Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm"

Transkript

1 TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm PÅ UPPDRAG AV VÄSTERÅS STAD VIKTORIA KARLSSON

2 Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen Västerås Rapportförfattare Viktoria Karlsson Uppdragsgivare Västerås stad Stadsekolog: Kristoffer Jasinski Foton Samtliga fotografier i rapporten är tagna av Viktoria Karlsson Kartunderlag Lantmäteriet

3 Syfte... 1 Sammanfattning... 2 Groddjur... 3 Större vattensalamanderns habitatkrav... 4 Lekvattnet... 4 Större Vattensalamander som indikatorart för biologisk mångfald... 5 Större vattensalamanderns habitat skyddat enligt lag... 5 Metod... 5 Inventering av större vattensalamander... 6 Visuell inventering... 6 Flaskfällsinventering... 6 Resultat... 7 Lämpliga landhabitat för större vattensalamander inom avgränsat område... 7 Förekomst av större vattensalamander och övriga groddjur i vatten Referenser Bilaga 1. Närområdes beskrivning per inventerat vatten Bilaga 2. Beskrivning av de inventerade vattnen och inventeringsresultat per inventeringstillfälle... 14

4 Syfte Syftet med inventeringen i Gäddeholm är att svara på frågorna: Uppehåller sig större vattensalamander (Triturus cristatus) i vatten 1-7? Vilka övriga groddjur noteras i vatten 1-7? Finns det lämpliga landmiljöer för större vattensalamander inom avgränsat område? Bild1. Visar vatten numrerade från 1-7, där inventeringar gjorts för att undersöka förekomst av större vattensalamander. Bild1 visar också det avgränsade landområde som undersökts för att bedöma om det finns lämpliga landmiljöer för större vattensalamander. 1

5 Sammanfattning Turgor Henrik Dahl AB har på uppdrag av Västerås stad utfört en inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i ett naturområde i Gäddeholm. Denna inventering har utförts i syfte att utreda om det finns större vattensalamander i området. Inom ramen av denna inventering ingår också att undersöka områdets lämplighet som habitat för större vattensalamander. Den större vattensalamandern är relativt lättinventerad när den leker i småvatten under perioden apriljuni. Men svårinventerad när den uppehåller sig i sitt landhabitat. För inventering av större vattensalamander i dess landhabitat finns ingen standardiserad metod. Naturvårdsverkets standardiserade undersökningstyp inventering och övervakning av större vattensalamander, berör enbart inventering av större vattensalamander i dess vattenhabitat. Inventeringen av större vattensalamander har där miljön tillåtit följt befintlig inventeringsmetodik. Resultatet av salamanderinventeringen Större vattensalamander har observerats i alla undersökta vatten förutom vatten 7. Mindre vattensalamander Triturus vulgaris har observerats i samtliga undersökta vatten. Övriga groddjur som identifierats i området är vanlig padda Bufo bufo, åkergroda Rana arvalis och vanlig groda Rana temporaria. Vanlig padda har observerats i vatten 1,2,3 och 4 noterat spel av vanlig padda i vatten 2 och 3, detta indikerar att vanlig padda också leker i dessa vatten. Spel av åkergroda har noterats i vatten 4 och 5. I vatten 5 har också spel av Vanlig groda noterats. Grodrom har noterats i Vatten 4,5 och 1. Resultatet av inventeringen av vatten 1-7 visar också att det finns småspigg Pungitius pungitius och storspigg Gasterosteus aculeatus i vatten 5 samt sutare Tinca tinca i vatten 2 och 3. Resultatet av landhabitatsinventeringen Den större vattensalamanderns landhabitat är väldigt dåligt studerad vilket försvårar bedömningen och gör att det inte går att dra några långtgående slutsatser kring landmiljöns lämplighet. Enligt tidigare undersökningar återfinns den större vattensalamandern i vatten omgiven av opåverkad mogen skog, på frisk och fuktig mark med ytförstorande stukturer som erbjuder rikligt med håligheter och liknande som kan fungera som skydd och födosöksplatser och gömsle under vintervilan. Utifrån denna beskrivning har bedömningen gjorts att det finns lämpliga landmiljöer för större vattensalamander inom området. Naturen i det inventerade området är omväxlande, bestående av framförallt brukad frisk granskog med inslag av sumpskog och blockmark, vilket skulle kunna erbjuda födosöksplatser och övervintringsplatser för större vattensalamander. Resultatet av landhabitatsinventeringen visar också att det finns lövskogs och blandskog av mer opåverkad karaktär med skiktad vegetation med inslag av död ved. 2

6 Groddjur Från 1950-talet till idag har antalet groddjur minskat i antal över hela världen. Idag hotas ungefär en tredjedel av alla groddjur av utrotning (Karlsson 2004). I Sverige ser tyvärr inte bilden annorlunda ut då grodor, paddor och salamandrar som tillsammans utgör proportionellt sett den mest hotade grupp av ryggradsdjur(malmgren 1996) Alla groddjur är idag fridlysta i Sverige, vilket förbjuder import, export och förvaring av levande exemplar samt försäljning av levande eller döda exemplar av arten (med vissa undantagsregler). Främsta orsaken till minskningen av antalet groddjur är sannolikt den omfattande utdikning av våtmarksareal som genomförts i södra Sverige sedan andra hälften av 1800-talet. Man beräknar att omkring 95 % av dess miljöer försvunnit under denna period. (Malmgren 1996). Groddjur är beroende av fuktiga landmiljöer för fortlevnad, då de är känsliga för uttorkning och med begränsad rörelseförmåga behöver de närhet till vattensamlingar för reproduktion. Bild 2. Hane i lekdräkt av Större vattensalamander främst i bild, samt hona av större vattensalamander i bakgrunden. Foto taget i vatten 5. Den större vattensalamandern har ett relativt sett mer selektiva val av livsmiljö än andra groddjur och en genetisk defekt som resulterar i att hälften av alla ägg dör innan kläckning. Detta gör den extra känslig. I Sveriges nationella röda lista fanns den större vattensalamandern med fram tills revideringen Anledningen till att den större vattensalamandern numera klassas som livskraftig är inte att situationen för salamandern förbättrats utan att man genom intensiva och omfattande inventeringar hittat många nya förekomster. Den större vattensalamandern har ett relativt stort utbredningsområde som omfattar en stor del av Europa och delar av Ryssland(Malmgren 2007) I Sverige har den större vattensalamandern sin nordliga gräns i Ångermanland. Även om det totala utbredningsområdet är omfattande så är fragmenteringen av de olika populationerna stor och isolerings graden hög (Olofsson et al. 2010) Återinventeringar har visat att den större vattensalamandern fortsätter att minska i sitt utbredningsområde (Malmgren 2007). 3

7 Större vattensalamanderns habitatkrav Den större vattensalamandern är under sitt liv beroende av två skilda ekosystem: landhabitatet och lekdammen. Den större vattensalamanderns namn till trots lever större delen av sitt vuxna liv på land. Den större vattensalamanderns landekologi är till stor del höljd i dunkel, vilket är olyckligt eftersom det kan vara en avgörande del i förståelsen av hotbild och bevarandestrategier för arten. Den större vattensalamandern är däremot lätt att inventera och studera i sin lekfas, när den befinner sig i sitt lekvatten. Arten har visats sig förekomma i en rad olika habitat typer. Den hittas ofta i småvatten omgiven av betesmark, kärr, slåtterängar, mad marker eller odlingsmark i anslutning till mogna lövskogar. Men den större vattensalamandern har också hittats i rätt karga barr dominerade skogsmiljöer i sura mesotrofa skogstjärnar eller myrgölar, eller i hällkarsmiljöer i mycket stenig terräng. Trots att den större vattensalamandern kan förekomma i tillsynes väldigt olika miljöer finns dock vissa element i miljön som tycks vara av större betydelse för fortlevnaden av den större vattensalamandern. Den tycks föredra ett mosaikartat landskap med solbelysta produktiva småvatten omgiven av opåverkad mogen skog, på frisk och fuktig mark med ytförstorande stukturer som till exempel kan vara blockmarker och död ved som erbjuder rikligt med håligheter och liknande som kan fungera som skydd och födosöksplatser och gömsle under vintervilan(malmgren 2007). Lekvattnet Den större vattensalamandern har hittats i småvatten från tidiga till sena successionsstadier, men tycks vara mest gynnad i vatten som befinner sig i intermediär högproduktiv succession men med låga till måttliga halter av övergödande ämnen(malmgren 2007). Undersökningar har visat att den optimala växtligheten för större vattensalamander tycks vara när övervattensväxter täcker ca 25-50% av vattenytan och undervattensväxter 50-75%. Underökningar har också visat att om en damm är skuggad mer än ca 60-70% har det signifikant negativ effekt på salamander förekomsten(oldman et al. 2000). Sannolikt beror detta på att vattentemperaturen blir ogynnsam för ägg- och larvutvecklingen när solinstrålningen minskar, samt att produktiviteten i miljön sjunker(malmgren 2007). Undersökningar har visat att den större vattensalamandern föredrar vatten med area mellan m 2 (Oldman et al. 2000). Den väljer normalt inte heller att leka i alltför grunda och små vatten(morin 2012). För att den större vattensalamanderns yngel ska kunna utvecklas till vuxen individ behöver vattensamlingen hålla vatten mellan mars-april till okt-nov(malmgren 2007). Men studier har visat att dammar som torkar ut under vissa år är populärare som lekdamm hos större vattensalamander än dammar som aldrig torkar ut, den ultimata uttorkningsfrekvensen bedöms vara en gång varje årtionde. Anledningen till att de föredrar vattensamlingar som torkar ut då och då skulle kunna vara att i dessa vatten är sannolikheten mindre för att det ska förekomma en fiskpopulation. Den större vattensalamanderns yngel är mer frisimmande än den vanligare släktingen mindre vattensalamanderns yngel och därför mer utsatt för fiskpredation. Den större vattensalamanderns yngel tar också längre tid på sig att utvecklas till vuxen individ än den mindre vattensalamander. Närvaro av sjöfågel i dammen kan också ha en negativ effekt på salamander förekomsten. Detta är framföralt inte på grund av predation utan på grund av att sjöfågeln förstör habitat genom att äta upp vattenvegetation och smutsa ned vattnet genom omrörning och fekalier(oldman et al. 2000). Större vattensalamander har observerats röra sig så långt från sin lekdamm som ca 1300 meter. Men långt vanligare är att individer söker hemområden inom en radie av m från sin lekdamm (Malmgren 2007). Tätheten av mindre vattensamlingar (alla vattensamlingar inte bara lämpliga lekvatten för större vattensalamander) i ett område beräknas vara minst ca 0,7 vattensamlingar per km 2 för att det ska vara möjligt att upprätthålla större vattensalamander i området. Optimalt bör det vara mer än 4 vattensamlingar i ett område på 1km 2.(Oldman et al. 2000) 4

8 Större Vattensalamander som indikatorart för biologisk mångfald Gemensamt för de två skilda ekosystem som den större vattensalamandern är beroende av (produktiva lekvatten och fuktiga orörda skogar), är att de har minskat drastiskt, till stor del beroende av utdikning av skogs och jordbruksmark. Förlusten av dessa miljöer hotar inte bara den större vattensalamandern utan alla organismer som är beroende av dessa miljöer. Mycket tyder alltså på att den större vattensalamandern fungerar som en paraplyart för andra organismer.(malmgren 2007) Med paraplyart menas: en art vars habitat anses inkludera andra skyddsvärda arters inom samma naturtyp. Gustafson m.fl. (2006) har exempelvis visat att dammar där det finns större vattensalamander har högre artrikedom av vattenlevande växter än dammar där arten saknas. Större vattensalamanderns habitat skyddat enligt lag För att bevara den större vattensalamandern krävs insatser för att framförallt förhindra exploatering av de småvatten arten utnyttjar idag. Högst prioritet bör de lokaler ha som har livskraftiga populationer och som på sikt kan leda till utveckling av länets populationer (Vesteberg 2001). Eftersom det största hotet mot den större vattensalamanderns framtida fortlevnad är exploatering av dess habitat har det i EU:s Art och habitatdirektiv införlivats ett skydd mot exploatering av arten. Detta skydd regleras i Sverige genom Artskyddsförordningen (2007:845). Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (dess landmiljöer) får störas utan särskild prövning(malmgren 2007). Metod Inventeringen delas in i två delar med olika inventeringsmetoder: 1. Inventering av områdets landhabitat Det finns ingen standardiserad metodik för inventering av den större vattensalamanderns landhabitat. Metodiken som används för denna inventering är en av författaren egen obeprövad metodik som bör ses som en grov bedömning, en fingervisning. Bedömningen av landhabitatet har gjorts genom att området har gåtts igenom till fots där markförhållanden och vegetationstyp med jämna mellanrum dokumenterats med hjälp av en GPS med inbyggd kamera. De tagna fotona i området har sedan jämförts med flygfoto, höjddata och markdata för att kunna urskilja/avgränsa områden som bedöms ha högre värden som habitat för större vattensalamander. 2. Inventering av större vattensalamander Eftersom den större vattensalamandern är svårinventerad på land behandlar den observations och provtagningsmetodik som finns idag Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av större vattensalamander 2005 endast förekoms av arten i dess vattenhabitat. Metodiken behandlar bara frånvaro/närvaro av större vattensalamander i dess lekvatten, och ger inga mått på populationens eventuella storlek. För att kunna säkerställa frånvaro av salamander så krävs det minst två olika investeringstillfällen (olika nätter) utan fynd. I denna undersökning inventeras våtmarkerna vid fyra olika tillfällen (olika nätter) under lekperioden. Om Inga fynd av Större vattensalamander gjorts används både flaskfällsinventering och visuell inventering för att säkerställa frånvaro av större vattensalamander enligt Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av större vattensalamander 2005.När närvaro av Större vattensalamander konstaterats i ett inventerat vatten används enbart visuell inventering efterföljande investeringstillfällen. Med undantag av vatten 6 och 7 där oavsett om vattensalamander konstaterats eller ej enbart använder visuell inventering på grund av att vattnen bedöms vara för grunda och små för att flaskfällor ska vara effektiva eller motiverade. 5

9 Inventering av större vattensalamander Inventeringen påbörjas när leken inleds, detta infaller vanligtvis i april/maj och leken avslutas vanligtvis i juni. Den större vattensalamandern är nattaktiv därför görs inventeringen mellan 9-10 på kvällen till kl. 5-6 på morgonen. Vid varje inventeringstillfälle noteras väderförhållande och temperatur (luft och vattentemperatur), samt vattenstånd. Större och mindre vattensalamander räknas och köns bestäms. Förekomst av övriga groddjur identifieras med hjälp av noterat spel eller fångst av individer. Visuell inventering Den visuella inventeringen görs enligt metodiken längst med hela strandzonen. Inventeraren rör sig sakta längst med strandzonen samtidigt som strandzonen genomlyses. Med fem meters mellanrum stannar inventeraren ca 30 sekunder och strandzonen genomlyses grundligt (Malmgren 2005). I vatten 1, 4, 6 och7 frångicks metodiken i den bemärkelsen att inte bara strandzonen genomlyses grundligt utan hela eller delar av vattnen undersöktes (med hjälp av vadarstövlar). Både pannlampa på (ca 100 lumen) och ficklampa (800 lumen) användes. Flaskfällsinventering Flaskfällorna tillverkas av vanliga 1,5 liters petflaskor, där toppen på flaskan skärs av och vänds ut och in i flaskans kropp, så att det blir som en mjärde. Flaskan fästs på en ca 1,5meter lång pinne med hjälp av en lina (eller som i denna inventering med en gummisnodd). I varje småvatten placeras max 10 fällor ut med ca 5 meters mellanrum. Flaskfällorna sätt ned på ca 50 cm djup med öppningen riktad mot vattensamlingens mitt. Fällorna ska ligga i vattnet mellan 4-6 timmar(malmgren 2005). Bild 3. Flaskfälla monterad på bambupinne med en gummisnodd. 6

10 Resultat Lämpliga landhabitat för större vattensalamander inom avgränsat område Lämpliga landhabitat har i denna inventering bedömts vara friska/fuktiga skogsområden av mer opåverkad karaktär bitvis innehållande ytförstorande markstruktur i form av död ved och block. Mindre lämpliga habitat har bedömts vara exploaterad mark, åkermark, betad mark, hyggen, frisk skogsplantering med liten eller ingen ytförstorande markstruktur samt brukad skog på torrare marker. Att bedöma om landområden är lämpliga eller inte är mycket vanskligt då vi vet mycket lite om den större vattensalamanderns liv på land. Därför bör inte någon större vikt läggas på denna bedömning eller avgränsningar av lämpliga områden. Bedömningen bör ses som en översiktlig fingervisning och ta i beaktning att det inte går att dra några långtgående slutsatser kring landmiljöns lämplighet. Bild 4. Bedömt lämpliga landhabitat för större vattensalamander i form av frisk/fuktig skog innehållande ytförstorande markstruktur i form av död ved och block. De bedömt lämpliga områdena är indelade i olika skogstyper. Bild 5. Exempel på ett bedömt lämpligt habitat, frisk granskog av relativt opåverkad karaktär med markförstorande strukturer Bild 6. Exempel på ett bedömt olämpligt habitat, frisk granskog med relativt påverkad karaktär och som saknar markförstorande strukturer 7

11 Förekomst av större vattensalamander och övriga groddjur i vatten 1-7 Denna inventering är inriktad på att hitta större vattensalamander och eftersom vanlig groda och åkergroda har sin lekperiod tidigare, medför detta troligtvis en underskattning av antal och förekomst. Större vattensalamander har observerats i alla undersökta vatten förutom vatten 7. Mindre vattensalamander Triturus vulgaris har observerats i samtliga undersökta vatten. Bild 7. Förekomst av större vattensalamander är markerad med grön färg. Bild 8. Förekomst av mindre vattensalamander markerad med grön färg. I vatten 5 har också spel av Vanlig groda Rana temporaria noterats. Spel av åkergroda Rana arvalis har noterats i vatten 4 och 5. Grodrom har noterats i Vatten 4,5 och 1. Bild 9. Förekomst av åkergroda är markerad med grön färg. Bild 10. Förekomst av vanlig groda är markerad med grön färg Vanlig padda Bufo bufo har observerats i vatten 1,2,3 och 4 noterat spel av vanlig padda i vatten 2 och 3, detta indikerar att vanlig padda också leker i dessa vatten. Bild 11. Förekomst av vanlig padda är markerad med grön färg 8

12 Resultatet av inventeringen av vatten 1-7 visar också att det finns småspigg Pungitius pungitius och storspigg Gasterosteus aculeatus i vatten 5 och sutare Tinca tinca i vatten 2 och 3. Bild 12. Förekomst av spigg är markerad med grön färg. Bild 13. Storspigg till väster och småspigg till höger fångade i vatten 5. Bild 14. Förekomst av sutare är markerad med grön färg. Bild 15. Sutare fångad i vatten 3. 9

13 Referenser Karlsson, T (2004) Estimating Poulation Sizes, Viability and Sensitivity of crested Newt (Triturus cristatus) at a landscape Scale Degree Project Work 2004:Bi17 Departement of Biology & environmental Science. Malmgren, J.C. (1996) Större vattensalamander i Örebro län-rapport nr 1996:4, Naturvård, Länsstyrelsen i Örebro län. Malmgren, J.C. (2007) Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer-rapport 5636, Naturvårdsverket. Olofsson,F. Persbo, F. Öhmark,S.(2008) Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i Västernorland län 2008-Rapport , Avdelningen för miljö och natur, Länsstyrelsen Västernorrland. Oldman, R.S. Keeble. J.Swan, M.J.S och Jeffcoat, M. (2000) Evaluating the suitability of habitat for the great crested newt-herpetological journal. Morin, J. (2012) Groddjur utmed E22 Förbifart Linderö och Sätaröd-Vä underlag för arbetsplaner-på uppdrag av Atkins Sverige AB och trafikverket, Naturcentrum AB. Gustavsson, D. Journath-Pettersson, C. och Malmgren, J.C. (2006) Great crested newts (Triturus cristatus) as indicator of aquatic plant diversity, Herpetological journal. Vesterberg, S (2001) Större vattensalamander (Triturus cristatus) i Västmanlands län-rapport 15 Miljöenheten, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Malmgren, J.C.(2005) Inventering och övervakning av större vattensalamander Version 1:0 : , Naturvårdsverket 10

14 Bilaga 1. Närområdes beskrivning per inventerat vatten Vatten1: Beteshage för kor i nordvästlig riktning. Öster om vattnet finns lertag som numera är sumpskog, här förekommer en del död ved. På den högre terrängen sydöst om vattnet växer flerskiktad blandskog med inslag av hassel och ek. Grövre markstrukturer förekommer här framförallt i form av blockmark. Vatten2: Strax nordväst om dammen finns ett lertag som numera är sumpskog. Skogen väster om vattnet består framförallt av gran bitvis blockmark men på högre terräng finns mark med stora block och aspträd. 11

15 Vatten 3: Angränsar söderut till gräsmarker, betad mark i sydöst och obetad mark i sydväst. Västerut angränsar vattnet till en frisk granskog med varierande markskikt och österut till väg och skogen bortom vägen består framförallt av gran med inslag av löv, markstrukturen varierar också här, bitvis bestående av blockmark. Vatten 4 Angränsar söderut mot betade gräsmarker. I nordväst angränsar vattnet mot bitvis trädbeklädda gräsmarker. Strax norr om vatten 4 finns en höjd med blockmark. Skogsmarken nord/ nordväst om vatten 4 bedöms vara relativt opåverkad då skogen är skiktat och lågor i olika nedbrytningsstadier noterats. Den friska blandskogen är delvis också fuktig. Vatten 4 sträcker ut sig i sydöstlig riktning där vattnet övergår till sumpskog. 12

16 Vatten 5: Angränsar till en ädellövskog i sydväst med hassel och ett antal grova ekar. Här finns ytförstorande strukturer i form av stora block, död ved och lövförna. I sydöst finns ytterligare en ädellövskog med ytförstorande markstrukturer framförallt bestående av död ved. Skogen närmare Mälaren övergår till sumpskog. Vatten 6 och 7: Söder om vatten 6 finns en lövskog på blockmark med en del död ved. Skogen angränsande vatten 7 är en blandskog för att sedan övergå till barrskog. 13

17 Bilaga 2. Beskrivning av de inventerade vattnen och inventeringsresultat per inventeringstillfälle Vatten 1 Beskrivning av vattnet Vatten1 har under inventeringsperioden en yta på ca m 2 som till stor del består av översvämmad mark. Vattnet består av olika delområden: en grävd kanal, översvämmad hagmark och gamla lertag som idag växt igen och bildat sumpskog och kärr. Observerade sjöfåglar i vattnet: skogssnäppa och gräsand. Vatten 1 har ett utlopp i form av en trumma under vägen som ansluter till vatten 2. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/ halvklart 16-17/ Blåsigt/ mulet 19-20/ Stilla/ klart 23-24/ Stilla/ klart - Observerad grodrom oför oför ,

18 Vatten 2 Beskrivning av vattnet Vatten 2 är ett gammalt lertag som numera är en damm. Dammen har en yta på ca m 2. Dammen saknar grundare strandpartier förutom området kring ön i dammens nordliga del. Det var i detta område större salamander noterades. Observerade sjöfåglar i dammen: Grågås (häckande), knipa och gräsand. Sutare har noterats i dammen. Dammen ansluter till vatten3 genom ett reglerat utlopp syd öst om vattnet. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/ halvklart 16-17/ Blåsigt/ mulet 19-20/ Stilla/ klart 23-24/ Stilla/ klart oför Fångad sutare -0, ,5 Spel av vanlig padda

19 Vatten 3 Beskrivning av vattnet Vatten3 är ett gammalt lertag som andvänts som viltvatten och har en yta på ca m 2. Vatten 3 har stora områden av vass och vedartad vegetation, framförallt vattnets västliga del. Det är i detta område Större vattensalamander noterats. En vall omger mer än halva vattnet, vallen börjar i norr och sträcker sig ned på den västliga sidan och längst med hela södra kanten som angränsar till gräsmarker. Observerade sjöfåglar vid dammen: grågås, knipa, gräsand och smådopping. Sutare har noterats i dammen. Vatten 3 har ett reglerat inlopp från vatten 2 som ansluter till en grävd kanal i nord väst och i sydväst ett reglerat utlopp. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamande Mindre Vattensalamande r Groda obestämd r Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda Blåsigt/ /4 mulet Stilla/ oför Fångad /4 klart sutare, Stilla/ oför Spel av /4 klart vanlig padda 4-5/ Stilla/halvklart +0,

20 Vatten 4 Beskrivning av vattnet Vatten 4 är ett gammalt lertag som har en yta på 2 500m 2 under inventeringsperioden. Vattnet är invallat på den västliga och sydliga sidan. Vattnets västliga del är täckt av ett tätt vassbälte och i öster övergår vassvegetationen till sumpskog. Observerade sjöfåglar gräsand och häckande knölsvan. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 16-17/ Blåsigt / mulet 19-20/ Stilla/ klart 22-23/ Stilla/ klart 4-5/ Stilla/h alvklart Spel av åkergroda oför grodrom ,

21 Vatten 5 Beskrivning av vattnet Vatten 5 har en yta på ca m 2 som till stor del är bevuxen av vedartad vegetation. Observerad sjöfågel är gräsand och skogssnäppa. Både storspigg och småspigg har noterats i vattnet. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/halvklart - Storpigg, spel av åkergroda 16-17/4 9-5 Blåsigt/mulet oför / Stilla/klart oför Småspigg, spel av vanlig groda 23-24/ Stilla/klart

22 Vatten 6 Beskrivning av vattnet Vatten 6 är en liten trädgårdsdamm som har en yta på ca 2m 2. Vattnet i dammen fylls på, på konstgjord väg, därför mäts inte vattenstånd i dammen. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 10/ Stilla/klart Blåsigt/mulet / Stilla/klart /4 4-5/ Stilla/halvklart

23 Vatten 7 Beskrivning av vattnet Vatten 7 är en sumpskog som har partier med vattendjup runt en halvmeter, yta beräknas på ca 1 500m 2. Observerad sjöfågel: gräsand. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamand er Mindre Vattensalamand er Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 16-17/ Blåsigt/ mulet Stilla/ 20/4 klart Stilla/ 23/4 klart 4-5/ Stilla/ halvklart

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ

INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INVENTERING AV GRODDJUR KUNGSBACKA GOLFKLUBB HAMRA, SÄRÖ INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING...1 METOD...1 ARBETSBESKRIVNINGAR...1 RESULTAT...3 HÄNSYN OCH SKÖTSELINFORMATION...5 OBSERVERADE ARTER...6 LITEN

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun

Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Rapport 2011:1 Inventering av åkergroda i Göteborgs kommun Park och naturförvaltningen December 2011 Inventering: Jörgen Arvidsson, Göteborgs Herpetologiska

Läs mer

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna

Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna 1 (8) Om dokumentet Enetjärn Natur AB Utredning av förekomst av strandlummer och brun gräsfjäril vid Grävlingkullarna Utredningen

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun

Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Groddjursinventering vid Åsen, Munkedals kommun Beställare: Rapportdatum: 2012-05-31 Rapporten citeras: Projektledare: Inventering: Rapportförfattare: Foton: Kvalitetsgranskning: Övriga medverkande: Omslagsfoto:

Läs mer

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011

Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén 2011 Inventering av stor vattensalamander och strandpadda i Lysekils kommun Svante Hultengren, Per Ingvarsson & Claes Andrén Naturcentrum AB Naturinventeringar Naturcentrum AB, Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake

Större vattensalamander. småvattnens hotade drake Större vattensalamander småvattnens hotade drake Den här broschyren är framställd av Länsstyrelsen i Örebro län inom Åtgärdsprogram för hotade arter. Publikationsnummer Länsstyrelsen i Örebro län: 2008:12

Läs mer

Inventering av amfibier

Inventering av amfibier Inventering av amfibier 2001 gjordes en inventering av groddjur på Kvarnby golfklubb. De arter som påträffades var ätlig groda samt rom och vuxna djur av åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. 2012

Läs mer

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12)

Eklövs Fiske och Fiskevård. Kävlingeån. Nätprovfiske 2015. Löddeån- Kävlingeån. Sid 1 (12) Nätprovfiske 2015 Löddeån- Kävlingeån Sid 1 (12) INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat 3 3.1 Lokaler 3 3.2 Fångst 4 3.3 Jämförelse med tidigare fisken 7 3.4 Fiskarter 9 4 Referenser 12 Sid 2 (12)

Läs mer

vattensalamander (Triturus cristatus)

vattensalamander (Triturus cristatus) Inventering och övervakning av större vattensalamander 1 Programområde: Våtmark, Jordbruksmark, Skog : Inventering och övervakning av större vattensalamander (Triturus cristatus) Författare: Se avsnittet

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN

HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN HERPETOLOGISK INVENTERING PÅ FÅGELBRO, VÄRMDÖ KOMMUN Torbjörn Peterson Juni 2006 Torbjörn Peterson Slutrapport Pyrolavägen 37 181 60 Lidingö 2006-06-26 08-766 06 35 Ann Hagström, Värmdö kommun HERPETOLOGISK

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001

Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Grod- & kräldjursinventering i Skellefteå kommun 2001 Åsa Isaksson Bygg- & miljökontoret Skellefteå kommun INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1.1 Inledning 1. 1.1 Arternas situation i Skellefteå kommun 1. 1.2 Groddjur

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Rädda Våneviks gammelskog!

Rädda Våneviks gammelskog! Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009

Småbiotoper. inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv. Miljö 2009:2. Februari 2009 Småbiotoper inom planområdet Fördjupning för Östra Eslöv Februari 2009 Miljö 2009:2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte... 4 Arbetssätt och bedömning... 4 Resultat... 5 Betesmarker...

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm

2015-03-30. Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm 2015-03-30 Stadsbyggnadskontoret Registraturen Box 8314 104 20 Stockholm Remiss från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över förslag till detaljplan för område vid Fagersjövägen

Läs mer

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING

VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING VARAMON I MOTALA ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UTREDNING Planskede Beställare: Motala kommun WSP uppdrag 10130414 2010-01-27 WSP Östergötland Linda Blied Ewald Ericsson Geotekniker Geotekniker WSP Samhällsbyggnad

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd

Nature. Artbevarande & Foto. Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Ny uppdaterad rapport: Större vattensalamander vid Skälläckeröd/Tjöstelsröd Till Miljö och Stadsbyggnadskontoret Uddevalla kommun Varvsvägen 1 451 81 Uddevalla Telefon: 0522-69 73 30 Mobil: 0706-89 61

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Vindkraft, fåglar och fladdermöss

Vindkraft, fåglar och fladdermöss Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010 Spetsiga målarmusslor vid Sjömellet Inventeringen utförd av: F:a Helena Sundström Herngren

Läs mer

Hasse Andersson - Avtryck i naturen

Hasse Andersson - Avtryck i naturen Hasse Andersson - Avtryck i naturen En i gänget Efter nio timmar i bil anländer jag till Kongsvold fjällstation i Norge. Klockan är halv fyra och solen står fortfarande högt på himlen. Det är september

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB.

Nyström, P., Hertonsson, P., Pärlklint, L.-G., & Stenberg, M. (2012) Arbetsberedning för återstående åtgärder i Bråån. På uppdrag av Strabag AB. 2012 Stenberg, M., Nyström, P. & Hertonsson, P.(2012) Verksamhetsberättelse för arbetet med hotade groddjur i Skåne 2012. På uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne. Åbjörnsson, K. & Stenberg, M (2012) Översiktlig

Läs mer

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN

NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN NATURINVENTERING OCH INVENTERING AV STÖRRE VATTENSALAMANDER VID TÅNGANE, TANUMS KOMMUN Linda Andersson Rio Kulturkooperativ September 2012 1 Innehåll Uppdrag och bakgrund 3 Metod 4 Arkivstudie - Skyddade

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats

Angarnssjöängen är känd som länets främsta fågelsjö. Totalt har 230 arter observerats 6:1 6. Naturvård 6.1 Långsiktigt hållbar utveckling Kartlägga och bevara skogar av högsta naturvärde, främst vissa äldre naturskogar, ädellövskogar och sumpskogar Bevara värdefulla våtmarker Bevara odikade

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Ficklampornas ljuskäglor fladdrar och glöder ut

Ficklampornas ljuskäglor fladdrar och glöder ut Det våras för salamandrarna i Stockholm övervakning och återintroduktion av större vattensalamander i stadsdelen Bromma Stort lokalt engagemang hos boende och skolelever i Brommas villaområden har visat

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Syfte Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som mångfalden bidrar med, på landskapsnivå ska

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2

Ringstad mo. Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland. Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Ringstad mo Östra Eneby och Kvillinge socknar Norrköpings kommun,östergötland Särskild arkeologisk utredning, etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2008:2187 Linda Lindwall 1 Kartor ur allmänt kartmaterial:

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28

Largen, Alceahuset, Äkersberga. Enligt bifogad närvarolista. Ann-Christine Furustrand 2015-09-29-2015-10-19. Kommunstyrelsen 2015-09-28 0 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsen Tid Plats Närvarande Utses att justera, I 1:2 Måndagen den 28 september 2015, kl 15.00-16.30 Largen, Alceahuset, Äkersberga Enligt bifogad närvarolista

Läs mer

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia

GRODANS ÅR. Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia GRODANS ÅR Faunaväkteriet uppmärksammar SVERIGES GRODDJUR Amphibia OM GRODDJUR Groddjur fascinerar Att följa hur snabbsimmande yngel i vatten genomgår förvandlingen till landlevande varelser är att uppleva

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Bevara Sommens nedströmslekande öring 1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun

Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Strömstads kommun STRÖMSTADS KOMMUN Miljö- och byggförvaltningen Skrivelse 2014-09-09 1 (5) Översiktlig inventering av natur- och friluftslivsvärden på Myren, Bakgrund Efter önskemål från miljöplanerare Anna Wallblom har

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING

ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK SCHAKTNINGSÖVERVAKNING I FORM AV FÖRUNDERSÖKNING VA-ledning mellan Kärsta och Orresta Schaktningsövervakning invid fornlämningarna Björksta 8:1 och 556,

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område

Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 2015-06-12 v3 Sida 1(5) Lickershamns Styrelsen BEWA, PA Utkast nr 3 Principer för skötsel av naturmark inom samfällighetens (Ringvide 1:113) område 1 Styrelsens förslag till beslut att antas av stämman

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå

Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Älgstammens täthet och sammansättning i Simlångsdalen Vrå Foto: Magnus Nyman Januari 2006 Rapport 01-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund Simlångsdalen Vrå 2006, Sv. Natutförvaltning

Läs mer

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan

Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Golfbanan som våtmarksresurs Manual för att främja biologisk mångfald i dammar och småvatten på golfbanan Framtagen av Johan Colding och Stefan Lundberg i samarbete med The Scandinavian Turfgrass and Environment

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Ett rikt och nära djurliv: Miljöövervakning av groddjur i och nära tätort Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Manual för cykelparkeringsinventering

Manual för cykelparkeringsinventering MANUAL CYKELPARKERINGS INVENTERING Version 2.0, 20080218 Manual för cykelparkeringsinventering Manualen för cykelparkeringsinventering är framtagen av projektet Hållbart resande i samhällsplaneringen som

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8

Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007. Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8 Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007 Rapporter om natur och miljö nr 2008: 8 Återinventering av grönfläckig padda (Bufo viridis) på Gotland 2007 MICAEL SÖDERMAN Omslagsbild:

Läs mer

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö

Munksjön-Rocksjön. Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Munksjön-Rocksjön Varierat fi ske i vildmark och stadsmiljö Rocksjön och Munksjön är två centralt belägna sjöar med goda fiskemöjligheter. Sjöarna tillhör de artrikaste i Jönköpings län och är kända för

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Gestaltningsprinciper för Hareslätt

Gestaltningsprinciper för Hareslätt Gestaltningsprinciper för Hareslätt Samrådshandling 2012-06-28 Illustration: ABAKO Radhusgata DETALJPLAN FÖR BOSTÄDER PÅ HARESLÄTT, del av Marstrand 6:7, Kungälvs kommun Området Hareslätt är beläget i

Läs mer

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne

Grodor ur ett skånskt perspektiv. Fladdermöss i Skåne Grodor ur ett skånskt perspektiv Fladdermöss i Skåne 1 Titel: Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Copyright: Grodor ur ett skånskt perspektiv Länsstyrelsen Skåne Per Nyström, Marika Stenberg och

Läs mer

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01

Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun. Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Kvarnhöjden, Kyrkeby 4:1 m fl Stenungsunds kommun Geoteknisk, bergteknisk, radon- och geohydrologiskt utlåtande 1 009 5668 2007-07-01 Upprättad av: Magnus Lundgren Granskad av: Magnus Lundgren Godkänd

Läs mer

Till Växjö Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen Ang mål nr M 2689-12 3:4

Till Växjö Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen Ang mål nr M 2689-12 3:4 Till Växjö Tingsrätt Mark- och Miljödomstolen Ang mål nr M 2689-12 3:4 Bilaga till överklagande av Länsstyrelsens i Skåne beslut 2012-06- 18, dnr 5125-7157-12 Undertecknad anhåller att få komplettera föreläggandesvaret

Läs mer

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier

Naturvårdsbiologiska urvalskriterier Naturvårdsbiologiska urvalskriterier 2010 Kriterier Urvalskriterier För mångfalden viktiga livsmiljöer (klass I-III) Livsmiljöer där mångfalden utvecklas behöver ofta naturvård eller restaurering Kompletterande

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Kräftodling i dammar

Kräftodling i dammar Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer

Läs mer