet och Samuel kunde väldigt mycket innan. Och det var därför vi kunde så många frågor i Vi i femman. Du missar 100% av de skott du aldrig skjuter, som Gretzky sa Tidningen Inblicken ges ut av Frida Utbildning AB med syfte att spegla verksamhet och aktuell debatt vid skolorna. Jag tyckte att det var jättespännande och ifall vi hade klarat den sista frågan hade vi varit i tv nu. För mig så var det inte så pirrigt inför Vi i femman, bara den sista gången. Det bästa med Vi i femman var att vi vann 5000 kronor så att vi kanske kan åka till Liseberg någon dag. Jag tycker att det var jätteroligt att vara med för att vi kom så långt och att vi var bäst i Radio Väst.... Och vi hade nog klarat av den sista frågan om vi hade tänkt lite mera för att den var ju rätt lätt egentligen. / Alva Blomberg, klass 5 Fridaskolan i Uddevalla Birgitta Arosenius är ansvarig utgivare. Anders Nord är redaktör. Redaktion Frida Utbildning AB, Box 225, Vänersborg. Samtligt material är skyddat av upphovsrätt tillhörande Frida Utbildning AB. 2

3 Kåseri för nya tågluffare 40 nya förskoleplatser i Vänersborg - tag plats! De sista spadtagen till den nya förskoleavdelningen har tagits. En perrong börjar ta form under vårsolens leende, om än täckt av slipdamm och ännu utan fasta tidtabeller. I luften surrar frågor, förväntningar, förmodanden och förhoppningar som nykläckta sommarknott: Vad hinner hit först, barnen eller matborden? Är lavendel en färg? Hur gammal är du i glaset? Att översätta tågluffarmetaforen på de minsta barnen är inte särskilt svårt. Ta tre egenskaper som du tycker kännetecknar en tågluffare och föreställ dig sedan en 2-åring. Alltid på väg, litet bagage samt en benägenhet att smaka på allt. Där har du dem. Lika som bär. Men det finns en extra dimension när det gäller småfolket. De är inte bara nya i förskolan. De är nya på jorden, i universum, och skinnet under fötterna har ännu inte bildat den där lite hårdare skorpan på huden. Det ska vi komma ihåg. De minsta är ytterst noga med att följa det som känns i magen, fjärilarna, trumpeterna och den där idisslade korvmackan ni vet Småfolket är nyfikna, forskningstokiga och väldigt oförutsägbara. Det är något att bejaka. Med en större förskola väntar vi oss att våra möjligheter ska växa. Nya arbetskamrater, nya barn, större mångfald och naturligtvis tillskott av energi. Fler tågluffare Goda chanser att utveckla vårt sätt att organisera oss och vårt sätt att tänka. Och en sak vet vi med säkerhet med de skisser som lämnat ritbordet, vårt kära Paradis ska bli förskolegård. Det tackar vi för. Inom de gränserna ryms världens alla underverk, från kinesiska muren till Machu Picchu. Så lyssna lite extra nästa gång du går förbi förskolan. För snart hörs det nya spadtag, vilda tjut och bubblande skratt. Det har kommit nya tågluffare / Mikael Bornström 3

4 Berlin, Krakow, Världen Kort om årets europaresor I slutet av mars reste niorna i Trollhättan till Berlin, så här berättar Johannes Broborn, 9X När vi äntligen kom fram till Berlin så hade det hunnit bli mörkt och staden glänste av ljus och prakt. Vi hade åkt i 14 timmar så man var lite mör. Staden kändes oändlig. Nästa morgon släppte bussen av oss vid Reichstagen (Riksdagen). Vi kollade runt lite och sen ställde vi oss på kö för att få komma in. Kön var lång och tog sin tid, och när vi äntligen kom in var vi alla nyfikna på att utforska. Vi fick gå upp på taket och se den vackra utsikten. Sedan begav vi oss till Brandenburger Tor. När vi kommit fram fick vi kika oss omkring och till slut sa lärarna att det här skulle vara vår mötesplats. Vi fick gå och hitta nåt ställe att äta på. Vi bestämde oss för att äta på ett typiskt McDonalds eller Burger King men hur långt vi än gick tycktes vi inte hitta något. Vi fick till slut fråga i en affär och då sa de att det låg en Burger King vid järnvägstationen. Det var ett litet ställe och vi fick beställa på engelska. Nästa dag skulle vi åka till koncentrationslägret Sachsenhausen. När vi väl kom in så fanns det massor med häpnadsväckande byggnader, minnesstenar och annat. Och en sak som jag minns mycket väl var grinden till koncentrationslägret. När man kom in genom grinden tappade man nästan hakan för det var så otroligt stort. Och när man såg hur omöjligt det var att fly blev man nästan skräckslagen. Tiden i Sachsenhausen var mycket intressant och väldigt sorglig. Nu när vi har kommit hem tänker jag att jag verkligen kommer att sakna vår fina tid tillsammans och kompisarna och lärarna har varit helt underbara. Så, jag antar att detta är slutet på dagboken. Peace, Love and Understanding! Det här är ett utdrag från Johannes dagbok. Läs hela på i Vänersborg kommer årets nior att resa till Krakow i slutet av maj. Sofia Edlundh och Frida Rundberg, 9B, om resan: Fridaskolan håller starkt på att man kan lära sig mycket även utanför skolan, det är därför alla nior får möjligheten att åka ut i Europa. Syftet med själva resan är att fördjupa förståelsen för vad som hände under talet med fokus på världskrigen och få kontakt med andra ungdomar i Europa. Fridaskolan samarbetar med en skola i Zdunska Wola och vi har redan haft en del kontakt med eleverna via mail. Vi kommer att besöka deras skola när vi är nere i Polen och ska då diskutera viktiga miljö- och framtidsfrågor. Att ha kontakt med elever från ett annat land är bra när man tänker på de kunskapsmål som finns i läroplanen och dessutom är det en väldigt rolig upplevelse. Att åka och besöka något i verkligheten ger en bra uppfattning om vad som egentligen hände. Det är lättare att ta in det som hänt om man ser det med egna ögon. Efter Zdunska Wola ska vi ta oss till Krakow, där vi tillbringar större delen av vår vistelse i Polen. I Krakow ska vi bl.a. besöka en saltgruva, ett barnhem och koncentrationslägren Auschwitz och Birkenau. För att vår resa skulle bli möjlig så har vi bl.a. under längre tid samlat in pengar i vårt skolkafé där vi bakat och sålt. Vi har också fått flera stipendier. Vi ser verkligen fram mot den här resan! 4

5 Som en del i det samarbete med en gymnasieskola i Krakow som Fridagymnasiet arbetat med under de senaste två åren, passade man också på att besöka de polska vännerna på plats i Krakow. Emma Lantz, Fridagymnasiet om detta: Nästan två år av förberedelser, två år isär. Om att göra de där resorna som man aldrig trott man skulle göra. Aldrig kunde vi tro att fem dagar skulle innehålla så många positiva intryck och upplevelser! Minns ni vilket tjabbel det blev när lärarna skulle få sova på vandrarhemmet ALLA nätterna? Tack Gud att vi bara behövde vistas där en natt, även om just den natten var den längsta på hela resan (och dyraste?). Arton tjejer i samma rum och i genomsnitt fyra timmar sömn säger nog allt! Det började bra, klasskassan som vi tjänat in blev stulen inom loppet av en timma efter att vi landat i Warszawa. Det blev till att spärra kortet och skaka av sig känslan som infunnit sig. Man riktigt såg hur alla höll andan... När vi till slut kommit på rätt tåg mot Krakow, började det faktum att vi faktiskt inte längre var hemma att sjunka in. De kilometerlånga kålstånden skrämde vettet ur många men vad jag har hört efter resan så vet jag ingen som blev bjuden på kål... Ryktet om att de lever på kål dagarna i ända dog där och då. Det var underbart att träffa min värd Pati igen efter så lång tid och det otroliga var att hon kom ihåg vem jag var! Lugnet jag kände när jag kramade om henne försvann snabb när hon sa att vi var försenade... Min chockade själ och jag begav oss direkt till acting class, fem minuter efter att tåget rullat in på perrongen i det kalla Krakow. Där möttes vi av fyra fnittriga tjejer och en något överambitiös kille - alla redo att lära mig uttrycka polska ord med kroppen som enda hjälpmedlet! Tro det eller ej I survived, eller som jag säger när jag pratar engelska i Polen Aj survajvd. Det blev många utekvällar, mest för att man skulle få träffa de andra svenskarna och polackerna visade oss snällt runt. De var fantastiska! Jag fick trots mina protester, sova i en av familjens två sängar. Patis mamma sov i soffan medan jag låg i hennes varma säng, med huvudet och fötterna stadigt mot väggen. Det obligatoriska besöket på Auschwitz fick ner oss på jorden ett tag. Det är skönt att vara med folk man tycker om när man möter så hemska intryck. Det var första gången jag var där och ja, vad ska man säga? Det blev många tysta minuter. En sak som är säker är att det blev fem fartfyllda dagar med ett okänt antal besök på Donken, sms kors och tvärs samt kissepauser bland poliser och prostituerade... Fniss, fniss! Jag är övertygad om att alla med mig vill ta tillfället i akt och tacka våra polacker för ett besök som slog våra förväntningar med hästlängder och som så vänligt tog emot oss i sina hem! 5

6 Våra första studenter Nu kommer den första kullen Fridastudenter Sjungom studentens lyckliga dag... Så lyder början av den kända texten som våra första, stolta och till den framgången väl förtjänade studenter skall sjunga. För att sätta lite perspektiv på den stundande ceremonin kanske det är på sin plats att återberätta delar av historien bakom Fridagymnasiets tillkomst. Idén om att starta en gymnasieskola går faktiskt så långt tillbaka i tiden som till Fridaskolornas första år. Vi sa ofta att när vi har tre fullt utbyggda grundskolor, ja då skall vi starta en gymnasieskola. Och det var också vad vi gjorde våren 2005, då vi lämnade in ansökan om att starta en gymnasieskola. Ett av de första dokumenterade planeringstillfällen vi har sker i en bil under hemfärden från Kumla. Nu undrar ni säkert vad man kan mena med en hemfärd från Kumla. Sanningen är att en delegation bestående av två från Fridaskolorna hade genomfört en utbildningsdag med skolpersonal i just Kumla hösten Den konkreta planeringen, eller kanske antecknade drömmar, rymdes på en väldigt litet papper. Grundtankarna från papperslappen ligger dock fortfarande kvar. En rad av mer seriösa planeringsmöten gick av stapeln. En liten första modig personalgrupp på fyra personer växte fram under hösten I tidiga anteckningar från de träffarna kan man till exempel läsa att marknadsföringsidéer börjar ta form: Tröjor med namn och bricka med Fridagymnasiets logga, pennor och kola till mässan i Trollhättan. Inbjudan till Öppet Hus den 23/11. Presenningsidén inför utställningen den 11/ och så kontakta Grästorp, Mellerud för info om gymnasiet. Låtom oss fröjdas... Hösten 2006 var alla planer och alla tankar omsatta till en mycket spännande verklighet, då vi hade 42 spända och förväntansfulla nyblivna gymnasielever på plats framför personalen. Redan vid den officiella invigningen tackade vi för elevernas engagemang och vilja att bidra till starten av Fridagymnasiet. Utan det fortsatta engagemanget från våra elever och från vår utomordentligt motiverade personal hade det givetvis inte kunnat bli den nyskapande aktör inom gymnasieverksamhet som vi idag faktiskt är. 6

7 Goda historier att hålla vid liv Goda historier att hålla vid liv kan vi inte få för många av. Hur skall man någonsin glömma vår första kick-off på Lurö? Som till exempel träningen på konkretisering av våra riktlinjer: Elevansvar: Jamän,kom och ät nu då! Mångfald skall prägla verksamheten: Evolution... Eller det här... att höra två mörkrädda tjejer i ord, ganska starka ord, beskriva hur mycket de hatade spindlar. Detta sagt innan de besökte den finurligt utformade och småkrypsrika utetoaletten. klarar jag verkligen av att gå Samhällsprogrammet? Självklart, svarade vi. Idag har hon kunnat välja den högskola som hon önskade. matlagning med olika nivåer av ansvar och innehåll. en våghalsig personal som genomförde ett välövat konstsim i en höstkylig Vänern, om än med viss dödsskräck. fortsättning på sidan 8 7

8 Vad händer efter studenten? Studentfirandet på Fridagymnasiet Nu ser vi fram emot ett värdigt och glatt firande av vår första student. Vi inleder med en gemensam middag den 2 juni där studenterna har bjudit in personalen. Den 5 juni är det sedan dags för lift-off. Dagen inleds med ceremonier med tacktal och visdomsord på vägen ut i den stora världen. Vi avslutar med att studenterna springer ut från Fridagymnasiet till respektive anhöriga klockan klockan 15:00. Givetvis är så många som har lust och tillfälle att bevittna när våra första historiska studenter springer ut varmt välkomna! Cecilia Danielsson - Sommarlov! Det behövs! Sen sticker jag till Frankrike, till Lyon för att plugga franska i tre månader. Till er, våra första studenter! Den ljusnande framtid är vår! Vi hoppas av hela vårt hjärta att det blir så för er, våra nybakade studenter. Använd de egenskaper och kvaliteter ni visat vid så många tillfällen under tiden hos oss så är vi övertygade att det också blir så. - Var beredda på utmaningar och oförutsedda händelser - Ansträng er för att skaffa sig information och lösa problem - Inta ett aktivt förhållningssätt som innebär eget ansvar och egna initiativ - Arbeta för att åstadkomma en skapande och kreativ miljö för lärande Hurra, och Lycka till! / Fridagymnasiets personal genom Tomas Borgvall och Filippa Johansson Fritiof Hedman - Först ett välbehövligt sommarlov, sen blir det datateknik på Chalmers, i fem år, så jag längtar redan Fridagymnasiets erbjuder för närvarande två program, Samhällsvetenskapsprogrammet och naturvetenskapsprogrammet. Till vår glädje fortsätter båda programmen att växa i antal studerande inför läsåret 2009/2010. Linus Anna Silferstolpe Möller - Jag Att funderar det finns på speglar! att åka till Inte så, USA men det som är au ju pair, rätt praktiskt kul att prova att ha. nåt Annars annorlunda. är det bästa Sen blir att det det är högskola, större, det psykologi, känns roligare kanske då. Läsåret därefter ser vi fram mot att elevantalet skall öka ytterligare, och förhoppningsvis också ett utökat programutbud. Självklart med lika goda studieresultat som våra elever presterar redan idag. Välkommen till Fridagymnasiet!

9 Emma... räknar ned till studenten! I skrivandets stund är det exakt femtio dagar kvar av mitt liv som gymnasiestuderande. Femtio dagar! Helt otroligt känns det. Varje gång man råkar tänka på framtiden går en kall ilning längs ryggraden... Alla är vi olika, vissa har i åtanke att bege sig ut i världen och söka lyckan och andra vill stanna kvar här hemma och studera vidare - något som vi allihop i slutändan skulle behöva göra för att få en bra chans, eftersom alla i trean läser studieförberedande gymnasielinjer. En del har redan fått jobb som de ska börja sitt liv som vuxen med, andra letar febrilt arbete utan vidare framgång. Trots olikheterna har vi i alla fall en sak gemensamt; förhoppningen om att livet efter gymnasiet ska bli så bra som möjligt. När jag gjorde mitt gymnasieval gjorde jag ett val som verkligen påverkade mitt liv. Jag valde en skola som har lärt mig med en av de viktigaste sakerna i livet, nämligen att följa sina drömmar och inte nöja sig med saker som är medelmåttiga. Därför vill jag här försöka förmedla några ord som kanske förändrar någons sätt att se på livet eller ger någon annan en spark i baken. Jag har insett att vi måste leva livet med baktanken om att vi bara lever en gång. Jo, visst tror vissa att man återföds eller rent av fortsätter leva i en annan värld efter denna - men vem vet egentligen hur det är?! Varför chansa? Lev livet så som du vill minnas det, och för mig betyder det att jag i slutet ska känna att jag levt livet. Då menar jag inte bara allt det vackra, att jag rest över hela världen, skaffat vänner i jordklotets alla hörn... nej, jag vill minnas både misstag och uppfyllda drömmar. Jag tror att man lär sig av sina misstag, så för att kunna uppleva mycket måste man klanta till det alldeles för många gånger för att det egentligen skall vara nyttigt för självkänslan - om man nu inte gör som jag säger; tänker man att man bara lever en gång, då får man ursäkter och förklaringar till väldigt mycket. Precis som jag redan förklarat är vi alla olika, men vore det inte roligt att pröva olika yrken om det nu är så att man bara lever en gång? Vore det inte roligt att vakna i olika sängar, bära olika kläder och bada i olika vatten? Möta soluppgången mot olika horisonter och testa smaker du aldrig kan säga är mindre goda före du smakat dem? Vore det inte enklare att hitta din livskamrat om du mötte fler personer än du gjort hittills? Visst kan det kännas tryggt att stanna kvar här, välja ett jobb med stadig inkomst och strunta i alla grodor du kunde kysst i stället för den finniga mannen med hyfsad bil som du valde i matkön? Frågan som alltid kommer finnas kvar om du väljer den enkla vägen är: Tänk om där ute finns något bättre? Så kom igen nu, väv ditt liv som en trasmatta med miljoner olika händelser och upplevelser, ta risker och gör saker du aldrig gjort förr - för du får kanske bara möjlighet att göra det en gång! Tänk samtidigt på att det gäller för alla, ta vara på tiden vi har och umgås med dem du tycker om. Lär dig av andra, av dig själv och av livet. Ta chansen och lycka till! / Emma Lantz Emma Lantz - Emma har gått det naturvetenskapliga programmet på Fridagymnasiet och har nu många idéer inför framtiden - kanske att utbilda sig till läkare, veterinär eller polis. Men först väntar ett sommarjobb inom vården, och till hösten bär det av till USA för att arbeta som au-pair. Emma om tio år då? Just nu känns det väldigt avlägset och man kan förstås bara att gissa vad man har för sig då. Kanske befinner hon sig utomlands, någonstans och i något sammanhang där hon på något vis kan hjälpa människor..., och om tiden på Fridagymnasiet sammanfattar hon det med tre ord; unikt, roligt och minnesvärt! Grattis Emma, och lycka till! 9

10 Gäst i det ovanliga Om studiebesöken på Fridaskolorna Att ta emot studiebesök är väl numera en ganska vardaglig del av verksamheten på Fridaskolorna. I olika former tar vi emot besöksgrupper varje vecka och de kommer i stort sett från hela landet. Vad är det egentligen som folk är så nyfikna på? Antalet studiebesök som besökt Fridaskolorna börjar nu närma sig 3000, och det stora antalet är inte en slump. För att hantera det här på ett vis som både innebär att besökaren skall uppleva ett intressant och välorganiserat besök samtidigt som det inte skall inverka störande på verksamheten fordras naturligtvis en väl fungerande organisation kring studiebesöken, och det är där som Lena Larsson, lärare på Fridaskolan i Vänersborg, finns som spindeln i nätet. Lena är också anställd i vårt dotterbolag DidaktikCentrum, och det är i den rollen hon arbetar med våra studiebesök. Samordning av studiebesöken I rollen som samordnare av studiebesök inleder Lena Larsson läsårets arbete med att göra en förfrågan hos respektive skolas och förskolas utvecklingsledare: Vilka möjligheter finns det att ta emot studiebesök under året? Av olika anledningar kan vissa tider under ett läsår passa bättre att ta emot studiebesök än andra, och det är viktigt att Lena har en uppfattning om när detta är, för att kunna matcha studiebesökens omfång och behov mot en verksamhet på ett så bra vis som möjligt. Detta betyder att hon är beredd när förfrågningar börjar strömma in, vilket i huvudsak brukar vara i början och i slutet av terminerna. Studiebesökare hör av sig både via e-post och telefon, och det gäller då för Lena att lyssna in beställningarna noggrant. För att kunna ro i hamn ett lyckat och uppskattat studiebesök, är det tvivelsutan väsentligt att idén om vad man tror att man kommer att få uppleva, också är någonting som Fridaskolorna faktiskt kan erbjuda. Lena är därför också noga med att låta blivande studiebesök få beskriva var de är i sin process och varför de har blivit intresserade av Fridaskolan. I samma takt som efterfrågningarna når Lena Larsson, dubbelkollar hon med respektive utvecklingsledare för att se om det fungerar att ta emot de aktuella beställningarna. När det är gjort, ska beställningarna bekräftas, och sedan ska datum och program sättas. De detaljerade önskemålen vidarebefordras till utvecklingsledarna, som delegerar de praktiska arrangemangen på skolorna. Genom Lena får skolorna också det materiel som behövs, till exempel broschyrer och formulär för feedback. När allt är grönt, bekräftar Lena programmen till besökarna. När besöken så småningom är gjorda, tar Lenas efterarbete vid. Detta innefattar bland annat att läsa samtliga besökares utvärderingar, sammanställa och bolla tillbaka till utvecklingsledarna. Lena gör sedan, när studiebesöken är över för året, en egen utvärdering tillsammans med Didaktikcentrum. Till denna läggs idéer och synpunkter från ledningsteamet, och till sist innan årscykeln är komplett är det dags att tänka nytt och utveckla studiebesökens innehåll och form inför nästa läsår. Varpå allt börjar om 10

11 Vilka är intresserade av studiebesök? Ja, det varierar oerhört. Nästan alla typer av besökare finns. Allt från enskilda pedagoger (som ibland till och med har betalat ur egen ficka!) till enstaka arbetslag till samtliga pedagoger på en skola. Till det kommer skolledare, utvecklingsledare och skolchefer. En och annan skolpolitiker har varit på besök, nyfikna representanter från Skolverket likaså. Till och med hela kommuner har i omgångar varit på studiebesök på Fridaskolorna. Sedan läsåret har många besök ingått i en större kompetensutveckling som Didaktikcentrum ansvarar för, bland annat i Linköpings, Värnamos, Höganäs, Mörbylångas och Olofströms kommuner. I dessa fall handlar det om ett totalupplägg som syftar till långsiktiga verkningar, och det blir ett växelspel: Didaktikcentrum (ofta med tillskott från Frida Utbildnings aspirantutbildning) är ute på olika skolor, och dessa skolor kommer också på besök som en del av sin kompetensutveckling. Hur får alla besökare nys om oss? Sätten är tveklöst legio, och utan inbördes rangordning kan man nämna Fridaskolornas deltagande på olika mässor som Skolforum och Matematikbiennalen, och olika artiklar i tidningar och böcker, skrivna av bland andra Håkan Johansson och Jan Blomgren. Många anger att de blivit intresserade av studiebesök för att de har hört talas om Fridaskolan av andra som redan varit på besök. Likaså har arbetet med portfolio, individuell utvecklingsplan och nu på senare tid matematikutvecklingsschema lockat besökare. En hel del skolor återkommer också, vilket förstås är glädjande och hedersamt. Det kan handla om att man vill att hela personalen ska få möjlighet att göra ett studiebesök, och det är också ofta så att samma personer kommer tillbaka för att kunna vidga intrycken och fördjupa diskussionerna. Det som gjorde starkast intryck på mig är utvecklingen av skolan. Jag hade förmånen att besöka er Fantastiskt hur man fått kulturen att leva vidare, som en gäst uttryckte det i sin utvärdering. Och vad är det nu då som studiebesöken är så nyfikna på? Svaret är även här inte ett, utan många och de har förändrats över tid. I början på 2000-talet var många besök inriktade på portfolio, och drygt tre år senare hade fokus skiftat till att istället gälla områdesarbete och hur man dokumenterar elevers lärande och utveckling. Just områdesarbete har efterfrågats konstant, liksom organisation av lärande. Runt 2005 var både elevinflytande och elevansvar något som studiebesökare ville veta mer om, men framförallt ville man veta mer om hur vi hade arbetat med målstyrning var den individuella utvecklingsplanen mitt på tapeten och många besök var nyfikna på vilka möjligheter som Fridaskolorna såg. Under 2007 och 2008 fanns fortfarande en tyngdpunkt på efterfrågningar av IUP och målstyrning, och då närmast hur man kunde göra undervisning av IUP:n. Många besökare under de senaste åren har också varit intresserade av hur man utvecklar en verksamhet. Engagemanget och den positiva skolsynen har gjort starkast intryck på mig. Hur kan man skapa detta engagemang i en vanlig skola? Jag har varit på alla tre Fridaskolorna och det är samma bild på alla skolorna skrev en studiebesökare. Från 2008 har även många efterfrågat studiebesök med inriktning på betyg, bedömning och skriftliga omdömen. Det börjar alltså med en liten förfrågan från Lena Larsson till utvecklingsledarna om möjligheterna att ta emot besök, och slutar med en utvärdering från en förhoppningsvis inspirerad, nöjd och taggad studiebesökare. Som det stod i en utvärdering: Det som gjort starkast intryck på mig är att alla är så positiva, trygga och glada, både personal och elever. Hur startar man en sån här skola? Lena Larsson 11

12 Behövs rektorsutbildningen? Om DidaktikCentrums rektorsutbildningar Frida Utbildning har för tillfället runt 250 skolledare under utbildning i åtta kommuner runt om i landet. Längden på utbildningarna varierar från 6 till 30 dagar och löper över flera år. Men varför behövs det egentligen en rektorsutbildning? Svensk skola är till synes inne i en fas av stark utveckling. Arbetet med att skapa hållbara system för målstyrning och kvalitetssäkring pågår på flera olika plan. Skolverket och Myndigheten för skolutveckling har publicerat skrifter om utvärdering och kvalitetsarbete i en aldrig sinande ström. Konferenser kring kvalitet och utvärdering är vanligt förekommande företeelser. Skolchefer och skolledare diskuterar skolplaner, arbetsplaner, utvecklingsdialoger, balanserade styrkort, kvalitetsredovisning, uppföljning, utvärdering, utveckling, förbättring Regeringen tar nya grepp för att få fart på skolans utveckling nya mål för åk 3 i sv och ma, obligatoriska nationella prov i åk 3 och åk 5, nationella prov i fysik, kemi och biologi i åk 9, skriftliga omdömen för alla elever i grundskolan, ny betygsskala, en reviderad gymnasieskola och så vidare Mycket tid och stora resurser satsas vilket, måste man förmoda, förväntas ge goda effekter. Nu kanske man inte ska vara alltför optimistisk stora satsningar har gjorts kontinuerligt under de senaste 50 åren och effekten av satsningarna måste ändå sägas vara måttliga i förhållande till nedlagda resurser. I ett historiskt perspektiv har således sådana här satsningar mestadels gett låg avkastning eller för att uttrycka sig en aning mer fyndigt rätt som det är blir det fel. De nya läroplaner vi har ligger rätt i tiden och bygger på aktuell forskning och beprövad erfarenhet det stora problemet är metoden eller sättet som de sjösätts på. Det finns nämligen bara en väg för en skolreform att bli framgångsrik den måste ta vägen genom klassrummet! Hur ser DidaktikCentrum på situationen? Håkan Johansson på DidaktikCentrum berättar om hur han ser på svensk skolutveckling, och han beskriver han arbetet i skolor och kommuner på följande sätt: I vårt arbete möter vi kloka människor som tar sin uppgift på allvar och som idogt arbetar för att åstadkomma bestående förbättringar. Dock ser vi sällan eller aldrig en rejäl samordning av resurser och insatser som skulle kunna utgöra ett stöd för dessa personer. Trenden är istället att ansvar och resurser sprids på allt fler händer, vilket ofta får till följd att olika satsningar tar ut varandra och att medarbetarna i organisationen inte vare sig hinner eller orkar följa med i svängarna. På många skolor finns det således alltför många projekt igång samtidigt för att en positiv effekt ska komma till stånd. Den förväntan som finns om att det ska ske en utveckling infrias därför sällan och dessutom saknas det vanligen kunskap om hur långsiktig skol- 12

13 utveckling bedrivs. Det paradoxala är att det ofta är en uppriktig vilja att utveckla skolan som ligger bakom den snåriga situationen. Med en fast struktur för långsiktig skolutveckling och uttalade verksamhetsnivåer som bygger på ett systemteoretiskt resonemang skulle man dock kunna undvika att gå i den här fällan. Varför händer det så mycket just nu? Bakgrunden till alla de förslag som nu duggar tätt från utbildningsdepartementet står att finna i utbildningsdepartementets oro för den svenska skolan. Det spelar mindre roll vilken aspekt man lägger på trovärdigheten i departementets/utbildningsministerns marknadsföring av den svenska skolans försämrade resultat oavsett sanningshalten i påståendena att den svenska skolan har försämrat sitt resultat vid en jämförelse över tid, eller ej. Måluppfyllelsen i den svenska måste sannolikt ändå öka det finns ingen tveksamhet eller motsättning i den här ambitionen, möjligen kan det finnas olika idéer om hur det ska gå till. Tomas Borgvall, utvecklingschef vid Fridaskolorna, får frågan om vad som krävs. Han svarar: För att komma vidare och för att nå en ökad måluppfyllelse bland våra elever väljer vi nu att utnyttja den kompetens som finns i vårt systerbolag Didaktikcentrum AB. Didaktikcentrum AB arbetar för närvarande med ledarskapsutveckling i ett stort antal kommuner i Sverige. Vi som är ansvariga för att driva ledarskapsutvecklingen inom Frida Utbildning är övertygade om att vi kan vända den trend som svensk skola befinner sig i. Inom Frida Utbildning är vi nämligen övertygade om att alla som arbetar i förskolan/fritidshemmet/skolan vill och kan utveckla verksamheten, att alla elever vill och kan lära och att alla föräldrar vill och kan stödja sitt barns lärande. En viktig resurs i arbetet med att förändra till det bättre är våra skolledare. Vi bedriver därför en långsiktig rektorsutbildning på systemteoretisk grund för samtliga skolledare. Rektorsutbildningen ska stärka rektors förutsättningar att vara en god och proaktiv pedagogisk ledare och att fullt ut ta resultatansvar för sin verksamhet. De bärande kriterierna i utbildningen handlar om hur en långsiktig och hållbar utveckling kan skapa trygghet i vår organisation. Utbildningen ska också ge en fördjupad insikt kring skolutveckling och ha en nära vardagsanknytning. Kort sagt ska fokus vara hur ett ledarskap i en målstyrd, värdegrundsbaserad verksamhet ska se ut. Det övergripande målet för utbildningen är att ge fördjupad kunskap om grundförutsättningar och redskap för systematisk skolutveckling. I målet ligger också att få viss kännedom om organisationer som system och exempel på användbara redskap i ett förändringsarbete. På vilken grund vilar rektorsutbildningen? Frida Utbildning AB, med dotterbolagen Fridaskolorna AB och Didaktikcentrum AB, är ett värdegrundsbaserat företag där det systemteoretiska perspektivet utgör grunden för verksamheten. Som avslutning är det därför på sin plats att fritt citera Oscar Öquist, en av Sveriges ledande systemteoretiker och, bland annat, ansvarig för de senaste nationella utvärderingarna i Skolverkets regi: Det finns en föreställning om systemteori och systemtänkande som något tekniskt, kyligt och främmande för humanvetenskapernas humanistiska ideal. Min idé är att ett systemiskt tänkande har en tydlig humanistisk och demokratisk udd. Ledaren eller läraren som har en systemisk utgångspunkt för sitt arbete tar inte parti för någon enskild del utan har hela systemets väl framför ögonen. Ett sådant förhållningssätt gagnar alla som ingår i systemet ett sant demokratiskt förhållningssätt ur mitt perspektiv! / Anders Nord, redaktör 13

14 Bortom horisonten... eller kanske redan nu? Vårt uppdrag är att förbereda eleverna för fortsatta framgångsrika studier och på sikt för ett innehållsrikt och föränderligt yrkesliv. Inom Fridakoncernen har vi därför en strategi som kortfattat innebär att vår verksamhet ska utvecklas i takt med de förändringar som sker i omvärlden. Merparten av Sveriges skolor är relativt traditionellt uppbyggda med fokus på studier i ämnen strikt skilda från varandra. Om man i det perspektivet sneglar på arbetsmarknaden och hur den förändras är det enkelt att inse att den här strategin (eller avsaknaden av strategi) inte duger. Signalerna från statsmakterna gör dessutom att den traditionella skolan, med sitt fokus på enskilda ämnen, riskerar att ytterligare cementeras. Utmaningar Det är ingen enkel utmaning att bygga en skola som lever upp till behoven på en framtida arbetsmarknad. Men vare sig det är enkelt eller ej finns det inget annat alternativ än att ta ansvar och arbeta målmedvetet för att ge våra barn och ungdomar de kunskaper de behöver för att de väl rustade ska kunna möta framtiden. En av utmaningarna är att på ett strukturerat och klokt sätt inlemma IKT (Informations- och Kommunikations-Teknologi) i skolan. Användningen av teknik i skolan utvecklas och förändras ständigt. Många pedagoger använder idag tekniken kanske mest för att presentera fakta som ett komplement till den vanliga undervisningen. Andra har upptäckt nya möjligheter med tekniken och inser att den öppnar vägar till ett mer flexibelt och verklighetsnära lärande. Långsiktighet För att vi ska lyckas med att integrera modern teknik med aktuell forskning kring lärande krävs långsiktiga insatser. Pedagogerna behöver stöd och kompetensutveckling för att på ett naturligt sätt kunna integrera IKT i elevernas lärande. Skolledarna behöver utbildning för att kunna fungera som pedagogiska ledare i en värld där de tekniska redskapen utvecklas i en allt snabbare takt. Som jag antydde tidigare går signalerna från statsmakterna, när det gäller lärande, på tvärs med vad arbetsmarknaden kräver i framtiden. När det gäller IKT däremot, finns det egentligen inga tydliga signaler i vilken riktning skolan bör gå. Det finns idag ingen nationell identitet när det gäller hur vi ska inlemma modern teknik i undervisning och lärande. Däremot finns det mängder med goda initiativ på olika håll. Problemet är dock att det är svårt för enskilda skolor att dra lärdom av alla goda tankar eftersom det inte finns en sammanställd och samlad bild. Strategi I väntan på att en nationell strategi får vi, i gott sällskap med andra skolor och kommuner, lita till det vi själva kan åstadkomma. Fridas strategi går ut på att IKT är ett (av många) verktyg för att ytterligare främja och variera 14

15 lärandet. I vår långsiktiga IKT-strategi finns därför bland annat: väsentligt utökade investeringar i ny teknik, utveckling av pedagogernas kompetens, utveckling av pedagogiska verktyg kopplat till en satsning på att öka kunskapen om vilka källor som finns när det gäller digitalt innehåll. Systematik Fridaskolorna arbetar systematiskt med att utveckla verksamheten, bland annat genom årliga lägesanalyser. Med stöd av våra utvärderingar gör vi upp en strategisk utvecklingsplan där vi fastställer vilka effekter vi förväntar oss av de insatser vi planerar att genomföra. I planen gör vi också strategiska val, det vill säga i vilken ordning vi ska genomföra olika insatser och vilka investeringar som krävs, samt hur vi ska gå tillväga för att uppnå goda effekter. Några av de frågeställningar vi utgår från är vilken insikt det finns om hur IKT kan främja lärandet hos våra barn och ungdomar, hur tillgängligheten ser ut, det vill säga hur dagsläget är när det gäller tillgång till datorer/trådlösa nätverk/projektorer och digitala skrivtavlor. Vi tittar också på pedagogernas roll med fokus på flexibelt lärande där vi tänker att våra pedagoger vill få nya utmaningar som fördjupar och utvecklar idén om hur lärande kan gå till. Demokrati och mångfald Vi på Frida (i likhet med andra aktörer) kan inte veta exakt varthän utvecklingen är på väg. Det vi däremot kan göra är att ständigt spana och strukturerat pröva nya vägar. Nästa generation lärande handlar inte om ett nytt sätt att lära utan om nya och spännande redskap som kan variera och göra lärandet mer lustfyllt. I grunden handlar det också om tillgänglighet för alla, det vill säga ett demokratiskt perspektiv på kunskap och lärande. Som ni säkert lagt märke till handlar den här artikeln inte om en tro på ny teknik som kommer att lösa alla våra problem. Snarare handlar det om att vi tillsammans, pö om pö, förändrar vårt sätt att se på lärande. På Frida står vi för att kunskap är viktigt men, och ett viktigt men kunskap kan inte isoleras i olika öar/ämnen. Nu, och i framtiden, är det helheten som måste stå i fokus. På Frida tänker vi att mångfald ska omfatta vår verksamhet inte enfald. / Håkan Johansson, Koncernchef Frida Utbildning AB 15

16 Att få gå sin egen väg Om ett områdesarbete i Trollhättan Inblicken nummer 1/2009 I januari startade sjuorna i Trollhättan ett nytt områdesarbete. Det speciella med just det här området var att det skulle vara egenplanerat. Det innebar att eleverna skulle utgå från läroplanens mål och sedan själva bestämma vad de skulle jobba med under de sju veckor som området pågick. Syftet med området var att eleverna skulle få prova på att ta ett personligt ansvar för sin inlärning och att få prova olika arbetssätt och metoder. Syftet var också att få vara med och planera och utvärdera undervisningen. En del visste med en gång vad de skulle arbeta med, medan några andra inte hade en blekaste aning. Manfred Klug, Peggy Wedin och William Buller valde att spela in en egen film tillsammans: Vi valde att göra en film därför att vi aldrig gjort någonting liknande förut och för att vi tänkte att det skulle vara kul att testa på, och det var det! Det var kul att få välja själv vad man skulle jobba med. Hanna Liljeblad valde att ha hemkunskap: Jag valde det därför att jag gillar att laga mat och baka. Jag tyckte att detta området var jätteroligt! Kul att känna att lärarna litar så på oss elever så att dom vågar ge oss ett sånt stort ansvar. Jag tycker också att det var kul att man fick vara så delaktig. Mentorn Mårten Kolsmyr blev otroligt imponerad av elevernas drivkraft: Det här området har verkligen gått grymt bra! Jag blev otroligt imponerad av elevernas drivkraft och att dom klarade av att planera och avsluta sitt arbete, dom gav aldrig upp. Det var även väldigt roligt att se att alla gjorde så olika grejer och jobbade inom så många olika ämnen. Det var lite pirrigt precis i början av området eftersom man inte alls visste hur det skulle sluta, men när man har kollat på alla olika redovisningar så undrar man ju nästan varför det var det, alla fixade det hur bra som helst. Jag är otroligt stolt! / Klara Grahn, 7z Fridaskolan i Trollhättan Mattias Söderqvist och Rikard Dävehed valde att tillverka en go-kart. Efter cirka hundra arbetstimmar var den färdig för sin premiärtur. Bild och form, grundkurs, vt Handen sitter i vanliga fall fast på Amanda Jonasson

Fridaskolornas vision och värdegrund.

Fridaskolornas vision och värdegrund. Fridaskolornas vision och värdegrund. Vår vision - Att utbilda tågluffare. Våra skolor har som främsta mål att de barn och ungdomar som finns hos oss ska utvecklas till ansvarstagande, kreativa och skapande

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité

Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité Fridagymnasiet Fridagymnasiet 2006 Jag kastar bolen i lu8en Ser var den hamnar Låter den studsa Ler när den stannar Jason»Timbuktu«Diakité 4 fridagymnasiet Bra! Nu förstår du vad vi menar. Vi vill att

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Information- Slutrapport kollegialt lärande

Information- Slutrapport kollegialt lärande Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013

Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Ungdomars kommentarer om stress och återhämtning Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014

barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 barnhemmet i muang mai tisdag 30 september - söndag 23 november, 2014 Oktober och nästan hela november har gått sedan sist och oj vad vi har hunnit med mycket! Barnen har fått sina mitterminsbetyg de har

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola

Att arbeta i projekt. Näktergalens Förskola Att arbeta i projekt Näktergalens Förskola Material framtaget 2010 Projektet Kärnan i projektet bygger på observationer och dokumentationer som leder vidare utifrån barnens intressen och frågor. Lyssnandet

Läs mer

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med.

HÄR KOMMER JAG! Max: Max såg på klockan. Halva NO-timmen hade gått tack vare besöket hos Syster, så nu slapp han läxförhöret också. Perfekt det med. Max: Ibland är livet perfekt, som nu till exempel. Maxat! Maxade Max! gnolade han för sig själv. Nån gång skulle han göra en hel sång på det, tänkte han. Den skulle bli hans signatur. Maxade Max. Fast

Läs mer

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003

. 13. Publicerat med tillstånd Om jag bara inte råkat byta ut tant Doris hund Text Ingelin Angerborn Tiden 2003 2 Tant Doris hund heter Loppan. Hon är en långhårig chihuahua, och inte större än en kanin. Mycket mindre än en del av mina gosehundar. Men hon är riktig! Vit och ljusbrun och alldeles levande. Jag går

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?

Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Utvärdering 2014 målsman

Utvärdering 2014 målsman Utvärdering 2014 målsman 209 deltagare Kändes det tryggt att lämna era barn på lägret? (%) 100 80 60 40 20 0 100 0 Ja Nej Varför/varför inte? - Mycket väl anordnat och bra information. - Seriöst! Utförlig

Läs mer

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden.

Var och bli den förändringen du vill se i omvärlden. Inspirationsboken Du är källan till glädje. Låt dig inspireras av dig själv. Gör ditt välmående till ett medvetet val och bli skapare av ditt eget liv. För att du kan och för att du är värd det! Kompromissa

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Resultatuppföljning 2014

Resultatuppföljning 2014 Resultatuppföljning 2014 Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen i grundskolan och förskolan. Kravet innebär att huvudmän,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Övningar kommunikationsplattformen

Övningar kommunikationsplattformen Övningar kommunikationsplattformen Hisspitchen att prata om Scouterna på ett enhetligt sätt Hur visar vi bäst att Scouterna är aktiva, engagerande och äkta? Väcker du/vi associationer till spänning, gemenskap

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken.

För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Vialundskolan: Nystart med Drömmen om det goda i Kumla av Malin Sundin För ett par veckor sedan gick jag grundkursen i Drömmen om det godametodiken. Jag började direkt när jag kom tillbaka till skolan

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november

barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november barnhemmet i muang mai måndag 15 oktober - söndag 18 november Oj, oj oj, nu går tiden fort det har redan gått fem veckor sedan förra veckobrevet! Var tog de fem veckorna vägen? Jo, de försvann i en massa

Läs mer

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013

Kapitel 1. Publicerat med tillstånd Bortdribblad Text Magnus Ljunggren Bild Mats Vänehem Bonnier Carlsen 2013 Kapitel 1 Det är tisdag kväll och som vanligt har ABK:s lag träning. I små grupper dribblar man runt koner, tränar inkast, skjuter på mål eller övar väggpass. Bra! skriker Hanna när Yalam lyckas dribbla

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

Välkommen till KTH nøllan!

Välkommen till KTH nøllan! nøllan har övelevt sin första dag på KTH! Dagen började med spänd förväntan och avslutades med skönt barhäng. Nu vankas äventyr! Välkommen till KTH nøllan! Välkommen till nøllenytt! Tjenamors nøllan! Minns

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Vision Tibro 2017. - skapar miljöer som sticker ut

Vision Tibro 2017. - skapar miljöer som sticker ut I den här broschyren presenteras några av de framtidsbilder som lyfts fram i projektet Vision Tibro 2017. Dessa målbilder kan Tibro sträva mot och längta till, men de kräver också delaktighet och samarbete

Läs mer

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden]

Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] Rymdis... och Rymdalina Plåtis, Kattapult [och rymden] . Langt borta i rymden... fast inte så långt som man skulle kunna tro, ligger en liten grön planet, Grönis heter den. Planeten ser ut ungefär som

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Ta vara på tiden, du är snabbt "för gammal" för att inte behöva ta ansvar.

Ta vara på tiden, du är snabbt för gammal för att inte behöva ta ansvar. Några ord till min Tips och råd från IHL1A, 16 januari 2015 Lev livet medan du kan Tänk ej för mycket på framtiden, ej heller på det förflutna Var snäll mot dem som är snälla mot dig; det lönar sig. Gör

Läs mer

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter!

KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! KURSKATALOG HT-15 Med spännande nyheter & gamla favoriter! Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med

Läs mer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet

Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet sa Har du ett samhällsvetenskapligt intresse och vill gå en gymnasieutbildning som ger dig många möjligheter till vidare studier eller arbete? Då är detta programmet för dig!

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Mats Karlsson 2008 04 25

Mats Karlsson 2008 04 25 Akademin för hälsa, vård och välfärd, HVV 10 veckor på Åland Utvärderingsrapport från praktikperiod på Stiftelsen Hemmet, Åland Mats Karlsson 2008 04 25 Denna rapport beskriver praktiktiden 21 januari

Läs mer

Samlade systrar 70 Inblick

Samlade systrar 70 Inblick 70 Inblick Samlade systrar Text: Sara Brinkberg Foto: Maria Macri xx Det händer att tjejer tar hissen upp till åttonde våningen i Fryshuset i Stockholm för att knacka på. Eller att föräldrar och skolkuratorer

Läs mer

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial

Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Drömmen som brast sidan 1 Lärarmaterial Författare: Jørn Jensen Vad handlar boken om? Toves värld har rasat samman. Hon har just fått reda på att hennes pappa, som hon inte har kontakt med, är pedofil.

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9

P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 P ROFILER SY LT E S KO L A N 7 9 Välkommen till Sylteskolan en mötesplats där äventyr och kunskap väntar på dig! Vi vet att kunskap kommer så mycket lättare när intresse och glädje finns. Därför arbetar

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär

2.Brevet! Idag har något konstigt hänt i skolan. Det var ett brev som stack ut i en liten springa i dörren, på. det såhär 1.Hej! Hej jag heter Jakob. Jag är 9 år och går på Havsundaskolan. Jag gillar att spela fotboll och hockey. Jag älskar min t-shirt och mina jeanshorts. Vår lärare heter Kerstin, hon är så snäll. Min allra

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Utvärdering 2012 - deltagare

Utvärdering 2012 - deltagare Utvärdering 12 - deltagare 145 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 4 1 Ja Nej Varför eller varför inte? - Det har varit kul för det är fina lokaler och bra utrustning.

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

VI VALDE VADSBOGYMNASIET!

VI VALDE VADSBOGYMNASIET! VI VALDE VADSBOGYMNASIET! Mariestad 2 Hej! Just nu går du kanske och funderar på ditt gymnasieval. Ett val som är självklart för en del och inte lika självklart för andra. Vi vill att du med den här foldern

Läs mer

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg.

Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. INFÖR Läsåret 2013-2014 Förskoleklass - Åk 6 Varje elev till nästa nivå. Välkommen till kvalitetsskolan som bäst förbereder eleverna inför nästa viktiga steg. 1 Välkommen till JENSEN - skolan som tränar

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Mina luktar i alla fall inte

Mina luktar i alla fall inte Mina luktar i alla fall inte ANGELICA SKA BÖRJA på ett nytt dagis. Hon har känt sig pirrig hela morgonen och det var svårt att äta ostsmörgåsen till frukost. Magen är full med kittlandes fjärilar som gör

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta

www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta www.nta.kva.se www.linkoping.se/nta 1 NTA 1) NTA Utveckling, drivs av KVA och IVA 2) NTA PoS erbjuder produkter och tjänster, ägs av medverkande kommuner och fristående skolor Kommuner och fristående skolor,

Läs mer

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken.

planet och den asfalterade flygplatsen för att äntligen äntligen få känna på marken. Mitt möte med Tibet För drygt ett och ett halvt år sedan blev jag lycklig fadder till två tibetanska barn, Chokyi och Sonam, åtta år gamla. Alltsedan dess har jag haft ett foto på dem ståendes på mitt

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa

Lärgruppsplan. för filmen. Svensk idrott världens bästa Lärgruppsplan för filmen Svensk idrott världens bästa Inom svensk idrott fi nns det i runda tal 600 000 idrottsledare som har olika typer av ledaruppdrag. Du är säkert en av dom. Många av er fi nns inom

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun

BOU2015/393 nr 2015.2996. Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun BOU2015/393 nr 2015.2996 Handlingsplan för Studie- och yrkesvägledning i Håbo kommun 2015/2016 Innehållsförteckning Inledning... 3 Studie- och yrkesvägledning... 4 Ansvar... 5 Huvudmannens ansvar... 5

Läs mer

Kvalitetsnätverk GR 131127

Kvalitetsnätverk GR 131127 Kvalitetsnätverk GR 131127 Två och två: Om du hör begreppet kvalitet i förskola och skola, vad tänker du på då? Rachel Törnell, utvecklingschef Grunden för kvalitetsarbete i Alingsås Hur ser det konkret

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola.

Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Sammanställning av projektet Hållbar utveckling, klass 5 på Rydaholms skola. Vi började med att prata om miljön, se på film och fundera över vad Hållbar utveckling kan innebära för oss på skolan. Grupperna

Läs mer

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil.

Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. Intervjuer Ålder och hur långt har du till vår anläggning (från hem/jobb)? 1. 20 år. Ca 10 min med bil. 2. 52 år. 10 min med bil. Från jobbet är det väl fem min med bil. 3. 21 år. 5 min med bil. 4. 51

Läs mer

Personlig framgång och frihet. Om skaparen

Personlig framgång och frihet. Om skaparen Personlig framgång och frihet Om skaparen När Tomas var liten skilde sig hans föräldrar. Han blev mobbad i skolan och blev allt mer innesluten och aggressiv, och började själv att mobba, stjäla, dricka

Läs mer