FOLKHÄLSOAVDELNINGEN. Ulla Lindström Folkhälsoplanerare Tfn

Transkript

1 Uppföljning av hälsopolitiskt program för Jönköpings län FOLKHÄLSOAVDELNINGEN Ulla Lindström Folkhälsoplanerare Tfn Juni 2000

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1 Syfte och metod för uppföljning 1 Nulägesbeskrivning med kommentarer 2 Sammanfattande reflexion 5 Bilaga 6 Aneby kommun 6 Eksjö kommun 6 Gislaved kommun 6 Gnosjö kommun 7 Habo kommun 7 Jönköpings kommun 8 Mullsjö kommun 8 Nässjö kommun 9 Sävsjö kommun 9 Tranås kommun 10 Vaggeryds kommun 10 Vetlanda kommun 10 Värnamo kommun 11

3 Uppföljning av det Hälsopolitiska programmet för Jönköpings län. Bakgrund Kontaktorganet för samverkan mellan landsting och kommuner i Jönköpings län (Läns-LAKO) beslutade att rekommendera landstinget och länets kommuner att fastställa förslaget till hälsopolitiskt program. Uppdraget att ta fram programmet gavs av Läns-LAKO till en styrgrupp, utsedd av Läns- LAKO, med ledamöter från såväl Landstinget som länets kommuner. En projektgrupp med tjänstemän från Landstinget och Kommunförbundet har utarbetat programmet. Det hälsopolitiska programmet har formulerat en 0-vision enligt följande: - Alla medborgare skall tillförsäkras möjligheter till ett gott och aktivt liv på lika villkor. - Ingen ska dö i förtid eller drabbas av ohälsa, sjukdom eller skada som hade kunnat undvikas. - För kommande generationer skall hälsoarbetet ges en långsiktig och hållbar utveckling. Ett aktivt folkhälsoarbete i Jönköpings län skall, för att arbeta mot visionen, bedrivas med följande inriktning: 1. främja samarbete och verka för att uppnå en helhetssyn med alla aktörer inom folkhälsoarbetet 2. arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet 3. särskilt inrikta insatserna mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker 4. ta initiativ till utbildnings-, forsknings- och utvecklingsinsatser inom folkhälsoområdet 5. vidareförmedla forsknings- och utvecklingsinsatser så att de bidrar till en långsiktig hållbar utveckling 6. ta tillvara och sprida erfarenheter från lokalt, regionalt, nationellt och internationellt folkhälsoarbete Från landstingsfullmäktiges protokoll från hämtas följande citat: Enligt uppdrag från Läns-LAKO 31/1996 har en särskild styrgrupp lagt fram förslag till hälsopolitiskt program för Jönköpings län. Programmet har remissbehandlats, slutjusterats och tillstyrkts av Läns-LAKO 10/1998. Landstingsfullmäktige beslutade att antaga det hälsopolitiska programmet samt att verka för att alla anställda i Landstinget aktiveras i folkhälsoarbetet. 1

4 Syfte och metod för uppföljning Det hälsopolitiska programmet togs fram gemensamt för landstinget och kommunerna och är ett övergripande program. Men det är också en kunskapsbas som förklarar och resonerar kring begreppen inom folkhälsa och folkhälsoarbete. Programmet avslutas med att det hälsopolitiska programmet med angivna mål skall få en regelbunden uppföljning och utvärdering i landstingets och kommunernas årliga budget- och flerårsplanearbete. Därutöver bör en avstämning göras av programmet i sin helhet vid millennieskiftet. Uppdraget att göra denna uppföljning gavs till en av folkhälsoplanerarna våren Syftet med den här rapporten är att beskriva hur målen i det hälsopolitiska programmet har uppfyllts. Fokus är riktat på hur organisationen av folkhälsoarbetet har byggts upp i kommunerna, eftersom det ger förutsättningarna för att arbeta med programmet. Uppgifterna är insamlade från rapporter och verksamhetsplaner från folkhälsoplanerarna samt rundringning till olika företrädare från kommunerna och andra berörda personer. För att få kunskap om hur det hälsopolitiska programmet används i Landstinget och de olika kommunerna behövs en intervjuundersökning med ledamöter i folkhälsoråden, vilket kan vara lämpligt att göra om något år. För att få kunskap om effekten av hälsoarbetet krävs mer epidemiologiska data än vad som finns tillgängligt idag. Nulägesbeskrivning med kommentarer Nedan följer en redovisning av hur målen från programmet har uppfyllts i maj Av samtliga 13 kommuner är det idag 9 som fastställt programmet i kommunfullmäktige. Övriga kommuner har fattat beslut på andra nivåer och anser att de arbetar utifrån det hälsopolitiska programmet. Mål 1. Varje kommun har ett lokalt hälsoråd eller liknande med representanter från olika förvaltningar inom kommunen, andra offentliga organ, hälso- och sjukvården, tandvården, förenings- och näringslivet, företagshälsovården m fl. Det lokala hälsorådet skall ha ett samordningsansvar för att folkhälsofrågorna beaktas i all verksamhet. Folkhälsoråd i kommunerna Det finns folkhälsoråd eller liknande i 11 kommuner och de har bildats från 1980-talet till år I ytterligare en kommun planeras folkhälsoråd och beslut ska fattas av fullmäktige där i september. Sammansättningen av ledamöter i folkhälsorådet skiljer sig en del i de olika kommunerna. Ofta ingår politiker och tjänstemän på olika nivåer från olika förvaltningar samt representanter från primärvård, försäkringskassa, arbets- 2

5 förmedling och frivilligorganisationer. Några kommuner har endast politiker medan andra kommuner har enbart tjänstemän i sina folkhälsoråd. I åtta av folkhälsoråden är ett kommunalråd eller någon annan från kommunstyrelsen ordförande. Sekreterare är en kommunal tjänsteman eller landstingets folkhälsoplanerare. Varje kommuns folkhälsoråd finns beskrivna i bilaga, se sid Hur påverkar folkhälsorådet samordningen mellan olika aktörer? Folkhälsoråden har ofta som målsättning att främja samverkan och här följer några kommentarer om detta: Folkhälsorådet stöder och uppmuntrar samverkan. Kunskapen ökar om varandras arbetsområden. Det blir lättare att arbeta tvärsektoriellt på olika sätt. Det blir lättare att förankra och verkställa beslut. Folkhälsoråden har ofta börjat med att inventera vad som redan görs och uppmuntrat samverkan mellan olika förvaltningar. För de som startat folkhälsoråd 1999/2000 är det inte möjligt att uttala sig om samordningseffekter. Mål 2. Arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande för att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet. Mål 3. Särskilt inrikta insatserna mot grupper som är mest utsatta för hälsorisker. Vilka hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser har hälsorådet initierat för att skapa likvärdiga förutsättningar? Vilka initiativ har tagits till folkhälsoarbete riktat till de grupper som är mest utsatta för hälsorisker? Folkhälsofrågorna hör hemma på den politiska nivån och är nära kopplade till välfärden. Välfärdspolitik gynnar de svaga grupperna mest, som någon kommunrepresentant uttryckte det. När folkhälsofrågorna lyfts upp i den centrala ledningen för kommunen ökar möjligheterna till påverkan av de grundläggande besluten och prioriteringarna. Det är ännu för tidigt att få en tydlig bild av vad det hälsopolitiska programmet inneburit för nya initiativ. Flera kommuner har knutit ett brottsförebyggande arbete till folkhälsorådet. Nästan hälften av kommunerna har verksamhetsplaner för folkhälsoarbetet med mål och prioriteringar. Andra är mer inriktade på aktiviteter. I flera kommuner pågår måldiskussioner. Några exempel på riktade insatser från kommunerna är; integrationprojekt, riktade insatser till invandrare som grupp, barn och ungdom, äldre, kvinnor, individstärkande ungdomsprojekt mm 3

6 Att skapa likvärdiga förutsättningar för allas hälsa i länet, som det står i mål 2, kräver helt andra verktyg än den här uppföljningen för att mäta. Nationella undersökningar som Folkhälsorapporten 1997 och den Nationella folkhälsokommitténs arbete visar på en ökad ojämlikhet i hälsa under 1990-talet. Vi behöver en kartläggning och analys av hälsoförhållandena i vårt län och dess delar för att följa utvecklingen. Mål 4. Att utveckla samverkan mellan Hälsohögskolan, landstinget och kommunerna. Hur har samverkan utvecklats? Vilka utbildnings- och utvecklingsinsatser har förekommit? Landstinget och kommunerna samverkar i folkhälsoråden och i många av de tvärsektoriella grupper som bedriver det praktiska arbetet. Hälsohögskolan har bildat en referensgrupp för utbildningen i Folkhälsovetenskap med representanter för kommunerna och folkhälsoavdelningen. Samverkan kring projekt till studenters examensarbeten i folkhälsovetenskap är under uppbyggnad både med folkhälsoavdelningen och kommunerna. Folkhälsoavdelningen deltar i nämnda utbildning på Hälsohögskolan vilket fördjupar samarbetet ytterligare. Hälsohögskolan, Folkhälsoavdelningen och Kommunförbundet har gemensamt arrangerat en utbildningsdag i folkhälsa under hösten 1999 och ännu en utbildningsdag planeras till november Målgruppen har varit politiker, tjänstemän och studenter. Samverkan har fungerat bra. Mål 5. Med modern informationsteknik skapa aktiva verktyg för att föra ut forsknings- och utvecklingsresultat. Via landstingets och kommunernas hemsidor skapa en diskussionsplattform för att fånga upp allmänhetens synpunkter. Hur har IT används för att föra ut folkhälsokunskap? Finns det en diskussionsplattform på några hemsidor för allmänhetens synpunkter? Landstinget har ingen hemsida för att föra ut folkhälsokunskap, men enligt uppgift från informationsenheten ska landstingets hemsida göras om och utvecklas under året. Folkhälsoavdelningen har ett intresse av att göra en folkhälsa-ikon på Landstingets hemsida med lämpliga länkar. Folkhälsorådets verksamhetsplan och ledamöter finns på kommunens hemsida i tre kommuner. Ett lokalt alkoholpolitiskt program har lagts ut på remiss via en kommuns hemsida. Flera kommuner liksom Folkhälsoavdelningen har insett värdet av att använda IT, som ett redskap för att öka delaktighet och engagemang bland invånarna. I flera kommuner kan frågor ställas via till ordföranden i folkhälsorådet. 4

7 En förteckning över rökfria restauranger och kaféer finns på några kommuners hemsidor. Mål 6. Läns-LAKO ges ett samordningsansvar för folkhälsofrågorna i länet med att skapa mötesplatser, ordna konferenser mm så att ett kontinuerligt erfarenhetsutbyte sker med berörda och engagerade i folkhälsoarbete. Hur har Läns-LAKO bedrivit sitt samordningsansvar för folkhälsofrågorna? Har Läns-LAKO arrangerat någon konferens i folkhälsoarbete? Avsikten med mål 6 var att Läns-LAKO skulle ges ett samordningsansvar istället för ett länsövergripande folkhälsoråd, men inget av detta har genomförts. För att bedriva ett samordningsansvar behövs ett regionalt folkhälsoråd. Övrigt I beslutet om det hälsopolitiska programmet skulle en populär kortversion av programmet framställas. Detta har inte gjorts och vid den här uppföljningen verkar den inte behövas. Folkhälsoaktörerna har använt programmet i sin helhet och kunnat arbeta efter det. Däremot saknas en innehållsförteckning. Programmet behöver kompletteras med bl a Tobakspolitiskt program för Jönköpings län och Alkohol- och drogpolitiskt program för Jönköpings län. Folkhälsoavdelningen sammanställer en folder, som utgår från det hälsopolitiska programmet och presenterar avdelningens arbete. Sammanfattande reflexion Det hälsopolitiska programmet för Jönköpings län har funnits i två år. Nästan alla kommuner har antagit det och bildat någon form av folkhälsoråd. Programmet är övergripande, förklarande och resonerande och har fungerat bra som igångsättare. För att uppnå ett långsiktigt, framgångsrikt folkhälsoarbete behövs mer utbildningsinsatser än vad som hittills har erbjudits. Den här uppföljningen har inte frågat efter utbildningsbehov eller effekter av hälsoarbetet. För att kunna utvärdera behövs mer epidemiologiska data som mäter befolkningens hälsa över tid och i olika grupper på kommunnivå. Både självrapporterad hälsa och registerdata är viktiga. Samverkan mellan landstinget, kommunerna och Hälsohögskolan har fördjupats och utvecklats. Detsamma gäller mellan olika aktörer på lokal nivå. Det pågår en utveckling både av utbud av utbildning och epidemiologisk datainsamling. Vid rundringningen fanns ett engagemang i kommunerna för att arbeta med folkhälsofrågor, vilket är viktigt att uppmärksamma i kommande uppföljningar. 5

8 Bilaga Kommunernas folkhälsoråd: Aneby kommun Folkhälsorådet bildades och består idag av: Irene Lundberg kommunalråd ordförande Inger Hallbäck folkhälsoplanerare sekreterare Roland Axelsson barn- och utbildningschef Susanne Carlbom förälder Anders Göranzon Aneby kristna råd Sven-Åke Sjöstam näringslivet Vanja Dolck barn- och utbildningsnämnden Stig Johansson rektor Per-Magnus Svensson socialchef Folkhälsorådets syfte är att implementera hälsofrämjande strategier för barn och unga i Aneby för att skapa likvärdiga förutsättningar för hälsa. Målet är att öka jämlikheten i hälsa hos barn och unga och pröva hälsofrämjande strategier i kommunen samt följa utvecklingen av vad det ger för effekter och konsekvenser. Eksjö kommun Folkhälsorådet nybildades och har börjat med följande sammansättning: Gun Henriksson Fritidsförvaltningen Monica Kollberg Miljö och byggförvaltningen Karin Anemyr Socialförvaltningen Stine Krabbe Svensson Barn och utbildningsförvaltningen Åsa Johansson AB Eksjö Företagshälsovård Anna Wijkström AB Eksjö Företagshälsovård Ulrika Öberg Höglandets sjukhus Eva Stålhammar Primärvården Annica Dahl folkhälsoplanerare Lokal-LAKO i Eksjö har tagit initiativ till att starta ett Folkhälsoråd i Eksjö. Rådet ska utifrån hälsoriskerna i Eksjö - samordna information om verksamheten - vara kontaktorgan för hälsofrågor - initiera projekt och utredningar - ha rätt att ge mindre bidrag till arrangemang och verksamheter, samt - i övrigt ta angelägna initiativ inom ansvarsområdet. Gislaveds kommun Kommunfullmäktige har fattat beslut om det hälsopolitiska programmet, men något folkhälsoråd har inte bildats ännu. 6

9 Gnosjö kommun Folkhälsorådet bildades på 1980-talet och har följande representanter och kontaktpersoner: Göran Aronsson kommunalråd ordförande Arne Annerhult Kultur och fritid sekreterare Klas Boberg Skolförvaltningen Krister Persson Socialförvaltningen David Davidsson Miljö och bygg Kjell-Ove Sjöblom Kultur och fritid Geert Geelmuyden Primärvården Tina Berg-Stenholm Primärvården Eva Holmstén Försäkringskassan Carina Lidholm Företagshälsan Stefan Jonsson Arbetsförmedlingen Lena Backstig folkhälsoplanerare Jan Isendahl Korpen Yvonne Sköld Gnosjö Gymnastikklubb Lars Persson Agenda 21-samordnare Folkhälsorådet är ett samverkansorgan och uppgifterna är: - Att sprida kunskaper så att människor kan lära sig sambanden som påverkar hälsan och att själva ta ansvar för detta. - Att verka för åtgärder som förebygger vällevnadssjukdomar och olyckor. - Att samarbeta kring hälsofrågor och stödja hälsoarbetet i kommunen. - Att vara remissinstans i lokala hälsofrågor. Habo kommun Folkhälsorådet bildades Tidigare fanns ett hälsoråd som startades av primärvården Folkhälsorådet består idag av: Lars Elwing kommunalråd ordförande Paula Eriksson folkhälsoplanerare sekreterare C G Nilsson kommunchef Ragnvald Ahlnér barn- och utbildningsnämndens ordf. Margareta Fick byggnadsnämnden Olov Frankner teknisk chef Hans Lingfors vårdcentralschef Tomas Lundh fritidschef Lars-Erik Sidenholm miljö- och hälsoskyddsinspektör Per Wärnbring socialnämndens ordf. Kent Dyberg landstingsstyrelsen Dan Andersson närpolischef Folkhälsorådets syfte är att medverka till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och främja en god hälsa för invånarna i Habo kommun. Prioriterade områden för 2000; barn och ungdomars hälsa, brottsförebyggande arbete och äldres hälsa. 7

10 Jönköpings kommun Kommunfullmäktige beslutade att utvidga kommunstyrelsens välfärdsutskotts arbetsområde att även omfatta samordningfrågor inom folkhälsoarbetet. Motivet är att folkhälsofrågor utgör en del i den övergripande välfärdspolitiken och därför bör samordnas på central politisk nivå i kommunen. Välfärdsutskottet: Peter Persson Kommunalråd ordförande Anita Ström Kommunalrådssekreterare sekreterare Arne Fougelberg (s) Rose-Marie Magnusson (s) Ann-Marie Nilsson (c) Acko Ankarberg Johansson (kd) Gunn Curenstam (kd) Yvonne Augustsson (m) Chefstjänstemännen inom skola och barnomsorg, socialtjänst, fritid och kultur deltar i sammanträdena men ingår inte i kommunstyrelsens välfärdsutskott Välfärdsutskottet beslutade uttala att samverkan mellan välfärdsområdets förvaltningar och övriga kommunala förvaltningar samt landstinget måste utvecklas och förstärkas i frågor som rör folkhälsan samt att folkhälsoarbetet inledningsvis ska inriktas på att - långsiktigt förbättra levnadsförhållandena bl a genom förstärkta insatser för att motverka segregationen. - motverka ohälsa bland barn och ungdomar genom att främja verksamheter som leder till ökad fysisk aktivitet såväl i skolan som på fritiden - bryta utvecklingen av ökat bruk av narkotika, alkohol och tobak bland barn och ungdomar. Mullsjö kommun Folkhälsorådet bildades och består idag av: Anders Ekström Kommunstyrelsen ordförande Paula Eriksson Folkhälsoplanerare sekreterare Jan-Åke Johansson Kommunchef Bengt Anteryd Barn- och utbildning Lars Grehn Kultur och fritid Patrik Risberg Miljö och hälsoskydd Gerd Thorstensson Omvårdnadsnämnd Tore Landh Tekniska utskottet Lotta Larsdotter Primärvården Kent Dyberg Landstingsstyrelsen Dan Andersson Polisen 8

11 Folkhälsorådets syfte är att medverka till en långsiktigt hållbar samhällsutveckling och främja en god hälsa för invånarna i Mullsjö kommun. Det övergripande långsiktiga målet är att uppnå jämlikhet i hälsa oavsett kön, ålder och socialgrupp. Följande fem områden prioriteras 2000: Lokalt brottsförebyggande arbete, barn- och ungdomars hälsa, äldres hälsa, hälsa på arbetsplatsen och skadeprevention. Nässjö kommun Folkhälsorådet bildas under 2000 och består av: Per Persson kommunalråd ordförande Gudrun Spång Gunnarssonkommunledningskontoret sekreterare Ingemar Eriksson (kd) Ann-Marie Gustavsson (s) Rose-Marie Bergrot (m) Marianne Broman (safe) Bengt Ärleskog (fp) Barbro Öhlin (v) Annica Dahl, folkhälsoplanerare Folkhälsorådet är under bildande varför det inte går att redovisa mål och prioriteringar. En mer verkställande folkhälsokommitté ska bildas av cheftjänstemän. Sävsjö kommun Folkhälsorådet bildades i januari 1999 och består av: Kari Sunnliden Socialnämnden ordförande Hans Ekström Socialförvaltningen sekreterare Håkan Nordvall Fritids- och föreningsnämnden Lena Persson Barn- och utbildningsnämnden Bengt Mattsson Miljö- och hälsoskyddsnämnden Max Gauffin IOGT-NTO Helene Wrede Primärvården Maj Lindgren Primärvården Monika Hallberg Försäkringskassan Madeleine Hultqvist Sävsjöortens företagshälsovård AB Bo Svensson LO-sektionen i kommunen Lena Gustafson folkhälsoplanerare Kommunstyrelsen har prioriterat ungdomar som målgrupp och mål har utformats på följande områden: alkohol och droger, ungdomsvåld och rökvanor. 9

12 Tranås kommun Tranås kommun har beslutat att utifrån det hälsopolitiska programmet bilda ett folkhälsoråd. Ett förslag ska läggas fram i september. En framtidsverkstad med 30 deltagare har genomförts under temat brottsförebyggande och trygghetsskapande insatser. Arbetet mynnade ut i att ett folkhälsoråd ska bildas och vara paraplyorganisationen. En inventering i form av kommunens resurskarta pågår. Ansvarig politiker är Katarina Kronqvist som är oppositionsråd. Tjänsteman är Jimmy Karlsson. Vaggeryd kommun Folkhälsorådet bildades 1993 och består idag av: Berry Lilja Kommunstyrelsen ordförande Paula Eriksson Folkhälsoplanerare sekreterare Kerstin Axelsson Arbetsförmedlingen Noomi Carlsson Barn- och utbildningsförvaltningen Gunnar Crona Barn- och utbildningsförvaltningen Maj-Inger Elf Åberg Försäkringskassan Lena Göransson Primärvården Vaggeryd Britt Johansson Primärvården Skillingaryd Arne Larsson Primärvårdschef Göran Svensson Kultur- och fritidsförvaltningen Börje Wilsborn Närpolisen (adjungerande Brottförebyggande) Syftet med folkhälsorådet är att arbeta över sektorsgränser för att främja hälsa och förebygga ohälsa hos befolkningen. Förutom det övergripande långsiktiga målet att kontinuerligt sträva efter att uppnå jämlikhet i hälsa har följande områden prioriterats 2000: - Tvärsektoriellt arbete för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. - Hälsa relaterat till arbete/arbetslöshet. - Barn- och ungdomars hälsa - Trygg och säker kommun. Vetlanda kommun Hälsoforum bildades och består av: Gisela Brumme Kommunstyrelsen ordförande Lennart Sörbacken Socialförvaltningen sekreterare Anna-Greta Brolin Barn- och utbildningskansliet Marianne Rosgren Företagshälsovården Uno Sundberg Reumatikerföreningen Lars-Åke Johansson Ordf. i Vetlanda Korpen Jan-Olof Johansson Skolhälsovården Birgit Tjäder Ordf. i PRO Vetlanda Inger Hellberg Primärvårdschef Lena Gustafson Folkhälsoplanerare Lena Letterblad Stud. Folkhälsovetenskap adjungerande ledamot Sune Ryberg Kultur- och fritidskontoret adjungerande ledamot 10

13 Hälsoforum arbetar med att ta fram ett lokalt handlingsprogram. Hittills har arbetet begränsats till: cykelmotionsgrupp, idrottskola i Vetlanda, Hela världen i Holsbybrunn samt Positiva Björkö. Värnamo kommun Folkhälsorådet bildades 1991 och består idag av: Benny Engstrand Fritidsförvaltningen ordförande Lena Backstig Folkhälsoplanerare sekreterare Åke Frizell Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Pettersson Barn- och utbildningsförvaltningen Gunnel Börjesson Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Maj Inger Åberg Försäkringskassan Tommy Jönsson Polisen Barbro Norén Primärvården Bo Johansson Företagshälsovården Therese Johnsson Socialförvaltningen Bo Hultqvist Arbetsförmedlingen Jerry Nyström Arbetslivet Anette Pettersson Metallfacket Birgitta Andersson Ekologiavdelningen Karin Bridfelt Primärvården Folkhälsorådet har för 2000 följande inriktning: - Samordningsansvar för folkhälsofrågor inom kommunens verksamhet enligt det hälsopolitiska programmet. Rapportering sker från olika verksamheters arbete för att skapa samordning för insatserna. - Dialog med Lokal-LAKO kring folkhälsofrågor vid varje sammanträde. - Driva egna projekt på Lokal-LAKOs eller på eget initiativ då det finns finansiella och personella möjligheter att genomföra dessa. - Vara remissinstans kring frågor som rör folkhälsan. 11