TILLSYN AV INSATSER TILL PERSONER MED

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TILLSYN AV INSATSER TILL PERSONER MED"

Transkript

1 TILLSYN TILLSYN AV INSATSER TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING - GNESTA KOMMUN Dnr Länsstyrelsen Juridiska enheten oktober 2009

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning av tillsynens resultat...3 INSATSER TILL PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR...5 Bakgrund till tillsynen...5 Syfte och ansvarsområden...5 Metod...5 Information om kommunen och beskrivning av organisationen...6 Redovisning av tillsynen...7 Ansvarsområde: Strukturellt och allmänt inriktade insatser som handlar om kommunens kännedom om levnadsförhållanden, uppsökande och informerande verksamhet...7 Ansvarsområde: Planering och styrning av verksamheten...9 Ansvarsområde: Utbud av verksamheter och insatser...13 Ansvarsområde: Samverkan mellan kommun och landsting/region samt personalens interna och externa samverkan...14 Ansvarsområde: Personalens kompetens...16 Ansvarsområde: Kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning samt Behovsstyrt, planerat och samordnat stöd till den enskilde...20 Ansvarsområde: Handläggning och dokumentation...26 Redovisning av eventuell förbättrings och utvecklingsområden, som inte redovisats i övriga avsnitt...29 INSATSER TILL PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Bakgrund...30 Syfte och ansvarsområden...30 Metod...30 Beskrivning av de granskade verksamheterna...30 Ansvarsområde: Planering och styrning av verksamheten...33 Ansvarsområde: Samverkan mellan kommun och landsting/region samt personalens interna och externa samverkan...34 Ansvarsområde: Personalens kompetens...35 Ansvarsområde: Kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning samt Behovsstyrt, planerat och samordnat stöd till enskilda

3 Sammanfattning av tillsynens resultat Länsstyrelsen har under vecka 18, 2009 granskat socialtjänstens insatser till människor med funktionsnedsättning. I tillsynen har dels ingått att granska verksamheter med inriktning mot människor med psykiska funktionsnedsättningar och dels insatser till människor med andra former av funktionsnedsättning. Resultatet av tillsynen av insatser till personer med psykiska funktionsnedsättningar visar att: kommunen har gjort en inventering som omfattar behoven av insatser för människor med psykisk funktionsnedsättning. Kommunen bedriver även på olika sätt uppsökande verksamhet. Även information om socialtjänstens insatser sprids på olika sätt för att nå såväl målgrupp som anhöriga Länsstyrelsen bedömer även att kommunen, i förhållande till sin storlek har ett varierat utbud av insatser till målgruppen det finns generella politiska mål inom området funktionsnedsättning, men kommunen har inte tagit fram specifika mål för människor med psykisk funktionsnedsättning i boende och sysselsättningsverksamhet finns det system för att ta tillvara brukares synpunkter, däremot finns behov av att göra kommunens system för klagomålshantering kända för såväl personal som brukare. Likaså behöver de riktlinjer som finns kring anmälan om missförhållanden göras kända för all personal de riktlinjer som finns för prövning av insatser till människor med funktionsnedsättning innehåller delar som inte är förenlig med gällande lagstiftning det finns en fastställd överenskommelse om samverkan mellan länets samtliga kommuner och landsting kring människor med psykiska funktionsnedsättningar. I denna framgår bl.a. vilken personal inom respektive organisation som ansvarar för samordning kring den enskilde. Då det gäller samverkan kring personer med s.k. dubbeldiagnos saknas dock organiserade former av samverkan länsstyrelsen bedömer att handläggare, chefer och flertalet av personal i boende respektive boendestöd har såväl lämplig utbildning som erfarenhet. Samtliga har även möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. På Powerhuset saknar delar av personalen adekvat utbildning och erfarenhet då det gäller Terrassen är det länsstyrelsens bedömning att det inte är tillräckligt anpassat för att skapa en grundtrygghet då enheten saknar nattbemanning. Boendet uppfyller inte heller kraven på fullvärdiga lägenheter. nämnden saknar rutiner och kunskap om hur personal ska gå till väga vid misstanke om att barn far illa Resultatet av tillsynen till personer med övriga funktionsnedsättningar visar att: de övergripande styrdokumenten som finns behöver förankras hos alla medarbetare samverkan är ett område som behöver utvecklas 3

4 länsstyrelsen ser positivt på att det ska finnas kvalitetssamordnare på varje arbetsplats som har högskoleutbildning länsstyrelsen påtalar vikten av att enheterna utvecklar arbetsmetoder som bygger på beprövad erfarenhet och aktuell kunskap 4

5 INSATSER TILL PERSONER MED PSYKISKA FUNKTIONSNEDSÄTTNINGAR Bakgrund till tillsynen Regeringen har beslutat att länsstyrelserna ska fortsätta den tillsyn och det utvecklingsarbete som inleddes gemensamt med Socialstyrelsen inom ramen för det Nationella programmet för tillsyn i tillsynsprojektet Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder under åren Bland annat ska de bedömningskriterier som tagits fram för tillsyn av kommunernas insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning tillämpas igen så att tillsynen blir tydlig och enhetlig över landet. Tillsynen ska rymma ett barn- och jämställdhetsperspektiv. Även äldre med psykisk funktionsnedsättning ska uppmärksammas i tillsynen. Syfte och ansvarsområden Tillsynen syftar till att ge en aktuell bild av kommunernas stöd och service till personer med psykisk funktionsnedsättning på både lokal och nationell nivå och uppmärksamma viktiga bristområden genom att samtliga länsstyrelser (och i några av landets kommuner tillsammans med Socialstyrelsen) genomför en samlad tillsyn. Tillsynen har omfattat ansvarsområdena: strukturellt och allmänt inriktade insatser som handlar om kommunens kännedom om levnadsförhållanden, uppsökande och informerande verksamhet, planering och styrning av verksamheten, utbud av verksamheter och insatser, personalens interna och externa samverkan, personalens kompetens, kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning, behovsstyrt, planerat och samordnat stöd till enskilda samt handläggning och dokumentation. Metod Gnesta kommun har innan tillsynsbesöket den april 2009 besvarat en enkät om varje specifik enhet där det framgår uppgifter såsom personalens kompetens, antal personer i verksamheten, kvalitetsarbete m.m. Verksamheter som granskats vid tillsynsbesöket har varit myndighetsutövningen, Terrassens boende, Powerhusets dagliga verksamhet samt boendestöd. 5

6 Vid tillsynsbesöket intervjuade länsstyrelsen LSS 1 handläggare, enhetschefer för berörda verksamheter, representanter för personalgrupperna vid dessa samt personer som hade insatser i form av boende och/eller sysselsättning. Vid Terrassens boende intervjuades två personer och vid Powerhusets dagliga verksamhet intervjuades två personer. Länsstyrelsen har även genomfört granskning av akter vid myndighetsutövning och vid genomförande dokumentationen. Länsstyrelsen har inför tillsynen tagit del av Gnesta kommuns svar på Socialstyrelsen enkät år 2008 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionshinder. I tillsynen har även använts uppgifter som länsstyrelsen sedan tidigare har om Gnesta kommuns verksamhet för människor med psykiska funktionsnedsättningar. Information om kommunen och beskrivning av organisationen I Gnesta kommun bor drygt invånare. I kommunen finns fyra tätorter förutom Gnesta, där cirka hälften av kommunens invånare bor, finns även Björnlunda, Stjärnhov och Laxne. Socialnämnden är den nämnd som ansvarar för den socialpsykiatriska verksamheten i kommunen. Inom socialförvaltningen, som leds av socialchefen, finns fyra enheter: äldreomsorg, individ- och familjeomsorg (IFO), stödverksamheten och kostenheten. Den enhet som ansvarar för stöd till personer med en psykisk funktionsnedsättning är stödenheten. Biståndshandläggarna finns organisatoriskt direkt under socialchefen och ingår inte i någon av de fyra enheterna. Då det gäller socialpsykiatrins målgrupp finns ingen övre åldersgräns. Om man får insatser från stödverksamheten eller äldreomsorgen beror på vilka behov som finns hos den enskilde individen. IFO har ansvaret för insatser enligt socialtjänstlagen, (SoL) även till barn/ungdomar under 18 år som har psykiska funktionsnedsättningar. Enligt de uppgifter som Gnesta kommun sänt till länsstyrelsen innan tillsynen fanns det 36 personer med psykisk funktionsnedsättning i kommunen som hade insatser enligt socialtjänstlagen (SoL), 17 kvinnor och 19 män. Av dessa var fem personer över 65 år. Därutöver fanns åtta personer med psykiska funktionsnedsättningar som hade insatser enligt LSS, sju män och en kvinna. Ingen var över 65 år och fyra var under 18 år. Den insats som var vanligast var boendestöd, som 27 personer hade. Daglig verksamhet var den näst vanligaste insatsen (17 personer). Tio personer hade bostad med särskild service, antingen enligt SoL eller 1 Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade 6

7 LSS, åtta hade kontaktperson, övriga insatser korttidsplats och ledsagare gavs till två brukare/insats. Vid kvartalsredovisningen för första kvartalet 2009 angående beslut som inte var verkställda redovisade Gnesta att de inte hade något beslut som inte var verkställt då det gällde personer som har någon form av funktionsnedsättning. Ingen av intresseorganisationerna RSMH eller IFS fanns i kommunen vid tillsynens genomförande. Redovisning av tillsynen De verksamheter som granskats i denna tillsyn är myndighetsutövningen, ett permanentboende (Terrassen), boendestöd samt en dagverksamhet (Powerhuset). Ansvarsområde: Strukturellt och allmänt inriktade insatser som handlar om kommunens kännedom om levnadsförhållanden, uppsökande och informerande verksamhet Länsstyrelsens bedömningskriterier Kommunen har skaffat sig kännedom om behoven av insatser från socialtjänst gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommunen bedriver ett uppsökande arbete gällande personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommunen har informerat personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras anhöriga om den enskildes rätt till socialtjänstens stöd samt om de verksamheter som finns i kommunen för att tillgodose målgruppens behov av stöd. (2 kap. 2 SoL, 3 kap. 1, 4 SoL, 5 kap. 8 SoL, 15 LSS) Redovisning av det granskade Av den enkätundersökning som Socialstyrelsen genomförde 2008 framgår att Gnesta kommun har genomfört flera inventeringar av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Den senaste inventeringen genomfördes Ingen särskild grupp har identifierats, utan hela målgruppen har varit föremål för inventeringen. De uppgifter som inventeringen omfattade var kön, ålder, om personerna hade minderåriga barn som de hade vårdnad om eller umgänge med, somatisk hälsa/ohälsa, beroende/missbruk, boende och vardagsliv, sysselsättning och arbete samt ekonomi. 7

8 De enheter inom kommunen som deltog i den senaste inventeringen var individ- och familjeomsorg, handikappenhet, äldreenhet samt arbetsmarknadsenhet (motsvarande). Inventeringen gjordes tillsammans med annan kommun (i materialet framgår dock inte vilken kommun), öppen psykiatrisk mottagning samt psykiatrisk slutenvård. Primärvården har tillfrågats att vara med i inventeringen men valde att avstå. Gnesta kommun har en samverkan med Trosa, Nyköping och Oxelösunds kommuner när det gäller personliga ombud. De fyra kommunerna, där Nyköpings kommun är arbetsgivare till ombuden, har två ombud tillsammans. Gnesta kommun anger att de förutom de personliga ombuden också bedriver uppsökande verksamhet via sin öppna verksamhet i Powerhuset samt att kommunen har informationsoch utbildningsinsatser för att påverka attityder och öka kunskapen om målgruppen i samhället. Information om verksamheten lämnas även till polis, andra myndigheter, hyresvärdar m.fl. så att de i sin tur kan informera aktuella personer som de träffar. I den uppsökande verksamheten samverkar kommunen med Trosa, Nyköping och Oxelösunds kommuner, psykiatrin, såväl sluten- som öppenvården, försäkringskassan och arbetsförmedlingen. Kommunen uppger att de informerat om sin verksamhet i annonser i media, på kommunens hemsida samt haft riktad information till vård- och stödkontakter hos andra huvudmän. Handläggarna ger även information vid möten med brukare. De har även skickat ut informationsmaterial till olika verksamheter som kan komma i kontakt med målgruppen exempelvis: habilitering, försäkringskassa, bibliotek, vårdcentralen, medborgarkontoret m.m. Under 2008 anordnades även en dag för att informera om insatser till människor med funktionsnedsättning och om äldreomsorg. Gnesta kommun har en anhörigstödjare anställd. Denne har bland annat i uppdrag om att informera anhöriga om möjlighet till stöd. Bedömning av det granskade Länsstyrelsen bedömer att Gnesta kommun har skaffat sig kännedom om behoven av insatser från socialtjänsten gällande personer med psykiska funktionshinder. Kommunen bedriver även på olika sätt uppsökande verksamhet med inriktning på målgruppen. Förutom att handläggarna lämnar information vid möten med enskilda brukare, ges även information om kommunens service på en rad andra sätt, såväl till de som själva kan vara i behov av insatser som till anhöriga och andra myndigheter/verksamheter. 8

9 Ansvarsområde: Planering och styrning av verksamheten Länsstyrelsens bedömningskriterier Kommunen har tydliga styrdokument till grund för att utforma och följa upp verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt för att utveckla och säkerställa en god kvalitet i verksamheten. Socialchefen eller motsvarande har genom samverkan med berörda intresseorganisationer möjliggjort ett inflytande på planeringen av verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Chefen för kommunens verksamhet för boende respektive sysselsättning för personer med psykiska funktionsnedsättningar har utformat tydliga styrdokument som ligger i linje med kommunens övergripande mål och verksamhetsplanering för målgruppen. Styrdokumenten är kända av personalen i verksamheten. Chefen för kommunens verksamhet för boende respektive sysselsättning har tagit tillvara de boendes/deltagarnas synpunkter i planeringen och utvecklingen av verksamheten. En verksamhet för boende respektive sysselsättning åtgärdar och förebygger fel och brister samt uppmärksammar allvarliga missförhållanden i verksamheten. (3 kap. 3 SoL, 5 kap. 8 SoL, 6, 9, 15 LSS, SOSFS: 2006:27, SOSFS 2006:11, SOSFS 2008:18) Redovisning av det granskade Enligt de uppgifter som kommunen redovisat omfattar det systematiska kvalitetsarbetet för boende/boendestöd områden som: rutiner för anmälan enligt 14 kap 2 SoL resp. 24a LSS, fel och brister i verksamheten, synpunkter och klagomål, tillgänglighet, samarbete/ samverkan, dokumentation som rör enskilda, personalens kompetensförsörjning, uppföljning/utvärdering, samt brandskydd och övergrepp. Vid tillsynen kunde konstateras att det finns riktlinjer för anmälan om missförhållanden (Lex Sarah) enligt 14 kap. 2 SoL och 24 LSS i samtliga granskade verksamheter. Även om de intervjuade personalen i boendet kände till Lex Sarah som begrepp kände de inte till vad det innebar eller hur de skulle göra en sådan anmälan. Det finns en informationsbroschyr angående hur man ska gå till väga om man har klagomål på någon av kommunens verksamhet. För detta ändamål finns en elektronisk blankett. Man behöver dock inte skriva om man tycker det är svårt, utan kan även inkomma med klagomål muntligt. Vilka åtgärder som vidtas beror på arten av klagomålet det kan vara allt från allmänna bemötande diskussioner till att man vidtar arbetsrättsliga åtgärder. 9

10 Det finns en rutin för misstankar om övergrepp mot vuxna personer med utvecklingsstörning och autismspektrastörning. Någon motsvarande rutin för människor med psykiska funktionsnedsättningar har inte länsstyrelsen tagit del av. I intervjuer med handläggarna framkom att det saknas rutiner för hur anmälan enligt 14 kap 1 SoL ska göras. Handläggarna hade heller aldrig gjort en sådan anmälan och visste inte riktigt hur de skulle göra i en sådan situation. Vi vet inte riktigt går nog till chefen. Inte heller boendestödjarna har kännedom om att det skulle finnas rutiner för anmälan enligt 14 kap. 1 SoL. En av boendestödjarna anger dock att denne vid ett tillfälle gjort anmälan till IFO då barn far illa. Hon talade då om för brukaren att hon skulle göra en anmälan. Oftare gör de så att de erbjuder brukaren att de ska ta kontakt med fältaren för stöd och hjälp. Arbetsgruppen talar mycket om dessa situationer och diskuterar om man ska göra en anmälan eller inte. En boendestödjare uppger att den vid något tillfälle har försökt anmäla till socialjouren att barn var i behov av akut hjälp, men att jouren inte gick att nå trots upprepade försök. Det finns riktlinjer för samordnad vårdplanering och informationsöverföring inom psykiatrin. Detta är ett gemensamt dokument för länets samtliga kommuner och landstinget Sörmland. Det finns politiska måldokument på intranätet där personalen för boende och boendestöd kan nå dem. Kommunen har uppdragsbeskrivningar för såväl bostad med särskild service som för boendestöd. Av den uppdragsbeskrivning som finns för såväl bostad med särskild service som boendestöd framgår: vilken målgrupp den vänder sig till, den kompetens som personal ska ha, tillgänglighet i den betydelse hur bemanningen ser ut i verksamheten, geografiskt läge, verksamhetens innehåll, aktiviteter, stöd som kan ges med anledning av det individuella behovet, hur brukare ska vara delaktiga och påverka verksamheten respekt/ansvar förhållningssätt ska diskuteras fram gemensamt mellan boende och personal och finnas nedskrivet säkra/trygga insatser t.ex. avvikelserapportering, brandutbildning, ABC-L och HL-utbildning uppföljning/utvärdering och ekonomi Till några av områdena finns uppgift hur man tänkt mäta om de angiva målen uppnåtts. 10

11 Verksamheternas mål tas fram av personal på planeringsdagar som är en två gånger/år. Politikerna får sedan dokumenten för kännedom. Om man vid planeringstillfällena tar med även brukares synpunkter har inte framkommit i tillsynen. Det framgår dock i samtliga intervjuer att Terrassen har boendemöten cirka en gång i månaden. Enligt personalen är dock intresset för att delta i dessa möten inte så stort. I stället kommer synpunkter från de boende fram i de dagliga diskussionerna. Vid intervjun med två av dem som bor på Terrassen framkom att om det var något de var missnöjda med vände de sig till personalen. Det finns riktlinjer för prövning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. I riktlinjerna finns såväl allmänna riktlinjer för handläggning som specifika anvisningar för varje enskild insats. Av riktlinjerna för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS 9 9 framgår att beslutad insats av boende ska verkställas inom rimlig tid. Om det krävs längre tid än sex månader för att verkställa insatsen ska ansökan avslås med motivering att insatsen inte kan verkställas inom rimlig tid. Kommunen har även riktlinjer för hur handläggning och dokumentation enligt SoL och LSS ska genomföras. Av riktlinjerna framgår mål, exempel på vad utredningen kan innehålla, bedömning, kommunicering, beslut, delgivning och uppföljning/omprövning. Mål för handläggning för ärende enligt SoL är att kontakt med handläggare för ansökan om insats ska erhållas inom tre vardagar. Utredning, hembesök (vid behov), bedömning och beslut ska ske så snart som möjligt, dock senast inom tre veckor. Vid behov av akuta insatser ska utredning, bedömning och beslut ske omgående, senast inom tre vardagar. Behovsbedömningen ska bygga på en helhetssyn på den enskildes situation. Då det gäller LSS är målet för utredningstid satt till så snart som möjligt och i normalfallet senast inom tre månader. I de fall där personkretsbedömningen tar tid, men det finns akuta behov kan beslut fattas enligt SoL under väntetiden. Vid Powerhuset finns verksamhetsplan och dokument för systematiskt kvalitetsarbete. Dokumenten är kända i personalgruppen. Utifrån de övergripande målen är medarbetarna med och tar fram, formulerar, följer upp och utvärderar målen för sin verksamhet. Detta sker genom att använda balanserat styrkort som verksamhetsstyrningsmodell. Förbättringsbehov identifieras bl.a. genom att genomföra SWOT-analys. Åtgärdsplan för förbättringsarbete finns och förbättrad dokumentation är ett prioriterat förbättringsområde, liksom jämställdhet. Personalen känner till att det finns åtgärdsplan för förbättringsarbetet, men innehållet är inte känt hos personalen. Enhetschef ansvarar för uppföljningen av målen på verksamheten. Minst en gång per år är det allmänna möten med deltagarna på verksamheten. Där finns det möjlighet att komma med synpunkter och önskemål på verksamheten. Nya arbetsuppgifter och gruppverksamheter är ett resultat av de allmänna mötena. Ambitionen är att utforma 11

12 verksamheten utifrån deltagarnas behov och förutom allmänna möten så har det genomförts enkäter. Det finns rutiner för avvikelsehantering och dessa innefattar även åtgärder efter inträffad avvikelse. Klagomålshantering finns likaså, men det är ovanligt att det inkommer klagomål och det finns en medvetenhet hos ansvarig chef att verksamheten behöver bli bättre på att fånga upp vad deltagarna anser om olika saker i verksamheten. Bedömning av det granskade Det är viktigt att kommunen utformar politiska mål och en verksamhetsplan som inriktas på frågor som har specifik betydelse för människor med psykiska funktionsnedsättningar. Socialnämndens ansvar för att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten genom att upprätta ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet är vidare ett viktigt instrument för att nå de mål som formulerats och säkerställa att det finns metoder för uppföljning och utvärdering. Utan tydliga styrdokument för verksamheten försvåras uppföljning av verksamheten och dess kvalitet och möjligheterna till en kontinuerlig verksamhetsutveckling minskar. De övergripande styrdokumenten är också av avgörande betydelse för den planering och det kvalitetsarbete som görs i verksamheten för boende och sysselsättning. De politiska målen kan med fördel ingå i kommunens handikappolitiska program och också beakta FN:s standardregler. Generella mål på handikappområdet är inte tillräckliga för att styra verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Länsstyrelsen har i denna granskning tagit del av kommunens generella mål inom handikappområdet. Det har dock i dessa inte funnits specifika mål för människor med psykisk funktionsnedsättning, vilket enligt länsstyrelsens bedömning är en brist. Länsstyrelsen bedömer att det finns system för att ta till vara brukares synpunkter såväl i boendet och i den granskade sysselsättningsverksamheten. Det är länsstyrelsens bedömning att den klagomålshantering som finns bör göras känd för såväl personal som brukare. I de granskade verksamheterna fanns riktlinjer angående anmälan om missförhållanden. En brist är dock att dessa inte var kända av all personal. Det finns riktlinjer för prövning av insatser till människor med funktionsnedsättning. Riktlinjerna uppfyller inte kraven på en god rättssäkerhet då de inte är förenlig med gällande lagstiftning i alla delar. 12

13 Ansvarsområde: Utbud av verksamheter och insatser Länsstyrelsens bedömningskriterier I kommunen finns ett tillräckligt och varierat utbud av insatser/verksamheter för att möta personers med psykiska funktionsnedsättningar behov och ge en möjlighet till valfrihet, när det gäller stödet till ett anpassat boende. I kommunen finns tillgång till varaktiga boendelösningar för personer med psykiska funktionsnedsättningar som är hemlösa eller vistas på hem för vård eller boende (HVB). I kommunen finns ett tillräckligt och varierat utbud av insatser/verksamheter för att möta personers med psykiska funktionsnedsättningar behov och ge en möjlighet till valfrihet, när det gäller stöd till en meningsfull sysselsättning. I kommunen finns ett varierat utbud av insatser förutom insatser på boende- och sysselsättningsområdet för att möta övriga behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar och deras familjer. (3 kap. 2 och 6 SoL, 4 kap. 1 SoL, 5 kap. 1, 7, 8, 10 SoL, 16 kap. 6 f SoL, 7, 8, 9, 15, 28 f LSS) Redovisning av det granskade Gnesta kommun kan erbjuda boende i form av bostad med särskild service enligt SoL och LSS samt hem för viss annan heldygnsvård (t.ex. korttidsvistelse). Kommunen har inget särskilt boende med inriktning mot någon speciell grupp inom socialpsykiatrins målgrupp exempelvis människor med dubbeldiagnos (kombination av psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblematik) eller personer som vårdas enligt tvångslagstiftning. För personer med psykisk funktionsnedsättning som bor i eget ordinärt boende kan kommunen erbjuda boendestöd, hemtjänst, nattpatrull, matdistrubition och trygghetslarm. I den enkät som kommunen besvarade 2008 framgår att kommunen har beredskap att kunna erbjuda en boendelösning inom tre månader för enskilda personer med psykisk funktionsnedsättning som saknar boende. Då det gäller sysselsättning kan kommunen erbjuda insatser för hela målgruppen i form av öppen verksamhet/träffställe, strukturerad sysselsättning, rehabiliteringsverksamhet med arbetsinriktning, rehabilitering till arbete och stöd till studier. Däremot har kommunen inget sysselsättningsalternativ för någon av de delgrupper som finns inom målgruppen. Kommunen anger även att de bedriver ett aktivt arbete för att finna arbetsplatser/träningsplatser för dem som ingår i målgruppen. Detta arbete innebär att kommunen har sådana platser såväl inom kommunen som på privata företag. 13

14 Gnesta kommun har tillsammans med Nyköping, Trosa och Oxelösund även verksamhet i form av Personligt ombud till psykiskt funktionshindrade. Boendestödjarna planerade att starta mamma-/barngrupper, där tanken är att brukarna på sikt ska hålla i gruppen. Till att börja med kommer dock boendestödjarna med som back-up. Övrigt utbud av insatser som Gnesta kommun kan tillhandahålla är stöd till anhöriga/närstående, stöd till fritidssysselsättning och hjälpmedel av olika slag. Bedömning av det granskade Länsstyrelsen bedömer att Gnesta kommun, i förhållande till kommunens storlek, har ett tillräckligt och varierat utbud av insatser och verksamheter för att möta personer med psykiska funktionsnedsättningars behov. Ansvarsområde: Samverkan mellan kommun och landsting/region samt personalens interna och externa samverkan Länsstyrelsens bedömningskriterier Behov av vård, stöd och rehabilitering för personer med psykiska funktionsnedsättningar är en gemensam angelägenhet för berörda huvudmän. I planeringen av verksamheten samverkar kommun och landsting. Kommun och landsting har fastställt en överenskommelse för samverkan som gäller arbetet med enskilda personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommun och landsting har tydliggjort vilken personal inom respektive organisation, som har huvudansvaret för den externa samordningen av insatser runt den enskilde. Detta ger förutsättningar för en fungerande samverkan mellan kommun och landsting och garanterar kontinuitet och långsiktighet i samordningen av insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kommunen har tydliggjort vilken personal som har huvudansvaret för den interna samordningen av socialtjänstens insatser runt den enskilde samt har organiserade former för en fungerande samverkan mellan personal med utredande och beslutande uppgifter och personal med uppgift att utföra socialtjänstens insatser. Kommun respektive landsting har skapat förutsättningar för en kontinuitet och långsiktighet i samverkan genom att det finns organiserade former för personalens samverkan kring personer med psykiska funktionsnedsättningar samt genom att personalen får stöd att utveckla sin kompetens att samverka. Personal i kommun respektive landsting tar ansvar för att 14

15 samverka kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. (3 kap. 3 och 5 SoL, 5 kap. 8 SoL, 6, 7 och 9 LSS, SOSFS 2006:11, 2005:27, 2008:18) Redovisning av det granskade Det finns riktlinjer för samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan länets samtliga kommuner och landstinget Sörmland. Riktlinjerna avser en process som syftar till att tillsammans med klienten samordna planeringen av dennes fortsatta vård och omsorg vid överföring från en vårdform till en annan. Målsättningen är att individen ska garanteras en trygg och säker vård genom hela vårdkedjan. Riktlinjerna har Samverkan vid in- och utskrivning för patienter i sluten vård (SOSFS 2005:27) samt lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård som utgångspunkt. Av riktlinjerna framgår bland annat att den kommunala sjuksköterskan ansvarar för att nödvändig information följer med de människor som bor i särskilda boende eller vistas i korttidsboende. Vidare framgår att kommunens handläggare medverkar vid upprättandet av vårdplan, ansvarar för att ta emot ansökan från den enskilde om insatser samt utreda och bedöma behov av insatser. Terrassen Boendet har samverkan med försäkringskassa, arbetsförmedling, vårdcentral, distriktssköterska, allmänpsykiatri, vuxenhabilitering, tandvård och handläggare inom socialtjänsten (framförallt för ekonomiskt bistånd). Det finns inga nätverksmöten eller liknande med exempelvis psykiatrins öppenvård på verksamhetsnivå, däremot har man möten med olika verksamheter utifrån den enskilde individen. Vid dessa tillfällen kan t.ex. enhetschef, psykosenheten, biståndshandläggare och brukare delta. Det finns även ett bra samarbete med Powerhuset. Då varken RSMH eller IFS finns i Gnesta har man inte någon samverkan med brukarorganisationer. Boendestöd De intervjuade boendestödjarna anger att samverkan inom kommunen kan förbättras. Det finns samverkan med hemtjänsten, IFO och med Powerhuset. Boendestödjarna har även regelbundna möten med psykiatrins öppenvård och psykosenheten. Samverkan sker även med Personligt ombud. Inom IFO har det varit mycket samverkan på individnivå kring missbruk. En del samverkan har även förekommit med IFO:s verksamhet för barn och familj. 15

16 Den samverkan som förekommer sker på individnivå. Boendestödjarna arbetar så att de träffas tillsammans med brukaren på de möten som sker. Dessa möten kan innehålla flera aktörer och samverkan sker för att alla ska arbeta åt samma håll. Däremot har boendestödjarna inte samverkan på verksamhetsnivå. Bedömning av det granskade Det är länsstyrelsens bedömning att kommun och landsting har fastställt en överenskommelse för samverkan, tydliggjort vilken personal inom respektive organisation som ansvarar för samordningen kring den enskilde. Kommun och landsting hade även vidtagit åtgärder, i form av Näckrosprojektet, för att höja personalens kompetens inom området. Däremot är det, enligt länsstyrelsens bedömning, inte tydligt att personalens erfarenheter av samverkan används av respektive ledning som underlag för att utveckla samverkansformer kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. När det gäller samverkan kring personer med s.k. dubbeldiagnos saknas organiserade former av samverkan i exempelvis gemensamma verksamheter, gemensamma personalteam, nätverksträffar etc. Ansvarsområde: Personalens kompetens Länsstyrelsens bedömningskriterier Ledningen för socialtjänsten har säkerställt att det finns den bemanning och den kompetens som behövs för att utföra socialtjänstens uppdrag när det gäller personer med psykiska funktionsnedsättningar. Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden har lämplig utbildning och erfarenhet. Personal som arbetar med handläggning och uppföljning av ärenden har möjlighet till fort- och vidareutbildning. Personal i kommunens verksamhet för boende respektive sysselsättning har lämplig utbildning och erfarenhet. Personal i kommunens verksamhet för boende respektive sysselsättning har möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. (3 kap. 3 SoL, 6, 9 LSS, SOSFS 2002:9, SOSFS 2006:11, SOSFS 2008:32) Redovisning av det granskade Kommunen har fastställt utbildningskrav för olika funktioner inom handikappomsorgen. För handläggare och enhetschefer innebär detta att de ska ha en högskoleutbildning inom sociala omsorgslinjen/ socionomprogrammet eller annan likvärdig utbildning. För 16

17 boendepersonal är kraven omvårdnadsprogrammet alt. barn- och fritidsprogrammet (beroende på verksamhet), inom sysselsättningsverksamhet krävs omvårdnadsprogrammet i kombination med ev. yrkesutbildning inom hantverk. I kommunen finns även kvalitetssamordnartjänster. För dessa krävs högskoleutbildning i form av socionomprogrammet med inriktning mot social omsorg eller annan likvärdig utbildning. Den 1 april 2009 hade cirka 70 procent av de anställda den utbildning som kraven angav. I kommunen finns det en kompetensförsörjningsplan för Stödverksamheten Gnesta kommun deltar i ett utbildningsprojekt tillsammans med Nyköping, Oxelösund, Trosa, Katrineholm och Vingåkers kommuner och landstinget Sörmland, det s.k. Näckrosprojektet. Näckrosprojektet finansieras delvis genom statliga medel. I projektet ska utbildning ske i motiverande samtal (MI), basutbildning i psykiatri, ett självständigt liv (ESL), bemötande utbildning, fördjupningskurs om brukarinflytande, återhämtningsinriktat arbetssätt samt utbildning för brukare i föreningskunskap. Myndighetsutövning Totalt fanns vid tillsynsbesöket tre handläggare med inriktning mot funktionsnedsättning (totalt 2,0 tjänst). Samtliga var kvinnor. En av handläggarna hade gått sociala omsorgsprogrammet och arbetat som handläggare i cirka åtta år. Innan dess hade hon arbetat som enhetschef och hade cirka 20 års erfarenhet av arbete inom vårdsektor. Två av handläggarna hade en beteendevetenskaplig utbildning, den ena med inriktning mot socialpsykologi den andra mot social omsorg, men med examen i sociologi. En av dessa handläggare har arbetat mindre än ett år som handläggare, men har totalt cirka 25 års erfarenhet av arbete inom vårdsektorn bland annat från socialpsykiatrisk verksamhet. Den andra har arbetat cirka tre år som handläggare och hade därutöver erfarenhet av arbete inom vården från studietiden. Sedan 1,5 år tillbaka i tiden hade inte handläggarna någon handledning men de höll vid tillsynsbesöket på att söka efter en lämplig handledare. Handläggarna anger att det är möjligt att få fortbildning om de vill. De nämner att de varit på både kortare konferenser på en två dagar/år och gått utbildning på högskolenivå i missbruk och psykiatri. Den senare utbildningen skedde tillsammans med IFO. Terrassen och boendestödet På Terrassen arbetade i huvudsak tre personal i boendet (totalt 2,25 tjänst). Samtliga var kvinnor. På helger och morgnar var även boendestödjare i tjänst för att förstärka bemanningen. De intervjuade i personalgruppen ansåg att bemanningen var tillräcklig, men att det var mycket ensamarbete. Detta fungerade så länge situationen på boendet 17

18 var lugn, men vid de tillfällen det var oroligt på boendet var bemanningen för liten. En av dem som arbetade i boendet vid tillsynsbesöket hade en akademisk examen i missbruksvård (120 p). Innan hon började arbeta på Terrassen hade hon arbetat inom såväl psykiatrisk som socialpsykiatrisk verksamhet på annan ort. En boendepersonal hade gått en KY-utbildning i psykiatri och en var utbildad tandsköterska. Den senare hade tidigare bland annat arbetat som personlig assistent och inom hemtjänsten innan hon började på Terrassen för två år sedan. En i personalgruppen skulle till hösten gå utbildning inom psykiatriområdet via Näckrosprojektet. Personalen angav att det fanns möjlighet till fortbildning, framförallt om man hade en fast anställning. Vid vikariat var dock möjligheten till fortbildning begränsad och om man fick fortbildning eller inte berodde på vikariatets längd. Personalgruppen på boendet hade haft tillgång till handledning såväl brukarinriktad som processhandledning. I verksamheten fanns ytterligare en kvinna anställd på heltid som kvalitetssamordnare. Hon hade gått en beteendevetenskaplig examen på högskolan samt en ettårig utbildning i bildterapi på högskolenivå. Hon var dock föräldraledig vid tillsynsbesöket. Kvalitetssamordnartjänsten delades mellan Terrassen och boendestödet. Så väl Terrassen som boendestödet hade haft fem/sex olika enhetschefer de senaste två åren. Vid tillsynsbesöket hade den nuvarande enhetschefen arbetat i tre månader i kommunen. Han har tidigare arbetat som chef i 2,5 år för personliga assistenter, varit sysselsättningssamordnare inom öppenvård för missbruk (ca åtta månader) samt arbetat fem år som undersköterska inom intensiv vård. Han har högskoleutbildning (totalt 150 p) som innefattar sociologi, statsvetenskap, personal administration samt ledarskap inom vård och omsorg. Förutom chef för Terrassen och boendestödet är han även chef för Ringvägens gruppboende. Enhetschefen hade chefshandledning av den person som var vikarierande chef för socialpsykiatrin. Han ska även få utbildning via Näckrosprojektet samt läsa 10 p socialrätt under hösten I kommunen fanns fem boendestödjare (totalt 4,25 tjänst) fyra kvinnor och en man. En av dessa hade arbetat inom socialpsykiatrisk verksamhet sedan 2005 och var utbildad behandlingsassistent samt hade utbildning i MI. Tre av boendestödjarna hade arbetat 14 år eller längre med människor med en psykisk problematik. Två av dessa var mentalskötare med vidare- 18

19 /tilläggsutbildning. En hade gått utbildning i psykoped. intervention, den andra hade dels utbildning till behandlingsassistent och dels en utbildning (30 p) i familjearbete på högskolenivå. Den tredje hade en omvårdnadsutbildning på gymnasienivå. Den sista boendestödjaren saknade relevant utbildning men hade arbetat drygt sju år inom området. Boendestödjarna saknade sedan ett par år tillbaka handledning. Under våren 2009 hade de dock haft handledning vid fyra tillfällen. Inriktningen på denna handledning var dock oklar. Boendestödjarna såg dock ett behov av extern handledning, även om de sa att de använde varandra att diskutera med när problem uppstod. De har tillgång till viss internhandledning med brukarinriktning och kring hot och våld av förvaltningens kvalitetsutvecklare. Kvalitetsutvecklaren ingår i förvaltningens ledningsgrupp. Det fanns även möjlighet att få enskild handledning av denna handledare. Vid krissituationer finns även möjlighet att gå till Medhälsan för stöd kring den specifika händelsen. Powerhuset Angående kompetensnivån för medarbetarna på Powerhusets olika verksamheter så kan det från det inhämtade materialet utläsas att det finns det tretton personer anställda (totalt 11,50 tjänster), sju kvinnor och sex män. Kvalitetssamordnaren och en ytterligare av de anställda har högskoleutbildning, sex har vårdutbildning, varav en på eftergymnasial nivå, en person har utbildning inom storhushåll och fyra personer saknar relevant utbildning. Erfarenhetsnivån varierar, från fem personer som är helt nyanställda till två personer med 30 års erfarenhet. Totalt är det sex medarbetare som har arbetat 20 år eller mer i liknande arbete. De representanter för personalen som intervjuats anser att det inte finns tillräckligt med personal i verksamheten. De anser att varje deltagare på Powerhuset har så stora behov att de skulle behöva en egen personal. De anser dock att det är tillräckligt med personal för att det ska vara en trygg verksamhet för deltagarna. Introduktionsprogram finns för nyanställd personal. Personalgruppen har handledning som ges internt av utvecklingsledaren, man har också tidigare haft handledning med fokus på personalgruppen. Personalen har möjlighet till fortbildning bl.a. genom de aktiviteter som ges inom Näckrosprojektets ram. Bedömning av det granskade Länsstyrelsen bedömer att handläggare, chefer och flertalet av personal i boende respektive boendestöd har såväl lämplig utbildning som erfarenhet. Däremot är det länsstyrelsens bedömning att stora delar av personalen på Powerhuset varken har adekvat utbildning eller erfarenhet för det arbete de utför. Det finns en uttalad ambition från ledningen att 19

20 beakta detta vi kommande nyrekryteringar, vilket länsstyrelsen ser positivt på. Länsstyrelsens bedömning är att samtliga personal vid de granskade verksamheterna har möjlighet till fortlöpande kompetensutveckling. Ansvarsområde: Kvalitet och innehåll i verksamheter för boende och sysselsättning samt Behovsstyrt, planerat och samordnat stöd till den enskilde Länsstyrelsens bedömningskriterier Arbetssätt och insatser i en verksamhet för boende respektive sysselsättning utformas utifrån gruppens behov och kunskapsutvecklingen på området i syfte att ge målgruppen ökade möjligheter att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. En person med psykiska funktionsnedsättningar får sitt behov av stöd på boende- och sysselsättningsområdet uppmärksammat, bedömt, planerat och kontinuerligt prövat efter aktuell livssituation. Insatserna är tillräckligt omfattande och individuellt anpassade för att skapa en grundtrygghet och möjlighet att behålla och utveckla förmågan att delta i samhällets gemenskap och leva som andra. De boende/deltagarna i en verksamhet för boende respektive sysselsättning anser att verksamhetens innehåll är anpassat till deras behov. En person med psykiska funktionsnedsättningar har inflytande över såväl planeringen, utformningen och uppföljningen av de insatser som ges samt över det samarbete som sker mellan olika samhällsorgan. En förutsättning för medverkan är att han eller hon får tillgång till adekvat information. Insatser som genomförs för varje enskild person planeras, dokumenteras och följs upp samt samordnas med insatser från andra enheter, organisationer och myndigheter när så är lämpligt. En bostad med särskild service (enligt SoL eller LSS) är en fullvärdig bostad samt utformas och placeras så att den inte får en institutionell prägel. Tillämpat regelverk: 3 kap. 3,4 och 5 SoL, 4 kap. 1 SoL, 5 kap. 7 SoL, 11 kap. 5 SoL, 14 kap. 2 SoL, 6, 7, 9, 21 a, 22, 24 a LSS, SOSFS 2002:9, SOSFS 2006:5 och 11, SOSFS 2008:10 och 11 samt 2008:20, BFS 2008:6 Redovisning av det granskade Terrassen Terrassen är ett boende för människor med psykiska funktionsnedsättningar samt för människor som bedöms omfattas av LSS 1 punkt 3, d.v.s. personer med andra och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, 20

21 om dessa är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service. Det kan även förekomma att personer med en s.k. dubbeldiagnos kan ha sin bostad på Terrassen. I intervjuerna framkom att boendet även fungerade som ett korttidsboende om sådant behov fanns. Framförallt kunde detta förekomma om någon väntade på att få ett beslut om ett permanent boende. Av den enkät som inkom till länsstyrelsen den 22 april 2009 framgår att boendet hade fem personer som bodde på enheten. Vid besöket framkom att det fanns totalt sju lägenheter på enheten som kunde användas för boende samt en lägenhet som verksamheten använde som TV-rum för tillfället. Boendet är beläget intill ett äldreboende. Det är gångavstånd till affärer, post, bank, apotek, vårdcentral och andra serviceinrättningar. Det är även gångavstånd till buss och pendeltåg. I närområdet finns även tillgång till exempelvis simhall och friskvårdsanläggningar. I lokalerna finns, förutom bostäder, även gemensamhetslokaler i form av kök/matplats, tvättstuga m.m. För att få en lägenhet i Terrassen krävs ett biståndsbeslut enligt SoL eller LSS. Åldern på dem som bodde på enheten varierade mellan år. Den personalgrupp som arbetar på boendet består av en fast personalgrupp på tre personer. Under helger och på morgnar förstärks personalgruppen med boendestödjare. Enheten är inte bemannad under natten. När någon flyttar in till Terrassen har han/hon vanligtvis sina egna möbler med. De brukare som länsstyrelsen talat med anger att om man inte har egna möbler finns möjlighet att låna möbler tills man skaffat egna. Önskar man ha telefon har man eget telefonabonnemang. Det är även möjligt att ha egen dator med Internetuppkoppling om man själv vill det. Då alla har egen nyckel till sin lägenhet är det också möjligt att komma och gå som man vill till det egna boendet. Det finns möjlighet att ta emot besök i den egna lägenheten, men om någon ska sova över måste detta planeras i förväg. Anledning till detta säger de boende är brandrisken, så att personalen vet hur många som finns i boendet om det skulle börja brinna. Posten kommer till ett gemensamt postfack och fördelas av personal. Metod Vid tiden för tillsynsbesöket arbetade inte personalen efter någon särskild metod, varken utifrån den psykiska hälsan eller eventuellt annan problematik så som missbruk. Verksamheten använde sig inte heller av någon skattningsmetod (t.ex. CAN-skattning) för att tydliggöra behov. 21

22 Personalen anser dock att då det gäller den psykiska hälsan kan de ge de boende det de behöver. När det gäller att arbeta drogförebyggande anser de dock att de inte kan ge det stöd som kan behövas. Finns denna problematik har den enskilde regelbunden kontakt med IFO:s missbrukshandläggare, däremot fanns ingen samverkan mellan personal och missbrukshandläggaren. Verksamheten har ett kontaktpersonalsystem där varje boende har två kontaktpersonal en ordinarie och en ersättare. Vem/vilka som ska vara kontaktpersonal bestämmer personalen, men det finns möjlighet att byta kontaktpersonal om någon vill. Insatser och aktiviteter I intervju med enhetschef och personal framkom att det fanns möjlighet att få individuellt stöd både i och utanför boendet. Stödet i hemmet kan exempelvis vara hjälp med städning, tvätt, medicinering. Stöd utanför hemmet kan vara social träning, inköp och vara med vid läkarbesök. De intervjuade brukarna ansåg att de fick det stöd de var i behov av på boendet. Behövde någon hjälp med kontakter utanför boendet fick man även det. Personalen består av en fast personalgrupp och av boendestödjarna. De brukare som intervjuats ansåg att dessa var väl kända av de boende och att det fungerade bra. Det kunde dock bli jobbigt på sommaren då det var många nya vikarier. Enligt de intervjuade brukarna erbjöds olika utflykter en två gånger/vecka, som arrangeras via Powerhuset. Det förekom även att det var utflykter på helgerna från boendet, men enligt brukarna var det länge sedan någon sådan utflykt blev av. Varje boende betalar en summa för de aktiviteter som han/hon deltar i. Det finns inga brukar- eller intresseorganisationer för psykiatrins målgrupp i Gnesta. Det förekommer dock att brukare åker till RSMH i Södertälje eller till Fontänhuset i Nyköping. Inflytande Har man något klagomål vänder man sig till personalen. En gång/månad är det boendemöten, då kan man ta upp om det är något man vill förändra. Planering och dokumentation Alla boende ska ha en genomförandeplan. Denna upprättas av brukaren tillsammans med en eller två personal. Det förekommer inte att någon företrädare är med då planen upprättas. Av planen framgår mål, metod, vem som ska stödja, när det ska ske samt när uppföljning ska ske. Planen följs upp var tredje månad. Den mall som används var vid tillsynsbesöket helt ny varför personalen ännu inte hade erfarenhet av hur den fungerade. I de genomförandeplaner som länsstyrelsen granskat framgår dock behov, mål, vem som deltagit vid planeringen och det fanns 22

23 datum noterade för uppföljning. Planerna var också underskrivna av såväl brukare som personal i tre fall av fyra. De mål som ska anges ska vara Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta (SMART) Det finns rutiner för social dokumentation i genomförandet. Det är företrädesvis kontaktpersonalen som ansvarar för dokumentationen. All dokumentation förvaras inlåst och dokumentskåp finns. I den dokumentation som fanns på boendet fanns kopior på biståndsutredning och beslut. I de löpande arbetsanteckningarna gjordes kvartalsvisa sammanfattningar. Den löpande dokumentationen förstörs vartefter sammanfattningarna är gjorda. HSL dokumentation fanns blandat med den sociala dokumentationen. Samordning/samverkan Boendet har samverkan kring de enskilda individerna med försäkringskassa, arbetsförmedling, vårdcentral, distriktssköterska, allmänpsykiatrin, vuxenhabiliteringen, tandvård och handläggare inom socialtjänsten. Terrassen har även samverkan med Powerhuset. Bostadens utformning I boendet finns åtta lägenheter för boende samt gemensamhetslokaler. Vid tillsynsbesöket användes en av lägenheterna till TV-rum. Lägenheterna består av ett rum med trinett samt toalett/duschrum. Då lägenheterna saknar fullvärdigt kök var matlagningsmöjligheterna begränsade i den egna lägenheten. Om man inte ville äta i det gemensamma köket finns möjlighet att laga mat i det gemensamma köket och ta med sig till den egna lägenheten. Det finns en gemensam tvättstuga där varje boende har en fast tvättdag. Enligt en av de boende fungerar det bra att ta sig fram i lokalerna med rollator. Det faktum att lägenheterna saknade kök, tog de boende som intervjuats upp som något negativt. Enheten är inte bemannad nattetid. Även detta faktum tar de brukare som intervjuats upp som ett problem. Om man blir sjuk nattetid måste man vända sig till larmtjänst. En eller ett par av de boende har larm som är beviljat som bistånd, dessa kan därför ringa till hemtjänsten om det skulle vara något särskilt. I intervjuer med personal framkom att det ibland även förekom att människor beviljades korttidsvistelse på Terrassen, framförallt i avvaktan på beslut om permanent boende. Boendestödet Vid tillsynstillfället fanns 33 personer som hade stöd av boendestödsgruppen. För att få stöd av boendestödjarna krävs beslut enligt socialtjänstlagen. Totalt arbetade det sex personer i gruppen, fem kvinnor och en man. Samtliga var tillsvidareanställda. 23

24 Tre arbetar i huvudsak med människor med psykiska funktionsnedsättningar, medan två har huvudinriktning mot människor som omfattas av LSS. Stödet ges med utgångspunkt från den enskildes bostad varför inga lokaler förutom boendestödjarnas baslokaler finns. Insatser och aktiviteter Av funktionsbeskrivningen för boendestödspersonal framgår att de har till uppdrag att främja verkställighet av beslut ang. boendestöd. I arbetet ingår att följa de uppdrag som finns och se till alla brukares behov, så att alla får det stöd de behöver. Boendestödjarna ska även bidra till ett brukardemokratiskt synsätt på arbetsplatsen. De uppdrag som boendestödjarna har varierar mycket från brukare till brukare. Uppdragen kan vara stöd i.., motivering till, struktur i hemmet, men även att flyttstäda eller spela spel. Vi byter inte däck, men vi kan åka till bilverkstaden med brukaren för att få det gjort. Inflytande Boendestödjarna deltar även i möten som berör den enskilde, om denne så önskar. Utgångspunkten är dock, som tidigare nämnts, att även den enskilde själv ska delta i möten som berör henne/honom. Den enskilde brukaren har inflytande över planering och uppföljning av insatserna genom exempelvis nätverksmöten där bland andra psykosenheten kan delta. Skulle någon brukare ha klagomål på kommunens verksamhet t.ex. IFO:s verksamhet - ska boendestödjarna hänvisa till den klagomålshantering som finns i kommunen. Boendestödjarna får inte själva vara behjälpliga med kontakter av denna art. Planering och dokumentation Huvuddelen av de personer som servas av boendestödjarna har genomförandeplaner. En del vill dock inte ha en sådan plan, då de likställer det med myndighetsutövning. Finns inte en genomförandeplan upprättad utgår boendestödjarna från beställningen och pratar med brukaren om vad han/hon behöver. Planerna ser strukturmässigt likadana ut och innehåller brukarens egna mål och planering. Powerhuset Metod Verksamheten arbetar inte utifrån någon särskilt arbetssätt eller metod. Målgruppen är så heterogen och det skulle inte fungera att använda någon enhetlig metod, anser personalen. De arbetar mer utifrån ett individuellt anpassat förhållningssätt och man har olika verktyg i sitt arbete med deltagarna såsom, MI, och ESL. Den aktuella kunskapsutvecklingen följs genom att utvecklingsledaren förmedlar aktuell kunskap samt att man deltar i Näckrosprojektet. 24

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-12 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Mälaröarnas Hemtjänst Adress: Tegelbruksvägen 8, 178 30 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Ulla Johansson, tfn:

Läs mer

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet

Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Verksamhetsplan för 2010 Avdelningen för LSS-verksamhet Avdelningen för LSS-verksamhet 2009-12-15 2 (6) Mål för verksamheten Verksamhetsplan för 2010 Verksamhetsmålen utgår ytterst från fullmäktiges mål

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning

Analys och kommentarer till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning 2015-07-08 er till Öppna jämförelser 2015 stöd till personer med funktionsnedsättning Bakgrund och ärendebeskrivning Sveriges kommuner och landsting, SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en sjätte

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Personligt ombud Sid 1 av 11 1 Information om ledningssystemet sid 3 Omfattning, uppdrag, processer, intressenter 2 Dokumentstyrning... sid 6 Styrande dokument

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26

SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 SOCIALFÖRVALTNINGEN Lillemor Johansson 2015-02-26 Rutin lex Sarah BAKGRUND Lex Sarah är de bestämmelserna i socialtjänstlagen (SoL) och i lagen om stödoch service till vissa funktionshindrade (LSS) som

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06

RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION. funktionshinder LSS och SoL 2007-06 RIKTLINJER HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION funktionshinder LSS och SoL 2007-06 Följande principer ligger till grund för alla insatser för funktionshindrade som erbjuds inom LSS och SoL: delaktighet genom

Läs mer

Uppföljning av utförare - Hemtjänst

Uppföljning av utförare - Hemtjänst Datum 2013-05-15 Uppföljning av utförare - Hemtjänst Uppföljningen avser: Adeocare AB Adress: Bryggavägen 100, 178 31 Ekerö Verksamhetschef (namn och kontaktuppgifter): Hilde Knapasjö, tfn: 08-731 7707

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Bostad med särskild service Daglig verksamhet Enligt LSS

Bostad med särskild service Daglig verksamhet Enligt LSS Bostad med särskild service Daglig verksamhet Enligt LSS GreveGruppens Omvårdnad Delaktighet Trygghet Självständighet Företaget GreveGruppen Omvårdnad erbjuder bostad med särskild service enligt LSS 9.9,

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning för Personligt Ombud i norra Dalarna

Verksamhetsbeskrivning för Personligt Ombud i norra Dalarna 2014-04-14 Verksamhetsbeskrivning för Personligt Ombud i norra Dalarna Bakgrund Denna beskrivning av hur verksamheten är organiserad och hur man arbetar som Personligt Ombud i norra Dalarna bygger på den

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd.

Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Antagen av socialnämnden 2014-06-10, 85 Social årsberättelse 2013. Kvalitetsberättelse för vård, omsorg och stöd. Inledning Sociala

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen

BESLUT. Ärendet Tillsyn enligt socialtjänstlagen (2001:453) av behandlingshemmet 4:e Våningen JiL Socialstyrelsen BESLUT 2012-10-23 Dnr 9.1-46133/2012 1(6) T/RegionalatillsynsenhetenSydöst/Sek3 StefanRoman, Stefan.Romangsocialstyrelsen.se 4:e våningen i Jönköping AB Barnarpsgatan 36 553 16 Jönköping

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

STÖD OCH SERVICE TILL FUNKTIONSHINDRADE I KARLSKRONA KOMMUN HANDIKAPPOMSORGEN I KARLSKRONA KOMMUN Den broschyr du håller framför dig ska ge en bild av Karlskrona kommuns insatser för funktionshindrade.

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION

Rutin RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Rutin Dokumenttyp: Rutin Beslutat av: Förvaltningschef Fastställelsedatum: 2011-03-29 Ansvarig: Verksamhetschef Revideras: årligen Följas upp: årligen RUTIN FÖR SOCIAL DOKUMENTATION OCH KOMMUNIKATION Innehåll

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012.

Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Så tycker brukarna med bostad med särskild service, personlig assistans samt boendestöd. En brukarundersökning genomförd mars 2012. Oktober 2012 Sammanfattning Brukarundersökningen som genomfördes under

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet

Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet Riktlinjer för tillsyn av enskild verksamhet Innehåll Bakgrund 3 Syftet med tillsynen 3 Länsstyrelsens ansvar 3 Kommunens ansvar 4 Hur ofta ska kommunernas tillsyn ske? 4 Hur ska tillsyn bedrivas? 4 Vad

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) Q. 6 VERKSAMHETSPLAN FÖR SOCIALFÖRVALTNINGEN 2015 Inledning Socialnämndens nämndplan för 2015 utgör tillsammans med den av kommunfullmäktige fastställda budgeten, det grundläggande

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun

Krokoms kommun, socialnämnden. Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Krokoms kommun, socialnämnden Information om vård och omsorg i Krokoms kommun Vad är hemtjänst? Med hemtjänst avses den sociala service och omvårdnad som utförs i din bostad eller i särskilt boende, utifrån

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Uppföljning av daglig verksamhet LSS

Uppföljning av daglig verksamhet LSS 2013-11-04 SN-2013/2908.726 1 (7) HANDLÄGGARE Natalie Vaneker 08-535 316 74 natalie.vaneker@huddinge.se Socialnämnden Uppföljning av daglig verksamhet LSS Förslag till beslut Socialnämnden tar del av sammanställning

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling

Forum Carpe 4 juni 2014. Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Forum Carpe 4 juni 2014 Kristina Söderborg Utredare Avdelningen för analys och utveckling Avdelningen för analys och utveckling Temarapporter Riskanalyser Metodutveckling Statistikutveckling Register registerfragor@ivo.se

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN INOM SOCIALPSYKIATRIN

RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN INOM SOCIALPSYKIATRIN RIKTLINJER FÖR BISTÅNDSBEDÖMNING ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN INOM SOCIALPSYKIATRIN SYFTE Syftet med riktlinjerna är att ge en likartad service och omvårdnad till alla som är i behov av och efterfrågar bistånd.

Läs mer