Årsberättelse 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1988 2013 Årsberättelse 2013"

Transkript

1 Årsberättelse 2013

2 picture kate gabor Nordens Ark har under 25 år klokt och målmedvetet verkat för djurens bästa och nått beundransvärda resultat. Jag är stolt över att, som Arkens beskyddare, ha kunnat följa det värdefulla arbetet med hotade djur och ser fram emot fortsättningen. H.K.H. KRONPRINSESSAN VICTORIA Nordens Arks beskyddare Nordens Ark Nordens Ark ligger på Åby säteri invid Åbyfjorden, två mil från Smögen och Kungshamn vid väg 171, knappt 12 mil norr om Göteborg. Säteriet är omnämnt redan på 1300-talet, men hällristningar och fornlämningar visar att gården har anor från långt tillbaka i tiden. Den nuvarande bebyggelsen är i huvudsak från och 1800-talen. Stiftelsen Nordens Ark är en privat ideell stiftelse som är huvudman för Nordens Ark. Stiftelsen Nordens Ark är ägare till Åby säteri som omfattar 400 hektar. Stiftelsen Nordens Ark främjar den biologiska mångfalden främst genom att: under kontrollerad avelsverksamhet bidra till att rädda hotade arter och genom olika stödåtgärder i naturen stärka vilda faunapopulationer i deras naturliga miljöer, bedriva forskning och studier av djuren på anläggningen, bidra till en ökad djurkunskap samt befrämja deras överlevnadsmöjligheter i naturen, verka som en utbildningsresurs på alla nivåer från förskola till högskolor och universitet, vara tillgänglig för publik och genom detta öka allmänhetens intresse och kunskaper för naturvårdsarbete. Nordens Arks ägor sträcker sig över 400 hektar. Flygfoto över Åby säteri. Våtmarken Zoologiska Parken Åbyfjorden Skötselcentrum Ekoparken Hällristningar Mangårdsbyggnaden Nordens Arks Hotell Lantgården

3 NORDENS ARK 25 år Innehåll Jubileum: 25 års utveckling fortsätter! 1 Höjdpunkter året som gick 28 Järvstammens utveckling i EEP Utsikt över infarten till Åby Säteri Årsberättelse 2013 Förvaltningsberättelse 36 Resultaträkning 39 Balansräkning 40 Kassaflödesanalys 41 Redovisningsprinciper och noter 42 Revisionsberättelse 46 Styrelse, revisorer och personal Åby säteri köps Årsredovisningarna har genom åren varit mycket uppskattade och innehållsrika publikationer

4 Famnen full av nykläckta pilgrimsfalkar. Forskarskolan år 2003 i den nyuppförda föreläsningssalen i Annedal. En amurleopard blir undersökt på den nya veterinärkliniken Lantgården byggs Hotell Nordens Ark invigs Annedal för personal, veterinär och undervisning

5 Djurvårdare styckar kött för rovdjuren i foderköket. Invigning av Våtmarken Avtäckning av stenstoden vid infarten Guidning av grupper är en viktig del i informationsverksamheten. 55 Omsättning Mkr 50 Personal Antal anställda Besökare Antal per år Utvecklingen på Nordens Ark i siffror Tigerhuset Verksamheten har växt på alla sätt sedan starten 1988 allt utom antalet besökare som stadigt ligger runt per år. Finansiering av verksamheten sker genom donationer, gåvor, fonder, sponsorer, testamenten, faddrar och fodervärdar till 50 procent. Resterande 25 procent kommer från entréavgifter, utbildning, skogsoch jordbruk samt 25 procent från hotell, försäljning och servering. Våtmarkshuset Stenstoden vid rondellen Förvärv och byggnation Djurbesättning, antal arter 17 Däggdjur 22 Lantraser 14 Fåglar 12 Reptiler 23 Groddjur 1 Fiskar 2 Ryggradslösa djur 1

6 Nordens Ark en del av Åby säteris långa historia 1683 Margareta Hvitfeldt donerar i sitt testamente säteriet till fromma för unga gossar som vill studera vid läroverket i Göteborg. Grunden lades till Kungliga och Hvitfeldtska stiftelsen som senare skapade Hvitfeldtska gymnasiet Mangårdsbyggnaden vid Åby säteri uppförs Åby säteri säljs till Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohuslän som rustar gården och river några av de äldre lantgårdsbyggnaderna såsom ett grishus och ett stall vid infarten. Gården kulturminnesmärks. Sällskapet anställer en rättare och en arrendator som brukar markerna. På delar av markerna bedrivs så kallade försöksodlingar Hushållningssällskapet utreder möjligheterna att skapa ytterligare aktiviteter på säteriet. Pege Schelander på Bosam och Hans-Ove Larsson från Skansen föreslår att bygga upp en anläggning för att rädda och bevara utrotningshotade djur med Jersey Wildlife Preservation Trust som förebild En utredningsgrupp skapas med representanter från Hushållningssällskapet, Bosam och Sotenäs kommun samt Hans-Ove Larsson. Lena M Lindén anställs på Bosam med medel från Bohuslandstinget för att utreda förutsättningarna för projektet. 25 år med Nordens Ark En höstkväll 1996 satt jag i en skåpbil på väg söderut från Gdansk vid polska Östersjökusten. Vi var på väg till Kampinoski nationalpark strax utanför Warszawa. Bakom oss i lastutrymmet låg tre lodjur i transportburar. Det var de första däggdjur som lämnade Nordens Ark för ett liv i det fria en stor händelse för mig. Under årens lopp har vi levererat fler lodjur till Kampinoski, och i dag finns där en liten vild stam. Även Litauen har fått lodjur från Nordens Ark. Vi har också satt ut 24 europeiska vildkatter i Tyskland, över 100 fjällgäss i Norge och Sverige, 170 pilgrimsfalkar i Mellansverige och närmare grönfläckiga paddor på olika håll i södra Sverige. Det finns inga siffror som är viktigare än dessa när det nu är dags att summera Nordens Arks första kvartssekel. Jag minns varje minut av den där junidagen 1989 då kung Carl Gustaf kom flygande i helikopter för att inviga parken. Vi hade behövt helikoptern för att spana efter våra djur, för på vandringen genom anläggningen såg vi nästan ingenting. Hägnen var stora och fyllda av frodig grönska, och djuren var osäkra i sina nya miljöer. De höll sig undan. I sanningens namn var de heller inte särskilt många. Vårt huvudnummer snöleoparden hade gjort sig så totalt osynlig att jag blev Mangårdsbyggnaden på Åby Säteri har många juveler. Till vänster ett utsnitt av en tapet med kinesiskt motiv från Ovan en medicinflaska från Håby Apotek. foto tom svensson Vd Lena M Lindén lite orolig. Kungen anfallen av förrymd leopard var inte den nyhetsvinkling jag hade tänkt mig för dagen. Så illa gick det inte, men de första åren var ändå motiga. Vi kallade oss inte djurpark, eftersom vi inte ville göra våra besökare besvikna. Vi visste att vi inte kunde erbjuda samma upplevelser som fina djurparker på andra håll. Många blev besvikna ändå. Vi lockade långt färre besökare än vi hade räknat med, vilket förstås skapade ekonomiska problem. Jag är glad och stolt över att vi, trots svårigheterna, envist höll fast vid Stiftelsens grundtanke, att verka för att rädda och bevara hotade djur. Genombrottet kom så småningom. I dag tror jag att alla som besöker Nordens Ark får sitt lystmäte av spännande möten med djur. Och ändå är det ungefär som det var den där invigningsdagen. Det bästa vi har att visa upp syns inte. Det sker utanför hägnen, ofta långt bort från Nordens Ark. Avkomman till våra lodjur strövar fritt i Polen. I Gobiöknen i Mongoliet finansierar vi fältarbete som ger unik kunskap om hur snöleoparden lever kunskap som är en förutsättning om vi ska kunna stoppa artens tillbakagång. I ryska Fjärran Östern arbetar vi tillsammans med WWF för att skapa bättre förutsättningar för värdens största kattdjur, amurtigern. Genom att utbilda och utrusta rangers har vi hjälpt till att minska tjuvjakten på tigerns bytesdjur i området, vilket på bara

7 några år har lett till att tigrarna blivit fler. Längst ut på Sotenäset, bara några mil från Nordens Ark, arbetar vi med att restaurera hällar där den hotade stinkpaddan leker. Vi föder inte upp stinkpaddor på Nordens Ark, och om våra ansträngningar i fält lyckas kanske vi aldrig behöver göra det heller. Det vore i så fall ännu ett steg i rätt riktning. Nordens Ark har en vision Den formulerades tydligt för första gången 1989 och består av tre mål. För det första ska vår djurhållning vara exemplarisk, den bästa tänkbara. För det andra ska vi göra en betydelsefull insats för arters bevarande. För det tredje ska vi aktivt bidra till att skapa förutsättningar för att arter ska kunna överleva i det fria. Vi ska arbeta med en art bara om vi kan leva upp till dessa tre krav. Det tredje är nog det svåraste eftersom vi där är så beroende av svårpåverkade politiska faktorer. Visionen att hålla enbart hotade arter som vi kan göra en insats för, har lett till att vi avvecklat några arter. Ett exempel är snögeten, som numera har en livskraftig population i Nordamerikas bergstrakter och som därför inte behöver hållas i hägn för avel. Viktigare är att visionen väglett vårt arbete med andra arter. Vi satsar allt mer kraft och resurser på det som händer och måste hända utanför våra hägn, ute i naturen. Vår djurkollektion kommer att fortsätta att förändras, med allt starkare fokus på arter vars framtid vi på något sätt kan hjälpa till att trygga. Mycket återstår innan visionen blivit verklighet fullt ut. Men när jag ser tillbaka på den resa vi gjort sedan 1989 vågar jag påstå att Nordens Ark är på rätt kurs, skutan är i gott skick, besättningen entusiastisk och farten god! Åbyhällen på Nordens Ark ligger på en sluttande berghäll och omfattar fler än 100 hällristningar. Motiven är djur, skepp, människor och skålgropar men också djurspår som tolkats som vargtassar. För mig som nu går mot finalen som skeppare på Arken, så är det ett oräkneligt antal personer jag har att tacka. Tacka för alla glada tillrop, för alla penningbörsar som generöst har öppnats, för Arkens besättning och styrelse som visat mig en obegripligt stor tillit. Utan era fantastiska insatser och oegennyttiga engagemang hade Arkens segel varit avsevärt mindre fyllda och däcket rymt betydligt färre djur. Varmt innerligt tack! Nordens Ark i världen Med ett världsomspännande kontaktnät medverkar Nordens Ark i projekt för förstärkning, bevarandeåtgärder, avel, uppfödning och utplantering för att bevara eller förstärka den biologiska mångfalden både i Sverige men även utomlands. Kort sagt positiva insatser för den biologiska mångfalden. Här visas några av arterna. Berguv Fjällgås Bredbandad ekbarkbock Grönfläckig padda Vitryggig hackspett Pilgrimsfalk Större ekbock Vit stork Utter Lodjur Amurtiger Europeisk mal Klockgroda Miloshuggorm Snöleopard Europeisk vildkatt Taurusgroda 3

8 1988 Huvudmannen, Stiftelsen Bohus Avelscentrum skapas av fyrtionio privatpersoner, i huvudsak släkt och vänner till utredningsgruppen. Grundfondskapitalet uppgick till kr. Med denna nyskapade stiftelse, en kalkyl och en affärsidé lånades 13 Mkr för att bygga upp en anläggning på de 126 ha som det 25-åriga arrendet omfattade. Byggnationen omfattade en sluten avelsdel på 30 ha och en publik del av ungefär samma storlek. Byggstart i augusti. Kansli öppnades i den norra flygeln i november, vd Lena M Lindén med assistent Anna Jonsell samt djuransvarig Christer Larsson var hela bemanningen En intensiv vår med planering för invigning den 14 juni. Ett tjugotal arter anskaffades och Leif Blomqvist anställdes som zoolog och ansvarig för djurkollektionen. Uppbyggnad av serveringsverksamhet i mangårdsbyggnaden och butik i den södra flygeln. Högtidlig invigning den 14 juni med H.M. Kung Carl XVI Gustafs ledning som invigare och H.K.H. Kronprinsessan Victoria utsågs till Nordens Arks beskyddare. 4 Anläggningen stängde för säsongen i slutet av augusti. Det enda år som vi haft stängt under vintern Den publika delen kompletterades med aktiviteter för barn, Oss djur emellan, där barn på olika sätt kan jämföra sina färdigheter med djur. Djurkollektionen utökades med utter och snöget. Nordens Ark utses till Sveriges bästa djurpark av tidningen Land Manvargsvalpar och två snöleopardungar. Dalls får och markhorer tillkom som nya arter i den publika delen. Vd Lena M Lindén med projektledare Christer Larsson (på stenen) och zoolog Leif Blomqvist. Lunnefågeln stod länge som en symbol för Nordens Ark vid infarten till området men byttes ut mot en stenstod Nordens Ark går 1992 in i det skånska Storkprojektet och hämtar de första vita storkarna från Polen. foto leif blomqvist Nordens Ark går in i återinplanteringsprojekten för fjällgås, berguv och vit stork. Besök av statsminister Ingvar Carlsson på hans Eriksgata I ett samarbete med Stockholms universitet och Naturvårdsverket infångas vilda fjällrävar för att försöka rädda och säkra den vilda populationen. Två vildfångade fjällrävsvalpar placerades i Nordens Arks publika hägn. 153 skolklasser och 11 lärarkollegium besökte anläggningen. Lantrasernas helg arrangerades under Nils Dahlbecks ledning. Riksdagens jordbruksutskott på studiebesök. Nordens Ark fick Centerpartiets Stora Miljöpris. Vd deltog i den första internationella konferensen som var förlagd till Jersey. Nordens Ark blir medlem i EAZA.

9 1993 Nordiska Vargskogen invigdes med ett besök av WWFs styrelse och förtroenderåd under H.M. Kung Carl XVI Gustafs ledning Snöleoparden fick fyrlingar och anläggningen slog publikrekord! TV-programmet Hur gör djur gav pengar till anläggningen. Första lägerskolorna. Nordens Ark erhåller ett statligt engångsanslag på 6 Mkr i kraft av Riokonventionen för vårt arbete med att bevara den biologiska mångfalden. Stödföreningen överlämnade en gåva på kr föds snöleopardfyrlingar. Pelle Karlsson ansvarar för lägerverksamheten i den första lägerskolan på Nordens Ark Idag finns det lägerskolor för alla nivåer i grundskola och gymnasium och även läger för barn med speciella behov. foto christer larsson 1994 Femårsjubileum som firas med att Hans Alfredsson sätter borren i berget till ett nytt snöleopardhägn. Ett föl hos Przewalskis häst. Nordens Arks zoolog Leif Blomqvist upprättar ett EEP program för järv. Nordens Ark har nu sju EEP-arter. Vd Lena M Lindén väljs in i IUDZG (International Union of Zoo Directors of Zoological Gardens) och väljs av Svensk Djurparksförening att vara representant i EAZAs styrelse Utplantering av tre ungar av Nordens Arks lodjur i Kampinoski nationalpark i Polen. Arbetet med grönfläckig padda tillsammans med Göteborgs universitet intensifieras. Fyrlingar hos snöleopard en andra gång! Den guldhuvade daggeckon är en endemisk art från regnskogarna på Madagaskar. Daggeckon är försedd med en europeiska stambok (ESB) som samordnas av djurparken i Bristol. foto kristofer försäter 5

10 1996 Vitryggig hackspett Leif Blomqvist Start för avelsprojekt Vitryggig hackspett på Nordens Ark. Bingolotto Återvinsten ger Nordens Ark tre Mkr. Stiftelsen Nordens Ark förvärvar Åby säteri av Hushållningssällskapet i Göteborg och Bohuslän och blir ägare av omkring 400 hektar mark. I ett samarbete med Länsstyrelsen i Göteborg och Bohuslän fördes en grupp gutetackor till naturreservatet Lindö för att beta under sommarsäsongen Stödutsättning av fjällgäss födda på Nordens Ark i regi av Svenska Jägareförbundet. Omfattande stödutsättning av grönfläckig padda. Sveriges första valörfria frimärke lanserades med djurmotiv från Nordens Ark. Vattenfall skänkte en elbil och Saab överlämnade en kombibil Ungar hos europeisk vildkatt och järv för första gången. Även manvarg, utter och liten panda förökade sig grönfläckiga paddor och lökgrodor återinplanterades. Första sommarlägret för barn. Start för byggnationen av Lantgården. Vägverket byggde en rondell och en gångtunnel under landsvägen för att knyta ihop båda avdelningar. Satsning på en slöjdutställning i kornboden invid mangårdsbyggnaden. Namnbyte från Stiftelsen Bohus Avelscentrum till Stiftelsen Nordens Ark. 6 Avelsanläggning invigs 1996 I mitten av 1990-talet uppfördes en avelsanläggning för vitryggig hackspett på Nordens Ark. Den nya anläggningen togs i bruk 1996 och har senare utvidgats med nya hägn av vilka flera är belägna i den publika delen av djurparken. På grund av det låga antalet fåglar i Sverige, beslöt man att etablera en avelspopulation med vildfödda ungar som tagits från bon i Norge och Baltikum där vitryggen är vanligare än i vårt land. Under 1995 och 1996 anlände de första boungarna från Norge. Sedan dess har fler än hundra ungar anlänt till Nordens Ark, där de handmatats tills de blivit flygga. En del av ungarna har stannat kvar som avelsfåglar på Nordens Ark, medan andra satts ut på lämpliga lokaler i Värmland och kring nedre Dalälven. Det tog åtta år innan den första lyckade häckningen skedde på Nordens Ark. Sedan dess har antalet lyckade häckningar långsamt ökat. Av de 87 ungar som kläckts på Nordens Ark, har 82 procent gått till utsättningar för att stödja den lilla population som finns kvar i landet. Tack vare att man ringmärkt samtliga ungar som satts ut från Nordens Ark, vet man också att några av ungarna har häckat i naturen. Åtgärdsprogram för vitryggen För att förhindra att arten helt försvinner ur den svenska faunan, upprättade Naturskyddsföreningen och Naturvårdsverket år 2005 ett Åtgärdsprogram för vitryggen. Planen innehåller förslag om restaurering av skogsmiljöer genom att öka andelen lövträd men också om att nyskapa lämpliga lövträdsrika skogsmiljöer där vitryggen kan komma att trivas. Programmet är därför inte enbart ett åtgärdsprogram för vitryggen utan också ett sätt att skydda en rad andra hotade arter med liknande utbredning och krav på livsmiljöer. Förutom vitryggig hackspett beräknas drygt 200 andra rödlistade arter gynnas av programmets åtgärder. Programmet innehåller dessutom ett förslag om uppfödning av hackspettsungar i hägn med påföljande stödutsättningar. Nordens Ark är i dagsläget ansvarig för aveln och uppfödningen i hägn Parning hos vitryggig hackspett i hägn. Hanen har en röd hjässa medan honans är svart. (1) Båda föräldrarna deltar i uppfödningen av ungarna. Kullstorleken i de 35 kullar som kläckts är 2,4 ungar/kull vilket motsvarar kullstorleken i vilda bon i Norge. (2) foton tom svensson

11 opö åp Vitryggig hackspett, Antal kläckta Antal utsatta Handmatning av hackspettsungar är tidskrävande. Ungarna matas med två timmars intervaller från sju på morgonen till åtta på kvällen. foto tom svensson Orsak till tillbakagång: Akut biotopbrist Den vitryggiga hackspetten har tidigare förekommit i stora delar av Sverige. Beståndet har senare decimerats till ett fåtal individer och arten är rödlistad som Akut hotad (CR) i den svenska faunan. Den vitryggiga hackspetten lever i stora sammanhängande lövskogar med gott om gamla och döda träd. Under de senaste hundra åren har utvecklingen för arten gått kraftigt utför till följd av skogsbrukets systematiska utarmning av de svenska skogarna där löv- och blandskogarna till stor del försvunnit. Naturskyddsföreningen har därför konstaterat att nästan hela Sverige utgör en öken för vitryggen. I Finland, där stammen av vitryggig hackspett vuxit under de senaste åren, är inslaget av lövrika skogar och död ved nästan dubbelt så stort som i artens svenska kärnområde. Vitryggen föredrar gammal blandskog med stort inslag av döda och döende lövträd. foto kristoffer stighäll 7

12 1999 Lantgården Mats Niklasson foto william harding Invigningen av Lantgården inramades av hällregn. Tioårsjubileum Lantgården invigs. Tre kullar av utter rekord! 690 grönfläckiga paddor utsläppta i Skåne i samarbete med Länsstyrelsen. Sju europeiska vildkatter födda på anläggningen återinplanterade i södra Tyskland. Fyra lodjur sändes till Kampinoski nationalpark i Polen för återinplantering. Tre ungar hos liten panda. Nordens Arks beskyddare H.K.H. Kronprinsessan Victoria inviger Lantgården med 2000 kvadratmeter nya och efterlängtade stallar för lantraserna. Invigningen av Lantgården År 1999 var ett viktigt steg i Nordens Arks historia när Lantgården invigdes. Ritad av arkitekt Tomas Rossing med en djärv, fornnordiskt inspirerad utformning har den kommit att bli ett landmärke längs en av kommunens huvudvägar. Lantgården innebar också en tydlig utvidgning och markering av verksamheten genom det fysiska steget ut från ursprungsparken. Nu bildades de två enheterna Vilda delen och Lantgården. Grundtanken med lantgården var och är att bevara och visa upp hotade nordiska lantraser. Bevarande av lantraser är både likt och olikt bevarandearbetet av vilda djurarter. Först och främst är det raser man önskar bevara och inte själva ursprungsarterna. I många fall är antalet founders mycket lågt, inte sällan härstammande från en enda kvarvarande besättning på några få djur. Lantraser rödlistas på samma sätt som andra djur och många av dem är starkt hotade. Tyvärr har många av tidigare beskrivna lantraserna redan dött ut långt innan försök att bevara dem startade för mellan 50 och 100 år sedan. Ideella kraften viktig En viktig skillnad från mycket av artbevarandearbetet hos många vilda och hotade djur är att det praktiska bevarandearbetet av lantraser fortfarande vilar tungt på ideella krafter, i form av intresseföreningar för de enskilda raserna eller grupper av raser. Kanske är detta en bidragande orsak till att det, i jämförelse med vilda djur, bedrivs relativt sett betydligt mindre forskning om lantrasers bevarande. Naturliga uvalet har ändrats En stor skillnad mot vilda djur är att selektionstrycket eller den naturliga och människostyrda avsiktliga och oavsiktliga urvalsprocess som drev fram lantrasernas diversifiering tidigare, har i dag i stort sett försvunnit. Egenskaper som tidigare förmodligen varit avgörande som, överlevnad under knappa förhållanden rörlighet, lynne med mera har idag väldigt liten betydelse eller kan överhuvudtaget inte tillåtas finnas. Inga djur tillåts längre leva nära svältgränsen eller gå ute i svåra förhållanden. Istället bedrivs en hel del av avelsarbetet idag utifrån yttre karaktärer som till exempel färgteckning, kroppsform och behorning. Hur detta inverkar på dagens lantrasättlingar är obekant. Dessutom är inavelsproblemet ofta stort inom lantrasarbetet. Många lantraser, i fallet kor, var kanske duktiga överlevare men dåliga mjölkproducenter. Dessa svarade därför dåligt på den stora förändring som jordbruket genomgick under 1900-talet då magra beten inte längre behövdes och foderproduktionen inleddes på åkermark. Snabbt tog högproducerande specialraser över och gjorde lantraserna överflödiga. 8

13 1. På ängen framför den nya Lantgården idisslar Fjällnära kor en utrotningshotad lantras. Lantgården ritades av arkitekt Tomas Rossing och byggnaden är ett landmärke längs en av de viktigaste trafiklederna i Sotenäs kommun. (1) Tupp av den hotade lantrasen Orusthöna, en art som under lång tid anpassats till ett liv i skärgården på öarna Orust och Tjörn. (2) Lantgården fyller många viktiga funktioner, inte minst för vår Djur & Skur-förskola. (3) foton tom svensson Lantgård och Ekopark hör ihop Lantgårdens djur håller markerna öppna i Ekoparken där man strävar till att återskapa det öppna landskap som fanns här för 200 år sedan och som präglades av betande nötkreatur, får, getter och hästar. På Lantgården strävar man därför till att utöka antalet individer av de gamla lantraserna av nötdjur så att dessa själva kan sörja för att landskapet hålls öppet Kunskapsförmedling Nordens Arks arbete med lantraserna har under alla år präglats av mer information och kunskapsförmedling än som en aktiv, drivande part i det genetiskt baserade bevarandearbetet av dem. Det är svårt att hålla många raser och samtidigt bedriva målinriktad avel med var och en av dem på samma gång. Men den folkbildande roll Nordens Ark spelar för lantraserna och vårt kulturarv kan inte underskattas. Att bara bevara gener kan dock visa sig viktigare än vi tror. Gamla lantraser har använts som bas för återkorsning av uroxen och den skogslevande vildhästen från Europa, tarpanen. Förutom visningsfunktionen fyller Lantgården också en viktig funktion för besökarna då man här till skillnad mot den vilda delen, kan få komma i direktkontakt med får, gäss och kaniner. Många barnfamiljer är trogna, årligen återkommande besökare till Lantgården. CONGRATULATIONS! During twenty-five years Nordens Ark has become an international demonstration of how people can nourish and reconnect with the fast dwindling seeds of nature, a unique sanctuary. It both saves and reestablishes threatened species using a powerful blend of science and passion and shapes aspirations of visitors and scientists alike, compellingly. Who is Nordens Ark for? It is for all who care about tomorrow. WILLIAM CONWAY Former President and General Director of the Wildlife Conservation Society, New York, USA. 9

14 2000 Pilgrimsfalk Leif Blomqvist foto: peter lindberg Start för projekt pilgrimsfalk på Nordens Ark. En snöleopard född på Nordens Ark förflyttades under TV- inspelning till Darjeeling Zoo i Indien. En solcells- och solfångaranläggning för experimentdrift monterades på Lantgården. De sista fjällgässen i denna serie, totalt 44 hittills, överlämnades till Svenska Jägareförbundet för utplantering. 200 klockgrodor återinplanterade. Nordens Arks zoolog publicerade EEP Felid Regional Collection Plan & Veterinarian Guidelines De två första pilgrimsfalkarna födda på Nordens Ark sätts ut i Dalarna. Tre järvvalpar föddes. För första gången föddes det fyra fjällrävsvalpar under de vildfödda fjällrävarna. Förstudie påbörjas för att utröna möjligheterna att bli en fält- och forskningsstation till universitet och högskola Två uttervalpar utplanterade i Holland. Första häckningen hos vitryggig hackspett. Uppbyggnaden av övernattningsbyggnad/hotell påbörjas. Två forskarseminarium genomfördes för att utreda formerna för Nordens Arks roll som fält- och forskningsstation. Konsthantverk med lokal anknytning säljs på Nordens Ark. Ett exempel är smycken av skinn och fjädrar. Framgångsprojekt! Nordens Ark är sedan 2000 centrum för uppfödning av pilgrimsfalk med hägn för avelspar, kläckningsrum, laboratorium och kök. För att uppnå ett maximalt antal kläckta ungar per år samlade man in ägg från både vilda falkbon och från avelsfåglarna i avelscentret. Äggen kläcktes sedan artificiellt och ungarna handmatades. I bästa fall kunde man genom detta få falkarna att lägga upp till tre äggkullar per år. Avelsprojektet för att rädda pilgrimsfalken, en art som höll på att dö ut på grund av miljögifter, startade redan på 1970-talet. Avelsarbetet inom Projekt Pilgrimsfalk blev avgörande för att pilgrimsfalken räddades i Sverige. I samarbete med svenska, norska, finska och engelska naturvårdsmyndigheter byggdes en avelspopulation upp på Tullare Hög utanför Kungälv med målsättningen att återskapa en vild stam av häckande par i sydvästra Sverige. För att nå målet krävdes en avel som under flera år kunde producera ett stort antal ungar för utsättning. Projekt Pilgrimsfalk har varit det mest framgångsrika ex situ-projektet i Sverige och under sattes 279 falkar som kläckts på Tullare Hög ut i den svenska naturen. Handmatningen av ungarna pågår i ungefär tre veckor. Vid den här åldern präglas ungarna på sina föräldrar och ungarna placeras därför under vilda honor och under honorna i anläggningen som under tiden legat på dummyägg av porslin. Då de tre veckor gamla ungarna tigger efter mat, börjar honorna omedelbart mata sina fosterungar. I avelsanläggningen matar fosterföräldrarna ungarna tills de är 38 dygn gamla. Efter det förs ungarna över till hackingburar belägna på lämpliga falkberg i naturen. För att ungarna inte skall präglas på människan, matas de genom plaströr i ytterligare en vecka. Nu är ungarna flygga, burarna öppnas och redan efter några dagars ytterligare utfodring, börjar de unga falkarna att själva slå sina byten. Nu finns livskraftiga populationer Tack vare de lyckade stödutsättningarna har pilgrimsfalken räddats i Sverige och livskraftiga populationer finns både i norr och sydväst. De senaste årens utsättningar har främst koncentrerats till de mellersta delarna av landet för att påskynda en sammanbindning av de två geografiskt åtskiljda populationerna. En del ungar adopterades ut till vilda falkpar men de flesta fick sättas ut med hjälp av hacking. Det innebär att ungarna sätts i en nätförsedd låda i en klippbrant cirka en vecka innan de är flygfärdiga. Pilgrimsfalk, Antal kläckta Antal utsatta

15 CONGRATULATIONS! The goals of Nordens Ark are similar to those of most modern zoos, but the intense focus on conservation practice, and the remarkable funding model used to support it, are unique in the zoological pantheon in Europe. By sharing good practice and interacting with colleagues from across the world the Ark has ensured its place in the history of conservation of the last 25 years and we very much look forward to its contribution during the next 25. SIMON TONGE Chair for EAZA Council 172 utsatta pilgrimsfalkar! Vid fem veckors ålder flyttas falkungarna över i hackingburar i naturen. Projektledare Christer Larsson övervakar flyttningen. (1). Den första tiden handmatas de (2) för att sedan placeras hos en fostermor. Susanne Geisen och Karin Larsson ringmärker falkungar innan de sätts ut i hackingburar. (3) foton christer larsson 11

16 2003 Ökade Claes Andrén Nordens Ark medverkar i nio olika återinplanteringsprogram. Femte kullen av järvvalpar. Kollektionsplanen stramas upp mot att fokusera mer på de arter där Nordens Ark kan göra störst nytta för artens fortbestånd varvid några arter avvecklades under året. Invigning av Hotell Stallet med internationella gäster och ett spektakulärt musikaliskt invigningsprogram. En av Nordens Arks traditioner är att invigningar helst bör hållas i vilda miljöer. Länsöverdirektör Göran Bengtsson talar vid invigningen av Hotell Stallet. Regionrådet Roland Andersson och landshövding och landshövding Göte Bernhardsson leder varsamt fram tjurkalven Mats som öppnar portarna genom att äta av en halmfläta. foto brita larsson Nordens Ark som forskningsstation Nordens Ark innehar en professur i bevarandebiologi. Professorn leder och ansvarat för Nordens Arks bevarandeprojekt och övrig vetenskaplig verksamhet. I tjänsten ingår att genomföra en årlig forskarskola inom ämnet bevarandebiologi, där Nordens Ark väljer ett aktuellt och angeläget ämne. Genom generösa anslag från Sparbanksstiftelsen Väst, Formas och Erna och Victor Hasselblads Stiftelse har Nordens Ark kunnat stärka sin vetenskapliga kompetens genom nämnda professur knuten till verksamheten och dessutom tekniskt forskningsanpassa anläggningen. Forskarskolan på Nordens Ark har bedrivits i samarbete med Göteborgs universitet. Forskarskola startar 2003 Forskarskolan genomförs ibland tillsammans med andra organisationer eller myndigheter, såsom ArtDatabanken, Naturvårdsverket, länsstyrelser och olika universitet. Principen är att tio till femton doktorander eller masterstudenter på förmånliga villkor bjuds in att delta, och de främsta experterna och forskarna inom fältet föreläser eller leder workshops. Under en vecka umgås forskare och studenter, och inte sällan planerar studenterna sin framtida forskarkarriär på kvällarna tillsammans med forskarna. I kursutvärderingar framgår att för många studenter är vistelsen på Nordens Arks forskarskola en av de bästa kurserna de haft under sin utbildning. Ambitionen har också varit att kombinera teoretisk och praktisk naturvård och artbevarande. Ett uttryck för detta har varit att både ha lärare med traditionell akademisk bakgrund och personer med genuin praktisk kunskap och erfarenhet. Fokus på mångfald Under drygt tio år har många olika forskningsområden berörts. De första åren inriktades på bevarandegenetik, särskilt betydelsen av genetisk variation och problematik kring små populationer. Bland föreläsarna kan nämnas Chris West från London Zoo och Kristin Leus från CBSG Europe som fokuserade på djurparksvärldens möjligheter att bidra med genetiskt 12

17 möjligheter för utbildning sunda populationer för utsättning i naturen. Därefter kom en serie forskarskolor som fokuserade på reproduktionsbiologi med inriktning på bevarandeaspekter. Bland de mest namnkunniga föreläsarna kan nämnas Peter Sharp som kunde berätta om forskningens stora affischnamn under 1990-talet Dolly the Sheep, det första lyckade kloningsförsöket på ett däggdjur. År 2007 diskuterades betydelsen av biologisk mångfald, utdöende i ett historiskt perspektiv och kulturlandskapets utveckling. BELÖNAD INSPELNING! Ljudtekniker Maria Andrén spelar in en kvällskonsert av klockgroda i Skåne, och lägger upp ljudfilerna på nätet. Allmänheten kan sedan lyssna och jämföra med motsvarande konserter i andra länder och rösta på bästa kör i grodornas European Song Contest. Aktiviteten som fick stor internationell uppmärksamhet gjordes för att sätta fokus på ett viktigt bevarandeprojekt och utsågs till EUs bästa publika aktivitet det aktuella året. foton claes andrén Amfibiekrisen IUCN och andra organisationer har uppmanat djurparksvärlden att ta ett större ansvar med anledning av den globala amfibiekrisen. Nordens Ark arrangerade därför flera forskarskolor inom detta område, bland annat en Population and Habitat Viability Analysis, PHVA, ledd av Bengt Holst från CBSG Europe för att utvärdera situationen för grönfläckig padda och de åtgärder som gjorts för artens bevarande. Veterinärerna Erik Ågren och Bo Runsten har lett diskussionerna om smittskydd och veterinärmedicinska aspekter på sjukdomar som hotar amfibiernas överlevnad, såsom den fruktade svampsjukdomen Chytrid fungus. Senare har forskarskolor genomförts som behandlat hur man framgångsrikt kan kommunicera vikten av att bevara biologisk mångfald och hotade arter så att det når ut till allmänheten. Tillsammans med ArtDatabanken, svenska Naturvårdsverket och dess norska motsvarighet Fredningsstyrelsen diskuterades naturvårdsutsättningar. Ambitionen var att ta fram kriterier för när det är meningsfullt och motiverat att stärka eller återutsätta hotade arter i naturen. 13

18 2003 Investeringar för att anpassa anläggningen till en fält- och forskningsstation påbörjades. Första forskarskolan genomfördes. Stödföreningen flyttar sitt kansli till Grindstugan vid entrén till parkområdet Djurkollektionen utökas med pudu. 19 pilgrimsfalkar lämnade Nordens Ark för ett liv i det vilda! Två forskarskolor genomförs med inriktning på reproduktionsbiologi. Samarbete med universitet och högskolor Claes Andrén År 2003 genomfördes den första forskarskolan på Nordens Ark som ett resultat av samarbetet med olika universitet och högskolor där Göteborgs Universitet (GU) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) var viktiga partners. På detta sätt kunde redan befintliga bevarande- och utbildningsinsatser på Nordens Ark stärkas och verksamheten få en professionell och vetenskaplig inriktning. Genom en egen professur och regelbundet återkommande forskarskolor och andra utbildningsinsatser fick Nordens Ark därigenom status som fältstation knuten till GU. En analys genomfördes av GU och SLU i Skara tillsammans med Nordens Ark för att se om det fanns en potential för nya universitetsutbildningar där ett traditionellt akademiskt arbetssätt kunde kombineras med erfarenhetsbaserad och praktisk kunskap från djurparksvärlden. Forskarskolan ger många tillfällen till informella samtal utanför programmet. foto stefan nilsson Femårigt kontrakt tecknat med Göteborgs universitet om samarbete gällande studenter på den nystartade Rangerutbildningen. Svensk djurparksförening håller sitt årsmöte på Nordens Ark. Invigning av en byggnad med föreläsningssal, veterinärklinik, foderkök och personalutrymmen En ny stambok över järv publiceras. Två järvar som infångats i renbetesland fördes till Nordens Ark för att ingå i EEP-programmet. Pilgrimsfalk nummer 71 i ordningen av födda på Nordens Ark fördes åter till naturen i Dalarna. Forskarskola om lantraser. Breddat kursutbud En viktig aspekt var att bredda kursinnehållet så att studenterna också fick med sig den kompetens som krävs för att vara attraktiv på en bred arbetsmarknad. Detta resulterade i en ny utbildning på GU, Rangerprogrammet, och en fördjupad djurvårdsutbildning på SLU Skara med fokus på etologi och djurskydd. Båda dessa utbildningar var bland de allra mest sökta i landet när de lanserades. Rangerprogrammet Rangerprogrammet har en solid grund i bevarandebiologin men har kompletterats med praktisk hantering av djurparksdjur, uppfödnings- och utplanteringsmetodik, kunskap i administration, personal och ekonomi, samt skicklighet i att leda och informera grupper. På detta sätt utbildas biologer till ansvarsfulla befattningar på naturvårdsmyndigheter, i nationalparker eller inom utbildningsväsendet. Den eftergymnasiala påbyggnadskursen inom djurvälfärd, etologi och smittskydd vid SLU Skara har liknande ambitioner: att bredda den traditionella universitetsutbildningen så att studenterna är väl förberedda och har rätt kompetens för arbetslivet. I båda dessa kurser är delar av Marie Berglund, Miljöchef för Botniabanan inspekterar en trumma där kablar längs järnvägen sammanfogas. Dessa trummor kan bli fällor för många smådjur. Genom experiment utvecklade Nordens Arks personal en enkel teknik som gjorde det möjligt för grodor, ormar och andra smådjur att själva ta sig ur dessa fällor. foto claes andrén utbildningen förlagd till Nordens Ark. I samarbetet med främst GU och SLU ingår att praktik och examensarbeten kan förläggas till Nordens Ark som erbjuder praktisk handledning för studenterna. 14

19 Forskarutbildning Även doktorander förlägger en del av sina studier till Nordens Ark. På detta sätt kan man tillsammans med universiteten utveckla ny kunskap i frågor som berör djurs beteende och välfärd, uppfödning, utsättning och andra delar av bevarandebiologin. Nordens Ark är också med sin kompetens en resurs för olika myndigheter när det gäller att anpassa infrastrukturprojekt så att hotade arter inte kommer till skada. Genom en räddningsaktion för sandödla vid utbyggnaden av E6:an utanför Strömstad, kunde en population flyttas till ett nytt område. Jimmy Helgesson från Nordens Ark plockar tillsammans med en djurvårdspraktikant upp nyanlända större ekbockar från Polen. Ekbockarna ingår i ett bevarandeprojekt för arten med stöd av Länsstyrelsen i Kalmar. foto claes andrén Nordens Arks utbildningar 2013 Förskola Djur och Skur Grundskola Gymnasium Högskola Forskarutbildningar CONGRATULATIONS! The World Association of Zoos and Aquariums (WAZA) has a clearly articulated aspirational vision for all zoological institutions: the ultimate reason for our existence is to allow for the full conservation potential of world zoos and aquariums to be realized. No zoo or aquarium better exemplifies the progress toward this vision than Nordens Ark, now celebrating a quarter century of successful conservation breeding, research and education action. From its start in 1989, Nordens Ark has focused on an integrated conservation strategy linking the breeding programs and educational activities on its beautiful property with efforts to restore wild populations of many species. The institution s priorities are well represented by the careful selection of species and programmes it engages in. Every animal living at the Ark, all of the classes and other experiences it offers to the public, and all of its many strategic partnerships with other conservation, scientific and educational organizations combine serve to strengthen the Ark s core purpose of saving animals on the brink of extinction. The work of Nordens Ark is deeply respected and admired by zoological and conservation professionals across the globe. The leadership of CEO Lena M. Linden in the international community today as a Member of WAZA Council but in many other past and current roles as well has enhanced the impeccable reputation of Nordens Ark, which is consistently cited as exemplifying the very best practices in the global zoo-based conservation movement. As the current President of WAZA, I salute Lena, her team and the generous and enlightened community that supports the vital work of Nordens Ark. The past twenty-five years of remarkable achievements has been very impressive, and has set the stage for even greater conservation successes in the future. LEE C. EHMKE Director, CEO. Minnesota Zoological Garden President, World Association of Zoos and Aquariums 15

20 2006 Fjällgås Leif Blomqvist Amurtigerhägnet öppnas och en tigerhane anländer från England. Samarbetet med Sveriges Lantbruksuniversitet runt utbildningen kandidatprogrammet för etologi och djurskydd som initierats av Nordens Ark, ökar i omfattning. Ny avelshane hos snöleopard från Krakow och en ny manvargstik ankom från Plock Zoo i Polen. En professur i bevarandebiologi inrättades vid Göteborgs universitet med placering vid Nordens Ark. Projekt: Stoppa minskningen! Det svenska Fjällgåsprojektet startades på initiativ av Svenska Jägarförbundet, Världsnaturfonden och Naturvårdsverket under 1970-talet. Projektets avsikt var att stoppa den kraftiga minskningen av fjällgås med hjälp av uppfödning och utsättning av gässlingar som kläckts i hägn. Mellan åren 1981 och 1999 satte man ut 348 fjällgäss, som kläckts på Öster-Malma och Nordens Ark, i den svenska lappmarken. För att minska på jakttrycket i övervintringsområdena i Ukraina, Kazakhstan och Iran använde man sig av vitkindade gäss som fosterföräldrar till de kläckta fjällgässen. De utplanterade fjällgässen flyttade därför med sina fosterföräldrar till den vitkindade gåsens övervintringslokaler i Nederländerna där inget jakttryck föreligger. Utsättningarna bar frukt och i slutet av 1980-talet räknade man med att den svenska fjällgåspopulationen omfattade drygt hundra fåglar. Den svenska fjällgåspopulationen var samtidigt också den enda vilda populationen som ökade i antal. Renrasig uppfödning Utsättningarna upphörde vid sekelskiftet. Man kom då underfund med att en del av de fjällgäss man använt i aveln, innehöll inslag av bläsgåsgener i sin genuppsättning och var därför inte renrasiga. Samtliga fjällgäss som hölls i aveln undersöktes och fåglar som bar på inslag av bläsgåsgener i sin genuppsättning, togs ur aveln. Tack vare de goda erfarenheter man fått av stödutsättningarna, bestämde man ändå att fortsätta, men nu med nya, renrasiga avelsfåglar från den ryska tundran. Eftersom man var mån om att inte beskatta den ryska populationen alltför mycket, tilläts fångst av endast två gässlingar per vild fjällgåskull. Från fångslokalerna på den ryska tundran, flögs fjällgässen till Moskvas Zoo där de genomgick karantän och veterinärundersökning. Efter uppehållet i Moskva flögs sedan fåglarna vidare till den nybyggda avelsanläggningen på Nordens Ark. Claes Andrén Nordens Arks första professor. foto hans berggren 2007 I december anlände en vildfödd amurtigerhona från Ryssland. De internationella zoo-organisationerna ISIS och CBSG förlade sina mittårsmöten till Nordens Ark. Internationellt baserad PHVA work-shop för grönfläckig padda genomfördes på Nordens Ark. Internationell forskarskola om amfibier. Fjällgåsen är den mest hotade fågelarten i Norden. Orsakerna till dess tillbakagång är många, men mycket tyder på att jakt i övervintringsområdena och längs flyttningsstråken utgör de största orsakerna. Utdikning och förstörelse av våtmarker längs flyttningsvägarna har haft negativ inverkan på artens populationsutveckling. foto tom svensson Population and Habitat Viability Analysis 2007 en sammanställning av all relevant information som behövs för att framgångsrikt bevara den grönfläckiga paddan. 16

21 Fjällgässen som kläckts på Nordens Ark transporteras till utsättningslokalerna i trakterna av Arjeplog med helikopter. Djurvårdare Linda Svensson från Nordens Ark hjälper till att lasta ut fjällgässen ur helikoptern. foto john söderlindh Till 20-årsjubileet invigdes en ny avelsanläggning för fjällgäss som finansierats av Naturvårdsverket. Anläggningen omfattar uppvärmda inomhusutrymmen med bassänger, utomhushägn, förrådsutrymmen och ett foderkök. foto leif blomqvist Nordens Arks avelsanläggning De första ryska fjällgässen anlände Importen åtföljdes av flera nya importer fram till år 2013, då de sista fjällgässen anlände till Nordens Ark. För att försäkra sig om en tillräckligt bred genetisk bas i avelsbesättningen har man importerat nästan 60 fjällgäss till Nordens Ark kläcktes den första fjällgåskullen på Nordens Ark under de nya avelsfåglarna. Antalet kläckta kullar har ökat från år till år. En del av gässlingarna har sparats för den fortsatta aveln medan flertalet satts ut i Arjeplog-fjällen och i Porsangerfjorden i Norge. För att undvika att ett sjukdomsutbrott skulle kunna slå ut den befintliga avelsbesättningen på Nordens Ark, har man också flyttat över en del av avelsfåglarna till Jägarförbundets anläggning på Öster-Malma. Stödutsättningarna fortsätter De första stödutsättningarna företogs 2010 och antalet utsatta gäss har sedan dess ökat i takt med att allt flera gässlingar kläckts på Nordens Ark. Vid utsättningarna har man undvikit att använda sig av vitkindade gäss som fosterföräldrar och i stället satt ut ett-åringar tillsammans med årsungar i hopp om att de skall präglas på de vilda fjällgässen som ännu finns kvar i området och tillsammans med dem övervintra i Nederländerna. Fjällgås Antal kläckta Antal utsatta

22 2008 Våtmarken Claes Andrén Grodans år. Invigning av Våtmarken med ett stort antal nya arter. Framför allt utökades djurkollektionen med tropiska arter, nämligen de amfibier som tillkom. H.K.H. Kronprinsessan Victoria invigde och släppte ut två malar i dammen och avtäckte en stengroda. Rekordstort nytt antal arter årsjubileum! Internationell work shop Back to Nature med Kronprinsessan och Jane Goodall samt ett tjugotal deltagare varav hälften kom från övriga Europa. Invigning av etapp II, ett hägn med damm och inomhusutrymmen, på amurtigerhägnet. Ny skulptur vid infarten markerar en ny era i Nordens Arks korta historia! Nordens Ark byter logotype. År 2008 uppmärksammade Nordens Ark Grodans År genom att engagera sig i AArk den globala kampanjen som initierats av CBSG (Conservation Breeding Specialist Group) och WAZA (World Association of Zoos and Aquariums). Orsaken var att flera hundra av världens främsta amfibieexperter några år tidigare gjort en gemensam bedömning av tillståndet i världen för grodor, paddor, salamandrar och maskgroddjur. Resultatet var nedslående: en tredjedel av världens amfibier bedömdes ligga i riskzonen för att dö ut, och för ytterligare en tredjedel av arterna saknades kunskap om deras status. En rimlig gissning var att ungefär hälften av jordens amfibiearter höll på att gå förlorade. Ny visningsanläggning med fokus på groddjur Nordens Ark har manifesterat sitt engagemang för amfibier genom en rad insatser. Under Grodans År 2008 invigdes en ny visningsanläggning med ett hus i två plan där grodor, paddor och salamandrar visas upp i naturtroget inredda terrarier, såväl inhemska som exotiska arter. Satsningen har inkluderat utomhusvoljärer för svenska arter i nära anslutning till byggnaden. Ambitionen är att berätta om hotade arter och de insatser som görs för att bevara dem. Särskilt givande är det att berätta om projekt där Nordens Ark har en aktiv roll genom uppfödning och utsättning i naturen. Ibland består vår insats i att restaurera och återskapa goda livsmiljöer för de hotade arterna. I några fall har det varit mer forskningsinriktade arbeten i andra länder. Framgångsrika aktioner på hemmaplan Nordens Ark har aktivt medverkat till att förbättra naturvårdsstatusen för inhemska amfibier genom omfattande uppfödning och utsättning av främst grönfläckig padda men också klockgroda och restaurering av stinkpaddans livsmiljöer på västkusten. Flera av de tidigare mest hotade arterna har idag en tydligt bättre situation, och några arter har till och med tagits bort från rödlistan. Framgången i Sverige med att förbättra amfibiernas situation är unik i världen, och det handlar om ett stort engagemang och gemensamt arbete mellan enskilda entusiaster och experter, organisationer och myndigheter där Nordens Ark ofta haft en framträdande roll. Deltagare i workshopen Back to Nature Främre raden från vänster: Sven Eckerstein, Lena M Lindén, H.K.H. Kronprinsessan Victoria, Jane Godall, Chris West och Göran Bengtsson. foto stefan nilsson Lena M Lindén erhåller Ulysses S. Seal priset för innovation i naturskyddsfrågor

23 CONGRATULATIONS! I visit many zoos as I travel around the world. And there is no question but that Nordens Ark is one of the very very best. If I were an animal in captivity this is definitely one of the few I would choose. Congratulations to everyone who helps to make this such a special place. JANE GOODALL PhD, DBE. Founder the Jane Goodall Institute & UN Messenger of Peace Räddningsaktioner för exotiska amfibier Nordens Ark har också engagerat sig internationellt, dels genom att ta på sig uppdrag i den globala styrningen av bevarandearbetet, till exempel i Amphibian Survival Alliance (ASA) och Conservation Breeding Specialist Group (CBSG). Engagemanget har också innefattat forskningsarbete över hotade endemiska arter i Turkiet, såsom Holtz groda. Det senaste bevarandeprojektet för amfibier är fältundersökningar och ekonomiskt stöd för att restaurera viktiga livsmiljöer för några av de mest hotade grodorna i Mellanamerika, såsom lemurlövgrodan. Tillsammans med främst Manchester Museum i England ingår Nordens Ark i ett forsknings- och bevarandeprojekt för hotade amfibier i Panama och Costa Rica. I Våtmarken kan man också se storkar, tranor och gäss. Bildens glasögontranor fick sina första ungar (1) foto tom svensson Klockgrodan ropar på våren för att locka till sig en partner. (2) Lövgroda. (3) foto claes andrén 19

24 2010 Den gåtfulla snöleoparden Emma Nygren, Örjan Johansson & Leif Blomqvist Nordens Ark blir medlem i IUCN. Omställningen av 300 hektar av markerna på Åby säteri från produktionsskog till betesmark med hög biologisk mångfald. Stiftelsen får 90-konto och blir medlemmar i Postkodföreningen. Utsättning av fjällgås återupptas. Nordens Arks forskare utför banbrytande forskning på snöleoparder i Gobiöknen. Stiftelsen Nordens Ark har under många år engagerat sig i bevarandet av snöleoparden. Under 2010 fördjupades engagemanget då Nordens Ark gick in för att stödja studier av vilda snöleoparder i Mongoliet genom att delfinansera doktoranden Örjan Johansson som är knuten till SLU på Grimsö. Snöleoparderna på Nordens Ark Parkens allra första snöleopardpar anlände 1989 och under årens lopp har det fötts 26 snöleopardungar i parken. Ungarna som ingår i det europeiska avelsprogrammet EEP, har placerats ut på olika djurparker i världen. Nordens Ark ansvarar för artens internationella stambok och koordinerar samtidigt den europeiska avelsverksamheten. Samtliga snöleoparder som hållits i hägn sedan slutet av 1800-talet finns därför i en databas på Nordens Ark. Snöleopardens okända ekologi Man har länge saknat kunskap om snöleopardens ekologi och tillförlitliga uppskattningar om populationernas storlek. Forskningen kring arten påbörjades på 1980-talet men datainsamlandet har gått långsamt eftersom det visade sig vara svårt att samla in data om snöleoparder. I början av 2000-talet visste man fortfarande inte mycket om artens biologi. Med detta som utgångspunkt startades sommaren 2008 en studie i Gobiöknen i Mongoliet av organisationerna Snow Leopard Trust och Panthera. Avsikten med studien är att den skall pågå i tio till femton år för att samla in information som skall hjälpa oss att förstå snöleoparden och utforma bevarandeprogram för att säkra artens framtid. Vilda snöleoparder i Mongoliet Studien är nu inne på sitt sjätte år och har bidragit med värdefull information om snöleopardens biologi. Totalt har 19 individer fångats in och försatts med radiosändare, som längst har man följt en hane i fem år. Halsbanden har genererat drygt GPS-positioner. Man har funnit över 250 bytesdjur som snöleoparderna slagit och med hjälp av dem kan man lära sig hur ofta hanar, ensamma honor eller honor med ungar slår sina byten, vilka byten de väljer och hur ofta de tar tamboskap. Varje sommar har ett 40-tal kamerafällor placerats ut för att testa om man kan inventera antalet individer med hjälp av kameror. Fem sändarförsedda honor har fött ungar och för första gången lyckades man nu också märka ungarna. Med hjälp av kamerafällor kan man följa ungarna och uppskatta hur många som överlever till vuxen ålder. Projektet har också samlat in prover från gnagare och getter för att studera vilka sjukdomar som finns i området och om dessa kan utgöra ett hot mot vilda snöleoparder. 20 Lekande snöleoparder på Nordens Ark vintern foto tom svensson

Amurtigern är världens största kattdjur. Färre än 500 amurtigrar lever i dag i det vilda.

Amurtigern är världens största kattdjur. Färre än 500 amurtigrar lever i dag i det vilda. Det här är Nordens Ark Nordens Ark är en privat ideell stiftelse som arbetar för att ge utrotningshotade djur en framtid. Vi bedriver avel, uppfödning, forskning och utbildning samt arbetar med att sprida

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Bilaga IV EXEMPEL - PLAN FÖR UTVECKLING AV DJURKOLLEKTIONEN I DJURPARKEN

Bilaga IV EXEMPEL - PLAN FÖR UTVECKLING AV DJURKOLLEKTIONEN I DJURPARKEN EXEMPEL - PLAN FÖR UTVECKLING AV DJURKOLLEKTIONEN I DJURPARKEN Innehåll 1 Inledning 2 Målsättning och urvalsprinciper 3 Status i djurbeståndet 3.1 EEP-arter 3.2 ISB och ESB-arter 3.3 SDF-arter 3.4. Arter

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

Konferens Niepolomice, Polen 9-10 september 2010 Tommy Svensson

Konferens Niepolomice, Polen 9-10 september 2010 Tommy Svensson Foto: Några kilometer utanför Niepolomice, i ett skyddat urskogsområde, finns den berömda visentuppfödningen (). Konferensen The Wisent in Royal Forest är den 8:e nationella konferensen som Bison Friend

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

En annorlunda naturupplevelse

En annorlunda naturupplevelse Någonstans i Västmanland, juni 2016 En annorlunda naturupplevelse Text: Barbro Torseld Jag fick förmånen att följa med Lennart och Laila Andersson och Ulf Eriksson vid ringmärkning av falkungar. Dessa

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN

RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.

Läs mer

gabriel.michanek@jur.uu.se

gabriel.michanek@jur.uu.se Det svenska fridlysningsinstitutet och EU-rätten Fridlysningens räckvidd särskilt skyddet för artens livsmiljö gabriel.michanek@jur.uu.se Olika angreppssätt för att skydda fridlysta arters livsmiljö Särskilda

Läs mer

Djurvård. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på

Djurvård. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på Djurvård Naturbruksprogrammet - Djur Läs mer på www.ingelstorp.nu Årskurs 1 Året innehåller bl.a djurskötsel, djurskydd, djurbeteenden, djurens biologi Ditt första år på djurvård Under ditt första år får

Läs mer

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU

Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Göran Sjöberg Vilt, fisk och miljö, SLU Bäver som en resurs i vattenförvaltningen Bäverns försvinnande ur landskapet, och dess återkomst En ekologisk ingenjörsart Vattendirektivet god ekologisk status

Läs mer

Tips för skolor år 4-9 och gymnasiet inför och efter besöket på Nordens Ark

Tips för skolor år 4-9 och gymnasiet inför och efter besöket på Nordens Ark Tips för skolor år 4-9 och gymnasiet inför och efter besöket på Nordens Ark Ett besök på Nordens Ark kan väva in flera av skolans kursplaner och ämnen. Här får eleverna möjlighet att diskutera och lära

Läs mer

Djurvård. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på

Djurvård. Naturbruksprogrammet - Djur. Läs mer på Djurvård Naturbruksprogrammet - Djur Läs mer på www.gamlebygymnasiet.nu Årskurs 1 Året innehåller bl.a djurskötsel och hantering av djur Första året handlar mycket om att hantera, utfordra och sköta om

Läs mer

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration

Ett vildare Europa. Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe. Text: Kicki Lind. 36 Inspiration Ett vildare Europa Text: Kicki Lind Havsörn, Norge Foto: Staffan Widstrand / Wild Wonders of Europe 36 Inspiration GNM_No11_Wonders.indd 36 2013-08-08 22:45 Genom att kombinera naturskydd med ekonomisk

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo.

Bakgrund. Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. EFFEKTRAPPORT 2015 Bakgrund Save the Orangutan jobbar för att säkra den utrotningshotade Borneo-orangutangen (Pongo pygmaeus) och dess regnskogshem på Borneo. Orangutangen finns idag på IUCN:s röda lista

Läs mer

Jonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT

Jonathan Stenvall Johan Wessel Jonathan Stenvall PORTRÄTT PORTRÄTT PORTRÄTT 32 41 Djur med citypuls Ett stenkast från höghusen och fotbollsarenan ligger en sjö med ett unikt fågelliv, Råstasjön i Solna utanför Stockholm. Där tillbringar Jonathan Stenvall mycket tid med

Läs mer

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige

Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad

Läs mer

Förstudie till Musselbältet

Förstudie till Musselbältet Förstudie till Musselbältet Bakgrund September 2012 Göteborg. Önskemål om ett gränsöverskridande samarbete ÅGP för fjällräv och flodpärlmussla Nytt åtgärdsprogram November 2012. Projektide formulerad Musselbältet

Läs mer

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar

Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar 2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära

Läs mer

Boreka Forest Visenter, skogar och sjöar

Boreka Forest Visenter, skogar och sjöar Vilda visenter i skogsbrynet [Free-living bison in an meadow near the forest (photo Janus Sochacki), below, one of the many lakes in Borecka Forest (photo Tommy Svensson]. Boreka Forest Visenter, skogar

Läs mer

1 Föreningens syfte. Föreningens uppgifter är:

1 Föreningens syfte. Föreningens uppgifter är: Stadgar för Svenska djurparksföreningen Antagna vid föreningens årsmöte 1991-09-13 Ändrade vid föreningens årsmöte 1994-09-23, 1999-08-27, 2000-09-06, 2001-09-30, 2007-09-06 samt 2010-04-15 Svenska Djurparksföreningen,

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Peregrinus-kvartetten på plats!

Peregrinus-kvartetten på plats! Peregrinus-kvartetten på plats! TEXT OCH FOTO: HANS-GEORG WALLENTINUS I flera år har det diskuterats att sätta ut pilgrimsfalkar (Falco peregrinus) i Stockholmstrakten. Initiativtagare har varit StOF,

Läs mer

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15

Invigning av naturreservaten. Vedåsa och Marsholm. 9 September 2012. Kl 9-15 Invigning av naturreservaten Vedåsa och Marsholm Samling Vedåsaguidning, Parkering 9 September 2012 Marsholms gård, Parkering Vägbeskrivning: Från väg 124 mellan Liatorp och Ljungby, sväng söderut mot

Läs mer

Storkprojektets häckningsresultat 2009 naturligt Resultatet i och kring de enskilda hägnen Eskils gård (Storkgården). Fulltofta Flyinge Kungsgård

Storkprojektets häckningsresultat 2009 naturligt Resultatet i och kring de enskilda hägnen Eskils gård (Storkgården). Fulltofta Flyinge Kungsgård Storkprojektets häckningsresultat 2009 Vädret under häckningssäsongen var osedvanligt gynnsamt bortsett från 11-12 juni då 40-60 mm regn föll i södra Skåne. Häckningsresultatet blev det sämsta på många

Läs mer

Bzzzz hur konstigt det än kan låta

Bzzzz hur konstigt det än kan låta Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket

VÄLKOMMEN. Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen. Naturvårdsverket VÄLKOMMEN Till kurs om fridlysning och dispenser enligt Artskyddsförordningen Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Inledning Deltagare från Naturvårdsverket Dagens

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet

Linnéstöd. Pär Omling. GD Vetenskapsrådet Linnéstöd Pär Omling GD Vetenskapsrådet Prop 2004/05:80 Forskningspropositionen 2006-2008 Statens särskilda ansvar: Forskningens frihet Grundforskning Forskarutbildning Statens övergripande målsättningar:

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Det händer på Polishögskolan

Det händer på Polishögskolan Nr 4 april/maj 2010 Det händer på Polishögskolan Innehåll nr 4 Nöjda studenter vid Polishögskolan. Administrationen av Frontex kurser. PHS-studenter jobbar på Polismuseet. Studenterna redovisar examensarbeten.

Läs mer

PRESSMEDDELANDE 1 (5)

PRESSMEDDELANDE 1 (5) PRESSMEDDELANDE 1 (5) Positivt för rödspoven på Öland Den vackra, karakteristiska rödspoven har blivit en symbol för arbetet med att förbättra livsmiljöer för vadarfåglarna på Öland. För några år sedan

Läs mer

Förstudie Vindelälvsdalen

Förstudie Vindelälvsdalen Page 1 of 6 Nyheter från förstudien biosfärområde Vindelälvsdalen View this email in your browser Förstudie Vindelälvsdalen Sedan augusti 2013 pågår en förstudie som undersöker möjligheterna för Vindelälvsdalen

Läs mer

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co

Inkvarteringsstatistik. Göteborg & Co Inkvarteringsstatistik Göteborg & Co Mars 2012 FoU/ Marknad & Försäljning Gästnätter storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem Gästnattsutveckling storstadsregioner Mars 2012, hotell och vandrarhem

Läs mer

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan

Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Välkommen Övergång skola arbetsliv, ur ett europeiskt perspektiv. European Agency/SPSM och Karlstad kommun i samverkan Vår presentation European Agency? Vad är VET? VET i Karlstad Final Conference, VET

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa

Svåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald

Läs mer

Skandinavisk Naturfilmfestival 2011

Skandinavisk Naturfilmfestival 2011 VÄLKOMNA ATT MEDVERKA I Skandinavisk Naturfilmfestival 2011 Scandinavian Wildlife Film Festival 2011 En naturfilmfestival och forskarskola om filmens möjligheter att skapa intresse och engagemang för biologisk

Läs mer

Utvärdering SFI, ht -13

Utvärdering SFI, ht -13 Utvärdering SFI, ht -13 Biblioteksbesöken 3% Ej svarat 3% 26% 68% Jag hoppas att gå till biblioteket en gång två veckor I think its important to come to library but maybe not every week I like because

Läs mer

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO

RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO RAPPORT FÅGELFÖREKOMST I RELATION TILL VINDKRAFT VID RUUTHSBO Lund 2009-12-17 Leif Nilsson Ekologihuset 223 62 Lund Leif.nilsson@zooekol.lu.se UPPDRAGET Vattenfall AB planerar att uppföra en mindre vindkraftspark

Läs mer

NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM

NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM NU SÄTTER VI DEN SVENSKFÖDDA HÄSTEN I CENTRUM VARFÖR BEHÖVS HORSES MADE IN SWEDEN? Vi har: Vikande betäckningssiffror inom nästan alla raser En icke-fungerande marknad, både utifrån köp- och säljperspektiv

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav.

Kransnedläggning skedde vid Cross of Sorrows utanför staden Pitkanranta och vid den okände soldatens grav. ROSIV i österled 18-19 augusti var ROSIV (Reservofficerssällskapet i Västerbotten) inbjudet av ryska kulturdepartementet via Karelens Ministerium för kultur att deltaga i en konferens med syfte att manifestera

Läs mer

TILLSTÅND Enligt 16 djurskyddslagen

TILLSTÅND Enligt 16 djurskyddslagen TILLSTÅND Enligt 16 djurskyddslagen SWEDISH ANIMAL WELFARE AGENCY Djurskyddsinformation 06-2005 TILLSTÅND FÖR VERKSAMHET MED HÄST, SÄLLSKAPSDJUR ELLER PÄLSDJUR Har du en djurhållning eller verksamhet med

Läs mer

Malin Nilssoṉ 13. Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp. Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson

Malin Nilssoṉ 13. Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp. Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson Högskolan i Borås Institutionen Handels- och IT-högskolan Malin Nilsson Tentamen Omtentamen på kursen Informationsdesign, 7,5 hp Tentamenstid: 2013-08-27, kl. 09.00-12.00 Hjälpmedel: Färgkritor, pennor,

Läs mer

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala

Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det

Läs mer

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna

Att skapa möjligheter för erfarenhets- och kompetensutbyten mellan parkerna och trädgårdarna Vision Sverige ska vara en självklar destination för trädgårdsturism och vara en medpart i flera europeiska sammanhang när det gäller tillvaratagandet och utvecklingen av det gemensamma trädgårdskulturarvet.

Läs mer

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona

Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona Komplettering gällande större vattensalamander och grönfläckig padda vid planområde Norra Borstahusen i Landskrona 2011-12-22 på uppdrag av Landskrona stad Tom sida Komplettering gällande större vattensalamander

Läs mer

Svensk forskning näst bäst i klassen?

Svensk forskning näst bäst i klassen? Svensk forskning näst bäst i klassen? - ett seminarium om vad som måste göras i ett tioårsperspektiv för att Sverige inte ska tappa mark STIFTELSEN FÖR STRATEGISK FORSKNING World Trade CenterStockholm

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm

Kent Sjöström VÅR HEMBYGD. Ridskolan Strömsholm Kent Sjöström VÅR HEMBYGD Ridskolan Strömsholm Mars 2015 För oss som är uppvuxna i Kolbäck har ridskolan i Strömsholm alltid funnits. När vi var små, var det Arméns kör- och ridskola, som började sin verksamhet

Läs mer

Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05

Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05 Preliminära resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2004/05 Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4 2. Metoder...4 2.1. Organisation...5 2.2. Rovdjursforum...5 3. Resultat...5 4.

Läs mer

Sällan ser vi en bok som berör så starkt

Sällan ser vi en bok som berör så starkt ÅRETS PANDABOK 2017 Sällan ser vi en bok som berör så starkt Två år av resor i tjuvjaktens spår blev en bok som tar oss med till själva frontlinjen, både i Afrika och i Asien. Fantastiska bilder och berättelser

Läs mer

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2012 Nationell sammanställning av länsstyrelsernas inventeringar Anna Danell RAPPORT FRÅN VILTSKADECENTER 2012-8 Version 1.0 Utgivningsdatum 2013-01-24

Läs mer

INVEST IN NORDIC CLEANTECH

INVEST IN NORDIC CLEANTECH INVEST IN NORDIC CLEANTECH Sedan 2009 En unik och oslagbar kanal i världen för att sälja och marknadsföra svensk miljöteknik utomlands och nationellt. F R O M S W E D E N A N D T H E N O R D I C S Bakgrund

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008

Naturturism. Turism i Örebroregionen. En möjlighet till utveckling av Örebroregionen. Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Naturturism En möjlighet till utveckling av Örebroregionen Turism i Örebroregionen Ökning i Örebroregionen från många länder under 2006-2008 Norge + 30 % Finland + 30 % Holland + 34 % Ryssland + 17 % Italien

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2008 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet

Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2008 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet 2008-02-28 OBS: Preliminärt - ändringar kan bli aktuella Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2008 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting

Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB (MSD AB) och Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-06-04 LS 1403-0357 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 1 4-06- 1 7 0 0 0 1 6 ' Anmälan av avsiktsförklaring om samarbete mellan Merck Sharp & Dohme AB

Läs mer

Lägerrapport 2015. KFUM Umeå. Nydala och Norrbyskär. Vi skapar möjligheter för unga människor

Lägerrapport 2015. KFUM Umeå. Nydala och Norrbyskär. Vi skapar möjligheter för unga människor Lägerrapport 2015 Nydala och Norrbyskär K F U M KFUM Umeå Vi skapar möjligheter för unga människor LÄGERSOMMAR PÅ NYDALA OCH NORRBYSKÄR 2015 KFUM Umeå har sedan 1953 bedrivit lägerverksamhet på Norrbyskär

Läs mer

Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013

Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 Järven i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 Malin Aronsson Jens Persson Kent Sköld Järv i skogslandet en pilotstudie Årsrapport 2013 MalinAronsson GrimsöForskningsstation,InstitutionenförEkologi

Läs mer

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började

Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Min kärlek till Afrika och lejonen! Hur allt började Adina Björck heter jag, är 25 år. Jag är uppvuxen på landet med djur och natur omkring mig, så mitt djurintresse har alltid funnits där och har alltid

Läs mer

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige

LIFE-projektet: Flodpärlmusslan. och dess livsmiljöer i Sverige LIFE-projektet: Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige Foto: Lennart Henrikson Flodpärlmusslan blir som fullvuxen 10 till 16 centimeter lång och kan bli över 280 år gammal! Den har ett kraftigt,

Läs mer

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför?

Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Hur ser artskyddsreglerna ut och varför? Helene Lindahl Naturvårdsverket KSLA den 8 dec 2015 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-12-11 1 Presentationens innehåll Syftet med artskyddet

Läs mer

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

Faunaväkteriet ideell övervakning av hotade djurarter. Foto Nils Olof Jerling

Faunaväkteriet ideell övervakning av hotade djurarter. Foto Nils Olof Jerling Faunaväkteriet ideell övervakning av hotade djurarter Foto Nils Olof Jerling Pavel Åsa Hedin Bína Faunaväkteri Upplägg Långsiktig övervakning > Faunaväkteri småkryp Kampanjer > groddjur, bastardsvärmare,

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2008

Verksamhetsberättelse 2008 1/5 Verksamhetsberättelse 2008 Medlemmar Vid årets slut var medlemsantalet i föreningen 3 524. Styrelsearbetet Styrelsen bestod fram till årsmötet av Mats Hansson (ordförande), Ulf Stridsberg (vice ordförande),

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping

De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping De svenska hagmarkerna - en juvel i det europeiska landskapet? IALE konferens 16-17 september 2010 i Linköping Tjern Inga Wall deltog från FSF CBM-rapporten hittar du här. 2011-09-23 Vår nya landshövding

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

No rden s A rk Årsre d ovisni Årsredovisning 2014 n g 2014

No rden s A rk Årsre d ovisni Årsredovisning 2014 n g 2014 Årsredovisning 2014 Innehåll VD kommenterar... 2 Nordens Arks verksamhet... 3 Sponsorer, samarbetspartners och medlemskap... 4 Året som gick. Rapport från djurverksamheten... 5 Ekopark och lantgård...17

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08

Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Slutgiltiga resultat från inventeringar av lodjur i Sverige 2007/08 Nationell sammanställning över länsstyrelsernas resultat från inventeringar av lodjur. Version 1.1 2 Innehåll Versioner...3 1. Inledning...4

Läs mer

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017.

Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. 2015-01-28 PM Regionförbundets handlingsprogram för Östersjöarbete 2015-2017. Bakgrund Med Sveriges längsta kuststräcka är det självklart att Östersjöns status och havet som kontaktväg betytt och betyder

Läs mer

Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet

Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet 2009-02-20 OBS: Ändringar kan bli aktuella Schema: Bevarandebiologi 15 hp, VT 2009 Kursen arrangeras av Avdelningen för populationsgenetik, Zoologiska institutionen, Stockholms universitet Lärare: Linda

Läs mer