Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm"

Transkript

1 TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm PÅ UPPDRAG AV VÄSTERÅS STAD VIKTORIA KARLSSON

2 Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen Västerås Rapportförfattare Viktoria Karlsson Uppdragsgivare Västerås stad Stadsekolog: Kristoffer Jasinski Foton Samtliga fotografier i rapporten är tagna av Viktoria Karlsson Kartunderlag Lantmäteriet

3 Syfte... 1 Sammanfattning... 2 Groddjur... 3 Större vattensalamanderns habitatkrav... 4 Lekvattnet... 4 Större Vattensalamander som indikatorart för biologisk mångfald... 5 Större vattensalamanderns habitat skyddat enligt lag... 5 Metod... 5 Inventering av större vattensalamander... 6 Visuell inventering... 6 Flaskfällsinventering... 6 Resultat... 7 Lämpliga landhabitat för större vattensalamander inom avgränsat område... 7 Förekomst av större vattensalamander och övriga groddjur i vatten Referenser Bilaga 1. Närområdes beskrivning per inventerat vatten Bilaga 2. Beskrivning av de inventerade vattnen och inventeringsresultat per inventeringstillfälle... 14

4 Syfte Syftet med inventeringen i Gäddeholm är att svara på frågorna: Uppehåller sig större vattensalamander (Triturus cristatus) i vatten 1-7? Vilka övriga groddjur noteras i vatten 1-7? Finns det lämpliga landmiljöer för större vattensalamander inom avgränsat område? Bild1. Visar vatten numrerade från 1-7, där inventeringar gjorts för att undersöka förekomst av större vattensalamander. Bild1 visar också det avgränsade landområde som undersökts för att bedöma om det finns lämpliga landmiljöer för större vattensalamander. 1

5 Sammanfattning Turgor Henrik Dahl AB har på uppdrag av Västerås stad utfört en inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i ett naturområde i Gäddeholm. Denna inventering har utförts i syfte att utreda om det finns större vattensalamander i området. Inom ramen av denna inventering ingår också att undersöka områdets lämplighet som habitat för större vattensalamander. Den större vattensalamandern är relativt lättinventerad när den leker i småvatten under perioden apriljuni. Men svårinventerad när den uppehåller sig i sitt landhabitat. För inventering av större vattensalamander i dess landhabitat finns ingen standardiserad metod. Naturvårdsverkets standardiserade undersökningstyp inventering och övervakning av större vattensalamander, berör enbart inventering av större vattensalamander i dess vattenhabitat. Inventeringen av större vattensalamander har där miljön tillåtit följt befintlig inventeringsmetodik. Resultatet av salamanderinventeringen Större vattensalamander har observerats i alla undersökta vatten förutom vatten 7. Mindre vattensalamander Triturus vulgaris har observerats i samtliga undersökta vatten. Övriga groddjur som identifierats i området är vanlig padda Bufo bufo, åkergroda Rana arvalis och vanlig groda Rana temporaria. Vanlig padda har observerats i vatten 1,2,3 och 4 noterat spel av vanlig padda i vatten 2 och 3, detta indikerar att vanlig padda också leker i dessa vatten. Spel av åkergroda har noterats i vatten 4 och 5. I vatten 5 har också spel av Vanlig groda noterats. Grodrom har noterats i Vatten 4,5 och 1. Resultatet av inventeringen av vatten 1-7 visar också att det finns småspigg Pungitius pungitius och storspigg Gasterosteus aculeatus i vatten 5 samt sutare Tinca tinca i vatten 2 och 3. Resultatet av landhabitatsinventeringen Den större vattensalamanderns landhabitat är väldigt dåligt studerad vilket försvårar bedömningen och gör att det inte går att dra några långtgående slutsatser kring landmiljöns lämplighet. Enligt tidigare undersökningar återfinns den större vattensalamandern i vatten omgiven av opåverkad mogen skog, på frisk och fuktig mark med ytförstorande stukturer som erbjuder rikligt med håligheter och liknande som kan fungera som skydd och födosöksplatser och gömsle under vintervilan. Utifrån denna beskrivning har bedömningen gjorts att det finns lämpliga landmiljöer för större vattensalamander inom området. Naturen i det inventerade området är omväxlande, bestående av framförallt brukad frisk granskog med inslag av sumpskog och blockmark, vilket skulle kunna erbjuda födosöksplatser och övervintringsplatser för större vattensalamander. Resultatet av landhabitatsinventeringen visar också att det finns lövskogs och blandskog av mer opåverkad karaktär med skiktad vegetation med inslag av död ved. 2

6 Groddjur Från 1950-talet till idag har antalet groddjur minskat i antal över hela världen. Idag hotas ungefär en tredjedel av alla groddjur av utrotning (Karlsson 2004). I Sverige ser tyvärr inte bilden annorlunda ut då grodor, paddor och salamandrar som tillsammans utgör proportionellt sett den mest hotade grupp av ryggradsdjur(malmgren 1996) Alla groddjur är idag fridlysta i Sverige, vilket förbjuder import, export och förvaring av levande exemplar samt försäljning av levande eller döda exemplar av arten (med vissa undantagsregler). Främsta orsaken till minskningen av antalet groddjur är sannolikt den omfattande utdikning av våtmarksareal som genomförts i södra Sverige sedan andra hälften av 1800-talet. Man beräknar att omkring 95 % av dess miljöer försvunnit under denna period. (Malmgren 1996). Groddjur är beroende av fuktiga landmiljöer för fortlevnad, då de är känsliga för uttorkning och med begränsad rörelseförmåga behöver de närhet till vattensamlingar för reproduktion. Bild 2. Hane i lekdräkt av Större vattensalamander främst i bild, samt hona av större vattensalamander i bakgrunden. Foto taget i vatten 5. Den större vattensalamandern har ett relativt sett mer selektiva val av livsmiljö än andra groddjur och en genetisk defekt som resulterar i att hälften av alla ägg dör innan kläckning. Detta gör den extra känslig. I Sveriges nationella röda lista fanns den större vattensalamandern med fram tills revideringen Anledningen till att den större vattensalamandern numera klassas som livskraftig är inte att situationen för salamandern förbättrats utan att man genom intensiva och omfattande inventeringar hittat många nya förekomster. Den större vattensalamandern har ett relativt stort utbredningsområde som omfattar en stor del av Europa och delar av Ryssland(Malmgren 2007) I Sverige har den större vattensalamandern sin nordliga gräns i Ångermanland. Även om det totala utbredningsområdet är omfattande så är fragmenteringen av de olika populationerna stor och isolerings graden hög (Olofsson et al. 2010) Återinventeringar har visat att den större vattensalamandern fortsätter att minska i sitt utbredningsområde (Malmgren 2007). 3

7 Större vattensalamanderns habitatkrav Den större vattensalamandern är under sitt liv beroende av två skilda ekosystem: landhabitatet och lekdammen. Den större vattensalamanderns namn till trots lever större delen av sitt vuxna liv på land. Den större vattensalamanderns landekologi är till stor del höljd i dunkel, vilket är olyckligt eftersom det kan vara en avgörande del i förståelsen av hotbild och bevarandestrategier för arten. Den större vattensalamandern är däremot lätt att inventera och studera i sin lekfas, när den befinner sig i sitt lekvatten. Arten har visats sig förekomma i en rad olika habitat typer. Den hittas ofta i småvatten omgiven av betesmark, kärr, slåtterängar, mad marker eller odlingsmark i anslutning till mogna lövskogar. Men den större vattensalamandern har också hittats i rätt karga barr dominerade skogsmiljöer i sura mesotrofa skogstjärnar eller myrgölar, eller i hällkarsmiljöer i mycket stenig terräng. Trots att den större vattensalamandern kan förekomma i tillsynes väldigt olika miljöer finns dock vissa element i miljön som tycks vara av större betydelse för fortlevnaden av den större vattensalamandern. Den tycks föredra ett mosaikartat landskap med solbelysta produktiva småvatten omgiven av opåverkad mogen skog, på frisk och fuktig mark med ytförstorande stukturer som till exempel kan vara blockmarker och död ved som erbjuder rikligt med håligheter och liknande som kan fungera som skydd och födosöksplatser och gömsle under vintervilan(malmgren 2007). Lekvattnet Den större vattensalamandern har hittats i småvatten från tidiga till sena successionsstadier, men tycks vara mest gynnad i vatten som befinner sig i intermediär högproduktiv succession men med låga till måttliga halter av övergödande ämnen(malmgren 2007). Undersökningar har visat att den optimala växtligheten för större vattensalamander tycks vara när övervattensväxter täcker ca 25-50% av vattenytan och undervattensväxter 50-75%. Underökningar har också visat att om en damm är skuggad mer än ca 60-70% har det signifikant negativ effekt på salamander förekomsten(oldman et al. 2000). Sannolikt beror detta på att vattentemperaturen blir ogynnsam för ägg- och larvutvecklingen när solinstrålningen minskar, samt att produktiviteten i miljön sjunker(malmgren 2007). Undersökningar har visat att den större vattensalamandern föredrar vatten med area mellan m 2 (Oldman et al. 2000). Den väljer normalt inte heller att leka i alltför grunda och små vatten(morin 2012). För att den större vattensalamanderns yngel ska kunna utvecklas till vuxen individ behöver vattensamlingen hålla vatten mellan mars-april till okt-nov(malmgren 2007). Men studier har visat att dammar som torkar ut under vissa år är populärare som lekdamm hos större vattensalamander än dammar som aldrig torkar ut, den ultimata uttorkningsfrekvensen bedöms vara en gång varje årtionde. Anledningen till att de föredrar vattensamlingar som torkar ut då och då skulle kunna vara att i dessa vatten är sannolikheten mindre för att det ska förekomma en fiskpopulation. Den större vattensalamanderns yngel är mer frisimmande än den vanligare släktingen mindre vattensalamanderns yngel och därför mer utsatt för fiskpredation. Den större vattensalamanderns yngel tar också längre tid på sig att utvecklas till vuxen individ än den mindre vattensalamander. Närvaro av sjöfågel i dammen kan också ha en negativ effekt på salamander förekomsten. Detta är framföralt inte på grund av predation utan på grund av att sjöfågeln förstör habitat genom att äta upp vattenvegetation och smutsa ned vattnet genom omrörning och fekalier(oldman et al. 2000). Större vattensalamander har observerats röra sig så långt från sin lekdamm som ca 1300 meter. Men långt vanligare är att individer söker hemområden inom en radie av m från sin lekdamm (Malmgren 2007). Tätheten av mindre vattensamlingar (alla vattensamlingar inte bara lämpliga lekvatten för större vattensalamander) i ett område beräknas vara minst ca 0,7 vattensamlingar per km 2 för att det ska vara möjligt att upprätthålla större vattensalamander i området. Optimalt bör det vara mer än 4 vattensamlingar i ett område på 1km 2.(Oldman et al. 2000) 4

8 Större Vattensalamander som indikatorart för biologisk mångfald Gemensamt för de två skilda ekosystem som den större vattensalamandern är beroende av (produktiva lekvatten och fuktiga orörda skogar), är att de har minskat drastiskt, till stor del beroende av utdikning av skogs och jordbruksmark. Förlusten av dessa miljöer hotar inte bara den större vattensalamandern utan alla organismer som är beroende av dessa miljöer. Mycket tyder alltså på att den större vattensalamandern fungerar som en paraplyart för andra organismer.(malmgren 2007) Med paraplyart menas: en art vars habitat anses inkludera andra skyddsvärda arters inom samma naturtyp. Gustafson m.fl. (2006) har exempelvis visat att dammar där det finns större vattensalamander har högre artrikedom av vattenlevande växter än dammar där arten saknas. Större vattensalamanderns habitat skyddat enligt lag För att bevara den större vattensalamandern krävs insatser för att framförallt förhindra exploatering av de småvatten arten utnyttjar idag. Högst prioritet bör de lokaler ha som har livskraftiga populationer och som på sikt kan leda till utveckling av länets populationer (Vesteberg 2001). Eftersom det största hotet mot den större vattensalamanderns framtida fortlevnad är exploatering av dess habitat har det i EU:s Art och habitatdirektiv införlivats ett skydd mot exploatering av arten. Detta skydd regleras i Sverige genom Artskyddsförordningen (2007:845). Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (dess landmiljöer) får störas utan särskild prövning(malmgren 2007). Metod Inventeringen delas in i två delar med olika inventeringsmetoder: 1. Inventering av områdets landhabitat Det finns ingen standardiserad metodik för inventering av den större vattensalamanderns landhabitat. Metodiken som används för denna inventering är en av författaren egen obeprövad metodik som bör ses som en grov bedömning, en fingervisning. Bedömningen av landhabitatet har gjorts genom att området har gåtts igenom till fots där markförhållanden och vegetationstyp med jämna mellanrum dokumenterats med hjälp av en GPS med inbyggd kamera. De tagna fotona i området har sedan jämförts med flygfoto, höjddata och markdata för att kunna urskilja/avgränsa områden som bedöms ha högre värden som habitat för större vattensalamander. 2. Inventering av större vattensalamander Eftersom den större vattensalamandern är svårinventerad på land behandlar den observations och provtagningsmetodik som finns idag Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av större vattensalamander 2005 endast förekoms av arten i dess vattenhabitat. Metodiken behandlar bara frånvaro/närvaro av större vattensalamander i dess lekvatten, och ger inga mått på populationens eventuella storlek. För att kunna säkerställa frånvaro av salamander så krävs det minst två olika investeringstillfällen (olika nätter) utan fynd. I denna undersökning inventeras våtmarkerna vid fyra olika tillfällen (olika nätter) under lekperioden. Om Inga fynd av Större vattensalamander gjorts används både flaskfällsinventering och visuell inventering för att säkerställa frånvaro av större vattensalamander enligt Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av större vattensalamander 2005.När närvaro av Större vattensalamander konstaterats i ett inventerat vatten används enbart visuell inventering efterföljande investeringstillfällen. Med undantag av vatten 6 och 7 där oavsett om vattensalamander konstaterats eller ej enbart använder visuell inventering på grund av att vattnen bedöms vara för grunda och små för att flaskfällor ska vara effektiva eller motiverade. 5

9 Inventering av större vattensalamander Inventeringen påbörjas när leken inleds, detta infaller vanligtvis i april/maj och leken avslutas vanligtvis i juni. Den större vattensalamandern är nattaktiv därför görs inventeringen mellan 9-10 på kvällen till kl. 5-6 på morgonen. Vid varje inventeringstillfälle noteras väderförhållande och temperatur (luft och vattentemperatur), samt vattenstånd. Större och mindre vattensalamander räknas och köns bestäms. Förekomst av övriga groddjur identifieras med hjälp av noterat spel eller fångst av individer. Visuell inventering Den visuella inventeringen görs enligt metodiken längst med hela strandzonen. Inventeraren rör sig sakta längst med strandzonen samtidigt som strandzonen genomlyses. Med fem meters mellanrum stannar inventeraren ca 30 sekunder och strandzonen genomlyses grundligt (Malmgren 2005). I vatten 1, 4, 6 och7 frångicks metodiken i den bemärkelsen att inte bara strandzonen genomlyses grundligt utan hela eller delar av vattnen undersöktes (med hjälp av vadarstövlar). Både pannlampa på (ca 100 lumen) och ficklampa (800 lumen) användes. Flaskfällsinventering Flaskfällorna tillverkas av vanliga 1,5 liters petflaskor, där toppen på flaskan skärs av och vänds ut och in i flaskans kropp, så att det blir som en mjärde. Flaskan fästs på en ca 1,5meter lång pinne med hjälp av en lina (eller som i denna inventering med en gummisnodd). I varje småvatten placeras max 10 fällor ut med ca 5 meters mellanrum. Flaskfällorna sätt ned på ca 50 cm djup med öppningen riktad mot vattensamlingens mitt. Fällorna ska ligga i vattnet mellan 4-6 timmar(malmgren 2005). Bild 3. Flaskfälla monterad på bambupinne med en gummisnodd. 6

10 Resultat Lämpliga landhabitat för större vattensalamander inom avgränsat område Lämpliga landhabitat har i denna inventering bedömts vara friska/fuktiga skogsområden av mer opåverkad karaktär bitvis innehållande ytförstorande markstruktur i form av död ved och block. Mindre lämpliga habitat har bedömts vara exploaterad mark, åkermark, betad mark, hyggen, frisk skogsplantering med liten eller ingen ytförstorande markstruktur samt brukad skog på torrare marker. Att bedöma om landområden är lämpliga eller inte är mycket vanskligt då vi vet mycket lite om den större vattensalamanderns liv på land. Därför bör inte någon större vikt läggas på denna bedömning eller avgränsningar av lämpliga områden. Bedömningen bör ses som en översiktlig fingervisning och ta i beaktning att det inte går att dra några långtgående slutsatser kring landmiljöns lämplighet. Bild 4. Bedömt lämpliga landhabitat för större vattensalamander i form av frisk/fuktig skog innehållande ytförstorande markstruktur i form av död ved och block. De bedömt lämpliga områdena är indelade i olika skogstyper. Bild 5. Exempel på ett bedömt lämpligt habitat, frisk granskog av relativt opåverkad karaktär med markförstorande strukturer Bild 6. Exempel på ett bedömt olämpligt habitat, frisk granskog med relativt påverkad karaktär och som saknar markförstorande strukturer 7

11 Förekomst av större vattensalamander och övriga groddjur i vatten 1-7 Denna inventering är inriktad på att hitta större vattensalamander och eftersom vanlig groda och åkergroda har sin lekperiod tidigare, medför detta troligtvis en underskattning av antal och förekomst. Större vattensalamander har observerats i alla undersökta vatten förutom vatten 7. Mindre vattensalamander Triturus vulgaris har observerats i samtliga undersökta vatten. Bild 7. Förekomst av större vattensalamander är markerad med grön färg. Bild 8. Förekomst av mindre vattensalamander markerad med grön färg. I vatten 5 har också spel av Vanlig groda Rana temporaria noterats. Spel av åkergroda Rana arvalis har noterats i vatten 4 och 5. Grodrom har noterats i Vatten 4,5 och 1. Bild 9. Förekomst av åkergroda är markerad med grön färg. Bild 10. Förekomst av vanlig groda är markerad med grön färg Vanlig padda Bufo bufo har observerats i vatten 1,2,3 och 4 noterat spel av vanlig padda i vatten 2 och 3, detta indikerar att vanlig padda också leker i dessa vatten. Bild 11. Förekomst av vanlig padda är markerad med grön färg 8

12 Resultatet av inventeringen av vatten 1-7 visar också att det finns småspigg Pungitius pungitius och storspigg Gasterosteus aculeatus i vatten 5 och sutare Tinca tinca i vatten 2 och 3. Bild 12. Förekomst av spigg är markerad med grön färg. Bild 13. Storspigg till väster och småspigg till höger fångade i vatten 5. Bild 14. Förekomst av sutare är markerad med grön färg. Bild 15. Sutare fångad i vatten 3. 9

13 Referenser Karlsson, T (2004) Estimating Poulation Sizes, Viability and Sensitivity of crested Newt (Triturus cristatus) at a landscape Scale Degree Project Work 2004:Bi17 Departement of Biology & environmental Science. Malmgren, J.C. (1996) Större vattensalamander i Örebro län-rapport nr 1996:4, Naturvård, Länsstyrelsen i Örebro län. Malmgren, J.C. (2007) Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer-rapport 5636, Naturvårdsverket. Olofsson,F. Persbo, F. Öhmark,S.(2008) Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i Västernorland län 2008-Rapport , Avdelningen för miljö och natur, Länsstyrelsen Västernorrland. Oldman, R.S. Keeble. J.Swan, M.J.S och Jeffcoat, M. (2000) Evaluating the suitability of habitat for the great crested newt-herpetological journal. Morin, J. (2012) Groddjur utmed E22 Förbifart Linderö och Sätaröd-Vä underlag för arbetsplaner-på uppdrag av Atkins Sverige AB och trafikverket, Naturcentrum AB. Gustavsson, D. Journath-Pettersson, C. och Malmgren, J.C. (2006) Great crested newts (Triturus cristatus) as indicator of aquatic plant diversity, Herpetological journal. Vesterberg, S (2001) Större vattensalamander (Triturus cristatus) i Västmanlands län-rapport 15 Miljöenheten, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Malmgren, J.C.(2005) Inventering och övervakning av större vattensalamander Version 1:0 : , Naturvårdsverket 10

14 Bilaga 1. Närområdes beskrivning per inventerat vatten Vatten1: Beteshage för kor i nordvästlig riktning. Öster om vattnet finns lertag som numera är sumpskog, här förekommer en del död ved. På den högre terrängen sydöst om vattnet växer flerskiktad blandskog med inslag av hassel och ek. Grövre markstrukturer förekommer här framförallt i form av blockmark. Vatten2: Strax nordväst om dammen finns ett lertag som numera är sumpskog. Skogen väster om vattnet består framförallt av gran bitvis blockmark men på högre terräng finns mark med stora block och aspträd. 11

15 Vatten 3: Angränsar söderut till gräsmarker, betad mark i sydöst och obetad mark i sydväst. Västerut angränsar vattnet till en frisk granskog med varierande markskikt och österut till väg och skogen bortom vägen består framförallt av gran med inslag av löv, markstrukturen varierar också här, bitvis bestående av blockmark. Vatten 4 Angränsar söderut mot betade gräsmarker. I nordväst angränsar vattnet mot bitvis trädbeklädda gräsmarker. Strax norr om vatten 4 finns en höjd med blockmark. Skogsmarken nord/ nordväst om vatten 4 bedöms vara relativt opåverkad då skogen är skiktat och lågor i olika nedbrytningsstadier noterats. Den friska blandskogen är delvis också fuktig. Vatten 4 sträcker ut sig i sydöstlig riktning där vattnet övergår till sumpskog. 12

16 Vatten 5: Angränsar till en ädellövskog i sydväst med hassel och ett antal grova ekar. Här finns ytförstorande strukturer i form av stora block, död ved och lövförna. I sydöst finns ytterligare en ädellövskog med ytförstorande markstrukturer framförallt bestående av död ved. Skogen närmare Mälaren övergår till sumpskog. Vatten 6 och 7: Söder om vatten 6 finns en lövskog på blockmark med en del död ved. Skogen angränsande vatten 7 är en blandskog för att sedan övergå till barrskog. 13

17 Bilaga 2. Beskrivning av de inventerade vattnen och inventeringsresultat per inventeringstillfälle Vatten 1 Beskrivning av vattnet Vatten1 har under inventeringsperioden en yta på ca m 2 som till stor del består av översvämmad mark. Vattnet består av olika delområden: en grävd kanal, översvämmad hagmark och gamla lertag som idag växt igen och bildat sumpskog och kärr. Observerade sjöfåglar i vattnet: skogssnäppa och gräsand. Vatten 1 har ett utlopp i form av en trumma under vägen som ansluter till vatten 2. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/ halvklart 16-17/ Blåsigt/ mulet 19-20/ Stilla/ klart 23-24/ Stilla/ klart - Observerad grodrom oför oför ,

18 Vatten 2 Beskrivning av vattnet Vatten 2 är ett gammalt lertag som numera är en damm. Dammen har en yta på ca m 2. Dammen saknar grundare strandpartier förutom området kring ön i dammens nordliga del. Det var i detta område större salamander noterades. Observerade sjöfåglar i dammen: Grågås (häckande), knipa och gräsand. Sutare har noterats i dammen. Dammen ansluter till vatten3 genom ett reglerat utlopp syd öst om vattnet. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/ halvklart 16-17/ Blåsigt/ mulet 19-20/ Stilla/ klart 23-24/ Stilla/ klart oför Fångad sutare -0, ,5 Spel av vanlig padda

19 Vatten 3 Beskrivning av vattnet Vatten3 är ett gammalt lertag som andvänts som viltvatten och har en yta på ca m 2. Vatten 3 har stora områden av vass och vedartad vegetation, framförallt vattnets västliga del. Det är i detta område Större vattensalamander noterats. En vall omger mer än halva vattnet, vallen börjar i norr och sträcker sig ned på den västliga sidan och längst med hela södra kanten som angränsar till gräsmarker. Observerade sjöfåglar vid dammen: grågås, knipa, gräsand och smådopping. Sutare har noterats i dammen. Vatten 3 har ett reglerat inlopp från vatten 2 som ansluter till en grävd kanal i nord väst och i sydväst ett reglerat utlopp. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamande Mindre Vattensalamande r Groda obestämd r Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda Blåsigt/ /4 mulet Stilla/ oför Fångad /4 klart sutare, Stilla/ oför Spel av /4 klart vanlig padda 4-5/ Stilla/halvklart +0,

20 Vatten 4 Beskrivning av vattnet Vatten 4 är ett gammalt lertag som har en yta på 2 500m 2 under inventeringsperioden. Vattnet är invallat på den västliga och sydliga sidan. Vattnets västliga del är täckt av ett tätt vassbälte och i öster övergår vassvegetationen till sumpskog. Observerade sjöfåglar gräsand och häckande knölsvan. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 16-17/ Blåsigt / mulet 19-20/ Stilla/ klart 22-23/ Stilla/ klart 4-5/ Stilla/h alvklart Spel av åkergroda oför grodrom ,

21 Vatten 5 Beskrivning av vattnet Vatten 5 har en yta på ca m 2 som till stor del är bevuxen av vedartad vegetation. Observerad sjöfågel är gräsand och skogssnäppa. Både storspigg och småspigg har noterats i vattnet. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/halvklart - Storpigg, spel av åkergroda 16-17/4 9-5 Blåsigt/mulet oför / Stilla/klart oför Småspigg, spel av vanlig groda 23-24/ Stilla/klart

22 Vatten 6 Beskrivning av vattnet Vatten 6 är en liten trädgårdsdamm som har en yta på ca 2m 2. Vattnet i dammen fylls på, på konstgjord väg, därför mäts inte vattenstånd i dammen. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 10/ Stilla/klart Blåsigt/mulet / Stilla/klart /4 4-5/ Stilla/halvklart

23 Vatten 7 Beskrivning av vattnet Vatten 7 är en sumpskog som har partier med vattendjup runt en halvmeter, yta beräknas på ca 1 500m 2. Observerad sjöfågel: gräsand. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamand er Mindre Vattensalamand er Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 16-17/ Blåsigt/ mulet Stilla/ 20/4 klart Stilla/ 23/4 klart 4-5/ Stilla/ halvklart

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN

GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN GRODINVENTERING BACKA, NÖDINGE, ALE KOMMUN UNDERLAG FÖR DETALJPLAN PÅ UPPDRAG AV NÖDINGE AB VIA ALE KOMMUN 2012-05-11 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.ahlen@naturcentrum.se

Läs mer

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010

Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 PM 2010:6 Större vattensalamander, inventering i Jönköpings län 2010 Miljöövervakning samt kontroll av nyanlagda dammar inom åtgärdsprogram för hotade arter Större vattensalamander, inventering i Jönköpings

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun

Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan. Nacka kommun Groddjursinventering för Dalvägen - Gustavsviksvägen, SÖ Boo, inför detaljplan Nacka kommun Innehållsförteckning Uppdraget 3 Bakgrund 3 Planprocessen 3 Metodik 3 Översiktlig kartering av livsmiljöer för

Läs mer

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö Författare: Mia Arvidsson 2012-06-20 Rapport

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Metapopulation: Almö 142

Metapopulation: Almö 142 141 142 Metapopulation: Almö Lokal 80 Läge: Almö, Slättahammar. Beskrivning: Ca 15*30 meter stort, relativt mycket vass i vattnet. Norr om lokalen finns lövskog, söder om sank mark/havsvik och väster om

Läs mer

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun

Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun Kompletterande inventering av dammar i Torvemyr-området Skaftö, Lysekils kommun utförd för Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lysekil Lysekil Thomas Andersson Juni 2008 2 Inledning och metodik Denna rapport

Läs mer

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar

Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Förutsättningar för den större vattensalamandern intill Norrvikens trädgårdar Marika Stenberg och Per Nyström, Ekoll HB, 2008-09-26 På uppdrag av Bjäre Naturskyddsförening och Norrvikens trädgårdssällskap

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun

Utredning angående en förekomst av större vattensalamander. 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Utredning angående en förekomst av större vattensalamander på Kuseröd 1:2 vid Grebbestad, Tanums kommun Underlag för detaljplan för Kuseröd 1:2, 1:3 och Krossekärr S2 På uppdrag av WSP Karlstad 2011-03-09

Läs mer

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun

Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun Inventering av åkergroda, hasselsnok och större vattensalamander. Tjuvkil 2:67, Kungälvs kommun På uppdrag av EXARK Arkitekter April 2012 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 8: Tyresö kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.

Läs mer

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb

Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Kompletterande uppgifter angående åkergroda vid Våmb Enetjärn Natur AB på uppdrag av Cementa AB 2016-06-22 Bakgrund och metodik I samband med huvudförhandling i miljödomstolen avhandlades frågan om artskydd.

Läs mer

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord

Läs mer

Större vattensalamander i Trosa kommun

Större vattensalamander i Trosa kommun ADOXA Naturvård org.nr.590419 1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-80 45 82, Pg 456 10 12-8, Janne Elmhag, biolog E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Större vattensalamander

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 00 Bilaga : Nykvarn kommun Rapport 00: Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från ett

Läs mer

NATURINVENTERING SKUTHAMN

NATURINVENTERING SKUTHAMN RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande

Läs mer

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult

Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult Synpunkter på Skånes länsstyrelses yttrande över planförslag Källeberg och Berga i Eslövs kommun. Rana Konsult www.rana.se Jon Loman September 2012 1 Bakgrund Eslövs kommun arbetar med två planförslag.

Läs mer

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009

Grönfläckig padda på norra Öland. - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Grönfläckig padda på norra Öland - Inventering 2009 Meddelandeserien nr 2012:04 ISSN-nummer 0348-8748 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Ansvarig avd/enhet

Läs mer

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga

Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga 24 Inventering av groddjur i småvatten Under våren 2013 utfördes en särskild inventering av groddjur i småvatten. Under inventeringen uppsöktes samtliga vattensamlingar inom utpekade sträckor. Samtliga

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson

UPPDRAGSLEDARE. Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV. Andreas Aronsson UPPDRAG Näsby 35:47 UPPDRAGSNUMMER 3840023000 UPPDRAGSLEDARE Mikael Bäckman UPPRÄTTAD AV Andreas Aronsson DATUM REV. DATUM 2014-12-12 Bedömning av förutsättningar för förekomst av större vattenslamander

Läs mer

Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald

Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Golfbanor (dammar) & biologisk mångfald Johan Colding Stefan Lundberg Bakgrund G.b. utgör en markanvändningsform som är bristfälligt utforskad vad gäller dess biologiska värden, både nationellt och internationellt

Läs mer

Morakärren SE0110135

Morakärren SE0110135 1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult

Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult Inventering av amfibier vid väg 120 väster om Älmhult 2013-05-13 Syfte Syfte har varit att undersöka förekomsten av amfibier i Bengts göl med närområde. Metod Tre besök gjordes 2013 från kl. 17:00 till

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Naturvärdesbedömning vid Görla

Naturvärdesbedömning vid Görla Naturvärdesbedömning Görla Sida 1 av 15 2012-11-29 Naturvärdesbedömning vid Görla Sammanfattning En naturvärdesbedömning har gjorts för att verka som ett underlag inför arbetet med att ändra detaljplanen

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

7.4.9 Veberöd, sydväst

7.4.9 Veberöd, sydväst 7 och analys Björkhage söder om Spången. 7.4.9 Veberöd, sydväst Naturförhållanden På Romeleåsens östsluttning väster om Veberöd finns ett varierat odlingslandskap med flera skogklädda bäckraviner som bryter

Läs mer

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 2009:15 Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Länsstyrelsen Blekinge län www.lansstyrelsen.se/blekinge Rapport: 2009:15 Rapportnamn: Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen

Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun

Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl

Groddjursinventering. Kungälvs kommun. Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Datum 2014-05-15 PM Groddjursinventering Detaljplan för bostäder, Håffrekullen 1:3 m.fl Kungälvs kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik

Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Artskydd lunchseminarium Oscar Alarik Olika former av naturskydd i miljöbalken Riksintressen & hushållningsregler MB 3 & 4:e kap. Områdesskydd MB 7 kap. Artskydd MB 8 kap. Artskyddsförordningen 2 Svenska

Läs mer

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog

NATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH

ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare

Läs mer

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen

Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen Beskrivning av den översiktliga naturvärdesinventeringen och hjälp till tolkning av resultattabellen Naturvärdesinventeringen utfördes den 8 och 9 maj 2014 av Robert Björklind och Rebecka Lemoinè. Naturvärdesinventeringen

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma

Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2011-08-24 Inledning Under våren 2011 har Martina Kiibus på uppdrag av Bromma stadsdelsförvaltning

Läs mer

Bilaga 3 Naturinventering

Bilaga 3 Naturinventering GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län

Läs mer

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148

Bevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148 Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås

Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås Inventering av livsmiljöer för salamandrar, Prästerydsvägen Alingsås Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB Granskat av: Mattias Sterner www.biologiochmiljo.se Rapport 2010:13 2010-12-07 2 Sammanfattning

Läs mer

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013

Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 2013-10-07 på uppdrag av Miljöförvaltningen i Landskrona stadsida Åtgärder för grönfläckig padda vid Landskrona 2013 Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts.

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald

Isättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-område

Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0 5402 19 E ngelska p ar ke n 2005-09-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0540219 Engelska parken EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som kallas Natura 2000.

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

Författare: Micael Söderman

Författare: Micael Söderman Rapport December 2001:01 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Författare: Micael Söderman December 2009 Inventering av gölgroda i Norrtälje Kommun 2009 Alla foto: Micael Söderman Utgivningsår:

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR I BJÖRNÅS OCH PRÄSTAMARKEN I ÅSTORPS KOMMUN 2016

INVENTERING AV GRODDJUR I BJÖRNÅS OCH PRÄSTAMARKEN I ÅSTORPS KOMMUN 2016 INVENTERING AV GRODDJUR I BJÖRNÅS OCH PRÄSTAMARKEN I ÅSTORPS KOMMUN 2016 RAPPORT 2016-05-16 Örjan Fritz, NATURCENTRUM AB Uppdragsgivare Åstorps kommun c/o Elin Persson Samhällsbyggnadsenheten/Miljökontoret

Läs mer

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark

ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande

Läs mer

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m.

Bon kan hittas i ek, bok, en, gran, kaprifol, björk, brakved, hassel, örnbräken, vide, björnbär, hallon, bredbladiga gräs m.m. Hasselmus i Sjuhärad Hasselmusen är en anonym och lite okänd art som är allmänt spridd i Sjuhärad. Den finns i buskrika områden som t.ex. granplanteringar och ledningsgator. När man röjer eller gallrar

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

Samråd avseende förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Kvarter nr. 3, Logistik Bålsta

Samråd avseende förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Kvarter nr. 3, Logistik Bålsta 2015-10-06 Håbo Kommun Kommunstyrelsens kontor 746 80 BÅLSTA Samråd avseende förslag till detaljplan och miljökonsekvensbeskrivning för Kvarter nr. 3, Logistik Bålsta Vi har tagit del av samrådshandlingarna

Läs mer

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen

Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen Groddjurs- inventering i Kyrksjödammen November 2013 Miljöförvaltningen Groddjursinventering i Kyrksjödammen November 2013 Publikationsnummer: 1 Dnr: 2013 15847 ISBN: - Utgivningsdatum: 2013-11-26 Utgivare:

Läs mer

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE

NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE LAVFLORAN UTMED MÖLNDALSÅN I MÖLNLYCKE 2010-10-23 Lavinventering utmed Mölndalsån, Mölnlycke, Härryda kommun Naturcentrum AB har genomfört en översiktlig inventering

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 1: Botkyrka kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014

Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Naturvärdesbedömning av Svenstorp 1:9, Ängelholm feb 2014 Sammanfattning På uppdrag av Ängelholms kommun har MiNa natur genomfört en naturvärdesbedömning av ett område vid Svenstorp, Margaretorp på Hallandsåsens

Läs mer

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Göteborg 2014-08-26. Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Göteborg 2014-08-26 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Linda Andersson och Cecilia Nilsson 2014 Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl. Rapport

Läs mer

PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun

PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun 2016-05-16 1 (8) Dnr Kst 2015/486 PM natur Säby 3:69 Järfälla kommun Området består av en grusplan och asfaltytor med större träd, varav flera har naturvärde och är bevarandevärda. Förutom att ha ett naturvärde

Läs mer

E 4 Förbifart Stockholm

E 4 Förbifart Stockholm Komplettering Tillåtlighet Fråga 5 PM En beskrivning av Natura 2000- områden i eller i närheten av korridoren 2009-02-26 3 (12) Innehåll 1 Kompletteringsuppgift 5... 4 2 Natura 2000-områden och Förbifart

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252)

Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252) Natura 2000-område SE0610211 Potten Dnr 511-8171-05 Bevarandeplan Natura 2000 (Enligt 17 förordningen om områdesskydd 1998:1252) Potten, Karlstad kommun, Värmlands län Områdeskod och namn: SE0610211 Potten

Läs mer

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27

INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 INVENTERING AV MOSSOR SKOGAR I TYRINGE PÅ UPPDRAG AV HÄSSLEHOLMS KOMMUN 2012-04-27 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2012 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160 ncab@naturcentrum.se

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

vattensalamander (Triturus cristatus)

vattensalamander (Triturus cristatus) Inventering och övervakning av större vattensalamander 1 Programområde: Våtmark, Jordbruksmark, Skog : Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus) Författare: Se avsnittet

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer