Naturinventering, Kabeldragning landdel Vindkraftspark Kriegers Flak

Transkript

1

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLL 1 PROJEKTET. 2 Sammanfattning.. 2 Inventeringen. 2 Genomförandet 2 Syfte...2 INVENTERINGSMETOD 2 Underlagsparametrar för bedömning av naturvärde.. 3 Naturvärde.. 3 Påverkan och ingrepp. 3 Arter 3 Klassning. 4 RESULTAT 4 Markanvändning. 4 Linjeval, stråk 4 Naturvärden, tabell 4 Berörda biotoper. 5 Stranden. 5 Åkermark, åkerrenar, vägkanter och diken 5 Pilevallar, alléer, vårdträd. 6 Övriga biotoper 7 Småvatten, märgelgravar och lertäkter 7 Åkerholmar 7 Brukningsvägar och vägrenar 8 Gårdsmiljöer 8 Äldre bebyggelse. 8 Domänreservat 8 Energiskog. 9 Rödlistade arter 9 LITTERATUR. 10 NATURINVENTERINGEN, BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN 11 Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde Delområde BILAGA 1, Översiktskarta, stråk, linjeval BILAGA 2, Karta, naturinventering delområden, stranden. 24 1

3 BILAGA 3, Karta, naturinventering delområden, sjöområdet 25 2

4 PROJEKTET Utbyggnad av vindkraftspark söder om Trelleborg vid Kriegers Flak. Kabeldragning mellan Maglarp och Trelleborg Norra respektive Västra Kärrtorp/Arrie. Sammanfattning Vattenfall AB (tidigare Sweden Offshore Wind), planerar utbyggnad av en havsbaserad vindkraftpark om totalt 2 TWh/år i södra Östersjön, söder om Trelleborg vid Kriegers Flak. Landbaserade elkablar kommer att förläggas i mark från landningsplatsen vid Maglarp Sjöhult till Trelleborg norra samt till Västra Kärrtorp. Ett utredningsområde har lokaliserats omfattande korridorer inom vilka kabeldragning bedöms som möjlig. Som en del av miljökonsekvensanalysen har en övergripande naturinventering utföras från landningsplatsen vid Maglarp Sjöhult vidare inom lokaliserade korridorer till ovan angivna orter. Naturinventeringens syfte har varit att lokalisera skyddsvärda arter och biotoper samt att föreslå en linjedragning som ger minsta påverkan på natur och miljö. Inventeringen En naturinventering inom föreslagna stråk har utförts av Ekokonsult Uno Björkman, Nässjö, under våren och sommaren Genomförandet Inledningsvis har en förstudie genomförts med inhämtning av befintliga uppgifter gällande flora och fauna inom det tilltänkta exploateringsområdet. Därefter har en fältinventering avseende flora och fauna utförts på såväl landningsplatsen vid Maglarp Sjöhult som utmed korridorerna mot Trelleborg Norra och Västra Kärrtorp/Arrie. Efter utvärdering har en skriftlig dokumentation tagits fram. Syfte Naturinventeringens syfte har varit att upptäcka och minimera ingrepp i biotoper med skyddsvärd flora och fauna. Vid god kännedom om rådande naturvärden kan alternativa linjeval aktualiseras. Ibland krävs kompletterande inventering. Om alternativt linjeval saknas och påverkan trots allt sker inom skyddsvärda biotoper, upprättas lämpliga skyddsåtgärder. INVENTERINGSMETOD Naturinventeringen har utförts som en linjeinventering inom föreslagna korridorer. Två avsnitt har specialinventerats (se översiktskarta bilaga 1), havsstranden med omgivning vid Sjöhult samt sjöområdet invid Östra Grevie. Inom dessa områden har enhetliga biotoper avgränsats och tilldelats en sifferbeteckning på kartan (kartbilaga 2+3). I den översiktliga redovisningen uppges ett antal karaktärsarter inom respektive biotop. Fullständiga uppgifter om samtliga inventerade biotoper finns dataförda i en Excel-databas. Underlagsparametrar för bedömning av naturvärde Följande parametrar har använts vid naturvärdesbedömningen: Naturvärde Med hjälp av uppgifter om naturtyp, tillstånd och arter, görs en bedömning av objektets naturvärde. Viktiga kriterier för denna bedömning är: storlek 3

5 orördhet närvaro av hotade arter närvaro av indikator-/signalarter naturtypens raritet 4

6 naturtypens representativitet isolering och avstånd till områden med höga naturvärden landskapsvärde Olika kriterier är av olika vikt vid bedömningen av naturtyper. För våtmarker finns inget enhetligt system av signal- och indikatorarter, här är områdets komplexitet såsom refugie eller vandringskorridor för arters spridning viktig. Även våtmarkens artinnehåll, dess betydelse för lokalklimat och grundvatten vägs in. Inventeringen omfattar även faktadokumentation som: markslag topografi, t. ex. berg i dagen trädsammansättning fuktförhållande förekomst av ved påverkan, störning buskskikt signalarter fältskikt rödlistade arter bottenskikt kulturspår jordmån hänsynstagande vid ingrepp Påverkan och ingrepp Hit hänförs mänskliga ingrepp av olika slag vilket inom skogliga biotoper sänker värdet medan samma ingrepp höjer värdet i kulturgynnad miljö, d.v.s. äng och hage. För de senare är t. ex. bete gynnsamt medan gödsling är ogynnsamt. Kulturspår, gallring och röjning inom kulturgynnade biotoper höjer naturvärdet. Kraftledningar, vägar dikning sänker värdet inom skogliga biotoper. En genomgående regel är alltid att graden av påverkan uppskattas för ett slutligt ställningstagande vid naturvärdesbedömning. Arter Arter som antecknas har ofta ett indikativt värde. Det finns t. ex. arter som indikerar skoglig kontinuitet, stabilt mikroklimat, pågående eller tidigare bete eller vissa störningsregimer. Ofta har sådana arter speciella biotopanspråk, en del är upptagna och förtecknade bland Sveriges rödlistade arter. Även nyckelarter eller regionalt sällsynta arter utgör grund för naturvärdesbedömning. Vissa arter kan även indikera negativa företeelser, såsom kultivering eller gödsling. Kärlväxter, mossor, lavar och svampar antecknas konsekvent. Emellanåt uppges också vissa djur om de anses vara intressanta. För de uppräknade arterna uppges ofta frekvens inom objektet i sin helhet. Element avser substrat, livsmiljö för arter som död ved, block, kärr, branter, våtmarker, vattendrag, källpåverkad mark och översvämningsmarker kring vattendrag. 5

7 6

8 Klassning naturvärdesbedömningens nivåindelning Klass 1: Klass 2: Klass 3: Klass 4: Högsta naturvärde omfattar urskogar, mycket rika naturskogar, värdefulla kulturlandskap mm. Nationalparker. Högt naturvärde i princip skyddsvärda områden med restriktioner. Områden av riksintresse. Visst naturvärde områden där skydd och restriktioner bör övervägas t. ex. naturskogar, ängs- och hagmarker, nyckelbiotoper, sumpskogar mm. Lågt naturvärde vissa naturvärden förekommer. Området/biotopen kan exploateras utan att stora naturvärden går förlorade. RESULTAT Markanvändning Inom föreslagna korridorer kan lämpliga linjestråk väljas varvid anspråkstagen mark nästan helt domineras av aktivt brukad åkermark. Undantaget är strandorådet vid Sjöhult, korsande vägar och vägrenar samt diken (se föreslagna alternativ, kartbilaga 1). Linjeval, stråk Med hänsyn till den utförda naturinventeringen förordas ur miljösynpunkt ett linjeval inom det västra stråket samt ett linjeförslag mot Trelleborg Norra (se översiktskarta bilaga 1). Inom det västra stråket från landningspunkten vid Sjöhult Maglarp, mot Västra Kärrtorp/Arrie finns förslag till linjeval med beteckning I. Mot Trelleborg Norra finns förslag till linjeval med beteckning A + III. Naturvärden Längs linjekorridorerna har 29 biotoper specialinventerats. Av dessa har ingen biotop tilldelats högsta naturvärde klass 1 eller högt naturvärde klass 2 (tabell 1). Av de 12 redovisade klass 3-lokalerna berörs endast 2 av ledningsdragning, dessa återfinns vid kust och strand invid Sjöhult. Alla övriga biotoper med redovisade naturvärden enligt klass 3 och 4, kan undvikas/berörs ej vid linjedragning. Tabell 1. Översikt över naturvärden. Fördelning, antal biotoper, naturvärde och klass. Naturvärde Antal biotoper Klass 1 högsta naturvärde 0 Klass 2 högt naturvärde 0 Klass 3 visst naturvärde 12 Klass 4 lågt naturvärde 17 7

9 8

10 Berörda biotoper Stranden (Havsbottenzon och fastmarksstrand vid Sjöhult, Delområde 1+2) Stranden vid Sjöhult omfattande havsbottenzon och fastmarksstrand inom riksintresse för kustzon gällande naturvård och kulturminnesvård respektive område med strandskyddsbestämmelser (se sammanställning naturinventering av biotoperna 1+2, sidan 11). Den grunda till medeldjupa havsbottnen är av mjuk- och sandbottentyp med inslag av dyiga, leriga och blockiga partier. Bottenfloran är relativt sparsamt med typiska arter som blåstång, sågtång, snärjtång och grönslick. Bottenfaunans arter domineras av östersjömussla, sandmussla, vanlig blåmussla och sandmask. Av fiskar märktes framför allt sillyngel, tobis och tångspigg. Av fåglar dominerade mellanskarv, gräsand, ejder, skrattmås och fiskmås. Sparsamt förekom bl. a. gravand, rödbena och kustsnäppa. Den öppna, överspolade fastmarksstranden är smal innan landskapet höjer sig med temporärt överspolade dyner och torräng. Den öppna strandens flora är sparsamt sammansatt av arter som havssälting, saltarv och marviol. Inga rödlistade eller ovanliga arter påträffades inom havsvattenzonen eller fastmarksstranden. Lokalerna tilldelades naturvärdesklass 3 vilket innebär visst naturvärde på grund av läget inom riksintresse och strandskydd. Alla övriga områden som berörs inom stranden vid Sjöhult tilldelades naturvärdesklass 4. Bild 1. Stranden vid Sjöhult Maglarp Bild 2. Strandäng vid Sjöhult Maglarp Åkermark, åkerrenar, vägkanter och diken Ännu för femtio år sedan var åkrarna måttliga i storlek och inramade av pilevallar, diken med väl tilltagna och ymnigt bevuxna slänter samt tämligen breda rågångar med allsköns växtlighet. Nu utbreder sig åkrar mot horisonten, ligger kant i kant och bär få och arealkrävande grödor. Dikena har, liksom tidigare naturliga vattendrag, lagts i rör och därmed har inte bara öppet vatten gått förlorat utan också kantvegetationen, allt till förfång för de naturliga elementen. Det mesta, utom en del kulturanpassade arter, är borta eller har fått osäkra tillflyktsorter i restbiotoper som vägkanter, kring småvatten, i skarpa sluttningar eller invid gårdsdungar. Det är svårt att finna ängsblommor vid vägkanter, dikesrenar och banvallar vilket idag är den hårt kulturpåverkade ängsmark som söderslätten kan erbjuda. Av skyddsvärd fauna noterades endast sånglärka, en art som är ytterst flexibel och sällan är stationär inom åkermark. Övervägande delen av marken för kabeldragningen är planerad att förläggas till aktivt brukad åkermark (97% utgör åkermark). Således kan åkermarken exploateras utan särskilda restriktioner vad gäller flora och fauna. Allmän hänsyn beaktas 9

11 d.v.s. sortering och uppdelning av jordmassor, och blandning av jordmassor mellan avgränsade enheter och fastigheter undviks. 10

12 Bild 3. Gårdsmiljö och åkermark på slätten Bild 4. Vidsträcka åkrar inom västra stråket Pilevallar, alléer och vårdträd Såväl vårdträd som alléer och pilevallar är biotopskyddade inom jordbrukslandskapet. Alléer har ett franskt ursprung och började anläggas i Sverige först under 1600-talet. De planterades för att pryda uppfarter till en mangårdsbyggnad eller gårdssamling. Alléer inom söderslätt förekommer uteslutande invid hustomter eller vid infarter till hus. Inga alléer berörs direkt av linjedragningen. Ett vårdträd är ett träd som planterats och växer mitt på gårdstomten för att skydda och vaka över gårdens välfärd. De vanligaste vårdträden på gårdstomter är lind, alm, ask, lönn, ek och hästkastanj. Vårdträd förekommer endast inom hustomter och berörs inte av kabeldragningen. De sydsvenska pilevallarna härstammar från tiden efter skiftesreformerna (början av talet), då nya gränser drogs upp och behovet av gärdesgårdar var stort. Pilevallarna hamlades regelbundet och blev därigenom låga och täta. Äldre ljusexponerade lövträd har blivit mer och mer sällsynta. Dessa är en viktig miljö för hotade eller sällsynta lavar, mossor, svampar, insekter och fåglar. Pilevallar på den Skånska slätten är idag förhållandevis sällsynta. Få av de kvarvarande pillalléerna stubbas och föryngras. På några ställen utefter linjekorridorerna finns spridda rester t. ex. vid lokal 9 och 13 vid Sjöhult samt utefter vägar invid Östra Grevie. I de fall som dessa berörs kan restriktioner och skydd som indraget arbetsområde mm. vara fullt tillräckligt. Bild 5. Gamla pilar längs vägen vid Östra Grevie, mellan Almdalen och Kratten 11

13 12

14 Övriga biotoper Småvatten, märgelgravar och lertäkter Småvatten är mindre vattensamlingar där vattenståndet är så högt att det finns en vattenspegel året om, flertalet utgörs av naturliga sänkor inom jordbrukslandskapet. De är som regel omgivna av träd- och buskridåer. En speciell typ av småvatten är s. k. märgelgravar vilka tillkom i slutet av 1800-talet då kalkhaltig lera grävdes upp som jordförbättringsmedel. Märgelgravarna är förhållandevis jämt fördelade inom jordbrukslandskapet. I trakterna av Östra Grevie finns ett stort antal lertäktsdammar som till det yttre påminner om märgelgravar. Gemensamt för alla småvatten är dess stora betydelse som oaser för flora och fauna inom det hårt exploaterade landskapet, framför allt för groddjur och fåglar. Den utförda naturinventeringen visar på stor artrikedom inom dessa miljöer med störst andel sällsynta och hotade arter. Ingen av dessa biotopskyddade miljöer berörs av linjedragningen. Med hänsyn till den stora tätheten av vattenbiotoper öster om Ö. Grevie förordas den västra korridoren med linjedragning väster om Ö. Grevie. Bild 6. Märgelgrav öster om Ö. Grevie Bild 7. Småvatten vid Stockholmsgården, Ö. Grevie Åkerholmar Åkerholmar består ofta av bergig och stenig mark med tunt och svårodlat jordtäcke. Inom det sydsvenska jordbrukslandskapet kan de ofta bestå av sänkor och tillfälliga vätar. Gemensamt är svårtillgänglighet för odling. Många åkerholmar har ursprungligen ingått i vidsträckt ängsoch betesmark. Åkerholmar kan vara mycket artrika. En ordinär åkerholme rymmer i genomsnitt blomväxter samtidigt som en mängd nyttoinsekter här finner nödvändigt livsutrymme. Åkerholmar är tillika viktiga miljöer för fågelarter som gulsparv, törnskata och hämpling. Inga åkerholmar berörs av linjedragningen. 13

15 Bild 8. Åkerholme omgiven av åkermark 14

16 Brukningsvägar och vägrenar Brukningsvägar visar på strukturer i det äldre odlingslandskapet och knyter samman bebyggelse med åker och betesmark. Tillsammans med brukningsvägar fungerar åker- och vägrenarna som spridningskorridorer för många växter och djur. I gräs- och blomrika åkeroch vägrenar finns ett stort antal nyttoinsekter som livnär sig på skadedjur i åkern. De är också betydelsefulla för pollinerande insekter. Vid kabeldragning kan det vara lämpligt att förlägga ingrepp i dessa miljöer till tidig vår eller sen höst. Gårdsmiljöer Gårdsmiljön erbjuder olika livsmiljöer för växter och djur. Slitage och tramp ger utrymme för många konkurrenssvaga och lågväxande arter som kattost, sparvnäva men också för mera tåliga arter som gatkamomill, groblad och trampört. Vårdträd är särskilt värdefulla för insekter som lever i gamla solbelysta lövträd. De blir ofta mycket gamla och kan under flera hundra år vara livsrum för arter som fladdermöss och hålbyggande fåglar. Även jordbrukets byggnader har stor betydelse för fåglar och andra djur som, ladusvala, tornseglare, kattuggla och igelkott. Många lavar växer på gammalt obehandlat trävirke, exempelvis äldre lador, trägärdesgårdar och gränsstolpar. Planerad kabeldragning berör inte någon gårdsmiljö. Äldre bebyggelse Av äldre bebyggelse finns ett markant inslag vid Månstorps Kungsgård, öster om Möllevången. Förutom fornrösen på höjdryggar finns här en slottsruin som numera nyttjas under hela sommaren för bl. a. konserter. Invid Kungsgården finns stora betesmarker som avbetas av gården hästar. Eventuellt berörs åkermarken av kabeldragningen. Domänreservat Norr om Östra Grevie finns Månstorps sjö- och domänreservat. Reservatet har specialinventerats och finns beskrivet som delområde 20, 21 och 22 (se naturinventeringen, sidorna 19 20). Inom de öppna partierna finns i dag betande hästar och kor. Reservatet består av flera naturtyper som betad torräng av örtrik typ, betad fuktäng av tuvtåteltyp, småvatten omgivna av träd och buskvegetation med fältskikt av högörter. Flera hotade och sällsynta arter noterades. Inom betesmarkernas buskvegetation fanns fågelarter som törnskata, stenskvätta och ortolansparv. I anslutning till våtmarkens träd- och buskar fanns mindre hackspett. Inom den öppna betesmarken noterades svävflugelik dagsvärmare. Öster om Månstorps sjö finns ett mindre domänreservat vid Gråkärr, delområde 19 (se beskrivning av delområden sidan 18). Domänreservaten berörs ej vid kabeldragning. Bild 9. Slottsruin vid Månstorps Kungsgård Bild 10. Betande kor på fuktäng vid Månstorps reservat 15

17 16

18 Energiskog Odling av energiskog utgör ett nytt inslag i odlingslandskapet. Mark som på kartan uppges som åkermark kan i själva verket bestå av frodig buskvegetation med energiskogsodling av framförallt Salix-arter (vide), exempelvis delområde 12 vid Sjöhult, Maglarp. Rödlistade arter Inom planerade korridorer för kabeldragning noterades 11 rödlistade arter (tabell 2). Biotoperna med artfynden är belägna i nära anslutning till föreslagen linjekorridor. Fynden av rödlistade arter har beaktats i föreliggande linjeförslag. Tabell 2. Sammanställning över noterade rödlistade arter samt deras hotklass, delområde där de förekommer och naturtyp. Förklaring av hotkategori ges nedan. Art Vetenskapligt namn svenskt namn Hotkategori Område Naturtyp dagfjäril Hesporia comma silversmygare NT 21 buskmark fågel Emberiza hortulana ortolansparv VU 4, 21 torräng, våtmark fågel Alauda arvensis sånglärka NT 6, 9 åker, torräng fågel Jynx torquilla göktyta NT 11 gårdsmiljö fågel Columba oenas skogsduva NT 11 gårdsmiljö fågel Carpodacus erythrinus rosenfink NT 21 träd- och buskveg. fågel Dendrocopos minor mindre hackspett NT 21 träd- och buskveg. fågel Lanius collurio törnskata NT 21 buskmark mossa Microbryum florekeanum dvärgpottia NT 17a märgelgrav mossa Fissidens rufulus rödkantad fickmossa DD 16a märgelgrav svärmare Hermaris tityus svävflugelik dagsvärmare NT 22 fuktäng Hotklasser inom rödlistan RE = försvunnen art CR = akut hotad art EN = starkt hotad art VU = sårbar art NT = missgynnad art DD = kunskapsbrist föreligger 17

19 18

20 LITTERATUR Andersson, L. 1995: Miljöövervakning av landskapets långsiktiga biologiska och strukturella utveckling. Metodutveckling med hjälp av linjetaxering och GPS. Länsstyrelsen i Jönköping 94:24. Andersson, L. & Löfgren, R. 2000: Sydsvenska lövskogar och andra lövbärande marker. Kriterier för naturvärdering, skydd och skötsel. Naturvårdsverket Rapport Naturvårdsverkets Förlag, Stockholm. Ekstam, U., Aronsson, M. & Forshed, N. 1988: Ängar. Om naturliga slåttermarker i odlingslandskapet. LT:s förlag, Stockholm. Gärdenfors, U. (red) 2005: Rödlistade arter i Sverige The 2005 Red list of Swedish species. ArtDatabanken, SLU Uppsala. Göransson, C. 1983: Inventering av Sveriges våtmarker. Metodik för våtmarksinventering. SNV PM Statens Naturvårdsverk, Solna. Hallingbäck, T. 1994: Ekologisk katalog över svampar. Databanken för hotade arter, SLU Uppsala. Hallingbäck, T. 1995: Ekologisk katalog över lavar. ArtDatabanken, SLU Uppsala Hallingbäck, T. 1996: Ekologisk katalog över mossor. ArtDatabanken, SLU Uppsala Löfroth, M. 1991: Våtmarkerna och deras betydelse. SNV Rapport Statens Naturvårdsverk. Solna. Nitare, J. 2000: Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen, Jönköping. Nordiska ministerrådet, 1984: Vegetationstyper i Norden. Berlings, Arlöv. Nordiska ministerrådet, 1994: Naturskogar i Norden. TemaNord 1994:7. Statens Naturvårdsverk, 1987: Inventering av ängs- och hagmarker. Handbok. Statens Naturvårdsverk, Solna. Statens Naturvårdsverk, 1994: Dokumentation av biologisk mångfald i LiM:s referensområden. Förslag att testa sommaren 1994 i Ryttarne f:g. Statens Naturvårdsverk, Solna. Skånes Natur, Naturskyddsföreningen, årsskrift 1993: Arter på fallrepet Skånes Natur, Naturskyddsföreningen, årsskrift 1994: Natur på retur Skånes Natur, Naturskyddsföreningen, årsskrift 1995: Nytt i naturen Skånes Natur, Naturskyddsföreningen, årsskrift 2001: Det Skånska kulturturlandskapet Jordbruksverket, 1994: Småvatten och våtmarker i odlingslandskapet Jordbruksverket, 1994: Åker och gårdsmiljöer Jordbruksverket, 1994: Träd i odlingslandskapet 19

21 20

22 NATURINVENTERINGEN, BESKRIVNING AV DELOMRÅDEN Gällande områden inom stråk för kabeldragning mellan Maglarp och Trelleborg Norra respektive Västra Kärrtorp/Arrie. Delområde 1 13, havsstrand med omgivningar vid Sjöhult Delområde 1 Allmän beskrivning: havsbottenzon invid Sjöhult med bottenfauna, tillhör Macoma baltica-samhället. Blockig, lerig, dyig strand, grund till medeldjup. Måttligt eutrof, förr påverkad av betesdjur. Svag växtlighet på grunt vatten. Förhållandevis rikt fågelliv, mestadels födosökande fåglar vid strandkant samt rastande och vilande på block och stenar. Inga häckande fåglar konstaterade. Naturvärde: 3 Marktyp: havsbotten Markanvändningstyp: ingen Markslagstyp: mjuk- och sandbotten, blockstrand, saltvatten Flora: blåstång Fucus vesiculosus, tarmtång Enteromorpha intestinalis, sågtång Fucus serratus, snärjtång Chorda filum, skruvnate, borstnate, grönslick, havssallat Ulva lactuca. Fåglar: mellanskarv, knölsvan, gräsand, ejder, skrattmås, fiskmås, fisktärna, gravand, tofsvipa, rödbena, strandskata, havstrut, kustsnäppa, sädesärla Övrig fauna: Kräftdjur: vanlig strandkrabba, pungräka, slät havstulpan, Maneter: öronmanet, Snäckor: vanlig ledsnäcka, större bandtångssnäcka, Musslor: östersjömussla, sandmussla Mya arinaria, vanlig blåmussla, hjärtmussla, Havsborsmaskar: sandmask, rovborstmask, Fiskar: sillyngel, piggvar, tobis, tångspigg, skrubbskädda, Däggdjur: spår av mink. Påverkan vid exploatering: Ingrepp som schaktning, återfyllnad mm. påverkar endast ett fåtal stationära arter med marginell förändring av flora och fauna. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. Delområde 2 Allmän beskrivning: kort, öppen sandstrand, temporärt översvämmad med vit kvartssand och block av kalk och flinta, skalrester, drivved, diverse skräp och båtrester. Här och var förekommer vegetation av strandaster och havssälting, marviol och saltarv. Naturvärde: 4 Markslagstyp: sandstrand, saltvatten Markanvändning: ingen Flora: strandaster, havssälting, saltarv, sodaört, marviol Fåglar: gräsand, skrattmås, strandskata, kustsnäppa, sädesärla Påverkan vid exploatering: Ingrepp påverkar biotopen marginellt. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. 21

23 22

24 Delområde 3 Allmän beskrivning: dyn, landstrand invid Sjöhult med uppspolad tång ovan skalsand, fina fraktioner av kalk och flinta samt block. Ymnig högörtsvegetation med dominans av strandmålla, spjutmålla, sandrör, strandråg, strandgråbo, sandstarr, borsttåtel, strandkvickrot och gulmåra. Naturvärde: 4 Markslagstyp: landstrand, dyn Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kväverik ogräsmark på sandstrand Buskskikt: fläder, krypvide Fältskikt: kväverik högörtsflora med arter som sandrör, strandråg, sandstarr, rödsvingel, strandmålla, spjutmålla, strandgråbo, borttåtel, strandtrift, strandaster, marviol, strandkrypa, snårvinda, strandkvickrot, gåsört Bottenskikt: svagt utvecklade med arter som blek gräsmossa, silverbryum, cypressfläta. Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Däggdjur: kanin, åkersork Påverkan vid exploatering: Artsammansättning är att hänföra till störd mark. Ingrepp i form av schaktning, återfyllnad mm. påverkar ej biotopen så att flora och fauna förändras negativt. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. Delområde 4 Allmän beskrivning: obrukad igenväxande torräng på skalsand invid Sjöhult med gräsvegetation och högörter av ruderatkaraktär. Enkel gångstig utefter strandvallen. Naturvärde: 4 Markslagstyp: obrukad kulturbetesmark, gångstig Markanvändning: ingen Vegetationstyp: igenväxande torräng på skalsand Buskskikt: fläder, krypvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som knylhavre, hundkex, vild morot, sandstarr, strandkvickrot, gåsört, gråbo, ängssyra, vägtistel, rödsvingel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, sandvita, åkervädd, gulmåra, snårvinda, liten blåklocka, blåeld Bottenskikt: blek gräsmossa, kalkbackmossa, kvastmossa, hårbjörnmossa, sandskruvmossa, cypressfläta hedrenlav, pinnlav Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink, ortolansparv VU Däggdjur: kanin, åkersork, ängssork Påverkan vid exploatering: ruderatmark, störd mark. Artsammansättningen är ej unik för trakten. Ingrepp förändrar ej flora och fauna i nämnvärd omfattning. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. Delområde 5 Allmän beskrivning: brukad åker/vall på lera och skalsand invid Sjöhult. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad åker, torr frisk typ Markanvändning: åkermark Vegetationstyp: vallodling torr frisk typ Fältskikt: vallfoder som hundäxing, klöver, timotej Bottenskikt: svagt utvecklat med arter som blek gräsmossa, åkertuss, sylmossa, åkerknölbryum 23

25 Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv Påverkan vid exploatering: åkermark. Ingrepp förändrar ej flora och fauna. Åtgärder för minskad påverkan: Ej aktuell. 24

26 Delområde 6 Allmän beskrivning: obrukad igenväxande torräng ovan lera och skalsand invid Sjöhult med gräsvegetation och högörter delvis av ruderatkaraktär. Djupt dike i sydöstra delen. Naturvärde: 4 Markslagstyp: obrukad kulturbetesmark Markanvändning: ingen Vegetationstyp: igenväxande torräng ovan lera och skalsand Buskskikt: fläder, krypvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som knylhavre, hundkex, vild morot, strandstarr, ängssvingel, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, sandvita, åkervädd, gulmåra, snårvinda, liten blåklocka. Sparsamt förkommer backtimjan, blåeld. Bottenskikt: kvastmossa, hårbjörnmossa, kalkbackmossa, åkerjordmossa, knoppmossa, smaragdmossa, sandskruvmossa, cypressfläta hedrenlav, pinnlav Fåglar: ängspiplärka, sånglärka NT, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink, ortolansparv VU Insekter: ängshumla, stenhumla, åkerhumla, sandbi Fjärilar: luktgräsfjäril, sandgräsfjäril, slåttergräsfjäril, kamgräsfjäril, storfläckig pärlemorfjäril, liten guldvinge, puktörneblåvinge Däggdjur: ängssork Påverkan vid exploatering: ruderatmark delvis ohävdad. Artsammansättningen är ej unik för trakten. Ingrepp förändrar dock floran negativt. Åtgärder för minskad påverkan: sortering av jordarter. Ytlagret skalas av och läggs åter efter ingrepp. Speciell hänsyn till djupt dike i SÖ som avvattnar täckdiken. Delområde 7 Allmän beskrivning: vägren Naturvärde: 4 Markslagstyp: vägområde Markanvändning: väg Vegetationstyp: ogräsrik sandmark Fältskikt: vanligast förekommer arter som hårdsvingel, rödsvingel, lentåtel, vitgröe, hundäxing, kvickrot, ängsgröe, tuvtåtel, rörflen, bergrör, kirskål, svartkämpe, hundloka, åkertistel, brännässla, vallört, morot, gåsört, nysört. Baldersbrå, korsört, mjuknäva, gråbo, nejlikrot, skelört, renfana, revfingerört, blodrot, höstfibbla, ogräsmaskros, sommargyllen, åkerspergel, hönsarv, fältarv, krypnarv, knytling, våtarv, hästhov Mindre frekvent: cikoria, rågvallmo, prästkrage, stånds, flockfibbla, styvfibbla, kamomill, gullris, liten blåklocka, gulmåra, renfana Bottenskikt: väggmossa, cypressfläta, gräshakmossa, brännmossa, spåmossa Påverkan vid exploatering: ingrepp förändrar ej markfloran. Åtgärder för minskad påverkan: ej aktuell. Delområde 8 Allmän beskrivning: pilallé invid Sjöhult. Äldre pilallé med planterade och kuperade pilar på bank av lera/skalgrus. Nedanför banken löper ett djupt dike i sydlig riktning, diket mynnar ut i havet. På pilarna finns en trivial epifytflora av blåslav, blemlav och bitterlav. Omgivande markvegetation domineras av högörter som brännässla, åkertistel, bergrör och ängsgröe. Naturvärde: 4 Markslagstyp: kulturmark Markanvändning: jordbruk 25

27 Vegetationstyp: ogräsmark på lerjord Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som brännässla, åkertistel, bergrör, hundkex, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, snårvinda, liten blåklocka Bottenskikt: kvastmossa, cypressfläta, rislav, lundsprötmossa, praktsidenmossa Fåglar: ängspiplärka, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink 26

28 Fjärilar: luktgräsfjäril, puktörneblåvinge Epifyter: kustsnurrmossa, allémossa, takskruvmossa, allélav, blåslav, dagglav, skrynkellav Påverkan vid exploatering: pilallén är biotopskyddad. Ingrepp förändrar ej markfloran i nämnvärd omfattning. Åtgärder för minskad påverkan: pilallén skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd från trädens rotsystem beaktas. Speciell hänsyn till djupt dike som avvattnar täckdiken. Delområde 9 Allmän beskrivning: torräng invid Sjöhult, delvis brukad genom slåtter, med gräs- och örtvegetation. Jordart bestående av lera och skalsand. Naturvärde: 3 Markslagstyp: brukad kulturmark Markanvändning: jordbruk Vegetationstyp: torräng av örtrik typ Buskskikt: fläder, krypvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som knylhavre, kvickrot, ängsgröe, harklöver, backnejlika, rotfibbla, kärleksört, gråbo, ängssyra, vägtistel, rölleka, sandvita, åkervädd, ängsvädd, gulmåra, snårvinda, liten blåklocka. Sparsamt förkommer backtimjan, blåeld Bottenskikt: kalkbackmossa, kvastmossa, hårbjörnmossa, sandskruvmossa, sandraggmossa, cypressfläta, väggmossa, husmossa, enbjörnmossa, hedlav, rislav, kochenillav Fåglar: sånglärka NT, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Insekter: ängshumla, stenhumla, åkerhumla Fjärilar: luktgräsfjäril, slåttergräsfjäril, kamgräsfjäril, liten guldvinge, puktörneblåvinge Påverkan vid exploatering: torräng med örtrik, välbalanserad grässvål. Floran påverkas negativt vid ingrepp. Ingrepp i ängen bör ske med stor försiktighet. Åtgärder för minskad påverkan: noggrann sortering av jordarter. Ytlagrets grässvål skalas av och läggs åter på plats efter ingrepp. Delområde 10 Allmän beskrivning: brukad åker/vall på lera och skalsand invid Sjöhult. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad åker, torr frisk typ Markanvändning: åkermark Vegetationstyp: vallodling torr frisk typ Fältskikt: vallfoder som hundäxing, klöver, timotej Bottenskikt: svagt utvecklat med arter som åkertuss, sylmossa och knoppmossa Fåglar: stare, kråka, skata, kaja, gulsparv Påverkan vid exploatering: täckdikad åkermark. Ingrepp förändrar ej markfloran. Åtgärder för minskad påverkan: speciell hänsyn till täckdike. Delområde 11 Allmän beskrivning: gårdsmiljö vid Sjöhult med äldre träd och buskar. Omgivande markvegetation domineras av högörter som brännässla, åkertistel, bergrör och ängsgröe. Naturvärde: 4 Markslagstyp: kulturmark Markanvändning: tomt 27

29 Vegetationstyp: ogräsmark på lerjord Trädskikt: alm, lind, ek, lönn Buskskikt: fläder, vide 28

30 Fältskikt: vanligast förekommer arter som brännässla, åkertistel, bergrör, hundkex, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, snårvinda, liten blåklocka. Bottenskikt: kvastmossa, cypressfläta, rislav, stor gräsmossa, lundsprötmossa, stor blekmossa, vågig praktmossa Fåglar: skata, kaja, pilfink, trädgårdsångare, stare, göktyta NT, trädkrypare, skogsduva NT Påverkan vid exploatering: ingrepp ej aktuella. Delområde 12 Allmän beskrivning: brukad åker odling av energiskog på lera invid Sjöhult. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad åker, torr frisk typ Markanvändning: åkermark Vegetationstyp: odling av energiskog frisk typ Buskskikt: Salix ssp. Fältskikt: brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, snårvinda, Bottenskikt: svagt utvecklat med arter som åkertuss, sylmossa, åkerjordmossa, knoppmossa, stor neonmossa Fåglar: skata, kaja, gulsparv Påverkan vid exploatering: täckdikad åkermark. Ingrepp förändrar ej flora och fauna. Åtgärder för minskad påverkan: ej aktuell. Delområde 13 Allmän beskrivning: biotopskyddad pilallé invid väg. Längs vägen finns 5 vindkraftverk uppställda. Äldre gles pilallé med planterade och kuperade pilar invid väg. Omgivande markvegetation domineras av högörter som brännässla, åkertistel, klöver, timotej, hundäxing, ängsgröe och rödsvingel. Naturvärde: 4 Markslagstyp: kulturmark Markanvändning: jordbruk Vegetationstyp: ogräsmark på lerjord Trädskikt: pil Buskskikt: fläder Fältskikt: vanligast förekommer arter som brännässla, åkertistel, bergrör, hundkex, gråbo, ängssyra, kvickrot, vägtistel, ängsgröe, vitgröe, rölleka, snårvinda, liten blåklocka, klöver, timotej Bottenskikt: kvastmossa, cypressfläta, rislav Fåglar: ängspiplärka, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Påverkan vid exploatering: pilallén är biotopskyddad. Ingrepp förändrar ej markfloran i nämnvärd omfattning. Åtgärder för minskad påverkan: pilallén skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd från trädens rotsystem beaktas. Speciell hänsyn tas till vindkraftverkens kablar mm. 29

31 Delområde 14 21, sjöområdet invid Östra Grevie Delområde 14 Allmän beskrivning: vattenfylld sänka, omgiven av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: mindre vattensamling Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) Trädskikt: knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat, ältranunkel Bottenskikt: gräshakmossa, lerkrokmossa, spjutmossa, vanlig nickmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda, mindre vattensalamander Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 14a + 14c Allmän beskrivning: åkerholme med träd och buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: kväverik, fuktig hög- och lågörts vegetation Markanvändning: ingen Vegetationstyp: sekundär lövskog på tidigare fodermark Trädskikt: björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört Bottenskikt: gräshakmossa, lerkrokmossa, lerbronia Fåglar: lövsångare, rödhake, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet. Delområde 14b Allmän beskrivning: mindre vattenfylld sänka av märgelgravstyp, omgiven av buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: mindre vattensamling Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) 30

32 Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: bladvass, rosendunört, bredkaveldun, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, ältranunkel, videört, gäddnate, andmat Bottenskikt: vattengaffel, stor blekmossa, spjutmossa, stor gräsmossa, vågig praktmossa Fauna, fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda 31

33 Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 15 Allmän beskrivning: vattenfylld sänka, omgiven av träd och buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: mindre vattensamling Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) Trädskikt: knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat, ältranunkel Bottenskikt: spjutmossa, gräshakmossa, vanlig nickmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 16 Allmän beskrivning: flera vattenfyllda samlingar omgivna av starr och vassbälten samt med träd- och buskvegetation. Naturvärde: 3 Markslagstyp: näringsrika vattensamlingar Markanvändning: ingen Vegetationstyp: vass- och kaveldunstyp ( ) Trädskikt: knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: gräshakmossa, spjutmossa, väggmossa, cypressfläta, stor gräsmossa, lundsprötmossa, praktsidenmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Påverkan vid exploatering: ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet. Delområde 16a Allmän beskrivning: mindre vattenfylld sänka av märgelgravstyp, omgiven av buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 4 Markslagstyp: mindre vattensamling 32

34 Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) 33

35 Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: bladvass, rosendunört, bredkaveldun, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: stor neonmossa, vågig sågmossa Fåglar: pilfink, gräsand, sothöna, sävsparv Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 16b Allmän beskrivning: gårdsmiljö vid Lilla Stockholmsgården med enstaka äldre träd och buskar, trädgårdstäppa och gårdsplan Naturvärde: 4 Markslagstyp: kulturmark Markanvändning: tomt Vegetationstyp: ogräsmark på skalsand och lerjord Trädskikt: ek, lönn Delområde 17 Allmän beskrivning: vattenfylld sänka omgiven av starr och vassbälten med höga trädsamlingar och buskvegetation. Naturvärde: 4 Markslagstyp: näringsrika vattensamlingar Markanvändning: ingen Vegetationstyp: vass- och kaveldunstyp ( ) Trädskikt: alm, lönn, ask, rönn, knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, bindvide, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, ältranunkel, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit- och gul näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: gräshakmossa, stor blekmossa, stor gräsmossa, vågig sågmossa, praktsidenmossa, vanlig nickmossa, skogsbjörnmossa, vågig praktmossa, sumpvitmossa Fåglar: glada, häger, trädgårdssångare, gräsand, rörsångare, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Delområde 17a Allmän beskrivning: mindre vattenfylld sänka av märgelgravstyp, omgiven av buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 3 Markslagstyp: mindre vattensamling Markanvändning: ingen Vegetationstyp: kaveldunstyp ( ) 34

36 Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: bladvass, rosendunört, bredkaveldun, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: lerkrokmossa, stor neonmossa, enbjörnmossa, vattengaffel, smaragdmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda 35

37 Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp skadar såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande buskskikt skyddas vid anläggandet, tillräckligt avstånd beaktas för undvikande av dränering. Delområde 18 Allmän beskrivning: flera vattenfyllda samlingar omgivna av starr och vassbälten samt med träd- och buskvegetation. Naturvärde: 3 Markslagstyp: näringsrika vattensamlingar Markanvändning: ingen Vegetationstyp: vass- och kaveldunstyp ( ) Trädskikt: gran, knäckpil, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, vägtistel, vattenpilört, vit näckros, gäddnate, andmat Bottenskikt: gräshakmossa, spjutmossa, väggmossa, cypressfläta, lundsprötmossa, praktsidenmossa Fåglar: gräsand, sothöna, sävsparv, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Groddjur: vanlig groda, åkergroda, padda Påverkan vid exploatering: ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen med omgivande träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet. Delområde 19 Allmän beskrivning: liten vattensamling omgiven av fuktiga betesmarker med träd- och buskvegetation samt vidsträckta starr vassbälten. Naturvärde: 3 Markslagstyp: näringsrik vattensamling, fuktäng Markanvändning: betesmark Vegetationstyp: fuktäng av hög-örttyp ( ) Trädskikt: klibbal, björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, sjöfräken, svalting, fackelblomster, rosendunört, bredkaveldun, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört Bottenskikt: gräshakmossa, stor neonmossa, vågig sågmossa Fåglar: gräsand, buskskvätta, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink Påverkan vid exploatering: ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingen samt det centrala partiet av fuktängen skyddas. Delområde 20 Allmän beskrivning: brukad torräng på lerjord med glest träd- och buskbestånd samt med gräs- och högörtsvegetation. Domänreservat. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad kulturbetesmark Markanvändning: jordbruk Vegetationstyp: kulturbetesmark, torr typ 36

38 Buskskikt: en, fläder, krypvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som knylhavre, kvickrot, ängsgröe, vitgröe, rödsvingel, vanlig smörblomma, revsmörblomma, tuvtåtel, bergrör, hundkex, brännässla, gråbo, ängssyra, vägtistel, gullris, rölleka, sandvita, åkervädd, gulmåra, snårvinda, liten blåklocka Bottenskikt: blek gräsmossa, kvastmossa, hårbjörnmossa, sandskruvmossa, cypressfläta hedrenlav, pinnlav, väggmossa, husmossa, vågig sågmossa, stor neonmossa, enbjörnmossa, åkertuss, sandraggmossa, cypressfläta, smaragdmossa Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink, bofink, rödhake, fasan, rapphöna, törnskata NT, stenskvätta NT, sånglärka NT Däggdjur: rådjur, kanin, åkersork, ängssork Påverkan vid exploatering: artsammansättningen är ej unik för trakten. Ingrepp förändrar dock floran negativt. Åtgärder för minskad påverkan: sortering av jordarter. Ytlagret skalas av och läggs åter efter ingrepp. Delområde 21 Allmän beskrivning: grunda vattensamling med träd- och buskvegetation samt vidsträckta starr vassbälten. Domänreservat. Naturvärde: 3 Markslagstyp: näringsrik vattensamling, lövskog, fuktäng Markanvändning: domänreservat Vegetationstyp: sekundär lövskog, fuktäng av hög-örttyp ( ) Trädskikt: björk, asp, alm, gran, klibbal, sälg Buskskikt: fläder, bindvide, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som bladvass, älgört, tuvtåtel, madrör, besksöta, sjöfräken, svalting, fackelblomster, rosendunört, sprängört, kärrsilja, bredkaveldun, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel, vattenpilört Bottenskikt: gräshakmossa, stor neonmossa, vågig sågmossa Fåglar: häger, kricka, skogssnäppa, rosenfink NT, ortolansparv VU, knipa, fasan, gräsand, buskskvätta, kråka, skata, kaja, gulsparv, pilfink, mindre hackspett NT, gransångare, lövsångare, rödhake, trädpiplärka, björktrast, rödvingetrast Övrig fauna: Däggdjur: rådjur, Groddjur: vanlig padda, åkergroda, Fjärilar: nässelfjäril, makaon, ängsblåvinge, silversmygare NT, skogsvitvinge, vanlig pärlemorfjäril Påverkan vid exploatering: ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: vattensamlingarna och fuktängen skyddas. Delområde 22 Allmän beskrivning: brukad fuktäng på lerjord med glest buskbestånd samt med gräsoch högörtsvegetation. Domänreservat. Naturvärde: 4 Markslagstyp: brukad kulturbetesmark Markanvändning: jordbruk Vegetationstyp: kulturbetesmark, fuktig typ 37

39 Fältskikt: vanligast förekommer arter som tuvtåtel, kvickrot, veketåg, ängsgröe, vitgröe, hundkex, brännässla, gråbo, ängssyra, vägtistel, gullris, rölleka, groblad, åkervädd, gulmåra, revsmörblomma, vanlig d:o, groblad, snårvinda, liten blåklocka Bottenskikt: blek gräsmossa, kvastmossa, hårbjörnmossa, cypressfläta hedrenlav, pinnlav, vanlig nickmossa, spjutmossa Fåglar: kråka, skata, kaja, gulsparv, bofink, rödhake Däggdjur: rådjur Fjärilar: svävflugelik dagsvärmare NT 38

40 Påverkan vid exploatering: artsammansättningen är ej unik för trakten. Ingrepp förändrar dock floran negativt. Åtgärder för minskad påverkan: sortering av jordarter. Ytlagret skalas av och läggs åter efter ingrepp. Delområde 23 Allmän beskrivning: smärre åkerholme med träd och buskar i jordbrukslandskapet. Naturvärde: 4 Markslagstyp: kväverik, fuktig hög- och lågörts vegetation Markanvändning: ingen Vegetationstyp: sekundär lövskog på tidigare fodermark Trädskikt: björk, sälg Buskskikt: fläder, gråvide Fältskikt: vanligast förekommer arter som flaskstarr, rosendunört, bredkaveldun, liten kardborre, snärjmåra, stormåra, krusskräppa, brännässla, åkertistel, hundkex, gråbo, kvickrot, vägtistel Bottenskikt: gräshakmossa, stor gräsmossa, lundsprötmossa, stor blekmossa, praktsidenmossa Fåglar: kråka, stare, skata, kaja, gulsparv, pilfink Påverkan vid exploatering: biotopskyddat område. Ingrepp kan skada såväl flora som fauna. Åtgärder för minskad påverkan: träd- och buskskikt skyddas vid anläggandet. 39