Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm

Transkript

1 TURGOR HENRIK DAHL AB Inventering av Större vattensalamander i Gäddeholm PÅ UPPDRAG AV VÄSTERÅS STAD VIKTORIA KARLSSON

2 Turgor Henrik Dahl AB, 2013 Strandvägen Västerås Rapportförfattare Viktoria Karlsson Uppdragsgivare Västerås stad Stadsekolog: Kristoffer Jasinski Foton Samtliga fotografier i rapporten är tagna av Viktoria Karlsson Kartunderlag Lantmäteriet

3 Syfte... 1 Sammanfattning... 2 Groddjur... 3 Större vattensalamanderns habitatkrav... 4 Lekvattnet... 4 Större Vattensalamander som indikatorart för biologisk mångfald... 5 Större vattensalamanderns habitat skyddat enligt lag... 5 Metod... 5 Inventering av större vattensalamander... 6 Visuell inventering... 6 Flaskfällsinventering... 6 Resultat... 7 Lämpliga landhabitat för större vattensalamander inom avgränsat område... 7 Förekomst av större vattensalamander och övriga groddjur i vatten Referenser Bilaga 1. Närområdes beskrivning per inventerat vatten Bilaga 2. Beskrivning av de inventerade vattnen och inventeringsresultat per inventeringstillfälle... 14

4 Syfte Syftet med inventeringen i Gäddeholm är att svara på frågorna: Uppehåller sig större vattensalamander (Triturus cristatus) i vatten 1-7? Vilka övriga groddjur noteras i vatten 1-7? Finns det lämpliga landmiljöer för större vattensalamander inom avgränsat område? Bild1. Visar vatten numrerade från 1-7, där inventeringar gjorts för att undersöka förekomst av större vattensalamander. Bild1 visar också det avgränsade landområde som undersökts för att bedöma om det finns lämpliga landmiljöer för större vattensalamander. 1

5 Sammanfattning Turgor Henrik Dahl AB har på uppdrag av Västerås stad utfört en inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i ett naturområde i Gäddeholm. Denna inventering har utförts i syfte att utreda om det finns större vattensalamander i området. Inom ramen av denna inventering ingår också att undersöka områdets lämplighet som habitat för större vattensalamander. Den större vattensalamandern är relativt lättinventerad när den leker i småvatten under perioden apriljuni. Men svårinventerad när den uppehåller sig i sitt landhabitat. För inventering av större vattensalamander i dess landhabitat finns ingen standardiserad metod. Naturvårdsverkets standardiserade undersökningstyp inventering och övervakning av större vattensalamander, berör enbart inventering av större vattensalamander i dess vattenhabitat. Inventeringen av större vattensalamander har där miljön tillåtit följt befintlig inventeringsmetodik. Resultatet av salamanderinventeringen Större vattensalamander har observerats i alla undersökta vatten förutom vatten 7. Mindre vattensalamander Triturus vulgaris har observerats i samtliga undersökta vatten. Övriga groddjur som identifierats i området är vanlig padda Bufo bufo, åkergroda Rana arvalis och vanlig groda Rana temporaria. Vanlig padda har observerats i vatten 1,2,3 och 4 noterat spel av vanlig padda i vatten 2 och 3, detta indikerar att vanlig padda också leker i dessa vatten. Spel av åkergroda har noterats i vatten 4 och 5. I vatten 5 har också spel av Vanlig groda noterats. Grodrom har noterats i Vatten 4,5 och 1. Resultatet av inventeringen av vatten 1-7 visar också att det finns småspigg Pungitius pungitius och storspigg Gasterosteus aculeatus i vatten 5 samt sutare Tinca tinca i vatten 2 och 3. Resultatet av landhabitatsinventeringen Den större vattensalamanderns landhabitat är väldigt dåligt studerad vilket försvårar bedömningen och gör att det inte går att dra några långtgående slutsatser kring landmiljöns lämplighet. Enligt tidigare undersökningar återfinns den större vattensalamandern i vatten omgiven av opåverkad mogen skog, på frisk och fuktig mark med ytförstorande stukturer som erbjuder rikligt med håligheter och liknande som kan fungera som skydd och födosöksplatser och gömsle under vintervilan. Utifrån denna beskrivning har bedömningen gjorts att det finns lämpliga landmiljöer för större vattensalamander inom området. Naturen i det inventerade området är omväxlande, bestående av framförallt brukad frisk granskog med inslag av sumpskog och blockmark, vilket skulle kunna erbjuda födosöksplatser och övervintringsplatser för större vattensalamander. Resultatet av landhabitatsinventeringen visar också att det finns lövskogs och blandskog av mer opåverkad karaktär med skiktad vegetation med inslag av död ved. 2

6 Groddjur Från 1950-talet till idag har antalet groddjur minskat i antal över hela världen. Idag hotas ungefär en tredjedel av alla groddjur av utrotning (Karlsson 2004). I Sverige ser tyvärr inte bilden annorlunda ut då grodor, paddor och salamandrar som tillsammans utgör proportionellt sett den mest hotade grupp av ryggradsdjur(malmgren 1996) Alla groddjur är idag fridlysta i Sverige, vilket förbjuder import, export och förvaring av levande exemplar samt försäljning av levande eller döda exemplar av arten (med vissa undantagsregler). Främsta orsaken till minskningen av antalet groddjur är sannolikt den omfattande utdikning av våtmarksareal som genomförts i södra Sverige sedan andra hälften av 1800-talet. Man beräknar att omkring 95 % av dess miljöer försvunnit under denna period. (Malmgren 1996). Groddjur är beroende av fuktiga landmiljöer för fortlevnad, då de är känsliga för uttorkning och med begränsad rörelseförmåga behöver de närhet till vattensamlingar för reproduktion. Bild 2. Hane i lekdräkt av Större vattensalamander främst i bild, samt hona av större vattensalamander i bakgrunden. Foto taget i vatten 5. Den större vattensalamandern har ett relativt sett mer selektiva val av livsmiljö än andra groddjur och en genetisk defekt som resulterar i att hälften av alla ägg dör innan kläckning. Detta gör den extra känslig. I Sveriges nationella röda lista fanns den större vattensalamandern med fram tills revideringen Anledningen till att den större vattensalamandern numera klassas som livskraftig är inte att situationen för salamandern förbättrats utan att man genom intensiva och omfattande inventeringar hittat många nya förekomster. Den större vattensalamandern har ett relativt stort utbredningsområde som omfattar en stor del av Europa och delar av Ryssland(Malmgren 2007) I Sverige har den större vattensalamandern sin nordliga gräns i Ångermanland. Även om det totala utbredningsområdet är omfattande så är fragmenteringen av de olika populationerna stor och isolerings graden hög (Olofsson et al. 2010) Återinventeringar har visat att den större vattensalamandern fortsätter att minska i sitt utbredningsområde (Malmgren 2007). 3

7 Större vattensalamanderns habitatkrav Den större vattensalamandern är under sitt liv beroende av två skilda ekosystem: landhabitatet och lekdammen. Den större vattensalamanderns namn till trots lever större delen av sitt vuxna liv på land. Den större vattensalamanderns landekologi är till stor del höljd i dunkel, vilket är olyckligt eftersom det kan vara en avgörande del i förståelsen av hotbild och bevarandestrategier för arten. Den större vattensalamandern är däremot lätt att inventera och studera i sin lekfas, när den befinner sig i sitt lekvatten. Arten har visats sig förekomma i en rad olika habitat typer. Den hittas ofta i småvatten omgiven av betesmark, kärr, slåtterängar, mad marker eller odlingsmark i anslutning till mogna lövskogar. Men den större vattensalamandern har också hittats i rätt karga barr dominerade skogsmiljöer i sura mesotrofa skogstjärnar eller myrgölar, eller i hällkarsmiljöer i mycket stenig terräng. Trots att den större vattensalamandern kan förekomma i tillsynes väldigt olika miljöer finns dock vissa element i miljön som tycks vara av större betydelse för fortlevnaden av den större vattensalamandern. Den tycks föredra ett mosaikartat landskap med solbelysta produktiva småvatten omgiven av opåverkad mogen skog, på frisk och fuktig mark med ytförstorande stukturer som till exempel kan vara blockmarker och död ved som erbjuder rikligt med håligheter och liknande som kan fungera som skydd och födosöksplatser och gömsle under vintervilan(malmgren 2007). Lekvattnet Den större vattensalamandern har hittats i småvatten från tidiga till sena successionsstadier, men tycks vara mest gynnad i vatten som befinner sig i intermediär högproduktiv succession men med låga till måttliga halter av övergödande ämnen(malmgren 2007). Undersökningar har visat att den optimala växtligheten för större vattensalamander tycks vara när övervattensväxter täcker ca 25-50% av vattenytan och undervattensväxter 50-75%. Underökningar har också visat att om en damm är skuggad mer än ca 60-70% har det signifikant negativ effekt på salamander förekomsten(oldman et al. 2000). Sannolikt beror detta på att vattentemperaturen blir ogynnsam för ägg- och larvutvecklingen när solinstrålningen minskar, samt att produktiviteten i miljön sjunker(malmgren 2007). Undersökningar har visat att den större vattensalamandern föredrar vatten med area mellan m 2 (Oldman et al. 2000). Den väljer normalt inte heller att leka i alltför grunda och små vatten(morin 2012). För att den större vattensalamanderns yngel ska kunna utvecklas till vuxen individ behöver vattensamlingen hålla vatten mellan mars-april till okt-nov(malmgren 2007). Men studier har visat att dammar som torkar ut under vissa år är populärare som lekdamm hos större vattensalamander än dammar som aldrig torkar ut, den ultimata uttorkningsfrekvensen bedöms vara en gång varje årtionde. Anledningen till att de föredrar vattensamlingar som torkar ut då och då skulle kunna vara att i dessa vatten är sannolikheten mindre för att det ska förekomma en fiskpopulation. Den större vattensalamanderns yngel är mer frisimmande än den vanligare släktingen mindre vattensalamanderns yngel och därför mer utsatt för fiskpredation. Den större vattensalamanderns yngel tar också längre tid på sig att utvecklas till vuxen individ än den mindre vattensalamander. Närvaro av sjöfågel i dammen kan också ha en negativ effekt på salamander förekomsten. Detta är framföralt inte på grund av predation utan på grund av att sjöfågeln förstör habitat genom att äta upp vattenvegetation och smutsa ned vattnet genom omrörning och fekalier(oldman et al. 2000). Större vattensalamander har observerats röra sig så långt från sin lekdamm som ca 1300 meter. Men långt vanligare är att individer söker hemområden inom en radie av m från sin lekdamm (Malmgren 2007). Tätheten av mindre vattensamlingar (alla vattensamlingar inte bara lämpliga lekvatten för större vattensalamander) i ett område beräknas vara minst ca 0,7 vattensamlingar per km 2 för att det ska vara möjligt att upprätthålla större vattensalamander i området. Optimalt bör det vara mer än 4 vattensamlingar i ett område på 1km 2.(Oldman et al. 2000) 4

8 Större Vattensalamander som indikatorart för biologisk mångfald Gemensamt för de två skilda ekosystem som den större vattensalamandern är beroende av (produktiva lekvatten och fuktiga orörda skogar), är att de har minskat drastiskt, till stor del beroende av utdikning av skogs och jordbruksmark. Förlusten av dessa miljöer hotar inte bara den större vattensalamandern utan alla organismer som är beroende av dessa miljöer. Mycket tyder alltså på att den större vattensalamandern fungerar som en paraplyart för andra organismer.(malmgren 2007) Med paraplyart menas: en art vars habitat anses inkludera andra skyddsvärda arters inom samma naturtyp. Gustafson m.fl. (2006) har exempelvis visat att dammar där det finns större vattensalamander har högre artrikedom av vattenlevande växter än dammar där arten saknas. Större vattensalamanderns habitat skyddat enligt lag För att bevara den större vattensalamandern krävs insatser för att framförallt förhindra exploatering av de småvatten arten utnyttjar idag. Högst prioritet bör de lokaler ha som har livskraftiga populationer och som på sikt kan leda till utveckling av länets populationer (Vesteberg 2001). Eftersom det största hotet mot den större vattensalamanderns framtida fortlevnad är exploatering av dess habitat har det i EU:s Art och habitatdirektiv införlivats ett skydd mot exploatering av arten. Detta skydd regleras i Sverige genom Artskyddsförordningen (2007:845). Artskyddsförordningen anger att varken artens förökningsplatser (småvatten) eller dess viloplatser på land (dess landmiljöer) får störas utan särskild prövning(malmgren 2007). Metod Inventeringen delas in i två delar med olika inventeringsmetoder: 1. Inventering av områdets landhabitat Det finns ingen standardiserad metodik för inventering av den större vattensalamanderns landhabitat. Metodiken som används för denna inventering är en av författaren egen obeprövad metodik som bör ses som en grov bedömning, en fingervisning. Bedömningen av landhabitatet har gjorts genom att området har gåtts igenom till fots där markförhållanden och vegetationstyp med jämna mellanrum dokumenterats med hjälp av en GPS med inbyggd kamera. De tagna fotona i området har sedan jämförts med flygfoto, höjddata och markdata för att kunna urskilja/avgränsa områden som bedöms ha högre värden som habitat för större vattensalamander. 2. Inventering av större vattensalamander Eftersom den större vattensalamandern är svårinventerad på land behandlar den observations och provtagningsmetodik som finns idag Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av större vattensalamander 2005 endast förekoms av arten i dess vattenhabitat. Metodiken behandlar bara frånvaro/närvaro av större vattensalamander i dess lekvatten, och ger inga mått på populationens eventuella storlek. För att kunna säkerställa frånvaro av salamander så krävs det minst två olika investeringstillfällen (olika nätter) utan fynd. I denna undersökning inventeras våtmarkerna vid fyra olika tillfällen (olika nätter) under lekperioden. Om Inga fynd av Större vattensalamander gjorts används både flaskfällsinventering och visuell inventering för att säkerställa frånvaro av större vattensalamander enligt Naturvårdsverkets PM: Inventering och övervakning av större vattensalamander 2005.När närvaro av Större vattensalamander konstaterats i ett inventerat vatten används enbart visuell inventering efterföljande investeringstillfällen. Med undantag av vatten 6 och 7 där oavsett om vattensalamander konstaterats eller ej enbart använder visuell inventering på grund av att vattnen bedöms vara för grunda och små för att flaskfällor ska vara effektiva eller motiverade. 5

9 Inventering av större vattensalamander Inventeringen påbörjas när leken inleds, detta infaller vanligtvis i april/maj och leken avslutas vanligtvis i juni. Den större vattensalamandern är nattaktiv därför görs inventeringen mellan 9-10 på kvällen till kl. 5-6 på morgonen. Vid varje inventeringstillfälle noteras väderförhållande och temperatur (luft och vattentemperatur), samt vattenstånd. Större och mindre vattensalamander räknas och köns bestäms. Förekomst av övriga groddjur identifieras med hjälp av noterat spel eller fångst av individer. Visuell inventering Den visuella inventeringen görs enligt metodiken längst med hela strandzonen. Inventeraren rör sig sakta längst med strandzonen samtidigt som strandzonen genomlyses. Med fem meters mellanrum stannar inventeraren ca 30 sekunder och strandzonen genomlyses grundligt (Malmgren 2005). I vatten 1, 4, 6 och7 frångicks metodiken i den bemärkelsen att inte bara strandzonen genomlyses grundligt utan hela eller delar av vattnen undersöktes (med hjälp av vadarstövlar). Både pannlampa på (ca 100 lumen) och ficklampa (800 lumen) användes. Flaskfällsinventering Flaskfällorna tillverkas av vanliga 1,5 liters petflaskor, där toppen på flaskan skärs av och vänds ut och in i flaskans kropp, så att det blir som en mjärde. Flaskan fästs på en ca 1,5meter lång pinne med hjälp av en lina (eller som i denna inventering med en gummisnodd). I varje småvatten placeras max 10 fällor ut med ca 5 meters mellanrum. Flaskfällorna sätt ned på ca 50 cm djup med öppningen riktad mot vattensamlingens mitt. Fällorna ska ligga i vattnet mellan 4-6 timmar(malmgren 2005). Bild 3. Flaskfälla monterad på bambupinne med en gummisnodd. 6

10 Resultat Lämpliga landhabitat för större vattensalamander inom avgränsat område Lämpliga landhabitat har i denna inventering bedömts vara friska/fuktiga skogsområden av mer opåverkad karaktär bitvis innehållande ytförstorande markstruktur i form av död ved och block. Mindre lämpliga habitat har bedömts vara exploaterad mark, åkermark, betad mark, hyggen, frisk skogsplantering med liten eller ingen ytförstorande markstruktur samt brukad skog på torrare marker. Att bedöma om landområden är lämpliga eller inte är mycket vanskligt då vi vet mycket lite om den större vattensalamanderns liv på land. Därför bör inte någon större vikt läggas på denna bedömning eller avgränsningar av lämpliga områden. Bedömningen bör ses som en översiktlig fingervisning och ta i beaktning att det inte går att dra några långtgående slutsatser kring landmiljöns lämplighet. Bild 4. Bedömt lämpliga landhabitat för större vattensalamander i form av frisk/fuktig skog innehållande ytförstorande markstruktur i form av död ved och block. De bedömt lämpliga områdena är indelade i olika skogstyper. Bild 5. Exempel på ett bedömt lämpligt habitat, frisk granskog av relativt opåverkad karaktär med markförstorande strukturer Bild 6. Exempel på ett bedömt olämpligt habitat, frisk granskog med relativt påverkad karaktär och som saknar markförstorande strukturer 7

11 Förekomst av större vattensalamander och övriga groddjur i vatten 1-7 Denna inventering är inriktad på att hitta större vattensalamander och eftersom vanlig groda och åkergroda har sin lekperiod tidigare, medför detta troligtvis en underskattning av antal och förekomst. Större vattensalamander har observerats i alla undersökta vatten förutom vatten 7. Mindre vattensalamander Triturus vulgaris har observerats i samtliga undersökta vatten. Bild 7. Förekomst av större vattensalamander är markerad med grön färg. Bild 8. Förekomst av mindre vattensalamander markerad med grön färg. I vatten 5 har också spel av Vanlig groda Rana temporaria noterats. Spel av åkergroda Rana arvalis har noterats i vatten 4 och 5. Grodrom har noterats i Vatten 4,5 och 1. Bild 9. Förekomst av åkergroda är markerad med grön färg. Bild 10. Förekomst av vanlig groda är markerad med grön färg Vanlig padda Bufo bufo har observerats i vatten 1,2,3 och 4 noterat spel av vanlig padda i vatten 2 och 3, detta indikerar att vanlig padda också leker i dessa vatten. Bild 11. Förekomst av vanlig padda är markerad med grön färg 8

12 Resultatet av inventeringen av vatten 1-7 visar också att det finns småspigg Pungitius pungitius och storspigg Gasterosteus aculeatus i vatten 5 och sutare Tinca tinca i vatten 2 och 3. Bild 12. Förekomst av spigg är markerad med grön färg. Bild 13. Storspigg till väster och småspigg till höger fångade i vatten 5. Bild 14. Förekomst av sutare är markerad med grön färg. Bild 15. Sutare fångad i vatten 3. 9

13 Referenser Karlsson, T (2004) Estimating Poulation Sizes, Viability and Sensitivity of crested Newt (Triturus cristatus) at a landscape Scale Degree Project Work 2004:Bi17 Departement of Biology & environmental Science. Malmgren, J.C. (1996) Större vattensalamander i Örebro län-rapport nr 1996:4, Naturvård, Länsstyrelsen i Örebro län. Malmgren, J.C. (2007) Åtgärdsprogram för bevarande av större vattensalamander och dess livsmiljöer-rapport 5636, Naturvårdsverket. Olofsson,F. Persbo, F. Öhmark,S.(2008) Inventering av större vattensalamander (Triturus cristatus) i Västernorland län 2008-Rapport , Avdelningen för miljö och natur, Länsstyrelsen Västernorrland. Oldman, R.S. Keeble. J.Swan, M.J.S och Jeffcoat, M. (2000) Evaluating the suitability of habitat for the great crested newt-herpetological journal. Morin, J. (2012) Groddjur utmed E22 Förbifart Linderö och Sätaröd-Vä underlag för arbetsplaner-på uppdrag av Atkins Sverige AB och trafikverket, Naturcentrum AB. Gustavsson, D. Journath-Pettersson, C. och Malmgren, J.C. (2006) Great crested newts (Triturus cristatus) as indicator of aquatic plant diversity, Herpetological journal. Vesterberg, S (2001) Större vattensalamander (Triturus cristatus) i Västmanlands län-rapport 15 Miljöenheten, Länsstyrelsen i Västmanlands län. Malmgren, J.C.(2005) Inventering och övervakning av större vattensalamander Version 1:0 : , Naturvårdsverket 10

14 Bilaga 1. Närområdes beskrivning per inventerat vatten Vatten1: Beteshage för kor i nordvästlig riktning. Öster om vattnet finns lertag som numera är sumpskog, här förekommer en del död ved. På den högre terrängen sydöst om vattnet växer flerskiktad blandskog med inslag av hassel och ek. Grövre markstrukturer förekommer här framförallt i form av blockmark. Vatten2: Strax nordväst om dammen finns ett lertag som numera är sumpskog. Skogen väster om vattnet består framförallt av gran bitvis blockmark men på högre terräng finns mark med stora block och aspträd. 11

15 Vatten 3: Angränsar söderut till gräsmarker, betad mark i sydöst och obetad mark i sydväst. Västerut angränsar vattnet till en frisk granskog med varierande markskikt och österut till väg och skogen bortom vägen består framförallt av gran med inslag av löv, markstrukturen varierar också här, bitvis bestående av blockmark. Vatten 4 Angränsar söderut mot betade gräsmarker. I nordväst angränsar vattnet mot bitvis trädbeklädda gräsmarker. Strax norr om vatten 4 finns en höjd med blockmark. Skogsmarken nord/ nordväst om vatten 4 bedöms vara relativt opåverkad då skogen är skiktat och lågor i olika nedbrytningsstadier noterats. Den friska blandskogen är delvis också fuktig. Vatten 4 sträcker ut sig i sydöstlig riktning där vattnet övergår till sumpskog. 12

16 Vatten 5: Angränsar till en ädellövskog i sydväst med hassel och ett antal grova ekar. Här finns ytförstorande strukturer i form av stora block, död ved och lövförna. I sydöst finns ytterligare en ädellövskog med ytförstorande markstrukturer framförallt bestående av död ved. Skogen närmare Mälaren övergår till sumpskog. Vatten 6 och 7: Söder om vatten 6 finns en lövskog på blockmark med en del död ved. Skogen angränsande vatten 7 är en blandskog för att sedan övergå till barrskog. 13

17 Bilaga 2. Beskrivning av de inventerade vattnen och inventeringsresultat per inventeringstillfälle Vatten 1 Beskrivning av vattnet Vatten1 har under inventeringsperioden en yta på ca m 2 som till stor del består av översvämmad mark. Vattnet består av olika delområden: en grävd kanal, översvämmad hagmark och gamla lertag som idag växt igen och bildat sumpskog och kärr. Observerade sjöfåglar i vattnet: skogssnäppa och gräsand. Vatten 1 har ett utlopp i form av en trumma under vägen som ansluter till vatten 2. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/ halvklart 16-17/ Blåsigt/ mulet 19-20/ Stilla/ klart 23-24/ Stilla/ klart - Observerad grodrom oför oför ,

18 Vatten 2 Beskrivning av vattnet Vatten 2 är ett gammalt lertag som numera är en damm. Dammen har en yta på ca m 2. Dammen saknar grundare strandpartier förutom området kring ön i dammens nordliga del. Det var i detta område större salamander noterades. Observerade sjöfåglar i dammen: Grågås (häckande), knipa och gräsand. Sutare har noterats i dammen. Dammen ansluter till vatten3 genom ett reglerat utlopp syd öst om vattnet. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/ halvklart 16-17/ Blåsigt/ mulet 19-20/ Stilla/ klart 23-24/ Stilla/ klart oför Fångad sutare -0, ,5 Spel av vanlig padda

19 Vatten 3 Beskrivning av vattnet Vatten3 är ett gammalt lertag som andvänts som viltvatten och har en yta på ca m 2. Vatten 3 har stora områden av vass och vedartad vegetation, framförallt vattnets västliga del. Det är i detta område Större vattensalamander noterats. En vall omger mer än halva vattnet, vallen börjar i norr och sträcker sig ned på den västliga sidan och längst med hela södra kanten som angränsar till gräsmarker. Observerade sjöfåglar vid dammen: grågås, knipa, gräsand och smådopping. Sutare har noterats i dammen. Vatten 3 har ett reglerat inlopp från vatten 2 som ansluter till en grävd kanal i nord väst och i sydväst ett reglerat utlopp. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamande Mindre Vattensalamande r Groda obestämd r Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda Blåsigt/ /4 mulet Stilla/ oför Fångad /4 klart sutare, Stilla/ oför Spel av /4 klart vanlig padda 4-5/ Stilla/halvklart +0,

20 Vatten 4 Beskrivning av vattnet Vatten 4 är ett gammalt lertag som har en yta på 2 500m 2 under inventeringsperioden. Vattnet är invallat på den västliga och sydliga sidan. Vattnets västliga del är täckt av ett tätt vassbälte och i öster övergår vassvegetationen till sumpskog. Observerade sjöfåglar gräsand och häckande knölsvan. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 16-17/ Blåsigt / mulet 19-20/ Stilla/ klart 22-23/ Stilla/ klart 4-5/ Stilla/h alvklart Spel av åkergroda oför grodrom ,

21 Vatten 5 Beskrivning av vattnet Vatten 5 har en yta på ca m 2 som till stor del är bevuxen av vedartad vegetation. Observerad sjöfågel är gräsand och skogssnäppa. Både storspigg och småspigg har noterats i vattnet. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 13-14/ Blåsigt/halvklart - Storpigg, spel av åkergroda 16-17/4 9-5 Blåsigt/mulet oför / Stilla/klart oför Småspigg, spel av vanlig groda 23-24/ Stilla/klart

22 Vatten 6 Beskrivning av vattnet Vatten 6 är en liten trädgårdsdamm som har en yta på ca 2m 2. Vattnet i dammen fylls på, på konstgjord väg, därför mäts inte vattenstånd i dammen. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamander Mindre Vattensalamander Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 10/ Stilla/klart Blåsigt/mulet / Stilla/klart /4 4-5/ Stilla/halvklart

23 Vatten 7 Beskrivning av vattnet Vatten 7 är en sumpskog som har partier med vattendjup runt en halvmeter, yta beräknas på ca 1 500m 2. Observerad sjöfågel: gräsand. Resultat av Salamanderinventeringen Resultat av inventeringen av vatten1. Könsfördelningen för större och mindre vattensalamander redovisas enligt följande: där första talet är antalet hannar, andra antalet honor och tredje antalet obestämda djur. Ex: ger en hanne två honor och tre obestämda. Vattenstånd mäts genom att vattenytan markerar ut på en påle vid första investeringstillfället. Vid varje efterföljande investeringstillfälle noteras en sänkning eller höjning av vattenståndet. Inventerings tillfälle Ytvatten Temperatur C Luft Temperatur C Väder förhållanden Vattenstånd*cm Övrig observation vid vattnet Större Vattensalamand er Mindre Vattensalamand er Groda obestämd Vanlig groda Åkergroda Vanlig padda 16-17/ Blåsigt/ mulet Stilla/ 20/4 klart Stilla/ 23/4 klart 4-5/ Stilla/ halvklart