Naturinventering, Kabeldragning landdel Vindkraftspark Kriegers Flak

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturinventering, Kabeldragning landdel Vindkraftspark Kriegers Flak"

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL 1 PROJEKTET. 2 Sammanfattning.. 2 Inventeringen. 2 Genomförandet 2 Syfte...2 INVENTERINGSMETOD 2 Underlagsparametrar för bedömning av naturvärde.. 3 Naturvärde.. 3 Påverkan och ingrepp. 3 Arter 3 Klassning. 4 RESULTAT 4 Markanvändning. 4 Linjeval, stråk 4 Naturvärden, tabell 4 Berörda biotoper. 5 Stranden. 5 Åkermark, åkerrenar, vägkanter och diken 5 Pilevallar, alléer, vårdträd. 6 Övriga biotoper 7 Småvatten, märgelgravar och lertäkter 7 Åkerholmar 7 Brukningsvägar och vägrenar 8 Gårdsmiljöer 8 Äldre bebyggelse. 8 Domänreservat 8 Energiskog. 9 Rödlistade arter 9 LITTERATUR. 10 NATURINVENTERINGEN, BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN 11 Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde BILAGA 1, Översiktskarta, stråk, linjeval BILAGA 2, Karta, naturinventering delområden, stranden. 24 1

3 BILAGA 3, Karta, naturinventering delområden, sjöområdet 25 2

4 PROJEKTET Utbyggnad av vindkraftspark söder om Trelleborg vid Kriegers Flak. Kabeldragning mellan Maglarp och Trelleborg Norra respektive Västra Kärrtorp/Arrie. Sammanfattning Vattenfall AB (tidigare Sweden Offshore Wind), planerar utbyggnad av en havsbaserad vindkraftpark om totalt 2 TWh/år i södra Östersjön, söder om Trelleborg vid Kriegers Flak. Landbaserade elkablar kommer att förläggas i mark från landningsplatsen vid Maglarp Sjöhult till Trelleborg norra samt till Västra Kärrtorp. Ett utredningsområde har lokaliserats omfattande korridorer inom vilka kabeldragning bedöms som möjlig. Som en del av miljökonsekvensanalysen har en övergripande naturinventering utföras från landningsplatsen vid Maglarp Sjöhult vidare inom lokaliserade korridorer till ovan angivna orter. Naturinventeringens syfte har varit att lokalisera skyddsvärda arter och biotoper samt att föreslå en linjedragning som ger minsta påverkan på natur och miljö. Inventeringen En naturinventering inom föreslagna stråk har utförts av Ekokonsult Uno Björkman, Nässjö, under våren och sommaren Genomförandet Inledningsvis har en förstudie genomförts med inhämtning av befintliga uppgifter gällande flora och fauna inom det tilltänkta exploateringsområdet. Därefter har en fältinventering avseende flora och fauna utförts på såväl landningsplatsen vid Maglarp Sjöhult som utmed korridorerna mot Trelleborg Norra och Västra Kärrtorp/Arrie. Efter utvärdering har en skriftlig dokumentation tagits fram. Syfte Naturinventeringens syfte har varit att upptäcka och minimera ingrepp i biotoper med skyddsvärd flora och fauna. Vid god kännedom om rådande naturvärden kan alternativa linjeval aktualiseras. Ibland krävs kompletterande inventering. Om alternativt linjeval saknas och påverkan trots allt sker inom skyddsvärda biotoper, upprättas lämpliga skyddsåtgärder. INVENTERINGSMETOD Naturinventeringen har utförts som en linjeinventering inom föreslagna korridorer. Två avsnitt har specialinventerats (se översiktskarta bilaga 1), havsstranden med omgivning vid Sjöhult samt sjöområdet invid Östra Grevie. Inom dessa områden har enhetliga biotoper avgränsats och tilldelats en sifferbeteckning på kartan (kartbilaga 2+3). I den översiktliga redovisningen uppges ett antal karaktärsarter inom respektive biotop. Fullständiga uppgifter om samtliga inventerade biotoper finns dataförda i en Excel-databas. Underlagsparametrar för bedömning av naturvärde Följande parametrar har använts vid naturvärdesbedömningen: Naturvärde Med hjälp av uppgifter om naturtyp, tillstånd och arter, görs en bedömning av objektets naturvärde. Viktiga kriterier för denna bedömning är: storlek 3

5 orördhet närvaro av hotade arter närvaro av indikator-/signalarter naturtypens raritet 4

6 naturtypens representativitet isolering och avstånd till områden med höga naturvärden landskapsvärde Olika kriterier är av olika vikt vid bedömningen av naturtyper. För våtmarker finns inget enhetligt system av signal- och indikatorarter, här är områdets komplexitet såsom refugie eller vandringskorridor för arters spridning viktig. Även våtmarkens artinnehåll, dess betydelse för lokalklimat och grundvatten vägs in. Inventeringen omfattar även faktadokumentation som: markslag topografi, t. ex. berg i dagen trädsammansättning fuktförhållande förekomst av ved påverkan, störning buskskikt signalarter fältskikt rödlistade arter bottenskikt kulturspår jordmån hänsynstagande vid ingrepp Påverkan och ingrepp Hit hänförs mänskliga ingrepp av olika slag vilket inom skogliga biotoper sänker värdet medan samma ingrepp höjer värdet i kulturgynnad miljö, d.v.s. äng och hage. För de senare är t. ex. bete gynnsamt medan gödsling är ogynnsamt. Kulturspår, gallring och röjning inom kulturgynnade biotoper höjer naturvärdet. Kraftledningar, vägar dikning sänker värdet inom skogliga biotoper. En genomgående regel är alltid att graden av påverkan uppskattas för ett slutligt ställningstagande vid naturvärdesbedömning. Arter Arter som antecknas har ofta ett indikativt värde. Det finns t. ex. arter som indikerar skoglig kontinuitet, stabilt mikroklimat, pågående eller tidigare bete eller vissa störningsregimer. Ofta har sådana arter speciella biotopanspråk, en del är upptagna och förtecknade bland Sveriges rödlistade arter. Även nyckelarter eller regionalt sällsynta arter utgör grund för naturvärdesbedömning. Vissa arter kan även indikera negativa företeelser, såsom kultivering eller gödsling. Kärlväxter, mossor, lavar och svampar antecknas konsekvent. Emellanåt uppges också vissa djur om de anses vara intressanta. För de uppräknade arterna uppges ofta frekvens inom objektet i sin helhet. Element avser substrat, livsmiljö för arter som död ved, block, kärr, branter, våtmarker, vattendrag, källpåverkad mark och översvämningsmarker kring vattendrag. 5

7 6

8 Klassning naturvärdesbedömningens nivåindelning Klass 1: Klass 2: Klass 3: Klass 4: Högsta naturvärde omfattar urskogar, mycket rika naturskogar, värdefulla kulturlandskap mm. Nationalparker. Högt naturvärde i princip skyddsvärda områden med restriktioner. Områden av riksintresse. Visst naturvärde områden där skydd och restriktioner bör övervägas t. ex. naturskogar, ängs- och hagmarker, nyckelbiotoper, sumpskogar mm. Lågt naturvärde vissa naturvärden förekommer. Området/biotopen kan exploateras utan att stora naturvärden går förlorade. RESULTAT Markanvändning Inom föreslagna korridorer kan lämpliga linjestråk väljas varvid anspråkstagen mark nästan helt domineras av aktivt brukad åkermark. Undantaget är strandorådet vid Sjöhult, korsande vägar och vägrenar samt diken (se föreslagna alternativ, kartbilaga 1). Linjeval, stråk Med hänsyn till den utförda naturinventeringen förordas ur miljösynpunkt ett linjeval inom det västra stråket samt ett linjeförslag mot Trelleborg Norra (se översiktskarta bilaga 1). Inom det västra stråket från landningspunkten vid Sjöhult Maglarp, mot Västra Kärrtorp/Arrie finns förslag till linjeval med beteckning I. Mot Trelleborg Norra finns förslag till linjeval med beteckning A + III. Naturvärden Längs linjekorridorerna har 29 biotoper specialinventerats. Av dessa har ingen biotop tilldelats högsta naturvärde klass 1 eller högt naturvärde klass 2 (tabell 1). Av de 12 redovisade klass 3-lokalerna berörs endast 2 av ledningsdragning, dessa återfinns vid kust och strand invid Sjöhult. Alla övriga biotoper med redovisade naturvärden enligt klass 3 och 4, kan undvikas/berörs ej vid linjedragning. Tabell 1. Översikt över naturvärden. Fördelning, antal biotoper, naturvärde och klass. Naturvärde Antal biotoper Klass 1 högsta naturvärde 0 Klass 2 högt naturvärde 0 Klass 3 visst naturvärde 12 Klass 4 lågt naturvärde 17 7

9 8

10 Berörda biotoper Stranden (Havsbottenzon och fastmarksstrand vid Sjöhult, Delområde 1+2) Stranden vid Sjöhult omfattande havsbottenzon och fastmarksstrand inom riksintresse för kustzon gällande naturvård och kulturminnesvård respektive område med strandskyddsbestämmelser (se sammanställning naturinventering av biotoperna 1+2, sidan 11). Den grunda till medeldjupa havsbottnen är av mjuk- och sandbottentyp med inslag av dyiga, leriga och blockiga partier. Bottenfloran är relativt sparsamt med typiska arter som blåstång, sågtång, snärjtång och grönslick. Bottenfaunans arter domineras av östersjömussla, sandmussla, vanlig blåmussla och sandmask. Av fiskar märktes framför allt sillyngel, tobis och tångspigg. Av fåglar dominerade mellanskarv, gräsand, ejder, skrattmås och fiskmås. Sparsamt förekom bl. a. gravand, rödbena och kustsnäppa. Den öppna, överspolade fastmarksstranden är smal innan landskapet höjer sig med temporärt överspolade dyner och torräng. Den öppna strandens flora är sparsamt sammansatt av arter som havssälting, saltarv och marviol. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades inom havsvattenzonen eller fastmarksstranden. Lokalerna tilldelades naturvärdesklass 3 vilket innebär visst naturvärde på grund av läget inom riksintresse och strandskydd. Alla övriga områden som berörs inom stranden vid Sjöhult tilldelades naturvärdesklass 4. Bild 1. Stranden vid Sjöhult Maglarp Bild 2. Strandäng vid Sjöhult Maglarp Åkermark, åkerrenar, vägkanter och diken Ännu för femtio år sedan var åkrarna måttliga i storlek och inramade av pilevallar, diken med väl tilltagna och ymnigt bevuxna slänter samt tämligen breda rågångar med allsköns växtlighet. Nu utbreder sig åkrar mot horisonten, ligger kant i kant och bär få och arealkrävande grödor. Dikena har, liksom tidigare naturliga vattendrag, lagts i rör och därmed har inte bara öppet vatten gått förlorat utan också kantvegetationen, allt till förfång för de naturliga elementen. Det mesta, utom en del kulturanpassade arter, är borta eller har fått osäkra tillflyktsorter i restbiotoper som vägkanter, kring småvatten, i skarpa sluttningar eller invid gårdsdungar. Det är svårt att finna ängsblommor vid vägkanter, dikesrenar och banvallar vilket idag är den hårt kulturpåverkade ängsmark som söderslätten kan erbjuda. Av skyddsvärd fauna noterades endast sånglärka, en art som är ytterst flexibel och sällan är stationär inom åkermark. Övervägande delen av marken för kabeldragningen är planerad att förläggas till aktivt brukad åkermark (97% utgör åkermark). Således kan åkermarken exploateras utan särskilda restriktioner vad gäller flora och fauna. Allmän hänsyn beaktas 9

11 d.v.s. sortering och uppdelning av jordmassor, och blandning av jordmassor mellan avgränsade enheter och fastigheter undviks. 10

12 Bild 3. Gårdsmiljö och åkermark på slätten Bild 4. Vidsträcka åkrar inom västra stråket Pilevallar, alléer och vårdträd Såväl vårdträd som alléer och pilevallar är biotopskyddade inom jordbrukslandskapet. Alléer har ett franskt ursprung och började anläggas i Sverige först under 1600-talet. De planterades för att pryda uppfarter till en mangårdsbyggnad eller gårdssamling. Alléer inom söderslätt förekommer uteslutande invid hustomter eller vid infarter till hus. Inga alléer berörs direkt av linjedragningen. Ett vårdträd är ett träd som planterats och växer mitt på gårdstomten för att skydda och vaka över gårdens välfärd. De vanligaste vårdträden på gårdstomter är lind, alm, ask, lönn, ek och hästkastanj. Vårdträd förekommer endast inom hustomter och berörs inte av kabeldragningen. De sydsvenska pilevallarna härstammar från tiden efter skiftesreformerna (början av talet), då nya gränser drogs upp och behovet av gärdesgårdar var stort. Pilevallarna hamlades regelbundet och blev därigenom låga och täta. Äldre ljusexponerade lövträd har blivit mer och mer sällsynta. Dessa är en viktig miljö för hotade eller sällsynta lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar. Pilevallar på den Skånska slätten är idag förhållandevis sällsynta. Få av de kvarvarande pillalléerna stubbas och föryngras. På några ställen utefter linjekorridorerna finns spridda rester t. ex. vid lokal 9 och 13 vid Sjöhult samt utefter vägar invid Östra Grevie. I de fall som dessa berörs kan restriktioner och skydd som indraget arbetsområde mm. vara fullt tillräckligt. Bild 5. Gamla pilar längs vägen vid Östra Grevie, mellan Almdalen och Kratten 11

13 12

14 Övriga biotoper Småvatten, märgelgravar och lertäkter Småvatten är mindre vattensamlingar där vattenståndet är så högt att det finns en vattenspegel året om, flertalet utgörs av naturliga sänkor inom jordbrukslandskapet. De är som regel omgivna av träd- och buskridåer. En speciell typ av småvatten är s. k. märgelgravar vilka tillkom i slutet av 1800-talet då kalkhaltig lera grävdes upp som jordförbättringsmedel. Märgelgravarna är förhållandevis jämt fördelade inom jordbrukslandskapet. I trakterna av Östra Grevie finns ett stort antal lertäktsdammar som till det yttre påminner om märgelgravar. Gemensamt för alla småvatten är dess stora betydelse som oaser för flora och fauna inom det hårt exploaterade landskapet, framför allt för groddjur och fåglar. Den utförda naturinventeringen visar på stor artrikedom inom dessa miljöer med störst andel sällsynta och hotade arter. Ingen av dessa biotopskyddade miljöer berörs av linjedragningen. Med hänsyn till den stora tätheten av vattenbiotoper öster om Ö. Grevie förordas den västra korridoren med linjedragning väster om Ö. Grevie. Bild 6. Märgelgrav öster om Ö. Grevie Bild 7. Småvatten vid Stockholmsgården, Ö. Grevie Åkerholmar Åkerholmar består ofta av bergig och stenig mark med tunt och svårodlat jordtäcke. Inom det sydsvenska jordbrukslandskapet kan de ofta bestå av sänkor och tillfälliga vätar. Gemensamt är svårtillgänglighet för odling. Många åkerholmar har ursprungligen ingått i vidsträckt ängsoch betesmark. Åkerholmar kan vara mycket artrika. En ordinär åkerholme rymmer i genomsnitt blomväxter samtidigt som en mängd nyttoinsekter här finner nödvändigt livsutrymme. Åkerholmar är tillika viktiga miljöer för fågelarter som gulsparv, törnskata och hämpling. Inga åkerholmar berörs av linjedragningen. 13

15 Bild 8. Åkerholme omgiven av åkermark 14

16 Brukningsvägar och vägrenar Brukningsvägar visar på strukturer i det äldre odlingslandskapet och knyter samman bebyggelse med åker och betesmark. Tillsammans med brukningsvägar fungerar åker- och vägrenarna som spridningskorridorer för många växter och djur. I gräs- och blomrika åkeroch vägrenar finns ett stort antal nyttoinsekter som livnär sig på skadedjur i åkern. De är också betydelsefulla för pollinerande insekter. Vid kabeldragning kan det vara lämpligt att förlägga ingrepp i dessa miljöer till tidig vår eller sen höst. Gårdsmiljöer Gårdsmiljön erbjuder olika livsmiljöer för växter och djur. Slitage och tramp ger utrymme för många konkurrenssvaga och lågväxande arter som kattost, sparvnäva men också för mera tåliga arter som gatkamomill, groblad och trampört. Vårdträd är särskilt värdefulla för insekter som lever i gamla solbelysta lövträd. De blir ofta mycket gamla och kan under flera hundra år vara livsrum för arter som fladdermöss och hålbyggande fåglar. Även jordbrukets byggnader har stor betydelse för fåglar och andra djur som, ladusvala, tornseglare, kattuggla och igelkott. Många lavar växer på gammalt obehandlat trävirke, exempelvis äldre lador, trägärdesgårdar och gränsstolpar. Planerad kabeldragning berör inte någon gårdsmiljö. Äldre bebyggelse Av äldre bebyggelse finns ett markant inslag vid Månstorps Kungsgård, öster om Möllevången. Förutom fornrösen på höjdryggar finns här en slottsruin som numera nyttjas under hela sommaren för bl. a. konserter. Invid Kungsgården finns stora betesmarker som avbetas av gården hästar. Eventuellt berörs åkermarken av kabeldragningen. Domänreservat Norr om Östra Grevie finns Månstorps sjö- och domänreservat. Reservatet har specialinventerats och finns beskrivet som delområde 20, 21 och 22 (se naturinventeringen, sidorna 19 20). Inom de öppna partierna finns i dag betande hästar och kor. Reservatet består av flera naturtyper som betad torräng av örtrik typ, betad fuktäng av tuvtåteltyp, småvatten omgivna av träd och buskvegetation med fältskikt av högörter. Flera hotade och sällsynta arter noterades. Inom betesmarkernas buskvegetation fanns fågelarter som törnskata, stenskvätta och ortolansparv. I anslutning till våtmarkens träd- och buskar fanns mindre hackspett. Inom den öppna betesmarken noterades svävflugelik dagsvärmare. Öster om Månstorps sjö finns ett mindre domänreservat vid Gråkärr, delområde 19 (se beskrivning av delområden sidan 18). Domänreservaten berörs ej vid kabeldragning. Bild 9. Slottsruin vid Månstorps Kungsgård Bild 10. Betande kor på fuktäng vid Månstorps reservat 15

17 16

18 Energiskog Odling av energiskog utgör ett nytt inslag i odlingslandskapet. Mark som på kartan uppges som åkermark kan i själva verket bestå av frodig buskvegetation med energiskogsodling av framförallt Salix-arter (vide), exempelvis delområde 12 vid Sjöhult, Maglarp. Rödlistade arter Inom planerade korridorer för kabeldragning noterades 11 rödlistade arter (tabell 2). Biotoperna med artfynden är belägna i nära anslutning till föreslagen linjekorridor. Fynden av rödlistade arter har beaktats i föreliggande linjeförslag. Tabell 2. Sammanställning över noterade rödlistade arter samt deras hotklass, delområde där de förekommer och naturtyp. Förklaring av hotkategori ges nedan. Art Vetenskapligt namn svenskt namn Hotkategori Område Naturtyp dagfjäril Hesporia comma silversmygare NT 21 buskmark fågel Emberiza hortulana ortolansparv VU 4, 21 torräng, våtmark fågel Alauda arvensis sånglärka NT 6, 9 åker, torräng fågel Jynx torquilla göktyta NT 11 gårdsmiljö fågel Columba oenas skogsduva NT 11 gårdsmiljö fågel Carpodacus erythrinus rosenfink NT 21 träd- och buskveg. fågel Dendrocopos minor mindre hackspett NT 21 träd- och buskveg. fågel Lanius collurio törnskata NT 21 buskmark mossa Microbryum florekeanum dvärgpottia NT 17a märgelgrav mossa Fissidens rufulus rödkantad fickmossa DD 16a märgelgrav svärmare Hermaris tityus svävflugelik dagsvärmare NT 22 fuktäng Hotklasser inom rödlistan RE = försvunnen art CR = akut hotad art EN = starkt hotad art VU = sårbar art NT = missgynnad art DD = kunskapsbrist föreligger 17

19 18

20 LITTERATUR Andersson, L. 1995: Miljöövervakning av landskapets långsiktiga biologiska och strukturella utveckling. Metodutveckling med hjälp av linjetaxering och GPS. Länsstyrelsen i Jönköping 94:24. Andersson, L. & Löfgren, R. 2000: Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Kriterier för naturvärdering, skydd och skötsel. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverkets Förlag, Stockholm. Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N. 1988: Ängar. Om naturliga slåttermarker i odlingslandskapet. LT:s förlag, Stockholm. Gärdenfors, U. (red) 2005: Rödlistade arter i Sverige The 2005 Red list of Swedish species. ArtDatabanken, SLU Uppsala. Göransson, C. 1983: Inventering av Sveriges våtmarker. Metodik för våtmarksinventering. SNV PM Statens Naturvårdsverk, Solna. Hallingbäck, T. 1994: Ekologisk katalog över svampar. Databanken för hotade arter, SLU Uppsala. Hallingbäck, T. 1995: Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, SLU Uppsala Hallingbäck, T. 1996: Ekologisk katalog över mossor. ArtDatabanken, SLU Uppsala Löfroth, M. 1991: Våtmarkerna och deras betydelse. SNV Rapport Statens Naturvårdsverk. Solna. Nitare, J. 2000: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping. Nordiska ministerrådet, 1984: Vegetationstyper i Norden. Berlings, Arlöv. Nordiska ministerrådet, 1994: Naturskogar i Norden. TemaNord 1994:7. Statens Naturvårdsverk, 1987: Inventering av ängs- och hagmarker. Handbok. Statens Naturvårdsverk, Solna. Statens Naturvårdsverk, 1994: Dokumentation av biologisk mångfald i LiM:s referensområden. Förslag att testa sommaren 1994 i Ryttarne f:g. Statens Naturvårdsverk, Solna. Skånes Natur, Naturskyddsföreningen, årsskrift 1993: Arter på fallrepet Skånes Natur, Naturskyddsföreningen, årsskrift 1994: Natur på retur Skånes Natur, Naturskyddsföreningen, årsskrift 1995: Nytt i naturen Skånes Natur, Naturskyddsföreningen, årsskrift 2001: Det Skånska kulturturlandskapet Jordbruksverket, 1994: Småvatten och våtmarker i odlingslandskapet Jordbruksverket, 1994: Åker och gårdsmiljöer Jordbruksverket, 1994: Träd i odlingslandskapet 19

21 20

22 NATURINVENTERINGEN, BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN Gällande områden inom stråk för kabeldragning mellan Maglarp och Trelleborg Norra respektive Västra Kärrtorp/Arrie. Delområde 1 13, havsstrand med omgivningar vid Sjöhult Delområde 1 Allmän beskrivning: havsbottenzon invid Sjöhult med bottenfauna, tillhör Macoma baltica-samhället. Blockig, lerig, dyig strand, grund till medeldjup. Måttligt eutrof, förr påverkad av betesdjur. Svag växtlighet på grunt vatten. Förhållandevis rikt fågelliv, mestadels födosökande fåglar vid strandkant samt rastande och vilande på block och stenar. Inga häckande fåglar konstaterade. Naturvärde: 3 Marktyp: havsbotten Markanvändningstyp: ingen Markslagstyp: mjuk- och sandbotten, blockstrand, saltvatten Flora: blåstång Fucus vesiculosus, tarmtång Enteromorpha intestinalis, sågtång Fucus serratus, snärjtång Chorda filum, skruvnate, borstnate, grönslick, havssallat Ulva lactuca. Fåglar: mellanskarv, knölsvan, gräsand, ejder, skrattmås, fiskmås, fisktärna, gravand, tofsvipa, rödbena, strandskata, havstrut, kustsnäppa, sädesärla Övrig fauna: Kräftdjur: vanlig strandkrabba, pungräka, slät havstulpan, Maneter: öronmanet, Snäckor: vanlig ledsnäcka, större bandtångssnäcka, Musslor: östersjömussla, sandmussla Mya arinaria, vanlig blåmussla, hjärtmussla, Havsborsmaskar: sandmask, rovborstmask, Fiskar: sillyngel, piggvar, tobis, tångspigg, skrubbskädda, Däggdjur: spår av mink. Påverkan vid exploatering: Ingrepp som schaktning, återfyllnad mm. påverkar endast ett fåtal stationära arter med marginell förändring av flora och fauna. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. Delområde 2 Allmän beskrivning: kort, öppen sandstrand, temporärt översvämmad med vit kvartssand och block av kalk och flinta, skalrester, drivved, diverse skräp och båtrester. Här och var förekommer vegetation av strandaster och havssälting, marviol och saltarv. Naturvärde: 4 Markslagstyp: sandstrand, saltvatten Markanvändning: ingen Flora: strandaster, havssälting, saltarv, sodaört, marviol Fåglar: gräsand, skrattmås, strandskata, kustsnäppa, sädesärla Påverkan vid exploatering: Ingrepp påverkar biotopen marginellt. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. 21

23 22

24 Delområde 3 Allmän beskrivning: dyn, landstrand invid Sjöhult med uppspolad tång ovan skalsand, fina fraktioner av kalk och flinta samt block. Ymnig högörtsvegetation med dominans av strandmålla, spjutmålla, sandrör, strandråg, strandgråbo, sandstarr, borsttåtel, strandkvickrot och gulmåra. Naturvärde: 4 Markslagstyp: landstrand, dyn Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kväverik ogräsmark på sandstrand Buskskikt: fläder, krypvide Fältskikt: kväverik högörtsflora med arter som sandrör, strandråg, sandstarr, rödsvingel, strandmålla, spjutmålla, strandgråbo, borttåtel, strandtrift, strandaster, marviol, strandkrypa, snårvinda, strandkvickrot, gåsört Bottenskikt: svagt utvecklade med arter som blek gräsmossa, silverbryum, cypressfläta. Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Däggdjur: kanin, åkersork Påverkan vid exploatering: Artsammansättning är att hänföra till störd mark. Ingrepp i form av schaktning, återfyllnad mm. påverkar ej biotopen så att flora och fauna förändras negativt. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. Delområde 4 Allmän beskrivning: obrukad igenväxande torräng på skalsand invid Sjöhult med gräsvegetation och högörter av ruderatkaraktär. Enkel gångstig utefter strandvallen. Naturvärde: 4 Markslagstyp: obrukad kulturbetesmark, gångstig Markanvändning: ingen Vegetationstyp: igenväxande torräng på skalsand Buskskikt: fläder, krypvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som knylhavre, hundkex, vild morot, sandstarr, strandkvickrot, gåsört, gråbo, ängssyra, vägtistel, rödsvingel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, sandvita, åkervädd, gulmåra, snårvinda, liten blåklocka, blåeld Bottenskikt: blek gräsmossa, kalkbackmossa, kvastmossa, hårbjörnmossa, sandskruvmossa, cypressfläta hedrenlav, pinnlav Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink, ortolansparv VU Däggdjur: kanin, åkersork, ängssork Påverkan vid exploatering: ruderatmark, störd mark. Artsammansättningen är ej unik för trakten. Ingrepp förändrar ej flora och fauna i nämnvärd omfattning. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. Delområde 5 Allmän beskrivning: brukad åker/vall på lera och skalsand invid Sjöhult. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad åker, torr frisk typ Markanvändning: åkermark Vegetationstyp: vallodling torr frisk typ Fältskikt: vallfoder som hundäxing, klöver, timotej Bottenskikt: svagt utvecklat med arter som blek gräsmossa, åkertuss, sylmossa, åkerknölbryum 23

25 Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv Påverkan vid exploatering: åkermark. Ingrepp förändrar ej flora och fauna. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. 24

26 Delområde 6 Allmän beskrivning: obrukad igenväxande torräng ovan lera och skalsand invid Sjöhult med gräsvegetation och högörter delvis av ruderatkaraktär. Djupt dike i sydöstra delen. Naturvärde: 4 Markslagstyp: obrukad kulturbetesmark Markanvändning: ingen Vegetationstyp: igenväxande torräng ovan lera och skalsand Buskskikt: fläder, krypvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som knylhavre, hundkex, vild morot, strandstarr, ängssvingel, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, sandvita, åkervädd, gulmåra, snårvinda, liten blåklocka. Sparsamt förkommer backtimjan, blåeld. Bottenskikt: kvastmossa, hårbjörnmossa, kalkbackmossa, åkerjordmossa, knoppmossa, smaragdmossa, sandskruvmossa, cypressfläta hedrenlav, pinnlav Fåglar: ängspiplärka, sånglärka NT, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink, ortolansparv VU Insekter: ängshumla, stenhumla, åkerhumla, sandbi Fjärilar: luktgräsfjäril, sandgräsfjäril, slåttergräsfjäril, kamgräsfjäril, storfläckig pärlemorfjäril, liten guldvinge, puktörneblåvinge Däggdjur: ängssork Påverkan vid exploatering: ruderatmark delvis ohävdad. Artsammansättningen är ej unik för trakten. Ingrepp förändrar dock floran negativt. Åtgärder för minskad påverkan: sortering av jordarter. Ytlagret skalas av och läggs åter efter ingrepp. Speciell hänsyn till djupt dike i SÖ som avvattnar täckdiken. Delområde 7 Allmän beskrivning: vägren Naturvärde: 4 Markslagstyp: vägområde Markanvändning: väg Vegetationstyp: ogräsrik sandmark Fältskikt: vanligast förekommer arter som hårdsvingel, rödsvingel, lentåtel, vitgröe, hundäxing, kvickrot, ängsgröe, tuvtåtel, rörflen, bergrör, kirskål, svartkämpe, hundloka, åkertistel, brännässla, vallört, morot, gåsört, nysört. Baldersbrå, korsört, mjuknäva, gråbo, nejlikrot, skelört, renfana, revfingerört, blodrot, höstfibbla, ogräsmaskros, sommargyllen, åkerspergel, hönsarv, fältarv, krypnarv, knytling, våtarv, hästhov Mindre frekvent: cikoria, rågvallmo, prästkrage, stånds, flockfibbla, styvfibbla, kamomill, gullris, liten blåklocka, gulmåra, renfana Bottenskikt: väggmossa, cypressfläta, gräshakmossa, brännmossa, spåmossa Påverkan vid exploatering: ingrepp förändrar ej markfloran. Åtgärder för minskad påverkan: ej aktuell. Delområde 8 Allmän beskrivning: pilallé invid Sjöhult. Äldre pilallé med planterade och kuperade pilar på bank av lera/skalgrus. Nedanför banken löper ett djupt dike i sydlig riktning, diket mynnar ut i havet. På pilarna finns en trivial epifytflora av blåslav, blemlav och bitterlav. Omgivande markvegetation domineras av högörter som brännässla, åkertistel, bergrör och ängsgröe. Naturvärde: 4 Markslagstyp: kulturmark Markanvändning: jordbruk 25

27 Vegetationstyp: ogräsmark på lerjord Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som brännässla, åkertistel, bergrör, hundkex, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, snårvinda, liten blåklocka Bottenskikt: kvastmossa, cypressfläta, rislav, lundsprötmossa, praktsidenmossa Fåglar: ängspiplärka, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink 26

28 Fjärilar: luktgräsfjäril, puktörneblåvinge Epifyter: kustsnurrmossa, allémossa, takskruvmossa, allélav, blåslav, dagglav, skrynkellav Påverkan vid exploatering: pilallén är biotopskyddad. Ingrepp förändrar ej markfloran i nämnvärd omfattning. Åtgärder för minskad påverkan: pilallén skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd från trädens rotsystem beaktas. Speciell hänsyn till djupt dike som avvattnar täckdiken. Delområde 9 Allmän beskrivning: torräng invid Sjöhult, delvis brukad genom slåtter, med gräs- och örtvegetation. Jordart bestående av lera och skalsand. Naturvärde: 3 Markslagstyp: brukad kulturmark Markanvändning: jordbruk Vegetationstyp: torräng av örtrik typ Buskskikt: fläder, krypvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som knylhavre, kvickrot, ängsgröe, harklöver, backnejlika, rotfibbla, kärleksört, gråbo, ängssyra, vägtistel, rölleka, sandvita, åkervädd, ängsvädd, gulmåra, snårvinda, liten blåklocka. Sparsamt förkommer backtimjan, blåeld Bottenskikt: kalkbackmossa, kvastmossa, hårbjörnmossa, sandskruvmossa, sandraggmossa, cypressfläta, väggmossa, husmossa, enbjörnmossa, hedlav, rislav, kochenillav Fåglar: sånglärka NT, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Insekter: ängshumla, stenhumla, åkerhumla Fjärilar: luktgräsfjäril, slåttergräsfjäril, kamgräsfjäril, liten guldvinge, puktörneblåvinge Påverkan vid exploatering: torräng med örtrik, välbalanserad grässvål. Floran påverkas negativt vid ingrepp. Ingrepp i ängen bör ske med stor försiktighet. Åtgärder för minskad påverkan: noggrann sortering av jordarter. Ytlagrets grässvål skalas av och läggs åter på plats efter ingrepp. Delområde 10 Allmän beskrivning: brukad åker/vall på lera och skalsand invid Sjöhult. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad åker, torr frisk typ Markanvändning: åkermark Vegetationstyp: vallodling torr frisk typ Fältskikt: vallfoder som hundäxing, klöver, timotej Bottenskikt: svagt utvecklat med arter som åkertuss, sylmossa och knoppmossa Fåglar: stare, kråka, skata, kaja, gulsparv Påverkan vid exploatering: täckdikad åkermark. Ingrepp förändrar ej markfloran. Åtgärder för minskad påverkan: speciell hänsyn till täckdike. Delområde 11 Allmän beskrivning: gårdsmiljö vid Sjöhult med äldre träd och buskar. Omgivande markvegetation domineras av högörter som brännässla, åkertistel, bergrör och ängsgröe. Naturvärde: 4 Markslagstyp: kulturmark Markanvändning: tomt 27

29 Vegetationstyp: ogräsmark på lerjord Trädskikt: alm, lind, ek, lönn Buskskikt: fläder, vide 28

30 Fältskikt: vanligast förekommer arter som brännässla, åkertistel, bergrör, hundkex, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, snårvinda, liten blåklocka. Bottenskikt: kvastmossa, cypressfläta, rislav, stor gräsmossa, lundsprötmossa, stor blekmossa, vågig praktmossa Fåglar: skata, kaja, pilfink, trädgårdsångare, stare, göktyta NT, trädkrypare, skogsduva NT Påverkan vid exploatering: ingrepp ej aktuella. Delområde 12 Allmän beskrivning: brukad åker odling av energiskog på lera invid Sjöhult. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad åker, torr frisk typ Markanvändning: åkermark Vegetationstyp: odling av energiskog frisk typ Buskskikt: Salix ssp. Fältskikt: brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, snårvinda, Bottenskikt: svagt utvecklat med arter som åkertuss, sylmossa, åkerjordmossa, knoppmossa, stor neonmossa Fåglar: skata, kaja, gulsparv Påverkan vid exploatering: täckdikad åkermark. Ingrepp förändrar ej flora och fauna. Åtgärder för minskad påverkan: ej aktuell. Delområde 13 Allmän beskrivning: biotopskyddad pilallé invid väg. Längs vägen finns 5 vindkraftverk uppställda. Äldre gles pilallé med planterade och kuperade pilar invid väg. Omgivande markvegetation domineras av högörter som brännässla, åkertistel, klöver, timotej, hundäxing, ängsgröe och rödsvingel. Naturvärde: 4 Markslagstyp: kulturmark Markanvändning: jordbruk Vegetationstyp: ogräsmark på lerjord Trädskikt: pil Buskskikt: fläder Fältskikt: vanligast förekommer arter som brännässla, åkertistel, bergrör, hundkex, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, snårvinda, liten blåklocka, klöver, timotej Bottenskikt: kvastmossa, cypressfläta, rislav Fåglar: ängspiplärka, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Påverkan vid exploatering: pilallén är biotopskyddad. Ingrepp förändrar ej markfloran i nämnvärd omfattning. Åtgärder för minskad påverkan: pilallén skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd från trädens rotsystem beaktas. Speciell hänsyn tas till vindkraftverkens kablar mm. 29

31 Delområde 14 21, sjöområdet invid Östra Grevie Delområde 14 Allmän beskrivning: vattenfylld sänka, omgiven av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: mindre vattensamling Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) Trädskikt: knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat, ältranunkel Bottenskikt: gräshakmossa, lerkrokmossa, spjutmossa, vanlig nickmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda, mindre vattensalamander Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 14a + 14c Allmän beskrivning: åkerholme med träd och buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: kväverik, fuktig hög- och lågörts vegetation Markanvändning: ingen Vegetationstyp: sekundär lövskog på tidigare fodermark Trädskikt: björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört Bottenskikt: gräshakmossa, lerkrokmossa, lerbronia Fåglar: lövsångare, rödhake, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet. Delområde 14b Allmän beskrivning: mindre vattenfylld sänka av märgelgravstyp, omgiven av buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: mindre vattensamling Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) 30

32 Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: bladvass, rosendunört, bredkaveldun, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, ältranunkel, videört, gäddnate, andmat Bottenskikt: vattengaffel, stor blekmossa, spjutmossa, stor gräsmossa, vågig praktmossa Fauna, fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda 31

33 Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 15 Allmän beskrivning: vattenfylld sänka, omgiven av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: mindre vattensamling Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) Trädskikt: knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat, ältranunkel Bottenskikt: spjutmossa, gräshakmossa, vanlig nickmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 16 Allmän beskrivning: flera vattenfyllda samlingar omgivna av starr och vassbälten samt med träd- och buskvegetation. Naturvärde: 3 Markslagstyp: näringsrika vattensamlingar Markanvändning: ingen Vegetationstyp: vass- och kaveldunstyp ( ) Trädskikt: knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: gräshakmossa, spjutmossa, väggmossa, cypressfläta, stor gräsmossa, lundsprötmossa, praktsidenmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Påverkan vid exploatering: ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet. Delområde 16a Allmän beskrivning: mindre vattenfylld sänka av märgelgravstyp, omgiven av buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 4 Markslagstyp: mindre vattensamling 32

34 Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) 33

35 Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: bladvass, rosendunört, bredkaveldun, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: stor neonmossa, vågig sågmossa Fåglar: pilfink, gräsand, sothöna, sävsparv Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 16b Allmän beskrivning: gårdsmiljö vid Lilla Stockholmsgården med enstaka äldre träd och buskar, trädgårdstäppa och gårdsplan Naturvärde: 4 Markslagstyp: kulturmark Markanvändning: tomt Vegetationstyp: ogräsmark på skalsand och lerjord Trädskikt: ek, lönn Delområde 17 Allmän beskrivning: vattenfylld sänka omgiven av starr och vassbälten med höga trädsamlingar och buskvegetation. Naturvärde: 4 Markslagstyp: näringsrika vattensamlingar Markanvändning: ingen Vegetationstyp: vass- och kaveldunstyp ( ) Trädskikt: alm, lönn, ask, rönn, knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, bindvide, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, ältranunkel, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit- och gul näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: gräshakmossa, stor blekmossa, stor gräsmossa, vågig sågmossa, praktsidenmossa, vanlig nickmossa, skogsbjörnmossa, vågig praktmossa, sumpvitmossa Fåglar: glada, häger, trädgårdssångare, gräsand, rörsångare, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Delområde 17a Allmän beskrivning: mindre vattenfylld sänka av märgelgravstyp, omgiven av buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: mindre vattensamling Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) 34

36 Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: bladvass, rosendunört, bredkaveldun, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: lerkrokmossa, stor neonmossa, enbjörnmossa, vattengaffel, smaragdmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda 35

37 Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 18 Allmän beskrivning: flera vattenfyllda samlingar omgivna av starr och vassbälten samt med träd- och buskvegetation. Naturvärde: 3 Markslagstyp: näringsrika vattensamlingar Markanvändning: ingen Vegetationstyp: vass- och kaveldunstyp ( ) Trädskikt: gran, knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: gräshakmossa, spjutmossa, väggmossa, cypressfläta, lundsprötmossa, praktsidenmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Påverkan vid exploatering: ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet. Delområde 19 Allmän beskrivning: liten vattensamling omgiven av fuktiga betesmarker med träd- och buskvegetation samt vidsträckta starr vassbälten. Naturvärde: 3 Markslagstyp: näringsrik vattensamling, fuktäng Markanvändning: betesmark Vegetationstyp: fuktäng av hög-örttyp ( ) Trädskikt: klibbal, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, sjöfräken, svalting, fackelblomster, rosendunört, bredkaveldun, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört Bottenskikt: gräshakmossa, stor neonmossa, vågig sågmossa Fåglar: gräsand, buskskvätta, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Påverkan vid exploatering: ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen samt det centrala partiet av fuktängen skyddas. Delområde 20 Allmän beskrivning: brukad torräng på lerjord med glest träd- och buskbestånd samt med gräs- och högörtsvegetation. Domänreservat. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad kulturbetesmark Markanvändning: jordbruk Vegetationstyp: kulturbetesmark, torr typ 36

38 Buskskikt: en, fläder, krypvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som knylhavre, kvickrot, ängsgröe, vitgröe, rödsvingel, vanlig smörblomma, revsmörblomma, tuvtåtel, bergrör, hundkex, brännässla, gråbo, ängssyra, vägtistel, gullris, rölleka, sandvita, åkervädd, gulmåra, snårvinda, liten blåklocka Bottenskikt: blek gräsmossa, kvastmossa, hårbjörnmossa, sandskruvmossa, cypressfläta hedrenlav, pinnlav, väggmossa, husmossa, vågig sågmossa, stor neonmossa, enbjörnmossa, åkertuss, sandraggmossa, cypressfläta, smaragdmossa Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink, bofink, rödhake, fasan, rapphöna, törnskata NT, stenskvätta NT, sånglärka NT Däggdjur: rådjur, kanin, åkersork, ängssork Påverkan vid exploatering: artsammansättningen är ej unik för trakten. Ingrepp förändrar dock floran negativt. Åtgärder för minskad påverkan: sortering av jordarter. Ytlagret skalas av och läggs åter efter ingrepp. Delområde 21 Allmän beskrivning: grunda vattensamling med träd- och buskvegetation samt vidsträckta starr vassbälten. Domänreservat. Naturvärde: 3 Markslagstyp: näringsrik vattensamling, lövskog, fuktäng Markanvändning: domänreservat Vegetationstyp: sekundär lövskog, fuktäng av hög-örttyp ( ) Trädskikt: björk, asp, alm, gran, klibbal, sälg Buskskikt: fläder, bindvide, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, älgört, tuvtåtel, madrör, besksöta, sjöfräken, svalting, fackelblomster, rosendunört, sprängört, kärrsilja, bredkaveldun, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört Bottenskikt: gräshakmossa, stor neonmossa, vågig sågmossa Fåglar: häger, kricka, skogssnäppa, rosenfink NT, ortolansparv VU, knipa, fasan, gräsand, buskskvätta, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink, mindre hackspett NT, gransångare, lövsångare, rödhake, trädpiplärka, björktrast, rödvingetrast Övrig fauna: Däggdjur: rådjur, Groddjur: vanlig padda, åkergroda, Fjärilar: nässelfjäril, makaon, ängsblåvinge, silversmygare NT, skogsvitvinge, vanlig pärlemorfjäril Påverkan vid exploatering: ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingarna och fuktängen skyddas. Delområde 22 Allmän beskrivning: brukad fuktäng på lerjord med glest buskbestånd samt med gräsoch högörtsvegetation. Domänreservat. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad kulturbetesmark Markanvändning: jordbruk Vegetationstyp: kulturbetesmark, fuktig typ 37

39 Fältskikt: vanligast förekommer arter som tuvtåtel, kvickrot, veketåg, ängsgröe, vitgröe, hundkex, brännässla, gråbo, ängssyra, vägtistel, gullris, rölleka, groblad, åkervädd, gulmåra, revsmörblomma, vanlig d:o, groblad, snårvinda, liten blåklocka Bottenskikt: blek gräsmossa, kvastmossa, hårbjörnmossa, cypressfläta hedrenlav, pinnlav, vanlig nickmossa, spjutmossa Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv, bofink, rödhake Däggdjur: rådjur Fjärilar: svävflugelik dagsvärmare NT 38

40 Påverkan vid exploatering: artsammansättningen är ej unik för trakten. Ingrepp förändrar dock floran negativt. Åtgärder för minskad påverkan: sortering av jordarter. Ytlagret skalas av och läggs åter efter ingrepp. Delområde 23 Allmän beskrivning: smärre åkerholme med träd och buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 4 Markslagstyp: kväverik, fuktig hög- och lågörts vegetation Markanvändning: ingen Vegetationstyp: sekundär lövskog på tidigare fodermark Trädskikt: björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som flaskstarr, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel Bottenskikt: gräshakmossa, stor gräsmossa, lundsprötmossa, stor blekmossa, praktsidenmossa Fåglar: kråka, stare, skata, kaja, gulsparv, pilfink Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet. 39

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson

Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Artlista över fåglar vid Råstasjön sammanställd i februari 2013 av Hasse Ivarsson Råstasjön har karaktär av vild natur vilket skiljer den från exempelvis Lötsjön som är en parkanläggning med inplanterade

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Naturinventering av Wijk Oppgård

Naturinventering av Wijk Oppgård Naturinventering av Wijk Oppgård Naturföretaget 2013 Inventering och rapport: Karolin Ring Foto: Karolin Ring Layout och kartor: Karolin Ring Redigering: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget,

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6

Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Fåglar och fågeldöd I Blekinges skärgård 2003 2003:6 Rapport, år och nr: 2003:6 Rapportnamn: Fåglar och fågeldöd i Blekinge skärgård 2003 Utgåva: Första utgåvan Utgivare: Länsstyrelsen Blekinge län, 371

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun

Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Naturvärdesbedömning inom fastigheten Hjälmaröd 4:203 (Kiviks hotell) Kivik, Simrishamns kommun Rapport 2014-06-13 Uppdragstagare: Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Bestorps naturreservat och friluftsområde

Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorps naturreservat och friluftsområde Bestorp har stora naturvärden Bestorp är beläget på Mössebergs sydsluttning och omfattar även en del av platån. Mösseberg är ett av Falbygdens mest markanta kambrosiluriska

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer

Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer Svenska IALE:s höstkonferens Mats Lindqvist Miljöspecialist/ekolog Trafikverket, Underhåll 205-09-5 Det befintliga vägsystemets naturvärden vårt arbete med artrika vägkantsmiljöer 2 Våra miljömål Alla

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk. Teoridel Utförs i skolan MILJÖRESA I TID OCH RUM - Stöd för miljövänligt jordbruk Teoridel Utförs i skolan Som förberedelse inför besöket på Fredriksdal och för att kunna redovisa resultaten av din uppgift för klassen, bör du

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun

Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun Inventering av småfruktigt blågryn Gregorella humida och blågryn Moelleropsis nebulosa kring Barnarp i Jönköpings kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Begreppet rödlistad... 3

Läs mer

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014

NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 NATURCENTRUM AB NATURVÄRDESINVENTERING KALVEN 1:138, G:A SKOLAN KALVSUND, ÖCKERÖ KOMMUN 2014 2014-09-10 Naturvärdesinventering Naturcentrum AB har, på uppdrag av Ramböll, genomfört inventeringar av naturvärden

Läs mer

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten

Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Slutseminarium Bioenergi och biologisk mångfald från gräsmarker Alnarp 17 dec 2014. Etablering och skötsel av blommande kantzoner i odlingslandskapet erfarenheter från projektet Mångfald På Slätten Petter

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

6.2 EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN

6.2 EKOLOGISKT SÄRSKILT KÄNSLIGA OMRÅDEN 6 ÖVRIGA INTRESSEN Avsnittet berör ekologiskt känsliga områden (6.1), områden av intresse för den allmänna naturvården (6.2) samt kulturmiljövården (6.3). 6.1 OMRÅDEN AV INTRESSE FÖR DEN ALLMÄNNA NA- TURVÅRDEN

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden

Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Naturvärdesinventering (NVI) i del av programområdet för Barkarbystaden Bilaga 3 Naturvärdesobjekt och landskapsobjekt Beställare: Järfälla kommun Kontaktperson: Jenny Ångman, miljöplanerare, 08-580 289

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar.

Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Bild 1. Rättviksheden domineras av tallhed på mer eller mindre kalkrik sedimentmark. Här och där finns inslag av något äldre tallar. Foto: Lennart Bratt Bild 2. Tjocka mattor av ris, mossa eller lav breder

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland

Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland Tioårsjubileum: Tjejer möt vårfåglarna på Öland TEXT: MARIA STENMARK, FOTO: GIGI SAHLSTRAND I år firade StOF:s vårliga tjejresa till Öland tioårsjubileum. Helt enligt utsatt tid kom vi iväg från Liljeholmen

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern RESTAURERINGSPLAN Datum 2014-11-06 Referens 512- Sida 1(6) Restaureringsplan Fågelskär i Vänern Natura 2000-kod och namn: SE061001 Millesvik och Lurö skärgård, SE0610006 Värmlandskärgården, SE 0610249

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda

Bilaga 4. Miljökonsekvensbeskrivning. Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Bilaga 4 Miljökonsekvensbeskrivning Naturvärdesinventering Vindpark Östra Frölunda Beställare Gothia Vind AB 2011-07-12, rev 2011-11-14 Komplettering av Allmänekologisk inventering inför vindkraftsutbyggnad

Läs mer

Falsterboresan 5 8 september 2013

Falsterboresan 5 8 september 2013 Falsterboresan 5 8 september 2013 Deltagare Bertil Malmgren, Björn Bergenholtz, Björn Wallentinus, Brita och Lars Svantesson, Calle Ståhlgren, Eva Petersson, Hannu Koho, Jarl Schuberth, Kerstin Nordenadler,

Läs mer

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom

Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av vindkraft norr därom 1/5 Wickman Vind AB Öja Gisle 220 623 33 Burgsvik andreas@wickmanwind.se Samrådsyttrande över Näsudden Öst, Gotland. Förnyelse av befintliga vindkraftverk på Näsuddens östra sida, samt nyetablering av

Läs mer

Kompletterande naturmiljöinventeringar under 2014 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Kompletterande naturmiljöinventeringar under 2014 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra RAPPORT Kompletterande naturmiljöinventeringar under 2014 Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra Varbergs kommun, Hallands län Underlagsrapport till järnvägsplan. Februari 2015 Projektnummer: 101107

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen

Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Utvärdering av stråkalternativ Storhögen-Österåsen-Åskälen Jämtkraft Elnät planerar en ny 220 kv kraftledning för att ansluta tre vindkraftområden: Åskälen, Österåsen och Storhögen. För att anlägga vindkraftparkerna

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Raseborgs stad Billnäs naturinventering komplettering 2009

Raseborgs stad Billnäs naturinventering komplettering 2009 Raseborgs stad Billnäs naturinventering komplettering 2009 Silvestris luontoselvitys oy 7.9.2009 Raseborgs stad /Silvestris naturinventering ab: 2 (9) Sisältö 1. Allmänt...3 2. Beskrivningar av området

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna

Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Naturvärdesinventering vid Fagerslätt, Huskvarna Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad art och naturvårdsart...

Läs mer

Åtgärdsprogram för hotade arter

Åtgärdsprogram för hotade arter Åtgärdsprogram för hotade arter Samhälle i förändring Cirka fem procent av Sveriges djur- och växtarter är idag hotade och riskerar att försvinna om inget görs. Främsta orsaken till att så många arter

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby

Bevarandeplan för Natura 2000-området Strömby t Strömby enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Områdeskod: SE0330185 Områdestyp/status: Området är antaget av regeringen enligt habitatdirektivet i januari år 2002 Areal:

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Naturvård på Viksjö GK

Naturvård på Viksjö GK Naturvård på Viksjö GK Inspel på 5:e hålet på 9-håls banan. Golf och naturvård Golf och naturvård rimmar illa för många, men idag visar forskning att golfklubbar ofta har värdefulla biotoper (naturtyper)

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010

Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Skånska specialiteter 28-31 maj 2010 Om resan Vi reste med minibuss från Mörby centrum på fredagsmorgonen. På vägen mot Skåne stopp för skådning och fika vid Sättunaviken och Hyltena. Väl i Skåne prioriterades

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper

Beskrivning av växtligheten och områdets olika biotoper 13.3 Växtinventering Östberget Till: Östersunds Kommun Martin Jacobsson, Johanna Eriksson Uppdrag Jämtlands Botaniska Sällskap har fått i uppdrag att leverera underlag, ur botaniskt perspektiv, som delvis

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2

4 INVENTERINGSOMRÅDET. Klass 2 23 Hagesjön Beskrivning: Hagesjön är en lite större sjö med flikig strandkant. Vattnet är mörkfärgat. Botten består av sten och humus. Sjöns största djup ligger på ca 20 m. Stränderna utgörs omväxlande

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv.

Velinga vindkraft BILAGA 6. VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. BILAGA 6 2013-09-23 VATTENFALL VIND AB Bilaga till punkt 5, beskrivning av positionerna utifrån natur- kultur och infraperspektiv. Velinga vindkraft Pär Connelid Kula HB Förord Den kulturhistoriska analysen

Läs mer

FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015

FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 FOF`s grod- och fågelsafari till Skåne 30-31.5 2015 Deltagare: Anders Claesson, Liselotte Claesson, Jörgen Fagerblom, Ann- Jeanette Fagerblom, Maria Henriksson, Oscar Berkefalk- Westman, Kicki Westman,

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Jordbruksinformation 17 2015. Gynna fåglar

Jordbruksinformation 17 2015. Gynna fåglar Jordbruksinformation 17 2015 Gynna fåglar Text: Petter Haldén, Hushållningssällskapet Foto: Petter Haldén där inget annat anges Faktagranskning: Jan Wärnbäck, Världsnaturfonden WWF. Omslag: Storspovens

Läs mer

Biologisk mångfald. Växtinventering. projektarbete.biologiskmangfald@hotmail.com. En projektarbetesrapport klass NV3

Biologisk mångfald. Växtinventering. projektarbete.biologiskmangfald@hotmail.com. En projektarbetesrapport klass NV3 Biologisk mångfald Växtinventering Simon Gidstedt Anna Karlsson Malin Karlsson Isak Larsson projektarbete.biologiskmangfald@hotmail.com En projektarbetesrapport klass NV3 Läsåret 10/11 Handledare Rutger

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Besök Mark kommuns utställning på Kinna huvudbibliotek som pågår fram till 30 augusti. Utställningen handlar bland annat om att bin och blommor

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna

Kastlösa södra. Albrunna norra. Övra. Västerstad. Nedra. Västerstad. Degerhamn. Södra Möckleby. väg 136. Albrunna Kastlösa södra Degerhamn Övra Västerstad Nedra Västerstad Nr 15 Kastlösa södra (ca 179 ha) är etablerat med 16 stycken verk med en total effekt på 10 MW och en totalhöjd på ca 60 meter. Vid ett generationsskifte

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

INNEHÅLL BONDENS LANDSKAP 3 ROSLAGENS HISTORISKA MARKANVÄNDNING 4 NATURBETESMARKER OCH ÄNGAR 6 SLÅTTERMARKEN ÄNGEN 14 SKOGSBETE 16

INNEHÅLL BONDENS LANDSKAP 3 ROSLAGENS HISTORISKA MARKANVÄNDNING 4 NATURBETESMARKER OCH ÄNGAR 6 SLÅTTERMARKEN ÄNGEN 14 SKOGSBETE 16 LANDSKAP ATT VÅRDA INNEHÅLL BONDENS LANDSKAP 3 ROSLAGENS HISTORISKA MARKANVÄNDNING 4 NATURBETESMARKER OCH ÄNGAR 6 SLÅTTERMARKEN ÄNGEN 14 SKOGSBETE 16 VÄRDEFULLA SMÅMILJÖER 18 FÖRFATTARE Sara Overud, Tommy

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun

Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplaneunderlag Vattrudan, Hallstavik, Norrtälje kommun Detaljplan för verksamhetsområde söder om västra infarten PM Mark och vatten Stockholm 2010-10-05 Beställare: Norrtälje kommun Projektbeteckning:

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län

Myrskyddsplan för Sverige. Objekt i Södermanlands län Myrskyddsplan för Sverige Objekt i Södermanlands län Särtryck ur Myrskyddsplan för Sverige, delrapport: Objekt i Svealand. Rapport 5668 April 2007 ISBN 91-620-5668-9 ISSN 0282-7298 NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Guldsandbi och andra vildbin i Storåns dalgång

Guldsandbi och andra vildbin i Storåns dalgång Guldsandbi och andra vildbin i Storåns dalgång Vad är vildbin? I Sverige finns cirka 290 arter av vilda bin, vilket kanske inte så många känner till. De mest kända bina är, förutom tambiet, humlorna. Till

Läs mer

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken

Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken Anmälningsblankett för anmälningspliktiga vattenverksamheter enligt 11 kap 9 a miljöbalken En avgift enligt avgiftsförordningen* på 1350 kr måste betalas in för att anmälan skall kunna behandlas. Avgiften

Läs mer